Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015
TemaNord 2014:xxx Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015 ANP 2014:769 ISBN 978-92-893-3866-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-3867-7 (PDF) ANP2014769 omslag.indd 1 04-12-2014 14:17:53 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015 ANP 2014:769 Nordiska ministerrådet Planer och budget 2015 ISBN 978-92-893-3866-0 http://dx.doi.org/10.6027/ANP2014-769 ANP 2014:769 © Nordisk Ministerråd 2014 Omslagsfoto: Scanprint as/Nordiska ministerrådet Tryk: Scanprint as Oplag: 500 Printed in Denmark Det nordiske samarbejde Det nordiske samarbejde er en af verdens mest omfattende regionale samarbejdsformer. Samarbejdet omfatter Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige samt Færøerne, Grønland og Åland. Det nordiske samarbejde er både politisk, økonomisk og kulturelt forankret, og er en vigtig medspiller i det europæiske og internatio nale samarbejde. Det nordiske fællesskab arbejder for et stærkt Norden i et stærkt Europa. Det nordiske samarbejde ønsker at styrke nordiske og regionale interesser og værdier i en global omverden. Fælles værdier landene imellem er med til at styrke Nordens position som en af verdens mest innovative og konkurrencedygtige regioner. Nordisk Ministerråd Ved Stranden 18 1061 København K Telefon (+45) 3396 0200 www.norden.org Indholdsfortegnelse Forord 9 Læsevejledning 12 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 14 Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 16 Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 17 Faste aktiviteter: 17 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 18 Huvudlinjerna i budget 2015 18 Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2015 18 Samarbetsministrarna 20 Generel Indledning 20 Prioriteringsbudget 22 1-8008 Vækst 22 1-8009 Velfærd 23 1-8010 Værdier 24 1-8011 Det blå Arktis 25 1-8005 Den nordiska spellistan 25 1-8006 Välfärdsvakten 26 1-8007 Bioekonomi-initiativet 27 1-8001 NordMin 28 1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar29 1-8004 Læring på arbeidsplass (LPA) 29 1-8110 Testcenter 30 1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst 31 1-8112 Elmarknaden 32 1-8113 Grønne tekniske normer og standarder – Norden som standardmaker 33 1-8114 Grønt offentligt indkøb 34 1-8115 Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering 35 1-8116 Främja integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet 37 1-8117 Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag 37 1-8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt 38 1-8210 Hållbar nordisk välfärd 39 40 1-8212 Välfärd och kost 40 1-8310 Klimavenligt byggeri 1-8311 Kultur og kreativitet – KreaNord initiativet 41 1-8312 Offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden 41 1-8313 Ny Nordisk Mad 42 43 1-8410 Politiska prioriteringar Internationalt samarbejde 1-0820 Kunskapsuppbyggning och nätverk 1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete 1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen 1-0970 Ministerrådets kontor i nordvästra Ryssland 1-0810 Ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen 1-0870 Arktiskt samarbetsprogram 1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 1-0990 Samarbetet med Nordens grannar i Väst 44 44 45 46 47 48 49 50 50 Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet 1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 1-0425 Bidrag till Västnorden 1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 1-0460 Hållbart Norden 1-1011 Informationsaktiviteter 1-1012 Norden i Fokus 1-1030 Hallo Norden 1-1036 Grænsehindringsråd 1-1050 Tjänstemannautbyte 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 52 52 53 53 54 55 56 57 58 59 59 Uddannelse og forskning 61 Generel indledning 61 Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser 2-2505 Dispositionsmidler – Uddannelse og forskning 64 64 Politikudvikling 2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 2-3127 Politikudvikling voksnes læring 65 65 65 66 67 Mobilitets- og Netværksprogrammer 2-2513 Nordplus 2-3100 NordForsk 68 68 70 Forskning i øvrigt 2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) 2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI) 72 72 72 73 75 75 Social- og Helsepolitik 77 Generel indledning 77 Projektmedel 3-4310 Projektmidler – Social- och hälsvårdspolitik 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 3-4340 Nomesko og Nososko 3-4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 78 78 80 80 81 Institutioner 3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC) 3-4381 Nordic School of Public Health NHV 83 83 85 Kulturpolitik 86 Generel indledning 4-2203 Dispositonsmidler Kultur 4-2205 Nordisk Kulturfond 4-2206 Nordisk Råds priser 4-2208 Strategiska satsningar 86 89 89 90 91 Børn og Unge 4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 92 92 Film og Media 4-2221 Nordisk computerspilprogram 4-2222 Nordisk Film- og TV-fond 4-2228 NORDICOM 93 93 94 95 Kunstområdet 4-2251 Kultur- og Kunstprogrammet 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 96 96 97 98 Nordiske Kulturhus 4-2270 Nordens hus i Reykjavik 4-2272 Nordens hus på Färöarna 4-2274 Nordens Institut på Åland 4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA) 4-2548 Kulturkontakt Nord 99 99 100 101 102 103 Andra kultursatsningar 4-2234 Samiskt samarbete 104 104 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 106 Generel indledning 5-6420 Ny nordisk mad 106 108 Fiskeri 5-6610 Projektmidler – Fiskeri 109 109 Jordbrug 5-6510-1 Projektmidler – Jordbrug 5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 110 110 111 112 Levnedsmidler 5-6810 Projektmidler – levnedsmidler 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 113 113 115 Skovbrug 5-6310 Projektmidler – Skovbrug 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) 116 116 117 Jämställdhet Generel indledning 6-4410 Projektmedel – Jämställdhet 6-4420 MR-JÄMs stödordning 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) Närings-, Energi- och Regionalpolitik 119 119 120 120 121 122 Generel indledning 122 Näring 7-5140 Projektmedel – Näring 7-5180 Nordisk Innovation 7-5280 Nopef 124 124 125 126 Energi 7-5141 Projektmedel – Energi 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 127 127 128 Regional 129 7-5143 Impl. av samarbetsprogram, demografi, arbetsgrupper och projektmedel – Regional 129 130 7-5151 NORA 7-5160 Gränsregionalt samarbete 131 7-6180 Nordregio 131 Miljö Generel indledning 8-3310 Dispositionsmedel – Miljö 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 8-3312 Nordisk Råds miljøpris 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 8-6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning Arbetslivspolitik Generel indledning 9-4110 Projektmedel i övrigt - Arbetsliv 9-4111 Arbetslivs fasta utskott 9-4120 Nordjobb 9-4130 Kommunikation om arbetsliv 9-4180 Institut för vidareutbildning inom arbetsmiljö (NIVA) Ekonomi- og Finanspolitik Generel indledning 10-5210 Ekonomi- och Finanspolitik Lagstiftning Generel indledning 11-7110 Projektmedel – Lagstiftning Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 133 133 135 136 138 138 139 141 141 143 144 144 145 145 147 147 148 149 149 150 151 Forhandlinger med Nordisk Råd og det opnåede kompromis 151 Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 152 Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler 154 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 156 Udviklingen i udisponerede midler 2011 – 2013 156 Budgettets udvikling i perioden 2004 – 2015 158 Likviditetens udvikling 159 Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO 160 Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau 167 Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 172 Bilag 4 – Förteckning över förkortningar 173 Forord Nytt nordisk budsjett 2015 vil bli et viktig år for å gjennomføre den moderniseringsreform som samarbeidsministrene vedtok i juni 2014. Målsettingene for denne reformen er å styrke det nordiske samarbeidet på ministernivå, å få et mer effektivt sekretariat, å få mer nordisk nytte av Ministerrådets prosjekt- og programvirksomhet samt å få en bedre styring av de nordiske institusjonene. Utformingen av budsjettboken for 2015 er en viktig del av denne reformen der budsjettets inndeling og oppbygging er vesentlig endret med sikte på å tydeliggjøre mål og resultatoppfølging. Dokumentet er også gjennomgående forsøkt gjort mer tilgjengelig og brukervennlig. En annen viktig del av budsjettreformen er at vi skal styrke dialogen med Nordisk råd om deres prioriteringer og hovedlinjer i budsjettet. Budsjett for 2015 er utformet på grunnlag av rammer og retningslinjer vedtatt av samarbeidsministrene og basert på innspill fra den enkelte sektor. Til grunn for budsjettets profil og prioriteringer ligger også den visjonserklæring som samarbeidsministrene vedtok i 2014 om et grenseløst, innovativt, synlig og utadvendt Norden. Budsjettet har en reduksjon på 2 % i forhold til budsjettet i 2014. Reduksjonen iverksettes gjennom målrettede prioriteringer innenfor den enkelte sektor. Budsjettet for nordisk ministerråd i 2015 gir rom for mange viktige satsninger i alle sektorer. Prioriteringsbudsjettet videreføres i tråd med intensjonene da dette ble innført i 2013. Vesentlige elementer av de innsatser som ble iverksatt under svensk formannskap i 2013 og islandsk formannskap i 2014 videreføres i tillegg til nye initiativ under det danske formannskapet i 2015. Det danske formannskapet vil fokusere på Vekst, Velferd, Verdier og Det blå Arktis. Prioriteringsbudsjettet vil blant annet også gi rom for å videreføre de igangsatte innsatsene som grønn vekst og holdbar nordisk velferd. Den tidligere svenske sosialministeren Bo Könberg har ledet et stort utredningsarbeid om de potensialer som ligger i et nordisk samarbeid på helseområdet. Rapporten fra dette arbeidet ble lagt frem våren 2014. I budsjettet for 2015 er det satt av midler til å iverksette tiltak som følge av denne utredningen samt til å iverksette nye strategiske gjennomlysninger av denne typen. MR-A har besluttet å gjennomføre en strategisk gjennomlysning av det nordiske samarbeidet innenfor arbeidslivsområdet. Det internasjonale samarbeidet med våre naboer og andre aktører vil fortsatt prioriteres. Internasjonal profilering og posisjonering av Norden vil bli en særlig prioritering i 2015 som følge av strategien for dette som samarbeidsministrene vedtok i 2014. Arbeidet med å bryte ned grensehindre vil stå sentralt også i 2015, og Grensehinderrådet vil være et viktig element i dette. Det har i budsjettprosessen vært dialog med Nordisk råd. Som en følge av de budsjettforhandlinger som er gjennomført mellom Nordisk ministerråd og Nordisk råd, ble det inngått et budsjettkompromiss på 18 punkter. Dette kompromisset er i sin helhet tatt inn i budsjettboken. De relaterte sektorbudsjetter og budsjettposter skal leses i sammenheng med dette kompromisset. København 25. november 2014 Dagfinn Høybråten Generalsekretær i Nordisk ministerråd 9 NSK/MR-SAM BESLUTNING 27. 10. 2014 Nordisk Ministerråd godkender, med forbehold for de nationale parlamenters godkendelse, vedlagte budget for år 2015 på totalt 936,110 MDKK (2014 -prisniveau). Ministerrådet finansieres for langt størstedelens vedkommende gennem bidrag fra de nordiske landene efter en fordelingsnøgle, som årlig fastsættes af Ministerrådet som de respektive landes andel af den samlede nordiske bruttonationalindkomst. Derudover har Ministerrådet indtægter fra øvrige aktiviteter, der udgør ca. 1,5 % af budgettet. Fordelingsnøglen for landenes indbetalinger for år 2015 er: Danmark Finland Island Norge Sverige 20,0 % 15,5 % 0,7 % 31,5 % 32,3 % Aftalen om overenskomst om tilgang til højere uddannelse påvirker landenes indbetalinger til det nordiske budget ved at selve betalingsordningen håndteres via Ministerrådets budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland deltager ikke i betalingsordningen. Det er taget hensyn til de berørte landes gensidige betalinger jf. overenskomsten i de involverede landes endelige bidrag til Ministerrådets budget. Ved fastsættelsen af budgettet anvender Ministerrådet det aritmetiske gennemsnit af Danmarks Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2013 - 30. september 20141: 100 EUR 100 ISK 100 NOK 100 SEK = = = = 746 4,7 90 83 DKK DKK DKK DKK Til prisopregning af institutionernes tilskud og projektmidler benyttes følgende opregningsfaktorer: 1. Omregningsfaktorerne for bidrag til institutionerne for år 2015 er: Danmark Finland Island Norge Sverige 1,2 1,7 3,4 2,25 0,82 % % % % % 2. Omregningsfaktoren for projektmidler er 1,5 % for år 2015. Landenes indbetalinger til budgettet for år 2015 sker i henhold til Nordisk Ministerråds Økonomireglement § 7. Ministerrådet har bemyndiget generalsekretæren til - at tage beslutning om institutionernes budget, når det gælder omregning til og udbetaling i anden valuta - at tage beslutning om omdisponeringer på op til og med 300.000 DKK mellem budgetposter indenfor totalrammen. 1 Da Danmarks Nationalbank ikke længere noterer ISK, er kursen på ISK beregnet ud fra det aritmetiske gennemsnit af Den islandske Nationalbanks månedsgennemsnitskurser i perioden 1. oktober 2013-30. september 2014. 10 Samarbejdsministrene fastsætter rammen for kultur/uddannelse/forskning til 398.137 TDKK (2014prisniveau). De ansvarlige ministerråd skal inden for denne ramme fastsætte detailfordelingen for deres respektive områder i henhold til Aftalen om kulturelt samarbejde artikel 15. 11 Læsevejledning Budget 2015 består af tre dele: Som led i beslutningen om prioriteter og tidsplan for budget 2015 (budgetanvisningerne), besluttede samarbejdsministrene at modernisere det nordiske budget. Det betyder en række ændringer i budgettets sædvanlige opstilling. Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2015 består nu alene af de overordnede prioriteter. Hertil kommer fire tabeller, der viser den samlede økonomi i det nordiske samarbejde spredt på forskellige kapitler i budgetbogen, herunder 1) den samlede ramme for budgettet, 2) fordelingen på politiske områder (ministerråd), 3) fordelingen på budgetkategorier (projekter, institutioner mv.) samt hvor ’bundet’ budgettet er i aktiviteter, der årligt gentages (tidligere frihedsgrader/bindinger). Den næste del, som er den mest omfattende, indeholder oversigt over samtlige budgetposter, inddelt efter de 10 faglige ministerråd, som det kendes fra tidligere. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategiske målsætninger for budgetåret samt beskrivelse af de overgribende resultater for i senest afsluttede regnskabsår – 2013. Som noget nyt er der i budgettet for 2015 indført fokus på fastsættelse af mål og resulter på de enkelte budgetposter, hvillet afløser det tidligere fokus alene på prioriteringer. Hver enkelt budgetpost indeholder som tidligere oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret sidste år, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen. Til enkelte budgetposter indgår endvidere oplysninger om kontraktstatus samt forvaltningsorgan, hvis denne opgave ikke udføres af en institution eller varetages af ministerrådets sekretariat. Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Sidste del af budgettet består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansieringen fordelt på lande og betalingsordningen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske data om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser. Endelig er der tilføjet en oversigt over institutionernes egenkapital. Uddybning af budgetstruktur og budgetpost- kategorier Hovedinddeling Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indledes med en beskrivelse af hele arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resultater fra senest afsluttede budgetår. Budgetposter De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene programmer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder som styres gennem mål - og resultatkontrakter samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fokus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbejdes (det vil sige 2014 for nærvæ12 rende budget) samt de væsentligste resultater for senest afsluttede budgetår (det vil sige 2013 for nærværende budget), Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hører under. Specielle rubrikker I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.13, hvor stor andel af 13-budgettet i procent, som er disponeret i løbet af 2013. En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene. For så vidt angår videreførselsreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 15 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 150 TDKK. I budgetposterne for institutioner styret med resultatkontrakt viser rubrikken, NMR fin. 13 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2013 som blev finansieret af Nordisk Ministerråd (fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler. I rubrikken ”kontraktstatus” redegøres for institutions målopfyldelse f.s.v.a. de faglige mål i resultatkontrakterne 13 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Den totale udgiftsramme for 2015 for Nordisk Ministerråd er i alt 931.782 TDKK, som er 2 % nedskæring i rammen i forhold til 2014 (i 2014 priser). Dette svarer til 19 MDKK besparelse. Rammen kan specificeres således: Sammensætningen af den samlede ramme Budget 2014 2 % besparelse Vedtaget budget 2015 i 2014 priser Prisomregningseffekt til 2015 prisniveau Valutaomregningseffekt Total i 2015 priser TDKK 955.215 -19.105 936.110 14.636 -18.964 931.782 Til budgetrammen for 2015 (i 2014 priser) lægges effekten af pris- og valutaomregningen med de prisomregningsfaktorer og valutakurser, som vises på side 11 og det giver den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråd for 2015. Effekten af prisomregningen i budget 2015 betyder en inflationskompensation på 14.636 DKK, svarende til en gennemsnitlig prisopregningsprocent på 1,6 %. Effekten af valutaomregningen til DKK af institutionernes bevillinger i national valuta betyder en reduktion i budgettet på 18.964 TDKK. Det skal dog understreges, at det ikke har nogen realvirkning på budgettets størrelse (og landenes indbetalinger) eller på størrelsen af institutionernes bevillinger. Valutakursernes benyttes alene til at omregne institutioners bevillinger, som udbetales i domicillandets valuta, til DKK. På næste side ses fordeling af udgiftsrammen på budgetsektorer for 2015. 14 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 SAMMENSTILLING AF BUDGET 2015 OG 2014 (løbende priser) Budget 2015 Budget 2014 +/- % MR Samarbejdsministrene 255.258 a. Prioriteringsbudgettet 74.375 b. Internationalt samarbejde 74.320 i. Heraf kontorerne* 21.330 c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet 106.563 i. Heraf sekretariatet (NMRS) 77.560 2. MR Uddannelse og forskning 228.116 a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 3.680 b. Politikudvikling mv. 15.481 c. Mobilitets- og netværksprogrammer 75.735 d. Nordforsk (institution) 111.296 e. Forskning i øvrigt 21.924 3. MR Social- og Helsepolitik 38.956 i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 20.335 4. MR Kulturpolitik 167.143 a. Generelle kultursatsninger 46.284 b. Børn og Unge 6.036 c. Film og Media 35.062 i. Heraf NORDICOM (institution) 3.025 d. Kunstområdet 76.003 i. Heraf Nordiske Kulturhuse (institutioner) 42.793 e. Andre kultursatsninger 3.758 5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og 39.769 Skovbrug a. Fiskeri 6.198 b. Jordbrug 21.204 i. Heraf NordGen (institution) 20.016 c. Levnedsmidler 6.500 d. Skovbrug 5.867 6. MR Ligestilling 8.873 7. MR Närings-, Energi- og Regionalpolitik 132.686 a. Näring 89.619 i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 72.471 b. Energi 10.582 i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 6.452 c. Regional 32.485 i. Heraf Nordregion (institution) 11.254 8. MR Miljø 44.157 9. MR Arbejdsmarkedspolitik 13.632 i. Heraf NIVA (institution) 3.370 10. MR Ekonomi og Finanspolitik 1.810 11. MR Lagstiftning 1.382 Totalt nordisk budget 931.782 *Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland, Estland, Letland og Litauen. 256.910 74.768 74.780 21.077 107.362 78.204 238.384 2.939 17.847 74.616 121.382 21.600 40.293 21.142 167.879 46.416 6.068 37.207 3.144 74.486 41.767 3.702 41.093 -1.652 -393 -460 253 -799 -644 -10.268 741 -2.366 1.119 -10.086 324 -1.337 -807 -736 -132 -32 -2.145 -119 1.517 1.026 56 -1.324 -0,6 % -0,5 % -0,6 % 1,2 % -0,7 % -0,8 % -4,3 % 25,2 % -13,3 % 1,5 % -8,3 % 1,5 % -3,3 % -3,8 % -0,4 % -0,3 % -0,5 % -5,8 % -3,8 % 2,0 % 2,5 % 1,5 % -3,2 % 6.106 21.981 20.810 7.226 5.780 8.919 140.438 95.991 79.096 11.163 6.971 33.284 11.701 44.392 13.698 3.314 1.819 1.390 955.215 92 -777 -794 -726 87 -46 -7.752 -6.372 -6.625 -581 -519 -799 -447 -235 -66 56 -9 -8 -23.433 1,5 % -3,5 % -3,8 % -10,0 % 1,5 % -0,5 % -5,5 % -6,6 % -8,4 % -5,2 % -7,4 % -2,4 % -3,8 % -0,5 % -0,5 % 1,7 % -0,5 % -0,6 % -2,5 % 1. Difference 15 Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Budgettets fordeling på budgetpostkategorier Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier, projektmidler, programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontoren i Nordvestrusland samt i Estland, Letland, og Litauen defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor. De ordninger, som administreres af de nordiske institutioner NordForsk og Nordisk Innovation indgår i institutionsandelen. Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier. I TDKK Budget 2014 Budget 2015 Prioriteringsbudget Institutioner Programlignende aktiviteter Projektmidler Organisationsbidrag Sekretariatet og kontorerne 74.375 291.012 345.085 103.887 18.533 98.890 8,0 % 31,2 % 37,0 % 11,1 % 2,0 % 10,6 % 74.768 311.867 344.572 106.275 18.452 99.281 7,8 % 32,6 % 36,1 % 11,1 % 1,9 % 10,4 % I alt 931.782 100 % 955.215 100 % 2015 Organisationsbidrag 2,0% Sekretariatet og kontorerne 10,6% Prioriteringsbudget 8,0% Institutioner 31,2% Projektmidler 11,1% Programlignende aktiviteter 37,0% 2014 Sekretariatet og kontorerne 10,4% Organisationsbidrag 1,9% Institutioner 32,6% Programlignende aktiviteter 36,1% 16 Prioriteringsbudget 7,8% Projektmidler 11,1% Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tjener det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises således, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samarbejde. Budget 2015 i 2014 priser Nordisk budget total Fordelt på sektorer 936.110 M R-U M R-S M R-K Træffes beslutning om inden for budgetåret Projektmidler Programlignende aktiviteter Faste aktiviteter Prioriteringspulje Projekter, programmer mv. Institutioner Organisastionsbidrag 79.554 63.712 3.426 15.842 856.556 73.273 362.781 111.668 402.244 118.522 18.258 5.725 M R-FJLS M R-LIG M R-NER M R-M ILJØ M R-A 8.235 965 894 3.441 11.267 5.647 894 12.620 107.593 21.142 44.991 3.702 17.602 20.810 5.300 24.088 95.748 6.526 33.720 9.216 3.314 4.137 M R-FIN M R-LOV M R-SAM 1.783 1.362 20.967 14.948 40.974 97.717 3.893 Udmøntes inden for budgetåret 2: Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. I denne kategori ligger udover projektmidlerne også de midler, der i de nordiske institutioner har projektlignende karakter. Der er tale om midler, hvor der ikke truftet nærmere beslutning om måk og aktiviteter i forbindse med budgettets vedtagelse. Faste aktiviteter3: Midlerne i denne kategori drejer sig om: Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan udmøntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger. Kontraktbundne midler (projekter, programmer mv.): Midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om, eller hvor der i forbindelse med uddeling af midler klart fra Nordisk Ministerråd ligger en hensigtserklæring om finansiering over flere år. I denne kategori medtages midler, hvor Nordisk Ministerråd er den eneste finansieringskilde. Det drejer sig om fx støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejdsorganer og arbejdsgrupper. Midler, som binder Nordisk Ministerråd juridisk: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner og sekretariater. Det drejer sig om leasing- og huslejeaftaler samt institutionernes og sekretariaters personale i et vist tidsrum (typisk 6 måneder). 2 Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 1, som tidligere oplistet i tabel vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget. 3 Denne kategori svarer ikke til en budgetkategori jf. tabel 3, men derimod til kategori 2 og 3, som tidligere oplistet i tabel vedrørende frihedsgrader i det nordiske budget. 17 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Huvudlinjerna i budget 2015 Nordiska ministerrådet är ett forum för det formella samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Ministerrådets arbete regleras i Helsingforsavtalet som senast har ändrats i 1995. Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), som har det överordnade ansvaret för att koordinera ministerrådets arbete. Utöver detta genomförs samarbetet i tio fackministerråd. Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna. Danmark tar i 2015 över efter Island som ordförandeskapsland i Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarna har beslutat att den nordiska budgeten i 2015 ska reduceras med 2 %. Besparingskravet fördelas lika mellan sektorernas ramar. Prioriteringarna sker således inom sektorbudgetarna. Trots sparkravet på 2 % fortsätter de prioriterade satsningarna Hållbar nordisk välfärd och Grön tillväxt, samt de av Sverige och Island prioriterade ordförandeskapssatsningarna i 2015. I 2015 tillkommer också det danska ordförandeskapets satsningar. Ett budgetförslag utarbetas med bakgrund i fackministerrådens bidrag och följer sektorernas förslag till prioriteringar och reduceringar. Beslut om samarbetsministrarnas förslag till budget fattas i september 2014 med bakgrund i generalsekreterarens förslag samt en nationell remissrunda i de nordiska länderna. Efter diskussioner med Nordiska rådet vidtas den slutgiltiga budgeten i oktober av samarbetsministrarna. Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2015 Generalsekreteraren fick i 2013 mandat till att se på möjligheterna för att effektivisera och förbättra det nordiska regeringssamarbetet. I enlighet med mandatet utarbetades under hösten 2013 och våren 2014 rapporten ”Nytt Norden”. I 2015 ligger fokus i ministerrådet på att implementera de av samarbetsministrarna i 2014 antagna rekommendationerna om ett stärkt nordiskt samarbete på ministernivå, ett effektivt sekretariat, en ny nordisk budget, mer nordisk nytta från projekt- och programverksamheten och bättre styrning at institutionerna. En av parametrarna som har potential för att stärka det nordiska ministersamarbetet är prioriteringsbudgeten, som existerat sedan 2013. Syftet med prioriteringsbudgeten är att möjliggöra och facilitera igångsättande av nya större och övergripande tematiserade satsningar. Det dåvarande svenska och isländska ordförandeskapet vidareför i 2015 sina initiativ från 2014 under prioriteringsbudgeten. Vidare kommer Danmark att initiera prioriterade satsningar under sitt ordförandeskap i 2015. De prioriterade statsministerinitiativen Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd fortsätter i 2015. Grön tillväxt-initiativet bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om t ex energieffektivisering, utveckling av hållbar energi, miljömedvetenhet, innovation och forskning på miljö- och klimatområdet. Initiativet bidrar också till skapandet av en större regional marknad och en kritisk massa som är nödvändig för nya utvecklingar. Hållbar nordisk välfärd bidrar till att stärka det nordiska samarbetet om utbildning, arbete, forskning och infrastruktur för välfärd. Programmet ska bidra till att utbildning i Norden leder till arbete, att tillgången på hälso- och omsorgskompetens matchar behoven samt att säkra att kvaliteten i hälso- och sjukvården är god. 18 Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2015 Satsningarna på Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd går hand i hand med implementeringen av den tvärgående nordiska hållbarhetsstrategin Ett gott liv i ett hållbart Norden. Med denna strategi säkerställs att all verksamhet i Nordiska ministerrådet integrerar ett hållbarhetsperspektiv. I 2015 prioriteras också särskilt hälso-samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådets prioriteringsbudget. Det görs genom att det avsätts medel för en uppföljning på rapporten som den tidigare svenska socialförsäkringsministern Bo Könberg har skrivit om den stora potentialen som ligger i nordiskt samarbete på hälso-området. Nordiska ministerrådet prioriterar också arbete som ska underlätta människor och företags gränsöverskridande aktiviteter. Det görs bland annat genom att säkerställa koordinering och samarbete mellan länderna i nationella lagstiftningsprocesser samt implementering av EU-reglering. Nordiska ministerrådets internationella samarbete fokuserar i 2015 på att utveckla de samarbetsrelationer man har med grannländer och andra aktörer. Här bör också satsningen på internationell branding av Norden och det nordiska samarbetet framhävas. Det är i 2015 ett viktigt utvecklingsområde med stor potential. 19 Samarbetsministrarna Samarbetsministrarna Generel Indledning Formål og Fakta Samarbetsministrarna ansvarar för det nordiska regeringssamarbetet å de nordiska statsministrarnas vägnar och besitter en samordnande roll av många av de tvärgående aktiviteterna i det nordiska samarbetet. Det gäller den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet och de nordiska gemensamma aktiviteterna. Prioriteringsbudgeten, som för 2015 uppgår till 73,273 MDKK, ska användas för att igångsätta nya, större och prioriterade satsningar. 45 MDKK är i 2015 öronmärkta initiativ som initieras av ordförandeskapet. Medel öronmärks för ett ordförandskap från och med ordförandeskapsåret och tre år framåt. I 2015 öronmärks 45 MDKK Sverige (ordförande i 2013), Island (ordförande i 2014) och Danmark (ordförande i 2015). Den övriga delen (28,273 MDKK) används i 2015 till att finansiera statsministerinitiativ inom grön tillväxt och hälsa och välfärd. Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabilitet och gott samarbete med Nordens grannländer och nordisk nytta ute i världen. Samarbetet omfattar de tre baltiska länderna och nordvästra Ryssland i öst, Tyskland och Polen i syd och bland annat Canada i väst samt det arktiska samarbetet. Det finns specifika strategier för respektive geografiskt samarbetsområde. Vidare har Nordiska ministerådet en politik för Vitrysslandsaktiviteter där man primärt fokuserar på demokratiutveckling, stöd till civilsamhälle och utbildning av unga vitryssar. Ministerrådet har också ett nära samarbete med de övriga regionala råden och organisationer i Nordeuropa, häribland Östersjörådet, Barenstrådet och Arktiska rådet. Under senare år har samarbetet med EU utvecklats på en rad områden. Ministerrådets internationella samarbete omfattar dessutom nordiskt samarbete i en global kontext. Övriga nordiska gemensamma aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar exempelvis Hållbar utveckling och Gränshindersamarbetet. Därutöver också poster av teknisk administrativ karaktär, som bidrag till Västnorden, tjänstemannautbyte och generalsekreterarens dispositionsreserv. Resterande budgetposter har primärt ett kommunikationsoch förmedlingsperspektiv. Strategiske målsætninger 2015 De strategiska målsättningarna för 2015 tar utgångspunkt i samarbetsministrarnas vision för det nordiska samarbetet. Visionens pelare är: Ett gränslöst Norden, Ett innovativt Norden, Ett synligt Norden och Ett utåtriktat Norden. Samarbetsministrarna avser i 2015 fortsatt att arbeta för att det nordiska samarbetet på sikt förblir ett dynamiskt redskap för att hantera politiska utmaningar. Detta görs genom att fokusera på implementeringen av slutsatserna från generalsekreterarens moderniseringsuppdrag. Inom ramen för prioriteringsbudgeten 2015 kommer fokus ligga på de prioriterade satsningarna hos det danska ordförandeskapet, samt områdena grön tillväxt, hållbar nordisk välfärd och på uppföljningen av den tidigare svenska socialförsäkringsministern Bo Könbergs rapport om potentialen i det nordiska samarbetet på hälso-området. Inom ramen för det internationella samarbetet ligger fokus i 2015 dels på utveckling av samarbetsmöjligheter med grannländerna och andra aktörer, och dels på utveckling av de existerande finansieringsinstrumenten. 20 Samarbetsministrarna Samarbetsministrarna ska i 2015 också arbeta med att stärka den nordiska profilen i världen, och ta vara på det stora intresset som finns. Internationell branding är ett utvecklingsområde i 2015. Ministerrådets resultater i 2013 Resultatberättelsen för samarbetsministrarna beskriver resultat utöver de resultat som beskrivs under de enskilda budgetposterna eller som utgör väsentliga resultat i ministerrådet. År 2013 var första året för prioriteringsbudgeten. Inom ramen för den del som öronmärktes för initiativ igångsatta av det svenska ordförandeskapet initierades fyra insatser: NordMin, Arbetsmarknadsmötet Fler unga i Arbete, Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföreoreningar samt Lärande på arbetsplatsen. Utöver detta beslutades också att finansiera statsministrarnas prioriterade områden grön tillväxt och välfärd och hälsa genom att igångsätta programmen Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd. Dessutom användes den övriga delen av prioriteringsbudgeten till att finansiera ett fåtal av de globaliseringsprojekt som ministerrådet önskat skulle fortsätta. I 2013 finansierade prioriteringsbudgeten också Nordic Cool i Kennedycentret, och arbetet med integrering av jämställdhetsperspektivet i Nordiska ministerrådets verksamhet. Inom ramen för det internationella samarbetet utarbetades och godkändes i 2013 nya riktlinjer för ministerrådets samarbete med Estland, Lettland och Litauen och nordvästra Ryssland. Det igångsattes också konkreta aktiviteter under det gemenesamma nordiskryska programmet för samarbete om utbildning och forskning, och ministerådet blev mer aktivt involverat i EU:s Östersjöstrategi genom att leda Horizontal Action – Bioeconomy. Mandatet för EHU:s trustfund förlängdes också. I april 2013 gavs generalsekreteraren i uppdrag att igångsätta ett moderniseringsarbete i Nordiska ministerrådet. Målet med moderniseringsarbetet är att framtidssäkra det nordiska samarbetet. Uppdraget omfattar att se över ministerådets beslutsprocesser och administrativa praxis, budget, projektverksamhet och institutioner. Den Nordiska strategin för hållbar utveckling – Ett gott liv i ett hållbart Norden trädde i kraft i januari 2013. Som uppföljning på strategin beslutades att initiera ett arbete som ska hjälpa sektorerna att integrera hållbar utveckling i sin verksamhet. I 2013 har det inom ramen för det nordiska gränshinderarbetet, parallellt med att man löst ett tio-tal gränshinder, och satts fokus på skattemässiga utmaningar för små- och mellanstora verksamheter samt en gemensam nordisk webportal med företagsinformation, utarbetat en ny organisation; Gränshinderrådet. Den nya organiseringen ska bidra till att stärka koordineringen av arbetet. Det har i 2013 också lagts stort fokus på kommunikation och förmedling. Efter webutvecklingen i 2012 har antalet besök på hemsidan norden.org i 2013 fördubblats. Man har också haft stor kommunikativ genomslagskraft tack vare satsningarna NORDIC COOL och de olika folkmötena. I 2013 har man genomfört 60 debatter och events tillsammans med interna och externa partners på folkmötena i Allinge, Almendalen och Arendal. 21 Samarbetsministrarna Prioriteringsbudget Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 1-8008 1-8009 1-8010 1-8011 1-8005 1-8006 1-8007 1-8001 1-8003 1-8004 1-8110 1-8111 1-8112 1-8113 1-8114 1-8115 1-8116 1-8118 1-8210 1-8212 1-8310 1-8311 1-8312 1-8313 1-8410 Formandskapspuljen, Danmark Vækst Velfærd Værdier Det blå Arktis Formandskapspuljen, Island Den nordiska spellistan Välfärdsvakten Bioekonomi-initativet Formandskapspuljen, Sverige NordMin Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåvekande luftföreningar Lärande på arbetsplats Prioriteringspuljen Testcenter Uddannelse og forskning inden for grøn vækst Elmarknaden Grønne tekniske normer og standarder - Norden som standardmaker Grøn offentlig indkøb Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering Främja integrationen av miljö och klima i utvecklingssamarbetet Särskilda prioriteringer Grön tillväxt Hållbar nordisk välfärd Välfärd och kost Klimavenligt byggeri Kultur og kreativitet - KreaNord initativet Offentlig-privat-partnerskab om planteforædling i Norden Ny Nordisk Mad Politiska prioriteringar Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Budget 2015 Budget 2014 Difference +/% 74.375 74.768 -393 -0,5% 15.226 4.060 4.060 4.568 2.538 15.225 2.030 3.045 10.150 15.225 10.150 2.030 15.240 2.032 3.048 10.160 15.240 10.160 2.032 15.226 4.060 4.060 4.568 2.538 -15 -2 -3 -10 -15 -10 -2 -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% 3.045 28.699 0 4.060 1.015 2.639 3.048 44.288 828 3.759 1.173 3.251 -3 -19.142 -828 301 -158 -612 -0,1% -43,2% -100,0% 8,0% -13,5% -18,8% 0 4.568 508 2.540 6.736 508 -2.540 -2.168 0 -100,0% -32,2% 0,0% 406 11.165 785 0 0 0 499 13.208 1.016 5.690 4.064 508 -93 -2.043 -231 -5.690 -4.064 -508 -18,6% -15,5% -22,7% -100,0% -100,0% -100,0% 0 3.553 508 0 -508 3.553 -100,0% - 74.375 5.482 68.893 74.768 3.008 71.760 100% 7,4% 92,6% 100% 4,0% 96,0% 1-8008 Vækst Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.060.000 DKK 22 Budget 2014 0 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af NSK/MR-SAM Samarbetsministrarna Formål Programmet skal bidrage til at videreudvikle de positioner hvor Nordens styrkepositioner inden for bæredygtig vækst og beskæftigelse, allerede er synlige. Gennem inddragelse af flere ministerråd og arbejdes der med tre delprojekter, der fokuserer på henholdsvis udvikling af bæredygtige og attraktive byer (MR-NER), udvikling af en ressourceeffektiv nordisk mode- og tekstilproduktion (MR-M) samt en bedre og mere miljørigtig udnyttelse af havets biologiske ressourcer (MR-FJLS). Forvaltningsorgan Erhvervsstyrelsen Ministeriet for By, Bolig og Landdistrikter Miljøministeriet/styrelsen Fiskeriministeriet, Færøerne Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Fremme udviklingen og eksporten af nordiske innovative løsninger af attraktive og bæredygtige byer samt promovere disse løsninger i og uden for Norden. Mål og resultatopfølgning 2014 - Mål Mål og resultatopfølgning 2013 – Opnåede resultater At opstille konkrete initiativer og handlingsplan for en mere ressourceeffektiv og bæredygtig nordisk mode- og tekstilproduktion, der kan sikre at de nordiske lande fremover arbejder målrettet inden for dette område til gavn for miljøet, beskæftigelse og eksport. Sikre en bedre og mere miljørigtig udnyttelse af havets biologiske ressourcer gennem udarbejdelse af en række rekommandationer til, hvor det nordiske samarbejde kan gøre en forskel. 1-8009 Velfærd Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.060.000 DKK Budget 2014 0 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af NSK/MR-SAM Formål Programmet fokuserer på to udvalgte velfærdsområder for at udvikle den nordiske velfærdsstat: Digitale løsninger, der kan gøre en konkret forskel på en række borgernære områder (MR-NER) samt læring indenfor børne- og ungeområdet, hvor den højest kvalificerede undervisning og pædagogiske praksis skal bidrage til børn og unges trivsel samt reducere betydningen af negativ social arv (MR-U). Nordens fælles ressourcer og viden på disse områder skal udnyttes for at sikre velfærden på sigt. Forvaltningsorgan Undervisningsministeriet Erhvervsstyrelsen 23 Samarbetsministrarna Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål At styrke koordineringen og relationen mellem nordiske forskningsmiljøer og kortlægge relevante udfordringer af fælles nordisk interesse. Det skal ske gennem etableringen af et nordisk forum for god undervisning og pædagogisk praksis. Mål og resultatopfølgning 2014 - Mål Mål og resultatopfølgning 2013 – Opnåede resultater Iværksætte initiativer, der kan ruste Norden digitalt til fremtidens udfordringer for velfærden. 1-8010 Værdier Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.568.000 DKK Budget 2014 0 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af NSK/MR-SAM Formål Programmet skal bidrage til at udnytte og udbygge den positive internationale omtale Norden har fået de seneste år. Programmet vil fokusere på ny nordisk mad (MRFJLS)og øget turisme (MR-NER), men skal også igangsætte en langsigtet indsats for en fælles international branding af Norden med fokus på fælles nordiske kulturfremstød som Nordic Cool (MR-K). Arbejdet skal ske i overensstemmelse med Nordisk Ministerråds nye brandingstrategi. Forvaltningsorgan Nordisk Innovation/Visit Denmark Kulturministeriet/styrelsen FOOD Fødevareministeriet Nordic Economic Policy Review (NMR) Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Øge kendskabet og interessen for nordisk madkultur og fødevarer gennem etablering af en Nordisk Food Festival. Desuden mere fokus på udbredelse af fødevarer fra det højeste nord som Island, Grønland og Færøerne gennem madsymposiet New Nordic Ultra Øge kendskabet til Norden gennem færdiggørelse af den nye nordiske brandingstrategi. Ny Nordisk Turisme vil med udgangspunkt i turismesektoren i Kina, afprøve potentialet og behovet for nordiske netværk, 24 Mål og resultatopfølgning 2014 - Mål Mål og resultatopfølgning 2013 – Opnåede resultater Samarbetsministrarna der kan profilere Norden internationalt. Promovere nordiske kerneværdier som ligestilling, demokrati og inddragelse internationalt gennem fælles kulturfremstød som Nordic Cool gennem 1-8011 Det blå Arktis Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 2.538.000 DKK Budget 2014 0 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af NSK/MR-SAM Formål Programmet skal bidrage til at sikre en bæredygtig udvikling i arktis med landenes befolkninger i centrum. Havet er essentielt for fremtiden i Arktis, og derfor vil programmets fokus være på henholdsvis den stigende maritime aktivitet (ArcticWeb) og beskyttelsen af biodiversiteten i Ishavet. Programmet skal understøtte arbejdet i Arktisk Råd, der er det primære forum for drøftelser i og om Arktis. Forvaltningsorgan Søfartsstyrelsen Departement for Fiskeri, Fangst og Landbrug, Grønland Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Forbedre sejl-sikkerheden i Arktis ved at udvikle konkrete værktøjer til brug for skibe, rederier og myndigheder. Det indebærer udvikling af en fælles maritim webportal, der gennem udveksling af data kan bidrage til at sikre det enkelte skibs sejlads i dette område. Mål og resultatopfølgning 2014 - Mål Mål og resultatopfølgning 2013 – Opnåede resultater Beskytte biodiversiteten i Ishavet omkring Arktis via indsamling af relevant viden om området på tværs af de nordiske og andre lande for derved at udvikle en fælles nordatlantisk protokol, der kan bidrage til ens videngrundlag i forvaltningen af de marine ressourcer. 1-8005 Den nordiska spellistan Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 2.030.000 DKK Budget 2014 2.032.000 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af MR-K 25 Samarbetsministrarna Formål Det nordiska musikexportprogrammet har som syfte att lansera nordisk musik till den nordiska allmänheten och vidare. Initiativet syftar också till att möjliggöra tillgängligheten av den nordiska spellistans innehåll, som reflekterar det som är relevant, intressant och populärt i den intranordiska regionen vid olika tidpunkter. Dessutom ska initiativet bidra till att öka förståelsen för konsumentbeteenden samt att respondera på dessa genom partnerskap med befintliga legala tjänster såsom Spotify, WiMP och Deezer. Genom att göra detta kan initiativet bidra till att lyfta värdet av det nordiska varumärket och öka nordisk musik- och kulturkonsumtion. Forvaltningsorgan Nordic Music Export Program (NOMEX) Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål Att etablera den nordiska spellistan i Europa och ingå partnerskap med strömmande tjänster och utvalda festivaler och medieverksamheter (fokus på Storbritannien, Tyskland och Frankrike). Fokus ligger också på att utveckla exklusiva digitala evenemang med relevanta artister. Dessutom fokuseras i 2015 på att förbereda aktiviteter för USA och Asien samt att översätta den nordiska spellistans innehåll till aktiviteter som utvecklas på andra kontinenter. 2014 - Mål Att skapa kännedom om den nordiska spellistan i den nordiska regionen. Att uppnå 50 000 unika webbsidebesök, 7 500 Facebook-fans, 3 000 Twitter-följare och 2 000 prenumeranter på nyhetsbrevet. 2013 – Opnåede resultater Initiativet startade först i 2014 under det isländska ordförandeskapet. Att ingå partnerskap med strömmande mediatjänster som Deezer, WiMP och Spotify. Samt musikfestivalerna By:Larm, Spot, Roskilde, G!, Oya, Way Out West, Flow, Iceland Airwaves och Music and Media. 1-8006 Välfärdsvakten Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 3.045.000 DKK Budget 2014 3.048.000 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af MR-S Formål Projektet den nordiske velfærdsvagt skal undersøge effekterne af finanskriser på de nordiske velfærdssystemer, og hvordan de nordiske velfærdssystemer kan møde de kommende års udfordringer; specifikt indenfor helse, social og velfærd. I projektet udvikles blandt andet indikatorer til at følge udviklingen af velfærdssystemerne i de nordiske lande, inkl. helserelaterede indikatorer. Hertil kommer en undersøgelse af, hvilket beredskab de nordiske lande har for at møde kriser, og hvilket beredskab der mangler samt en undersøgelse af effekten af finanskriser og deres konsekvenser før velfærdssystemerne. Projektet er en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd. Forvaltningsorgan Velfærdsministeriet i Island Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Nordiske velfærdsindikatorer Der skal laves en første udgave af Nordiske velfærdsindikatorer som publiceres i 2015. 26 2014 - Mål I 2014 indledtes arbejdet med den nordiske velfærdsvagt. De nordiske landes erfaringer anvendes som grundlag for forskning om 2013 – Opnåede resultater Initiativet startede i 2014 under det islandske formandskab. Samarbetsministrarna Beredskab ved fare Der skal gennemføres en evaluering af den islandske velfærdsvagt, risk mapping af de største udfordringer på velfærdsområdet i Norden i den nærmeste fremtid og en evaluering af svagheder i de nordiske velfærdssystemer. Kriser og velfærd Videre opbygning af en database med oplysninger om handlinger som myndigheder har brugt i de nordiske lande for at formindske påvirkningen af kriser samt en evaluering af effekt af tiltag. effekterne af øget økonomisk byrde, langvarigt pres og arbejdsløshed på psykisk helse, velfærd og forskellige gruppers livsvilkår. Fokus ligger også på at evaluere de tiltag som er vedtaget under finanskriser i de nordiske lande for at lære mere om, hvordan negative effekter på befolkningens helse og velfærd kan modvirkes. 1-8007 Bioekonomi-initiativet Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 10.150.000 DKK Formål Budget 2014 10.160.000 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af MR-FJLS Satsningen på bioekonomin är en viktig del i arbetet med grön ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Bioekonomi bygger på ett ekonomiskt system där användningen av biobaserade produkter, restprodukter och andra produkter som uppstår under bearbetningen, optimeras för att minska avfallet i värdekedjan, trycket på miljön, och maximera värdet i värdekedjan. Målet är också att göra de nya generationerna medvetna om viktigheten av grön tillväxt och hållbarhet. Det islandske ordförendeskaps bioekonomi-initiativ er et tre årigt program, som startade i 2014. Arbejdet er baseret på det Nordiska Bioekonomiinitiativet, som er initieret af MR-FJLS. Det nordiska initiativet om bioekonomi syftar till att reducera 1) negativ miljöpåverkan och säkra hållbar användning av resurser inom alla samhällsområden, 2) reducera avfall och maximera utnyttjande och förtjänst av biologiska resurser, 3) reducera avfallsproduktion samt öka återvinningen. Härtill kommer 4) främja innovation, grönt näringsliv och regional utveckling samt 5) öka förnybar energi i transportsektoren samt förnybar energi i fiske och godstransport till sjöss. Slutligen att 6) säkra medvetenheten om grön tillväxt och hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv med nya initiativer var kreativitet används som forsknings och undervisningsmetod. Aktiviteter under bioekonomi-initiativet genomförs i perioden 2014-2016. Forvaltningsorgan Satsningen är organiserad i ett flertal projekt, som förvaltas av olika institutioner, myndigheter och ministerier, som Landgræðsla ríkisins (Soil Conservation Services Iceland), MATIS Island, Islands Energidirektorat, Islands Skogstyrelse och Islands Utbildnings-, forsknings- och kulturministerium 27 Samarbetsministrarna Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Realisering och etablering av den nordiska bioekonomipanelen, som ska anvisa strategiska möjligheter och insatser för att främja hållbara nordiska bioekonomier. Fortsättning av projekten: Innovation in the Nordic Bioeconomy, WoodBio, Økosystemernes modstandskraft for at reducere effekter af naturkatastrofer (ERMOND), Marina samt Biophilia 2014 - Mål Under 2014 fokuserar initiativet på att stärka det nordiska samarbetet kring nya initiativ med tvärsektoriellt samarbete inom forskning, utveckling och innovation. 2013 – Opnåede resultater Budgetposten er oprettet i 2014 under det isländskaordförandeskapet. Detta ska ske i nära samarbete med industri och utbildningsinstitutioner. Koordinera existerande nordiska analyser och kartläggningsaktiviteter samt eventuell igångsätta nya analyser och kartläggningsaktiviteter. 1-8001 NordMin Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 10.150.000 DKK Budget 2014 10.160.000 Budget 2013 10.180.000 Disp./bud. 13 99% Budget disp. af MR-NER Formål NordMin ska föra samman aktörer inom den nordiska gruv- och mineralsektorn för att stärka en hållbar nordisk gruvnärings konkurrenskraft genom innovation, näringsutveckling och samverkan. NordMin ska synliggöra gruv- och mineralnäringens betydelse för en grön tillväxt i Norden. NordMin ska fungera som en forsknings- och innovationsplattform för befintliga och framtida nordiska samarbeten inom området och utformas i dialog med aktörer inom industrin, akademin och från andra berörda myndigheter. Forvaltningsorgan Luleå tekniska universitet (LTU). Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Genomföra workshops för att identifiera nyckelutmaningar och samarbetsprojekt inom definierade teman Genomföra forsknings- och innovationsprojekt inom fem olika program Genomföra vidareutbildningsprogram med gemensamma nordiska kurser inom relevanta teman 28 2014 - Mål Fastställa en strategisk forsknings- och innovationsagenda, plan för workshopar och seminarier i syfte att diskutera frågor av vikt för branschens utveckling Ta fram en handlingsplan för fortsatt finansiering av nätverket och långsiktiga prioriteringar, identifiera och bjuda in fler organisationer i samarbetet Samarbete med nationella pro- 2013 – Opnåede resultater Upprättande av arbetsplan för 2013 - 2015 Samarbetsministrarna Initiera förprojekt baserade på resultaten från workshops gram och projekt som kan ansluta till och utvecklas inom ramarna för NordMin. Genomföra en första utlysning av projektmedel. 1-8003 Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 2.030.000 DKK Budget 2014 2.032.000 Budget 2013 2.036.