1. No category

Nynäshamns Hamn - Rörlig gångbrygga
Bedömning av miljökonsekvenser vid ändrad
hamnverksamhet
Stockholms Hamn AB
2014-06-18
NIRAS Sweden AB
Fleminggatan 14
Box 703 75
107 24 Stockholm
www.niras.se
Org.nr: 556541-2532
Upplaga: Slutversion
Datum: 2014-06-18
Uppdragsansvarig/handläggare: Clara Neuschütz
E-post: [email protected]
Ansvarig för avsnitt om buller: Lisa Granå, Structor Akustik
E-post: [email protected]
Kvalitetskontroll: Per Björinger
Projekt nr: 8113034
Kartor: Lantmäteriet, medgivande MS2010/09855. Bearbetning: Sofie Ekström, NIRAS.
Foton: Foton är tagna av NIRAS Sweden AB om inte annat anges
Framsida: Kryssningsfartyg på redden utanför inloppet till Nynäshamn.
2(14)
www.niras.se
SAMMANFATTNING
Stockholms Hamn AB avser att anlägga en rörlig gångbrygga i Nynäshamns Hamn för att underlätta
för kryssningspassagerare att ta sig mellan fartyg och hamnområdet. I dagsläget lägger
kryssningsfartygen till på redden utanför Nynäshamn och passagerarna tar sig till hamnen med
tenderbåtar.
Anläggandet av den rörliga gångbryggan innebär en ändring av befintlig verksamhet genom att fartyg
med större bruttodräktighet kan lägga till inne i hamnen. Antal passagerare eller mängd gods som
passerar hamnen kommer däremot inte att ändras. Lösningen med en rörlig gångbrygga har valts då
den är flexibel och endast kräver små fysiska ingrepp på hamnområdet.
Ur miljösynpunkt skiljer sig den planerade verksamheten mycket litet i jämförelse med den befintliga
verksamheten. Positiva effekter uppnås genom att trafiken med tenderbåtar minskar och att
möjligheterna till mottagande av avfall från fartygen förbättras. Trafikering med kryssningsfartyg i
hamnområdet kan utföras utan hinder för övrig trafik. Placeringen av fartygen inne i hamnområdet
istället för ute på redden medför dock att buller och utsläpp till luft flyttas närmare tättbebyggt
område. Gällande bullervillkor innehålls dock vid samtliga bostäder och inga miljökvalitetsnormer för
luft kommer att överskridas. Vattendjupet utanför den aktuella delen av hamnen ökar snabbt utåt
och fartygen bedöms inte orsaka någon betydande påverkan på vatten- eller bottenmiljön i
hamnområdet.
3(14)
www.niras.se
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING................................................................................ 3
1.INLEDNING .......................................................................................... 5
1.1. Bakgrund och syfte .............................................................................................5
1.2. Lokalisering .........................................................................................................5
2. BESKRIVNING AV ÄNDRAD HAMNVERKSAMHET.................................. 5
3. AVGRÄNSNING ................................................................................... 6
4. UNDERLAG OCH BEDÖMNINGSGRUNDER ............................................ 7
4.1. Underlag .............................................................................................................7
4.2. Bedömningsgrunder ...........................................................................................7
4.2.1. Miljömål och miljökvalitetsnormer .................................................................7
4.2.2. Buller................................................................................................................8
5. BESKRIVNING AV OMRÅDET................................................................ 9
6. MILJÖKONSEKVENSER AV ÄNDRAD HAMNVERKSAMHET................... 10
6.1. Utsläpp till luft ..................................................................................................10
6.2. Påverkan på vattenmiljön ................................................................................10
6.3. Buller ................................................................................................................11
6.4. Landskapsbild ...................................................................................................12
6.5. Avfall .................................................................................................................13
6.6. Olycksrisker ......................................................................................................13
6.7. Miljömål och miljökvalitetsnormer ..................................................................13
7. SLUTSATS .......................................................................................... 14
8. REFERENSER...................................................................................... 14
4(14)
www.niras.se
1.INLEDNING
1.1. Bakgrund och syfte
Nynäshamns Hamn trafikeras av gods- och passagerarfärjor och så kallade RoRo-fartyg där godset
körs på lastbil. Hamnen är av riksintresse och räknas som allmän hamn och har därmed en skyldighet
att i mån av plats ta emot de fartyg som vill lägga till. Större internationella kryssningsfartyg
trafikerar hamnen genom att lägga till ute på redden och transportera in passagerarna till land på
mindre så kallade tenderbåtar. Kryssningsfartygen ligger utanför Nynäshamn över dagen medan
passagerarna gör utflykter till närområdet eller till Stockholm. Eftersom transporterna med
tenderbåtar tar mycket tid i anspråk har en lösning tagits fram där kryssningsfartygen kan gå direkt in
till hamnen. För att passagerare ska kunna gå i land anläggs en utfällbar brygga, vilket medför en
enklare och mer flexibel lösning i jämförelse med att anlägga en ny kaj. Fartygen ligger under tiden
förtöjt till pollare på land och förtöjningsbojar i vattnet.