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-M Formål Projektet ska öka kunskapen om de faktiska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar från källor i Norden och identifiera åtgärder för att minska dessa utsläpp i de Nordiska länderna. Sot-utsläpp ska särskilt studeras och det ska ges stöd till de nordiska förhandlarna om ett sotavtal inom ramen för Arktiska rådet (Task Force on Black Carbon and Methane, TFBCM). Forvaltningsorgan IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Mätningar är klara och analyserade. Resultaten ska redovisas, det kommer förslag på emissionsfaktorer baserat på mätningarnas resultat och annan information. Rekommendationer för nordiska emissionsinventeringar och förslag på åtgärder för att minska de Nordiska ländernas utsläpp av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar presenteras. 2014 - Mål I år ska bakgrundsanalys vara klar och levererad i slutlig version, ett mätprogram framtaget och mätningar är påbörjade. 2013 – Opnåede resultater En nordisk projektgrupp blev etablerad, bakgrundanalys blev levererad i form av draft rapport, diskussion om design av mätprogram är påbörjad, stöd till de nordiska förhandlarna i TFBCM (Arktiska Rådets Task Force on Black Carbon and Methane), bland annat genom bidrag till textunderlag till förhandlingarna, samt via deltagande och presentation vid förhandlingsmöte i Stockholm är levererad, projektet kommunicerat vid TFBCM samt vid bilaterala workshops i Peking och Moskva. 1-8004 Læring på arbeidsplass (LPA) Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 3.045.000 DKK Formål Budget 2014 3.048.000 Budget 2013 3.054.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af MR-U Det 3-årige utviklingsprosjektet om læring på arbeidsplass har som formål å møte de utfordringer de nordiske landene står ovenfor knyttet til å sikre lærlinge- og praksisplasser og kvaliteten innen læring på arbeidsplass, samt å øke andelen som fullfører videre29 Samarbetsministrarna gående opplæring. Prosjektet er rettet mot både ungdom og voksne. En målsetning med prosjektet er at erfaringene blir drøftet på det nasjonale nivå, og kan bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på arbeidsplass. Prosjektet er en del av programmet Holdbar nordisk velferd. Forvaltningsorgan Statens skolverk, Sverige Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Stimulere til et utviklingsarbeid om læring på arbeidsplass i Norden, samt bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på arbeidsplass. Dette finner sted gjennom erfaringene fra de lokale, regionale og nasjonale nivå, samt gjennom totalt 7 nordiske møteplasser i landene og Færøyene og Åland, samt en sluttkonferanse og sluttrapport. 2014 - Mål Legge til rette for samarbeid mellom lokale og regionale aktører i Norden om erfarings-utveksling om kvalitet i læring på arbeidsplass. Stimulere til et utviklingsarbeid om læring på arbeidsplass i Norden. Bidra til økt viten og politikkutvikling på nasjonalt og nordisk nivå om læring på arbeidsplass gjennom erfaringene fra de lokale og regionale nivå. 2013 – Opnåede resultater Gjennom prosjektet er det igangsatt lokale, regionale og nasjonale prosjekt i hvert land og Færøyene og Åland. Mål, utfordringer og resultat fra disse blir diskutert på de nordiske møteplassene (konferanser). Det ble i 2013 gjennomført en møteplass i Sverige med ca. 100 deltakere fra hele Norden, der ideer og erfaringer ble diskutert, blant annet hvordan yrkesopplæringssystemene ser ut - likheter og forskjeller, samt hvordan læring på arbeidsplass blir styrt og gjennomført i Norden. 1-8110 Testcenter Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 0 Budget 2013 509.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-NER At undersøge muligheden for at udvikle et nordisk samarbejde om eksisterende nationale ordninger i forhold til test- og demonstrationsanlæg, således at grønne energiteknologier kan testes og udvikles i stor skala samt belyse mulighederne for potentiel merværdi ved etableringen af nye fælles nordiske test- og demonstrationsanlæg. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Relevante forslag til policy inden for nordiske test- og demonstrationsanlæg skal udarbejdes og præsenteres for de nordiske statsministre. EK-N og EK-FJLS afslutter arbejdet med dette projekt i løbet af januar 2015. 30 Budget 2014 828.000 2014 - Mål Som delansvarlige for projektet vil EK-N og EK-FJLS i løbet af 2014 fortsætte arbejdet med dette projekt. Det vil bidrage til øget fokus på erhvervslivets behov og interesser samt mulighederne for at realisere potentialet inden for bioraffinaderier. 2013 – Opnåede resultater EK-E har fået udarbejdet rapporten, Mapping of green energy test facilities and demonstration sites in the Nordic countries, og derved fået kortlagt testcentre i hele Norden. Arbejdet kan bruges som baggrund for yderligere politiske initiativer og uddybende analyser, der kan accelerere grøn vækst i Norden. Samarbetsministrarna 1-8111 Uddannelse og forskning inden for grøn vækst Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.060.000 DKK Formål Budget 2014 3.759.000 Budget 2013 8.653.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-U Formålet med dette sektorprogram er at fremme børn, unge og voksnes kompetencer til at handle bæredygtigt og ressourcebevidst. Det gælder både som forbruger, som samfundsborger og som fagprofessionel på fremtidens arbejdsmarked, hvor effektiv udnyttelse af energi og naturressourcer i stigende grad kommer til at sætte rammerne for vækst og hverdagsliv i Norden. Gennem sektorprogrammet tilrettelægger MR-U en række undervisningstilbud om bæredygtig udvikling og grønne løsninger rettet mod elever i grundskolen og undervisere på voksenuddannelser i Norden, og der lanceres et nordisk forskningsprogram om Grøn Vækst med særlig fokus på omstillingen til bioøkonomi. Forvaltningsorgan Foreningen Nordens Forbund – Nordisk Klimadag Voksenopplæringsforbundet – Efteruddannelsesmodul for voksenundervisere om bæredygtig udvikling. NordForsk – Forskningsprogram om Grøn Vækst. Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål Styrke børn og unges bevidsthed om klimaudfordringerne og udvikle deres kompetencer til at handle ressourcebevidst og energieffektivt. Målet er at mindst 300 skoler deltager i den nordiske klimadag, at der etableres mindst 70 skolepartnerskaber omkring undervisning i bæredygtig udvikling og at skolerne samlet sparer mindst 2500 ton CO2 som følge af deltagelsen i Klimadagen. Understøttelse af overgangen til et biobaseret samfund gennem forsknings- og innovationsprojekter i klimaudfordringerne og bioøkonomi. I 2015 planlægges den første ansøgningsrunde til forskningsmidler inden for forskningsprogrammet om Grøn Vækst. Målet er at få ansøgninger fra ledende forsknings- og innovationsmiljøer i Norden. Udvikling af voksnes viden og kompetencer om bæredygtig adfærd både som forbruger, fagprofessionel og medborger. I 2015 2014 - Mål Lancering og formidling af Nordisk Klimadag til skoler i Norden i efteråret 2014. Målet er at mindst 200 skoler deltager, at der etableres mindst 50 skolepartnerskaber hvert år omkring undervisning i bæredygtig udvikling og at skolerne samlet sparer mindst 2000 ton CO2 som følge af deltagelsen i Klimadagen. Udvikling og formidling af viden fra forskningen inden for Grøn Vækst i Norden samt at sikre koordinering og samarbejde mellem grøn innovation og forskning i Norden. I 2014 forventes programmet og de finansielle rammer at være godkendt. Lancering af et nyt uddannelsesmodul om bæredygtig udvikling rettet mod voksenundervisere i Norden i samarbejde med Voksenopplæringsforbundet. Målet for pilotprojektet er 20 deltagere med bred repræsentation fra alle de nordiske lande og fra forskellige dele af voksenuddannelsesområdet. 2013 – Opnåede resultater I efteråret 2013 arrangerede det svenske formandskab en konference om forskningsinfrastruktur for Grøn Vækst i Stockholm med 200 deltagere fra alle de nordiske lande. Konferencen har bidraget til at skabe en tættere kobling mellem uddannelse, forskning og innovation, som grundlag for udvikling af grønne løsninger i Norden. MR-U har i 2013 igangsat et arbejde på at videreudvikle konceptet for den nordiske klimadag som materiale- og læringsplatform for undervisning i klimaudfordringer og bæredygtig udvikling for grundskoler i Norden. Konceptet er udviklet og skal implementeres på den nordiske undervisningsplatform www.nordeniskolen.org. Inden for voksnes læring har MR-U iværksat et pilotprojekt for at fremme voksnes læring om bæredygtig udvikling og Grøn Vækst. Nordisk Netværk for Voksnes Læring har udarbejdet et 31 Samarbetsministrarna evalueres pilotprojektet om uddannelsesmodul for voksenundervisere om bæredygtig udvikling. Målet er at modulet skal kunne permanentgøres og fra 2015 give deltagere formel studiekompetence. forslag til et studiekompetencegivende uddannelsesmodul om bæredygtig udvikling. Ruste børn og unge (0-18 år) til fremtidens kompetencebehov i en økonomi baseret på Grøn Vækst. Målet er at vi i Norden får mere viden om, hvilke undervisningsmetoder der virker i forhold til at fremme børn og unges innovative kompetencer. 1-8112 Elmarknaden Projektmidler Valuta DKK Budget 2015 1.015.000 Budget 2014 1.173.000 Budget 2013 3.054.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-NER Formål At fremme forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked gennem øget samarbejde mellem ledende aktører inden for industri- og servicesektoren for på den måde at dele erfaringer og best practice i forbrugerfleksibilitet og energieffektivisering. Forvaltningsorgan Nordisk Energiforskning Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Målsætningerne for 2015 afhænger af det nuværende arbejdes konklusioner og rekommandationer. På baggrund af afrapporteringen i efteråret 2014 vil de nordiske energiministre tage beslutning om yderligere aktiviteter samt konkrete målsætninger for det fortsatte arbejde i 2015, der kan bidrage til forbedret forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked. 32 2014 - Mål Elmarkedsgruppen afslutter arbejdet med analysen, Tiltak for mer effektivt forbruk i det nordiske elektrisitetsmarked. Analysen skal bidrage til forbedret forbrugerfleksibilitet på det nordiske elmarked ved bl.a. at undersøge forudsætningerne for et nordisk marked indenfor smarte tjenester samt komme med forslag til hvilke tiltag, der bør iværksættes for at øge forbrugernes bevidsthed, interesse og mulighed for at påvirke sin egen forbrugerfleksibilitet. Analysen skal desuden identificere relevant regelværk for et nordisk marked for smarte tjenester og undersøge sammenhængen til et tilsvarende marked i EU. Det indebærer også 2013 – Opnåede resultater Elmarkedsgruppen, der er ansvarlig for dette arbejde, har igangsat analysen, Tiltak for mer effektivt forbruk i det nordiske elektisitetsmarkedet. Analysen skal bl.a. bidrage til at øge kendskabet til forbrugerfleksibilitet samt undersøge potentialet for forbrugerfleksibilitet i det nordiske elmarked og mulige strategier for at udnytte potentialet. Samarbetsministrarna en kortlægning og undersøgelse af arenaer og platforme for erfaringsudveksling mellem centrale aktører, der kan bidrage til øget anvendelse af forbrugerfleksibilitet i Norden. Analyseresultaterne om forbrugerfleksibilitet samt Elmarkedsgruppens rekommandationer vil blive præsenteret i forbindelse med de nordiske energiministres møde i efteråret 2014. På den baggrund vil energiministrene tage beslutning om yderligere aktiviteter i 2015. 1-8113 Grønne tekniske normer og standarder – Norden som standardmaker Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 2.639.000 DKK Formål Budget 2014 3.251.000 Budget 2013 2.036.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-NER Del a: Formålet med indsatsen er at fjerne barrierer for handel indenfor bæredygtigt byggeri ved at koordinere tekniske normer og standarder på visse områder. Del b: At belyse mulighederne for et øget og mere permanent nordisk samarbejde om markedskontrol af energirelaterede produkter og energimærkning. Et fælles nordisk samarbejde om markedskontrol vil bl.a. medføre støtte til de nordiske forbrugere, producenter og myndigheder i forbindelse med gennemførelsen af EU’s ecodesign- og energimærkningsdirektiver. Forvaltningsorgan Del a: Nordisk Innovation og Miljømærket Svanen Del b: Energimyndigheten, Sverige Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Del a: Målet er at bidrage til at iværksætte Europæiske standarder indenfor de tre projektområder. Dette forudsætter aktivt samarbejde med Kommissionen og Den Europæiske Standardiseringsorganisation CEN og dens medlemsorganisationer, samt andre vigtige stakeholders. Endvidere er målet for 2015, at der færdiggøres fælles nordiske kriterier for svanemærkning af renovering. Del b: I 2015 vil der være fokus 2014 - Mål Del a: Projektet om bæredygtig renovering af eksisterende bygninger vil udvikle et beslutningsværktøj til at identificere hvilke bygninger, som bør renoveres ud fra et bæredygtigt perspektiv og definere fælles kriterier for bæredygtig renovering. Det nordiske miljømærke Svanen skal gennemføre en markedsundersøgelse i alle nordiske lande og derefter starter arbejdet med at udvikle et høringsforslag for Svanemærket om renovering af bygninger. 2013 – Opnåede resultater Del a: COWI kortlagde området og identificerede 10 områder, hvorefter nordiske aktører fra industrien, standardiseringsmyndigher, forskning og offentlig myndighed udvalgte fire områder: bæredygtig renovering af eksisterende bygninger, svanemærkning og bygningsrenovering, indeklima og frivillige klassificeringsstandarder, samt fremtidig EU regulering af produkt- og bygningsdeklarationer Del b: På basis af forskellige modeller for markedskontrol er 33 Samarbetsministrarna på gennemførelse af de sidste elementer i projektet med fokus op ressourceeffektivitet samt i forbindelse med markedskontrol af produkter som er indbygget i ventilations- og varmesystemer. I 2015 vil arbejdsmetoder for et kontinuerligt nordisk markedskontrolsamarbejde være på plads og fungere, således at løbende erfaringsudveksling bidrager til en effektiv markedskontrol i Norden. Klassificeringsstandarder for indeklima kortlægges og der udarbejdes fællesnordiske parametre for indeklima. Arbejdet skal kobles til relevant EU-arbejde. Projektet om fremtidig EU regulering af produkt- og bygningsdeklarationer skal komme med et fællesnordisk indspil vedrørende specifikke produktkrav for stål og isoleringsprodukter, som skal udvikles inden for EU. Endvidere vil man udarbejde en målrettet strategi ift. relevante interessenter. der i 2013 blevet udarbejdet guidelines samt en hel del informationsmateriale om markedskontrol, herunder faktablade for vigtige produktgrupper. Dette arbejde hjælper de nordiske lande i deres egne informations opgaver om de nye krav i ecodesign- og energimærkningsdirektiverne. Den 29. november 2013 sendte Nordsyn et koordineret position paper til Kommissionen om, hvordan forudsætningerne for markedskontrolsamarbejdet kan forbedres. Del b: Målet er at i 2014 igangsætte flere uddybende studier for at udvikle og forbedre markedskontrollen, i første omgang i de nordiske lande. Det er målet, at analyser kan anvendes til at forbedre markedskontrollen i hele EU/EØS og derved bidrage til at øge de nordiske landes indflydelse. Indledning af projekt om udfordringer for markedskontrollen inden for produkter, som er indbyggede i systemer som fx ventilation og varme, og på aspekter som ressourceeffektivitet. 1-8114 Grønt offentligt indkøb Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 0 DKK Formål Budget 2014 2.540.000 Budget 2013 2.036.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-NER Att genomföra de nordiska statsministrarnas arbetsgrupp om grön tillväxts förslag om en analys av ett nordiskt samarbete inom grön offentlig upphandling avseende styrmedel och inköpsstandarder. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Huvudprojektet fortsätter i 2015 med finansiering från 2014 års budget. Huvudprojektet ska: 34 2014 - Mål Initiering och igångsättande av huvudprojektet som skall: Identifiera områden och produktgrupper där gröna inköpsstandar- 2013 – Opnåede resultater Ett förprojekt «Nordiskt samarbete om grön offentlig upphandling av ny miljöteknik och innovationer» har genomförts som ligger till grund för huvudpro- Samarbetsministrarna Skapa konkreta initiativ på bakgrund av genomförd analys. Initiera en High Level nordisk arbetsgrupp för att säkra förankring och ägarskap till genomförda insatser och resultat. der är mest effektiva i förhållande till andra insatser jektet. Undersöka möjligheterna för att samordna gröna inköpsstandarder på nordisk nivå. Genomföra en avslutande konferens i samarbete med relevanta DG inom EU och OECD. 1-8115 Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.568.000 DKK Formål Budget 2014 6.736.000 Budget 2013 7.126.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-M/MR-FJLS Delprojekt vedr. Madspild (2 MDKK): Formålet er at reducere madspild uden at gå på kompromis med fødevaresikkerheden. Delprojekt vedr. affald (2,5 MDKK): Projektet sigter mod at øge genbrug og genanvendelse af materialer og samtidig kontrollere farerne ved spredning af farlige emner på tekstil- og plastaffaldsområdet. Både øget genbrug og genanvendelse har en positiv effekt på miljøet, dels gennem muligheden for at mindske CO2-udslip fra forbrænding, men frem for alt ved at genanvendte råvarer erstatter jomfruelige råvarer, hvilket resulterer i en mindskning af energi- og ressourceforbruget. Forvaltningsorgan Delprojekt vedr. Madspild: Livsmedelverket i Sverige Delprojekt vedr. affald: Naturvårdsverket i Sverige Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Delprojekt, Madspild: Fremkomme med definitioner og metoder samt data for primærproduktion, der gælder for madspild. En kortlægning af hvordan holdbarhedsmærkningen bestemmes i Norden. Dette skal danne grundlag for at kunne tage stilling til eventuelle ændringer vedr. anvendelsen af mærkningerne som ”bedst før” og ”sidste anvendelsesdag” Ved håndtering af fødevarebanker vil der blive udvekslet erfaringer og ske en kortlægning af de forskellige løsninger, der bli- 2014 - Mål Delprojekt, Madspild: Definitioner og målemetoder samt data fra primærproduktion gældende madspild. I første omgang skal der arbejdes henimod at udarbejde enslydende definitioner, og anvendelse af samme metodik i Norden med udgangspunkt i det arbejde, der foregår indenfor det EUfinansierede forskningsprojektet FUSIONS. 2013 – Opnåede resultater Delprojekt, Madspild Tre projekter blev defineret som de mest relevante at arbejde med i nordisk regi for at mindske madspild: Definitioner og kortlægning af madspild, også set i forhold til et arbejde der pågår i EU-regi, undersøgelse af datomærkning, og håndtering af fødevarebanker. Datomærkninger Der skal udarbejdes en kortlægning af hvordan holdbarhedsmærkningen bestemmes i Norden. . En spørgeundersøgelse om hvordan man i dag fastsætter 35 Samarbetsministrarna ver gjort i Norden. holdbarhedsdatoerne udsendes til fødevarevirksomheder i de nordiske lande. Dette følges op med mere dybdegående interviews. Dette skal danne grundlag for at kunne tage stilling til eventuelle ændringer vedr. anvendelsen af mærkningerne som ”bedst før” og ”sidste anvendelsesdag”. Resultaterne kan anvendes som et bidrag til retningslinjerne i EU på området. Anvendelse af fødevarebanker Fødevarebanker bliver et stadig større udbredt fænomen i Norden. Der er derfor grundlag for at udveksle erfaringer og kortlægge de forskellige løsninger, der bliver gjort i Norden. Det er vigtigt at fødevarebanker ikke udgør en sundhedsmæssig risiko, men at der heller ikke stilles unødvendige krav, der forhindrer etablering af madbanker. Delprojekt vedr. affald Initiativet skaber kendskab til konsekvenser af en grøn omstilling af plast- og tekstilaffaldshåndtering på miljø og økonomi, inklusiv potentiale for grønne jobs. Projekterne leder til handling og konkrete initiativer. Der sker en frivillig engagement og forpligtelse for bæredygtig tekstilaffaldshåndtering og genbrug hos sektorens aktører. Forankring af projektresultater angående tekstil- og plastaffald hos relevante aktører i branchen samt beslutningstagere. Målene for 2014 og 2015 på tekstilområdet gennemføres hovedsageligt via arbejde hen imod en frivillig forpligtelse og en adfærdskodeks for sektorens aktører på tekstilområdet, via at udarbejde grundlag til de nordiske landenes beslutninger om strategier indenfor indsamling, sortering, 36 Der skabes rammer og fælles grundlag for involvering tekstilog plastsektorens aktører i bæredygtig affaldshåndtering og genanvendelse og genbrug på frivillig basis. De nordiske lande støttes i deres policy udvikling indenfor indsamling, sortering, genbrug og genanvendelse af tekstiler. Sortering og genanvendelse af plastaffald bliver mere effektiv og sker på en hensigtsmæssig måde i forhold til farlige stoffer. Projektresultater bliver publiceret og kommunikeret i nationale og internationale sammenhang for politikere, branche og interessenter generelt. Hovedprojektet blev defineret og arbejdet med indsatsområder kom godt i gang i form af seks delprojekter. Der blev afholdt to workshops med fokus på henholdsvis tekstilprojekterne og plastprojekterne hvor interessenter gav indspil til projekterne. Samarbetsministrarna genbrug og genanvendelse af tekstiler samt via forslag til styremiddel-pakker for at øge genbrug og genanvendelse og skabe nye grønne jobs indenfor tekstilaffaldsområdet. På plastområdet inkluderer de konkrete aktiviteter blandt andet udvikling af vejledninger for indsamling af plastemballage fra husholdninger optimering af WEEE-plast værdikæden i forhold til både genanvendelse og håndtering af farlige stoffer, sortering af plastaffald på genbrugsstationer (återvinningscentraler). 1-8116 Främja integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet Projektmidler Valuta DKK Budget 2015 508.000 Budget 2014 508.000 Budget 2013 204.000 Disp./bud. 13 2% Budget disp. af MR-M Formål Projektet har til formål at fremme integrationen af miljø og klima i udviklingssamarbejdet. Opgaven ligger uden for de nordiske landes formelle samarbejde i de nationale regeringer. I ekspertgruppen for projektet indgår derfor repræsentanter fra udenrigsministerier i Norge og Finland. Forvaltningsorgan NMRS og konsulent: Global Subsidies Initiative, Switzerland Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Præsentere projektets resultater i relevante fora, herunder bl.a. de forberedende møder til FN’s klimakonference i Paris i 2015 (COP 21). Samt følge op og justere rekommandationerne til relevante fora. 2014 - Mål Projektbeskrivelse/concept note inkl. tidsplan og rollefordeling udviklet og forankret i landene gennem ekspertgruppen og hos EK-M. En road map for gennemførelse af fossil fuel subsidy reform, inkl. mulige synergier indenfor vedvarende energisystemer. 2013 – Opnåede resultater Gennem ca. 30 møder med myndighedsmedarbejdere i Norden opnåede projektet en indledende kortlægning af de nordiske landes udviklingsbistand indenfor klima og energi. En platform som dannede udgangspunkt for det videre arbejde. 1-8117 Samordning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 0 Budget 2014 0 Budget 2013 407.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af MR-Finans Kortlægning og beskrivelse af de nuværende økonomiske styremidler i de nordiske lande. Fremhæve best-practice mht. økonomiske styremidler herunder anbefalinger til instrumenter som har størst potentiale og effekt i forhold til at øge grønne investeringer. 37 Samarbetsministrarna Forvaltningsorgan Copenhagen Economics, Stockholm Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål Projektet igangsættes med finansiering fra 2013 budgettet. Projektet skal kortlægge og beskrive de nuværende økonomiske styremidler i de nordiske lande. Desuden skal best-practice mht. økonomiske styremidler fremhæves herunder anbefalinger til instrumenter som har størst potentiale og effekt i forhold til at øge grønne investeringer. 2013 – Opnåede resultater Gennem behandling i EK-Finans blev der opnået enighed om valg af forvaltningsorgan for projektet samt udkast til projektbeskrivelse. Selve projektet igangsættes i 2014. 1-8118 Särskilda prioriteringer Grön tillväxt Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 406.000 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af Generalsekretæren For at understøtte statsministrenes tværsektorielle grøn vækst satsning, gennemføres der på tværs af initiativerne særskilte fælles profileringsindsatser og aktiviteter. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Webmagasinet videreføres i 2015, med en fortsat øget fokus på markedsføring af artiklerne. Derudover satses der på en større markering i forbindelse med FN’s klimakonference i Paris i 2015 (COP 21) i samarbejde med de relevante nordiske institutioner. Målet er dels at opsummere initiativet og dets resultater, dels at brande Norden i en international kontekst. Om muligt udarbejdes en vandreudstilling til formålet med titlen The Nordic Region leading in green growth, som kan anvendes i det nordiske netværk og evt. på ambassader mv. 38 Budget 2014 499.000 2014 - Mål Målene for 2014 indeholder udarbejdelsen af et elektronisk magasin samt afholdelse af seminarer og/eller konferencer med eksterne og interne interessenter som kan bidrage til at profilere, videreudvikle og kortlægge synergier i den nordiske grøn vækst satsning. 2013 – Opnåede resultater I 2013 lancerede NMRS et nyt webmagasin, Green Growth the Nordic Way, for at understøtte arbejdet med statsministrenes grøn vækst initiativ. Målgruppen er beslutningstagere og stakeholders i Norden og internationalt. Magasinet kommunikerer både de enkelte projekter under initiativet, og brander og fremviser samtidig Norden og det nordiske samarbejde om bæredygtig udvikling. Målsætningen er 1000 abonnenter, fra minimum 20 lande inklusive minimum 10 relevante internationale organisationer. Samtidig blev der i august 2013 afholdt en kommunikationsworkshop for projektlederne tilknyttet initiativet for at fremme arbejdet med kommunikation af projekterne. Samarbetsministrarna 1-8210 Hållbar nordisk välfärd Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 11.165.000 DKK Formål Budget 2014 13.208.000 Budget 2013 17.815.000 Disp./bud. 13 88% Budget disp. af MR-S/MR-U Programmet Hållbar nordisk välfärd syftar till att hitta innovativa lösningar för att förnya de nordiska välfärdssamfunden för Nordens 25 miljoner invånare. Lösningarna ska bidra till ökad kvalitet och jämlikhet i utbildning, arbete, hälsa och omsorg. Detta uppnås genom finansiering av konkreta insatser och skapandet av nordiska plattformar för dialog och kunskapsutbyte. De lösningar som tas fram inom ramen för programmet synliggörs och profileras i och utanför Norden. Programmets mål ska realiseras genom konkreta projekt och aktiviteter inom tre insatsområden: 1. Utbildning och arbete för välfärd, 2. Forskning för välfärd och 3. Infrastruktur för välfärd. Programmet är treårigt och programperioden är 2013 – 2015. Forvaltningsorgan Programmet är organiserat i ett flertal projekt, som förvaltas av olika institutioner, myndigheter, privata företag och konsulter, som t.ex. Statens skolverk i Sverige, Nordens Välfärdscenter, NordForsk och Mandag Morgen (DK). Nordiska ministerrådet leder och koordinerar programmet och dess tvärgående aktiviteter inom programmets tre insatsområden. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Presentera och sprida resultat och konkreta lösningsförslag inom programmets tre insatsområden och de enskilda projekten, för att på så sätt bidra till kunskapsutbyte inom Norden. Följa upp Könberg-rapporten om det framtida nordiska hälsosamarbetet. Bedöma om och hur olika resultat bör vidareföras nordiskt, nationellt och eventuellt profileras utanför Norden. 2014 - Mål Kommunicera programmets preliminära resultat och delta i välfärdsdebatten i Norden. Igångsätta kompletterande insatser inom de tre insatsområdena. Möjliggöra erfarenhetsutbyte och lärande mellan de nordiska länderna på området. 2013 – Opnåede resultater Programmet är ett komplement till de nordiska ländernas nationella arbete med att förnya och utveckla välfärden. Stor vikt har därför lagts vid att involvera centrala beslutsfattare i länderna och att se de nordiska processerna och projekten i samband med nationella och europeiska processer och projekt. Sammanlagt 17 projekt har satts igång och dessa utvecklas som planerat. Läs mera om de enskilda projekten och konkreta resultat i programmet i rapporteringen till statsministrarna på www.norden.org/valfard. 39 Samarbetsministrarna 1-8212 Välfärd och kost Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 785.000 DKK Formål Budget 2014 1.016.000 Budget 2013 1.018.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-FLJS Formålet er at implementere den nordiske handlingsplan for bedre sundhed og livskvalitet gennem kost og fysisk aktivitet. Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål Der skal igangsættes en overvågning af markedsføring af usunde fødevarer og drikkevarer til børn. På baggrund av overvågningen skal en indsats overfor denne form for overvågning udarbejdes. Derudover sættes der fokus på evidens og effekt af det nordiske ernæringsmærke, nøglehulsmærket, i de første 5 år som nordiske mærke. 2014 - Mål Efter lanceringen i 2013 skal der sættes fokus på kommunikation af de nordiske næringsstofanbefalinger (NNR). Til dette formål anvendes ikke mindst det nordiske ernæringsmærke – Nøglehulsmærket, som i øvrigt kan fejre 5 år som nordisk mærke i 2014. 2013 – Opnåede resultater De nordiske næringsstofanbefalinger (NNR) blev lanceret, og der er som opfølgning herpå igangsat et arbejde om at få reduceret saltindtaget i Norden. 1-8310 Klimavenligt byggeri Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 0 DKK Formål Budget 2013 6.617.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af EK-NER Det fællesnordiske innovationsprogram for klimavenligt byggeri skal styrke udviklingen af Norden som foregangsregion indenfor klimavenligt byggeri, og være med til at sikre innovation, vækst og eksport på området. Programmet skal have en tæt tilknytning til markedet, og være i samspil med nationale programmer og satsninger på området. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Programmet afsluttes i 2014 40 Budget 2014 5.690.000 2014 - Mål Målet er at gennemføre et sidste call for proposals indenfor forretningsmodeller, demonstration og eksport. I slutningen af 2014 vil den 3. arena blive gennemført med fokus på best practice fra programmet samt input til det nye Nordic Built 2.0 under de nordiske näringsministre. Klimavenligt byggeri programmet er også med til at starte det nordiske showroom i Masdar City som bl.a. vil sætte fokus på nordisk byggeri. 2013 – Opnåede resultater I 2013 afholdtes den store challenge. Fem byggerier i de fem hovedstæder var stillet til rådighed for konkurrencen, og der var stor interesse fra industriens side. Der blev kåret 5 nationale vindere og blandt dem 1 nordisk vinder. Se mere på http://www.nordicinnovation.org/n ordicbuilt/the-challenge/ Konkurrencen var med til at sætte fokus på charteret som en stor del af branchen har taget til sig. I efteråret afholdtes Arena 2 med fokus på netværk og nordiske partnerskaber blandt underskriverne af charteret. Samarbetsministrarna 1-8311 Kultur og kreativitet – KreaNord initiativet Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 0 DKK Formål Budget 2014 4.064.000 Budget 2013 5.090.000 Disp./bud. 13 87% Budget disp. af EK-NER/MR-K KreaNord startede i 2008 som et af globaliseringsinitiativerne og har været et tværfagligt nordisk projekt mellem erhvervssektoren og kultursektoren. Formålet har været at styrket mulighederne for vækst, beskæftigelse og eksport i de kreative erhverv i Norden. Målet er fra 2015, at KreaNord skal integreres i den ordinære virksomhed. Der skal udarbejdes en evaluering af KreaNord og afholdes en konference i KreaNord regi. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Programmet afsluttes i 2014 2014 - Mål I 2014 er målet for KreaNord, at arbejde for at opfylde de fire policyrekommandationer besluttet af MR-NER og MR-K i 2010. Det gøres ud fra KreaNords handlingsplan 2013-2015, hvor fokus er på entreprenørskab, finansiering og internationalisering og erfaringsudveksling og samarbejde i Norden. Derudover skal der planlægges hvordan projektet KreaNord integreres i den ordinære virksomhed i 2015 herunder forberede en evaluering og en konference. 2013 – Opnåede resultater I 2013 fik KreaNord lanceret og iværksat handlingsplanen for 2013-2015. Der blev igangsat initiativer indenfor entreprenørskab, finansiering og internationalisering og erfaringsudveksling og samarbejde i Norden. 1-8312 Offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 0 DKK Budget 2014 508.000 Budget 2013 713.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-FJLS Formål MR-FJLS igangsatte i 2011 et offentligt-privat partnerskab om planteforædling i Norden. Formålet med partnerskabet er, at revitalisere den nordiske planteforædling for at styrke landenes tilpasning til klimaforandringer og er samtidig et væsentligt element i ministerrådets arbejde med bioøkonomi. Målet med budgetposten er, at sikre en stabil sekretariatsdækning af partnerskabet og dets aktiviteter, som finansieres med 50 procent fra landene og 50 procent fra virksomhederne. Sekretariatsbetjeningen af partnerskabet varetages af NordGen. Forvaltningsorgan Nordgen 41 Samarbetsministrarna Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Finansieringen af partnerskabets sekretariatsbetjening fra Nordisk Ministerråd ophørte med udgangen af 2014. Det er hensigten, at partnerskabet efter sin indledende pilotfase kan gå over i en mere permanent form, hvor finansieringen af partnerskabets sekretariatsbetjening kan komme fra landenes egne midler. 2014 - Mål Målet for 2014 er en fortsættelse af sekretariatsbetjeningen af partnerskabet, således at partnerskabets aktiviteter uhindret kan fortsætte i 2014. Dette gælder især de tre igangværende projekter, samt indsatsen for at udvikle partnerskabet i overensstemmelse med ønskerne fra MR-FJLS og det deltagende erhverv. 2013 – Opnåede resultater Med finansieringen af sekretariatsbetjeningen sikredes, at partnerskabet kunne betjenes professionelt og uvildigt af NordGen. Dette var et væsentligt element i opbygningen af partnerskabet. Partnerskabet blev etableret som et pilotprojekt for perioden 20112013, hvorunder der blev igangsat tre projekter (byg, græs æbler). Der blev gennemført en evaluering af partnerskabets funktion, som dannede grundlag for ministrenes drøftelse af partnerskabets fremtid. Evalueringen konstaterede, at partnerskabet nyder opbakning fra både de private såvel som de offentlige aktører, og at der derfor var opbakning til, at fortsætte partnerskabet ud over pilotperioden. 1-8313 Ny Nordisk Mad Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 0 DKK Formål Budget 2013 1.018.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-FLJS Ny Nordisk Mad er en konkret og værdiskabende og innovativ satsning, der med udgangspunkt i Manifest for et nyt nordisk køkken, har til formål, at styrke det tværsektorielle samarbejde, som favner mad, kultur, kreative industrier, turisme og erhverv med henblik på at skabe ny inspiration. Indsatsen under denne budgetpost relaterer sig til budgetpost 5-6420 Ny Nordisk Mad, og skal bidrage til at synliggøre det nordiske arbejde med Ny Nordisk Mad i og uden for Norden. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Indsatsen under denne budgetpost ophører med udgangen af 2014. Budgetpost 3-6420-2 Ny Nordisk Mad fortsættes under MR-FJLS, dog ikke længere som et program, men som projektaktiviteter under budgetpost 5-6420. 42 Budget 2014 508.000 2014 - Mål De konkrete målsætninger vil fokusere på følgende områder: Kommunikation Mad og kreative industrier Nordic Food Diplomacy, gastronomiske regioner, Street Food och Arenamad 2013 – Opnåede resultater Ny Nordisk Mad var et aktiv for brandingen af Norden, hvilket kom til udtryk i forbindelse med Nordic Cool arrangementet i Washington D.C., hvor Ny Nordisk Mad indgik. Ny Nordisk Mad var også med i programmerne for World Food Travel Summit i Göteborg. Konceptet ”Nordic Food Diplomacy”, blev anvendt direkte i forbindelse med Eurovision Song Contest i Malmö, hvor konceptet bidrog til at profilere arrange- Samarbetsministrarna mentet. I forbindelse med Nordic Design and Innovation Week i Shanghai, bidrog Ny Nordisk Mad med at tage ansvar for to arrangementer omhandlende Nordisk mad og madkultur samt Foosion, Nordisk mode og mad. 1-8410 Politiska prioriteringar Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 3.553.000 Budget 2014 0 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af NSK/MR-SAM I enlighet med generalsekreterarens moderniseringsrapport Nytt Norden ska man i Nordiska ministerrådet regelbundet, och inom utvalda sektorer, utreda möjligheten för utveckling av det politiska samarbetsområdet liksom man gjort i en utredning utförd av före detta svenske ministern Bo Könberg i 2014 på hälso-området. Syftet är att identifiera var störst potential för nordiskt samarbete inom en sektor ligger. Budgetposten kan användas för att delfinansiera en inledande fas av uppföljningen på en sådan utredning. Budgetposten kan också användas för att delfinansiera en utredning. Delfinansiering bör dock ledsagas av finansiering från sektorn. Sektorfinansieringens storlek bör bero på sektorns budget. Det är inte talan om en långvarig eller fast delfinansiering av nya insatser som följer av en utredning av sektorn. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål I 2015 delfinansieras uppföljningen av den oberoende utredningen av hälso-området med ca 3 MDKK. 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater I 2015 delfinansieras också genomlysningen av en ny sektor med ca 0,5 MDKK. 43 Samarbetsministrarna Internationalt samarbejde Budget 2015 Budget 2014 Internationalt samarbejde (TDKK) 74.320 74.780 -460 -0,6% 1-0820 1-0980 1-0960 1-0970 1-0810 1-0850 1-0870 1-0950 1-0990 27.622 2.475 6.324 9.496 11.834 1.753 8.716 4.498 1.602 27.962 2.438 6.231 9.383 11.694 1.727 9.335 4.432 1.578 -340 37 93 113 140 26 -619 66 24 -1,2% 1,5% 1,5% 1,2% 1,2% 1,5% -6,6% 1,5% 1,5% 74.320 20.870 32.120 21.330 74.780 21.309 32.394 21.077 100% 28,1% 43,2% 28,7% 100% 28,5% 43,3% 28,2% Kunskapsuppbyggning och nätverk Partnerskab og grænseregionalt samarbejde NGO-virksomhed i Østersøregionen Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen Internationellt samarbete Arktisk samarbeidsprogram Hvideruslandsaktiviteter Samarbejde med Nordens naboer i Vest Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Difference +/% 1-0820 Kunskapsuppbyggning och nätverk Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 27.622.000 DKK Formål Budget 2014 27.962.000 Budget 2013 27.522.000 Disp./bud. 13 85% Budget disp. af NSK/MR-SAM Budgetposten har til formål at skabe netværk mellem de nordiske lande og Nordvestrusland henholdsvis mellem de nordiske lande og de baltiske lande for der igennem at skabe kontakt på alle niveauer i samfundene og bidrage til stabilitet i regionen. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for samarbejdet med Nordvestrusland henholdsvis med Estland, Letland og Litauen fra 2014 er nedennævnte mål fastlagt for 2015. Målene søges realiseret hovedsageligt via dels gennemførelse af fælles nordisk-baltiske henholdsvis nordisk-russiske programmer, dels projekter på områder af fælles nytte. Forvaltningsorgan Forvaltningsorganer er primært NMRs kontorer i Østersøregionen og nordiske institutioner. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål At videreudvikle programmet for Kundskabsopbygning og netværk samt de Nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer, som finansieres af budgetposten. At opbygge netværk på tværs af Østersøen og derigennem udvikle det nordisk-russiske, det nordiskbaltiske og det nordisk-baltiskrussiske samarbejde. I samarbejdet med Rusland vil 44 2014 - Mål At videreudvikle det nordiskrussiske og nordisk-baltiskrussiske samarbejde med udgangspunkt i de nye retningslinjer for samarbejdet fra 2014. At opbygge netværk gennem udvikling og gennemførelse af nordisk-russiske projekter på blandt andet områderne energieffektivitet, NGO-samarbejde, demokratiudvikling, parlamentari- 2013 – Opnåede resultater Igangsættelse af det nordiskrussiske program for samarbejde om uddannelse og forskning og gennemførelse af de første ansøgningsrunder. Beslutning om videreførelse af det nordisk-baltiske mobilitetsprogram inden for offentlig administration. Udvikling og lancering af nordisk-russiske projekter om blandt Samarbetsministrarna der være særligt fokus på støtte til demokratiudvikling og civilsamfund samt på grænseoverskridende problemstillinger såsom menneskehandel, miljøproblemer og økonomisk kriminalitet. Samarbejdet med de baltiske lande har fokus på de fælles mobilitetsprogrammer indenfor offentlig administration henholdsvis kultur. kersamarbejde, bekæmpelse af menneskehandel. andet NGO-samarbejde, kommunesamarbejde, mineindustri, affaldssortering med henblik på opbygning af netværk og udveksling af kundskab. 1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 2.475.000 Budget 2014 2.438.000 Budget 2013 6.230.000 Disp./bud. 13 90% Budget disp. af NSK/MR-SAM Formålet med Nordisk Ministerråds internationale samarbejde med Nordens nabolande er, at ministerrådet kan bidrage til skabelse af en stabil og økonomisk stærk region. Dette gælder først og fremmest Østersøregionen og Barentsregionen, men også Arktis og nabolandene mod syd og vest. Målet med budgetposten er at understøtte udviklingen af dette samarbejde, herunder gennemførelsen af EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension på områder af særlig nordisk nytte, at fremme samarbejdet med øvrige regionale organisationer og andre relevante aktører samt at støtte grænseregionalt samarbejde mellem Norden og nabolandene. I overensstemmelse med den af MR-SAM besluttede strategi er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan Forvaltningsorganer er primært nordiske institutioner og NMRs kontorer i Østersøregionen. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål At fremme det grænseregionale samarbejde i Østersø- og Barentsregionen gennem aktiv deltagelse i de relevante regionale fora, udvikling af projekter af betydning for EU’s Østersøstrategi og den Nordlige Dimension samt samarbejde med de øvrige regionale råd. At NMR deltager som en synlig aktør i det regionale samarbejde i Østersøregionen, Barentsregionen og andre af Nordens naboområder. 2014 – Mål At NMR deltager som en synlig aktør i det regionale samarbejde i Østersøregionen, Barentsregionen og andre af Nordens naboområder. Prioriteter i 2014 er at understøtte gennemførelsen af EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension på områder af særlig nordisk nytte, at fremme samarbejdet med øvrige regionale organisationer og andre relevante aktører samt at støtte grænseregionalt samarbejde mellem Norden og nabolandene. 2013 – Opnåede resultater EU’s Østersøstrategi: NMR har en fået lederskab af en ny horisontal aktion for bioøkonomi og er leder af et flagskibsprojekt på kulturområdet. Grænseregionalt samarbejde: Projekt om ungdomsarbejdsløshed i grænseregioner. Øvrige regionale råd og organisationer: Profilering af NMR på BDF Summit og Annual Forum for EU’s Østersøstrategi, udvikling af samarbejde med Commonwealth 45 Samarbetsministrarna Alle aktiviteter understøtter budgetpostens målsætning om at fremme samarbejde på tværs af grænser og synliggøre NMR i det regionale samarbejde. Målene søges realiseret hovedsageligt via projekter og aktiviteter i samarbejde med de nordvestrussiske myndigheder og de nordiske landes repræsentationer. Kontorerne skaber opmærksomhed om emner på den nordiske dagsorden, herunder også den Nordlige Dimension og EU’s Østersøstrategi. Kontorerne har også en rolle som administrator af projekter og programmer og bidrager endvidere til udvikling af nordiskrussisk-baltisk samarbejde sammen med kontorerne i de baltiske lande. Kontorernes aktiviteter fastlægges i en årlig virksomhedsplan, som godkendes af Generalsekretæren 1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 6.324.000 Budget 2014 6.231.000 Budget 2013 6.133.000 Disp./bud. 13 96% Budget disp. af NSK/MR-SAM Ministerrådets NGO støtteprogram har som det overordnede formål at understøtte styrkelse af civilsamfund i Østersøregionen. Programmet støtter projekter, der fremmer kapacitetsopbygning og netværksdannelse gennem samarbejde mellem NGO´er fra de nordiske lande, de baltiske lande, Polen samt Nordvestrusland og Hviderusland. Budgetposten finansierer endvidere nordisk-baltiske NGO samarbejde indenfor en ramme på 1 MDKK. Dette program administreres af Nordisk Ministerråds kontorer i Estland, Letland og Litauen. I overensstemmelse med den af MR-SAM besluttede strategi er nedenstående mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan NMRS og NMRs kontorer i Østersøregionen. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål At yde støtte til projekter med formålet at understøtte styrkelse af civilsamfundet i Østersøregionen. At implementere de nye ansøgningsprocedurer. 46 2014 - Mål At yde støtte til projekter med fokus på udvikling af civilsamfundet i Østersøregionen. At drøfte principper for ansøgningsprocedurer som f.eks. fastsættelse af de ansøgende organisationers selvfinansiering. 2013 – Opnåede resultater NGO programmet ydede støtte til 12 projekter. Ansøgerorganisationer kom fra alle de definerede modtagerlande undtagen Letland, Estland og Polen. Det blev i alt bevilget DKK 5.164.099. Den nye online kommunikationsog ansøgningsportal blev lanceret og taget i brug. Anvendelsen af den nye portal kommer til at lette administrationen af programmet og kommunikationen mellem NMRS (administratoren) og projekterne. Samarbetsministrarna 1-0970 Ministerrådets kontor i nordvästra Ryssland Institution Valuta DKK Formål Budget 2015 9.496.000 Budget 2014 9.383.000 Budget 2013 10.244.000 NMR fin. 13 100% Budget disp. af Institutionen Ministerrådets kontorer i Nordvestrusland er en del af ministerrådets sekretariat og har til formål at fremme og udvikle det nordisk-russiske samarbejde og bidrage til Nordenfremmende indsatser i samarbejde med de nordiske landes repræsentationer i Rusland. Fra og med 1. maj 2014 ledes virksomheden i Nordvestrusland af direktøren for NMRs Skt. Petersborg kontor. Der arbejdes på en ny aftale med Rusland med henblik på omdannelse af kontoret i Kaliningrad til et kontaktcenter i lighed med de tre kontaktcentrer i Barentsregionen. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for samarbejdet med Nordvestrusland fra 2014 er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Budgetposten finansierer kontorets drift. Målet er at kontoret på en række områder og i samarbejde med sekretariatet i København udvikler det nordisk-russiske samarbejde på en række områder, herunder Programmet for Kundskabsopbygning og netværk, NGO-samarbejde og initiativer til støtte for demokratiudvikling og civilsamfund, aktiviteter indenfor formandsskabsprogrammet i tæt samarbejde med Danmarks formandskab, Nordenfremmende indsatser i tæt samarbejde med de nordiske landes repræsentationer. Arbejdet foregår indenfor NMRs retningslinjer for samarbejde med Nordvestrusland. 2014 - Mål Budgetposten finansierer kontorets drift. I 2014 er der særligt fokus på administrative og organisatoriske spørgsmål relateret til kontorernes sammenlægning, gennemførelse af Nordic Weeks i tæt samarbejde med de nordiske landes repræsentationer (Nordenfremme), udvikling af konkrete initiativer og aktiviteter af fælles nordisk-russisk interesse indenfor rammerne af programmet for Kundskabsopbygning og netværk, aktiviteter indenfor formandsskabsprogrammet i tæt samarbejde med Islands formandskab. Arbejdet foregår indenfor NMRs retningslinjer for samarbejde med Nordvestrusland. 2013 – Opnåede resultater Udvikling af nordisk-russiske netværk indenfor blandt andet bekæmpelse af menneskehandel, kreative industrier, kommunesamarbejde, NGO-samarbejde, miljø, anti-korruption. Gennemførelse af Nordenfremmende indsatser, som synliggør de nordiske lande og det nordiske samarbejde, herunder Nordic Weeks i tæt samarbejde med de nordiske landes repræsentationer. Høring og inddragelse af russiske partnere i udarbejdelsen af retningslinjer for NMRs samarbejde med Nordvestrusland fra 2014. Målene søges realiseret hovedsageligt via projekter og aktiviteter i samarbejde med de nordvestrussiske myndigheder og de nordiske landes repræsentationer. Kontorerne skaber opmærksomhed om emner på den nordiske dagsorden, herunder også den Nordlige Dimension og EU’s Østersøstrategi. Kontorerne har også en rolle som administrator af projekter og programmer og bidrager endvidere til udvikling af nordiskrussisk-baltisk samarbejde sammen med kontorerne i de baltiske lande. Kontorernes aktiviteter fastlægges i en årlig virksomhedsplan, som godkendes af Generalsekretæren 47 Samarbetsministrarna 1-0810 Ministerrådets kontor i Estland, Lettland och Litauen Institution Valuta DKK Formål Budget 2015 11.834.000 Budget 2014 11.694.000 Budget 2013 11.521.000 NMR fin. 13 100% Budget disp. af Institutionen Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen er en del af ministerrådets sekretariat og har til formål at fremme og udvikle det nordisk-baltiske samarbejde og bidrage til Nordenfremmende indsatser i samarbejde med de nordiske landes ambassader i landene. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen fra 2014 er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Budgetposten finansierer kontorernes drift. Kontorerne har fokus på at bidrage til NMRs arbejde med EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension, videreudvikling af eksisterende programmer for nordisk-baltisk samarbejde, aktiviteter indenfor formandsskabsprogrammet i tæt samarbejde med Danmarks formandskab samt Nordenfremmende indsatser i tæt samarbejde med de nordiske landes ambassader. Arbejdet foregår indenfor NMRs retningslinjer for samarbejde med Estland, Letland og Litauen. 2014 - Mål Budgetposten finansierer kontorernes drift. Kontorernes har fokus på at udvikle netværk og gennemføre projekter af fælles nordisk-baltisk nytte, blandt andet med fokus på migration og bekæmpelse af menneskehandel, at bidrage til NMRs arbejde med EU’s Østersøstrategi, med særligt fokus på kreative industrier (særligt Riga) og bioøkonomi (Tallinn), at udvikle administrationen af NMRs Hvideruslandsaktiviteter (Vilnius), aktiviteter indenfor formandsskabsprogrammet i tæt samarbejde med Islands formandskab. 2013 – Opnåede resultater Udvikling af nordisk-baltiske netværk indenfor blandt andet bekæmpelse af menneskehandel, arbejdsmigration, nordisk velfærdsmodel og kreative industrier. Gennemførelse af nordenfremmende indsatser, som synliggør de nordiske lande og det nordiske samarbejde, i tæt samarbejde med de nordiske landes ambassader. Høring og inddragelse af baltiske partnere i udarbejdelsen af retningslinjer for NMRs samarbejde med de baltiske lande fra 2014. Målene søges realiseret hovedsageligt via projekter og aktiviteter i samarbejde med de baltiske landes myndigheder og de nordiske landes ambassader i de baltiske hovedstæder. Kontorerne skaber opmærksomhed om emner på den nordiske dagsorden, herunder også EU’s Østersøstrategi. Kontorerne har også en rolle som administrator af projekter og programmer og bidrager endvidere til udvikling af nordisk-baltiskrussisk samarbejde sammen med kontorerne i Nordvestrusland. Kontorernes aktiviteter fastlægges i en årlig fælles virksomhedsplan, som godkendes af Generalsekretæren. 1-0850 Internationellt samarbete Projektmidler Valuta DKK Formål 48 Budget 2015 1.753.000 Budget 2014 1.727.000 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af Generalsekretæren Bevillingen har til formål at være en fleksibel pulje for initiativer og virksomhed i forbindelse med nye politiske udfordringer i Nordens nærområder og resten af verden med hovedvægt på Nordenfremmende virksomhed af tværsektoriel karakter. Målen for 2015 søges realiseret hovedsageligt via indsatser og projekter med fokus på Samarbetsministrarna kontaktskabelse og udvikling af nye initiativer, hvor samnordiske indsatser prioriteres fremfor bilaterale. Udredninger, informationsmateriale og konferencer af betydning for det nordiske samarbejde vil blive prioriteret. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Att utveckla projekt som stärker Nordiska ministerrådets och de nordiska ländernas roll på den internationella arenan. Syftet är att stärka den nordiska insatsen. Relevanta samarbetsprojekt skall utvecklas under året. 2014 - Mål Att utveckla projekt som stärker Nordiska ministerrådets och de nordiska ländernas roll på den internationella arenan. Syftet är att stärka den nordiska insatsen. Samarbetsprojekt genomförs bl.a. med Inter Cultural Diplomacy (ICD), FAO och de nordiska ambassaderna i Berlin. 2013 – Opnåede resultater Budgetposten blev etableret fra og med budget 2014. 1-0870 Arktiskt samarbetsprogram Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 8.716.000 Budget 2014 9.335.000 Budget 2013 9.688.000 Disp./bud. 13 80% Budget disp. af NSK/MR-SAM Det nordiske arktiske samarbeidsprogram har til formål å fremme nordisk nytte i Arktis gjennom prosjekter og initiativ. Innsatsen skal støtte opp under arbeidet i Arktisk råd og andre relevante regionale råd og fora. I overensstemmelse med den af MR-SAM besluttede strategi er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan Det skal utvikles nytt program fra 2015 hvor man gjennomgår innhold og forvaltning av programmet Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Nytt nordisk arktisk program fra 2015. Implementere og utvikle initiativ og prosjekt i henhold til prioriteringer i det nye program. 2014 - Mål Støtte utvalgte prosjekter gjennom en åpen søknadsrunde, samt gjennomføre og utvikle politiske initiativ i henhold til prioriteringene i det nordiske arktiske samarbeidsprogram 2012-2014. 2013 – Opnåede resultater Det er igangsatt 28 prosjekter under den åpne søknadsrunden innenfor samarbeidsprogrammets temaområder som oppfyller kriteriene for nordisk nytte i Arktis, samt vurderes å styrke de nordiske prioriteringene i Arktisk råd. (Tema: befolkningen og deres levekår, helse, og samfunnsmessige utfordringer; miljø og natur; klima; bærekraftig næringsutvikling og grønn økonomi; utdannelse og kompetanseutvikling av lokalbefolkningen). I tillegg ble tre politiske initiativ igangsatt og gjennomført innenfor biodiversitet; likestilling og kjønn; samt næringslivets samfunnsansvar (CSR). 49 Samarbetsministrarna 1-0950 Hvideruslandsaktiviteter Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.498.000 DKK Formål Budget 2014 4.432.000 Budget 2013 4.662.000 Disp./bud. 13 81% Budget disp. af NSK/MR-SAM Budgetpostens overordnede formål er at støtte aktiviteter, der fremmer demokratiudvikling i Hviderusland. Hviderusland er Europas sidste diktatur. Demokratiudvikling i Hviderusland bør derfor tiltrække højere grad af den politiske opmærksomhed især set i lyset i den nuværende politiske situation i Ukraine. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer for Hvideruslandsaktiviteter er nedenstående mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan Målene realiseres i koordination NMRS kontor i Vilnius. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål I lyset af at Trust Fondens mandat udløber i slutningen af 2016, vil fokus være på fortsatte konsolidering af virksomheden. Ligeledes vil udvikling af nye aktiviteter prioriteres. Aktiviteterne vil have til formål at fremme en demokratisk samfundsudvikling i Hviderusland. 2014 - Mål Målet er at konsolidere Trust Fondens virksomhed og effektivisere den drift og administration. Desuden vil der udvikles nye initiativer til fremme af samfundsudviklingen i Hviderusland. 2013 – Opnåede resultater Det hviderussiske eksiluniversitet, EHU, i Vilnius er et af de vigtigste instrumenter, der kan bidrage til demokratisk samfundsudvikling. EHU administreres af Trust Fonden. Fondens mandat udløb med udgangen af 2013, og en ekstern evaluering af fondens aktiviteter og drift blev gennemført. På baggrund af anbefalinger fra EHUs Assembly of Donors blev mandatet forlænget til udgangen af 2016. 1-0990 Samarbetet med Nordens grannar i Väst Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 1.602.000 Budget 2014 1.578.000 Budget 2013 2.553.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af NSK/MR-SAM Samarbeid med Naboer i Vest har til formål å stimulere økt samarbeid med naboene i vest og utvikle nye samarbeidsprosjekter, ikke minst med Canada. Midlene skal anvendes til aktiviteter som er i tråd med retningslinjene for samarbeidet. Prosjektene skal involvere en eller flere av naboene i vest og forventes å kunne bidra til utviklingen av et langsiktig samarbeid. NSK har besluttet at det fra 2012 er krav om minst 50% medfinansiering fra naboene i vest. I overensstemmelse med de af MR-SAM besluttede retningslinjer er nedenstående mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan 50 NMRS Samarbetsministrarna Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Utvikle prosjekter som involverer en eller flere av naboene i vest og som forventes å kunne bidra til utviklingen av et langsiktig samarbeid. De områdene som prioriteres og løftes frem i retningslinjene er: Det marine området. Hertil kommer Næring, miljø, klima og energi. Endvidere Utdanning, forskning og innovasjon samt Kultur og Helse. 2014 - Mål Utvikle prosjekter som involverer en eller flere av naboene i vest og som forventes å kunne bidra til utviklingen av et langsiktig samarbeid. De områdene som prioriteres og løftes frem i retningslinjene er: Det marine området. Hertil kommer Næring, miljø, klima og energi. Endvidere Utdanning, forskning og innovasjon samt Kultur og Helse. Det er besluttet at det fra 2012 er krav om minst 50 % medfinansiering fra naboene i vest. Det er besluttet at det fra 2012 er krav om minst 50 % medfinansiering fra naboene i vest. Gjennomføre NMR deltakelse på bærekraftighetskonferanse i Quebec i februar 2015. Planlegge NMR deltakelse på bærekraftighetskonferanse i Quebec i februar 2015. 2013 – Opnåede resultater Generalsekretæren i NMR reiste i 2013 på offisielt besøk i Canada. Målet var å utvikle samarbeidet med Canada på konkrete områder og underskrive en felles deklarasjon om samarbeid med Quebec. Det er innkommet prosjektideer fra Quebec om samarbeid med NMR fra 2014, på bakgrunn av møter og nettverk som ble skapt under besøket. Det er igangsatt et Cool Nordic Program i Toronto i mai 2014, basert på forslag fra de nordiske ambassader, handelskamre og eksportorganisationer i Canada. NSK/MR-SAM godkjente seks prosjekter i 2013, herunder samarbeid med Centre for American Progress og de nordiske ambassadene i Washington om klimaendringer og internasjonalt samarbeid; samarbeid på kvikksølvområdet; lokalkunnskap og klimaendringer; og initiativ innenfor bioøkonomi. 51 Samarbetsministrarna Nordisk ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet Samarbejdsministrene (TDKK) 1-0410 1-0425 1-0435 1-0460 1-1011 1-1012 1-1030 1-1036 1-1050 1-0180 Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter Föreningarna Nordens Förbund Bidrag til Västnorden Generalsekreterarens disponeringsreserv Holdbart Norden Informationsaktiviteter Norden i Fokus Hallo Norden Grænsehindringsråd Tjänstemannautbyte Ministerrådets sekretariat (NMRS) Ministerrådets sekretariat (NMRS) Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Organisationsbidrag Budget 2015 Budget 2014 Difference +/% 106.563 107.362 -799 -0,7% 29.003 3.227 725 412 3.026 5.162 4.289 6.120 4.889 1.153 77.560 77.560 29.158 3.244 729 414 3.042 5.086 4.423 5.823 5.076 1.321 78.204 78.204 -155 -17 -4 -2 -16 76 -134 297 -187 -168 -644 -644 -0,5% -0,5% -0,5% -0,5% -0,5% 1,5% -3,0% 5,1% -3,7% -12,7% -0,8% -0,8% 106.563 12.889 12.162 77.560 3.952 107.362 12.965 12.220 78.204 3.973 100% 12,1% 11,4% 72,8% 3,7% 100% 12,1% 11,4% 72,8% 3,7% 1-0410 Föreningarna Nordens Förbund Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 3.227.000 DKK Formål Budget 2014 3.244.000 Budget 2013 3.309.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af FNF Gennem bevillingen til Foreningerne Nordens Forbund bidrager Nordisk Ministerråd til en folkelig forankring af det nordiske samarbejde og til et godt kendskab til det nordiske samarbejde blandt de nordiske borgere. Bevillingen til FNF er et alment virksomhedsbidrag. FNF varetager samarbejdet mellem Foreningerne Norden i de fem nordiske lande, Færøerne, Grønland og Åland og bidrager til at virksomheden ved de regionale informationskontorer drives videre i 2015. I overensstemmelse med den af MR-SAM besluttede strategi er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål FNF vil fremme nordisk skolesamarbejde og udvikling af portalen Norden i skolen. 2014 - Mål FNF vil fremme nordisk skolesamarbejde og forstærke forståelsen af nabosprogene. Det skal også satses på grøn vækst og udvikling af undervisningsmateriale for nordiske skoler. Desuden vil der arbejdes for at nedbryde grænsehindringer og fremme det fælles nordiske arbejdsmarked. 52 2013 – Opnåede resultater Lancering af internetportalen Norden i Skolen Gennemførelse af projektet Jobbresan, som med deltagelse 7 svenske kommuner hjalp 133 unge mennesker tættere på arbejdsmarkedet Gennemførelse af nordisk biblioteksuge med deltagelse af i alt Samarbetsministrarna Desuden vil der arbejdes for at nedbryde grænsehindringer og fremme det fælles nordiske arbejdsmarked. FNF skal også fokusere på at udvikle portalen/mødepunktet for netværket for nordiske organisationer, ONN. FNF er forvaltningsorgan for Nordisk Sprogkoordination. FNF arbejder også for at samle de nordiske sammenslutningsorganisationer til et netværk. FNF er forvaltningsorgan for Nordisk Sprogkoordination. 1856 institutioner fra 11 lande. Projektet bidrager til udbredelsen af nordisk læsning, litteratur og uddannelse i Norden. Der bliver også lagt vægt ved dialog med Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd. Der vil også blive lagt vægt ved dialog med Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd. 1-0425 Bidrag till Västnorden Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 725.000 DKK Formål Budget 2014 729.000 Budget 2013 744.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Generalsekretæren Bidraget ska säkerställa västnordiska ämbetsmäns möjlighet för att delta i det nordiska samarbetet. Bidraget har tidigare gått till Färöarna, Island och Grönland. Sedan 2009 utgår bidrag enbart till Grönland. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Att ge res-stöd till grönländska ämbetsmän för deltagande i det nordiska samarbetet. 2014 - Mål Att ge res-stöd till grönländska ämbetsmän för deltagande i det nordiska samarbetet. 2013 – Opnåede resultater Bidraget har i 2013 använts som res-stöd för grönländska ämbetsmäns deltagande i det nordiska samarbetet. 1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 412.000 Budget 2014 414.000 Budget 2013 422.000 Disp./bud. 13 53% Budget disp. af Generalsekretæren Generalsekreterarens disponeringsreserv står till generalsekreterarens förfogande. Reserven möjliggör för generalsekreteraren att igångsätta projekt och undersökningar. Reserven ska inte benyttas för att tilldela extra medel till institutioner, ämbetsmannakommittéer eller sekretariatet i syften som har prövats i ordinarie budgetbehandling. 2015 - Mål Att sätta fokus på särskilda problemställningar, täcka oförutsedda utgifter för avslutade pro- 2014 - Mål Att sätta fokus på särskilda problemställningar, täcka oförutsedda utgifter för avslutade pro- 2013 – Opnåede resultater I 2013 har posten först och främst använts till förmedlings- och kommunikationsverksamhet vid 53 Samarbetsministrarna jekt och igångsätta förberedande projekt/undersökningar. jekt och igångsätta förberedande projekt/undersökningar. de nordiska ländernas folkmöten, och för att finansiera igångsättningen av ett förberedande projekt som ser på möjligheterna för att skapa en tvärnordisk plattform för nordiska intresseorganisationer. 1-0460 Hållbart Norden Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 3.026.000 Budget 2014 3.042.000 Budget 2013 3.102.000 Disp./bud. 13 88% Budget disp. af NSK/MR-SAM De nordiska samarbetsministrarna har beslutat att allt arbete som görs inom ramen för Nordiska ministerrådet ska ha ett integrerat hållbarhetsperspektiv. Budgetposten Hållbart Norden ska användas till aktiviteter som bidrar till att nå denna målsättning och för att sätta igång pilotprojekt som stödjer implementeringen av den Nordiska strategin för hållbar utveckling - Ett gott liv i ett hållbart Norden. Anslaget ska också användas för att förstärka kommunikationsinsatser kring NMR:s hållbarhetsarbete, inklusive uppföljningen av de nordiska indikatorerna för hållbar utveckling. Aktiviteterna ska riktas både till Norden, dess närområden och internationellt. NMR ska även följa upp och implementera Rio+20 konferensens resultat. Målen för 2015 är fastlagda i enlighet med strategin för hållbar utveckling som godkänts av samarbetsministrarna. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Främja implementeringen av strategin genom att initiera tvärsektoriell projektverksamhet inom följande prioriteringar: Hållbar konsumtion och produktion: Norden ersätter en konsumtionskultur med en hållbar återanvändningskultur baserad på miljöanpassad produktion och konsumtion. Uppföljning och implementering av Rio+20 konferensens resultat, med fokus på folklig förankring av den globala hållbarhetsdagordningen, särskilt beträffande förhandlingar om globala hållbarhetsmål. Kommunikationsinsatser om NMR:s hållbarhetsarbete ska förstärkas. Bl. a genom rapport 54 2014 - Mål Stödja implementeringen av strategin generellt och i förhållande till ministerrådets facksektorer. Nya verktyg och utbildningsinsatser ska genomföras i 2014. 2013 – Opnåede resultater Strategin för hållbar utveckling Ett gott liv i ett hållbart Norden trädde i kraft i januari 2013. Ministerrådets sektorer har påbörjat implementeringen av strategin. Följa utvecklingen i Norden genom de nordiska nyckelindikatorerna för hållbar utveckling. Som uppföljning på strategin, beslutades om ett verktygsprojekt för att hjälpa sektorerna att integrera hållbar utveckling i verksamheten. Delta aktivt i implementeringen av Islands ordförandeskapsprioriteringar för hållbar utveckling, speciellt på det tvärgående området bioekonomi. Engagera ministerrådets facksektorer i samarbetet om hållbar utveckling. Förstärka kommunikationsinsatser kring ministerrådets aktiviteter inom hållbar utveckling. Nya nordiska indikatorer för hållbar utveckling publicerades på ministerrådets hemsida. NMR utgav också Nordic Sustainable Development Indicators 2013. Ministerrådet följde upp på FN:s konferens för hållbar utveckling Rio+20 genom: - Arbetsgrupp för kompletterande välfärdsmått Samarbetsministrarna om nordiska indikatorer för hållbar utveckling 2015. Genomförandet av verktygsprojektet ska följas upp och ministerrådets facksektorer ska stödjas i arbetet med hållbar utveckling. Redogörelse om implementeringen av strategin ska läggas fram vid Nordiska rådets session 2015. Delta aktivt i det internationella arbetet om hållbar utveckling, speciellt inom EU, UNECE, OECD och FN. Följa upp FN:s konferens för hållbar utveckling Rio+20. - Projekt om deltidsarbete, kön och ekonomisk fördelning i Norden - Implementering av Rio+20 konferensens resultat inom nordiska högskoleinstitutioner. En femte nordisk hållbarhetskonferens ägde rum 17-19 september 2013 i Sverige. Konferensen bidrog till att stärka och vidareutveckla det lokala och regionala arbetet för hållbar utveckling i Norden. 1-1011 Informationsaktiviteter Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 5.162.000 Budget 2014 5.086.000 Budget 2013 5.188.000 Disp./bud. 13 94% Budget disp. af Generalsekretæren Syftet med kommunikationsaktiviteterna, som är en del av Nordiska ministerrådets sekretariats kommunikationsavdelningens verksamhet, är att skapa förtroende och engagemang för det nordiska samarbetet hos politiker, intressenter och allmänhet i Norden och i omvärlden. Allt i linje med samarbetsministrarnas visions krav på interaktion med det omgivande samhället. Kommunikationsarbetet utförs via stöd till politiken, till linjen och via samarbete med process-, projekt- och aktivitetsansvariga i organisationen eller i avdelningens regi. Vilka metoder och kanaler som används beror av uppdrag och målgrupper. Nordisk språkförståelse främjas genom tolknings- och översättningstjänster av hög kvalitet, enligt principerna i deklarationen om nordisk språkpolitik. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Implementera och aktivera den nya nordiska strategin för internationell branding av Norden, det senare i första hand i samarbete med ordförandelandet Danmark. I linje med ovan nämnda strategi öka genomslagskraften för det nordiska samarbetet inom Norden. Fortsatt implementering av kommunikationsstrategin samt ett moderniserat arbetssätt för kommunikation i hela organisationen. I linje med kommunikationsstrategin stärka ledningskommuni- 2014 - Mål Ta fram samt implementera ny kommunikationsstrategi i linje med visionen. Ta fram en strategi för branding av Norden. Skapa och förekomma på arenor för synlighet och genomslagskraft av nordisk politik. Genom modernisering öka tillgängligheten till nordiskt samarbete via digitala kanaler. Det gäller såväl till den politiska debatten, till den kunskap som genereras samt till den konkreta nytta som man som medborgare 2013 – Opnåede resultater Ökat fokus på mediearbete, förändrat arbetssätt samt ny leverantör av omvärldsbevakning skapade större synlighet än tidigare år. En ökad närvaro och dialog via sociala medier ägde också rum. Antalet besök på norden.org:s faktasidor fördubblades. En stor besparing på och ökad träffsäkerhet för distributionen av publikationerna uppnåddes. Det åstadkoms effektivare och bättre samarbete på tvärs tack vare framtagen gemensam kommunikationsprocess. 55 Samarbetsministrarna kationen i organisationen. kan ha av samarbetet. Skapa omedelbar och löpande tillgång till färsk nordisk statistik genom digitalisering. Ytterligare samordna, kunskapshöja och effektivisera kommunikationsarbetet i hela organisationen. Säkra servicegraden vad gäller fakta om gränshinder för medborgarna i hela Norden. Genomföra nästa steg för Open access. Att med kommunikationen som redskap bidra till moderniseringsoch effektiviseringsarbetet. Säkra tillgängligheten och kvalitén av tolkning och översättning på Nordens språk En förhöjd kompetensnivå inom området kommunikation uppnåddes tack vare utbildning av ledningsgrupp och medarbetare på sekretariatet. Genomslagskraften för informationsaktiviteterna var mycket stor tack vare satsningar som NORDIC COOL och Arenorna. 1-1012 Norden i Fokus Projektmidler Valuta DKK Budget 2015 4.289.000 Budget 2014 4.423.000 Budget 2013 4.541.000 Disp./bud. 13 92% Budget disp. af Generalsekretæren Formål Norden i Fokus har til formål at synliggøre Nordisk Ministerråds vision om et grænseløst, innovativt, udadvendt og synligt Norden gennem arrangementer, der indgår i og relaterer til de nationale, politiske debatter rundt om i Norden. Forvaltningsorgan Danmark – Nordisk Ministerråd (kommunikationsafdelingen) Finland – Kulturkontakt Nord Island – Nordens Hus Norge – Nordic Innovation Sverige – Nordens Velfærdscenter Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål At gennemføre 60 debatter og events som sætter Norden på dagsordenen i relation til de nationale, politiske debatter primært på de politiske festivaler i Allinge, Almedalen, Arendal og Suomi Areena. 2014 - Mål At gennemføre 60 debatter og events som sætter Norden på dagsordenen i relation til de nationale, politiske debatter primært på de politiske festivaler i Allinge, Almedalen, Arendal og Suomi Areena. 2013 – Opnåede resultater 60 debatter og events i samarbejde med interne og eksterne partnere blev gennemført. Heraf blev hovedparten afviklet på de politiske festivaler i Allinge, Almedalen og Arendal. Målene søges realiseret hovedsageligt via debatter og events, der relaterer til Nordisk Ministerråds vision samt prioriterede programmer som Grøn Vækst, Holdbar Nordisk Velfærd, projekter i formandskabsprogrammet, Nordisk Råds priser mv. Arrangementerne planlægges og afvikles ideelt i samarbejde med interne samarbejdspartnere (Udenrigsministerier, Nordisk Råds delegationer, institutioner mv.) og eksterne samarbejdspartnere som organisationer, NGO’er, medier osv. 56 Samarbetsministrarna 1-1030 Hallo Norden Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 6.120.000 DKK Formål Budget 2014 5.823.000 Budget 2013 5.679.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Generalsekretæren Hallo Nordens formål er at understøtte privatpersoners mobilitet i Norden. Dette gøres ved at informere og vejlede borgere, der har brug for information når de skal flytte, arbejde eller studere i et andet nordisk land. Hallo Nordens informationer findes på www.norden.org og personlige service ydes pr. mail, telefon og via net-sidernes spørgeformular. Hallo Norden skal gøre det enklere at være borger i Norden. Forøgelsen i Hallo Nordens budget i 2015 skyldes, at der i 2014 oprettes en Hallo Norden-kontaktpunkt i Grønland. Forvaltningsorgan Foreningen Norden i Danmark, Sverige, Norge, Finland, Island og Åland Nordisk Atlantsamarbejde (NORA). Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål At øge trafikken på Norden.org/Hallo Norden med 200.000 besøg i forhold til 2014. 2014 - Mål At øge trafikken på Norden.org/Hallo Norden med 200.000 besøg i forhold til 2013. At indsamle og registrere samtlige grænsehindringer i Nordisk Ministerråds grænsehindringsdatabase. At indsamle og registrere samtlige grænsehindringer i Nordisk Ministerråds grænsehindringsdatabase. At besvare spørgsmål fra nordiske borgere, der ønsker at arbejde, bo eller studere i et andet nordisk land. At besvare spørgsmål fra nordiske borgere, der ønsker at arbejde, bo eller studere i et andet nordisk land. At informere myndigheder, sagsbehandlere, organisationer og organisationer om vigtige aspekter af det at arbejde, bo og studere i Norden, At informere myndigheder, sagsbehandlere, organisationer og organisationer om vigtige aspekter af det at arbejde, bo og studere Hallo Norden har udgivet fire i Norden. nyhedsbreve og været aktiv på de sociale tjenester Facebook og At fastlægge strategi for ny inTwitter. formationsstruktur for Hallo Hallo Norden har orienteret om Nordens net-sider. nordiske grænsehindringer og medvirket til udviklingen af Nordisk Ministerråds grænsehindringsdatabase. At implementere ny infomationsstruktur på Hallo Nordens netsider. 2013 – Opnåede resultater Der var i 2013 850.000 besøg på Hallo Nordens netsted. Det er en stigning på 250.000 besøg i forhold til 2012. Hallo Norden besvarede 3.318 personlige henvendelser fra brugere på Norden.org. Hallo Norden har arrangeret eller været medarrangør af 20 møder, seminarer, konferencer ol. Gennem oplæg er Hallo nået ud til over 1250 personer med vigtige informationer om at arbejde, bo og studere i Norden. Målene søges realiseret hovedsageligt via udvikling og optimering af informationsstrukturen på norden.org, digital markedsføring med Google Adwords, tilstedeværelse og service på sociale medier, seminarer og oplæg for relevante målgrupper, kortlægning og indrapportering af grænsehindringer samt tæt samarbejde tæt med de nationale repræsentanter i Grænsehindringsrådet og andre relevante aktører. 57 Samarbetsministrarna 1-1036 Grænsehindringsråd Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.889.000 DKK Formål Budget 2014 5.076.000 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af Generalsekretæren Bevillingen har til formål at sikre finansieringen af Grænsehindringsrådets aktiviteter samt øvrige aktiviteter relateret til grænsehindringsarbejdet mellem de nordiske lande. Overordnet set skal bevillingen lette menneskers og virksomheders grænseoverskridende aktiviteter i Norden. Bevillingen har i tidligere år været opdelt på budgetposten for Grænsehindringsforum 5-2055 og den mere generelle budgetpost for grænsehindringer 5-1035. De to budgetposter er fra 2014 lagt sammen under budgetpost 5-1036. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Gennemføre en fælles handlingsplan for informationstjenester. Planen er udarbejdet i fællesskab mellem sekretariatet, Hallo Norden og de grænseregionale aktører og informationstjenester. Gennemføre handlingsplanen for forebyggelse af grænsehindringer. Handlingsplanen, der udarbejdes i 2013, vil tage afsæt i dels sikring af samarbejde i udarbejdelse af lovgivning på nationalt plan, dels samarbejde om gennemførelse af EU-regulering. Arbejde med et antal udvalgte grænsehindringer. Hvert medlem er ansvarlig for hindringer, der drives med støtte fra sekretariatet. Det er et mål at der udarbejdes et velfungerende samarbejde med relevante ministerråd og embedsmandskomiteer. 2014 - Mål Udvikle og implementere en fælles handlingsplan og strategi for Hallo Norden og de grænseregionale aktører for at støtte Grænsehindringrådets arbejde for at fjerne grænsehindringer. 2013 – Opnåede resultater En ny organisation for grænsehindringsarbejdet er blevet udarbejdet. Udvikle en strategi og handlingsplan for det forebyggende arbejde mod grænsehindringer. En rapport, der sætter fokus på skattemæssige udfordringer og øvrige barrierer for små- og mellemstore virksomheder er blevet bestilt. Implementere Grænsehindringrådets handlingsplan. Opbygge det nye Grænsehindringråd samt udvikle organiseringen af det nye grænsehindringsarbejde. Udredning af nordisk grænsehindringsombudsman igangsættes. Godt ti grænsehindringer er blevet løst. En rapport om behov for en fællesnordisk webportal med virksomhedsinformation er blevet bestilt. Grænsehindringsdatabasen er blevet opdateret. Samarbejde mellem informationstjenesterne er blevet koordineret. Målene søges realiseret ved forskellige strategier: I forhold til konkrete grænsehindringer anvendes i første række kontakt til ministre og nedsættelse af løsningsgrupper, afholdelse af seminarer, udarbejdelse af eksternt analysemateriale mv. I forhold til det forebyggende samarbejde antages det at strategien vil blive baseret på, at udarbejde strukturer for at involvere relevante ministerier. I forhold til informationsarbejdet udarbejdes en handlingsplan, der vil sikre en mere effektiv anvendelse af ressourcerne, og en mere ensartet strategi for organisationerne 58 Samarbetsministrarna 1-1050 Tjänstemannautbyte Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 1.153.000 DKK Formål Budget 2014 1.321.000 Budget 2013 1.554.000 Disp./bud. 13 80% Budget disp. af Kontaktgruppen Syftet med stipendieordningen Nordiskt tjänstemannautbyte är att stärka möjligheten för statsanställda i Norden att få ökad kunskap om förvaltningsstrukturer och arbetsmetoder i de andra nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland. Nordiskt tjänstemannautbyte bidrar även till kompetensutveckling för den enskilde och för sändande och mottagande myndighet genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom olika sektorer i hela Norden. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Målet är att stärka de fackliga nätverken mellan statliga tjänstemän och statliga myndigheter i de nordiska länderna. 2014 - Mål Målet är att öka antalet stipendiater från i synnerhet Sverige och Norge genom att intensifiera kontakterna med beslutsfattare i myndigheternas HR-avdelningar och genom deltagande i mässor, seminarier och dylikt riktade till dessa. 2013 – Opnåede resultater Den sammantagna rapporteringen från stipendiaterna för 2013 visar att stipendiaterna har fått kompentensutveckling, nya perspektiv, nya nätverk. Stipendiaterna har kunnat bidra med kunskap till mottagande myndighet och tagit med sig ny kunskap till den egna myndigheten. Stipendiaterna har utfört kvalificerade uppgifter på den mottagande myndigheten. Antalet stipendiater har minskat från 49 i 2012 till 45 i 2013. För att öka intresset har olika marknadsföringsinsatser genomförts under året; deltagande på HRseminarier, framtagande av flyer och roll-ups att använda på seminarier och konferenser. 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) Institution Valuta DKK Formål Budget 2015 77.560.000 Budget 2014 78.204.000 Budget 2013 80.804.000 NMR fin. 13 100% Budget disp. af Institutionen Nordiska ministerrådets sekretariat är ett politiskt sekretariat för Nordiska ministerrådet. Sekretariatet ska effektivt lösa de uppgifter som Nordiska ministerrådets ger sekretariatet i uppdrag att lösa. Sekretariatet bidrar på uppdrag av de nordiska ländernas regeringar, Färörana, Grönland och Ålands landsstyren, samt på generalsekreterarens initiativ till att utveckla och förstärka det nordiska samarbetet, samt främja gemensamma nordiska intressen i världen. 59 Samarbetsministrarna Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Sekretariatet ska bidra till att utveckla, modernisera och effektivisera nordiskt samarbete genom implementering av den framtagna moderniseringsrapporten. 2014 - Mål Sekretariatet ska bidra till att utveckla, modernisera och effektivisera nordiskt samarbete genom implementering av den framtagna moderniseringsrapporten. Sekretariatet ska också bidra till att utveckla det nordiska samarbetet genom att ta nya samarbetsinitiativ samt att främja de nordiska intressena i världen. Sekretariatet ska också bidra till att utveckla det nordiska samarbetet genom att ta nya samarbetsinitiativ samt att främja de nordiska intressena i världen. Dessutom förbereder sekretariatet behandlingen av saker i ministerråden, samarbetskommittén och ämbetsmannakommittéerna och implementerar beslut. Dessutom förbereder sekretariatet behandlingen av saker i ministerråden, samarbetskommittén och ämbetsmannakommittéerna och implementerar beslut. Sekretariatet ska förbättra insatserna inom rekrytering och relocation för att säkra en tillräcklig spridning av nordiska nationaliteter vid sekretariatet. Ett delmoment i arbetet är att underlätta flytten till och från arbetslandet. 60 2013 – Opnåede resultater Under 2013 initierades generalsekreterarens moderniseringsuppdrag som omfattar en översyn över beslutsprocesser och administrativ praxis, budget, institutionsstyrning och projektverksamheten. Den nya prioriteringsbudgeten implementerades. Under ordförandeskaps-delen bistod sekretariatet det svenska ordförandeskapet med att initiera fyra insatser på områdena ungdomsarbetslöshet, arbetsplatsförlagt lärande, gruvnäring och miljö. Under den övriga delen initierades satsningar på Hållbar nordisk välfärd och Grön tillväxt. Under året har också fokus på att säkerställa god rekrytering till sekretariatet stärkts. Först och främst genom att förbättra stödordningar som erbjuds nya medarbetare. Det har också igångsatts arbete med employer branding. Uddannelse og forskning Uddannelse og forskning Generel indledning Formål og Fakta Nordisk Ministerråd for Uddannelse og Forskning (MR-U) har ansvar for Nordisk Ministerråds samarbejde om uddannelsespolitik og forskningspolitik, ligesom MR-U koordinerer ministerrådets samarbejde om IT-politik og sprogpolitik. Formålet med MR-U’s arbejde er at bidrage til et velfungerende, grænseløst nordisk uddannelses-, forskningsog innovationsområde for at sikre, at Norden bliver en foregangsregion for kompetenceudvikling og forskning af høj kvalitet. Samtidig skal det fælles værdigrundlag, som ligger i en nordisk sprog- og kulturidentitet videreudvikles. Strategiske målsætninger 2015 En hovedprioritet for MR-U vil i 2015 fortsat være programmet Holdbar Nordisk Velfærd, som MR-U gennemfører i samarbejde med MR-S under prioriteringsbudgettet. I 2015 er programmet inde i sit tredje og sidste år, og mange projekter vil levere innovative løsninger, som kan bidrage til at udvikle den nordiske velfærdsmodel, se budgetpost 1-8210. En anden vigtig prioritet er satsningen på grøn vækst, formuleret i statsministrenes pressemeddelelse Norden – ledende i grøn vækst. MR-U har ansvar for at udvikle samarbejdet om uddannelse og forskning inden for grøn vækst, og bidrager til en række andre områder knyttet til grøn vækst, se budgetpost 1-8111. NordForsk har som et resultat af gennemgangen af det nordiske forskningssamarbejde fået et øget ansvar for de fem samarbejdsorganer, Nordisk Sommeruniversitet og Nordisk komité for Bioetik. I 2015 skal NordForsk gennemføre en evaluering af samarbejdsorganernes virksomhed når det gælder relevans og videnskabelig kvalitet. NordForsk skal også gennemføre en vurdering af hvilke forskningsområder, som bør prioriteres i nordisk forskningssamarbejde fremover, inklusive samarbejdsorganernes virksomhed. Ud fra disse evalueringer skal NordForsk planlægge en eventuel finansiering af samarbejdsorganernes virksomhed fra og med 2017. Fra og med 2017 overføres midler til NordForsk modsvarende de midler, som samarbejdsorganerne får fra NMR. Nordisk Sommeruniversitet vil blive evalueret, og både Nordisk Sommeruniversitet og Nordisk komité for Bioetik finansieres fra og med 2014 af NordForsk. MR-U vil fortsætte sit samarbejde om konkrete nordiske uddannelsesinitiativer og uddannelsesprogrammer som Nordplus, Nordisk Sprogkoordination, Nordisk Master og Nordisk Netværk for Voksnes Læring. I 2015 vil der foreligge en evaluering af Nordplus med henblik på beslutning om et nyt program fra 2017, og det er også i 2015, at Nordisk Master etableres som et egentlig program. MR-U vil videreudvikle det nordiske samarbejde på skoleområdet 0-18 år blandt andet ved at styrke samarbejdet om internationale undersøgelser og analyser. Som en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd vil MR-U samarbejde om at udbrede brugen af entreprenørskab i skolerne og sprede eksempler på god praksis for at forebygge frafald i ungdomsuddannelserne. Videre vil arbejdet med at sikre lærlinge- og praktikpladser samt øge kvaliteten i den arbejdsforlagte undervisning for unge og voksne fortsætte gennem projektet Læring på arbejdsplads, se budgetpost 1-8004. På sprogområdet vil MR-U arbejde for at styrke forståelsen af dansk, norsk og svensk blandt børn og unge. Ministerrådets resultater i 2013 Resultatberetningen for MR-U beskriver her de resultater, som ligger ud over resultaterne beskrevet under de enkelte budgetposter samt væsentlige resultater, som sektoren ønsker at fremhæve: 61 Uddannelse og forskning Programmet Holdbar Nordisk Velfærd har i 2013 igangsat en række projekter med mål om blandt andet at forbedre kvaliteten i erhvervsuddannelserne, mindske frafaldet i ungdomsuddannelserne, iværksætte forskning om social ulighed i helse og velfærd samt styrke et nordisk samarbejde inden for register-, biobank-, og interventionsforskning gennem en forbedret tilgang til nordiske datakilder. Læs mere om projekterne og resultater i rapporteringen til statsministrene på www.norden.org/valfard. MR-U har i 2012 vedtaget en handlingsplan med uddannelses- og forskningsindsatser for grøn vækst 2013-2015, som skal understøtte den nordiske vision om et bæredygtigt samfund baseret på Grøn Vækst. Som en del af i handlingsplanen har MR-U i samarbejde med MR-FJLS og NordForsk i 2013 igangsat et arbejde på at etablere et nyt forskningsprogram, der skal levere ny viden og styrke den nordiske forskningsindsats inden for bioøkonomi og overgangen til et biobaseret samfund. På uddannelsesområdet har MR-U i samarbejde med Foreningerne Nordens Forbund videreudviklet Nordisk Klimadag med et nyt koncept for undervisning og læring om bæredygtig udvikling og klimaudfordringer rettet mod skoler i Norden. Gennemgangen af det nordiske forskningssamarbejde afsluttedes i 2013. Gennem nye vedtægter får NordForsk en tydligere rolle som platform for de nationale forskningsråd, og virksomheden fokuseres på forskning, som giver nytte for de nordiske lande. Ministerrådets finansiering af samarbejdsorganerne erstattes fra 2017 af eventuel finansiering via NordForsk. Fra og med 2017 overføres midler til NordForsk modsvarende de midler, som samarbejdsorganerne får fra NMR. Videre finansieres Nordisk Sommeruniversitet og Nordisk komité for bioetik gennem NordForsk. Gennemgangen medførte også øgede krav til NordForsk om at samarbejde med Nordisk Innovation. Samlet set giver forandringerne større fleksibilitet og relevans i det nordiske forskningssamarbejde. NordForsk har i 2013 videreført store samfinansierede nordiske programsatsninger og etableret nye programmer inden for samfundssikkerhed og Arktis. Derudover har NordForsk videreudviklet det nordiske samarbejde om forskningsinfrastrukturer og relationer mellem Norden og EU. For mere information, se budgetpost 2-3100 eller www.nordforsk.org. Inden for det nordiske-russiske samarbejdsprogram er godt ti uddannelses- og forskningsprojekter blevet finansieret. Globaliseringsinitiativet inden for e-videnskab (NeGI) har etableret tre Nordic Centers of Excellence (to centre inden for klima og et center inden for helse). I 2013 er der sket fremskridt for Baltic Ring. Initiativet er etableret som et flagskibsprojekt i handlingsplanen for EU’s Østersøstrategi, og i henhold til opgaver fra Nordunet har Litauen og Estland udtrykt vilje til at etablere og forlænge forbindelsen. På skoleområdet 0-18 år har en vigtig indsats været at iværksætte et nordisk skoleudviklingsprojekt for at sikre kvalitet og udvikling i grunduddannelserne, jf. aftalen med Nordisk Råd; i første omgang i form af en stor nordisk konference for praktikere på skoleområdet i hele Norden. Læs mere på www.norden.org/nordenviservej Ministerrådet har også videreført arbejdet med nordiske analyserapporter på skoleområdet, og i foråret 2014 blev rapporten Northern Lights on TIMSS and PIRLS 2011 præsenteret på en konference i Norge. TIMSS står for Trends in International Mathematics and Science Study, og PIRLS står for Progress in International Reading Literacy Study. Lignede rapporter vil udkomme hvert andet år, og næste rapport vil omhandle resultaterne fra PISA 2012 og TALIS 2013. PISA står for Programme for International Student 62 Uddannelse og forskning Assessment, og TALIS står for Teaching and Learning International Survey. Målet med rapporterne er at gennemføre fælles nordiske analyser, som kan belyse ligheder og forskelle mellem de nordiske uddannelsessystemer. Inden for voksenuddannelsesområdet samarbejder de nordiske lande og Estland i et nordisk netværk om resultater fra The Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC). På grundskoleområdet gennemførte MR-U, som en del af programmet Holdbar Nordisk Velfærd, et projekt om entreprenørskab. Projektet sigter på at udbrede viden om gode eksempler på, hvordan entreprenørskab kan indgå i grundskoler i Norden. Arbejdet resulterede i webmagasinet Når jeg bliver stor, se mere her: https://www.mm.dk/naarbliver-stor. I samarbejde med Nordens Velfærdscenter (NVC) i Stockholm har MR-U i 2013 etableret en nordisk online kundskabsbank mod frafald med gode eksempler, viden og erfaringer omkring fastholdelsestiltag på ungdomsuddannelserne i Norden. Læs mere på http://www.kunnskapsbanken.org/ Nordplus programmet har i 2013 bidraget til at udvikle uddannelserne i Norden og Baltikum og til at fremme nordisk-baltisk sprog- og kulturforståelse ved at yde tilskud til 385 projektsamarbejder, netværk og udvekslinger med deltagelse af samlet 2500 uddannelsesinstitutioner/organisationer. Herunder vil op mod 9000 elever, studerende, kursister og undervisere være på udvekslingsophold i et andet nordisk/baltisk land. Se mere på www.nordplusonline.org. Et særligt indsatsområde har været forberedelsen af Nordisk Master til et egentligt program. I 2013 bevilgede embedsmandskomitéen for uddannelse og forskning midler til tre nye Nordisk Masterprogrammer, så det samlede antal programmer nu er oppe på 22. MR-U redegjorde for nationale og nordiske tiltag til opfølgning af Deklaration om nordisk sprogpolitik til Nordisk Råds session 2013. MR-U (TDKK) Generelle utdannings- og forskningsinnsatser 2-2505 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning Politikudvikling m.v. 2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og ITinfrastruktur 2-3127 Politikudvikling voksnes læring Mobilitets og netværksprogrammer 2-2513 Nordplus NordForsk 2-3100 NordForsk Forskning i øvrigt 2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 2-3181 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 2-3182 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 2-3185 Nordisk Samisk Institutt (NSI) Budget 2015 Budget 2014 Difference +/- 228.116 238.384 -10.268 -4,3% 3.680 3.680 15.481 0 7.015 568 2.939 2.939 17.847 2.595 6.911 560 741 741 -2.366 -2.595 104 8 25,2% 25,2% -13,3% -100,0% 1,5% 1,4% 7.898 75.735 75.735 111.296 111.296 21.924 9.002 2.683 4.253 4.344 1.642 7.781 74.616 74.616 121.382 121.382 21.600 8.869 2.643 4.190 4.280 1.618 117 1.119 1.119 -10.086 -10.086 324 133 40 63 64 24 1,5% 1,5% 1,5% -8,3% -8,3% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% % 63 Uddannelse og forskning Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner 228.116 11.263 105.557 111.296 238.384 13.005 103.997 121.382 100% 4,9% 46,3% 48,8% 100% 5,5% 43,6% 50,9% Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser 2-2505 Dispositionsmidler – Uddannelse og forskning Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 3.680.000 Budget 2014 2.939.000 Budget 2013 4.896.000 Disp./bud. 13 85% Budget disp. af EK-U Formålet med dispositionsmidlerne er at finansiere politisk relevante initiativer, særligt med henblik på bredt at udmønte MR-U’s strategiske satsninger og udvalgte initiativer i det aktuelle formandskabsprogram. Fra 2015 slås denne budgetpost sammen med budgetposten 2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder. Alle midler samles under denne budgetpost. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Udmøntning af MR-U’s strategiske satsninger og udvalgte indsatser under det danske formandskab ved at gennemføre analyser, udredninger, studier, evalueringer, nordiske netværk og konferencer. Fortsat finansiering af ad hoc arbejdsgrupper og deres indspil til MR-U. 2014 - Mål Udmøntning af MR-U’s strategiske satsninger og udvalgte indsatser under det islandske formandskab ved at gennemføre analyser, udredninger, studier, evalueringer mv. Det sker blandt andet gennem det fortsatte samarbejde om at profilere Norden som attraktiv region og udvikle Nordisk Master til et egentlig program fra 2015. Som led i opfølgning af sprogdeklarationen vil MR-U yde bidrag til etablering af et nordisk tegnsprogsnetværk. 64 2013 – Opnåede resultater Midlerne har bidraget til at realisere MR-U’s strategiske satsninger ved blandt andet: At styrke kundskabsudviklingen om børn, unge og voksne ved at bidrage til et nordisk skoleudviklingsprojekt, og to nordiske netværk om analysesamarbejde (PISA, ICILIS, og TALIS og PIAAC). At udvikle ny kundskab om udviklingen inden højere uddannelse ved at finansiere en kortlægning af udenlandske udbydere af videregående uddannelse i Norden. At undersøge vilkårene for fri bevægelighed ved at gennemføre en evaluering af overenskomsten om adgang til højere uddannelse. At profilere nordiske styrkepositioner inden for højere uddannelse ved at finansiere udviklingsarbejde, markedsføring og administration af Nordisk Master. Uddannelse og forskning Politikudvikling 2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 0 Budget 2014 2.595.000 Budget 2013 3.054.000 Disp./bud. 13 82% Budget disp. af EK-U Formålet med midlerne på denne budgetpost er at kunne finansiere arbejdet i ad hoc arbejdsgrupper, tænketanke og lignende for hurtigt at kunne frembringe politisk aktuelle indspil og underlag i MR-U’s arbejde. Fra 2015 slås denne budgetpost sammen med budgetposten 2-2505 Dispositionsmidler – Uddannelse og forskning. Alle midler samles under budgetpost 2-2505 Dispositionsmidler – Uddannelse og forskning. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2014 - Mål I 2014 er det målet at mindst fire ad hoc arbejdsgrupper leverer resultater i form af en eScience actionplan, en udredning af juridiske og administrative forhindringer inden for Nordisk Master, en analyse af behovet for en revision af Reykjavikdeklarationen samt en udredning af hvad hovedansvar (MR-U) og sektoransvar (MR-K) på sprogområdet indebærer i praksis. 2013 – Opnåede resultater Midlerne har bidraget til at udvikle MR-U’s samarbejde om forskning og højere uddannelse. Dette er sket ved at nedsætte seks ad hoc arbejdsgrupper, hvoraf to har afsluttet deres arbejde i 2013 med klare anbefalinger til MR-U om forskningssamarbejdet, herunder NordForsks rolle og opgaver, og om samarbejde og arbejdsdeling blandt universiteter og institutioner for højere uddannelse i Norden. 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 7.015.000 Budget 2014 6.911.000 Budget 2013 5.453.000 Disp./bud. 13 94% Budget disp. af ÄK-U Formålet med programmet er å skape en bedre sammenheng i og legge til rette for synergier mellom tiltakene. De nordiske innsatsene på språkområdet er samlet under et program, Nordisk språkkoordinasjon, som koordinerer aktiviteter i samarbeid med sentrale aktører som Nordspråk, Nordkurs, De nordiske språkpiloter, som udbyder kurs i nabospråkforståelse rettet mot lærerstudenter, utdannede lærere og universitetsstudenter, samt Nettverket for språknemndene i Norden og Nordisk gruppe for parallellspråklighet. Nordisk språkkoordination har også et ansvar for å bidra til å synliggjøre resultater fra Nordplus Nordiske Sprog og Nordplus Junior, se budgetpost 2-2513. Ekspertgruppen Nordens Språkråd er faglig referansegruppe for programmet. 65 Uddannelse og forskning Ansvaret for språkområdet deles mellom MR-U (hovedansvar) og MR-K (sektoransvar). Ad hoc-gruppen på språkområdet vil levere anbefalinger til hvordan det tverrsektorielle perspektiv kan ivaretas i virksomheten. De fastlagte målene for 2015, jf. nedenfor, er i overensstemmelse med MR-Us politiske prioriteringer. Forvaltningsorgan Foreningene Nordens forbund (FNF) Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Det nordiske språksamarbeidet skal fra 2014 fokusere på hvordan nordiske tiltak kan støtte opp under den nasjonale oppfølgningen av Deklarasjon om nordisk språkpolitikk (språkdeklarasjonen), og tiltak som bidrar til å styrke barn og unges forståelse av dansk, norsk og svensk i tale og skrift. 2014 - Mål Det nordiske språksamarbeidet skal fra 2014 fokusere på hvordan nordiske tiltak kan støtte opp under den nasjonale oppfølgningen av Deklarasjon om nordisk språkpolitikk (språkdeklarasjonen), og tiltak som bidrar til å styrke barn og unges forståelse av dansk, norsk og svensk i tale og skrift. 2013 – Opnåede resultater Bidra til å styrke barn og unges gjensidige forståelse av dansk, norsk og svensk ved å tilby kurs og konferanser om nabospråksundervisning for lærere gjennom Nordspråk og Nordiske Sprogpiloter, kurs i nabospråk for lærerstudenter gjennom De nordiske perler. Nettverket for språknemndene i Norden har inngått et samarbeid med nettstedet Norden i skolen om publisering av Nordisk miniordbok for barn og unge. Samarbeidsnemnden for Nordenunvisning i utlandet har støtte kurs- og konferansevirksomhet på universitetsnivå – også utenfor Nordens grenser. Bidra til å styrke den nasjonale oppfølgning av Deklarasjon om nordisk språkpolitikk ved å legge til rette for språknemndenes nettverksmøter og konferanser vedrørende språkteknologi, klarspråk og tegnspråk, samt utgivelsen av årboken Språk i Norden. Målene søkes hovesageligt realiseret via at tilby kurs og konferanser om nabospråksundervisning for lærere, lærerstudenter og universitetsstudenter gjennom Nordspråk og Nordiske Sprogpiloter, De nordiske perler og Nordkurs. Og legge til rette for språknemndenes nettverksmøte og konferanse om nabospråkforståelse, samt utgivelsen av årboken Språk i Norden samt følge den parallellspråklige situasjon ved Nordens universiteter gjennom en nordisk gruppe for parallellspråklighet. 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur Projektmidler Valuta DKK 66 Budget 2015 568.000 Budget 2014 560.000 Budget 2013 612.000 Disp./bud. 13 67% Budget disp. af ÄK-U Uddannelse og forskning Formål Det nordiske it-samarbejde er organiseret omkring et uformelt forum af it-direktører fra hvert af de nordiske lande. Formålet med it-samarbejdet er overordnet at kvalificere, koordinere og videreudvikle Nordisk Ministerråds it-politik inden for prioriterede områder, hvor der er mulighed for synergi og nordisk nytte. Det gælder særligt i udviklingen af den digitale infrastruktur i Norden, hvor der er et stort potentiale for erfaringsudveksling og fælles offentlige it-investeringer. I overensstemmelse med MR-U’s politiske prioriteringer er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Gennemføre og formidle et nordisk it-projekt, der skal bidrage til at sikre at digitale signaturer (eID) kan anvendes på tværs af grænser i Norden. Projektet sammenfattes i en rapport med konkrete anbefalinger til videre implementering i landene, der lægges frem for Nordisk Ministerråd i juni 2015 til behandling i relevante fagministerråd. 2014 - Mål Gennemføre og formidle et nordisk it-projekt om eSENS, der skal bidrage til at sikre større og bedre koordinering af ICT initiativer på eGov området i Norden. Sikre større spredning af løsninger mellem landene gennem anvendelse af fælles standarder, løsninger og implementeringer. Sikre at eSENS resultaterne danner grundlag for fælles Nordisk interoperabilitet. Projektet sammenfattes i en rapport med konkrete anbefalinger til videre implementering i landene og EU. Rapporten lægges frem for it-direktørerne i juni 2014. 2013 – Opnåede resultater I 2013 gennemførte Digitaliseringsstyrelsen i Danmark på vegne af Nordisk Ministerråd et stort projekt om brug af cloud computing i den offentlige sektor i Norden. Arbejdet resulterede i rapporten Nordic Public Sector Cloud Computing, der dokumenterer betydelige besparelsespotentialer for offentlige it-investeringer og retter konkrete anbefalinger til implementering af cloudløsninger i Norden. Projektet har yderligere resulteret i en vejledning med gode råd og eksempler til at imødekomme barrierer i forbindelse med anvendelse af cloud computing i den offentlige sektor. 2-3127 Politikudvikling voksnes læring Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 7.898.000 DKK Formål Budget 2014 7.781.000 Budget 2013 6.998.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af EK-U Nordisk Ministerråds program for voksnes læring, Nordisk Netværk for Voksnes Læring (NVL), er en mødeplads for alle aktører involveret i voksnes læring i Norden. NVL skal følge og analysere udviklingen inden for området, bygge netværk, informere om nordisk samarbejde, sprede resultater og erfaringer fra rapporter, projekter og udviklingsarbejder på møder og konferencer samt bidrage med underlag til Nordisk Ministerråds arbejde. NVL skal også bidrage til at synliggøre resultater fra Nordplus Voksen, se budgetpost 2-2513. Der er formuleret fire overordnede mål for NVL i programdokumentet: 1) fremme udvikling og implementering af strategier for livslang læring og kompetenceudvikling, 2) bidrage til personlig udvikling og demokratisk deltagelse, 3) fremme samspillet med 67 Uddannelse og forskning Nordplus programmet samt 4) informere struktureret og strategisk om erfaringer og resultater fra nordisk og europæisk samarbejde om voksnes læring. I overensstemmelse med MR-U’s politiske prioriteringer er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan Vox, nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål NVL vil i 2015 fortsætte sit arbejde med at skabe bedre muligheder for efteruddannelse og kompetenceudvikling for voksne, fremme innovation og entreprenørskab gennem voksenuddannelsesindsatser samt styrke voksnes muligheder for vejledning og validering af kompetencer opnået i eller uden for uddannelsessystemet. 2014 – Mål I 2014 skal NVL bidrage til kompetenceudvikling for voksenundervisere og andre erhvervsgrupper involveret i voksnes læreprocesser gennem en tættere kontakt og dialog mellem arbejdsliv og feltet voksnes læring, mellem praksis og forskning samt integration af relevante forskningsresultater i NVL’s netværksarbejde. NVL vil arbejde for at udbrede kendskabet til NVL’s netværk til nye målgrupper blandt andet via de nye muligheder på hjemmesiden. NVL skal endvidere videreudvikle informations- og kommunikationsindsatsen, blandt andet ved at bruge den nye webløsning strategisk. Se virksomhedsplanen for 2014 på NVL’s hjemmeside. 