Åtgärden medför ingen ändring i mängd transporterat gods eller antal passagerare som hamnen tar
emot. Däremot innebär den att större fartyg än tidigare kan lägga till inne i hamnen och att den
tillståndsgivna hamnverksamheten därmed behöver ändras.
Syftet med föreliggande dokument är att utvärdera vilka konsekvenser den ändrade hamndriften har
på miljön och människors hälsa. Miljökonsekvenser av anläggandet av den rörliga gångbryggan
redovisas vid anmälan om vattenverksamhet.
1.2. Lokalisering
Nynäshamns Hamn ligger i östra delen av Nynäshamn, i Nynäshamns kommun, Stockholms län. I
angränsning till hamnområdet ligger kustvattenförekomsten Nynäshamn som övergår i den
utanförliggande fjärden Mysingen. I Figur 1 visas berörda vattenförekomster, var fartygen i dagsläget
lägger till på redden samt var den rörliga gångbryggan är planerad att anläggas.
2. BESKRIVNING AV ÄNDRAD HAMNVERKSAMHET
Sökt ändring medför att hamnen kan ta emot fartyg med en bruttodräktighet 1 av högst 165 000 i
jämförelse med tidigare tillståndsgivna 100 000 (enligt miljöprövningsdelegationens beslut den 11
juni 2008, dnr 5511-2003-14213).
Ändringen innebär i praktiken att större kryssningsfartyg som idag ligger på redden kan gå in till
Nynäshamns Hamn och att behovet av tenderbåtstrafik mellan fartyg på redden och hamnområdet
minskar.
Antal kryssningsfartyg som anländer Nynäshamn uppgår till ett 20-tal per år.
1
Bruttodräktighet är ett enhetslöst mått på ett fartygs inneslutna volym.
5(14)
www.niras.se
Ankringsområde för
fartyg på redden
Planerad rörlig brygga
med kryssningsfartyg
Nynäshamn
Bedarön
Figur 1. Schematisk skiss över planerad rörlig brygga och förtöjt fartyg av den större storleksklassen samt område där
fartyg ankrar idag. Streckad blå linje anger gräns mellan vattenförekomsterna Nynäshamn och Mysingen.
Den rörliga bryggan är planerad att etableras i norra delen av hamnen, enligt skiss i Figur 1. Bryggan
består av sammanbundna flytpontoner som kan fällas ut och angöras fartyg som anlöper hamnen.
När fartyg inte ligger i hamn är bryggan ihopfälld vid strandkanten, se skiss i Bilaga 4 till ansökan.
Förankring av bryggan görs på land och inga anläggningsarbeten för bryggan utförs i vattenområdet.
Bryggan kommer att täcka en vattenyta av ca 1300 m2 beroende på vald konstruktion.