2013 – Opnåede resultater I 2013 har NVL haft fokus på at udvikle organisationen med særlig vægt på de temaer, som blev belyst i evalueringsrapporten fra 2012. For at brede kendskabet til NVL’s arbejde ud, give netværkene bedre samarbejdsmuligheder og udvide mulighederne for kommunikation i de enkelte netværk er en ny webløsning blev etableret i november 2013. En mødeplads for de nordiske nationale koordinatorer for opfølgning af EU’s agenda for voksnes læring og NVL er blevet oprettet for at skabe bedre samspil mellem nordiske og nationale indsatser. NVL har bidraget til kompetenceudviklingen i udkantsområder ved at etablere et samarbejde mellem Bornholm, Gotland og Åland. Resultaterne anvendes primært af ansvarlige myndigheder, uddannelsesinstitutioner og erhvervslivet. Se årsrapporten for 2013 for NVL på www.nordvux.net Mobilitets- og Netværksprogrammer 2-2513 Nordplus Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 75.735.000 DKK Formål 68 Budget 2014 74.616.000 Budget 2013 73.441.000 Disp./bud. 13 88% Budget disp. af EK-U Nordplus er Nordisk Ministerråds største uddannelsesprogram inden for livslang læring. Nordplus består af fem delprogrammer Nordplus Horisontal, Nordplus Junior, Nordplus Højere Uddannelse, Nordplus Voksen og Nordplus Nordiske Sprog. Uddannelse og forskning Formålet med Nordplus er fastlagt i programdokumentet for Nordplus: Styrke og udvikle det nordiske udannelsessamarbejde og bidrage til at skabe et nordiskbaltisk udannelsesområde; Støtte, bygge på, drage nytte af og sprede innovative produkter og processer på uddannelsesområdet gennem systematisk udveksling af erfaringer og god praksis; Bidrage til udviklingen af kvalitet og innovation i udannelsessystemerne for livslang læring i deltagerlandene gennem uddannelsessamarbejde, samt samarbejde med arbejdslivet om udviklingsprojekter, udveksling og netværksbygning; Fremme nordiske sprog og kultur og gensidig nordisk-baltisk sproglig og kulturel forståelse; Styrke sprogforståelsen særligt blandt børn og unge i de nordiske sprog, primært dansk, svensk og norsk; Stimulere interessen for, kundskaben om og forståelsen for de nordiske sprog. De fastlagte mål for 2015, jf. nedenfor, er i overensstemmelse med MR-Us politiske prioriteringer. Forvaltningsorgan Nordplus administrasjonen er basert på et konsortium utpekt av Nordisk ministerråd, bestående av fem nasjonale programkontorer i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige, som hver er utpekt som hovedadministrator for et spesifikt Nordplus delprogram. Nordplus administrasjonen inkluderer de tre nasjonale programkontorer, som er utpekt av utdannings- og forskningsministrene i henholdsvis Estland, Latvia og Litauen til nasjonale informasjonskontorer for Nordplus. De utvalgte informasjons-punkter for Nordplus i Grønland, Færøyene og Åland er tilknyttet de utpekte nasjonale programkontorer i henholdsvis Danmark og Finland, og er således en del av Nordplus administrasjonen. En av de fem nordiske hovedadministratorer, Styrelsen for Videregående Uddannelser i Danmark, er av Nordisk ministerråd utpekt som hovedkoordinator for Nordplus administrasjonen for perioden 01.01.2014 – 31.12.2016. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Målet er i 2015, at alle inden for det nordiske og baltiske uddannelsessamarbejde, som Nordplus henvender sig til, oplever at Nordplus er et velfungerende program, som klart bidrager til de opstillede formål. Målet er, at programmets nye hovedkoordinator i tæt samarbejde med landenes programkontorer og Nordplus programkomite viderefører og udvikler en smidig administration og en strategisk styring af programmet. Målet er at drage nytte, viden og indsigt af den evaluering, som i 2014 pågår af hele Nordplus-programmet. Målet er derved at igangsætte drøftelser og forslag til, hvordan et nyt Nordplus-program kan udformes fra 2017 og frem. 2014 - Mål I 2014 er det overordnede mål med Nordplus at: Arbejde systematisk og kontinuerligt for at styrke synliggørelse og udnyttelse af resultater fra programmet som helhed og enkeltprojekter, blandt andet gennem en ny hjemmeside, brug af sociale medier og strategisk anvendelse af statistik. Sikre bedre rapportering og statistik fra programmet På www.nordplusonline.org kan målene for de fem delprogrammer læses. 2013 – Opnåede resultater 630 ansøgninger og i alt 385 godkendte projekter var status for Nordplus programmet i 2013. Før ansøgningsrunden foråret 2014 blev der i efteråret 2013 afholdt et fælles kontaktseminar for hele programmet, hvor over 400 institutioner søgte om at få mulighed for at deltage. Seminaret, som Nordplus programkomite og administration stod bag, samlede i alt 180 institutioner fra Norden og Baltikum under temaerne samarbejde uddannelsearbejdsliv og nordiske sprog. Læs mere på www.nordplusonline.org 69 Uddannelse og forskning 2-3100 NordForsk Institution Valuta NOK Modsv. DKK Formål Budget 2015 123.662.000 111.296.000 Budget 2014 123.859.000 121.382.000 Budget 2013 121.134.000 118.711.000 NMR fin. 13 54% Budget disp. af Institutionen Det gäller såväl områden där de nordiska länderna har en internationell styrkeposition som strategiskt betydelsefulla områden, där en gemensam nordisk satsning behövs för att bygga upp en forsknings- och utbildningskompetens av internationell kvalitet och styrka. NordForsk ska främst utforma initiativen utifrån de nationella forskningsfinansierande organens prioriteringar. Förslag till initiativ kan också identifieras av forskningsvärlden och Nordiska ministerrådet. Samarbetet ska kunna omfatta såväl grundforskning som mer praktiskt tillämpade inriktningar. Som ett led i de generella besparingarna i Nordiska Ministerrådets budget för 2015 har det genomförts en besparing på drygt 2,8 MDKK. I enlighet med MR-U:s politiska prioriteringar har nedanstående mål fastlagts för 2015. Kontaktperiode Kontraktperioden 2007-2009 har förlängts med ett år åt gången fram till och med 2014. Från och med 2015 förväntas att ett nytt mål- och resultatkontrakt gäller. og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Målet år 2015 är att vidareföra NordForsks uppdrag baserat på de uppdaterade stadgarna från år 2014 samt in i en ny strategiperiod. Målet är att främja nordiskt forskningssamarbete bl.a. genom att: Stärka den nordiska forskningens kvalitet, styrka och synlighet genom stärkt forskningssamarbete över landsgränser. Det realiseras främst genom storskaliga, tvärvetenskapliga och tvärsektoriella forskningsprogram som svarar på stora samhälleliga utmaningar; aktiviteter som bidrar till den nordiska forskningens synlighet och konkurrenskraft i Europa och globalt; samt skapande av kritisk massa inom prioriterade områden. 70 2014 - Mål Målet år 2014 är att slutföra NordForsks strategiperiod 20112014 samt bereda en ny strategiperiod baserad på de reviderade stadgar som Nordiska ministerrådet tagit fram för NordForsk, under ledning av en ny styrelse. Inom forskningsfinansiering, etablera nordiska excellenscentra; initiera och delta i tvärvetenskapliga forskningsprogram utgående från stora samhälleliga utmaningar och/eller skapa kritisk massa inom små och spridda forskningsområden som bedöms ha stor betydelse och potential för framtiden; samt att basera samtliga satsningar på nationella prioriteringar, samfinansierade av NordForsk/Nordiska ministerrådet och nationella forskningsfinansiärer. Inom forskningsinfrastruktur- 2013 – Opnåede resultater Vidarefört de stora samfinansierade nordiska programsatsningarna: Toppforskningsinitiativet (klimat, energi och miljö), globaliseringsinitiativet eScience, forskningsprogrammen inom utbildningsforskning, samt inom hälsa och välfärd. Etablerat nya program inom samhällssäkerhet och Arktis. Ökat den nationella medfinansieringen i programmen. Etablerat bl.a. fyra nya Nordic Centres of Excellence. Etablerat ett 10-årigt samarbetsavtal med de nordiska forskningsråden om finansiering av nordiskt e-infrastruktursamarbete (NeIC). Tagit fram rekommendationer för nordiskt samarbete om socialoch hälsoregister och biobanker, samt igångsatt ett nordiskt samarbete om kliniska multicenterstudier. Uddannelse og forskning Främja nordiskt samarbete kring väsentlig forskningsinfrastruktur och på så sätt bidra till högkvalitativ forskning samt effektivt utnyttjande av resurser; Det realiseras huvudsakligen via gemensamma nordiska satsningar, bidrag till etablering av relevant forskningsinfrastruktur samt harmonisering av existerande infrastrukturer, t.ex. hälso- och sociala register. Bidra till att ta fram kunskapsgrundlag för samhällelig nytta (beslutsfattare inom offentlig och privat sektor). Det realiseras främst genom aktiviteter som ökar det nordiska forsknings- och forskningsinfrastruktursamarbets synlighet; analyser och rådgivning; samt skapande av ett forum för forskningspolitisk debatt. Säkra en god förankring av institutionens aktiviteter i nationella prioriteringar och ett effektivt utnyttjande av resurser. NordForsk vill också prioritera och bidra till ett ökat och effektivt administrativt samarbete mellan de nordiska institutionerna i Oslo. samarbete, stärka nordiska forskares tillgång till forskningsinfrastruktur genom att främja gemensam användning av forskningsinfrastruktur; etablerande av gemensam nordisk forskningsinfrastruktur, samt nordisk samordning inom europeiskt infrastruktursamarbete, där detta är relevant för länderna. I ett internationellt perspektiv, synliggöra resultat av det nordiska forskningssamarbetet i Europa, främja samarbete mellan nordiska och europeiska forskningsaktörer, samt stärka den nordiska forskningens roll i utvecklingen av ett konkurrensduktigt ERA. Basera alla gemensamma nordiska satsningar på grundlig analys och förberedande aktiviteter i samarbete med nationella forskningsfinansiärer och policyaktörer; uppnå en god dialog mellan forskningsarenan och den politiska arenan; genomföra kontinuerlig analys av det nordiska forskningslandskapet samt uppnå ett stärkt samarbete mellan forsknings- och utbildningssektorn och andra sektorer. Kommunicera och synliggöra resultat av det nordiska forskningssamarbetet och stärka NordForsks roll som plattform för dialog mellan aktörer och sektorer inom det nordiska forskningssamarbetet. Etablerat en rådgivande högnivågrupp med syfte att ta fram prioriteringar för det framtida nordiska samarbetet om forskningsinfrastrukturer. Utvecklat goda rambetingelser för nordiskt forsknings- och forskningsinfrastruktursamarbete internationellt, genom deltagande i NMR:s samarbetsprogram med Ryssland, dialog med baltiska forskningsråd, samt samverkan med relevanta forskningsaktörer i Europa. Härunder bidragit till förverkligandet av ett europeiskt forskningsrum genom vidareutveckling av NordForsks egna aktiviteter i linje med det samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) som NordForsk och NMR skrivit med Europeiska gemenskapernas kommission. Därtill faciliterat den första utlysningen inom det europeiska Joint Programming initiativet inom klimat (JPI Climate) och på detta sätt stärkt Toppforskningsinitiativet som en bredare internationell plattform. NordForsk har under året tagit fram följande rapporter: två studier om nordiska forskares mobilitet; doktorutbildning i Norden; språkforskning i Norden; trender och utmaningar i nordiska forskningsoch innovationssystem; nordiskt medlemskap i centrala infrastrukturer; styrkepositioner vid nordiska universitet och högskolor; slutevaluering av program inom Välfärdsforskning och Hälsa & Näring. Synliggjort resultat av nordiskt forskningssamarbete genom ett brett spektrum av kommunikationstilltag. 71 Uddannelse og forskning Forskning i øvrigt 2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 9.002.000 DKK Formål Budget 2014 8.869.000 Budget 2013 10.911.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Styret for Nordita Norditas främsta uppgift är grundforskning på högsta internationella nivå inom teoretisk fysik. Institutet bedriver även vetenskapliga program med stort nordiskt deltagande bestående av 1-2 månaders långa perioder av intensiv forskning kring ett specifikt tema. Nordita driver ett stipendiatprogram för högt meriterade unga forskare och utbildning av doktorander vid kurser och forskarskolor samt genom forskarhandledning. I enlighet med MR-U:s politiska prioriteringar har nedanstående mål fastlagts för 2015. Forvaltningsorgan Kungliga Tekniska Högskolan Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Arbeta för en mer stabil långsiktig finansieringsmodell för institutet tillsammans med nordiska och svenska intressenter. Attrahera ledande nordiska och internationella forskare inom teoretisk fysik till 6-7 vetenskapliga program. Publicera över 100 vetenskapliga artiklar i ledande tidskrifter. 2014 - Mål Starta två nya större forskningsprojekt, som finansieras av ERC och KAW stiftelsen, och ett forskningsprojekt som finansieras av Norges forskningsråd. Slutföra rekryteringen av en lektor i teoretisk högenergifysik tillsammans med Uppsala universitet. Publicera över 100 vetenskapliga artiklar i ledande tidskrifter. 2013 – Opnåede resultater Alla de viktigaste målen för 2013 uppnåddes, inklusive: Cirka 110 vetenskapliga artiklar lämnades in för publicering i ledande tidskrifter. Framgångsrik lansering av Dirac Materials ERC Advanced Grant projektet i teoretisk kondenserade materiens fysik. Organisation av 8 vetenskapliga program, 9 kortare workshops och en avancerad forskarskola. Målen ska förverkligas främst genom gruppforskning och individuell forskning inom flera områden i teoretisk fysik, samt genom att organisera vetenskapliga aktiviteter som program och workshops samt forskarskolor. Forskarutbildning på doktorand och postdoktorsnivå är en viktig del i aktiviteterna och ett gästprogram för nordiska och internationella forskare. 2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) Programlignende aktiviteter Valuta DKK Formål 72 Budget 2015 2.683.000 Budget 2014 2.643.000 Budget 2013 3.251.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af Styret for NIfS Nordisk institutt for sjørett har som formål å fremme forskning og undervisning i de nordiske land i sjørett, alminnelig transportrett, energi- og petroleumsrett og beslektede fagområder. Instituttet skal videre opprettholde en høy kompetanse i alminnelig formuerett. Uddannelse og forskning De fastlagte målene for 2015, jf. nedenfor, er i overensstemmelse med MR-Us politiske prioriteringer. Forvaltningsorgan Oslo Universitet Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Det langsiktige mål er å bevare og videreutvikle NIfS som nordisk kompetansesenter i sjørett. Dette forutsetter at forskning, undervisnings- og kompetanseindikatorer holdes stabilt innenfor den naturlige variasjon som ligger i virksomhetens natur. Et mål for 2015 er at resultattallene ligger på snittet for de siste 5 år, som bl.a. vil innebære: Innleverte doktoravhandlinger 2 Publikasjoner i serie 11 Bøker 7 Publiserte manus 50 Studentavhandlinger 31 Kurs 12 Utlån bibliotek 7500. 2014 - Mål I utgangspunktet er målet for 2014 å holde resultatet på samme nivå som 2013, men med følgende justeringer: Antall innleverte doktoravhandlinger økes til 2 – 3. Det er publisert mye i 2013, og det må forventes avtagende publisering i 2014. Forskning måles normalt i tre års snitt. Dette gjelder publiserte manuskripter. Innleverte studentavhandlinger forventes redusert på grunn av budsjettkutt. Antall studenter har økt siden 2008, og vi må her forvente stagnasjon eller nedgang. 2013 – Opnåede resultater Antall innleverte doktoravhandlinger 1 Kommentar: Sterk forsinkelse i noen phd prosjekter Utgitte publikasjoner i serie 12 Utgitte bøker (inklusive pensum) 7 Antall publiserte manuskripter på engelsk 14 Publiserte manuskripter/ferdige manuskr.54 Innleverte studentavhandlinger 31 Deltagere i forskerutdanning 7 Nordiske studenter (hvorav Nordplus) 24 (22) Gjennomførte kurs 13 Studenter til eksamen 578 Antall kveldsseminarer 11 Deltagere på kveldsseminar 310 Mottakere av seminarmateriale 1552 Antall utlån biblioteket 7729 Tilvekst til biblioteket618 Deltagelse i internasjonale nettverk o.l. Målene søges realiseret hovedsageligt via forskning og forskerutdanning, undervisning i forskjellige valgfag, videreutdanning gjennom seminarer og kurs, opprettholdelse av fagbibliotek, rådgivende virksomhet i forhold til offentlige myndigheter, advokater og de aktuelle næringsinteresser, internasjonalt samarbeide og publisering og annen forskningsformidling. 2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.253.000 DKK Formål Budget 2014 4.190.000 Budget 2013 5.155.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af NIAS styre NIAS er en nordisk kundskabs- og ressourceplatform som fokuserer på det moderne Asien og relationerne mellem Norden og Asien. NIAS udfører forskning, publicerer og formidler asienkundskaber, og er et tværfagligt mødested for nordiske asienprojekter og netværk samt for internationale forskere. Det digitale bibliotek står til rådighed for 26 nordiske universiteter og centre, og stipendieprogrammet tilbyder ophold ved NIAS. I overensstemmelse med MR-U’s politiske prioriteringer er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan Københavns Universitet 73 Uddannelse og forskning Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Viden om Asien. Fokusere på Asien og Norden/Europa i et komparativt perspektiv. Et fokusområde vil være relationer mellem Norden og Asien. Arbejdet hermed vil inddrage nordiske og asiatiske forskere, i et tværkulturelt og interdisciplinært samarbejde. Udvikle et nordisk/europæisk center of excellence indenfor Asienstudier i et tæt samarbejde med vore partnere i NNC (Norden) og EA (Europa), samt i Asien. Nordisk/Europæisk satsning indenfor Asienforskning. NIAS skal udgøre en naturlig base for et nordisk/europæisk center of excellence, via netværk i Norden, Europa og Asien. 2014 - Mål Fastholde de aktiviteter som fungerer godt, stipendie-programmet og tilbuddet til medlemsinstitutionerne om digitale Asienressourcer, den årlige NNC konference og Ph.D. workshop samt eksisterende forskernetværk og programmer. Konsolidere nyere aktiviteter, samarbejdet med det nye Kinacenter og sørge for at vore nordiske partnere får glæde af dette; videreudvikle den platform som fokuserer på Asien og det arktiske og derudover udvikle aktiviteter og projekter som endnu befinder sig i de indledende stadier. Styrke Asien og Arktis platformen, etablere kontakt til yderligere relevante partnere i Norden og i Asien for at formulere et forskningsprojekt med ekstern finansiering. Udvikle og udvide den europæiske Asiencenter alliance med nye medlemmer, udvikle nye former for forsknings- og uddannelsessamarbejde, herunder PhD kurser på europæisk plan. Tage initiativ til drøftelser med relevante akademiske institutioner i Norden og Europa om etablering af et forskningsnetværk indenfor Asienstudier med det formål at skabe et center of excellence. 2013 – Opnåede resultater NIAS opfyldte eller over-opfyldte kontraktmålene i 2013. Tallene med kontraktmålene i parentes. Akademiske publikationer: 44 (28) Brede publikationer:14 (10) NIAS Press (bøger): 18 (12) Nord. Stipendiater: 42 (27) Ph.d. kurser 1 (1) Nord.media deltag. 107 (21) Off./Priv rådgivning 8 (3) Konferencer m.v. 108 (78). Det nye Kina center etableredes i oktober, og som en del af NIAS servicerer og samarbejder det nu med vore nordiske og europæiske partnere. Vort nordiske Asien netværk (NNC) gik fra 22 til 26 medlemmer. Det seneste medlem, Syddansk Universitet, var vært for den årlige Asienkonference og PhD workshop, og for første gang deltog PhD kandidater fra Holland og Tyskland. KU’s Asiensatsning (ADI) med tænketanken ThinkChina er placeret på NIAS, og dette giver god synergi. Fire innovative internationale aktiviteter i løbet af året: NIAS Press bog foranledigede en AAG konference i Seoul under ledelse af Madeleine Albright. Intensivt kursus om Asien for Grønlands selvstyre m.fl./Nuuk. Medlemskab af China-Nordic Arctic Research Center (CNARC). Initiativ til reetablering af European Alliance for Asian Studies. 74 Uddannelse og forskning 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.344.000 DKK Formål Budget 2014 4.280.000 Budget 2013 5.267.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af Styret i NORDVULK Nordisk Vulkanologisk Center (NordVulk) har til formål at fremstå som en fælles nordisk kompetence indenfor forskning i vulkanologiske processer og relaterede emner, herunder klimatiske påvirkninger samt råstofdannelser. I overensstemmelse med MR-U’s politiske prioriteringer er de nedenfor nævnte mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan Islands Universitet Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Lede eller deltage i internationale forskningsprojekter indenfor geologi/geofysik. 2014 - Mål Lede eller deltage i internationale forskningsprojekter indenfor geologi/geofysik. Agere som vært for minimum 4-5 unge nordiske forskere og/eller forskningsstuderende indenfor emnet vulkanologiske processer. Agere som vært for minimum 4-5 unge nordiske forskere og/eller forskningsstuderende indenfor emnet vulkanologiske processer. Publicere minimum 10 peerreviewed videnskabelige artikler i internationale tidsskrifter. Publicere minimum 10 peerreviewed videnskabelige artikler i internationale tidsskrifter. Afholde en geologisk sommerskole på PhD niveau, forudsat at eksterne bevillinger opnås. Afholde en geologisk sommerskole på PhD niveau, forudsat at eksterne bevillinger opnås. 2013 – Opnåede resultater NordVulk forskere stod i spidsen for det EU sponsorerede ”FutureVolc” projekt med 26 internationale partnere samt deltog i flere europæiske forskningsuddannelsesnetværk (NemoH og MeMoVolc). NordVulk var vært for 3 nordiske PhD studerende og 5 nordiske unge forskere i 2013. NordVulk- forskere bidrog til 17 peer-reviewed videnskabelige artikler i internationale tidsskrifter, foruden 12 kapitler i en bog om potentielle islandske naturkatastrofer (på islandsk). NordVulk afholdt en nordisk PhD sommerskole med emnet ”Remote sensing techniques in a dynamic geological setting” sponsoreret af NordForsk. 2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI) Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 1.642.000 DKK Formål Budget 2014 1.618.000 Budget 2013 1.991.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Styret for Samisk Høgskole Samisk høgskoles forskningsprogram ”Samisk forskning for det samiske samfunn II”, med kontraktsperiode 2014-2016, har til formål å framskaffe forskningsresultater av høy kvalitet som er til nytte for det samiske samfunnet og urfolkssamfunn i øvrig. Kunnskapsutviklingen skal resultere i publisering, kapasitetsoppbygging og rekruttering 75 Uddannelse og forskning innenfor disiplinene rettshistorie, utdanningsforskning, etikk, statistikk, språkforskning, tradisjonell kunnskap og tradisjonelle næringer. Samisk som vitenskapsspråk skal styrkes. De fastlagte målene for 2015, jf. nedenfor, er i overensstemmelse med MR-Us politiske prioriteringer. Forvaltningsorgan Sámi allaskuvla Sámi University College (Samisk høgskole) Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Videreføring av forskningsprosjekter innenfor de prioriterte fagdisiplinene. 2014 - Mål Videreføring av forskningsprosjekter innenfor de prioriterte fagdisiplinene. Gjennomføre 2 forprosjekter med formålet å utvikle PhDprosjekter. Gjennomføre 3 forprosjekter med formålet å utvikle PhDprosjekter. Arrangere 1 forskningskonferanse, samt Forskningsdagene. Arrangere 1 forskningskonferense, samt Forskningsdagene. Publisere 2 Dieđut-bøker og 2 nummer av Sámi dieđalaš áigečála. Publisere 4 Dieđut-bøker og 2 nummer av Sámi dieđalaš áigečála. 2013 – Opnåede resultater SH har i løpet av 2013 finansiert 15 forskningsprosjekter innenfor forskjellige fagdisipliner med midler fra Nordisk ministerråd. SH har gjennomført to forprosjekter, med formålet å utvikle PhD-prosjekter. SH har gjennomført en forskningskonferanse og arrangert Forskningsdagene for å formidle resultatene fra våre forskningsprosjekter. SH har i løpet av 2013 utformet 2 bøker i serien Dieđut som kommer ut i 2014, og utgitt ett nummer av Sámi dieđalaš áigečála. Samisk høgskole realiserer de oppstilte målene gjennom strategisk arbeid på flere plan innenfor organisasjonen. Både igangsettingen og oppfølgningen av forskningsprosjekter kan styrkes via tettere samarbeid mellom faglig ledelse, administrasjon og forskere. Høgskolen arbeider også framover for å skape arenaer for faglige diskusjoner og opprettholde samarbeid med andre institusjoner for høyere utdanning og forskning i Norden og internasjonalt forøvrig. 76 Social- og Helsepolitik Social- og Helsepolitik Generel indledning Formål og Fakta Ministerrådet for Social- og Helsepolitik (MR-S) arbejder for at landene opnår en merværdi ved, at udvalgte opgaver analyseres og/eller løses på nordisk plan for at øge nordisk kompetence og konkurrencekraft. Samarbejdet koncentrerer sig om udvikling og bæredygtigheden af det nordiske velfærdssamfund, og må ses i et europæisk/globalt perspektiv. Strategiske målsætninger 2015 Det social- og sundhedspolitiske samarbejde bygger på en strategi som blev godkendt af MR-S i 2012-2013. Der er tale om et overordnet politisk dokument, som komplementeres af formandskabets prioriteringer, og det der bliver besluttet af MR-S. De strategiske tiltag er i hovedtræk koncentreret om fire mål der skal bidrage til at styrke en bæredygtig velfærd og sundhed i Norden. Det handler blandt andet om at sikre social tryghed i Norden på et arbejdsmarked under stadig forandring og en målrettet indsats for forebyggelse, f.eks. fokus på at forebygge livsstilssygdomme og at fremme psykisk sundhed. Desuden samarbejder MR-S om at styrke kvaliteten og sikkerheden i social- og sundhedsvæsenet og at fremme innovation via erfaringsudveksling og forskning indenfor sundheds-, omsorgs- og velfærdstjenesterne. Strategien suppleres af en handlingsplan, som er en oversigt der konkret beskriver de projekter og initiativer der løber i 2015. Strategien og handlingsplanen er offentliggjort på www.norden.org Den tidligere svenske minister Bo Könberg fik den opgave af MR-S og Generalsekretæren at udarbejde en uafhængig rapport som forventes at komme med en række anbefalinger til det fremtidige nordiske helsesamarbejde. Rapporten kan resultere i konkrete forslag til forbedring af det nordiske samarbejde på sundhedsområdet, som forventes udmøntet og igangsat i 2015. Se i øvrigt budgetpost 3-4311. MR-S bidrager til Nordisk Ministerråds program Holdbar Nordisk Velfærd. Programmet, som gælder for perioden 2013-2015, handler om at finde nye og innovative velfærdsløsninger i Norden. Løsninger som skal bidrage til øget kvalitet og ligestilling i uddannelse, arbejde og helse. Ministerrådets resultater i 2013 Resultatberetningen for MR-S beskriver her de resultater som ligger ud over resultaterne beskrevet under de enkelte budgetposter. Der kan være tale om tværsektorielle resultater og aktiviteter der finansieres af andre sektorer, så som programmet Holdbar Nordisk Velfærd og samarbejdet med nabolandene. Programmet Holdbar Nordisk Velfærd har i 2013 igangsat en række indsatsområder, hvor der under MR-S forskes i socialt entreprenørskab, samarbejde indenfor velfærdsprofessioner, forskning om social ulighed i helse og velfærd samt kliniske multicenterstudier. Læs mere om de enkelte projekter og konkrete resultater i programmet i rapporteringen til statsministrene og på hjemmesiden www.norden.org/valfard. Den tidligere svenske minister, Bo Könberg, har i opdrag fra MR-S og fra Generalsekretæren gennem 2013 og første del af 2014 foretaget en uafhængig udredning, der giver bud på, hvor og hvordan det nordiske samarbejde på sundhedsområdet kan udvikles og styrkes over de næste fem til ti år. Denne udredning og dens konkrete anbefalinger blev overleveret den 11. juni 2014 til den islandske helseminister. Ministerrådet vil drøfte og beslutte det videre nordiske samarbejde inden for sundhedsområdet. 77 Social- og Helsepolitik MR-S har bidraget til samarbejdet med Nordvestrusland og Estland, Letland og Litauen hvor der i 2013 fortsat blev arbejdet med programmet for indsats mod menneskehandel, hvor der er særligt fokus på sociale aspekter af menneskehandel. Der er gennemført projekt bl.a. vedrørende forebyggelse af menneskehandel af unge under 18, hvor der i 2014 afsluttes med en konference. Der er blandt andet gennemført seminarer og træningsprogrammer for myndigheder og NGO’er i de baltiske lande og Nordvestrusland om forebyggelse og bekæmpelse af menneskehandel. I 2013 udgav NMR rapporten ”Trafficking in Human Beings in Working Life” der satte fokus på hvordan personer i dag bliver ofre for menneskehandel f.eks. bærplukkere. Rapporten blev omtalt i flere nyhedsmedier. MR-S besluttede i sommeren 2013 at nedlægge Nordic School of Public Health NHV med virkning fra den 1. januar 2015. MR-S besluttede samtidigt at opretholde højt niveau i samarbejdet inden for området folkesundhed hvilket betyder at landene er i gang med en drøftelse om prioriteringer og niveau for det fremtidige samarbejde. Budget 2015 Budget 2014 MR-S (TDKK) 38.956 40.293 -1.337 -3,3% Projektmedel 3-4310 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 3-4311 Nordisk helsesamarbejde – opfølgning af Bo Könbergs rapport 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 3-4340 Nomesko og Nososko 3-4382 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer Institutioner 3-4380 Nordens Välfärdcenter 3-4381 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab (NHV)* 18.621 4.568 1.243 19.151 5.725 0 -530 -1.157 1.243 -2,8% -20,2% - 1.123 1.892 9.795 20.335 20.335 0 1.106 1.864 10.456 21.142 21.142 40.010 Opdelt på kategorier 38.956 40.293 Projektmidler 8.826 8.695 Programlignende aktiviteter 9.795 10.456 Institutioner 20.335 21.142 *NHV er finansieret direkte af landene, og indgår derfor ikke i de akkumulerede beløb. Difference +/% 17 1,5% 28 1,5% -661 -6,3% -807 -3,8% -807 -3,8% -40.010 -100,0% 100% 22,7% 25,1% 52,2% 100% 21,6% 25,9% 52,5% Projektmedel 3-4310 Projektmidler – Social- och hälsvårdspolitik Projektmidler Valuta DKK Formål 78 Budget 2015 4.568.000 Budget 2014 5.725.000 Budget 2013 5.756.000 Disp./bud. 13 85% Budget disp. af MR-S/EK-S Projektmidlerne koncentreres til færre områder og større projekter og er et vigtigt virkemiddel til at udmønte MR-S politiske prioriteringer. Det er et krav at mindst tre nordiske lande deltager i projekterne. Projekter kan som udgangspunkt maksimalt modtage støtte i 3 år, dog kan perioden forlænges hvis der måtte være en særlig begrundelse. Målet er at projekterne efter denne periode skal afsluttes – eller forankres nationalt, sådan at der kan gives plads til nye prioriteringer. Social- og Helsepolitik Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Inklusion af udsatte unge i arbejdsliv og uddannelse: Delrapporteringer af gennemgang af forskning om førtidspensionering af unge. Delrapporteringer af gennemgang af forskning om psykisk sårbare unge inden for uddannelsessektoren samt overgangen fra skole til arbejdsliv. Resultaterne fra forskningsgennemgangene kommunikeres løbende til relevante aktører i Norden, herunder til nationale myndigheder, forskere, praktikere mv. 2014 - Mål Inklusion af udsatte unge i arbejdsliv og uddannelse: Delrapporteringer af gennemgang af forskning om førtidspension af unge. Delrapporteringer af gennemgang af forskning om psykisk sårbare unge inden for uddannelsessektoren samt overgangen fra skole til arbejdsliv. Resultaterne fra forskningsgennemgangene kommunikeres løbende til relevante aktører i Norden, herunder til nationale myndigheder, forskere, praktikere mv. Nordisk Konvention om social bistand og sociale tjenester: Iværksættelse af anbefalingerne fra analysen af bistandskonventionen. Nordisk Konvention om social bistand og sociale tjenester: Målet er, at EK-S i november 2014 beslutter om der er behov for en revision af konventionen. Samarbejde om eHelse: En projektplan skal udarbejdes om nordiske e-recepter. Slutrapporten for samarbejdet om nordisk eHelse præsenteres ved sundhedsministermødet i juni 2015. Samarbejde om eHelse: Målet med arbejdet er at fremme mobiliteten blandt medborgere og patienter i Norden. Der følges op på det nationale juridiske arbejde med at udvikle e-recept. Arbejdet med fælles eHelseindikatorer fortsætter. 2013 – Opnåede resultater Inklusion af udsatte unge i arbejdsliv og uddannelse: Projektopstart i regi af Nordens Velfærdscenter (NVC). Der er opstået behov for en analyse af Nordisk Konvention om social bistand og sociale tjenester, hvor konventionens bestemmelser ses i sammenhæng med EU og international ret samt de nordiske landes nationale lovgivning. Samarbejde om eHelse: Har bidraget til at fremme mobiliteten blandt medborgere og patienter i Norden. Netværket har også deltaget i et europæisk projekt epSOS med samme mål. Under netværket har været oprettet to ekspertnetværk, herunder et juridisk netværk, som har undersøgt hindringer i forhold til mobilitet og receptudveksling mellem landene. Det andet netværk, forskernetværket, har udgivet en rapport om eHelseindikatorer i Norden (TemaNord 2013:522). Færddiggørelse af Bo Könberg rapporten om nordisk samarbejde inden for sundhedsområdet de næste 5 til 10 år, samt at landene beslutter om initiativerne i efteråret. 3-4311 Nordisk helsesamarbejde – opfølgning af Bo Könbergs rapport Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 1.243.000 Budget 2014 0 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af MR-S/EK-S Bo Könbergs rapport peger på nordiske samarbejdsområder inden for sundhedsområdet i de kommende fem til ti år. Ministerrådet vil drøfte og beslutte hvordan og i hvilket omfang rapportens anbefalinger skal iværksættes. Til at igangsætte og virkeliggøre dette nye samarbejde har Ministerrådet afsat midler under denne budgetpost. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Opgaver, som følger af de politiske beslutninger af Könberg rapporten 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater 79 Social- og Helsepolitik 3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 1.123.000 Budget 2014 1.106.000 Budget 2013 1.142.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af NVC Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder (härefter Rådet) är förankrat i MR-S, men är ett rådgivande organ för hela Nordiska ministerrådet. Rådet ska fungera som plattform för kunskapsdelning och informationsutbyte mellan sakkunniga i de nordiska länderna och självstyrande områdena. Rådet får uppdrag från Nordiska Ministerrådet men har rätt att på eget initiativ lyfta frågor och uppgifter som Rådet finner viktiga i det nordiska samarbetet på funktionshinderområdet. Rådet består av åtta experter på funktionshindersfrågor och åtta representanter för funktionshindersorganisationerna i Norden. Experterna nomineras av respektive nordiskt land och självstyrande område. Representanterna för funktionshindersorganisationerna nomineras av ländernas paraplyorganisationer. http://www.nordicwelfare.org/Om-oss/Funktionshinderradet/ I överensstämmelse med den av MR-S antagna strategin för social- och hälsoområdet för perioden 2013 och framåt har de nedan nämnda målen blivit fastlagda för 2015. Forvaltnings- Nordens Velfærdscenter (NVC) organ Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Rådet fortsättar arbetet med at följa upp genomförandet av uppgifter och mål i handlingsplanen. Rådet, som är relativt nytt, skall utvärderas och eventuella behov till förändringar för mandatet för Rådet kommer att kartläggas. 2014 - Mål Rådet fortsätter med inspel till handlingsplanen, som ska godkännas under året 2014 och gälla 2015-2017. Rådet slutför de projekt, som finns kvar efter gamla rådet och förstärker sin position genom att informera om sin verksamhet och ansvara för informationsförmedling på funktionshinderområdet. 2013 – Opnåede resultater Arbetet med Rådet inleddes, en person anställdes som sekreterare för Rådet, medlemmarna utnämndes. Det nya Rådet fortsatte med några projekt som hade blivit kvar av Nordiska Handikappolitiska Rådet. Rådet påbörjade arbetet med handlingsplanen för det nordiska funktionshindersamarbetet. 3-4340 Nomesko og Nososko Projektmidler Valuta DKK Formål 80 Budget 2015 1.892.000 Budget 2014 1.864.000 Budget 2013 1.916.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Statens Serum Institut, Danmark Bidraget til Nordisk Medicinalstatistisk Komité (NOMESKO) og Nordisk Socialstatistisk Komité (NOSOSKO) har til formål at sikre, at nordisk statistik på social- og sundhedsområdet er sammenligneligt mellem landene, at indsamle nordisk statistik på området, og gøre denne bredt tilgængelig via publikationer samt databaser på hjemmesiden Social- og Helsepolitik www.nowbase.org. Desuden skal man sikre nordisk koordinering internationalt i relevante statistiksammenhænge. Statistikmaterialet er et værktøj som bliver anvendt til at træffe beslutninger på andre områder indenfor Nordisk Ministerråd. I overensstemmelse med den af MR-S besluttede strategi at sikre og udbrede nordisk statistik er følgende mål fastlagt for 2015: Forvaltningsorgan Statens Serum Institut, Danmark Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Helsestatistik for de nordiske lande og Social tryghed i de nordiske lande: En publikation der bliver udgivet på dansk og på engelsk. Projekt om velfærdsindikatorer: Opfølgning på projektet. Hjemmeside: Videreudvikling af den fælles hjemmeside. Projekter: Gennemføres til udvikling af sammenlignelig statistik eller belysning af specifikke social- eller sundhedspolitiske emner. 2014 - Mål Helsestatistik for de nordiske lande og Social tryghed i de nordiske lande: En publikation der bliver udgivet på både dansk og på engelsk. 2013 – Opnåede resultater Helsestatistik for de nordiske lande og Social tryghed i de nordiske lande: Publikationen blev udgivet både på dansk og engelsk. Ældres helse, social ulighed i dødelighed og sygefravær: En temaudgivelse. Utfordringer for den nordiske velferdsstaten og Hälso- og sjukvårdens finansiering i Norden: Temaudgivelser i 2013. Formidlingsstrategi: Videreudvikling - primært gennem den fælles hjemmeside og database samt etablering af nyhedsbreve ved faste publikationer, temapublikationer og nye tilgængelige data, for at øge kendskabet til komiteernes arbejde og tilgængeligheden af sammenlignelig nordisk sundheds- og socialstatistik. Ny hjemmeside blev etableret. Projekt om velfærdsindikatorer: Opstart af projekt som sker i samarbejde med det islandske formandskab. Målene søges realiseret hovedsageligt via indsamling af sammenlignelige data, og publicering af data i årlige publikationer, som løbende revideres og udvikles. Der bliver gennemført projekter til statistikudvikling eller belysning af specielle områder, publicering af projektresultater i specialpublikationer, afholdelse af seminarer, samt kommunikation af alt ovenstående gennem egen hjemmeside og database. 3-4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 9.795.000 DKK Formål Budget 2014 10.456.000 Budget 2013 10.781.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af NIOM AS NIOM A/S har til formål å sikre at medisintekniske produkter som benyttes innen tannpleien i Norden, oppfyller de helsemessige og tekniske krav som kan stilles med hensyn til utviklingen innen området. NIOM A/S forsknings- og informasjonsvirksomhet skal 81 Social- og Helsepolitik baseres på vitenskapelig grunn og være praktisk anvendelig i klinisk virksomhet for å bidra til at pasienter i nordiske land får sikre og velfungerende biomaterialer. NIOM A/S skal videreutvikle det nordiske forskningssamarbeidet gjennom økt fokus på kliniske problemstillinger. Se NIOM A/S hjemmeside på www.niom.no I overensstemmelse med den af MR-S besluttede strategi at sikre og udbrede nordisk statistik er følgende mål fastlagt for 2015: Forvaltnings- NIOM A/S (Nordisk Institut for Odontologiske Materialer), Oslo. organ Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Forskning: Genomförande och koordination av tvärvetenskapliga och samnordiska forskningsprojekt. 2014 - Mål Forskning: Genomförande och koordination av tvärvetenskapliga och samnordiska forskningsprojekt. Aktivt samarbete med minst en institution från vart nordiskt land i ett nordiskt nätverk inom området dentala biomaterial. Aktivt samarbete med minst en institution från vart nordiskt land i ett nordiskt nätverk inom området dentala biomaterial. Fremskaffe ny kunnskap om kliVara en rekryteringsbas av unga niske og biologiske egenskaper til forskare. dentale biomaterialer som polymerer, keramer og metaller. Minst 24 måneder gjesteforskeraktivitet med forskere fra de norSynlighet og formidling: diske landene. Gi eksterne forsNIOM A/S skall vara förstakere innsikt i metoder innenfor handsvalet när helsemyndigheter, biomaterialforskning. profesjon og pasienter ønsker vetenskapligt baserade svar på Fremskaffe ny kunnskap om klifrågor om dentala biomaterial: niske og biologiske egenskaper til dentale biomaterialer som polyVidereutvikle og vedlikeholde merer, keramer og metaller. nettbasert informasjonsportal. Publisere klinisk relevant inforSynlighet og formidling: masjon om materialer og metoder NIOM A/S skall vara förstabasert på egne og andres forskhandsvalet när helsemyndigheter, ningsresultater. Avholde etter- og profesjon og pasienter ønsker videreutdanningskurs og semina- vetenskapligt baserade svar på rer for tannleger. frågor om dentala biomaterial: Styrka kontakterna med de hälsovårdande myndigheterna i Norden. Utsendelse av månedlige nyhetsbrev. Videreutvikle og vedlikeholde nettbasert informasjonsportal. Publisere klinisk relevant informasjon om materialer og metoder basert på egne og andres forskningsresultater. Avholde etter- og videreutdanningskurs og seminarer for tannleger. 82 2013 – Opnåede resultater Forskning: Bidra til sikre og velfungerende biomaterialer. NIOM A/S har hatt 20 forskningsprosjekter i relasjon til dentale biomaterialer. Seks av prosjekterne er knyttet til gjesteforskere. Åtte prosjekter er i avslutningsfasen, og det er utgitt 17 forskningspublikasjoner i internasjonale tidsskrifter. NIOM A/S har i samarbeid med Chalmers tekniska högskola i Göteborg og med Universitetet i Åbo arbeidet med overflateegenskaper på medisinske bløtvevsimplantater og fiberforsterkning ved benvevsregenerering. Prosjektene er knyttet til gjesteforskere ved NIOM A/S. NIOM A/S har hatt prosjekter med helseforetaket Helse-Vest og Universitet i Bergen og studert egenskaper til og utlekk fra ernæringssonder til premature barn, og med Universitetet i Oslo vedrørende lysaktiverte antibakterielle sårpakninger. Synlighet og formidling: NIOM A/S har holdt foredrag og præsentationer på konferencer, kongresser og seminarer, publiceret 21 artikler i internationale og nordiske tidsskrifter og 9 nyhedsbreve. Produktdatabasen er videreudviklet og indgår i NIOM A/S informationsportal. Social- og Helsepolitik Målene søges realiseret hovedsageligt via nordiske gjesteforskeraktivitet, nordiske samarbeidsprosjekter, forskningsaktivitet, metodeseminarer, utadrettete aktiviteter, kurs, fortatte nyhetsbrev og publikasjoner og arbeid på hjemmesider. Institutioner 3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC) Institution Valuta SEK Modsv. DKK Formål Budget 2015 24.500.000 20.335.000 Budget 2014 24.301.000 21.142.000 Budget 2013 25.314.000 21.264.000 NMR fin. 13 82% Budget disp. af Institutionen Nordens Välfärdscenter (NVC), är Nordiska ministerrådets huvudorgan för att främja utvecklingen inom det socialpolitiska området i Norden och dess närområde. NVC ska genom utbildning, information, främjande av forskningssamarbete och spridning av forskningsresultat, utvecklingsarbete, nätverksbyggande och internationellt arbete m.m. höja kvaliteten inom det socialpolitiska området i Norden och dess närområde och genom dessa insatser bidra till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen. Förutom den grundläggande budget kan NVC ta på sig uppgifter som har särskild finansiering för genomförandet av projekt och aktiviteter. Dessa uppgifter och aktiviteter finansieras inte över budgeten. I tabellen nedan framgår målen för NVC som är fastlagda för 2015 i överensstämmelse med strategin som beslutats av MR-S. Det kan ske ändringar i målen för 2015 mot bakgrund av de processer för utveckling av samarbetet på hälso- och socialområdena, som pågår under 2014, samt på grund av fastsättandet av ett nytt resultatkontrakt för NVC. Se NVC:s hemsida på www.nordicwelfare.se I överensstämmelse med den av MR-S antagna strategin för social- och hälsoområdet för perioden 2013 och framåt har de nedan nämnda målen blivit fastlagda för 2015. Kontraktperiode NVCs nuvarande kontrakt löper under perioden 2012–2014. NVC har inlett en process med inspel till nytt kontrakt med NVCs styrelse. og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål NVC vill förstärka sin roll som nordiskt resurs- och kunskapscenter inom det välfärdspolitiska området. Välfärdspolitik: NVC förmedlar aktivt kunskap från NVC’s initiativ på området välfärdspolitik till länderna, speciellt gällande familjepolitik samt ett projekt om Fosterbarn i Norden. Det genomförs landsturnéer, utbildningsinsatser och seminarier mm. 2014 - Mål NVC vill förstärka sin roll som nordiskt resurs- och kunskapscenter inom det välfärdspolitiska området. Välfärdspolitik: Inom området familjepolitik bildar NVC nätverk där forskning och goda exempel kan lyftas fram för att färre barn och ungdomar marginaliseras i samhället. Inom projektet ”Fokus på barn i fosterhem” tas konkreta rekom- 2013 – Opnåede resultater NVC har under 2013 genomfört turnéer i de nordiska länderna, där samtliga länder har besökts. Genom turnéerna har NVC nått nästan 900 politiker, tjänstemän och representanter för brukarorganisationer, verksamma inom de områden vi presenterat. Välfärdspolitik: Projektet ”tidiga insatser” har avslutats. Rekommendationer har tagits fram för projektets fokusområden, bland annat gällande 83 Social- og Helsepolitik NVC har fullföljt en kartläggning av kvalitetsarbetet i äldreomsorgen i Norden och förmedlar denna kunskap till länderna. Funktionshindersområdet: Vidare utveckling av kursverksamheten på dövblindområdet, samt fortsatt erbjudanden om och utveckling av e-lärningskurser. Fortsatt fokus på specifika artiklar i FN’s konvention om funktionshinder. Uppföljning av handlingsplan för nordiskt samarbete på funktionshinderområdet. Alkohol- och drogforskning: NVC förmedlar aktivt kunskap om alkohol och droger bland annat genom t.ex. utgivande av tidskriften NAD (Nordic Studies on Alcohol and Drugs), och utveckling av PopNAD webbportalen, arrangera seminarier mv. Välfärdsteknologi: Uppstart av Fas 2 i det nordiska projektet inom välfärdsteknologi under ”Hållbar nordisk välfärd”. Arbetsinkludering: Vidareutveckling och drift av Nordisk Kunskapsbank om avhopp. Vidareutveckla samarbetet med nordiska expertmiljöer kring utsatta unga. Kunskapsfördjupning om unga förtidspensionärer i Norden. Arrangera seminarer och workshops om unga, psykisk ohälsa och förtidspensionering. mendationer fram, hur fosterbarns hälsa, skolgång och eftervård kan förbättras. Funktionshindersområdet: Sammanställa en kunskapsöversikt över utvecklingen av olika boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Sammanställa goda exempel på implementeringen av FN’s konvention om funktionshinder 19 artikel. Sammanställa handlingsplan for nordiskt samarbete på funktionshinderområdet. Alkohol- och drogforskning: Genomförande av nordiska alkohol- och drogforskardagarna. Igångsättning av projekt om rusmedelsförebyggande arbete i Norden. Fortsatt utgivande av tidskriften NAD och utveckling av PopNAD webbportalen. Sammanställa rapport om droger och drogpolitik i Norden. Välfärdsteknologi: Nätverket ”Nordisk tankesmedja för välfärdsteknologi” upprättas och drivs. Stöd till det nordiska samarbetet kring standardisering av hjälpmedel. Uppstart och genomförande av Fas 1 av det nya nordiska projektet inom välfärdsteknologiområdet – under ”Hållbar nordisk välfärd”. Arbetsinkludering: Vidareutveckla Nordisk kunskapsbank om avhopp, samt utöka läsekretsen av websiden förslag på tidiga insatser och en nordisk föräldrastödsmodell. En rapport har utarbetats som belyser barnfattigdom i Norden, och en kartläggning: ”Så bor 80+ i Norden”. Det har genomförts utbildningsinsatser i Baltikum och St. Petersburg om tidiga insatser. Funktionshindersområdet: Det har givits ut en publikation om funktionshinderspolitik i Norden, som är resultatet av ett nordiskt projekt om ämnet. Det har genomförts ett nordiskt seminarium om personlig assistans samt ett seminarium om närstående vård. Det har genomförts 4 seminarier och 5 kurser inom dövblindområdet. Alkohol- och drogforskning: Genomfört forskningsprojekt om alkoholopinioner i Norden. Förmedlning av kunskap om alkohol och droger bland annat genom utgivande av den vetenskapliga tidskriften NAD (Nordic Studies on Alcohol and Drugs), utveckling och expansion av den populärvetenskapliga webbportalen PopNAD samt utskick av nyhetsbrevet. Slutfört projekt med WHO om forskningsförmedling till Asien. Välfärdsteknologi: Genomförde konferenser om välfärdsteknologi i Oslo respektive Stockholm. Utgivit temahäftet ”Empowerment och välfärdsteknologi till kroniker”. NIW-nätverket (Nordic Innovation Network for Welfare Technology) drevs och utvecklades. Arbetsinkludering: Har utvecklat fackinnehållet och websidan för Nordisk Kunskapsbank om skolavhopp. Har arrangerat och deltagit med fackpresentationer om avhopp i 84 Social- og Helsepolitik sammanlagt 20 nordiska evenemang. Medverkat till etableringen av ett nordiskt nätverk om ungdomsforskning. 