Säkerhetsräcken kommer att finnas på bryggan, likaså kanalisationer för vatten, el och avlopp till och
från fartygen. Det kommer även att vara möjligt för servicefordon att köra på bryggan.
Fartygen kommer att förtöjas till pollare på land samt till förtöjningsbojar i vattnet vilka förankras
med ankare på botten ca 100 m respektive ca 500 m från land, se ritning i Bilaga 4 till ansökan.
Storleken på internationella kryssningsfartyg varierar mycket men vanligtvis har de en längd av ca
200-300 m och ett djupgående av ca 8-9 m. De största färjorna som i dagsläget trafikerar hamnen
regelbundet är knappt 200 m långa och har ett djupgående på ca 6-7 m.
3. AVGRÄNSNING
I föreliggande dokument beskrivs förutsättningar och konsekvenser i samband med den planerade
ändringen av hamnverksamheten. För övrig information om området och hamnverksamhetens
miljöpåverkan hänvisas till MKB framtagen inför prövning av hamnverksamheten (Sweco Viak 2003).
6(14)
www.niras.se
I tidigare framtagen MKB beskrivs direkta effekter vara de som uppstår i anslutning till
hamnverksamheten på land eller av fartyg som ligger förtöjda vid kaj medan indirekta effekter är de
som är kopplade till trafik till och från hamnen. Den sökta ändringen medför en mindre förändring av
verksamheten inom hamnområdet kopplat till den tillkommande bryggan och därtill förtöjda fartyg
och medföljande passagerare och avfall. Vad gäller trafik till och från hamnen medför ändringen att
uppskattningsvis ett 20-tal kryssningsfartyg per år kommer att trafikera inseglingsrännan och att
behovet av trafik med tenderbåtar till och från kryssningsfartyg på redden minskar. Trafiken på land
kommer inte att påverkas av ändringen.
De miljöaspekter som bedöms kunna beröras av ändringen är luft, vatten, buller, landskapsbild, avfall
och olycksrisker. Påverkan på dessa aspekter är förknippade med de anlöpande fartygen både vid
insegling och vid förtöjning vid kaj, förutom avfall som endast hanteras i hamnområdet. För att
undvika upprepningar görs därför inte någon uppdelning i direkta och indirekta effekter.
Geografiskt täcker bedömningsområdet miljöer i anslutning till hamnområdet ut till vattenområdet
där fartyg lägger till på redden idag (Figur 1).
4. UNDERLAG OCH BEDÖMNINGSGRUNDER
4.1. Underlag
Vid bedömning av miljökonsekvenser från den ändrade hamnverksamheten har underlag i form av
tidigare MKB (Sweco Viak 2003) och tillhörande utredningar, samt senare utredningar av sediment
buller och vattenmiljö i området använts, se nedan. En simulering har även genomförts för att utreda
risker vid trafikering med kryssningsfartyg i hamnbassängen.
•
•
•
Sediment: Nynäshamns Hamn – rörlig gångbrygga. Sedimentundersökning, daterad 2014-0124 (NIRAS 2014), samt PM – Undersökning av sediment till följd av planerad flytt av ponton i
hamnområdet, daterad 2010-01-15 (NIRAS 2010).
Buller: Nynäshamns Hamn - Prövotidsutredning avseende buller, daterad 2012-04-15
(Structor Akustik 2012).
Vattenmiljö: Referensundersökning utförd i vattenområdet utanför Nynäshamns Hamn, 6
gånger per år (opublicerade data).
4.2. Bedömningsgrunder
4.2.1. MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER
Vid bedömning av påverkan på miljön av den planerade verksamheten har hänsyn tagits till
nationella miljökvalitetsmål och lokala miljömål (Nynäshamns kommun 2010). De lokala miljömålen
berör fyra områden:
-
Effektivare användning av energi och transporter.
7(14)
www.niras.se
-
Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.
Friska vatten.
Giftfria och resurssnåla kretslopp.
I kommunens översiktsplan beskrivs mål för hur området ska utvecklas och vilka intressen som ska
värnas (Nynäshamns kommun 2012).
De miljökvalitetsnormer (MKN) som bedöms relevanta att ta hänsyn till vid planerad verksamhet är
MKN för luft samt ytvatten. Hamnen ligger belägen i kustvattenförekomsten Nynäshamn (Figur 1).
Området för fartyg som ligger på redden ingår i kustvattenförekomsten Mysingen som gränsar ut
mot Östersjöns utsjövatten. Vattenförekomsterna längs kusten är generellt påverkade av
övergödning och uppvisar en måttlig ekologisk status (Tabell 1).
Tabell 1. Klassificering och miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster år 2009 enligt ramdirektivet
för vatten (Vatteninformation Sverige).
Vattenförekomst:
EU id:
Vattenmyndighet:
Area (km2):
Typ av vatten:
Ekologisk
status/potential:
Kemisk status:
Miljökvalitetsnorm:
Nynäshamn
EU_CD: SE585450-175800
Norra Östersjön
2,46
Östergötlands och Stockholms
skärgård, mellankustvatten (12n)
Kraftigt modifierat vatten på grund
av hamnverksamhet
Måttlig potential
Mysingen
EU_CD: SE585797-181090
Norra Östersjön
236
Östergötlands och Stockholms
skärgård, mellankustvatten (12n)
God (exkl kvicksilver)
God ekologisk potential år 2021
God kemisk ytvattenstatus år 2015
God (exkl kvicksilver)
God ekologisk status år 2021
God kemisk ytvattenstatus år 2015
Måttlig status
4.2.2. BULLER
Hamnverksamheter har villkor avseende buller beslutade av miljöprövningsdelegationen,
länsstyrelsen i Stockholms län, 2013-05-14. Där anges att:
”… buller från hamnens mark- och vattenområde [ska] begränsas så att det inte ger upphov till högre
ekvivalent ljudnivå vid bostäder än följande begränsningsvärden:
•
•
•
•
55 dBA dagtid kl. 07.00 – 18.00
50 dBA kvällstid kl. 18.00 – 22.00
45 dBA nattetid kl. 22.00 – 07.00
Momentana ljud nattetid (kl. 22.00 – 07.00) får inte överskrida 60 dBA angivet som
L95-nivå”
Det anges även i beslutet att de ekvivalenta ljudnivåerna ska beräknas över hela tidsperioderna
angivna enligt ovan.
8(14)
www.niras.se
Naturvårdsverket har angivit riktvärden för buller från byggplatser 2 enligt Tabell 2. Transporter på
allmänna vägnätet räknas som vanlig vägtrafik och berörs inte av riktvärdena för byggplatser.
Tabell 2. Riktvärden för byggbuller utom- och inomhus [dBA].
Område
Helgfri måndagfredag
Dag
Kväll
07-19
19-22
L Aeq
L Aeq
Lördag, söndag och
helgdag
Dag
Kväll
07-19
19-22
L Aeq
L Aeq
Utomhus (vid fasad, frifältsvärden)
Bostäder för permanentboende
60
50
50
45
och fritidshus
Vårdlokaler
60
50
50
45
Undervisningslokaler
60
Arbetslokaler för tyst
70
1)
verksamhet
Inomhus (i bostäder för permanentboende och fritidshus i bostadsrum)
Bostäder för permanentboende
45
35
35
30
och fritidshus
Vårdlokaler
45
35
35
30
Undervisningslokaler
40
Arbetslokaler för tyst
45
verksamhet
Samtliga dagar
L Aeq
Natt
22-07
L Afmax
45
70
45
-
-
30
45
30
-
45
-
5. BESKRIVNING AV OMRÅDET
Landområdet är idag påverkat av hamnverksamhet och omkringliggande tätort och industri. I norr
ligger Nynäshamns avloppsreningsverk samt Nynas AB oljeraffinaderi med hamn för oljefartyg och i
söder ligger en småbåtsmarina med gästhamn och sjömack. Mitt över sundet ligger Bedarön, en
skogsklädd och sparsamt bebyggd ö med kuperad terräng.