3-4381 Nordic School of Public Health NHV* Institution Valuta SEK Modsv. DKK Budget 2015 0 0 Budget 2014 45.989.000 40.010.000 Budget 2013 45.592.000 38.297.000 NMR fin. 13 84% Budget disp. af Institutionen *NHV er finansieret direkte af landene, og indgår derfor ikke i de akkumulerede beløb Formål MR-S besluttede den 11. juni 2013 at nedlægge Nordic School of Public Health NHV med sigte på at skolen er afviklet senest den 1. januar 2015. Denne beslutning blev den 2. juli 2013 bekræftet af MR-SAM og præsenteret som Ministerrådsforslag på Nordisk Råds session i oktober 2013. I 2014 afviklede NHV´s ledelse skolen. MR-S ser det som yderst vigtigt at beholde ambitionsniveauet i det fortsatte nordiske samarbejde på folkesundhedsområdet. Se NHV’s hjemmeside på http://nhv.se 85 Kulturpolitik Kulturpolitik Generel indledning Formål og Fakta Syftet med det nordiska kultursamarbetet är, enligt den av de nordiska kulturministrarna beslutade strategin för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020, att förvalta det nordiska kulturarvet inom historia, kultur och språk och på så sätt säkra en kontinuitet. Samtidigt är det nödvändigt att införliva nya kulturuttryck och impulser. Förändringar i kulturlivets och konstens villkor, i befolkningssammansättning, teknik med mera, ställer krav på flexibilitet och förnyelse. Genom erfarenhets- och kompetensutbyte samt nätverksbyggande ska Norden som region utvecklas och stärkas. Språkförståelsen i Norden ska främjas och understödjas. Principerna om yttrandefrihet och armslängds avstånd ska försvaras. Ett brett förankrat kulturellt samarbete ska utveckla gemenskap och förståelse mellan invånarna i Norden och därmed bidra till de nordiska välfärdssamhällenas sammanhållning. Strategiske målsætninger 2015 Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 innehåller fem prioriterade teman med strategiska målsättningar: Det hållbara Norden – Det nordiska kulturlivet stärker hållbarheten i de nordiska samhällena genom att vara tillgänglig och involverande Det kreativa Norden - Norden utmärker sig som en levande, dynamisk och kreativ kulturregion. Det interkulturella Norden – Alla invånare i Norden känner sig hemma och kulturellt delaktiga i Norden. Det unga Norden – Barn och unga i Norden skapar, tar del av och har åsikter om konst och kultur. Det digitala Norden - Nordisk kultur drar full nytta av den digitala tekniken. Kulturministrarna framhåller att forskning och ett ökat kunskapsunderlag ska prioriteras i arbetet med att genomföra strategin. Strategin ska tjäna som styrdokument för institutioner och samarbetsorgan inom ministerrådet för kultur. Strategin realiseras genom institutionernas egna verksamhetsmål; i budgettexter som anger prioriteringarna för kommande år; i de strategiska satsningar som kulturministrarna beslutar; genom att stärka samarbetet med de nationella kulturmyndigheterna; genom att stärka dialogen på alla nivåer och med andra sektorer; genom ordförandeskapsaktiviteter. Ministerrådets resultater i 2013 Den redogörelse för MR-K:s resultat som ges här beskriver resultaten utöver vad som finns beskrivet under de enskilda budgetposterna, dvs. i tillägg till det som MR-K:s institutioner, samarbetsorgan och programverksamheter har genomfört för att realisera strategin. Kulturministrarnas nya strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013–2020 lanserades under det svenska ordförandeskapet och det svenska ordförandeskapsprogrammets innehåll och struktur byggde också på denna strategi. Strategin syftar till att ge samarbetet ännu tydligare kontinuitet och fokus. Kulturens och kulturpolitikens arbetsfält rör kärnan av vår identitet. Det handlar bl.a. om att gestalta den verklighet vi lever i och att ge utrymme för ett inkluderande och öppet samhälle. Genom att eftersträva en mångfald av kulturyttringar bidrar kulturen till att utanförskapet minskas. Ett flertal aktiviteter inom ramen för Ministerrådet för kultur genomfördes under det svenska ordförandeåret. Dit hör ett expertmöte om mediekunnighet som nyckel till yttrandefrihet och demokrati samt två konferenser: Unga läsare i Norden respektive Öppna kulturarvsdata i Norden. Därutöver har ytterligare ett antal möten hållits bl.a. om konstnärernas villkor i Norden, fristäder för konstnärlig yttrandefrihet och om hållbar arkitektur och design. Flera av 86 Kulturpolitik dessa möten har särskilt fokuserat på att utveckla de nordiska nätverken mellan nationella myndigheter och aktörer. Nordic Cool 2013 genomfördes på The Kennedy Center i Washington DC 19 februari 17 mars 2013 i samarbete med Nordiska ministerrådet, de nordiska ambassaderna i Washington och de nordiska ländernas kulturdepartement och kulturmyndigheter. Nordic Cool involverade flera av ministerrådets sektorer med primära bidrag från samarbets- och kulturministrarna. Festivalens program innehöll ca 100 evenemang och involverade mer än 750 artister från de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland. Med Nordic Cool 2013 ville Nordiska ministerrådet och de övriga nordiska samarbetspartnerna uppnå både kulturell, politisk och medial genomslagskraft. Det överordnade målet var exponering av Norden, de nordiska länderna och deras konst och kultur samt även utforska samspelet mellan centrala teman som är viktiga för medborgarna i Norden; omsorg om naturen, teknologisk innovation, miljömässig hållbarhet, entreprenörskap, barn- och ungdomskultur och jämställdhet. Den utvärdering som har gjorts visar att det massmediala genomslaget var stort, såväl i Norden som i USA. Ett mycket stort antal personer i USA har kunnat exponeras för budskap om såväl länderna som dess kultur och också deras värderingar. Festivalen hade närmare 200 000 besökare. Över 7000 personer deltog även i längre programpunkter, som föreläsningar och debatter, som fördjupade bilden av Norden. Utvärderingen skriver även att som satsning för att skapa regional och nationell profilering måste Nordic Cool också ses som en succé. Utöver att festivalen har lyckats nå ett stort antal personer så har man också lyckats skapa nya kontakter in i Washingtons kulturvärld och stärkt olika politiska kontakter, vilket gagnar och kan förstärka det fortsatta profileringsarbetet. Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris I 2013 blev Nordisk Råds børne- og ungdomslitteraturpris delt ud for første gang. Interessen for den nye pris har været meget stor; prisen er i 2013 præsenteret på messer og festivaler i bl.a. Lillehammer, Leipzig, Frankfurt, Bologna, Tallinn, Lund, Göteborg, Bukarest, Helsingfors, Oslo, København og Reykjavik. Den mediale gennemslagskraft har været højere end forventet og en lang række litteraturformidlingsplatforme har booket prisen ind i deres fremtidige programmer. Nordisk Råds pris for børne- og ungdomslitteratur indgår i en større satsning kaldet: Løft for Nordisk børne- og ungdomslitteratur. Løftet skal skabe synergi mellem prisen og litterære aktiviteter der stimulerer børn og unges læselyst. I 2013 blev der bl.a. iværksat: Øget oversættelsesstøtte som bidrager til at mere af den store mængde kvalitetslitteratur som udgives for børn og unge i Norden, oversættes mellem de nordiske sprog. Der er gennemført nordiske forfatterbesøg på skoler fordelt på hele Norden. Nordens Folkehøjskole Biskops Arnö har arrangeret forfatterskole for 30 unge fra Norden hvor unge skrive-talenter får undervisning og inspiration fra etablerede forfattere. Der er gennemført et seminar for nordiske forfattere og illustratorer, ligeledes på Biskops Arnö. I forbindelse med Nordisk Råds Session blev der afholdt et seminar om nordisk samtidsbørnelitteratur. De to nye initiativer; Pris og Løft har medvirket til at synliggøre nordisk børne- og ungdomslitteratur og til at engagere fagmiljøer i de nordiske landene i en fælles indsats for børnelitteratur og læselyst. Kultur och hållbar utveckling Kultursektoren har i 2013 haft et særligt fokus på holdbar udvikling. Kultur og holdbar udvikling er ét af fem prioriterede områder i Strategi for nordisk kultursamarbejde 2013 – 2020. Kultur har i 2013 blandt andet bidraget med en del-session på den nordiske holdbarhedskonference i september i Umeå hvor bæredygtig læring og kultur var ét af fokusområderne på konferencen. Nordisk Ministerråd er initiativtager til projektet ”Culture and Sustainable Development” som er et flagskibsprojekt i realiseringen af EU´s Østersøstrategi. Projektets overordnede formål er at opbygge viden om kultur som driv87 Kulturpolitik kraft for en bæredygtig udvikling. Dette sker gennem fremme af gode/bedste/ næste praksis for, hvordan kultur kan bidrage til en bæredygtig udvikling i Østersøregionen. Projektet ” Culture and Sustainable Development” har tre tværfaglige fokusområder: Byudvikling, Kreative Industrier og Social Innovation. Projektet drives af Nordisk Ministerråds kontor i Riga og er fortsat i 2014. Sum MR-K (TDKK) 4-2203 4-2205 4-2206 4-2208 4-2212 4-2221 4-2222 4-2228 4-2251 4-2253 4-2254 4-2270 4-2272 4-2274 4-2277 4-2548 4-2234 Generelle kulturinnsatser Dispositionsmidler Kultur Nordisk kulturfond Nordisk Råds priser Strategiska satsningar Barn och unga Projektmedel och generella stödordningar Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) Film och media Projektmedel och generella stödordningar Nordisk computerspilprogram Nordisk Film- och TV-fond Institutioner NORDICOM Konstområdet Projektmedel och generella stödordningar Kultur- og kunstprogrammet Nordisk oversættelsesstøtte Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur Nordiska kulturhus (institutioner) Nordens hus i Reykjavik Nordens hus på Färöarna Nordens institut på Åland Nordens institut på Grönland (NAPA) Kulturkontakt Nord Andra kultursatsningar Projektmedel och generella stödordningar Samisk samarbeid Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Organisationsbidrag 88 Budget 2015 Budget 2014 Difference +/% 167.143 167.879 -736 -0,4% 46.284 941 34.342 3.583 7.418 6.036 6.036 6.036 46.416 1.028 34.525 3.530 7.333 6.068 6.068 6.068 -132 -87 -183 53 85 -32 -32 -32 -0,3% -8,5% -0,5% 1,5% 1,2% -0,5% -0,5% -0,5% 35.062 32.037 4.172 27.865 3.025 3.025 76.003 33.210 17.786 3.067 12.357 42.793 8.887 13.490 2.944 6.322 11.150 3.758 3.758 3.758 37.207 34.063 6.610 27.453 3.144 3.144 74.486 32.719 17.523 3.022 12.174 41.767 8.412 13.330 2.895 6.247 10.883 3.702 3.702 3.702 -2.145 -2.026 -2.438 412 -119 -119 1.517 491 263 45 183 1.026 475 160 49 75 267 56 56 56 -5,8% -5,9% -36,9% 1,5% -3,8% -3,8% 2,0% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 2,5% 5,6% 1,2% 1,7% 1,2% 2,5% 1,5% 1,5% 1,5% 167.143 8.359 109.208 45.818 3.758 167.879 8.361 110.905 44.911 3.702 100% 5,0% 65,3% 27,4% 2,2% 100% 5,0% 66,1% 26,8% 2,2% Kulturpolitik Generelle Kultursatsningar 4-2203 Dispositonsmidler Kultur Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 941.000 Budget 2014 1.028.000 Budget 2013 2.012.000 Disp./bud. 13 96% Budget disp. af MR-K/ÄK-K Formål Budgetposten har som syfte att finansiera politiska initiativ, (inklusive policy grupper och arbetsgrupper), analyser och rapporter som ska främja arbetet med att realisera kulturministrarnas strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020. I overensstemmelse med den af MR-K besluttede strategi er følgende mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Medel från budgetposten ska finansiera rapporter, förstudier, utvärderingar och konferenser som syftar till att ge kulturministrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medieområdet. 2014 - Mål Medel från budgetposten ska finansiera rapporter, förstudier, utvärderingar och konferenser som syftar till att ge kulturministrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medieområdet. Bl.a. genom utredning om för- och nackdelar med en sammanläggning av Nordiska kulturfonden och Kulturkontakt Nord; dokumentation av Nordic Gender and Media Forum. 2013 – Opnåede resultater Medel från budgetposten har finansierat rapporter, förstudier, utvärderingar och konferenser som har syftat till att ge kulturministrarna underlag till möjliga initiativ inom kultur- och medieområdet. Nämnas kan konferens om hållbar utveckling i Umeå; igångsättande av utvärdering av MR-K:s kulturinstitutioner; igångsättande av kartläggning av kultur och hälsa; som svar på Nordiska rådets rekommendation tagit fram rapport om gemensamnordisk filmportal för kort- och dokumentärfil. Resultat av dessa kartläggningar och rapporter kommer att redovisas under 2014. 4-2205 Nordisk Kulturfond Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 34.342.000 DKK Formål Budget 2014 34.525.000 Budget 2013 35.274.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Fondstyret Fondens opgave er at fremme det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande. Ifølge overenskomsten omfatter Fondens virksomhedsområde det nordiske kultursamarbejde i hele dets udstrækning inden for og uden for Norden. I overensstemmelse med den af Nordisk Kulturfonds virksomhedsplan er følgende målfastlagt for 2015. 89 Kulturpolitik Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål På baggrund af omverdensanalysen udarbejdet af Rokkan Sentret , Bergens Universitet i 2014, og en gennemført brugerundersøgelse vil Fonden i dialog med NMR og NR udarbejde en virksomhedsplan, der skal sikre, en fortsat udvikling af Nordisk Kulturfond som et proaktivt samarbejdsorgan, der fremmer kultursamarbejdet og samhørigheden i Norden. For at fremtidssikre samarbejdet vil der fortsat være fokus på involvering af de unge borgere, og på de borgere der har rødder andre steder end i Norden. 2014 - Mål Det forventes at skulle behandle 1100 ansøgninger og uddele støtte til 200 projekter. På baggrund af en omverdensanalyse, en brugerundersøgelse og et dialogmøde med bevillings-modtagere, vil Fonden få et fundament til en fortsat udvikling. Der udarbejdes en ny kommunikationsstrategi og en brandingstrategi. I juni udpeger Fondens bestyrelse projektet Årets Nordiske Digitale Kulturbegivenhed 2015-16, der skal bidrage til at skabe synlighed af det nordiske kultursamarbejde. I øvrigt stærkt fokus på nabosprogsforståelsen i 2014 og på fokusområdet mangfold og inklusion. 2013 – Opnåede resultater Fonden har i 2013 modtaget 1069 ansøgninger, realitetsbehandlet 792 og bevilget støtte til 199 projekter. Fokusområder har været børn og unge, nabolandssprogforståelse, mangfoldig inkludering og tyndt befolkede områder i Norden. Fonden har gennemført workshops i forbindelse med satsningen Årets Nordiske Digitale Kulturbegivenhed og deltaget i en række informationsmøder. Desuden har Fonden afholdt et kunstnernetværksmøde inden for satsningen mangfoldig inkludering. For en fortsat udvikling af Fonden er der blandt andet igangsat en omverdensanalyse af Fonden og afholdt et dialogmøde med bevillingsmodtagere. 4-2206 Nordisk Råds priser Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 3.583.000 DKK Formål Budget 2014 3.530.000 Budget 2013 2.419.000 Disp./bud. 13 88% Budget disp. af MR-K/ÄK-K Formålet med Nordisk Råds kulturpriser er at øge interessen for det nordiske kulturfællesskab samt at anerkende enestående kunstneriske indsatser. Priserne skal bidrage til at markere det formelle nordiske samarbejde. I overensstemmelse med den af MR-K besluttede strategi for det nordiske kultursamarbejde 2013-2020 er følgende mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan Nordisk Råds fire prissekretariater for hhv. litteraturprisen, børne- og ungdomslitteraturprisen, filmprisen og musikprisen. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål De fire nordiske kulturpriser uddeles jf. vedtægterne. Priserne skal synliggøres, profileres og markedsføres til relevante professionelle aktører og for et bredt publikum både i og uden for Norden. For at øge interessen for det nordiske kulturfællesskab samt bidrage til at anerkende enestående kunstneriske indsatser vil der 90 2014 - Mål De fire nordiske kulturpriser uddeles jf. vedtægterne. Priserne skal synliggøres, profileres og markedsføres til relevante professionelle aktører og for et bredt publikum både i og uden for Norden. For at øge interessen for det nordiske kulturfællesskab samt bidrage til at anerkende enestående kunstneriske indsatser vil der 2013 – Opnåede resultater De fire priser er blevet uddelt jf. vedtægterne. En analyse af Nordisk Råds priser er gennemført med det formål at se på behov for ændringer i vedtægter, den praktiske administration og kommunikationen omkring priserne. Analysen har holdt to rundbordssamtaler med involvering af alle relevante parter. Kulturpolitik blandt andet blive gennemført en prisuddeling. Ydermere skal interessen for priserne øges ved deltagelse på festivaller og messer både i og uden for Norden. Indsatsen for synliggørelse af priserne udvikles, herunder formatet for prisuddeling. blandt andet blive gennemført en prisuddeling. Ydermere skal interessen for priserne øges ved deltagelse på festivaller og messer både i og uden for Norden. Indsatsen for synliggørelse af priserne udvikles, herunder formatet for prisuddeling. For at udvikle og optimere administrationen af Nordisk Råds priser, igangsættes et arbejde med at revidere og harmonisere indholdet af prisernes vedtægter. Der fremlægges et ministerrådsforslag på Nordisk Råds session med forslag om at revidere vedtægter for Nordisk Råds Priser (inkl. Miljøprisen). Med målet om at synliggøre priserne og det nordiske samarbejde, er der gennemført en tv transmitteret prisgalla, som blev vist på de fem nordiske landes public service kanaler. Nordisk Børne – og ungdomslitteraturpris blev uddelt for første gang og fik stor medieopmærksomhed. Prisen fik også fin international eksponering blandt andet via deltagelse i over 10 internationale festivaler og messer. 4-2208 Strategiska satsningar Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 7.418.000 Budget 2014 7.333.000 Budget 2013 8.943.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af MR-K/ÄK-K Budgetposten ska understödja strategin för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020, vars överordnade teman är ”Det hållbara Norden, Det unga Norden, Det digitala Norden, Det kreativa Norden och Det interkulturella Norden.” Medlen ska även användas till ordförandeskapsaktiviteter och konferenser som främjar arbetet med att realisera strategin, och bidra till att politiken och praktiken kan fatta beslut av relevans för implementering av den samma. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Målet med budgetposten under 2015 är att genom strategiska satsningar och ordförandeskapsaktiviteter bidra till att förverkliga kulturministrarnas strategi för det nordiska kultursamarbetet genom satsningar på nordisk musikexport, nordisk dans i utlandet, nordisk barn- och ungdomslitteratur, kulturella och kreativa näringar, expertmöte om medier och upphovsrätt samt genom insatser för att stödja press- och yttrandefrihet i Norden 2014 - Mål Understödja det kulturpolitiska området genom att genomföra följande aktiviteter: Ett lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur, Nordisk musikexport, NOMEX, Nordisk dansplattform, IceHot, KreaNord, ordförandeskapsaktiviteter, samt ett årligt forum om det nordiska kultursamarbetet. En särskild insats för främjande av journalistiska uppgifter i Norden enligt särskild överenskommelse med Nordiska Rådet, fi- 2013 – Opnåede resultater Budgetposten har använts till följande aktiviteter som har syftat till att understödja strategin för det nordiska kultursmarbetet: Nordic Cool på John F. Kennedy Center for the Performing Arts i Washington D.C, för att profilera nordisk konst och kultur internationellt; IceHot, samarbetsplattform för stärkande av nordisk dans internationellt; Ett lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur, med bland annat författarskola för barn och 91 Kulturpolitik och internationellt. Medel ska även användas till ett årligt kulturforum om det nordiska kultursamarbetet med målsättningen att skapa en mötesplats för kunskapsöverföring, erfarenhetsutbyte och utveckling av det nordiska kultursamarbetet. nansieras via Strategiska satsningar. unga; NOMEX samarbetsplattform för att stärka och utveckla nordisk musik internationellt; KreaNord, samarbetsplattform för att stärka tillväxten i nordens kreativa och kulturella industrier; Kulturforum, tema; implementering av kulturministrarnas kulturstrategi i institutioner och samverkansorgan; Kultur och hälsa, igångsatt kartläggning av status inom området i Norden. Ordförandeskapsaktiviteter t.ex. seminarier om kultur och äldre, fristadsförfattare i Norden, digitalt kulturarv och medie- och informationskunnighet. Børn og Unge 4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 6.036.000 DKK Formål Budget 2014 6.068.000 Budget 2013 6.195.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af NORDBUK Nordisk børne- og ungdomskomite (NORDBUK) er Nordisk Ministerråds rådgivende og koordinerende organ når det handler om børn og unge i Norden. NORDBUK skal medvirke til alle ministerråd har et børn- og ungdomsperspektiv i deres virksomhed og at børn og unge er synlige i arbejdet. I overensstemmelse med den af MR- SAM besluttede strategi er der fastlagt mål for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål At med udgangspunkt i ny strategi og i handlingsplan 2014-2017: Fremme børn og unges egen organisering. Fremme børn og unges deltagelse i demokratiske processer. Fokus på børns og unges udenfor-skab. Fremme tværfagligt samarbejde. 92 2014 - Mål At udforme en ny strategi, i en involverende proces. At gennemføre handlingsplan 2014 – 2017 med følgende prioriteringer: Fremme børn og unges egen organisering. Fremme børn og unges deltagelse i demokratiske processer. Fokus på børns og unges udenfor skab. Fremme tværfagligt samarbejde. 2013 – Opnåede resultater Forstudie om børnefattigdom er gennemført med henblik på mulig fremtidig prioritering af temaet. Forskning om børn og unges udenfor-skab er kortlagt. Via NORDBUKS støtteordninger er der givet mulighed for at unge kan mødes og lave fælles projekter og at det især kommer unge til gode i områder hvor der er begrænsede muligheder for at deltage i kulturelle, politiske og sociale aktiviteter. 39 projekter fik tildelt støtte i 2013. Nordbuk har bidraget til/arrangeret flere nordiske og internationale konferencer, bl.a.: Kulturpolitik Konference ”Flere unge i arbejde”, som opfølgning på statsministrenes arbejdsmarkeds-møde. Nordic Cool seminar om Youth Gender and Online Exposure Formandskabskonference: Youth Policy in Northern Europe. Målene for 2015 realiseres hovedsagligt via at drive programvirksomhed, der støtter unges projekter og organisering, udvikle modeller til at måle effekten af projektstøtten og synliggøre resultaterne for at stimulere nye gode projekter. Derudover Igangsættes strategiske indsatser på temaer i handlingsplanen i form af forskning, erfaringsudveksling og konkrete samarbejder. Film og Media 4-2221 Nordisk computerspilprogram Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.172.000 DKK Formål Budget 2014 6.610.000 Budget 2013 6.782.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-K/ÄK-K Att arbeta för en ökad kvalitet och tillgång till nordiskt producerade dataspel för barn och unga (ramavtal från 1/1-2013). MR-K beslutade 4. april 2011 om fortsatt stöd till Nordiska datorspelsprogrammet 2012-2015 med en sammanlagd tilldelning med 26 miljoner DKK under de fyra åren enligt följande: 2012 – 9.0 miljoner DKK, 2013 – 6.5 miljoner DKK, 2014 – 6.5 miljoner DKK, 2015 – 4.0 miljoner DKK.. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Forvaltningsorgan NGI (Nordic Game Institute) Kontraktperiode Pågående kontraktperiode 2013 - 2015 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Utvecklingsstöd till spelprojekt utdelat stöd från 2014 avslutas. Exportaktiviteter inriktas på att få internationella branschaktörer att komma till Norden. Nordic Game Conference samt Nordic Game Award – genomförs liksom år 2013 och 2014. På bakgrund av behovsanalysen om utbildningsbehov som genomfördes 2014, kommer utvalda utbildningsaktiviteter att genomföras. Fokus på programmets drift efter 2015. 2014 - Mål Exportaktiviteter till nordiska verksamheter och gemensamma kampanjer vid 2-3 internationella konferenser-mässor. Nordic Game Conference och Nordic Game Award arrangeras liksom år 2013. Den planerade undersökningen av vilket utbildningsutbud som finns i Norden genomförs. Ökat fokus på att skapa bredare finansiering. Dokumentation av nordisk nytta. Säkerställande att alla beslutsfattare är införstådda med programmets värde. Ökad 2013 – Opnåede resultater Ökat tillgången till nordiska datorspel genom stöd till exportaktiviteter för nordiska gemensamma kampanjer i samband med tre internationella konferenser/mässor (Game Developers Conference, San Francisco; GamesCom, Köln; Game Connection Europe, Paris). Sammanfört nordiska spelutvecklare med branschaktörer på den nordiska och internationella marknaden genom konferensen Nordic Game Award 2013. Handlingsplan för arbetet för att 93 Kulturpolitik information om finansiering av spel och aktiviteter inom EU. Uppdatering av programmets hemsida. Stärkt samarbete med de Baltiska länderna. åstadkomma en bredare finansiering. Igångsatt utvecklingsstöd för tre miljoner DKK till tolv nordiska dataspelsprojekt (uppföljning 2014). 4-2222 Nordisk Film- og TV-fond Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 27.865.000 DKK Formål Budget 2014 27.453.000 Budget 2013 27.021.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-K/ÄK-K Att främja produktion och distribution av nordiska audiovisuella verk av hög kvalitet. Särskild hänsyn tas till produktioner riktade till barn och unga. Nordisk Film & TV Fond fungerar även som sekretariat för Nordiska Rådets Filmpris. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Forvaltningsorgan Nordisk Film & TV Fond Kontraktperiode 2015 - 2019 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Den nordiska audiovisuella marknaden främjas via stöd till produktion och distribution av enstaka film- och tv/dokumentärfilmprojekt av hög kvalitet. Stöd till pan-nordiska filmkulturella evenemang. Projekt för barn och unga prioriteras fortsatt. De nya distributionsstödformer som tar hänsyn till nya digitala möjligheter är på plats och fungerar fortsatt. Fortsatt talangutveckling görs via fondens eget arrangemang Nordic Talents (samarbete skolor och bransch). Fondens nya femåriga avtal 2015-2019 startar och vidare strategi beslutas enligt prioriteringar från styrelsen efter parternas möte. 94 2014 - Mål Den nordiska audiovisuella marknaden främjas via stöd till: produktion och distribution av projekt med hög kvalitet och pannordiska filmkulturella evenemang. Fortsatt prioritering av projekt för barn och unga. Nya distributionsinitiativ sätts igång. Målet är att öka kännedom om nordiska filmer och få dem bättre distribuerade via nya digitala medier särskild till den yngre publiken. Kontakt med branschens nya talanger (avgångselever från Nordiska filmskolor) och den etablerade branschen görs via fondens eget arrangemang Nordic Talents, vars innehåll förnyas. Fondens avtal 2015-2019 förhandlas klart. 2013 – Opnåede resultater Globaliseringsprojektet som började 2010 avslutades 2013 med visningar av nordiska filmer i den globala VoD – plattformen Mubi.com med högre efterfrågan av nordiska produktioner på den nordamerikanska marknaden än förväntat. Fokus på att stödja färre och större projekt samt ökat stöd för projekt till barn och unga – 29 % av stödbudgeten gick till projekt med dessa målgrupper. Ökad publicitet och visningar av de nominerade filmerna till Nordiska Rådets Filmpris. Kulturpolitik 4-2228 NORDICOM Institution Valuta SEK Modsv. DKK Formål Budget 2015 3.644.000 3.025.000 Budget 2014 3.614.000 3.144.000 Budget 2013 2.951.000 3.010.000 NMR fin. 13 Budget disp. af MR-K/ÄK-K 30% Verksamheten syftar till att utveckla mediekunskapen, bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet samt stimulera samarbete mellan Norden och andra delar av världen. Detta sker genom att insamla, bearbeta och förmedla kunskap från medie och kommunikationsområdet till olika brukargrupper i samhället samt främja kontakterna mellan nordiska medie och kommunikationsforskare och internationella forskningsmiljöer. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2013 – 2015 Nytt kontrakt från 2016 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Utveckla Nordicom i förhållande till massmediernas förändring i Norden och världen så att Norden synliggörs på såväl de nationella och nordiska som europeiska och internationella arenorna. Ett demokratiperspektiv skall prägla verksamheten. Upprätthålla och vidareutveckla den goodwill som skapats genom val av relevanta arbetsområden avseende medie- och kommunikationssamhället. 2014 - Mål Utveckla Nordicom i förhållande till massmediernas förändring i Norden och världen så att Norden synliggörs på såväl de nationella och nordiska som europeiska och internationella arenorna. Aktiviteterna ska genomsyras av såväl relevanta frågeställningar rörande dagens medie- och kommunikationssamhälle som effektiva samarbeten med viktiga aktörer. Frågor om medier och kön, medieoch informationskunnighet och yttrandefrihet ska vidareföras. Nordicom ska redovisa kunskapsunderlag och samla intressenter av relevans samt vidareföra frågorna. 2013 – Opnåede resultater Dokumentation av medieforskningen och medieutvecklingen i de nordiska länderna publicerad genom böcker, tidskrifter och onlinepubliceringar och distribuerad till brukare i Norden, Europa och övriga världen. Slutfört globaliseringsprojekt rörande public service-medier med syfte att utmejsla en nordisk modell. Påbörjat projekt om nordiskt samarbete kring medier och kön. Inledd utredning om en nordisk kunskapsresurs för kulturområdet. Planeringgenomförande-uppföljning av nordisk konferens om Medie- och informationskunnighet (i samarbete med nationella myndigheter). 95 Kulturpolitik Kunstområdet 4-2251 Kultur- og Kunstprogrammet Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 17.786.000 DKK Formål Budget 2014 17.523.000 Budget 2013 17.247.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Sakkunniggruppen Det nordiske kultur- og kunstprogram har som overordnet mål, at gennem projektbidrag, fremme nye impulser og initiativer på kulturområdet. Programmet skal bidrage til at etablere det nordiske kultur- og kunstsamarbejde som et vigtigt indslag blandt kulturaktører i de nordiske lande, samt i Grønland, Island og på Færøerne, og gøre dette samarbejde synligt i en international sammenhæng. Målene for 2015 er fastlagt i overensstemmelse med den af MR-K besluttede strategi. Forvaltningsorgan Kulturkontakt Nord Kontraktperiode Ny kontrakt 1. januar 2015 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Give kunstnere og kulturaktører støtte til kultur- og kunstproduktioner samt kreativt arbejde, via programvirksomhed og uddeling af midler. Stimulere til udvikling og afprøvning af nye ideer, koncepter og processer. At de støttede projekter bidrager til at realisere kulturministrenes strategi for det nordiske kultursamarbejde 2013–2020 Videreudvikle metoder til at måle effekterne programmet I budgetposten indgår midler til Orkester Norden (1 031 000 DKK ) og Nordisk biblioteksvecka (516 000 DKK i 2014). 2014 - Mål Give kunstnere og kulturaktører støtte til kultur- og kunstproduktioner samt kreativt arbejde, via programvirksomhed og uddeling af midler. Stimulere til udvikling og afprøvning af nye ideer, koncepter og processer. At de støttede projekter bidrager til at realisere kulturministrenes strategi for det nordiske kultursamarbejde 2013–2020 Videreudvikle metoder til at måle effekterne programmet 2013 – Opnåede resultater Kultur- og kunstprogrammet har i 2013 uddelt støtte for i alt 2.066.185 € fordelt på 88 projekter. I 2013 er der gjort en særlig indsats for at gøre det nordiske kultursamarbejde mere synligt i en nordisk og international sammenhæng, blandt andet via nyheder, showcases med projekter; en proaktiv presseindsats mv. Igangsat en konkret plan for fremadrettet at måle effekten af programmet. I 2013 har Kulturkontakt Nord gennemført en spørgeskemaundersøgelse, der gav et klart billede af, at Nordisk Ministerråds støtteprogrammer skaber fornyelse og vitalisering i kultursektoren og af samarbejdet på kulturområdet. Kulturkontakt Nord har afholdt et antal inspirationstræf for at stimulere til nye og gode ansøgninger/projekter. Målene for 2015 skal hovedsagligt nås ved at udbyde ansøgningsrunder og behandle indkomne ansøgninger, lave inspirationstræf for at stimulere til nye og gode ansøgninger/projekter og informere om programmets muligheder og dets resultater. Dertil skal der implementere nye værktøjer i projekternes afrapportering for at kunne aflæse resultaterne tydeligere. 96 Kulturpolitik 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 3.067.000 DKK Formål Budget 2014 3.022.000 Budget 2013 2.974.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Sakkunniggruppen Stödordningens syfte är att bidra till flera utgivningar av nordisk kvalitetslitteratur på andra nordiska språk än originalspråket (danska, färöiska, finska, grönländska, isländska, norska, samiska, svenska). Genom nationell förankring av ordningen i ett nordiskt och internationellt nätverk, skall ordningen sörja för utvecklingen och distributionen av den översatta nordiska litteraturen. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2015 Nytt kontrakt 1 januari 2016 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Nordiskt översättningsstöd ska bidra till att öka kunskapen om nordisk litteratur i de nordiska länderna och att öka tillgången till nordisk litteratur på medborgarnas egna språk. Målsättningen är även att stödet ska skapa ett grundlag för utväxling för författare i de nordiska länderna i samband med utgivningar, uppläsningar, arrangemang som är kopplade till presentation av verk som är nominerade till Nordiska rådets litteraturpriser och festivalarrangemang. Översättning av nordisk barn- och ungdomslitteratur ska prioriteras. 2014 - Mål Nordiskt översättningsstöd ska bidra till att öka kunskapen om nordisk litteratur i de nordiska länderna och att öka tillgången till nordisk litteratur på medborgarnas egna språk. Målsättningen är även att stödet ska skapa ett grundlag för utväxling för författare i de nordiska länderna i samband med utgivningar, uppläsningar, arrangemang som är kopplade till presentation av verk som är nominerade till Nordiska rådets litteraturpriser och festivalarrangemang. Översättning av nordisk barn- och ungdomslitteratur ska prioriteras. 2013 – Opnåede resultater Under 2013 har hela budgeten för Nordiskt översättningsstöd delats ut. Liksom tidigare år har det varit en stor ansökningsmängd till de finska medlen, då medlen ska täcka både utgivningar på finska och finlandssvenska. Därutöver har det i synnerhet i Norge och Sverige varit en så stor ansökningsmängd att de två nationella stödorganen har supplerat med egna stödmedel till nordiskt översättningsstöd. Också Island, Grönland, Färöarna och de samiska språkområdena har använt sina medel kompletterade med ett mindre egentillskott.Det har under 2013 beviljats medel till 155 ansökningar inom de litterära genrer som det nordiska översättningsstödet täcker. De beviljade ansökningar-na fördelar sig med: 37 st. till barnoch ungdomslitteratur; 98 st. till skönlitteratur för vuxna; 20 st. till facklitteratur. Målsättningarna 2015 uppnås genom att profilera stödet i litteraturnätverk, på mässor och konferenser o.dyl. 97 Kulturpolitik 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 12.357.000 DKK Formål Budget 2014 12.174.000 Budget 2013 11.982.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Sakkunniggruppen Det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur beviljar stöd till konstnärer och kulturaktörer för att de ska kunna arbeta tillsammans och skapa nya nätverk tvärs över gränserna i regionen. Finansieringen av programmet sker på lika villkor med bidrag från de baltiska länderna och Nordiska ministerrådet. Programmet har under flera år fått ett bidrag från MRSAM i storleksordningen 750 000 – 800 000 DKK. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Forvaltningsorgan Kulturkontakt Nord Kontraktperiode Nytt kontrakt 1 januari 2015 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Genom nätverksstöd, stöd till mobilitet och konstnärsresidens förstärka förutsättningarna för kulturellt och konstnärligt samarbete i de nordiska och baltiska regionerna genom ökade kontakter och nya nätverk, samt att främja nya impulser och initiativ på kulturområdet bland lokala, nationella, regionala och internationella aktörer, organisationer och institutioner. Vidareutveckla metoder till att mäta effekterna av programmet. Göra programmet/det nordisktbaltiska kultursamarbetet mer känt i regionenen och internationellt. I bugetposten ingår medel till Skandinavisk Forenings Kunstnerhus i Rom med 928 000 DKK. 2014 - Mål Genom nätverksstöd, stöd till mobilitet och konstnärsresidens förstärka förutsättningarna för kulturellt och konstnärligt samarbete i de nordiska och baltiska regionerna genom ökade kontakter och nya nätverk, samt att främja nya impulser och initiativ på kulturområdet bland lokala, nationella, regionala och internationella aktörer, organisationer och institutioner. Vidareutveckla metoder till att mäta effekterna av programmet. Göra programmet/det nordiskt-baltiska kultursamarbetet mer känt i regionenen och internationellt. 2013 – Opnåede resultater Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram har under 2013 utdelat projektstöd för sammanlagt 1 285 100 € fördelat på 339 projekt. Under 2013 har det gjorts en särskild insats för att det nordisk-baltiska kultursamarbetet mer synligt i regionen och internationellt. Bland annat via nyheter, showcases med projekt och en proaktiv pressbearbetning mm. En plan för att kunna mäta effekterna av programmet är igångsatt. Kulturkontakt Nord har under 2013 genomfört en enkätundersökning som gav en klar bild av att Nordiska ministerrådets stödprogram skapar förnyelse och vitalisering av kultursektorn och av samarbetet på kulturområdet. Kulturkontakt Nord har genomfört ett antal inspirationsmöten för att stimulera till nya projektansökningar av hög kvalitet. Målen för 2015 ska huvudsakligen nås genom att utslysa ansökningsomgångar och behandla ansökningar, arrangera inspriationsmöten för att stimulera till nya ansökningar av hög kvalitet och genom att informera om programmets möjligheter och resultat. Dessutom ska nya verktyg för avrapportering implememteras för att kunna dra tydligare slutsatser om projektens resultat och effekter. 98 Kulturpolitik Nordiske Kulturhus 4-2270 Nordens hus i Reykjavik Institution Valuta ISK Modsv. DKK Formål Budget 2015 189.088.000 8.887.000 Budget 2014 182.870.000 8.412.000 Budget 2013 186.787.000 8.779.000 NMR fin. 13 72% Budget disp. af Institutionen Nordens hus i Reykjavik (Norey) har som särskild uppgift att fungera som en länk mellan Island och det övriga Norden vad gäller att aktivera och stimulera det nordiska intresset i Island och sprida kunskap om Island till de andra nordiska länderna. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2014 – 2016 Nytt kontrakt 1 januari 2017 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Nordens hus i Reykjavík har som övergripande mål att främja det nordiska samarbetet och att stärka den nordiska samhörigheten. Institutionen skall vara ett nordiskt kultur- och kunskapscenter och en kreativ mötesplats. Institutionen skall agera som förbindelselänk mellan Island och det övriga Norden. Norey ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturprogram. 2014 - Mål Målet är att förmedla och producera kunskaps- och kulturarrangemang av hög vetenskaplig och/eller konstnärlig kvalitet. Profilera Västnordisk kultur och resurser. Utveckla huset som arena för mångkultur. I samarbete med intressenter utforma ett barn- och ungdomsprogram med fokus på bl.a. skolmat, lekplatser och barn- och ungdomskultur. Profilera Lyftet för nordisk barnoch ungdomslitteratur inklusive Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur. Norey ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturprogram. Målsättningen realiseras bl.a. genom genomförandet av en barnlitteraturfestival, utveckling av arbetet med skolklasser, utveckla tekniken i biblioteket, arrangera Nordic Fashion Biennale, seminarier om matspill. 2013 – Opnåede resultater Nordens hus i Reykjavik har genomfört ett antal arrangemang med syfte att öka synligheten för det nordiska samarbetet och intresset för Norden i allmänhet och Västnorden i synnerhet. Nämnas kan Volcano – nycirkusfestival - som genomfördes för att låta islänningar möta nycirkus som konstform. Arrangerade den 11:e Internationella Litteraturfestivalen i Reykjavik, en litteraturmötesplats för allmänhet, förläggare, översättare och journalister; bidragit till att profilera nordisk barn- och ungdomslitteratur som sekretariat för de nordiska kulturministrarnas Lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur; bidragit till att restaurera fågelskyddsområdet utanför Nordens hus. Biblioteket har mer än fördubblat sina utlån sedan 2008. Biblioteket tar också emot skolklasser för att väcka intresse för nordisk litteratur och Norden i allmänhet. Målsättningen för 2015 realiseras genom seminarier, konferenser, föreläsningar, konserter, scenkonst, utställningar, filmvisningar mm som stärker kopplingen till Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020. Genom gemensamma projekt stärks samarbetet med de övriga nordiska husen 99 Kulturpolitik och instituten. Aktiviteterna ska understödja syftet med Norey samt bidra till att realisera Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet. 4-2272 Nordens hus på Färöarna Institution Valuta DKK Formål Budget 2015 13.490.000 Budget 2014 13.330.000 Budget 2013 13.731.000 NMR fin. 13 75% Budget disp. af Institutionen Nordens hus på Färöarna (NLH) har som särskild uppgift att förmedla nordisk kultur till Färöarna och färöisk kultur till det övriga Norden samt att främja och stödja det färöiska kulturlivet. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2015 – 2017 Nytt kontrakt 1 januari 2018 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Nordens hus på Färöarna ska förmedla nordisk kultur och Färöarna och färöisk kultur till Norden samt stödja det färöiska kulturlivet i tätt samarbete med färöiska kulturaktörer. NLH ska vara ett verktyg för initiativ som stärker Norden och Färöarna i ett globalt perspektiv. Målsättningen är att utveckla barnsoch ungas möjligheter att få tillgång till nordisk konst och kultur och att skapa själva. Att bidra till att öka kunskapen och intresset för nordisk litteratur på Färöarna. NLH ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturprogram. Genom gemensamma projekt stärka samarbetet med de övriga nordiska husen och instituten. 100 2014 - Mål Nordens hus på Färöarna ska förmedla nordisk kultur och Färöarna och färöisk kultur till Norden samt stödja det färöiska kulturlivet i tätt samarbete med färöiska kulturaktörer. NLH ska vara ett verktyg för initiativ som stärker Norden och Färöarna i ett globalt perspektiv. NLH ska under 2014 prioritera arbetet med öka kunskapen och intresset för nordisk litteratur på Färöarna. Målsättningen under året är att flytta den administrativa hanteringen av Listaleypurin till antingen skolförvaltningen eller konstnärsförbundet. Introducera och utveckla verksamhet för barn och unga. NLH ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturprogram. NLH ska under 2014 genomföra en process för att ta fram nytt mål- och resultatkontrakt med en tydlig långsiktig strategi vad angår kulturutbud på Färöarna, husets roll i det färöiska samhället, Nordens hus som brygga till det övriga Norden och stärkande av Nordens hus partnersamarbeten och nätverk. 2013 – Opnåede resultater Antalet arrangemang har stigit från 302, 2012 till 437 i 2013 och deltagare i arrangemang från 48 000 till 60 000. Aktiviteterna kan delas upp i: Profileringsaktiviteter: firandet av Nordens hus 30-års jubileum, litteraturfestival, sommarutställning, ungdomsfestival. Återkommande arrangemang: filmaftnar, kulturkaféer mm. Arrangemang som är initierade av andra: seminarier, konferenser mm. Barn och unga har varit i fokus genom skolturnéprogrammet Listaleypurin, som också utvärderades under året. Arrangemang för barn och unga utgör 37 % av Nordens hus samlade arrangemang. Dessutom ett stort antal musik-, litteratur, film- och konstarrangemang för vuxna med nordisk profil. NLH har genomfört öppet möte för att informera och ge rådgivning till kulturlivet om de nordiska stödordningarna. NLH är sekretariat för Nordiska rådets musikpris och var involverad i processen kring prisgalan i Oslo. NLH har under året varit värd för ca 100 externa seminarier, föredrag och konferenser. Kulturpolitik Målsättningen realiseras genom seminarier, konferenser, föreläsningar, konserter, scenkonst, utställningar, filmvisningar mm.. Exempel på aktiviteter är: kulturkaféer med aktuella politiska teman som sänds i den färöiska radion; finsk konst- och kulturfestival; nordisk musikfestival; barnkulturfestival och konstutställningar. Aktiviteterna ska understödja syftet med NLH samt bidra till att realisera Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet. 4-2274 Nordens Institut på Åland Institution Valuta EUR Modsv. DKK Formål Budget 2015 394.700 2.944.000 Budget 2014 388.100 2.895.000 Budget 2013 404.700 3.011.000 NMR fin. 13 74% Budget disp. af Institutionen Nordens institut på Åland har som överordnat mål att främja det åländska kulturlivet och fungera som en länk mellan Åland och det övriga norden. Institutet skall stimulera de nordiska intressena på Åland och förmedla kunskap om Åland till övriga Norden. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2014 – 2016 Nytt kontrakt 1 januari 2017 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Nordens Institut på Åland har som målsättning att främja det åländska kulturlivet i samspel med kulturlivet i det övriga Norden och i samarbete med lokala kulturorganisationer. NIPÅ ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturprogram. Målet är att genomföra ett gemensamt Nordisk projekt som ska realiseras utanför Norden i samarbete med de andra nordiska kulturinstitutionerna som ett led i den nordiska brandingstrategien. 2014 - Mål Nordens Institut på Åland har som målsättning att förmedla och producera kulturarrangemang med hög konstnärligt kvalitet för att främja intresset hos ålänningarna för nordisk kultur och för åländsk kultur i Norden; öka kunskapen om den kulturella mångfalden på Åland; öka åländska barn och ungas kunskap om de övriga nordiska länderna och kunskap om konstnärlig kvalitet. NIPÅ ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturprogram. NIPÅ ska under 2014 genomföra en process för att ta fram nytt mål- och resultatkontrakt med en tydlig långsiktig strategi vad angår kulturutbud på Åland, institutet roll i det åländska samhället, Ålands brygga till det övriga Norden och stärkande av NIPÅ:s partnersamarbeten och nätverk. 2013 – Opnåede resultater NIPÅ har målmedvetet under 2013 arbetat med att vara en resurs inom kultursektorn för ålänningarna. NIPÅ har dessutom arbetat med att föra fram och stärka medvetandet om Norden och nordisk kultur på Åland, bl.a. genom nätverkssamarbete och kulturutväxling. Genom olika kulturarrangemang med nordisk profil, dans, musik, teater, litteratur har NIPÅ bidragit till att höja det lokala kulturlivets kvalitetsoch ambitionsnivå. NIPÅ har arrangerat seminariet och workshopen Kulturell dialog med syfte att lyfta frågeställningar kring mångfald och interkulturell dialog. Teaterworkshop för främja barns och ungas med särskilda behov egna skapande. I samarbete med Ålands mångkulturella förening startade projektet Välkommen hem – om inflyttade ålänningar för att sätta ljus på frågan om mångkultur på Åland. Utställningen ska resultera i en 101 Kulturpolitik bok och fotoutställning. Genom rådgivningsseminarier har NIPÅ bidragit till att det åländska kulturlivet har fått kunskap om vilka stödmöjligheter det finns inom ramen för Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden. Målsättningen realiseras genom planering av projekt som stärker kopplingen till Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020. Exempel på aktiviteter som understödjer målsättningen är utställningar, barn- och ungdomsprojekt, utbyten och samarbeten med kulturinstitutioner i övriga Norden. Aktiviteterna ska understödja syftet med NIPÅ samt bidra till att realisera Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet. 4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA) Institution Valuta DKK Formål Budget 2015 6.322.000 Budget 2014 6.247.000 Budget 2013 6.408.000 NMR fin. 13 84% Budget disp. af Institutionen Nordens institut i Grönland (NAPA) har som uppgift att öka kunskapen om Norden och det nordiska samarbetet i Grönland. Institutionens specifika uppgift är: Att stötta, stimulera och bidra till att utveckla det grönländska kulturlivet, med särskild vikt på barn- och ungdomskultur; att upplysa Grönland om det övriga Norden; att vara ett länk avseende kultur och information mellan Grönland och de andra nordiska länderna och de självstyrande områdena; att stötta och stimulera de nordiska intressena på Grönland. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2015 -2017 Nytt kontrakt 1 januari 2018 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål NAPA ska vara en synlig aktör på den grönländska och nordiska konst- och kulturscenen, både som producent, samarbetspartner och mentor. NAPA ska bidra till att bevara det grönländska kulturarvet och ska i det arbetet samarbeta med grönländska och nordiska kulturaraktörer. NAPA ska prioritera verksamheter för och av barn och unga. NAPA ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturprogram. Ytterligare målsättning är att genom gemensamma pro102 2014 - Mål NAPA ska vara en synlig aktör på den grönländska och nordiska konst- och kulturscenen, både som producent, samarbetspartner och mentor. NAPA ska bidra till att bevara det grönländska kulturarvet och ska i det arbetet samarbeta med grönländska och nordiska kulturaraktörer. NAPA ska prioritera verksamheter för och av barn och unga. NAPA ska genom information och rådgivning arbeta för att lokala kulturaktörer får ökad kunskap om Nordiska ministerrådets kulturprogram. NAPA ska under 2014 genomföra en process för att ta 2013 – Opnåede resultater NAPA stod bakom utställningen Gay Greenland, den första visuella dokumentationen som sätter fokus på homosexualitet i Grönland och har rönt stort intresse. NAPA arrangerade en novelltävling för unga, Allatta – Ung i Grönland – ung i världen vilket har främjat barns och ungas eget skapande. 10 unga utvalda fick sina noveller utgivna i en antologi som presenterades på Bok & Bibliotek i Göteborg. Vinnarna deltog även i litteraturmässor i Finland och Berlin. Tillsammans med de övriga husen och instituten genomförde NAPA contai- Kulturpolitik jekt utveckla samarbetet med de övriga nordiska husen och instituten. fram nytt mål- och resultatkontrakt med en tydlig långsiktig strategi vad angår kulturutbud i Grönland, institutet roll i det grönländska samhället, NAPA som brygga till det övriga Norden och stärkande av NAPA:s partnersamarbeten och nätverk. nerutställingen Norden runt – konst från iskantens rand som turnerade runt i Norden som bidrog till att sätta ljus på barns och ungas eget skapande i Norden. Dessutom har NAPA turnerat hela Grönland med utställningen Drop by Drop för att skapa medvetenhet om klimatförändringarna; varit med i förberedelserna av Nordic Fashion Biennale i Frankfurt för att profilera mode och design från Västnorden; samarbetat med Nordens institut på Åland om en utställning med fågelholkar byggda av åländska och grönländska barn. Arrangerat Västnordisk Dag för att skapa uppmärksamhet kring mat, musik och film från Grönland, Färöarna och Island. Målen uppnås genom utställningar, barn- och ungdomsprojekt, utbyten och samarbeten med kulturinstitutioner i övriga Norden, projektstöd till nordiska initiativ och projekt med grönländska kulturintressen. Aktiviteterna ska understödja syftet med NAPA samt bidra till att realisera Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet. 4-2548 Kulturkontakt Nord Institution Valuta EUR Modsv. DKK Formål Budget 2015 1.494.600 11.150.000 Budget 2014 1.458.800 10.883.000 Budget 2013 1.509.100 11.228.000 NMR fin. 13 92% Budget disp. af Institutionen Kulturkontakt Nord er et administrativt og operativt sekretariat for Nordisk Ministerråds programmer. Kulturkontakt udgør en nordisk mødeplads i Finland med fokus på kulturelle aktiviteter. Kultuirkontakt Nord skal profilere det nordiske kultursamarbejde i Norden og internationalt. I överensstämmelse med den av MR-K beslutade strategin för det det nordiska kultursamarbetet 2013-2020 är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2014 – 2016 Nytt kontrakt 1 januari 2017 og -status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Kulturkontakt Nord (KKN) skal være en central nordisk kulturmødeplads med udgangspunkt i de nordiska kulturministrarnas 2014 - Mål Kulturkontakt Nord (KKN) skal være en central nordisk kulturmødeplads med udgangspunkt i de nordiska kulturministrarnas stra- 2013 – Opnåede resultater Kulturkontakt Nord har i 2013 gennemført inspirationstræf og seminarer som har formidlet temaerne i kulturministrenes strategi 103 Kulturpolitik strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020. KKN skal gennemføre aktiviteter inden for deres virksomhedsområder; Administrere Nordisk Ministerråds Kultur- og kunstprogram, Nordisk Baltisk Mobilitetsprogram for kultur, NORDBUKs og KreaNords støtteprogrammer. Være en mødeplads der tilbyder arrangementer og aktiviteter med en nordisk profil. Målet med aktiviteterne er at: øge kendskabet til Norden, til nordisk kultur, til nordiske samfundsforhold og til nordisk kunst. Profilere det nordiske kultursamarbejde. tegi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020. KKN skal gennemføre aktiviteter inden for deres virksomhedsområder; administrere Nordisk Ministerråds Kultur- og kunstprogram, Nordisk Baltisk Mobilitetsprogram for kultur, NORDBUKs og KreaNords støtteprogrammer. Være en mødeplads der tilbyder arrangementer og aktiviteter med en nordisk profil. Målet med aktiviteterne er at: øge kendskabet til Norden, til nordisk kultur, til nordiske samfundsforhold og til nordisk kunst. Profilere det nordiske kultursamarbejde. for det nordiske kultursamarbejde og som har understøttet formandskabets program. Kulturkontakt Nord har i 2013 afholdt en række arrangementer og nået en fremgang i deltagerantallet. på mere end 60 %. I 2013 har Kulturkontakt Nord gennemført en spørgeskemaundersøgelse blandt støttemodtagerne, som gav et klart billede af, at Nordisk Ministerråds støtteprogrammer skaber fornyelse og vitalisering af kultursektoren og af samarbejdet på kulturområdet. Kulturkontakt Nord har profileret det nordiske kultursamarbejde ved at vise effekten af organisationens aktiviteter, herunder effekterne af støttemidlerne. Inspirere potentielle ansøgere og udbygget kendskabet til kulturcentret i Helsingfors, blandt andet via nyheder, showcases med projekter samt en proaktiv presseindsats mv. Målene søges realiseret via kulturpolitiske seminarer, biblioteksvirksomhed, skolebesøg, forfattermøder og udstillinger og gennem at være debatskabende, personlig og proaktiv i sin kommunikation og ved at anvende mange kanaler og platforme. Andra kultursatsningar 4-2234 Samiskt samarbete Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 3.758.000 DKK Formål Budget 2014 3.702.000 Budget 2013 3.644.000 Disp./bud. 13 97% Budget disp. af Samerådet och Samiska konstnärsrådet Formålet med organisationsbidraget til Samerrådet og Samisk Kunstråd er at støtte det samiske kultursamarbejde samt at synliggøre og formidle samiske kunst og kultur både indenfor og udenfor det samiske samfund samt fremme en samlet samisk kulturpolitik i Norden og Nordvest Rusland. I overensstemmelse med den af MR-K besluttede strategi for det nordiske kultursamarbejde 2013-2020 er følgende mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Udvælgelse af stipendier og projekter som støtter og udvikler de lokale samiske kunstnere og kul104 2014 - Mål Udvælgelse af stipendier og projekter som støtter og udvikler de lokale samiske kunstnere og kul- 2013 – Opnåede resultater Der blev afholdt en samerkonference (afholdes hvert fjerde år), hvor samerrådets fremtidige poli- Kulturpolitik turaktører. Formidling og synliggørelse af samisk kunst og kultur både inden for og uden for Norden. Etablere kontakt til kunstnere fra andre oprindelige folk samt til andre kunstnergrupper uden for Norden. Fremme medlemsorganisationernes økonomiske og kunstneriske interesser i forhandlinger med nationale myndigheder. turaktører. Formidling og synliggørelse af samisk kunst og kultur både inden for og uden for Norden. Etablere kontakt til kunstnere fra andre oprindelige folk samt til andre kunstnergrupper uden for Norden. Fremme medlemsorganisationernes økonomiske og kunstneriske interesser i forhandlinger med nationale myndigheder. tik og virksomhedsplan blev vedtaget. Der blev udvalgt stipendier og projekter, som har gennemført kunstudstillinger, teaterudstillinger, kulturfestivaller, musikvideoer og dokumentarfilm. Med målet om at synliggøre samisk kultur, er de gennemførte stipendier og projekter nået bredt ud geografisk. Målene søges realiseret hovedsageligt via stipendier og projektstøtte til samiske kunstnere og kulturaktører. 