Den rörliga gångbryggan är planerad att anläggas i den norra delen av hamnen, mellan kajläget för
befintlig Ro-Ro-trafik samt den pontonbrygga som tar emot tenderbåtar från kryssningsfartyg idag
(Figur 1). Landområdet i denna del av hamnen består av hårdgjorda ytor för transport och parkering
av lastbilar. Tidigare låg ett skär (”Skyttens häll”) i närheten av den plats där bryggan ska anslutas till
land och området innanför skäret har fyllts ut med fyllnadsmassor. Stranden är täckt av grova
stenblock som erosionsskydd och sluttar brant ned till botten.
Det vatten som förekommer i området utgörs av bräckt vatten med en salthalt på ca 5,5 ‰.
Vattenområdet i hamnen hör till vattenförekomsten ”Nynäshamn” vilken ligger relativt skyddad
2
”Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser”, NFS 2004:15
9(14)
www.niras.se
bakom ön Bedarön mot den större fjärden ”Mysingen”. Vattenförekomsten har blivit klassificerad
som en kraftigt modifierad vattenförekomst och ingår i ett område som klassificerats som känsligt för
fosfor- och kväveutsläpp från avlopp enligt avloppsvattendirektivet och för nitrat enligt
nitratdirektivet.
Vattendjupet utanför strandlinjen där bryggan ska anläggas uppgår till ca 8 m. Vid utfyllnaden av
landområdet har lera tryckts ut och ligger ansamlat utanför erosionsskyddet. Norrut är botten
relativt plan med ett vattendjup på ca 8-9 m, medan botten mot sydost sluttar ned mot ca 25-30 m
djup i farleden in mot Nynäshamn. Vattendjupet där förtöjningsbojarna är planerade att placeras
uppgår till ca 20 m respektive 27 m.
6. MILJÖKONSEKVENSER AV ÄNDRAD HAMNVERKSAMHET
Bedömningen av miljökonsekvenser görs i förhållande till den idag tillståndsgivna
hamnverksamheten.
6.1. Utsläpp till luft
Utsläppen till luft från förbränningsmotorer på fartyg kommer totalt sett att minska med den
planerade ändringen i och med att kryssningsfartygen endast ändrar läge medan trafiken med
tenderbåtar minskar. Tenderbåtar går i dagsläget i skytteltrafik mellan fartyg på redden till
hamnområdet under ca 2 timmar efter att fartygen anlöpt och ca 1,5 tim innan fartygen avgår vid
dagens slut. Vanligtvis sker ca 10-20 transporter med tenderbåtar i vardera riktning.
Efter att gångbryggan anlagts kommer dock kryssningsfartygen att ligga för hjälpmotorer vid kaj
istället för på redden vilket innebär att utsläpp till luft flyttas närmare tättbebyggt område. Vid
anläggandet av den rörliga gångbryggan kommer det att förberedes för landburen elförsörjning till
fartygen, men det går inte att förutsäga när det blir en realitet.
I tidigare MKB (Sweco Viak 2003) har emissioner av kväveoxider och svaveldioxid till luft från
hamnverksamheten beräknats utifrån mätningar år 2000 samt en prognos för år 2010. I båda fallen
underskrider beräknade halter i luft i närheten av hamnen uppsatta miljökvalitetsnormer för
dygnsmedelvärden. Antalet anlöp har inte ökat i den utsträckning som beräknades varvid halterna av
kväveoxider och svaveldioxid även fortsättningsvis kommer att vara låga i anslutning till hamnen.
Införandet av svaveldirektivet år 2015 bedöms också leda till att utsläpp av inte bara svaveldioxid
utan även av partiklar från bränslemotorer minskar, framförallt större partiklar (Sjöfartsverket 2009),
varvid påverkan på luftkvaliteten i närområdet minskar.