105 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug Generel indledning Formål og Fakta Formålet med arbejdet inden for MR-FJLS er at fremme en bæredygtig udvikling inden for de fire sektorer fiskeri og havbrug, jordbrug, levnedsmidler og skovbrug. Arbejdet inden for MR-FJLS fokuserer på, hvordan de nordiske lande kan tilpasse sig til de globale udfordringer, og der hvor det er relevant, hvordan de nordiske lande gennem fælles bidrag kan påvirke de internationale tendenser i en for Norden positiv retning. Samarbejdet inden for MR-FJLS fastlægges i et rammeprogram, som gælder for perioder på tre år og som udmøntes gennem FJLS budgetposterne. I det gældende rammeprogram fokuseres på tre overordnede udfordringer, som alle præges af, at de er grænseoverskridende og derfor også er en del af den globale dagsorden, som Norden og MRFJLS sektorerne må forholde sig til. Strategiske målsætninger 2015 Arbejdet inden for MR-FJLS er styret af et rammeprogram - Ramprogram for det nordiske samarbejde indenfor fiskeri, vandbrug, landbrug, levnedsmidler og skovbrug 2013– 2016. Rammeprogrammet udstikker de overordnede rammer for hvilke udfordringer samarbejdet skal arbejde i forhold til. Konkurrencedygtig produktion, bæredygtig naturressourceforvaltning samt opretholdelse og udvikling af de nordiske velfærdssamfund. Rammeprogrammet for de enkelte år i programperioden præciseres og komplementeres af formandskabsprogrammer. Disse udgør tilsammen handlingsprogrammet for samarbejdet. For 2015 under dansk formandskab vil der således blive lagt vægt på, at samarbejdet inden for MR-FJLS bidrager med tiltag og løsninger i forhold til indsatserne ”Vækst”, ”Velfærd”, ”Værdier” og ”Det blå Arktis”. Under disse overskrifter vil bidragene fra MR-FJLS fokusere på fødevarer og forbrugersikkerhed, dyrevelfærd, Ny Nordisk Mad som en del af brandingindsatsen og bioøkonomi i Arktis. Ud over det danske formandskabsprogram for 2015, har MR-FJLS et særligt ansvar i forhold til det islandske formandskabsprogram for 2014 vedrørende bioøkonomi. Dette ansvar fortsættes i 2015 og indebærer dermed central opmærksomhed på bioøkonomispørgsmålet. Det islandske formandskab for 2014 har derudover fremmet flere sager, som også vil få strategisk betydning for indsatsen i 2015. Det gælder blandt andet i forhold til arbejdet med de pelagiske fiskearter, Nordens bidrag til den internationale ernæringskonference ICN II (International Conference of Nutrition II)og opfølgning herpå, arbejdet med en videreudvikling af den skovpolitiske indsats samt endelig videreudviklingen af det nordiske offentligt private partnerskab om planteforædling i Norden. MR-FJLS vil også i 2015 have et internationalt fokus, hvilket vil indebære strategisk fokus på relationerne til og samarbejdet indenfor FAO, WHO, EU (EU’s Østersøstrategi), OECD og Commonwealth. Ministerrådets resultater i 2013 106 I 2013 blev arbejdet i MR-FJLS styret af rammeprogrammet for det nordiske samarbejde indenfor fiskeri, vandbrug, landbrug, levnedsmidler og skovbrug 2013–2016 samt det svenske sektorprogram for fiskeri og vandbrug, landbrug, levnedsmidler og skov- Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug brug 2013. Resultaterne fra ministerrådets arbejde i 2013 disponeres overordnet set i MR-FJLS budgetteksterne med udgangspunkt i de tre overordnede udfordringer, som er skiteseret i rammeprogrammet: Konkurrencedygtig produktion, Bæredygtig naturressourceforvaltning og Opretholdelse og udvikling af de nordiske velfærdssamfund. Specifikt for resultaterne vedrørende de tre udfordringer henvises til resultaterne under de enkelte budgetposter under FJLS. Arbejdet inden for MR-FJLS i 2013 står naturligvis ikke alene, men har sammenhæng til de foregående års indsatser. I 2012 enedes ministrene i MR-FJLS om Nidaros deklarationen, som blev godkendt på ministermødet i MR-FJLS i juni 2012, hvoraf det fremgår, at MR-FJLS vil tage et koordinerende ansvar i forhold til arbejdet med bioøkonomi i Norden. Denne erklæring havde stor betydning for arbejdet i 2013, og medførte dels et fokus indenfor det svenske formandskabsprogram om hvordan en transformation til bioøkonomi kan bidrage til at skabe fremtidens løsninger og til, hvordan ”den moderna landsbygden ”fremmes. Målsætningen for det svenske formandskab var, at bidrage til, at hele regionen skal leve, og at det skal være muligt, at bo og virke i levende landdistrikter med konkurrencedygtige vilkår, men også at landdistrikternes potentiale til at bidrage til grøn vækst ses og ivaretages. Dette forudsætter en bæredygtig produktion miljømæssigt, socialt og økonomisk. Fokus for programmet var fremtiden og den moderna landsbygden. Resultaterne præsenteres under de enkelte budgetposter, men overordnet set, resulterede det svenske formandskab i en stærkt stigende opbakning til arbejdet med bioøkonomi. Arbejdet med bioøkonomi er præget af, at det adresserer alle tre udfordringer i rammeprogrammet og i forhold til de tre dimensioner i bæredygtig udvikling. Indsatsen på dette felt inden for MR-FJLS har i 2013 ledt til at bioøkonomi er blevet et centralt politisk tema i det nordiske samarbejde, og at der er igangsat en række forskellige initiativer på nordisk plan. I 2013 blev arbejdet med Bioøkonomi i Arktis igangsat, og ledte til netværks og forskningsaktiviteter i det arktiske med fokus på, hvordan de stedværende biologiske ressourcer på bæredygtig vis kan anvendes i målsætningen om at skabe bedre økonomiske udviklingsmuligheder, øget regional udvikling og samtidig sikre en bæredygtig forvaltning af naturressourcerne. Et andet centralt resultat ses i godkendelse af aktionsplanen under EU's Østersøstrategi – EUSBSR, hvor Nordisk Ministerråd foreslog og fik godkendt en NMR ledet indsats om bioøkonomi. Herigennem er NMRS blevet udpeget til at være Horizontal Action Leader. Som følge heraf har Nordisk Ministerråd i 2013 igangsat en indsats med titlen ”Realizing the Bioeconomy in the Baltic Sea Region.” NMRs opgave er, at etablere og sætte rammen for samarbejdet omkring bioøkonomi i Østersøregionen, og samtidig facilitere samarbejdsprocesser og netværksdannelse. Dette resultat bidrager samtidig til ministerrådets indsats vedrørende partnerskab og grænseregionalt samarbejde. MR-FJLS har i 2013 derudover leveret resultater i forhold til flere tværsektorielle politiske prioriteringer. Dette gælder ikke mindst i forhold til bæredygtig udvikling og ligestilling, hvor MR-FJLS aktivt har medvirket til at skabe politisk opmærksomhed og debat gennem deltagelse i Nordic Cool i Washington D.C. og i Commission on the Status of Women – CSW 57 i New York. MR-FJLS er også aktiv bidragsyder til resultater inden for Statsministrenes initiativ om 107 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug Grøn Vækst. FJLS har delansvar i forhold til flere af initiativerne, men indsatsen omkring madspild, skal i sær fremhæves, hvor der er initieret en større tværsektoriel indsats til adressering af madspildsproblemet, denne indsats har været med til at facilitere en stigende tværsektoriel opmærksomhed og fælles tilgang til problemet. Budget 2015 Budget 2014 Difference +/- Sum MR-FJLS (TDKK) 39.769 41.093 -1.324 -3,2% Projektmidler 5-6420 Ny nordisk mad Fiskeri 5-6610 Projektmedel - Fiskeri Jord- och skovbrug Projektmidler - jordbrug 5-6510 Projektmidler Jordbrug 5-6520 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) Institutioner - jordbrug 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) Projektmidler - skovbrug 5-6310 Projektmidler Skovbrug 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) Levnedsmidler 5-6810 Projektmedel - Levnedsmidler 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 907 907 6.198 6.198 27.071 1.188 369 819 1.716 1.716 6.106 6.106 27.761 1.171 364 807 -809 -809 92 92 -690 17 5 12 -47,1% -47,1% 1,5% 1,5% -2,5% 1,5% 1,4% 1,5% 20.016 20.016 5.867 306 5.561 5.593 5.046 547 20.810 20.810 5.780 301 5.479 5.510 4.971 539 -794 -794 87 5 82 83 75 8 -3,8% -3,8% 1,5% 1,7% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner 39.769 12.466 7.287 20.016 41.093 12.281 8.002 20.810 100% 31,3% 18,3% 50,3% 100% 29,9% 19,5% 50,6% % 5-6420 Ny nordisk mad Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 907.000 DKK Formål Budget 2014 1.716.000 Budget 2013 2.369.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af EK-FJLS (Eksekutiv) Arbejdet med Ny Nordisk Mad er forankret inden for MR-FJLS, men har et tværsektoriel sigte. Efter to gennemførte programperioder (2007-2009 og 2010-2014) går arbejdet med Ny Nordisk Mad ind i en ny fase. Denne baseres på den forudgående indsats, som været medvirkende til at igangsætte en bemærkelsesværdig forandring og udvikling. Den nye fase for Nordisk Ministerråds indsats om Ny Nordisk Mad, som indledes i 2015 benytter sig af, at Ny Nordisk Mad er blevet kendt og i vidt omfang også integreret i tænkning og økonomi. Indsatsen fra Nordisk Ministerråd vil derfor have fokus på at styrke netværksdannelsen på strategisk niveau blandt centrale nordiske institutioner samt at gennemføre en styrket brandingmæssig indsats. 108 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål Konkurrencedygtig produktion: Styrket netværksdannelse på strategisk niveau blandt centrale nordiske institutioner. Styrket branding indsats for Ny nordisk mad. 2014 - Mål 2014 er sidste år i indeværende programperiode, det betyder, at runde af og afklare hvordan visse aktiviteter indenfor programmet kan fortsættes i samarbejde mellem landene. De konkrete målsætninger fokuserer på følgende områder: Kommunikation Mad til mange Børn, mad og helse – SME Mad og kreative industrier Nordic Food Diplomacy, gastronomiske regioner, Street Food och Arenamad Tang og Tare Markering af 10 års jubilæet for det nordiske køkkenmanifest. 2013 – Opnåede resultater Under det svenske formandskab 2013 har programmet Ny Nordisk Mad II i stigen grad integreret sin virksomhed med andre aktører. Dette har haft flere mål. Den overordnede strategi, har været at arbejde hen imod, at ansvaret for Ny Nordisk Mad i stigende grad bliver overtaget af nationale aktører frem for det nordiske program. Med dette søges det sikret, at de værdier, som Ny Nordisk Mad II fremmer (nordiske råvarer, smag, oplevelser og lignende) samt at den nordiske samarbejdstanke i stigende grad udtrykkes i de nationale aktiviteter. Fiskeri 5-6610 Projektmidler – Fiskeri Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 6.198.000 Budget 2014 6.106.000 Budget 2013 6.240.000 Disp./bud. 13 95% Budget disp. af EK-FJLS (Fiskeri og Havbrug) Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til samarbejds- og statsministrenes prioriteringer, FJLS rammeprogram 2013-2016, formandskabsprioriteringer, og sektorstrategien. Sektorindsatserne er opdelt efter hovedprioriteringerne i FJLS rammprogram, som er konkurrencedygtig produktion, bæredygtig ressourceforvaltning og opretholdelse og udvikling af de nordiske velfærdssamfund, dvs. bæredygtig forvaltning og udvikling af fiskeri og havbrug i Norden. Konkret gøres dette i nordisk arbejdsgruppe for fiskeri og havbrug, midlerne bruges endvidere til at støtte aktiviteter i regi af embedsmandskomiteen og gennemførelse af formandskabsprogrammet. Mål og resultatopfølgning - Konkurrencedygtig produktion 2015 - Mål 2014 - Mål De konkrete mål for 2015 sker i Arbejdet i 2014 fokuserer på øget relation til bæredygtig vækst, værdiskabning og målsætningerbranding af Norden og blå Arktis. ne bliver fokuserede inden for Endvidere i relation til udviklinfølgende områder: gen af en indsats om blå bioøkoFiskernes konkurrencekraft og nomi og opfølgningen af det isrammebetingelser, udvikling af landske formandskabs-program, bæredygtig akvakultur, bioøkoNordBio. Fiskerisamarbejdet vil nomi og grøn vækst. Derudover 2013 – Opnåede resultater Svenske formandskabet i 2013 fokuserede på to aktiviteter den ene af dem direkte relateret til sektorens konkurrencekraft og rammebetingelser. Formandskabsprojektet om økonomiske konsekvenser af brændstofsubventioner, blev præsenteret på 109 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug især fokusere på økonomisk vækst i de marine erhverv i Norden, havbrug, kystfiskeri som aktører i turismen og produktion og anvendelse af tang og tare. prioriterer formandskabet marine innovation, og samarbejde mellem fiskeriets organisationer, forskningsinstitutter og forvaltningsorganer. Mål og resultatopfølgning – Bæredygtig naturressourceforvaltning 2015 - Mål 2014 - Mål De konkrete mål for 2015 sker i Hovedfokus bliver på øget værdirelation til bæredygtig vækst, skabning og målsætning-erne branding af Norden og blå Arktis. fokuseres inden for følgende Endvidere i relation til udviklinområder: integreret havforvalgen af en indsats om på blå biotning (herunder CFP, marin fyøkonomi og opfølgningen af det sisk planlægning, økosystems- og islandske formandskabs-program, flerartsforvaltning), klimaforanNordBio. Fiskerisamarbejdet vil dringernes påvirkning på hav og fortsat fokusere på kystsamfiskeri, udnyttelse af marine patfundsudvikling og arktiske områ- tedyr, bioøkonomi og grøn vækst. der. Derudover prioriterer formandskabet samarbejde og konflikter i fiskerisektoren, nuværende og potentiale fiskerier i Det Arktiske Ocean, klimaændringer og pelagiske fisk, og fordeling af fiskerirettigheder i Nordøst Atlanten på længere sigt. fiskerisamarbejdets efterårsmøde i Lysekil. Projektet analyserede 7 lander, 18 flådesegmenter og 25 fiskebestande. Analysen viser at under optimal forvaltning kunne forbruget af brændstof mindskes med 29 % og det økonomiske resultat forbedres med 100 %. 2013 – Opnåede resultater Svenske formandskabets anden aktivitet i 2013 handlede om udvikling af retningslinjer til flerartsforvaltning, med fokus på Østersøen, Nordsøen og Barentshavet. Retningslinjerne var udviklede i samarbejde med det internationale havforsknings-råd (ICES) og blev publicerede i efteråret 2013. Mål og resultatopfølgning - Opretholdelse og udvikling af de nordiske velfærdssamfund 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for indsatsen for Fiskerisamarbejdet vil i 2014 Fiskerisamarbejdet støttede, i 2015 fastsættes ultimo 2014, men fokusere sine målsætninger inden løbet af 2013, flere aktiviteter forventes at ske i relation til bæfor følgende områder: kystsamhvor kystsamfund og deres udredygtig vækst, branding af Nor- fundsudvikling og arktiske provikling var i fokus. Bland andet den og blå Arktis. Endvidere i blemstillinger. Formandskabet vil var kystfiskeri i Østersøen og relation til udviklingen af en ind- fokusere på samme områder. kystkultur i Skagerrakområdet i sats om blå bioøkonomi og den fokus. opfølgningen af det islandske formandskabsprogram, NordBio. Jordbrug 5-6510-1 Projektmidler – Jordbrug Projektmidler Valuta DKK Formål 110 Budget 2015 369.000 Budget 2014 364.000 Budget 2013 372.000 Disp./bud. 13 76% Budget disp. af EK-FJLS (Jordbrug) Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til konkurrencedygtig produktion, bæredygtig ressourceforvaltning og at opretholde og videreudvikle de nordiske velfærdssam- Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug fund. Arbejdet inden for EK-FJLS (Jordbrug) sker i tæt relation til Nordisk kontaktorgan for jordbrugsforskning (NKJ), NordGen, Ny Nordisk Mad indsatsen og arbejdet omkring bioøkonomi. Komiteen råder over en mindre budgetpost, som anvendes til at understøtte mere policy rettede aktiviteter i regi af embedsmandskomiteen og gennemførelse af formandskabsprogrammet. Budgetposten understøtter det eksisterende samarbejde på nordiske jordbrugspolitiske område karakteristeret ved landenes engagement i netværk inden for området. Mål og resultatopfølgning- Konkurrencedygtig produktion 2015 – Mål 2014 - Mål De konkrete mål for indsatsen for Arbejdet i 2014 fokuserer på 2015 fastsættes ultimo 2014, men følgende mål: forventes at ske i relation til bæFokus på planteforædlingens redygtig vækst, branding og biorolle i udviklingen af en nordisk økonomi. bioøkonomi. Herunder afklaring af rammerne for den fortsatte udvikling af det nordiske offentligt private partnerskab om planteforædling. Indsats til afklaring af forhindringer for udvikling af økologisk produktion i Arktis. Mål og resultatopfølgning – Bæredygtig naturressourceforvaltning 2015 - Mål 2014 - Mål De konkrete mål for indsatsen Jordbrugssamarbejdets indsats for 2015 fastsættes ultimo 2014, vedrørende bæredygtig naturresmen forventes at ske i relation sourceforvaltning er i høj grad til bæredygtig vækst, branding koblet til indsatsen omkring geneog det høje Nord. tiske ressourcer gennem NordGen. Komiteen er dog i 2014 engageret i en tværsektoriel indsats vedrørende nordisk indsats til afklaring af hvordan de internationale rammer for Acces and Benefit Sharing kan implementeres. 2013 – Opnåede resultater Under det svenske formandskab blev der fokuseret på den moderna landsbygden. En satsning som bidrog til udviklingen af arbejdet med bioøkonomi. Især blev der gennem konferencen Living Local Economies skabt en klar relation mellem lokaløkonomi, lokal produktion og bioøkonomiens betydning for dennes udvikling. 2013 – Opnåede resultater MR-FJLS igangsatte i 2011 et pilotprojekt om et offentligt privat partnerskab om plante-forædling i Norden. Partnerskabet blev etableret for en tre års periode. I 2013 blev partner-skabet evalueret, og det blev på baggrund heraf besluttet, at videreføres partnerskabet med national finansiering. Målet med partnerskabet er, at styrke den nordiske planteforædling med henblik på, at styrke de nordiske landes landbrugserhvervs tilpasning til og udvikling i et forandret klima samt at styrke den nordiske planteforædling generelt. 5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 819.000 DKK Formål Budget 2014 807.000 Budget 2013 824.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af NKJ Nordisk komite for Jordbrugs- og madforskning (NKJ) har som overordnet mål, at bidraget il en vidensbaseret jordbrugs- og madsektor i de nordiske lande. Dette sikres gennem at fremme og støtte nordisk forskningssamarbejde i jordbrugs- og madsektorer111 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug ne. NKJs arbejde skal tilføre et merværdi til forskningen på national og europæisk niveau. NKJ skal bidrage til national, nordisk og europæisk politikudformning inden for sit ansvarsområde og har en rådgivende funktion overfor Nordisk Ministerråd i forskningspolitiske spørgsmål som vedrører jordbrugs- og madforskning. Forvaltningsorgan NKJ’s sekretariat varetages af NordForsk. Bidraget til NKJ fra Nordisk Ministerråd anvendes til strategiske policy relaterede aktiviteter, mens sekretariatsfunktionen finansieres gennem nationale medlemsafgifter. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål I 2015 indledes en ny strategiperiode, som gælder for årene 20152018. Strategien forventes godkendt endeligt af NKJ og EKFJLS (Jordbrug) ultimo 2014. Med den nye strategi vil arbejdet med at bidrage til en kundskabsbaseret udvikling for jordbrugs og madsektorerne i de nordiske lande, hermed vil der være fokus på forskning og innovation. Den nye strategi vil have bioøkonomi, klimaforandringer og one health som de overordnede substantielle prioriteter. 2014 - Mål I 2014 fortsætter NKJ sit strategiske arbejde i linje med strategien, som gælder for perioden 20112014. Størst fokus ligger på arbejdet under temaet et biobaseret samfund. Herunder prioriterer NKJ projektet Arktisk bioøkonomi, som bidrager til en kortlægning af de fornybare biologiske ressourcer i Arktis. Desuden vil repræsentanter fra NKJ deltage i forskellige aktiviteter på den europæiske forsknings- og innovationsarena, dette fælder blandt andet i forhold til arbejdet i det europæiske bioøkonomipanel. 2013 – Opnåede resultater NKJ har siden 2011 arbejdet aktivt med at forme en nordisk platform og strategi for arbejdet med bioøkonomi. NKJ var således central og stærkt medvirkende til formuleringen af the Nordic Bioeconomy Initiative i 2012. Dette blev fulgt op i 2013 med yderligere tiltag og resultater. Især bidrog NKJ i arbejdet med bioøkonomi i Arktis og dermed til det forhold, at NMR aktivt arbejder med bioøkonomien i forskellige makroregionale kontekster; Norden, Arktis og Østersøregionen. 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) Institution Valuta SEK Modsv. DKK Formål Budget 2015 24.116.000 20.016.000 Budget 2014 23.920.000 20.810.000 Budget 2013 24.114.000 20.256.000 NMR fin. 13 75% Budget disp. af NordGen NordGens övergripande mål är att säkerställa bevarande och hållbart nyttjande av genetiska resurser (GR) i de nordiska länderna. NordGen bidrar till framtida livsmedelsförsörjningen, samtidigt som miljön och den biologiska mångfalden säkerställs genom bevarande och hållbart nyttjande av genetiska resurser av relevans och nytta för jord‐och skogsbruk i de nordiska länderna. NordGen stöder länderna och NMR med sakkunskap i såväl sak‐ som policyfrågor avseende Genetiske resurser. Kontraktperiode I 2015 indledes en ny kontrakt, som gælder for perioden 2015-2017. For kontraktperioden 2012-2014 er kontrakten opfyldt, og økonomien har udviklet sig tilfredsstillende. og status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål I 2015 indledes en ny kontraktperiode, som gælder for årene 20152017. Den nye kontrakt vil i hovedsa112 2014 – Mål Målene for 2014 er fastsat gennem kontrakten og præciseres årligt gennem handlingsplan og budget. 2013 – Opnåede resultater Bæredygtig bevarelse af genetiske ressourcer: Bidrage til den løbende opdatering og kvalitetssikring af NordGens kerneopgave Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug gen være en opdatering af den eksisterende kontrakt, med fokus på bevaring af genetiske ressourcer relevant for mad og landbrug, og at bidrage til bæredygtig anvendelse af genetiske ressourcer relevant for mad og landbrug. Som noget nyt vil den nye kontrakt øge fokus på NordGens rolle i forhold til bæredygtig anvendelse af genetiske ressourcer med vægt på institutionens rolle i forhold til det offentligt private partnerskab om planteforædling. For 2014 er der særligt fokus på følgende sager: Gennemførelse af den overordnede plan for cerialie-samlingen, hvordan håndteres og prioriteres regenerering. Langsigtet plan for regenerering vil blive udviklet i løbet af 2014. Inventory og spire prøver og regenerering gives fortsat prioritet. NordGen husdyr vil lægge vægt på at bygge nordiske netværk til at øge fokus på de specielle egenskaber som mange af de nordiske husdyrraser har. NordGen skov vil fortsætte med at focusere på klimaændringer og indflydelse på fremtidens skov. om bevaring af genetiske ressourcer: NordGen har nu 31.854 accessioner i genbanken. I 2013 blev der fokuseret på kvalitets system og kvalitetssikring af samlingen, med henblik på løbende sikring og opdatering af genmaterialet i genbanken. Antal spire tester var 6058. I alt blev 1130 accessions regenereret og 51 foder plante accessions har været sendt til ekstern regenering. NordGen husdyr har arbejdet på at forbedre adgangen til FAOs DAD-IS database, som vil blive anvendt til dokumentation for nordisk husdyr genetiske resources. NordGen Forest havde sit primære fokus på spørgsmål om klimaændringer. Bæredygtig anvendelse af genetiske ressourcer: Bidraget til, at styrke NordGens bidrag til bæredygtig anvendelse af genetiske ressourcer: NordGen har i 2013 distribueret 6.132 frøprøver till forskare, förädlare og andre brugere. NordGens indsats har bidraget positivt til at sikre udviklingen af det nordiske offentligt private partnerskab om vækstforædling i partnerskabets pilotperiode 20112013 gennem sekretariatsbetjeningen heraf. Realiserinen af NordGens mål sker i stor udstrækning gennem NordGens arbejdgrupper og netværk. Arbejdsgrupperne og netværkene er vigtigt komponenter i NordGens arbejde. . Den nordiske nytte af disse er stor, da de både er omkostningseffektive, og har stor nytte for alle de nordiske lande. NordGen er organiseret med tre afdelinger: NordGen Planter, NordGen Skov go NordGen Husdyr. Levnedsmidler 5-6810 Projektmidler – levnedsmidler Projektmidler Valuta DKK Budget 2015 5.046.000 Budget 2014 4.971.000 Budget 2013 5.080.000 Disp./bud. 13 94% Budget disp. af EK-FJLS (Levnedsmidler) 113 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug Formål Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til konkurrencedygtig produktion, bæredygtig ressourceforvaltning og at opretholde og videreudvikle de nordiske velfærdssamfund, dvs, arbejde for sikre og sunde fødevarer, forbrugerbeskyttelse og et højt niveau indenfor dyresundhed og dyrevelfærd. Dette gøres konkret i regi af levnedsmiddelsektorens arbejdsgrupper. Endvidere bruges midlerne til at understøtte de mere policyrettede aktiviteter i regi af embedsmandskomiteen og gennemførelse af formandskabsprogrammet. Forvaltningsorgan Aktiviteter i forhold til EK-FJLS (Levnedsmidler) betjenes af tre halvtids arbejdsgruppesekretærer, der er ansat på hvert sit forvaltningsorgan, for henholdsvis arbejdsgruppen for ernæring og toksikologi (Fødevarestyrelsen), arbejdsgruppen for nordisk madforvaltning og forbrugerinformation (Livsmedelverket) og arbejdsgruppen for mikrobiologi, dyresundhed og dyrevelfærd (Mattilsynet). Mål og resultatopfølgning – Konkurrencedygtig produktion 2015 - Mål 2014 - Mål Dyrevelfærd Dyrevelfærd Videreudvikle den nordiske tradi- Et nordisk tilsynsseminar om tion med fokus på sunde og raske dyrevelfærd i slagtekyllingsprodyr, som opdrættes på en etisk duktion, og et om velfærdindikaforsvarlig måde. torer i praktisk tilsyn. Identificere områder, hvor der findes grundFødevaresikkerhed lag for en fælles nordisk strategi Videreudvikle arbejdet med føfor påvirkning af EU’s opfølgdevaresikkerhed og -tryghed ning af sin dyrevelfærdsstrategi. (Food safety). Tilsyn Tilsyn Opfølgning på kontrolkampagnen Udvikle metoder for ensretning af vedr. forekomst af udeklarede et risikobaseret tilsyn. allergener, ikke mindst set i forhold til den nye informationsforForbrugerinformation ordning fra EU. Videreudvikle arbejdet med redelig håndtering og omsætning samt korrekt information til forbrugerne, som herved kan træffe oplyste valg. 2013 – Opnåede resultater Tilsyn Forberedelse af en kontrolkampagne vedr. materialer, der kommer i kontakt med levnedsmidler. Positivliste med spisesvampe i Norden. Bruge nordiske fødevaredata til at harmonisere den nordlige zone for risikovurderinger af pesticider. Oprettelse af et nordisk-baltisk netværk vedrørende nanoteknologi Forbrugerinformation Et seminar om Informationsforordningen fra EU for at drøfte implementeringen. Beredskab Nordisk-baltisk veterinærberedskab havde et seminar om vilde dyrs rolle i beredskabet, også med deltagelse fra Polen. Tyskland og Rusland Mål og resultatopfølgning – Bæredygtig ressourceforvaltning 2015 - Mål 2014 - Mål Madspild Madspild Arbejde med at mindske Se under prioriteringspuljen madspild i kæden fra produktion ”Grøn vækst”. til indtagelse uden at give afkald på fødevaresikkerheden. Drikkevand På grund af de store udfordringer, Drikkevand der udpeges i de kommende år, Vurdere konsekvensen af kliovervejes det at oprette et perma114 2013 – Opnåede resultater Madspild Se under prioriteringspuljen ”Grøn vækst”. Drikkevand Workshoppen vedr. udfordringerne vedr. drikkevand blev gennemført og resultatet er et net- Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug maændringer for næringsmiddeltryghed herunder tilgang til rent drikkevand. nent nordisk-baltisk netværk vedr. drikkevand, der løbende skal fokusere på forskellige udfordringer. værk, der skal have fokus på de fremtidige udfordringer. Mål og resultatopfølgning – Opretholde og videreudvikle de nordiske velfærdssamfud 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater Styrke og videreudvikle arbejdet NNR Ernæring med at minimere risiko for sunDen endelige udgave af NNR er Vurdering af de ernæringsmæssihedsskader (human og dyrehelse) udgivet. Derefter igangsættes et ge konsekvenser ved et mindre på EK-FJLS (Livsmedel)s anarbejde vedr. kommunikation af indtag af kød svarsområder. NNR. Herunder anvendes også det nordiske ernæringsmærke – One Health Fokus på risiko-nytte aspektet Nøglehulsmærket, som i øvrigt Første rundbordsmøde om One kan fejre 5 år som nordisk mærke Health – antibiotikaresistens proStyrke arbejdet med information i 2014. blematikken. om helsefremmende kosthold og betydningen af fysisk aktivitet One Health Der vil blive afholdt et årligt Implementere de nordiske næmøde vedr. One Health. ringsrekommandationer og omsætte disse til anbefalinger for sammensætning af kost, samt arbejde for at lette forbrugernes muligheder for at træffe sundhedsmæssige gunstige valg. Styrke arbejdet med at bremse den øgedee antimikrobielle resistens hos mennesker og dyr. 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 547.000 Budget 2014 539.000 Budget 2013 551.000 Disp./bud. 13 85% Budget disp. af EK-FJLS (Levnedsmidler) Formålet er at implementere den nordiske handlingsplan for bedre sundhed og livskvalitet gennem kost og fysisk aktivitet som en prioriteret indsats af tværsektoriel karakter. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Monitorering af kost og motion i Norden Som opfølgning på den første nordiske monitorering af kost og fysisk aktivitet, der blev gennemført i 2011, foreligger resultaterne fra den anden monitorering 2014. 2014 - Mål Deltagelse i den 2. internationale ernæringskonference Gøre opmærksom på de resultater, der er fremkommet som opfølgning på det nordiske samarbejde om ernæring igennem de seneste år. Resultaterne skal give et indblik i Monitorering 2013 – Opnåede resultater NNR De nordiske næringsstofanbefalinger blev lanceret, og var som opfølgning herpå et øget fokus på specielt indtaget af D-vitamin. 115 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug udviklingen i kost og motion – og på sigt rygning og alkohol, for at give et redskab til at kunne påvirke udviklingen i retning af en bedre velfærd for den nordiske befolkning. I den nordiske monitorering for kost og motion måles status blandt børn 7-12 år, samt voksne 18-65 år. Der bliver nu sat fokus på at få de unge med i monitoreringen. Skovbrug 5-6310 Projektmidler – Skovbrug Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 306.000 Budget 2014 301.000 Budget 2013 307.000 Disp./bud. 13 80% Budget disp. af EK-FJLS (Skovbrug) Formålet er at understøtte aktiviteter i forhold til konkurrencedygtig produktion, bæredygtig ressourceforvaltning og at opretholde og videreudvikle de nordiske velfærdssamfund. Arbejdet inden for EK-FJLS (Skovbrug) sker i tæt relation til SNS, NordGen og arbejdet omkring bioøkonomi. Komiteen råder over en mindre budgetpost, som anvendes til at understøtte de mere policyrettede aktiviteter i regi af embedsmandskomiteen og gennemførelse af formandskabsprogrammet. Budgetposten understøtter det eksisterende samarbejde på nordiske skovbrugspolitiske område karakteristeret ved landenes engagement i netværk inden for området. Mål og resultatopfølgning- Konkurrencedygtig produktion 2015 – Mål 2014 - Mål De konkrete mål for indsatsen Udvikling af policy prioriteter og for 2015 fastsættes ultimo 2014, rekommandationer for det nordiske men forventes at ske i relation skovpolitiske samarbejde I periotil bæredygtig vækst og bioøko- den 2015-2020. Som en del af det nomi. islandske formandskab gennemføres et projekt med følgende formål: a.Opfølgninger på resultaterne af arbejdet med skovministrenes Selfoss declaration om bæredygtig skovbrug. b.Formulering af, godkendelse af og kommnikation af nye policy prioriteter i det nordiske skovpolitiske samarbejde for perioden 2015-2020 Sekundær målsætning: c.At styrke det nordiske skovpolitiske samarbejde inden for eksisterende samarbejder, netværk og strukturer. 2013 – Opnåede resultater Under det svenske formandskab blev der fokuseret på den moderna landsbygden. En satsning som bidrog til udviklingen af arbejdet med bioøkonomi. Især blev der sat fokus på mulighederne inden for øget anvendelse af træ som byggemateriale, hvilket blandt andet skete gennem konferencen:. ”Industrial wood construction on the path towards a growing biobased economy. Herigennem søgtes der skabt tværsektorielle samarbejder med bioøkonomien som omdrejningspunkt. Mål og resultatopfølgning – Bæredygtig naturressourceforvaltning 2015 - Mål 2014 - Mål 2013 – Opnåede resultater De konkrete mål for indsatsen for EK-FJLS (Skovbrug) bidrager 2015 fastsættes ultimo 2014, men sammen med EK-FJLS (Jordbrug 116 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug forventes at ske i relation til bæredygtig vækst og bioøkonomi. og), EK-FJLS (Fisk) og EKMiljø til en nordisk indsats til afklaring af hvordan de internationale rammer for Acces and Benefit Sharing kan implementeres. 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 5.561.000 DKK Budget 2014 5.479.000 Budget 2013 5.599.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af SNS Formål SamNordisk Skovforskning (SNS) skal skabe nordisk nytte ved (1) at fremme forskningssamarbejde og netværk for et bæredygtigt skovbrug og anvendelse af skovressourcer, (2) at give pålidelige, relevante og aktuelle forskningsfaglige bidrag til det nordiske skovpolitiske policy-arbejde, (3) at være en betydelig aktør i tværfaglige nordiske udfordringer inden for skovsektoren og (4) styrke Nordens position indenfor skovforskning i europæisk og international sammenhæng. ForvaltningsOrgan Sveriges Lantbruksuniversitet Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål De konkrete mål for indsatsen for 2015 fastsættes ultimo 2014, med udgangspunkt i SNS strategien og i relation til bæredygtig vækst og bioøkonomi. 2014 - Mål Forskningsaktiviteter, SNS skal: Etablere og understøtte European Forestry Insitute regional office northern Europe/SNS netværk indenfor de strategiske mål for EFINORD og SNS. Etablere og understøtte SNS projekter indenfor SNS strategiske mål, herunder særlig satsning på skovens rolle i bioøkonomi, klima og samfund. Fortsætte CAR’s som er finansieret i 2011-2015 samt forberede evt. udlysning for fremtidige CAR’s. Fortsætte SNS aktiviteter indenfor Selfossdeklarationen (2008)og Nidaros deklarationen (2012). Planlægge og deltage i seminar med Scandinavian Journal of Forest Research på Internation Union of Forrest Rresearch Organisations World Congress 2014. Nordisk og regionalt samarbejde, SNS skal: deltage i ERANET SUMFOREST. sætte fokus på bæredygtig biomas- 2013 – Opnåede resultater I 2013 har SNS igangsat en række forskningsprojekter og netværk indenfor bæredygtigt skovbrug og sat særlig fokus på skovens rolle i bioøkonomien. SNS har udarbejdet og vedtaget en ny strategi for 2014-2017. Der satses på temaerne Bioøkonomi, Samfund og Klima i den nye strategi. På formidlingssiden har SNS øget kommunikationen med målgruppen i form af nyhedsbreve, policy briefs, blogs, korte forskningsnyheder og netværksmøder. SNS anvender hjemmesiden, nyhedsbreve, NB Forest og Facebook som formidlingskanaler og har taget initiativ til en udviklingsstrategi for NB Forest. Samarbejdet med EFINORD, NKJ, NordGen og andre nordiske organisationer har udviklet sig positivt i 2013. I forhold til nærområderne har SNS bl.a. været initiativtager til og projektleder 117 Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug seproduktion indenfor Nordisk Miniserråds deklarationer og EU’s strategi for Østersøregionen (EUSBSR). øge samarbejdet i vest i forbindelse med Naboer i vest-programmet i Nordisk Ministerråd. konsolidere og udvikle samarbejdet med EFINORD. Strategi, organisation og kommunikation, SNS skal: implementere SNS-strategi for 2014-2017. udarbejde en plan for øget ligestilling med bistand fra Nordisk Ministerråds sekretariat. øge regional videndeling og forskningskommunikation på NB Forest www.nbforest.info . implementere web-baseret værktøj til ansøgnings- og evalueringsprocesser. 118 for projektet ”Bæredygtig Bioøkonomi i Arktis”, støttet forskningsansøgninger til Naboer i Vestprogrammet og været godt involveret i Østersøstrategien med flagskibet ”Sustainable Forest Management in the Baltic Sea Region – EFINORD” og den horisontale aktion ”Sustainable Development and Bioeconomy”. På EU-niveau er ansøgningen om ERA-NET SUMFOREST blevet godkendt (2014-2018), hvor SNS er en af de større partnere i ERAnettet med ansvar for intern og ekstern hjemmeside og kommunikation. Jämställdhet Jämställdhet Generel indledning Formål og Fakta Det nordiska jämställdhetssamarbetet har allt sedan det inleddes 1974 arbetat aktivt för att utveckla och främja jämställdhet i de nordiska samhällena. I det nordiska sammanhanget innebär jämställdhet att kvinnor och män, flickor och pojkar, har samma makt och inflytande, lika rättigheter, ansvar, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden. Strategiske målsætninger 2015 Nordiska ministerrådet för jämställdhet kommer under 2015 att inleda arbetet under ett nytt samarbetsprogram. Samarbetsprogrammet omfattar de två övergripande temana välfärd och innovation samt det offentliga rummet. Vidare har samarbetsprogrammet två tvärgående teman nämligen hållbar utveckling med fokus på mångfald och mäns och pojkars aktiva deltagande. Ministerrådets resultater i 2013 Under år 2013 genomfördes samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle. Samarbetsprogrammet har fyra teman: jämställdhet på arbetsmarknaden, jämställdhet i utbildning, nolltolerans mot könsrelaterat våld och kön och etnicitet. Jämställdhetsintegrering och mäns och pojkars aktiva deltagande är två tvärgående teman i programmet. Under 2013 var fokus speciellt på jämställhet på arbetsmarknaden och jämställdhet i utbildning. Inom ramen för området jämställdhet i arbetslivet var deltidsarbetets effekter för kvinnors och mäns ekonomi i fokus. Resultatet av arbetet har kunnat spridas genom rapporter som tagits fram och konferenser som har genomförts på dessa teman. Inom ramen för området jämställdhet i utbildning utarbetades en rapport om Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden. Rapporten presenterades vid en konferens. Under året vitaliserades dessutom arbetet med jämställdhetsintegrering i Nordiska ministerrådet. Under året fick sektorerna i uppgift att ta fram jämställdhetsmål och indikatorer som sedan ska ligga till grund för en årlig rapportering av jämställdhetsarbetet. Detta genomfördes med stöd i beslut från år 2000 om att alla sektorer har ansvar för jämställdhetsintegrering. MR-Jäm (TDKK) 6-4410 6-4420 6-4480 Projektmedel Projektmedel - Jämställdhet MR-JÄMs stödordning Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Budget 2015 Budget 2014 Difference +/- 8.873 8.919 -46 -0,5% 8.873 3.493 2.842 2.538 8.919 6.379 0 2.540 -46 -2.886 2.842 -2 -0,5% -45,2% -0,1% 8.873 6.335 2.538 8.919 6.379 2.540 100% 71,4% 28,6% 100% 71,5% 28,5% % 119 Jämställdhet 6-4410 Projektmedel – Jämställdhet Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 3.493.000 Budget 2014 6.379.000 Budget 2013 6.064.000 Disp./bud. 13 83% Budget disp. af MR/Äk-JÄM Jämställdhetssektorns projektmedel skall verkställa de behov, intressen och önskemål MR-JÄM har för verksamheten. Den överordnade prioriteringen görs med hjälp av samarbetsprogrammet för det nordiska jämställdhetssamarbetet 2015-2018. Projektmedlen fördelas på 3.000.000 för genomförande av det årliga sektorsprogrammet, 191.000 för ad hoc initiativ och 250.000 för sektorspecifik administration. Budgetposten innehöll fram till år 2014 även MR-JÄMs stödordning, om MDKK 2,8 som år 2015 utgör en separat budgetpost vilket förklara skillnaden mellan budget 2014 och budget 2015. I overensstemmelse med den af MR-JÄM besluttede strategi er følgende mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Fokus under år 2015 kommer att vara att igångsätta arbetet med att verkställa det nya samarbetsprogrammet, som omfattar två övergripande teman: välfärd och innovation samt det offentliga rummet. 2014 - Mål Jämställdhet på arbetsmarkanden, nolltolerans mot könsrelaterat våld och mäns/pojkars aktiva deltagande och jämställdhetsintegrering har prioriterats under året. År 2014 utgör 40-års jubileum för det nordiska jämställdhetssamarbetet. Sektorn har vidare arbetat med att utforma nytt samarbetsprogram som ska träda i kraft 2015. 2013 – Opnåede resultater Under 2013 var huvudfokus för sektorn att lyfta frågor om jämställdhet i utbildning och jämställdhet i arbetslivet. Projektet Deltid, kön och ekonomisk fördelning berörde deltidsarbetets effekter för kvinnors och mäns ekonomi och resulterade i en rapport som kan användas som underlag för politiker, myndigheter och arbetsmarknadens parter. Rapporten Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan presenterar lärande exempel om arbete med jämställdhet i förskolor och skolor o Norden. Under 2013 revitaliserades arbetet med jämställdhets-integrering. Under året skulle alla sektorer i Nordiska ministerrådet ta fram jämställdhetsmål. Jämställdhetssektorn stödde och koordinerade detta arbete. 6-4420 MR-JÄMs stödordning Projektmidler Valuta DKK Formål 120 Budget 2015 2.842.000 Budget 2014 0 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af MR/Äk-JÄM Stödordningen skall stimulera nordiskt samarbete på jämställdhetsområdet inom ramen för jämställdhetsministrarnas samarbetsprogram och dess prioriteringar. Stödordningen syftar Jämställdhet till att stöda projekt som inbegriper såväl nordiskt mervärde som ett jämställdhetspolitiskt mervärde. MR-JÄMs stödordning ingick åren 2013 och 2014 i budgetposten 4410. I overensstemmelse med den af MR-JÄM besluttede strategi er følgende mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål MR-JÄMs stödordning kommer för tredje året att stimulera nordiskt samarbete om jämställdhet. Från och med 2015 har MR-JÄM ett nytt samarbetsprogram vars prioriteringar stödordningen syftar till att stöda. 2014 - Mål MR-JÄMs stödordning andra utlysning skall medverka till att förverkliga nordiskt jämställdhetssamarbete inom ramen för jämställdhetsministrarnas prioriteringar om jämställdhet på arbetsmarknaden, jämställdhet och utbildning, könsrelaterat våld och kön, etnicitet och jämställdhet. 2013 – Opnåede resultater Genom stödordningen har samarbetsprojekt om jämställdhetsintegrering på lokal nivå, jämställdhet i förhållande till hållbarhet och transport, könsrelaterat våld, antirasism och etnicitet och barnoch ungdom och jämställdhet i media understötts. Stödordningens första utlysning hade 80 sökanden varav 11 beviljades medel. 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 2.538.000 DKK Formål Budget 2014 2.540.000 Budget 2013 3.054.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR/Äk-JÄM NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, är jämställdhetsministrarnas samarbetsorgan med främsta syfte att förmedla och synliggöra nordisk jämställdhetspolitik. I overensstemmelse med den af MR-JÄM besluttede strategi er følgende mål fastlagt for 2015. Forvaltningsorgan Göteborgs universitet Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål 2015 är sista verksamhetsår inom ramen för NIKKs nuvarande mandat. NIKKs uppdrag är att synliggöra och förmedla information och kunskap om jämställdhet i Norden, till en bred målgrupp. Under året skall beslut fattas om NIKK efter 2015. 2014 - Mål Under 2014 prioriterar NIKK att synliggöra jämställdhetssektorns arrangemang, att vidareutveckla webbplatsen och nyhetsbrev och administration av MR-JÄMs stödordning. 2013 – Opnåede resultater Under 2013 arbetade NIKK framförallt med att upprätta infrastruktur för kommunikation, utveckla och skapa arbetsgång genom nya nätverk och kontakter samt med att utföra projekt och uppdrag åt MR-JÄM. 121 Närings-, Energi- och Regionalpolitik Närings-, Energi- och Regionalpolitik Generel indledning Formål og Fakta Ministerrådet för Näring-, energi- och regionalpolitik (MR-NER) arbetar för att säkra tillväxt och utveckling inom de nordiska länderna genom att bidra till att säkra en stabil tillgång till hållbara energikällor och en hållbar regional utveckling som främjar en grön tillväxt i Norden. MR-NER skall bidra till att skapa ökad konkurrensförmåga, ökad innovation och avskaffande av gränshinder för människor och företag inom regionen. Strategiske målsætninger 2015 Næringsektoren skal igangsætte 5 nye fyrtårnsprojekter under samarbejdsprogrammet for erhvervs- og innovationspolitikken 2014-17: 1) Nordisk partnerskab for entreprenørskab og finansiering, 2) Innovative nordiske digitale løsninger, 3) Nordic Built Cities, 4) Innovative nordiske velfærdsløsninger, og 5) Nordisk partnerskab for ekspansion af kulturelle og kreative virksomheder. Næringssektoren vil via Nordic Innovation finansiere flere eksterne projekter under 2014 under bl.a.: Nordic Solved, Marine Innovation, Bioøkonomi, Innovative nordiske, velfærdsløsninger, Nordic Mining og Nordic Built Cities. Og endelig vil Næringssektoren gennem Nopef aktivt samarbejde og udveksle information med både nationale og nordiske erhvervsorganisationer. Det er et mål, at Nopef bevilliger finansiering til 60 kvalificerede forstudieprojekter og at opnå en realiseringsgrad på 40 % for afsluttede projekter. Energisektoren skal, via sit energipolitiske samarbejdsprogram for 2014-17, bidrage til det grønne vækstsamfund med stabil energiforsyning og bæredygtig energi til gavn for velfærden i de nordiske lande. Det nordiske energisamarbejde skal være et redskab til yderligere harmonisering af det nordiske elmarked og markedsføring af nordiske styrkepositioner på den globale arena. Der skal fortsat arbejdes målrettet med: 1) Velfungerende energimarkeder og klimavenlige energisystemer, 2) Energieffektivisering 3) Brug af vedvarende energikilder 4) Udvikling af mere miljøvenlige energikilder til transport på sø, land og i fiskerisektoren. Det indebærer eksempelvis gennemførelse af en højniveau konference om det nordiske elmarked og en om strategisk energiplanlægning til fremme af grøn, bæredygtig energi Regionalsektorn skall genomföra och driva det nordiska regionalpolitiska samarbetet framåt genom fortsatt implementering av det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet för perioden 2013 – 2016. Programmet ska 1) Bidra till en regionalt hållbar välfärdsutveckling, 2) Främja en hållbar regional utveckling i Arktis, samt 3) Stimulera en grön tillväxt i alla regioner. Arbetet genomförs i fyra arbetsgrupper under ÄK-R inom 1) Välfärd/demografi, 2) Arktis, 3) Grön tillväxt – innovation, 4) Grön tillväxt – plansamarbete och hållbara stadsregioner. Riktade forskningsinsatser inom ramen för Nordregios verksamhet skall medverka till en hållbar tillväxt och ett mer konkurrenskraftigt, innovativt regionalt Norden. Regionalsektorns stöd till tolv Gränskommittéer skall bidra till ett välfungerande och fruktbart gränsregionalt samarbete, samt att reducera gränshinder och att utveckla hållbara gränsregioner. Regionalsektorn skall genom det Nordatlantiska samarbetet (NORA) stärka och utveckla samarbetet inom regionalområdet i den nordatlantiska regionen (Grönland, Island, Färöarna och Kust-Norge) samt med nordens grannar i väst (Kanada, Skottland och Irland). Ministerrådets resultater i 2013 122 Næringsektoren har udarbejdet et nyt nordisk samarbejdsprogram for innovation og erhvervspolitikken 2014-2017, der sikrer en fokusering af den erhvervspolitiske indsats på nordiske styrkepositioner. Man har gennemført og afsluttet visse af fyrtårnsprojek- Närings-, Energi- och Regionalpolitik terne fra det tidligere samarbejdsprogram 2011-13. Fx er fyrtårnsprojektet Nordic Built på i alt 200 MNOK blevet gennemført. Energisektoren har udarbejdet et nyt samarbejdsprogram for perioden 2014-2017 med fortsat fokus på det nordiske elmarked, energieffektivitet, vedvarende energi, energiforskning og horisontelle områder som transportsektoren og EU. Nordisk Energiforskning udarbejdede i samarbejde med IEA, Nordic Energy Technology Perspectives. Projektet udviklede scenarier som vurderede hvordan de nordiske lande kan opnå sine nationale reduktionsmål for CO2-udslip for 2050 som en samlet region. Regionalsektorn har under 2013 fortsatt sin satsning på de demografiutmaningar som de nordiska länderna står inför och tagit fram en demografisk handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner för att möta demografiska förändringar. Fyra arbetsgrupper för genomförande av det regionalpolitiska samarbetsprogrammet 2013 – 2016 har initierats och igångsatts. En analys av Vestnordenfonden har genomförts med fokus på fondens kostnader i förhållande till resultat (s.k. cost-benefit) samt att bidra till ökad kunskap om fondens verksamhet i regionen. En ny finansieringsmodell för gränskommittéerna för perioden 2014 – 2016 har tagits fram. Sum MR-NER (TDKK) 7-5140 7-5180 7-5280 7-5141 7-3220 7-5143 7-5151 7-5160 7-6180 Näring Projektmidler - Näring Projektmidler Näring Institutioner - Näring Nordisk Innovation Nopef Energi Projektmidler Energi Institutioner - Energi Nordisk Energiforskning (NEF) Regional Projektmidler Regional NORA Grenseregionalt samarbeid Institutioner - Regional Nordregio Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Organisationsbidrag Budget 2015 Budget 2014 Difference +/- 132.686 140.438 -7.752 -5,5% 89.619 1.986 1.986 87.633 72.471 15.162 10.582 4.130 6.452 6.452 32.485 5.320 6.624 9.287 11.254 11.254 95.991 1.957 1.957 94.034 79.096 14.938 11.163 4.192 6.971 6.971 33.284 5.393 6.640 9.550 11.701 11.701 -6.372 29 29 -6.401 -6.625 224 -581 -62 -519 -519 -799 -73 -16 -263 -447 -447 -6,6% 1,5% 1,5% -6,8% -8,4% 1,5% -5,2% -1,5% -7,4% -7,4% -2,4% -1,4% -0,2% -2,8% -3,8% -3,8% 132.686 11.436 24.449 90.177 6.624 140.438 11.542 24.488 97.768 6.640 100% 8,6% 18,4% 68,0% 5,0% 100% 8,2% 17,4% 69,6% 4,7% % 123 Närings-, Energi- och Regionalpolitik Näring 7-5140 Projektmedel – Näring Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 1.986.000 Budget 2014 1.957.000 Budget 2013 1.996.000 Disp./bud. 13 81% Budget disp. af EK-NER/N Projektmidlerne skal anvendes til at gennemføre de politiske målsætninger i ministerrådet (MR-NER). Først og fremmest skal projektmidlerne gå til fyrtårnsprojekterne under samarbejdsprogrammet og for at afslutte og videreføre planlagte initiativer som KreaNord og formandskabsinitiativer. Projektmidlerne skal herudover anvendes til projekter, som styrker den nordiske virksomheders konkurrenceevne, bidrager til fjernelse af grænsehindringer, og projekter som skaber fælles viden, der kan styrke nordisk erhvervspolitik. Projekterne skal alle sikre fælles nordisk nytte. I overensstemmelse med det af MR-NER besluttede rammeprogram er følgende mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Der gennemføres 5 fyrtårnsprojekter, der vil understøtte satsningerne i samarbejdsprogrammet. Der gennemføres en evaluering af KreaNord og en afslutningskonference. Der gennemføres danske formandskabsinitiativer under temaerne vækst, velfærd, værdier og det blå arktis. Evalueringer af tidligere initiativer for at styrke den fremadrettede indsats og skabe synlige resultater samt målbare effekter. Dette skal ses i sammenhæng med moderniseringsprojektet. Der skal følges op på evalueringen af NI via en handlingsplan, der skal sikre implementeringen af initiativerne. 