6.2. Påverkan på vattenmiljön
Vattenområdet inom vilket det kommer att gå större kryssningsfartyg istället för tenderbåtar är
öppet mot utanförliggande fjärd. Vattendjupet är överlag stort (>20 meter) och omsättningen god.
10(14)
www.niras.se
Omgivande stränder består främst av klippor och tillkommande fartygstrafik i inseglingsrännan
bedöms inte leda till ökad erosion av bottnar eller stränder jämfört med idag.
Vattendjupet där fartyg kommer att ligga förtöjda uppgår till ca 15-25 m. Botten i det grundare
området i närheten av land består i huvudsak av eroderade leror och fartyg bedöms kunna lägga till
utan att botten påverkas. Förankringen till den yttre förtöjningsbojen är placerad i lösare sediment.
Tillhörande ankare är fästa i kättingar som hänger ovanför botten. Risken för att sediment grumlas
upp vid förankringen är liten och verksamheten bedöms inte leda till att ekologisk eller kemisk status
påverkas i vattenförekomsten genom spridning av partiklar eller föroreningar.
Trafikering av kryssningsfartyg in till hamnen leder inte till ökade utsläpp av övergödande eller
förorenande ämnen till vattenförekomsten jämfört med dagens situation. I den rörliga gångbryggan
kommer ledningar att anläggas som möjliggör emottagande av avloppsvatten från fartygen. Om
fartygen utnyttjar detta minskar risken för att övergödande avloppsvatten släpps ut i havet.
6.3. Buller
Buller från hamnens befintliga verksamhet har redovisats i prövotidsutredning daterad 2012-04-15
(Structor Akustik 2012). Buller alstras av fordon (personbilar, lastbilar och truckar) inom
hamnområdet, från lastning och lossning av fartyg samt från fartygens installationer och
hjälpaggregat. De ekvivalenta ljudnivåerna över dag-, kvälls- och nattperioden innehåller
bullervillkoren med dagens verksamhet.
Den rörliga gångbryggan innebär att kryssningsfartyg kan anlägga i hamnens norra del.
Kryssningsfartygens bullerspridning ligger till stor del norr om påverkansområdet för dagens
verksamhet.
Buller från kryssningsfartyg alstras av installationer och hjälpaggregat. Ljudalstringen varierar mycket
mellan olika fartygstyper och ljudspridningen påverkas något av fartygets läge. Hur länge fartygen
ligger vid den rörliga gångbryggan varierar också. De flesta stannar enbart över dagen men det finns
tillfällen då de även ligger inne över natten.
I beräkningarna antas ett 250 m långt fartyg ligga vid gångbryggan med en total ljudeffekt om ca
110 dBA från i första hand fartygets hjälpaggregat. Dessutom ingår hamnens befintliga verksamhet
som den redovisats i prövotidsutredningen. I Figur 2 redovisas beräknade ljudnivåer under den
dimensionerande tidsperioden (nattperioden 22.00 – 07.00). Hamnens bullervillkor innehålls vid
samtliga bostäder.
11(14)
www.niras.se
Figur 2. Ekvivalent ljudnivå under nattperioden. Befintlig verksamhet vid hamnen (sommartid) samt kryssningsfartyg vid
rörlig gångbrygga. Ljudnivå 2 m över mark.
6.4. Landskapsbild
Området på land kring Nynäshamns Hamn är idag till stor del präglat av infrastrukturella element.
Riksväg 73 löper in till tätorten förbi hamnområdet och ett antal större byggnader förekommer i
form av terminaler, kontor och butiker (Figur 3). Färjor för trafik till Gotland, Polen och Lettland ligger
dagligen vid kaj i hamnområdet och i norr domineras landskapsbilden av anläggningar kopplade till
oljeraffinaderiet. Söderut ligger en gästhamn och småbåtsmarina vilket ger ett mer småskaligt
intryck. Österut domineras landskapet av den skogklädda kuperade ön Bedarön och utloppet till den
större fjärden Mysingen.
Kryssningsfartyg som angör den rörliga gångbryggan kommer att till viss del skymma sikten ut mot
utanförliggande havsområde och öar. Men då fartygen lägger till med kortsidan mot hamnområdet
blir påverkan på landskapsbilden begränsad. Långsidan av kryssningsfartygen kommer främst att
synas från landområdet norr om hamnen samt från Bedarön, bägge två områden med sparsam
12(14)
www.niras.se
bebyggelse. Storleken på de kryssningsfartyg som kan förväntas lägga till vid den rörliga gångbryggan
kommer att variera. I många fall är fartygen i samma storleksordning som de befintliga
Gotlandsfärjorna men även större fartyg kan förväntas anlända som medför en större visuell
påverkan på landskapsbilden. Genom att fartygen anlöper relativt sällan blir konsekvenserna för
landskapsbilden små.
Figur 3. Norra delen av Nynäshamns Hamn där den rörliga gångbryggan är planerad att anläggas.
6.5. Avfall
Möjligheterna att lämna avfall från kryssningsfartygen kommer att förbättras när fartygen får
möjlighet att lägga till vid den rörliga gångbryggan. Genom den relativt låga frekvensen av anlöpande
kryssningsfartyg bedöms ökningen vad gäller hanterade avfallsmängder i hamnen bli marginell.
Även avloppsvatten ska kunna lämnas vilket underlättar för fartygen att leva upp till kraven på att
inte släppa ut avloppsvatten till havet.
6.6. Olycksrisker
Utrymmet i hamnbassängen är tillräckligt stort för att kryssningsfartyg kan lägga till och vända utan
att det påverkar övrig trafik i vattenområdet. Detta har visat sig efter simulering av trafik med
kryssningsfartyg av förväntad storlek i hamnområdet.
6.7. Miljömål och miljökvalitetsnormer
Den ändrade hamnverksamheten bedöms inte försvåra uppfyllandet av de nationella miljömålen
eller kommunens lokala miljömål (Nynäshamns kommun 2010).
Inte heller bedöms ändringen motverka att miljökvalitetsnormer för luft (se avsnitt 6.1) eller ytvatten
(se avsnitt 6.2) uppnås.
13(14)
www.niras.se
7. SLUTSATSER
Verksamheten kommer ur miljösynpunkt inte att skilja sig mycket från dagens situation. Fartyg
kommer att kunna lägga till och vända inne i hamnområdet utan hinder för övrig trafik. Positiva
effekter uppnås genom att trafiken med tenderbåtar minskar och att möjligheterna till mottagande
av avfall från fartygen förbättras. Negativa effekter av ändringen orsakas av att buller och utsläpp till
luft flyttas närmare tättbebyggt område genom att fartygen ligger inne i hamnområdet istället för
ute på redden. Omfattningen av detta blir dock begränsad och inga bullervillkor eller
miljökvalitetsnormer för luft kommer att överskridas. Den ändrade verksamheten leder inte heller till
någon betydande påverkan på vattenmiljön i hamnområdet.
8. REFERENSER
NIRAS. 2010. PM – Undersökning av sediment till följd av planerad flytt av ponton i hamnområdet.
Nynäshamns Hamn AB. 2010-01-15.
NIRAS. 2014. Nynäshamns Hamn – rörlig gångbrygga. Sedimentundersökning. 2014-01-24.
Nynäshamns kommun. 2010. Nynäshamns kommuns lokala miljömål 2010-2016.
Nynäshamns kommun. 2012. Översiktsplan för Nynäshamns kommun. Antagen av
kommunfullmäktige 2012-10-17.
Sjöfartsverket. 2009. Konsekvenser av IMO:s nya regler för svavelhalt i marint bränsle. Sjöfartsverket,
Norrköping.
Structor Akustik. 2012. Nynäshamns Hamn – Prövotidsutredning avseende buller.
Sweco Viak, 2003. Miljökonsekvensbeskrivning för Nynäshamns Hamn.
14(14)
www.niras.se