2014 - Mål Forprojekterne til fyrtårnsprojekter afsluttes Pilotprojekterne udmøntes i egentlige fyrtånsprojekter: Nordisk partnerskap for entreprenørskab og finansiering, Innovative nordiske digitale løsninger, Nordic Built Cities, Innovative nordiske velfærdsløsninger, og Nordisk partnerskab for ekspansion af kulturelle og kreative virksomheder. Rapport Nordic Exports of Goods and Exporting Enterprises lanceret og afholdelse af en konference pba. af rapporten for at skabe bedre vidensgrundlag for policy inden for eksportområdet. Etablering af et fælles kontor op i Masdar City for nordiske cleantechvirksomheder for at øge nordiske eksportmuligheder. Evaluering af Nordisk Innovation og udarbejdelse af ny resultatkontrakt for 2015 og frem for at sikre en bedre udnyttelse midlerne. Tættere samarbejde mellem institutionerne i Oslo for at sikre synergier og øge kvaliteten. 124 2013 – Opnåede resultater Udarbejdese af nyt nordisk samarbejdsprogram for innovation og erhvervspolitikken 20142017, der sikrer en fokusering af den erhvervspolitiske indsats på nordiske styrkepositioner. Gennemførelse og afslutning af visse af fyrtårnsprojekterne fra det tidligere samarbejdsprogram 2011-2013 for at understøtte nordiske styrkepositioner: Nordic Built (Fællesnordisk program for klimavenligt byggeri), Innovation gennem offentligt indkøb og regulering, Innovationsforum, Fælles nordisk CSRstrategi, Videncenter for Entreprenørskab. Gennemførelse af projektet om ny varestatistik og globale værdikæder for at skabe bedre vidensgrundlag for policy inden for eksportområdet. Närings-, Energi- och Regionalpolitik 7-5180 Nordisk Innovation Institution Valuta NOK Modsv. DKK Budget 2015 80.523.000 72.471.000 Budget 2014 80.710.000 79.096.000 Budget 2013 82.023.000 80.383.000 NMR fin. 13 66% Budget disp. af Institutionen I tillæg til den årlige bevilling gives en tilsagnsfuldmagt på 70 MNOK. Denne fordeles med maksimalt 40 MNOK 2016, 20 MNOK i 2017 og 10 MNOK i 2018. I forbindelse med evalueringen af Nordisk Innovation i 2014 og 2015 skal det undersøges, om tilsagnsfuldmagten kan undværes. Formål Nordisk Innovation har till syfte att medverka till en hållbart värdeskapande, entreprenöriellt och innovativt näringsliv i Norden. Institutionen skall vara Nordiska Ministerrådets viktigaste organ för att genomföra ett nordiskt näringspolitiskt samarbete, med sikte på att utveckla och stärka det nordiska näringslivet som ett av de främsta och mest konkurrenskraftiga i världen. Nordisk Innovation skall skapa nätverk och samarbetsplattformar mellan nordiska offentliga och privata aktörer inom handel, innovation och näringslivsfrämjande insatser. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för näringsområdet är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2014 Nytt kontrakt 1 januari 2015 og status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål NI kommer til å fortsette arbeidet med de 5 prioriterte fyrtårnprosjektene som ble satt i gang i 2014, og programmene blir lansert med de eksisterende finansieringsverktøyene som NI har til rådighet. NI skal proaktivt skape og støtte under nettverk programmer i samarbeid med relevante myndigheter. NI kommer til å finansiere flere eksterne prosjekter under 2015 under bl.a.: Nordic Solved, Marine Innovation, Bioøkonomi, Innovative nordiske, velferdsløsninger, Nordic Mining og Nordic Built Cities. Disse skal settes i gang og følges opp i begynnelsen av 2015. NI skal også understøtte relevante danske formandskabsinitiativer. 2014 - Mål Stödet till igångsättandet av det nya Nordiska närings- och innovationspolitiska samarbetsprogrammet skall vara en central del av aktiviteterna. NI kommer til med å utforme og videreføre arbeidet på de 5 fyrtårnprosjektene som er lagt frem i samarbeidsprogrammet til nordiske innovasjons- og næringspolitiske samarbeidet (2014-2017). Disse fem programmene er: Nordic Built Cities, Nordisk partnerskap for entreprenørskap og finansering, Innovative nordiske digitale løsninger, Innovative nordiske velferdsløsninger, Nordisk partnerskap for ekspansjon av kulturelle og kreative næringer I tillegg kommer NI til med å fortsette arbeidet med andre satsninger som bl.a. Innovasjon i mining-industrien, Bioøkonomi, og Marin innovasjon. 2013 – Opnåede resultater I 2013 har Nordisk Innovation videreført 17 nordiske samarbeidsinitiativer av ulik karakter. Som et illustrativt eksempel kan Nordic Built programmet trekks frem, som har blitt en profilert nordisk satsing på til sammen over 200 MNOK. I programmet har potensialet i nordisk innovasjonspolitiskt samarbeid blitt demonstrert, samt nytt form av innovasjonspolitiskt verktøy. Gjennom programmet Nordic High Growth Entrepreneurship Initiative har NI bevilget midler til 10 prosjekter som skal bidra til programmets overordnet målsetning om å «…create a joint Nordic growth enhancing activities and increasing the deal flow of young innovative companies that are able to scale into Nordic and international markets” Innenfor satsingen Innovasjon i Marine sektoren var formålet å styrke samarbeidet og konkuran125 Närings-, Energi- och Regionalpolitik NI vil også prioritere og bidra til økt og effektivt administrativt samarbeide mellom de nordiske institusjonene i Oslo. NI kommer i tillegg til med å fortsette å tilby Nordic Solved løsningen som er et åpen og ikkesektor spesifik utlysning, hvor høy innovasjonsverdi og nordisk nytte står i sentrum. Alle satsinger gjennomført av NI skal understøtte de overordnete målsetninger som er lagt ut i resultatkontrakten fra 2014 Under året 2014 skal en ny resultatkontrakt utarbeides for 2015. seevnen til den nordiske marine sektoren. Nordic Innovation bevilget 41 mill. NOK til 14 prosjekter av sammenlagt størrelse på 102 mill. NOK. Programmet skal avsluttes i 2014. Under paraplyen stanadardisering og innovasjon bevilget NI midler til 6 eksterne prosjekter som har det for formål å videreutvikle lenken mellom standarisering og innovasjon. Nordisk Innovation har i tillegg bidratt til utarbeidelsen av det nye samarbeidsprogrammet. I løp av året har Nordisk Innovation fornyet sin strategi, hvor den nå tydeliggjør viktigheten av nettverkssamarbeid. 7-5280 Nopef Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 15.162.000 DKK Formål Budget 2014 14.938.000 Budget 2013 16.053.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af EK-NER/Energi Nopef har till föremål för sin verksamhet att stärka nordiska små och medelstora företags (SME) internationella konkurrenskraft genom riskavlyft i form av stöd till förstudier och förberedande aktiviteter inför affärsetableringar och investeringar utanför EU/Efta-området. Under 2013 var Nopef en institution men administreras från 2014 som en trust fund av Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och är inriktat på projekt relaterade till miljö, klimat och grön tillväxt. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för näringssektorn 2014 - 2017 är följande mål fastlagda för 2015. Forvaltningsorgan NEFCO Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Inom ramarna för tillgängliga budgetmedel och återförda projektmedel är målet att bevilja finansiering till 60 kvalificerade förstudieprojekt och att uppnå en realiseringsgrad på 40 % (d.v.s. genomförd etablering) för avslutade projekt. Verksamheten strävar till ett ak126 2014 - Mål Avvecklingen av Nopef fr.o.m. 1.1.2014 innebär att Nopef upphör att verka som en självständig institution och fortsätter som en Trust Fund förvaltad av NEFCO med syftet att främja internationalisering av nordiska SMEföretag, med en förnyad inriktning på projekt relaterade till 2013 – Opnåede resultater Målsättningarna för Nopefs projektaktivitet uppnåddes med god marginal och förbättrats från tidigare år. Nopef beviljade 86 nya villkorslån till ett värde av totalt 2,7 M EUR, jämfört med 78 projekt till 2,5 M EUR 2012. Under året realiserades 38 projekt genom utlandsetableringar med Närings-, Energi- och Regionalpolitik tivt samarbete och informationsutbyte med både nationella och nordiska näringsfrämjande organisationer. Fonden stöder projekt där nordiskt intresse föreligger genom bl.a. ökad sysselsättning och konkurrenskraft inom SMEsektorn, främjandet av nordisk export och investeringar, samt utveckling och överföring av nordisk kompetens, teknologi, företagskultur och värderingar. miljö, klimat och grön tillväxt. Inom ramarna för tillgängliga budgetmedel och återförda projektmedel är målet att bevilja finansiering till 60 kvalificerade förstudieprojekt och att uppnå en realiseringsgrad på 40 % (d.v.s. genomförd etablering) för avslutade projekt. Arbetet med att integrera Nopefs och NEFCOs verksamhet, organisationer och processer inleds 2014. Nopefs geografiska verksamhetsområde förblir oförändrat med fokus på finansiering av förstudier inför nordiska affärsetableringar och investeringar i länder utanför EU och Efta. förväntade investeringar i projektländerna på totalt 29 M EUR. Realiseringsgraden för utbetalda villkorslån förbättrades till 51 %, från 38 % under 2012. Nopefs administrativa kostnader minskade med 25 % genom omfattande effektiviseringsåtgärder. NMR fattade beslut om att sammanlägga Nopef och NEFCO fr.o.m. 1 januari 2014. Målsättningarna skall realiseras genom beviljning av villkorslån och stöd för delfinansiering av kvalificerade projekt där det föreligger ett nordiskt intresse, har goda möjligheter till kommersiell realisering och som främjar internationaliseringen av nordiska SME-företag. Energi 7-5141 Projektmedel – Energi Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 4.130.000 Budget 2014 4.192.000 Budget 2013 2.220.000 Disp./bud. 13 97% Budget disp. af EK-NER/Energi Projektmidlerne skal blandt andet bidrage til gennemførelsen af de nordiske energiministres handlingsprogram for energisamarbejdet. Dette skal bidrage til stabil forsyningssikkerhed, bæredygtig udvikling og velfærd for borgerne samt fremme af klima- og miljøvenlige løsninger, herunder skabelsen af forudsætninger for grøn vækst. Samarbejdet skal også bidrage til markedsføring af de nordiske styrkepositioner på energiområdet samt til de nordiske landes indflydelse på og implementering af EU-lovgivning. I overensstemmelse med det af MR-NER besluttede samarbejdsprogram for energisektoren 2014 - 2017 er følgende mål fastlagt for 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål De overordnede målsætninger for projektmidlernes anvendelse knytter sig til mandatet for de tre arbejdsgrupper, der gælder for perioden 2014-2015, hvorfor de stemmer overens med målsætningerne for 2014. 2014 - Mål Målene er fremme af øget energieffektivisering, vedvarende energi og yderligere harmonisering af det nordiske elmarked. EK-E har valgt at nedlægge arbejdsgruppen TBO (energi i tyndt befolkede områder) og bedt arbejdsgrupperne om at indtænke emner af 2013 – Opnåede resultater Energisektorens projektmidler har hovedsagligt bidraget til arbejdet med de prioriterede områder i 2013, som er energieffektivisering, elmarkedet, vedvarende energi og energi i tyndt befolkede områder, der hver især har været dækket af en arbejdsgruppe. Sam127 Närings-, Energi- och Regionalpolitik relevans for TBO i deres arbejdsprogrammer. EK-E vil selv tage vare på de horisontelle emner, såfremt disse ikke passer ind i arbejdsgruppernes arbejdsprogrammer. arbejdet har blandt andet opnået resultater gennem en øget integrering af det fællesnordiske elmarked, samarbejde omkring implementering af EU-direktiver inden for energieffektivisering samt indspil til EU's post 2020 vedvarende energipolitik og belysning af mulige energilagringsteknologier i tyndt befolkede områder. Målene søges realiseret via gennem de tre arbejdsgrupper på områderne energieffektivisering, vedvarende energi og elmarkedet, samt gennem projektaktivitet på områderne transport, branding og grøn vækst. 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) Institution Valuta NOK Modsv. DKK Formål Budget 2015 7.169.000 Budget 2014 7.113.000 Budget 2013 7.302.000 6.452.000 6.971.000 7.156.000 NMR fin. 13 31% Budget disp. af Institutionen Nordisk Energiforskning (NEF) har til formål at finansiere og fremme nordisk samarbejde indenfor energiforskning og give et forskningsbaseret grundlag til energi politikudformningen, gennem at koble FoU til relevante energipolitiske processer, og fungere som brobygger mellem industri, forskning og policy aktører. Videre skal NEF være en aktør i det internationale energiforskningssamarbejde blant andet i forhold til det europæiske forskningsrum (ERA) og International Energy Agency (IEA). I overensstemmelse med det af MR-NER besluttede samarbejdsprogram for energisektoren 2014 - 2017 er følgende mål fastlagt for 2015. Kontraktperiode Ny kontrakt 1. januar 2015 og status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Lansering af NEFs nye strategiske forskningsprogram og finansiering av energiforskningsprosjekter i Norden med identifikasjon av flaggskip- prosjekter. NEF vil også prioritere og bidrage til øget og effektivt administrativt samarbejde mellem de nordiske institutioner i Oslo. NEF vil undersøke muligheten for år øke sit bidrag til forskningsbasert grunnlag for politikkutvikling gennem lansering av Nordic Energy Technology 128 2014 – Mål Styrke teknologisk og samfunnsvitenskapelig forskning på bærekraftige energiløsninger på områder av felles nordisk interesse. Styrke konkurransekraften for bærekraftige energiløsninger på det internasjonale markedet. Fremskaffe forskningsbasert kunnskap for politikkutvikling mot en fremtid med bærekraftige energiløsninger. Utvikle kommunikasjons aktiviteter som styrker samspillet 2013 – Opnåede resultater Positiv ekstern evaluering av NEF. Lanseringen av Nordic Energy Technology Perspectives (NETP) i samarbeid med International Energy Agency. Gjennomføring av Nordic Energy Way Arena hvor en rekke sentrale utfordringer fra NETP førte til 13 konkrete forskningsforslag. Forslagene ble omsatt til publikasjonen Cases from the Nordic Energy Way Arena. Närings-, Energi- och Regionalpolitik Perspectives 2016. mellom forskning, industri og politikkutvikling og dermed bidra til et synlig Norden. Årskonferanse avholdes for alle deltagere i forskningsprogrammet Sustainable Energy Systems 2050. Nordisk avtrykk på EU’s energipolitikk gennem EK-E’s Arbejdsgruppe for Fornybar Energi. Regional 7-5143 Impl. av samarbetsprogram, demografi, arbetsgrupper och projektmedel – Regional Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 5.320.000 Budget 2014 5.393.000 Budget 2013 3.753.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af EK-R Att genomföra det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet för perioden 2013 – 2016. Programmet ska 1) Bidra till en regionalt hållbar välfärdsutveckling, 2) Främja en hållbar regional utveckling i Arktis, samt 3) Stimulera en grön tillväxt i alla regioner. Arbetet genomförs i fyra arbetsgrupper under ÄK-R inom 1) Välfärd/demografi, 2) Arktis, 3) Grön tillväxt – innovation, 4) Grön tillväxt – plansamarbete och hållbara stadsregioner. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för regionalsektorn 2013 - 2016 är följande mål fastlagda för 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Bidra till att skapa en gemensam nordisk plattform för kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte kring demografiska förändringar och utmaningar. Utveckla framtidsscenarier för hållbar regional utveckling i Arktis. Ta fram en handbok med goda exempel på fallstudier av nationell, regional och lokal ”governance” som stöd till regionala beslutsfattare för innovation och entreprenörskap för grön tillväxt. Undersöka faktorer som förhindrar och främjar grön tillväxt. Bidra till policy-utveckling som stöd till innovation och entreprenörskap för grön tillväxt på regional nivå i de nordiska länderna. Studera hur fysisk planering kan bidra till grön tillväxt och ta fram möjliga modeller/strategier/ 2014 - Mål Genomföra det regionalpolitiska samarbetsprogrammet genom de fyra arbetsgrupperna. Bidra till en regionalt hållbar välfärds- och demografiutveckling, Främja en hållbar regional utveckling i Arktis, Stimulera en grön tillväxt i alla regioner Stärka nordiskt näringsliv genom att maximera hållbart, ekonomiskt och socialt utnyttjande av biologiska resurser från land och hav för en regional utveckling Implementera resultaten av utvärderingen av Vestnordenfonden. 2013 – Opnåede resultater De nordiska regionalministrarna har lagt fram ett regionalpolitiskt samarbetsprogram 2013 – 2016. Regionalsektorn har under 2013 fortsatt sin satsning på de demografiutmaningar som de nordiska länderna står inför. Regionalsektorn har tagit fram en demografisk handbok för inspiration till handling i nordiska kommuner och regioner för att möta demografiska förändringar. Fyra arbetsgrupper för genomförande av det regionalpolitiska samarbetsprogrammet 2013 – 2016 har initierats och igångsatts. Analys av Vestnordenfonden har genomförts med fokus på fondens kostnader i förhållande till resultat (s.k. cost-benefit) samt bidragit till ökad kunskap om fonden. 129 Närings-, Energi- och Regionalpolitik scenarier/policys för hållbara stadsregioner. 7-5151 NORA Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 6.624.000 DKK Formål Budget 2014 6.640.000 Budget 2013 6.821.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af MR-NER/ER-R NORA skall stärka och utveckla samarbetet i den nordatlantiska regionen (Grönland, Island, Färöarna och Kust-Norge) samt med nordens grannar i väst (Kanada, Skottland och Irland). NORA skall bidra till att göra nordatlanten till en kraftfull nordisk region med en stark och hållbar ekonomisk utveckling. NORA skall fungera som en strategisk aktör och pådrivare i de nordatlantiska ländernas projektsamarbete. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för regionalsektorn 2013 - 2016 är följande mål fastlagda för 2015. Forvaltningsorgan NORA - Nordiskt atlantsamarbete Mål- och resultatuppföljning 2015 - Mål NORA skall fortsätta genomförandet av sitt strategiprogram 2012 – 2016 för att: 2014 - Mål NORA skall fortsätta genomförandet av sitt strategiprogram 2012 – 2016 för att: 2013 – Opnåede resultater NORA havde i 2013 et særligt fokus på mediesituationen i Nordatlanten: Stärka innovation och samarbete inom fiskeri och marina resurser, Stärka innovation och samarbete inom fiskeri och marina resurser, Främja differentieringen av regionens ekonomier för att skapa nya möjligheter, Främja differentieringen av regionens ekonomier för att skapa nya möjligheter, Utveckla innovativa lösningar på geografiska utmaningar i regionen. Utveckla lösningar på geografiska utmaningar i regionen NORA Region Conference 2013 havde overskriften Nordatlanten i medierne – Medierne i Nordatlanten og et hovedtema var de fælles udfordringer, som de relativt små medievirksomheder i regionen deler. Förmedla och initiera konkreta projektsamarbeten i regionen. Utveckla en attraktiv plattform för nordiskt samarbete speciellt med Kanada, Skottland och Irland. Utveckla gemensamma strategier och initiativ för nordatlantiska problemställningar. Lancering av Nordatlantisk Tankesmedjas fjärde rekommendation. Bidra i realiseringen av det regionalpolitiska samarbetsprogrammets mål om att stärka en hållbar näringslivsutveckling i Arktis. 130 Genomföra NORA Region Conference om Det Digitala Arktis. Genomföra konkreta samarbetsprojekt med grannarna i Väst. Vidareutveckling av NORA Regional Trends. Nordatlantisk Tankesmie præsenterede sin 3. anbefaling, som leverede et oplæg til et styrket regionalt mediesamarbejde. NORA Region Trends blev lanceret som er et engelsksproget regionalt business site med fokus på økonomiske nyheder og nøgletal fra en nordatlantisk og arktisk region. Fortsat højt antal modtagne ansøgninger til samarbejdsprojekter. Närings-, Energi- och Regionalpolitik 7-5160 Gränsregionalt samarbete Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 9.287.000 DKK Formål Budget 2014 9.550.000 Budget 2013 11.809.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af EK-R Gränskommittéerna skall bidra till att genomföra prioriteringarna för det gränsregionala samarbetet i det nordiska regionalpolitiska samarbetsprogrammet 2013 – 2016, Gränskommittéerna skall bidra till ett välfungerande och fruktbart gränsregionalt samarbete, samt att reducera gränshinder och att utveckla hållbara gränsregioner. Regionalsektorn har beslutat om en ny fördelningsmodel för medel till gränskommittéerna. Medlen fördelas för åren 2014 -2016 för att skapa bättre framförhållning och planeringsförutsättningar för gränskommittéerna. De nordiska medlen skall framförallt bidra till att upprätthålla den institutionella infrastrukturen i det gränsregionala samarbetet i Norden. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för regionalsektorn 2013 - 2016 är följande mål fastlagda för 2015. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Utvärdera gränskommittéerna och dess finansiering. Gränskommittéerna skall fortsätta att inom ramen för det gränsregionala samarbetet bidra till att: Samla lokala och regionala aktörer; säkerställa lokal och regional förankring av det gränsregionala arbetet; samla in idéer, skapa nätverk och ekonomiska resurser till det gränsregionala samarbetet. Utgöra den institutionella infrastrukturen för det lokala och regionala gränsöverskridande samarbetet. Identifiera och bryta ner gränshinder som skapas av att det finns riksgränser inom en funktionellt sammanhängande region. 2014 - Mål Gränskommittéerna skall inom ramen för det gränsregionala samarbetet bidra till att: 2013 – Opnåede resultater En ny finansieringsmodell för perioden 2014 – 2016 för gränskommittéerna har tagits fram. Samla lokala och regionala aktörer. Säkerställa lokal och regional förankring av det gränsregionala arbetet. Samla in idéer, skapa nätverk och ekonomiska resurser till det gränsregionala samarbetet. Utgöra den institutionella infrastrukturen för det lokala och regionala gränsöverskridande samarbetet. Identifiera och bryta ner gränshinder som skapas av att det finns riksgränser inom en funktionellt sammanhängande region. 7-6180 Nordregio Institution Valuta SEK Modsv. DKK Budget 2015 13.559.000 11.254.000 Budget 2014 13.449.000 11.701.000 Budget 2013 13.665.000 11.479.000 NMR fin. 13 56% Budget disp. af Institutionen 131 Närings-, Energi- och Regionalpolitik Formål Nordregio skall bidra till att genomföra och driva det nordiska regionalpolitiska samarbetet framåt, med sikte på att utveckla och stärka en hållbar utveckling i de nordiska regionerna. Nordregio skall genom riktade forskningsinsatser medverka till en hållbar tillväxt och en mer konkurrenskraftig och innovativ regional utveckling i Norden. I överensstämmelse med det av MR-NER beslutade samarbetsprogrammet för regionalsektorn 2013 - 2016 är följande mål fastlagda för 2015. Kontraktperiode 2013 – 2015, uppfyllt og status Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Öka nordisk kompetens och konkurrenskraft genom regional utveckling, Bidra till att utveckla ny kunskap och kompetens om regional och lokal utveckling och planläggning, samt forskning och politikutveckling inom det regionalpolitiska området, Analysera de nordiska stadsregionernas speciella karaktär och den regionala utveckling samt utveckla en interaktiv kartdatabas Vidareutveckla Nordregios roll som kunskapscenter för glest befolkade och perifera områden Bidra till utvecklingen av regionalt differentierade innovationsoch tillväxtstrategier Implementera satsningar för att stimulera grön växt i alla regioner i Norden Utveckla en Nordisk Välfärdsatlas och demografisk handbok Utveckla framtidsstudier och analyser om utvecklingen i Arktis Bidra till flernivåstyrning och integrerad planering på regional nivå Delta i minst två uppdrag angående evaluering av EUfinansierade program 132 2014 - Mål Producera en regional översikt ”state-of-the- region” som analyserar de viktigaste utvecklingstendenserna Producera nödvändigt data- och kartmaterial för demografisatsningen Starta ett nytt större projekt om potentialer och attraktivitet i glest befolkade områden Bidra med ökad kunskap om kön, etnicitet och entreprenörskap i ett regionalt perspektiv Utveckla en värderingsmodell för regionala skillnader i gröna tillväxtstrategier Bidra till förståelsen av de processer som leder till ökad territoriell integration Starta ett nytt större samhällsvetenskapligt forskningsprojekt om Arktis Bidra till utveckling av metoder och strategier som främjar lokal och regional attraktivitet 2013 – Opnåede resultater Nordregio har medverkat i flera europeiska studier vars mål är att bidra till en grön utveckling i ett regionlat sammanhang, bl.a. två OECD-studier om de regionala konsekvenserna av utnyttjande av förnybar energi, samt ett strategisamarbete om regional innovation i gränsregioner. ESPON-projektet GREECO har genomförts som redovisar regionala aspekter och potentialer för en grön ekonomi i olika sektorer. Utvecklat och genomfört Nordregio Forum för policymakers och praktiker inom regional utveckling. Genomfört projekt som bidrar till ökad förståelse av kvinnors entreprenörskap och dess betydelse för regional innovation Bidragit till arbetsprogram, samt igångsättning av aktiviter för genomförande av det nordiska samarbetsprogrammet för regional utveckling via sekretariatsfunktion för ÄK-R:s fyra arbetsgrupper. Utarbetat en plan för tvärgående förmedling av arbetsgruppernas resultat. Dokumenterat utvecklingspotentialerna för gränsregionalt samarbete om innovationsstrategier Miljö Miljö Generel indledning Formål og Fakta Det nordiske miljøsamarbejde skal bidrage til at bevare og forbedre miljøkvalitet og livskvalitet i Norden og påvirke det internationelle samarbejde. Norden og de nordiske landes miljøsamarbejde er i fokus og udføres primært gennem virksomheden i arbejdsgrupperne, sekundært gennem miljøfinansieringsfonden (The Nordic Environment Finance Corporation, NEFCO) og miljømærket Svanen. Internationalt prioriteres samarbejdet med EU og internationelle miljøkonventioner fx FN’s miljøprogram, UNEP og Biodiversitetskonventionen (CBD), samt med regionale organer, fx. Arktiskt Råd, Barentsrådet og HELCOM (Helsinki Commission). Hovedtemaerne i miljøhandlingsprogrammet er grøn bæredygtig vækst, klimaforandringer og luftforurening, biologisk mangfoldighed og økosystemer, samt miljøfarlige kemikalier. Nordisk Ministerråds miljøsektor finansierer Nordisk Råds Miljöpris. Strategiske målsætninger 2015 Miljøhandlingsprogrammet (MHP) dækker miljøsektorens arbejde for perioden 2013– 2018. Programmet er sektorens vigtigste styringsdokument og udgangspunkt for miljøsamarbejdet. MHP indenholder udover ovenstående hovedtemaer blandt andet temaerne holdbar konsumption og produktion, ressourceeffektivitet og affald, kortlivede klimadrivere, planlægning på havet og havforsuring, friluftsliv, landskab og kulturmiljø. De overordnede strategiske mål for miljøsektoren i 2015 er, at: Deltage i og profilere Nordisk Ministerråd i det regionale og internationale samarbejde i de følgende områder: EU's affaldspakke, ’cirkulær økonomi’ både i EU, OECD og FN, EU's kemikalielovgivning og FN’s klimaforhandlinger, samt relevante processer angående Arktis og Barentsregionen. Undersøge og udvikle muligheder for nordisk bidrag til processer angående EU's luftpakke, de internationale kviksølv forhandlinger, FN´s biodiversitetsforhandlinger (CBD) og HELCOM. Arbejde for at styrke monitorering og beskyttelse af biodiversitet på land og i havet samt i Arktis og Barentsregionen. Fremme ressourceeffektivitet og ’cirkulær økonomi’, især i tekstil og plastområder, samt arbejde for at sikre bæredygtig affaldshåndtering i de nordlige og tyndt bebyggede områder. Forbedre tilstand i havområderne, især i Arktis, igennem arbejdet med økosystembaseret havmiljøforvaltning og indsatser mod marint affald og havforsurning. Arbejde for giftfri kredsløb i de nordiske lande med særlig fokus på hormonforstyrrende stoffer og kombinationseffekter (cocktaileffekter). Gennemføre en midtvejsevaluering af Miljøhandlingsprogram 2013-2018. Ministerrådets resultater i 2013 Ministerrådets resultater fremkommer som et resultat af samspillet mellem de politiske organer, finansiering af dagsaktuelle projekter fra dispositionsmidlerne, samt det konkrete projektarbejde i arbejdsgrupperne. De væsentligste resultater for sektoren i 2013 133 Miljö har været: Bæredygtig forbrug og produktion: Sektoren har bidraget med øget viden om drivere for bæredygtig forbrug, og påpeger regeringernes tydlige rolle i at fremme dette. Ift. bæredygtig produktion har sektoren leveret indspil både til EU's ecodesigndirektiv og EUdirektivet om industrielle emissioner (IED), samt baggrundsstudier angående BAT (best available technique) i udvalgte områder. Affald: Miljøsektoren har arbejdet for at øge grøn samfundsudvikling via ressourceeffektivitet og affaldsforebyggelse igennem flere projekter, især indenfor tekstil- og plastområder, samt madspild. Derudover har sektoren bidraget med nordisk input til møder om EU Affaldsdirektivet og andre relevante direktiver, og EUs grønbog om en europæisk strategi for plastaffald. Miljøøkonomi: Miljøsektoren har produceret analytisk viden angående økonomiske styremidler, værdisætning af miljø og økosystemtjenester, og omkostningseffektiv udnyttelse og beskyttelse af naturressourcer. Klima og luft: Sektoren har udviklet nordisk input til klimaforhandlingerne, luftkonventionen (CLRTAP), EU, Arktisk Råd og Climate and Clean Air Coalition (CCAC) to reduce short-lived climate pollutants, fortsat arbejde med NPI (Nordic Partnership Initiative on Up-Scaled Mitigation Action) med et pilotprojekt i Peru (indenfor affald) og et pilotprojekt i Vietnam (cementsektor), projekter om effekterne af luftforureninger på økosystem og samspillet med klimaforandringerne, samt hvordan klimaforandringerne kan påvirke den atmosfæriske spredning og effekterne af luftforurening på miljø og sundhed, samt effekten af SLCP (shortlived climate pollutants) i Arktis. Bidragene har været i form af udvikling af vidensgrundlag, netværksdannelse, facilitering af processer og medfinansiering af konkrete initiativer. Biodiversitet og økosystemer: Sektoren har iværksat projekter om opfølgning af Aichimålene og om klima koblet til henholdsvis kulturmiljø og værdien af naturtypen vådområder som carbonlagre (sinks), tværfaglige projekter angående økosystemtjenester, natur og økonomisk og menneskelig velfærd, søfugle populationer og deres tilbagegang . Arbejdet har bidraget til at styrke vidensgrundlaget i forbindelse med biodiversitetsforhandlinger, at løfte og pege på særlige problemstillinger som fx værdien af vådområder som carbon fælder og risikoen ved afbrænding af vådområder/peatlands. Hav: Sektoren har udviklet nordisk indspil til EU’s direktiver for vand og hav (Marine Spatial Planning direktivet) og de regionale havkonventioner HELCOM og OSPAR (North-East Atlantic Environment Strategy), samt udvikling af baggrundsmateriale om niveauer af POP og kviksølv som bidrag til Arktisk Råd og AMAP, projekter om havforsuringseffekter, miljøfremmende stoffer i Arktis og NV Atlanten samt økosystembaseret havforvaltning. Kemikalier: I kemikalieområdet har den nordiske miljøsektor været aktiv med nordisk input til EU's lovgivning og internationale konventioner samt testmetodeudvikling. Flere projekter har bidraget med værdifuld viden om sundhed- og miljøskadelige effekter af kemikalier, kombinationseffekter samt biocider i produkter. 134 Miljö Budget 2015 Budget 2014 MR-Miljø (TDKK) 44.157 44.392 -235 -0,5% 8-3310 8-3311 8-3312 8-3320 8-6720 5.732 22.601 609 11.016 4.199 6.247 22.711 0 11.297 4.137 -515 -110 609 -281 62 -8,2% -0,5% -2,5% 1,5% 44.157 5.732 34.226 4.199 44.392 6.247 34.008 4.137 100% 13,0% 77,5% 9,5% 100% 14,1% 76,6% 9,3% Dispositionsmidler - Miljø Miljøsektorens arbejdsgrupper Nordisk Råds miljøpris NEFCOS Miljøudviklingsfond SVANEN – Nordisk miljömärkning Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Organisationsbidrag Difference +/- % 8-3310 Dispositionsmedel – Miljö Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 5.732.000 Budget 2014 6.247.000 Budget 2013 6.149.000 Disp./bud. 13 90% Budget disp. af EK-M/MR-M Miljøsektorens egen prioriteringskonto anvendes til politisk prioriterede og aktuelle projekter og initiativer løbende under budgetåret. EK-M er hovedansvarlig for initiering og udvikling af projekter gennem arbejdsudvalget (AU). Miljøprisen var tidligere en del af denne budgetpost, men er fra 2015 en selvstændig budgetpost på baggrund af forespøgsel om dette fra Nordisk Råd. Mål og resultatopfølgning 2015 – Mål At støtte aktuelle, politisk prioriterede projekter indenfor Miljøhandlingsprogrammet 2013-18 og særlige indsatsområder for miljøsektorens virksomhed. Særlig politiskt prioriterade temaer under år 2015 er bl.a. støtte til EU´s arbejde omkring affald og luftforurening, klimaforhandlingernes COP 21 (Conference of Parties) i Paris, relevante processer omkring CBD, herunder opfølgning af Aichimålene, havplanlægning, marint affald, havforsuring, beskyttelse af naturen i de arktiske områder og giftfri kredsløb. 2014 - Mål At støtte aktuelle, politisk prioriterede projekter indenfor Miljøhandlingsprogrammet 2013 -18 og særlige indsatsområder for miljøsektorens virksomhed. 2013 – Opnåede resultater I 2013 tildelte miljøsektoren midler til 28 projekter fra miljøsektorens dispositionsmidler. Projekterne omhandlede flere aktuelle miljøpolitiske områder. Særlig politiskt prioriterade temaer under år 2014 er bioekonomi, klimat, hav og økosystemtjenster. Udvalgte initiativer: Støtte til organisering af INC 5 – møde for at fremme de globale handlinger angående kviksølv. Et projekt om omkostningsseffektiv reduktion af overgødning i de nordiske og baltiske lande, blandt andet som et bidrag til HELCOMs ministermøde i november 2013. Nordic-Baltic Climate. Partnership –projekt, som har ført regionale aktører sammen for gensidig læring angående klimaspørgsmål og det at opbygge partnerskaber. 135 Miljö 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 22.601.000 DKK Formål Budget 2014 22.711.000 Budget 2013 23.201.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af EK-M/MR-M Genomførelsen af Miljøhandlingsprogrammet sker gennem arbejdsgrupper i form af konkrete projekter og andre former for aktiviteter, som fx. konferencer, analysearbejde, avisartikler, workshops og lignende aktiviteter. Både forberedelse, gennemførsel og opfølgning sker med deltagelse fra nordiske eksperter på det pågældende område. MR-M fordeler gennem EK-M midlerne til arbejdsgrupperne. Udover gennemførelsen af miljøhandlingsprogrammet har EK-M i 2014 for første gang iværksat og gennemført en proces omkring udvikling af politisk prioriterede områder for arbejdsgrupperne. Dette for at inspirere arbejdsgrupperne til en koordineret og målrettet indsats indenfor særligt aktuelle problemstillinger. Det drejer sig primært om arbejde rettet mod EU indenfor luftforurening, tekstilspørgsmålet og kemikalielovgivningen. Dertil kommer arbejde rettet globalt mod processer i FN, biodiversitetskonventionen (CBD), særlig opfølgning af Aichimålene om restaurering af natur, klimakonventionen (UNFCCC), især COP21 i Paris , organisationen for økonomisk samarbejde og udvikling (OECD) om Rio-20 opfølgning, havforsuring og affaldshåndtering, samt beskyttelse af Arktis. Forvaltningsorgan Hver arbejdsgruppe har en fast koordinator, som er ansat i de nordiske landes miljømyndigheder, som derved fungerer som forvaltninsgorganer. Mål og resultatopfølgning – Grøn samfundsudvikling 2015 - Mål 2014 - Mål At arbejde mod øget resurseffek- At støtte udvikling af grønne tivitet och forebyggelse af affald markeder igennem arbejdet med især angående tekstilområdet og grønt offentligt indkøb, Svanen, udvikling af Svanemærket BAT og bidrag til EU's ecodesigndirektiv At bidrage til bæredygtig affaldshåndtering, især i nordlige og At arbejde mod en cirkulær økotyndt bebyggede områder samt på nomi via ressourceeffektivitet og tekstil og plastområder (statsmiaffaldsforebyggelse nisterinitiativet) At bidrag til policyudviklig angående økonomiske styremidler, grøn økonomi og økosystemtjenester Mål og resultatopfølgning - Klimaændringer og luftforureninger 2015 - Mål 2014 - Mål At støtte relevante internationale At formidle samfundsprocesser, herunder udvikling og videnskabelig viden om klimaimplementering af EU´s luftpakforandringerne, udvikle et projekt ke, forhandlinger om kortlivede om et nordisk fødevaresystem 136 2013 – Opnåede resultater Udvalgte resultater: Økonomiske styremiddel - Arbejdsgrupperne har bidraget til øget viden om økonomiske styremiddel blandt andet igennem et pågående projekt, som analyserer brugen af økonomiske styremiddel i miljøpolitik i de nordiske lande samt igennem analyse om økonomiske virkemidler til at sætte pris på forurening. Grøn vækst / Ressourceeffektivitet og forebyggelse - Arbejdet med Statsministeruppdraget om grøn vækst på prioriteringsområdet om affald med fokus på genbrug og genanvendelse af tekstil og plast med seks projekter og to succesfulde nordiske workshops. 2013 – Opnåede resultater Udvalgte resultater: Sektorens arbejdsgrupper har i 2013 udviklet analyser, afholdt workshops og seminarer omkring bl.a. sy- Miljö klimadrivere (SLCP) og ikke mindst klima-forhandlingerne under FN, UNFCCC. Der vil især være fokus på klimaforhandlingerne idet en ny global klimaaftale skal besluttes på COP 21 i Paris 2015. Indsatsen hér drejer sig om formidling og kommunikation af FN´s klimapanels (IPCC) rapporter, såvel som konkret facilitering af forhandlingsprocesser og brobygning mellem de forskellige regionale fora i form af afholdelse af tematiske workshops og seminarer før og under årets klimamøder. Desuden vil sektoren i 2015, såvel som i 2014 arbejde for at fremme udslipsreduktioner og dertil hørende rapporteringssystemer , fremme forståelsen om retfærdighed mellem landene i klimaforhandlingerne og støtte en effektiv implementering af klimafinansiering og markedsmekansimer. som reducerer udslip af klimagasser og luftforureninge, støtte opfølgningen af Svaldbarddeklarationen om SLCP, bl.a. gennem støtte til et projekt i regi af Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) om metanreducerende tiltag, samt yderligere belyse effekter af sod (black carbon) på luftkvalitet og klima i nord Europa og Arktis. Desuden vil sektoren i 2015, såvel som i 2014 arbejde for at fremme udslipsreduktioner og dertil hørende rapporteringssystemer, fremme forståelsen om retfærdighed mellem landene i klimaforhandlingerne og støtte en effektiv implementering af klimafinansiering og markedsmekansimer. Mål og resultatopfølgning – Biologisk mangfoldighed 2015 - Mål 2014 - Mål At støtte internationale processer At forsætte opfølgning af Aichiindenfor biodiversitetsmålene, særlig omkring beskytkonventionen med fokus på optelse og bevarelse af naturen. At følgelse af Aichi-målene om refortsat arbejde med økosystembastaurering af natur, biodiversiseret forvaltning af hav- og kusttetsevaluering og monitorering, områder, herunder etablering af havkonventionerne HELCOM og et nordisk netværk for dialog og OSPAR om økosystembaseret udveksling af information og havmiljø-forvaltning, marint viden om nordiske marin havforaffald inkl. plastik og farlige kevaltning og planlægning. mikalier, havforsuring, samt arbejdet med naturbeskyttelse i Arktis blandt andet gennem støtte til Arktisk Råd og Barentsrådets forskellige initiativer. Mål og resultatopfølgning – Helse og miljøfarlige kemikalier 2015 - Mål 2014 - Mål At fremme giftfri kredsløb via At bidrage til EU/EES kemikaliearbejde med kemikalieregulering, lovgivning, samt regionale og kviksølv og hormonforstyrrende globale aftaler med særlig fokus emner, samt kemikalier i produk- på sundhed og miljø. ter. At opbygge og kommunikere viden om farlige stoffer. At identificiere nye sundheds- og miljøskadelige stoffer. nergier og konflikter mellem emmissioner, reduktionstiltag og tilpasning i de nordiske velfærdsstater, betydningen af terrestriske økosystemer som carbon lagre (sinks), retfærdighed i klimaforhandlingerne (equity) sammen med Belgien, status for klimaforhandlingerne og diskussion mellem de nordiske landes chefforhandlere af behov for målrettet indsats og iværksættelsen af det nordiske partnereskabsinitiativ (NPI) i Peru og Vietnam og renere teknologi og reduktion af klimagas emmission fra industrien. 2013 – Opnåede resultater Udvalgte resultater: Sektorens arbejdsgrupper har i 2013 arbejdet løbende med opfølgning af Aichi-målen , hvor fokus var operationalisering av målet om att restaurere 15 % af de ødelagte økosystemer og kortlægning af indførselsveje, risikoanalyse og tiltagsforslag om begrænsning af spredningen af invasive arter. Derudover er der udviklet videnskabeligt bidrag til EU´s direktiver indenfor vand og hav. 2013 – Opnåede resultater Udvalgte resultater: Der er blevet organiseret workshops med efterfølgende rapporter angående hormonforstyrrende stoffer og kombinationseffekter. Den nordiske miljøsektor har været aktiv i testmetodeudvikling angående nanomaterialer, og har 137 Miljö dermed bidraget til internationale og regionale processer i EU og OECD. 8-3312 Nordisk Råds miljøpris Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 609.000 DKK Formål Budget 2014 0 Budget 2013 0 Disp./bud. 13 0% Budget disp. af MR-M/EK-M Formålet med Miljøprisen er å øke interessen for det nordiske miljøsamarbeidet samt å annerkjenne enestående miljømessige innsatser. Prisen skal bidra til å markere det formelle nordiske samarbeidet. En evaluering av Nordisk Råds natur- og miljøpris ble påbegynt i 2011. Evalueringen omfatter og skal gi anbefalinger til administrasjon, synliggjøring og profilering av prisen, herunder vedtekter og retningslinjer. De endringer som MR-M/EK-M beslutter som følge av evalueringen skal inkorporeres i anvendelsen av de bevilgede midlene, dvs. administrasjon og utdeling av Nordisk råds natur- og miljøpris, samt til synliggjøring og profilering av prisen. Det endelige og konkrete forslag til vedtekter fremlegges til godkjennelse av Nordisk Råd først under Sesjonen 2015, og endringene kan tre i kraft fra 1. januar 2016. Forvaltningsorgan Stortinget, Internasjonal Avdeling, Norge Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Godkjennelse av nye vedtekter av ministrene under Sesjonen 2015, samt utdelelse av miljøprisen 2015 2014 - Mål Konkretisering av nye vedtekter, samt utdeling av miljøprisen 2014 2013 – Opnåede resultater Utdeling av NR miljøpris til Selina Juul for «Stop Spild af Mad» 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 11.016.000 DKK Formål Budget 2014 11.297.000 Budget 2013 11.967.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af NEFCO Den Nordiske Miljøudviklingsfond (NMF) startede i 1996. NMF administreres af det samnordiske miljøfinansieringsselskab, NEFCO hvis primære formål er at fremme investeringer af nordisk miljøinteresse i Central- og Østeuropa ved at finansiere virksomheder i disse lande. Nordisk Ministerråd bidrager direkte med midler til NMF og indirekte via fonden til NMF Krediter og Barents Hot Spots Facility (BHSF). Miljøudviklingsfonden er rettet mod at realisere og tilrettelægge finansiering af miljøforbedrende foranstaltninger i særligt Rusland og Ukraine på særligt favorable vilkår. Målet er at opnå positive miljøeffekter gennem at styrke lønsomheden for aktuelle miljøprojekter, muliggøre større risikotagning ved finansiering, fremskynde projekters gennemførelse eller udvikle nye miljøinvesteringer. 138 Miljö NMF´s virksomhed bidrager til miljøforbedrende foranstaltninger indenfor renere produktion, energieffektivisering og landbrug, samt gennemførelse af projekter for at reducere udslippet af miljøgifter i Østersøen. Forvaltningsorgan NEFCO. Fra og med den 1. januar 2014 administrerer NEFCO også Nopef TF (Nopef Trust fund, den tidigere Nordiske projektexportfond (NOPEF). Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål At fortsat arbejde med miljøprojekter indenfor den arktiske region med særlig fokus på miljøgifte og finansiering af renere produktionsprojekt i den private sektor, finansiering af energibesparingsprojekter i den offentlige sektor og eliminering av Barents Hot Spots. Derudover vil projekter indenfor finansiering af projekter for at reducere udslip fra landbruget være i fokus. Den økonomiske målsætning er at godkende projekter for 23 miljoner DKK. 2014 - Mål At finansiere projekter om renere produktion i den private sektor, energibesparelser i den offentlige sektor, at styrke arbejdet omkring renere miljø i Barents regionen (Barents Hot spot), en reduktion af miljøgifte i Arktis og en reduktion af udslip fra landbruget til havet gennem blandt andet håndtering af gødning. 2013 – Opnåede resultater Under 2013 godkendtes under NMF og NMF Krediter 23 nye projekter. Af disse lå 9 indenfor rammen af låneprogrammet for energibesparelseprojekter og 11 projekter under programmet for renere produktion. Antallet gennemførte, aftalte og godkendte projekter er i alt 251 projekter. Dertil kommer 69 projekter som er godkendt under Barents Hot Spots Falicity (BHSF), som finansieres delvis med midler fra NMF. Tilsammen er 168 projekt under fonden i 2013 blevet vel gennemført, mens 9 er blevet stoppet. 8-6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning Organisationsbidrag Valuta Budget 2015 4.199.000 DKK Formål Budget 2014 4.137.000 Budget 2013 4.072.000 Disp./bud. 13 100% Budget disp. af Nordiska miljömärkningsnämnden Det nordiska miljömärket Svanen är de nordiska ländernas officiella miljömärkning av varor och tjänster. En frivillig gemensam nordisk miljömärkning möjliggör medvetna och miljövänliga konsumentval och medverkar till att minska den belastning som den dagliga konsumtionen orsakar för miljön. Alla centrala beslut om det nordiska miljömärket Svanen, såsom principer och regler för verksamheten och fastställandet av kriterier, ska göras på nordisk nivå. Vidare är det viktigt att verksamheten i samtliga nordiska länder utförs enligt samma principer. Konsumenter och producenter ska kunna känna igen Svanen som ett gemensamt nordiskt miljömärke. Det nordiska miljömärket Svanen regleras av Nordiska ministerrådet genom Mål och principer för det nordiska miljömärket Svanen och Nordiska miljömärkningsnämndens verksamhet och uppgifter definieras närmare i Arbetsordningen för Nordiska miljömärkningsnämnden. Nordiska miljömärkningsnämnden antar Regler för Nordisk miljö139 Miljö märkning samt fleråriga strategier för Svanens verksamhet. Forvaltningsorgan Föreningen Nordisk Miljömärkning Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Planer fastställs för uppföljning av beslut i MR-M om resultatet av visionsarbetet Svanen 2015. Strategin för 2016-2020 besluts av Nordiska Miljömärkningsnämnden (NMN). Föreningen "Nordisk Miljömärkning" framstår som den centrala samarbetspunkten mellan ländernas verksamheter och samordnare av verksamheten i sin helhet. En gemensam nordisk digitaliserad samling av all information om produkter, kunder och kontakter har etablerats. Nya produktområden fås med i programmet. Två nya kriterier läggs fram. Efter att samordningen nordiskt har genomförts för kriteriearbetet och licensieringsprocessen etableras nu mer samordnat marknadsarbete. Erfarenheterna av Svanen förs ut på den internationella arenan som profilering av nordiskt samarbete. 140 2014 - Mål Implementering och uppföljning av visionsarbetet Svanen 2015 enligt MR-M beslutet, genom att definiera och genomföra de åtgärder som NMN utpekas vara ansvarig för. Implementering av Strategiske mål for Nordisk miljømerking 2012-2015 och uppstart av arbetet med strategi för 2016-2020. Förstärkning och effektivisering av det samnordiska kriterieutvecklingsarbetet. Nordisk samordning av administrations- och informationsarbetet, speciellt licensieringsverksamheten. Utveckling av nya stödkoncept för att upprätthålla och stimulera till ökad efterfrågan av Svanen bland producenter och konsumenter. Samarbetet med Global Ecolabelling Network. 2013 – Opnåede resultater Svanen står starkt som nordbornas miljömärke nr. 1 visade konsumentgallupen i januari. Resultatet av arbetet med de olika initiativen i Vision för Svanen 2015 rapporterades till ÄK-M i en mittvägsrapport i oktober. Föreningen "Nordisk Miljömärkning" grundades av de fem miljömärkningsorganisationerna. Den nya kriterieorganisationen eller produktutvecklingsavdelningen med sin chef, stab med expert- resp. projekt-koordinator och de åtta produktansvariga inkördes med nya rutiner och arbetsmetoder. En mer effektiv och längre samordnad licensieringsprocess genom OMNIS och den gemensamma plattformen gör att all information mellan medarbetarna i de fem länderna "flyter fritt" med gemensamma kalendrar, videokontakter m.m. Arbetslivspolitik Arbetslivspolitik Generel indledning Formål og Fakta Det nordiska samarbetet gällande arbetsliv är inriktat på att belysa centrala frågeställningar, samordna och utväxla erfarenheter kring politiken på arbetslivsområdet. Mål för 2013-2016 är att aktiviteterna ska bidra till att säkra en välfungerande nordisk arbetsmarknad och ett gott arbetsliv i ett konkurrenskraftigt Norden. MR-A kommer att fokusera på de utmaningar som följer av globaliseringen och den demografiska utvecklingen. MR-A har ställt upp ett antal gemensamma mål för arbetsmarknads-, arbetsmiljö- och arbetsrättsområdet samt ett antal tvärgående prioriteringar. Tillsammans skapar det ramarna för det nordiska samarbetet på arbetslivsområdet under perioden. Samarbetet organiseras av Ämbetsmannakommittén för arbetsliv (ÄK-A), som ger riktlinjerna och fördelar MR-A:s budget mellan kommitténs tre utskott samt till Nordjobb, NIVA och budgetposten ”Kommunikation om arbetsliv”. Vidare tillsätter ÄK-A ad hoc-grupper efter behov. Strategiske målsætninger 2015 De strategiska målsättningarna på arbetslivsområdet finns i samarbetsprogrammet Gemensamma utmaningar och nordisk nytta för perioden 2013 -2016. En huvudprioritering för samarbetet på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet är att understödja ländernas strävan att främja arbetskraftsutbud, öka sysselsättning och reducera den strukturella arbetslösheten för både kvinnor och män. Ländernas mål är att mobilisera inhemska arbetskraftsresurser, stärka matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft, främja livslångt lärande efter arbetsmarknadens behov, främja attraktionskraften hos arbetskraft i länder utanför EU/EES i förhållande till efterfrågan, främja koordineringen mellan relevanta myndigheter samt att bekämpa arbetslöshet bland utsatta grupper särskilt långtidsarbetslösa och unga. Huvudprioriteringen för samarbetet på arbetsmiljöområdet är att understödja ländernas politik för säkerhet, hälsa och välfärd i arbetslivet för både kvinnor och män. Syftet är att skapa en arbetsmiljö som är attraktiv, motiverande och inkluderande, och som förebygger arbetsrelaterade fysiska och psykiska hälsoproblem. Samtidigt ska ländernas politik utformas med hänsyn till internationella avtal och EU:s regelverk. Gemensamma mål är att stärka en god arbetsmiljö på arbetsplatserna, vidareutveckla arbetsmiljöstrategier och -tillsyn, motverka oacceptabla arbetsförhållanden, ”social dumpning” och diskriminering på arbetsmarknaden, synliggöra betydelsen av gott ledarskap och aktivt medarbetarinflytande samt stärka en hållbar användning av enskilda arbetstagares resurser. För samarbetet på arbetsrättsområdet är huvudprioriteringen att följa upp villkoren för den nordiska modellen, dess utmaningar och anpassningsbehov och belysa hur den kan utvecklas i ett alltmer globaliserat arbets- och näringsliv. Målet är att utveckla kunskapen om hur den nordiska modellen kan värnas och hur den nordiska arbetsmarknadens goda villkor, arbetsmiljö och anpassningsförmåga ska upprätthållas. Utgångspunkter för det nordiska samarbetet är att säkra en rimlig balans mellan löntagarskydd och flexibilitet, främja jämställdhet och likabehandling på arbetsmarknaden samt att stärka det nordiska samarbetet i förhållande till internationella regler, i synnerhet i EU. Ett tvärgående prioriteringsområde är fortsatt att förebygga och undanröja gränshinder på den nordiska arbetsmarknaden i syfte att främja geografisk mobilitet och anpassningsförmåga ytterligare. Den nordiska modellen utgör en god grund för ett välfunge141 Arbetslivspolitik rande arbetsliv och samarbetet med arbetsmarknadens parter kommer fortsätta att vara en naturlig del av det nordiska samarbetet. Ytterligare teman som följer upp mera aktuella politiska och fackliga utmaningar kommer under perioden att läggas fast närmare i respektive ordförandeskaps sektorsprogram samt i utskottens verksamhetsplaner och temaupplägg. Ministerrådets resultater i 2013 En huvudpunkt vid MR-A:s årliga möte var förslaget att genomföra en studie av lärlingssystemet i de nordiska länderna vilket deltagarna ställde sig bakom. Vidare betonades vikten av att fortsätta arbetet med att reducera gränshinder på arbetsmarknadsområdet. Arbetsmiljöutskottet Under 2013 genomförde arbetsmiljöutskottet studier om vilket samband arbetsmiljö och välbefinnande i arbete har med produktivitet. En sådan studie har inte tidigare genomförts i något nordiskt land. En konferens om ungas arbetsmiljö anordnades och en rapport på samma tema togs fram under året. Andra analyser från utskottet gällde ledarskap på arbetsplatsen samt funktionshinder och förtidspension i de nordiska länderna. Arbetsmarknadsutskottet Under året deltog utskottet i förberedelserna till arbetsmarknadstoppmötet om unga i Stockholm i maj. Vidare genomförde utskottet bl.a. en studie om sysselsättning bland unga med utländsk bakgrund, om unga med funktionshinder, företagens insatser mot utsatta unga samt lät utreda förutsättningarna för att göra arbetspraktik i något annat nordiskt land. Utskottet var även involverat i det förberedande arbetet kring att få fram goda nordiska exempel på lyckad integrering av unga på arbetsmarknaden som skulle visas upp på arbetsmarknadsmötet om unga. Arbetsrättsutskottet Utskottet fungerar som ett forum för löpande erfarenhets- och informationsutbyte och koordinering av nordiska synpunkter både på nordiskt och europeiskt plan. Särskilt fokus för diskussionerna var att hantera rättsliga aspekter på de arbetsmarknadspolitiska initiativ som tagits i ljuset av den ekonomiska och finansiella krisen. Utskottet beredde och följde upp nordiska positioner till EU-rättsliga frågor särskilt i fråga om utstationerade arbetstagare och genomförandet av nya initiativ från EU-kommissionen som berör arbetsrätten. Nordjobb Nordjobb nådde det uppsatta målet att fördela drygt 760 jobb för ungdomar. I resultaten ingick förmedlade jobb till ungdomar som fann sysselsättning i Norge tack vare projektet Jobbresan. NIVA Vid sidan av den löpande kurs- och seminarieverksamheten blev NIVA föremål för en extern utvärdering under året. Slutsatserna var att NIVA bör fortsätta de specialistorienterade kursaktiviteterna av hög kvalitet och som ger ett högt mervärde. Verksamheten kunde dock bli mer kostnadseffektiv och kursutbudet kunde utvecklas mot mer innovativa lösningar. Resultaten pekade också på att styrningen från NMR borde stärkas. Kommunikation om arbetsliv Nätbaserat informationsmaterial har tagits fram på regelbunden basis för att främja kunskap om arbetslivsfrågor till relevanta målgrupper. Utgivning av dessa och andra publikationer och pressmeddelanden har ökat kunskapen om det nordiska arbetslivssamarbetet såväl i Norden som internationellt. Antalet läsare av den webbaserade tidskriften ”Arbejdsliv i Norden”, som också ges ut på engelska, ökade med 35 %. 142 Arbetslivspolitik Nordisk-baltisk-polsk informationsgrupp Gruppen fortsatte att utbyta erfarenheter och information om arbetslivsfrågor kopplade till EU-samarbetet. Budget 2015 Budget 2014 MR-A (TDKK) 13.632 13.698 -66 -0,5% Projektmedel Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv Arbejdsliv faste udvalg Nordjobb Kommunikation om arbejdsliv Institutioner 9-4180 Institut för vidareutb.inom arbetsmiljö (NIVA) 10.262 907 4.583 3.160 1.612 3.370 3.370 10.384 694 4.989 3.113 1.588 3.314 3.314 -122 213 -406 47 24 56 56 -1,2% 30,7% -8,1% 1,5% 1,5% 1,7% 1,7% Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner 13.632 2.519 7.743 3.370 13.698 2.282 8.102 3.314 100% 18,5% 56,8% 24,7% 100% 16,7% 59,1% 24,2% 9-4110 9-4111 9-4120 9-4130 Difference +/- % 9-4110 Projektmedel i övrigt - Arbetsliv Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 907.000 Budget 2014 694.000 Budget 2013 683.000 Disp./bud. 13 95% Budget disp. af EK-A Projektmedel i övrigt används bl.a. till att genomföra ordförandeskapets prioriteringar på arbetslivsområdet, finansiera den nordisk-baltisk-polska EU-informationsgruppen verksamhet samt ÄK-A:s driftsbudget. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Stödja det danska ordförandeskapet på arbetslivsområdet. Genomföra en studie av relevant nordiskt samarbete i arbetslivssektorn som grund för att analysera vidare de fortsatta prioriteringarna i sektorn. 2014 - Mål Stödja genomförandet av det isländska ordförandeskapet med fokus på kopplingen utbildningnäringsliv, yrkesträning samt jämställdhet i arbetslivet. Två konferenser har avhållits. 2013 – Opnåede resultater Ministerkonferens med tema ungdomars arbetsmiljö avhölls under det svenska ordförandeskapet. 143 Arbetslivspolitik 9-4111 Arbetslivs fasta utskott Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 4.583.000 DKK Formål Budget 2014 4.989.000 Budget 2013 5.400.000 Disp./bud. 13 82% Budget disp. af EK-A ÄK-A delegerar årligen ansvaret för fördelningen och användningen av sektorns projektmedel till Arbetsmarknadsutskottet, Arbetsmiljöutskottet och Arbetsrättsutskottet i enlighet med sektorprogrammet och utskottens respektive verksamhetsplan. Projektstödet används också till finansiering av den externa sekreteraren för de tre utskotten. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål På arbetsmarknadsområdet skall arbetet understödja ländernas strävan att främja arbetskraftutbud, ökad sysselsättning och minskad strukturell arbetslöshet. På arbetsmiljöområdet skall arbetet stödja ländernas politik för säkerhet, hälsa och välfärd i arbetslivet. 2014 - Mål Det nordiska samarbetet på arbetslivsområdet ska bidra till att säkra en välfungerande nordisk arbetsmarknad och ett gott arbetsliv i ett konkurrenskraftigt Norden. 2013 – Opnåede resultater Genomförandet av beslutade projekt och aktiviteter relaterade till de övergripande målen på arbetslivsområdet (se ovan). På arbetsrättsområdet skall villkoren för den nordiska modellen och dess utmaningar följas upp och belysas. 9-4120 Nordjobb Programlignende aktiviteter Valuta Budget 2015 3.160.000 DKK Budget 2014 3.113.000 Budget 2013 3.064.000 Disp./bud. 13 97% Budget disp. af FNF Formål Syftet med Nordjobb-projektet är att använda den gemensamma nordiska arbetsmarknaden till att erbjuda ungdomar (18-28 år) sommarjobb, boende och fritidsprogram i ett annat nordiskt land i enlighet med mandatet för 2014-2016. Samtidigt ska projektet ge nordiska arbetsgivare tillgång till arbetskraft från andra nordiska länder under sommaren. Forvaltningsorgan Föreningen Nordens Förbund (sekretariatsfunktion) Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Fullfölja ramavtalet med NMR om arbete för ungdomar och nå målet 760 praktikplatser. Initiera en översyn av verksamheten med 144 2014 - Mål Fortsätta erbjuda temporär sysselsättning för ungdomar enligt avtalet med NMR för 760 personer. 2013 – Opnåede resultater Nordjobb bidrog till att främja mobilitet på den nordiska arbetsmarknaden vilket manifesteras av det starka intresset av att söka ett Arbetslivspolitik sikte på en slutrapport 2016. Nordjobb. Under året kunde drygt 760 praktikplatser fördelas till ungdomar. 9-4130 Kommunikation om arbetsliv Projektmidler Valuta DKK Formål Budget 2015 1.612.000 Budget 2014 1.588.000 Budget 2013 1.563.000 Disp./bud. 13 98% Budget disp. af EK-A Syftet med Kommunikation om arbetsliv är att bredda kunskapen inom och utanför Norden om det nordiska arbetslivsområdet. Informations- och kommunikationsstrategin 2013-2016 ska säkra att all relevant information från MR-A kommuniceras till berörda målgrupper. Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Fortsätta genomföra Informations- och kommunikationsstrategin för 2013-2016 med förbättrad synlighet och bredare informationsspridning som övergripande mål. 2014 - Mål Stärka synligheten och visa relevansen och aktualiteten av det nordiska samarbetet på arbetslivsområdet i förhållande till målgrupperna i Norden och internationellt. Öka tillgängligheten av relevant information om arbetsliv i Norden. Bidra till att stärka debatten bland intressenter om utvecklingen på arbetslivsområdet. 2013 – Opnåede resultater Den webbaserade tidskriften ”Arbejdsliv i Norden” på skandinaviska och engelska hade stor framgång med en snabbt ökande läsekrets. Utgivning av denna samt övriga publikationer och pressmeddelanden har stärkt kunskapen om det nordiska arbetslivssamarbetet både hos allmänheten i Norden och internationellt. 9-4180 Institut för vidareutbildning inom arbetsmiljö (NIVA) Institution Valuta EUR Modsv. DKK Formål Budget 2015 451.800 3.370.000 Budget 2014 444.200 3.314.000 Budget 2013 441.100 3.282.000 NMR fin. 13 87% Budget disp. af Institutionen NIVA ska främja ökat kunskap om arbetsmiljö och arbetshälsa via vidareutbildning och att skapa förutsättningar för forskare, myndigheter och övriga aktörer att sprida forskningsbaserad information och erfarenheter i syfte att förbättra arbetsmiljön och arbetshälsan på arbetsplatser i Norden. Kontraktperiode För 2015 och framåt kommer en ny strategi att tas fram og status 145 Arbetslivspolitik Mål og resultatopfølgning 2015 - Mål Ledningen skall tillsammans med styrelsen utveckla NIVA:s verksamhet i linje med den utvärdering som genomförts. Bl.a. skall den höga kvaliteten upprätthållas, målgruppen för kurserna breddas för att attrahera fler deltagare och kostnadseffektiviteten stärkas. 146 2014 - Mål NIVA ska fungera som forum för utveckling av nya idéer och tilllämpningar av beprövade lösningar. Ett viktigt mål är att bygga upp specialistnätverk. Mellan 8-15 kurser och seminarier ska avhållas med 300 deltagande per år. En ny direktör ska anställas. Ledningen ska tillsammans med styrelsen utveckla NIVA:s verksamhet i linje med den utvärdering som genomförts. Bl.a. bör den höga kvaliteten på kursverksamheten upprätthållas, kostnadseffektiviteten stärkas och kursutbudet göras mer flexibelt. 2013 – Opnåede resultater Under året genomförde NIVA 9 kursaktiviteter på mellan 1-5 dagar. Kursutbudet var av hög kvalitet, var relevant för deltagarna och gav ett påtagligt nordiskt mervärde. Ekonomi- og Finanspolitik Ekonomi- og Finanspolitik Generel indledning Formål og Fakta Nordiska ministerrådets samarbete inom ekonomi- och finanssektorn ska bidra till att grundläggande ekonomisk-politiska mål om stabil ekonomisk utveckling med hög sysselsättning och uthållig tillväxt kan uppnås i de nordiska länderna. De långsiktiga målsättningarna syftar till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen, att främja den ekonomiska integrationen i Norden, med Östersjöregionen och Europa i övrigt samt att främja gemensamma nordiska ekonomiska och finansiella intressen internationellt. EU-frågor är av fortsatt hög prioritet i det nordiska samarbetet. Sektorns arbete understöds av en rad arbetsgrupper som t.ex. den nordiska miljö- och ekonomigruppen, den nordiska konjunkturgruppen och den nordiska skattegruppen. Utöver dessa arbetsgrupper drivs ett antal strategiska projekt. Strategiske målsætninger 2015 Finansiell reglering Fokus har lagts vid att hantera frågor som aktualiserats under de senaste årens finansiella och ekonomiska oro. Det pågående regleringsarbetet inom finansiell sektor är i sammanhanget av särskild vikt för de nordiska länderna. Samarbete mot skatteflykt De gemensamma nordiska förhandlingarna om informationsutbytesavtal på skatteområdet är på väg att slutföras under 2014. Det finns fortsatt behov för MR-Finans att följa projektet för att säkerställa dess genomförande och det fortsatta arbetet med skattemyndigheternas informationsportal. Gränshindersarbetet Ifråga om gränshinder på det ekonomiska området i Norden finns ett kontinuerligt samarbete, dels genom den nordiska skatteportalen, dels genom bilaterala samarbetsprojekt. Nordic Economic Policy Review MR-Finans beslutade i oktober 2013 att ge stöd till en fortsatt utgivning av NEPR i 3 år och öka ansträngningarna att stärka den politiska relevansen av tidskriften. Nästa utgåva förutses komma ut 2015. Finansiering av gröna företag och investeringar, uppföljning av statsministrarnas uppdrag om grön tillväxt Finansministrarna fortsätter att följa upp statsministrarnas uppdrag gällande grön tillväxt från 2011. En analys och jämförelse av generella styrmedel för att främja gröna investeringar kommer att genomföras och följas upp under 2014 och 2015. Ordförandeskapet Danmark innehar ordförandeskapet under 2015 med vikt på bl.a. att nå generella överenskommelser, utväxla information och öka insikten bland de nordiska länderna kring centrala ekonomisk-politiska frågor. Ministerrådets resultater i 2013 Nordiskt samarbete kring informationsutbyte på skatteområdet Avtal med ytterligare tre länder undertecknades under 2013. Förhandlingar har också genomförts med andra länder vilket väntas resultera i att ytterligare avtal kan träffas under 2014, när samarbetet förväntas bli avslutat. Utgivning av en nordisk ekonomisk-politisk forskningstidskrift Aktuell ekonomisk-politisk forskning användbar för beslutsfattare och med syfte att främja en bredare diskussion av ekonomisk-politiska frågor i de nordiska länderna. 147 Ekonomi- og Finanspolitik Under 2013 utgavs ett nummer med temat ”Youth Unemployment”. Ekonomiska instrument i miljöpolitiken och uppföljning av statsministrarnas uppdrag om grön tillväxt Arbetet i Miljö-ekonomigruppen, som är en gemensam grupp mellan MR-Finans och MR-Miljö, har resulterat i ett antal studier och rapporter. Analyserna har varit ett värdefullt underlag för att belysa ekonomiska faktorer och styrmedel och deras betydelse för miljön. Under 2013 har analyser bland annat inom områdena Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken; Ekonomiska värden av ekosystemtjänster; Samhällsekonomisk effektivitet i avfallshantering; Grön budget; Ekonomiska styrmedel för fartygstrafik; Naturkapital genomförts. Under 2013 har ÄK-Finans fortsatt att analysera hur gröna investeringar kan främjas för att i större utsträckning ta hänsyn till klimat- och miljöpåverkan av ekonomisk aktivitet. Arbetet har under året inriktats på att kartlägga, analysera effekter och utarbeta best-practice av generella ekonomiska styrmedel. Samarbete kring genomförande av EU regler om kapital- och likviditetskrav i bankerna. Vid sidan av en uppdatering av ländernas syn på regleringsarbetet i allmänhet behandlade ministrarna vissa specifika frågor, dels gällande det pågående arbetet att etablera en krishanteringsmekanism i banksektorn, dels förutsättningarna för s.k. värdlandsreglering av kapital- och likviditetskrav. Budget 2015 Budget 2014 MR-Finans (TDKK) 1.810 1.819 -9 -0,5% 10-5210 1.810 1.819 -9 -0,5% 1.810 1.810 1.819 1.819 100% 100% 100% 100% Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik Opdelt på kategorier Projektmidler Difference +/- % 10-5210 Ekonomi- och Finanspolitik Projektmidler Valuta DKK Formål 148 Budget 2015 1.810.000 Budget 2014 1.819.000 Budget 2013 1.855.000 Disp./bud. 13 97% Budget disp. af EK-MR-Finans Stödja aktiviteter och instrument som underlättar för de nordiska länderna att uppnå de ekonomisk-politiska målen. Lagstiftning Lagstiftning Generel indledning Formål og Fakta Formålet for justitssamarbejdet er at arbejde mod en ensartet retlig udvikling i Norden i overensstemmelse med Helsingforsaftales målsætninger og opfyldelse af Justitssektorens samarbejdsprogram. Det konkrete samarbejde inden for justitssektoren omfatter bl.a. aktuelle politiske spørgsmål og opfølgning af fælles nordiske politiske prioriteter og beslutninger samt erfaringsudveksling og initiativer generelt inden for justitsministeriernes resort. Herudover indgår samarbejde med justitsministerierne og de retshåndhævende myndigheder i de baltiske stater i justitssektorens arbejde. Udover det formaliserede nordiske samarbejde indenfor Justitssektoren findes et løbende praktisk samarbejde, idet der på embedsmandsniveau og i myndighedsregi afholdes kontaktmøder, seminarer, drøftelser m.v. om aktuelle retlige problemstillinger mellem de nordiske lande. Strategiske målsætninger 2015 Justitssamarbejdet vil i 2015 særligt fokusere på at udveksle erfaringer for bl.a. at arbejde mod en fælles retlig udvikling i Norden, når dette er hensigtsmæssigt. Herudover er et stærkere nordisk samarbejde i spørgsmål om straffeafsoning en målsætning og endelig vil Justitssamarbejdet bidrage til at nedbryde grænsehindringer. Ministerrådets resultater i 2013 Ministerrådets aktiviteter i 2013 har omfattet drøftelse af rapport om overførelse af domfældte til samfundstjeneste, som er udarbejdet på initiativ af ministerrådet. Ministerrådet tog initiativ til, at der udarbejdes en plan og en tidshorisont for gennemførelse af rapportens anbefalinger om adgangen til at overføre domfældte til samfundstjeneste mellem de nordisk lande. Ministerrådet har nedsat, og følger arbejdet i, en nordisk følgegruppe, som har til formål at finde fælles nordiske synspunkter til EU-Kommissionensforslag til (nye) regler om databeskyttelse.EU-Kommissionens forslag er fortsat under behandling i følgegruppen (og i EU). Ministerrådet har drøftet politiske problemstillinger om kriminalitet på internettet, om udfordringer i forbindelse med afsoning for rocker- og bandemedlemmer samt drøftet det nordiske fængselssystem med de nordiske chefer for Kriminalforsorgen og besøgt ”Anstalten Norrtälje”. Ministerrådet besluttede, at der skulle foretages yderligere udredninger om 1) kriminalitet på nettet, 2) muligheden for at rocker- og bandemedlemmer under afsoning kan overføres til andet nordisk land af sikkerhedshensyn og 3) kvindelige fangers afsoningsforhold. Ministerrådet har bl.a. ydet økonomisk støtte til projektet ”A Nordic Model of Corporate Governance”, hvis primære målsætning er ”to define the common features of corporate governance regulation and practice in the nordic countries and to consolidate these into a coherent description of the nordic corporate governance model well founded in current regulatory as well as general practice preconditions in each of the countries involved”, samt til seminarer om henholdsvis grundlovsændringer og magtfordeling i nordiske forfatninger samt om erfaringer med effektmålinger m.v. af Kriminalforsorgenes indsatser. Seminarene afholdes i løbet af 2014 og skal efterfølgende indgå i en evaluering. 149 Lagstiftning Budget 2015 Budget 2014 Sum MR-Lag (TDKK) 1.382 1.390 -8 -0,6% 11-7110 1.382 1.390 -8 -0,6% 1.382 1.382 1.390 1.390 100% 100% 100% 100% Projektmedel - Lagstiftning Opdelt på kategorier Projektmidler Difference +/% 11-7110 Projektmedel – Lagstiftning Projektmidler Valuta DKK Formål 150 Budget 2015 1.382.000 Budget 2014 1.390.000 Budget 2013 1.418.000 Disp./bud. 13 87% Budget disp. af MR-LAG/NÄL Formålet med budgetposten er at understøtte Justitssektorens realisering af fastsatte formål og strategiområder. Budgetposten kan anvendes dels til iværksættelse og gennemførelse af initiativer direkte af Ministerrådet, dels til økonomiske tilskud til modtagne projektansøgninger. Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Forhandlinger med Nordisk Råd og det opnåede kompromis Høsten 2014 ble det gjennomført politiske forhandlinger mellom Nordisk råd og Nordisk ministerråd om ministerrådets budsjettforslag som resulterte i følgende vedtatte endringer/presiseringer i budsjettet for 2015: at Nordisk råd etter budsjettreformen vil bli inndratt i budsjettprosessen på et tidligere tidspunkt enn før. at redusering av matavfall fortsatt er en prioritet for NMR. Samlet øremerkes det 2,4 MDKK til formålet, herunder 400.000 DKK under post 1-8007 (Biøkonomi) for å skape viten om og finne innovative løsninger for å redusere matavfall. at det arktiske samarbeidet fortsatt er et prioritert område og at det i 2015 vil bli en økning i budsjettet til dette formålet når man også ser hen til at det danske formannskapsprogrammet vil ha fokus på ”Det blå Arktis”. at arbeidet med Ny nordisk mat går videre i en ny fase gjennom at det settes av 894.000 DKK for å styrke nettverksbygging på strategisk nivå blant sentrale institusjoner. I tillegg kommer det danske ordførerskapet til å fokusere blant annet på Ny nordisk mat innen rammen for programmet «Verdier» (post 1-8010). at det under post 5-6610 adresseres at fiskerisamarbeidet fortsatt vil fokusere på kystsamfunnsutvikling, arktiske områder og de utfordringer som forandring i utbredelsen av viktige kommersielle arter, herunder pelagiske arter i Nord-Atlanteren, innebærer. Videre kommer det danske formannskapet blant annet til å fokusere på å øke bæredyktigheten i ressursutnyttelsen i Nordøst-Atlanteren innenfor rammen av programmet «Vekst». at satsningen på bioøkonomi er en viktig del av arbeidet med grønn økonomisk vekst og holdbarhet. Innenfor bioøkonomi streves dette etter å optimere minimeringen av avfall i verdikjeden og trykket på miljøet samt maksimere verdien i verdikjeden. Målet er også å gjøre de nye generasjonene oppmerksomme på viktigheten av grønn vekst og holdbarhet samt å adressere matsikkerhet og klimaendringer. at målene for arbeidet med biologisk mangfold under budsjettposten 8-3311 (miljøsektorens arbeidsgrupper), ytterligere tydeliggjøres med: at de nordiske landbaserte økosystemer har en god miljøstatus at en bra balanse mellom beskyttelse og holdbar anvendelse av økosystemene, landskaps-, kulturog bymiljøer er en ressurs som den nordiske befolkningens velferd, trivsel og friluftsliv er sikret at arbeidet bidrar til at både FNs klimakonvensjon og Konvensjonen om biologisk mangfold, oppfyller målene. at Nordisk råd blir holdt orientert om de bilaterale prosessene mellom landene for å forsøke å løse problemet med pant og at NMR for øvrig avventer resultatet fra prosessen. at NMR, utover å øremerke 400.000 DKK til HELCOM for å implementere Baltic Sea Action Plan (BSAP), gjennomfører gjennom HAV-gruppen og NEFCO prosjekter med formål å forbedre Østersjøens miljøtilstand. Innsatsene spenner over et bredt felt, for eksempel analyser, implementering av innovative løsninger, seminarer og utviklingsprosjekter. at det settes av 400.000 DKK til gjennomføring av Nordisk råds prisgalla. 151 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 at det settes av 1 MDKK til Nordisk journalistsenter i 2015. Midlene tas fra strategiske satsninger (post 42208). at inntil annet er besluttet, skal Nordisk sommeruniversitet (NSU) kunne fortsette sitt aktivitetsnivå, og at NordForsk i 2015 maksimalt kan redusere midlene til NSU med den 2,4 % besparelse som NordForsk selv er pålagt. at det settes i gang en utredning om hvorvidt det finnes synergier og økonomiske fordeler gjennom et felles nordisk bibliotekprosjekt. at barn og unge er et særskilt prioritert område når Nordisk ministerråd støtter film- og tv-produksjoner gjennom sitt samarbeidsorgan Nordisk film- og tv-fond. at det settes av midler i budsjettet for 2015 til å konkretisere det nordiske samarbeidet om anbefalingene i Bo Könbergs rapport om det fremtidige nordiske helsesamarbeidet, herunder bekjempelse av den voksende antibiotika resistens. Videre avholdes et årlig møte vedrørende One Health (antibiotika resistens innenfor veterinær- og humanmedisin). at det undersøkes hva som kan gjøres for å forhindre at nordiske barn og enslige forsørgere havner i fattigdom. at det i forlengelsen av seneste års gode erfaringer, med uforminsket styrke forberedes et nytt tverrsektorielt program og en fornyet innsats i kampen mot menneskehandel. at når konklusjonene fra Forbrukerkonferansen foreligger, vil NMR vurdere dem og undersøke mulighetene for videre arbeide innenfor tematikken; en giftfri hverdag. Budgettets indtægter og landenes indbetalinger Nordisk Ministerråds budget finansieres i første række af direkte bidrag fra landene. Som udgangspunkt indbetaler landene et beløb svarende til aktivitetsrammen fratrukket afgift på løn, nettorenteindtægter og øvrige indtægter, som det er vist i nedenstående tabel. Landenes indbetalinger sker i henhold til en særskilt fordelingsnøgle, som er beregnet på basis af det respektive lands andel af den samlede bruttonationalindtægt i faktorpriser i Norden for de to seneste kendte år, som i budgettet for 2015 er 2011 og 2012. INDTÆGTER TDKK (løbende priser) Afgift på løn Øvrige indtægter (f.eks. renter) Budget Ford. nøgle 2013 2013 Budget Ford. nøgle 2014 2014 Budget Ford. nøgle 2015 11.000 12.000 13.000 1.200 1.100 600 942.115 2015 Landenes bidrag 974.526 - Danmark 217.319 22,3 % 197.844 21,0 % 918.182 183.636 20,0 % - Finland 169.568 17,4 % 153.565 16,3 % 142.318 15,5 % - Island 6.822 0,7 % 6.595 0,7 % 6.427 0,7 % - Norge 285.536 29,3 % 288.287 30,6 % 289.227 31,5 % - Sverige 295.281 30,3 % 295.824 31,4 % 296.573 32,3 % Sum: 986.726 100 % 955.215 100 % 931.782 100 % 152 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Betalingsordningen for højere uddannelser Det er besluttet i Overenskomsten om adgang til videregående uddannelse, at konsekvenserne af betalingsordningen for de nordiske lande skal reguleres over Ministerrådets budget, og påvirker derved landenes bidrag til det nordiske budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland står udenfor betalingsordningen. Der tages hensyn til landenes gensidige betalinger i landenes bidrag og aftalen påvirker alene den interne fordeling af bidragene mellem landene (Danmark, Finland, Norge og Sverige). Det er i 2012 besluttet at forlænge overenskomsten til udgangen af 2015. Af overenskomsten fremgår det, at der skal ske betaling for 75 % af det antal studerende, som modtager studiestøtte fra det land hvor den studerende er bosat efter gældende regler i det land, og som er indskrevet på en højere uddannelse i et andet land, som falder ind under Artikel 1 i overenskomsten. Forskningsuddannelser samt studerende på uspecificeret højere uddannelse medregnes ikke i beregningsgrundlaget. Den årlige erstatning pr. studerende var i mange år 22.000 DKK, men var i 2013, 26.000 DKK pr. studerende og i 2014, 30.000 DKK. I 2015 er den årlige erstatning pr. studerende 30.304 DKK. Ministerrådet modtager statistik fra de nordiske studiestøttemyndigheder, som ligger til grund for beregningen af antal studerende mellem de nordiske lande, der indgår i ordningen. Betalingsordning, højere uddannelse TDKK Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 -76.830 -89.078 -85.457 17.335 19.777 24.387 Island 0 0 0 Norge 46.917 58.343 59.456 Sverige 12.578 10.958 1.614 0 0 0 Danmark Finland Sum: Indbetalinger fra landene Landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd er følgende efter korrektion for betalingsordningen for højere uddannelse: Indbetalinger efter betalingsordning og reduktion i grundkapital, løbende priser TDKK Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Danmark 140.489 108.766 98.179 Finland 186.903 173.342 166.705 Island 6.822 6.595 6.427 Norge 332.453 346.630 348.683 Sverige 307.859 306.782 298.187 Sum: 974.526 942.115 918.182 153 Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Landenes prognosticerede indbetalinger i national valuta Nedenfor vises landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd i tusinder af det enkelte lands valuta, med udgangspunkt i de af samarbejdsministrene godkendte budgetvalutakurser, jfr. side 10. Beløbene inkluderer betalingsordningen. Budget 2015 - Landenes prognosticerede bidrag i national valuta Danmark Finland Island Norge 98.179 22.347 136.751 387.426 DKK EUR ISK NOK Sverige 359.261 SEK Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler I oversigt over Nordisk Ministerråds institutioner på budgetpostniveau, vises ikke institutionernes ”ikkedisponerede” midler eftersom Ministerrådet udbetaler alle midler til eksterne parter. Institutionerne har dispositionsretten over midlerne og derfor er disse midler pr. definition 100 % disponerede. Institutionernes ikke disponerede midler bliver ved årets udgang den enkelte institutions egenkapital, der ikke modsvares af forpligtelsers overfor 3. part. Institutionens egenkapital skal sikre, at institutionen er solvent og tillige har den nødvendige likviditet til at dække løbende udgifter i institutionen. Nedenstående graf viser egenkapitalens andel i forhold til institutionernes samlede indtægter og nedenstående tabel viser nøgletal for institutionernes økonomi: Nordens inst. på Grønland (NAPA) Nordens hus på Færøerne (NHFØ) Nordens institut på Åland (NIPÅ) Nordens hus i Reykjavík (NOREY) Kulturkontakt Nord (KKN) Nordicom NordGen Nordens Välfärdcenter (NVC) NIVA NordForsk Nordisk Energiforskning (NEF) Nopef Nordisk Innovation Nordregio NMRS inkl. publ. og kommunikation 0% 10% 20% 30% Total indtægter 154 40% 50% Egenkapital 60% 70% 80% 90% 100% Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2015 Nordiske institutioner - Regnskab 2013 (Omregnet 1.000 DKK) Institution I alt Indtægter Fra NMR Fra NMR (basis(projektbevilling) bevilling) NAPA 7.635 6.408 NHFØ 19.171 13.731 NIPÅ 4.059 Udgifter NMR % I alt Administration % adm. Årets Likvide resultat beholdning Overførte midler / Egenkapital - 83,9% 7.812 1.228 15,7% -177 2.195 682 75,2% 19.147 2.902 15,2% 24 4.878 1.611 4.161 3.011 - 74,2% 4.030 983 24,4% 28 1.620 1.380 NOREY 16.209 8.956 2.697 71,9% 16.281 2.499 15,3% -72 512 1.167 KKN 13.377 11.220 1.153 92,5% 12.708 707 5,6% 670 3.244 3.980 Nordicom 12.573 3.584 206 30,1% 12.484 1.438 11,5% 89 1.046 573 NordGen 30.317 20.256 2.376 74,7% 28.667 3.414 11,9% 1.651 20.148 4.185 NVC 34.334 21.264 6.842 81,9% 37.755 5.333 14,1% -3.420 9.328 6.820 NIVA 4.137 3.281 327 87,2% 3.966 595 15,0% 171 1.503 1.176 213.973 118.711 5.798 58,2% 200.009 5.751 2,9% 13.964 560.065 21.441 51.099 7.156 8.697 31,0% 49.095 4.549 9,3% 2.004 64.255 9.707 23.176 16.056 - 69,3% 24.046 1.838 7,6% -870 31.508 811 133.176 80.383 7.661 66,1% 130.752 6.264 4,8% 2.425 104.738 14.433 NordForsk NEF Nopef Nordisk Innovation Nordregio I alt 26.780 11.479 3.605 56,3% 25.930 5.002 19,3% 850 17.304 7.284 590.016 325.494 40.044 62,0% 572.681 42.503 7,4% 17.335 822.345 78.730 155 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet Udviklingen i udisponerede midler 2011 – 2013 Udisponerede midler er defineret som midler, hvor der ikke er foretaget en beslutning om anvendelse til et bestemt formål. Udisponerede midler kan alene forekomme under budgetposter med projektmidler og programlignende aktiviteter, idet ministerrådet på institutioner og organisationsbidrag udbetaler alle midler til eksterne parter, som har dispositionsretten over midlerne, og derfor er disse midler i Ministerrådets budget altid pr. definition 100 % disponeret. Projektmidler og programlignende aktiviteter udgjorde totalt ca. 55 % af ministerrådets budget i 2013. I forbindelse med en tidligere modernisering af budgettet og vedtagelse af Generalsekretærens forslagskatalog i 2007, besluttede MR-SAM at indføre en 20 pct. regel, kombineret med et minimumsbeløb på 200.000 DKK, som betyder, at højst 20 % af årets budget på en budgetpost kan videreføres til næste år; dog kan man altid videreføre 200.000 DKK. Denne regel er med moderniseringen af budgettet i 2014 ændret til en 15 % regel, med et minimumsbeløb på 150.000 DKK. 4 Det forventes, at reglen dels fremskynder projektinitieringen og øger afløbstempoet for Ministerrådets projekter, og dels giver ekstra muligheder for politiske prioriteringer. Dog er der naturligvis også risiko for at skærpede krav til overførselsadgang kan medvirke til, at der i højere grad bliver disponeret midler til projekter, der ikke umiddelbart er prioriteret højt politisk. Samarbejdsministrene besluttede i maj måned 2009, at fra og med virksomhedsår 2009 skal midler, som falder for 15 %, tilbageføres til landene. Beslutningen er taget på baggrund af, at budgetrammen i 2008 blev udvidet med et engangsløft på 35 MDKK til finansiering af globaliseringsinitaitiverne. På budgetpostniveau under hvert ministerråd viser rubrikken ”Disp./Bud 13”, hvor meget der er disponeret i budgetåret 2013 ud af 13-budgettet i procent. I bilag 2 vises ligeledes en samlet oversigt over regnskabstal på alle budgetposter. Nedenfor er grafisk vist de udisponerede midler i 2011 – 2013 samt en oversigt over fordelingen af de udisponerede midler på ministerråd i TDKK og i procent af sektorens samlede ramme. Som det ses af grafen og den efterfølgende tabel, minskede de udisponerede midler fra 2012 til 2013 med 2,5 MDKK. 4 Minimumsgrænsen er indført af hensyn til de små projektbudgetposter, som en procentordning alene vil ramme uforholdsmæssigt hårdt. 156 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet Udisponerede midler ultimo 2011-2013 40.000 4,0% 35.000 3,5% 30.000 3,0% 25.000 2,5% 20.000 2,0% 15.000 1,5% 10.000 1,0% 5.000 0,5% 0 2011 2012 Udisponeret (TDKK) 0,0% 2013 Pct. af den totale ramme Udisponerede midler ultimo 2011-2013 S ektor (TDKK) Prioriteringsbudgettet Internationalt samarbejde Uddannelse og forskning Social- og Helsepolitik M R-FJLS Kulturpolitik Ligestilling M R-NER M iljø Arbejdslivspolitik Ekonomi og Finanspolitik Lagstiftning Øvrig virksomhet S UM 2011 7.272 1.791 615 1.392 1.484 496 2.308 1.238 816 14 167 9.367 26.960 % af sekt. størrelse 4% 1% 1% 3% 83% 1% 17% 3% 9% 0% 12% 5% 2,9% 2012 6.969 10.612 361 623 1.548 465 1.450 672 1.028 165 223 11.128 35.244 % af sekt. størrelse 4% 5% 0% 1% 85% 1% 11% 2% 11% 0% 16% 6% 3,7% 2013 3.242 8.474 11.064 897 856 788 1.045 781 716 1.103 54 188 3.564 32.772 % af sekt. størrelse 4% 9% 5% 2% 2% 0% 11% 1% 2% 8% 3% 13% 3% 3,3% Beskåret jf. 20 % regl. 100 1.301 364 4.608 6.373 157 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet Budgettets udvikling i perioden 2004 – 2015 1050 1025 1000 975 MDKK 950 925 900 875 850 825 800 775 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Nominelle priser 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2015-prisniveau MR-SAM har for 2015 vedtaget en ramme der indeholder 2 % nedskæring (-19 MDKK) i budgetrammen i forhold til 2014. I 2014 var der 5 % besparelse af rammen i forhold til 2013 (-49 MDKK). Niveauskiftet i 2008 skal ses på baggrund af beslutningen i forbindelse med budget 2008 om at finansiere en del af globaliseringssatsninger på 60 MDKK i 2008, som statsministrene lancerede i Punkaharju i Finland i juni 2007, med en forøgelse af aktivitetsrammen på 35 MDKK. Når budgettet i faste priser i 2010 falder i forhold til 2009, og fortsat i 2011 ligger under niveauet for 2009, skyldes det, de udsving der har været i valutakurserne. I dette tilfælde skyldes det konkret det store fald i norske og svenske kroners værdi fra sidste halvdel af 2008 til midten af 2009 i forhold til danske kroner. Stigningen fra 2011 til 2012 og forsat til 2013 skyldes på samme måde stigningen i norske og svenske kroner i forhold til danske kroner. Den relativt store fald i faste priser i 2015 i forhold til 2014 skyldes, foruden en 2 % nedskæring i budgettet, fald i norske og svenske kroners værdi i forhold til danske kroner. 158 Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet Likviditetens udvikling 550.000 500.000 450.000 400.000 TDKK 350.000 300.000 250.000 200.000 150.000 100.000 50.000 0 Primo Medio Primo Medio Primo Medio Primo Medio Primo Medio Primo Medio Primo Medio Primo Medio 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 Som det ses af grafen udviser Ministerrådets likviditet et fast mønster. Mønsteret er generet af, at udbetalinger forløber nogenlunde jævnt over året og at landene indbetaler på faste tidspunkter i løbet af året. Fra og med budgetåret 2008 er landene begyndt at indbetale 4 gange årligt mod tidligere 2 gange, som betyder et ændret mønster i Ministerrådets likviditetsbeholdning. Fra og med midten af året 2014 er landene begyndt at indbetale 8 gange om året, hvor 4 indbetalinger er i DKK og fire er i landenes valuta. MR-SAM besluttede i november 2010 at forskyde landenes indbetalinger med to måneder. Effekten herefter er, som ses af figuren, at ministerrådets likviditet er reduceret betydeligt og på visse tidspunkter af året er tæt på 0. 159 Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO Samarbejdsministrene Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) Budget 2015 Budget 2014 Difference +/- 9.970 10.023 -53 -0,5 % -0,3 % -0,1 % -0,1 % -0,1 % -0,1 % -0,1 % -0,1 % % Formandskapspuljen, Danmark Vækst Velfærd Værdier Det blå Arktis Formandskapspuljen, Island Den nordiska spellistan Välfärdsvakten Bioekonomi-initativet Formandskapspuljen, Sverige NordMin Förbättrade emissionsinventeringar av kortlivade klimatpåvekande luftföreningar Lärande på arbetsplats Prioriteringspuljen Testcenter Uddannelse og forskning inden for grøn vækst Elmarknaden Grønne tekniske normer og standarder - Norden som standardmaker Grøn offentlig indkøb Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering Främja integrationen av miljö och klima i utvecklingssamarbetet Särskilda prioriteringer Grön tillväxt Hållbar nordisk välfärd Välfärd och kost Klimavenligt byggeri Kultur og kreativitet - KreaNord initativet Offentlig-privat-partnerskab om planteforædling i Norden Ny Nordisk Mad Politiska prioriteringar 2.041 544 544 612 340 2.041 272 408 1.361 2.041 1.361 272 2.043 272 409 1.362 2.043 1.362 272 2.041 544 544 612 340 -2 0 0 -1 -2 -1 0 408 3.847 0 544 136 354 409 5.937 111 504 157 436 0 -2.090 -111 40 -21 -82 -0,1 % -35,2 % -100,0 % 8,0 % -13,5 % -18,8 % 0 612 68 340 903 68 -340 -291 0 -100,0 % -32,2 % 0,0 % 54 1.497 105 0 0 0 67 1.771 136 763 545 68 -12 -274 -31 -763 -545 -68 -18,6 % -15,5 % -22,7 % -100,0 % -100,0 % -100,0 % 0 476 68 0 -68 476 -100,0 % - Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Formandskap DK, ikke endnu opdelt på kategorier 9.970 735 7.194 2.041 7.980 403 7.576 80 % 7,4 % 72,2 % 100 % 5,1 % 94,9 % 1-8008 1-8009 1-8010 1-8011 1-8005 1-8006 1-8007 1-8001 1-8003 1-8004 1-8110 1-8111 1-8112 1-8113 1-8114 1-8115 1-8116 1-8118 1-8210 1-8212 1-8310 1-8311 1-8312 1-8313 1-8410 160 Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO Samarbejdsministrene Budget 2015 Budget 2014 Internationalt samarbejde 9.962 10.024 -62 -0,6 % 1-0820 1-0980 1-0960 1-0970 1-0810 3.703 332 848 1.273 1.586 3.748 327 835 1.258 1.568 -46 5 12 15 19 -1,2 % 1,5 % 1,5 % 1,2 % 1,2 % 235 1.168 603 215 232 1.251 594 212 3 -83 9 3 1,5 % -6,6 % 1,5 % 1,5 % 9.962 2.798 4.306 2.859 10.024 2.856 4.342 2.825 100 % 28,1 % 43,2 % 28,7 % 100 % 28,5 % 43,3 % 28,2 % Budget 2015 Budget 2014 Fællesaktiviteter og sekretariatet 14.285 14.392 -107 -0,7 % Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter Föreningarna Nordens Förbund Bidrag til Västnorden Generalsekreterarens disponeringsreserv Holdbart Norden Informationsaktiviteter Norden i Fokus Hallo Norden Grænsehindringsråd Tjänstemannautbyte Ministerrådets sekretariat (NMRS) 1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 3.888 433 97 55 406 692 575 820 655 155 10.397 10.397 3.909 435 98 55 408 682 593 781 680 177 10.483 10.483 -21 -2 -1 0 -2 10 -18 40 -25 -23 -86 -86 -0,5 % -0,5 % -0,5 % -0,5 % -0,5 % 1,5 % -3,0 % 5,1 % -3,7 % -12,7 % -0,8 % -0,8 % Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Organisationsbidrag 14.285 1.728 1.630 10.397 530 14.392 1.738 1.638 10.483 533 100 % 12,1 % 11,4 % 72,8 % 3,7 % 100 % 12,1 % 11,4 % 72,8 % 3,7 % Budget 2015 Budget 2014 30.579 31.955 -1.376 -4,3 % 493 493 2.075 0 940 76 394 394 2.392 348 926 75 99 99 -317 -348 14 1 25,2 % 25,2 % -13,3 % -100,0 % 1,5 % 1,4 % 1-0850 1-0870 1-0950 1-0990 Kunskapsuppbyggning och nätverk Partnerskab og grænseregionalt samarbejde NGO-virksomhed i Østersøregionen Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen Internationellt samarbete Arktisk samarbeidsprogram Hvideruslandsaktiviteter Samarbejde med Nordens naboer i Vest Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Samarbejdsministrene 1-0410 1-0425 1-0435 1-0460 1-1011 1-1012 1-1030 1-1036 1-1050 Uddannelse og forskning MR-U Generelle utdannings- og forskningsinnsatser 2-2505 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning Politikudvikling m.v. 2-2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prioriterede områder 2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT- Difference +/- Difference +/- Difference +/- % % % 161 Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO infrastruktur 2-3127 Politikudvikling voksnes læring Mobilitets og netværksprogrammer 2-2513 Nordplus NordForsk 2-3100 NordForsk Forskning i øvrigt 2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 2-3181 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 2-3182 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 2-3185 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 1.059 10.152 10.152 14.919 14.919 2.939 1.207 360 570 582 220 1.043 10.002 10.002 16.271 16.271 2.895 1.189 354 562 574 217 16 150 150 -1.352 -1.352 43 18 5 8 9 3 1,5 % 1,5 % 1,5 % -8,3 % -8,3 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner 30.579 1.510 14.150 14.919 31.955 1.743 13.941 16.271 100 % 4,9 % 46,3 % 48,8 % 100 % 5,5 % 43,6 % 50,9 % Social- og Helsepolitik Budget 2015 Budget 2014 5.055 5.401 -346 -6,4 % 2.329 612 2.567 767 -238 -155 -9,3 % -20,2 % 151 254 1.313 148 250 1.402 2 4 -89 1,5 % 1,5 % -6,3 % 2.726 2.726 0 2.834 2.834 5.363 -108 -108 -5.363 -3,8 % -3,8 % -100,0 % MR-S 3-4310 3-4311 3-4320 3-4340 3-4382 Projektmedel Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Nomesko og Nososko NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer Institutioner 3-4380 Nordens Välfärdcenter 3-4381 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab (NHV)* Difference +/- % Opdelt på kategorier 5.055 5.401 100 % 100 % Projektmidler 1.016 1.166 20,1 % 21,6 % Programlignende aktiviteter 1.313 1.402 26,0 % 25,9 % Institutioner 2.726 2.834 53,9 % 52,5 % * NHV er finansieret direkte af landene, og indgår derfor ikke i de akkumulerede beløb. Kulturpolitik Sum MR-K Generelle kulturinnsatser Dispositionsmidler Kultur Nordisk kulturfond Nordisk Råds priser Strategiska satsningar Barn och unga Projektmedel och generella stödordningar 4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) Film och media Projektmedel och generella stödordningar 4-2221 Nordisk computerspilprogram 4-2203 4-2205 4-2206 4-2208 162 Budget 2015 Budget 2014 Difference +/- 22.405 22.504 -99 -0,4 % 6.204 126 4.603 480 994 809 809 809 6.222 138 4.628 473 983 813 813 813 -18 -12 -25 7 11 -4 -4 -4 -0,3 % -8,5 % -0,5 % 1,5 % 1,2 % -0,5 % -0,5 % -0,5 % 4.700 4.295 559 4.988 4.566 886 -288 -272 -327 -5,8 % -5,9 % -36,9 % % Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO 4-2222 Nordisk Film- och TV-fond Institutioner 4-2228 NORDICOM Konstområdet Projektmedel och generella stödordningar 4-2251 Kultur- og kunstprogrammet 4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur Nordiska kulturhus (institutioner) 4-2270 Nordens hus i Reykjavik 4-2272 Nordens hus på Färöarna 4-2274 Nordens institut på Åland 4-2277 Nordens institut på Grönland (NAPA) 4-2548 Kulturkontakt Nord Andra kultursatsningar Projektmedel och generella stödordningar 4-2234 Samisk samarbeid 3.735 405 405 10.188 4.452 2.384 411 1.656 5.736 1.191 1.808 395 847 1.495 504 504 504 3.680 421 421 9.985 4.386 2.349 405 1.632 5.599 1.128 1.787 388 837 1.459 496 496 496 55 -16 -16 203 66 35 6 25 138 64 21 7 10 36 8 8 8 1,5 % -3,8 % -3,8 % 2,0 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % 2,5 % 5,6 % 1,2 % 1,7 % 1,2 % 2,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Organisationsbidrag 22.405 1.121 14.639 6.142 504 22.504 1.934 14.053 6.020 496 100 % 5,0 % 65,3 % 27,4 % 2,2 % 100 % 8,6 % 62,4 % 26,8 % 2,2 % Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnesmidler og Skovbrug Budget 2015 Budget 2014 Difference +/- Sum MR-FJLS 5.331 5.508 -177 -3,2 % Projektmidler 5-6420 Ny nordisk mad Fiskeri 5-6610 Projektmedel - Fiskeri Jord- och skovbrug Projektmidler - jordbrug 5-6510 Projektmidler Jordbrug 5-6520 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) Institutioner - jordbrug 5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) Projektmidler - skovbrug 5-6310 Projektmidler Skovbrug 5-6581 Samnordisk skogsforskning (SNS) Levnedsmidler 5-6810 Projektmedel - Levnedsmidler 5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 122 122 831 831 3.629 159 49 110 230 230 818 818 3.721 157 49 108 -108 -108 12 12 -92 2 1 2 -47,1 % -47,1 % 1,5 % 1,5 % -2,5 % 1,5 % 1,4 % 1,5 % 2.683 2.683 786 41 745 750 676 73 2.790 2.790 775 40 734 739 666 72 -106 -106 12 1 11 11 10 1 -3,8 % -3,8 % 1,5 % 1,7 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner 5.331 1.671 977 2.683 5.508 1.646 1.073 2.790 50 % 31,3 % 18,3 % 50,3 % 81 % 29,9 % 50,6 % 50,6 % % 163 Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO Jämsälldhet Budget 2015 Budget 2014 1.189 1.196 -6 -0,5 % 1.189 468 381 340 1.196 855 0 340 -6 -387 381 0 -0,5 % -45,2 % -0,1 % 1.189 849 340 1.196 855 340 100 % 71,4 % 28,6 % 100 % 71,5 % 28,5 % Budget 2015 Budget 2014 Sum MR-NER 17.786 18.825 -1.039 -5,5 % Näring Projektmidler - Näring 7-5140 Projektmidler Näring Institutioner - Näring 7-5180 Nordisk Innovation 7-5280 Nopef Energi 7-5141 Projektmidler Energi Institutioner - Energi 7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) Regional 7-5143 Projektmidler Regional 7-5151 NORA 7-5160 Grenseregionalt samarbeid Institutioner - Regional 7-6180 Nordregio Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Organisationsbidrag 12.013 266 266 11.747 9.715 2.032 1.418 554 865 865 4.355 713 888 1.245 1.509 1.509 17.786 1.533 1.245 14.121 888 12.867 262 262 12.605 10.603 2.002 1.496 562 934 934 4.462 723 890 1.280 1.568 1.568 18.825 1.547 1.280 15.108 890 -854 4 4 -858 -888 30 -78 -8 -70 -70 -107 -10 -2 -35 -60 -60 100 % 8,6 % 7,0 % 79,4 % 5,0 % -6,6 % 1,5 % 1,5 % -6,8 % -8,4 % 1,5 % -5,2 % -1,5 % -7,4 % -7,4 % -2,4 % -1,4 % -0,2 % -2,8 % -3,8 % -3,8 % 100 % 8,2 % 6,8 % 80,3 % 4,7 % Budget 2015 Budget 2014 MR-Miljø 5.919 5.951 -32 -0,5 % 8-3310 8-3311 8-3312 8-3320 8-6720 768 3.030 82 1.477 563 837 3.044 0 1.514 555 -69 -15 82 -38 8 -8,2 % -0,5 % -2,5 % 1,5 % 5.919 768 4.588 563 5.951 837 4.559 555 100 % 13,0 % 77,5 % 9,5 % 100 % 14,1 % 76,6 % 9,3 % MR-Jäm 6-4410 Projektmedel - Jämställdhet 6-4420 MR-JÄMs stödordning 6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Näring-, Energi- och Regionalpolitik Miljø Dispositionsmidler - Miljø Miljøsektorens arbejdsgrupper Nordisk Råds miljøpris NEFCOS Miljøudviklingsfond SVANEN – Nordisk miljömärkning Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Organisationsbidrag 164 Difference +/- Difference +/- Difference +/- % % % Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO Arbetslivspolitik Budget 2015 Budget 2014 1.827 1.836 -9 -0,5 % 1.376 122 614 424 216 452 452 1.392 93 669 417 213 444 444 -16 29 -54 6 3 8 8 -1,2 % 30,7 % -8,1 % 1,5 % 1,5 % 1,7 % 1,7 % 1.827 338 1.038 452 1.836 306 1.086 444 100 % 18,5 % 56,8 % 24,7 % 100 % 16,7 % 59,1 % 24,2 % Budget 2015 Budget 2014 MR-Finans 243 244 -1 -0,5 % 10-5210 243 244 -1 -0,5 % 243 243 244 244 100 % 100 % 100 % 100 % Budget 2015 Budget 2014 185 186 -1 -0,6 % 185 186 -1 -0,6 % 185 185 186 186 100 % 100 % 100 % 100 % MR-A 9-4110 9-4111 9-4120 9-4130 9-4180 Projektmedel Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv Arbejdsliv faste udvalg Nordjobb Kommunikation om arbejdsliv Institutioner Institut för vidareutb.inom arbetsmiljö (NIVA) Opdelt på kategorier Projektmidler Programlignende aktiviteter Institutioner Ekonomi- og Finanspolitik Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik Opdelt på kategorier Projektmidler Lagstiftning MR-Lag 11-7110 Projektmedel - Lagstiftning Projektmidler Opdelt på katgorier Difference +/- Difference +/- Difference +/- % % % 165 Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO SAMMENSTILLING AF BUDGET 2015 OG 2014 (løbende priser, TEUR) Budget 2015 Budget 2014 MR Samarbejdsministrene 34.217 a. Prioriteringsbudgettet 9.970 b. Internationalt samarbejde 9.962 2.859 i. Heraf kontorerne* c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet 14.285 i. Heraf sekretariatet (NMRS) 10.397 2. MR Uddannelse og forskning 30.579 a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 493 b. Politikudvikling mv. 2.075 c. Mobilitets- og netværksprogrammer 10.152 d. NordForsk (institution) 14.919 e. Forskning i øvrigt 2.939 3. MR Social- og Helsepolitik 5.055 i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 2.726 4. MR Kulturpolitik 22.405 a. Generelle kultursatsninger 6.204 b. Børn og Unge 809 c. Film og Media 4.700 i. Heraf NORDICOM (institution) 405 d. Kunstområdet 10.188 i. Heraf Nordiske Kulturhuse (institutioner) 5.736 e. Andre kultursatsninger 504 5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og 5.331 Skovbrug a. Fiskeri 831 b. Jordbrug 2.842 i. Heraf NordGen (institution) 2.683 c. Levnedsmidler 871 d. Skovbrug 5.867 6. MR Ligestilling 1.189 7. MR Närings-, Energi- og Regionalpolitik 17.786 a. Näring 12.013 i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 9.715 b. Energi 1.418 i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 865 c. Regional 4.355 i. Heraf Nordregion (institution) 1.509 8. MR Miljø 5.919 9. MR Arbejdsmarkedspolitik 1.827 i. Heraf NIVA (institution) 452 10. MR Ekonomi og Finanspolitik 243 11. MR Lagstiftning 185 Totalt nordisk budget 124.737 *Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland, Estland, Letland og Litauen. 1. 166 Difference +/- % 34.438 10.023 10.024 2.825 14.392 10.483 31.955 394 2.392 10.002 16.271 2.895 5.401 2.834 22.504 6.222 813 4.988 421 9.985 5.599 496 5.508 -221 -53 -62 34 -107 -86 -1.376 99 -317 150 -1.352 43 -346 -108 -99 -18 -4 -288 -16 203 138 8 -177 -0,6 % -0,5 % -0,6 % 1,2% -0,7 % -0,8 % -4,3 % 25,2 % -13,3 % 1,5 % -8,3 % 1,5 % -6,4 % -3,8 % -0,4 % -0,3 % -0,5 % -5,8 % -3,8 % 2,0 % 2,5 % 1,5 % -3,2 % 818 2.947 2.790 969 5.780 1.196 18.825 12.867 10.603 1.496 934 4.462 1.568 5.951 1.836 444 244 186 128.045 12 -104 -106 -97 87 -6 -1.039 -854 -888 -78 -70 -107 -60 -32 -9 8 -1 -1 -3.308 1,5 % -3,5 % -3,8 % -10,0 % 1,5 % -0,5 % -5,5 % -6,6 % -8,4 % -5,2 % -7,4 % -2,4 % -3,8 % -0,5 % -0,5 % 1,7 % -0,5 % -0,6 % -2,6 % Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau Budget 2013 Prioriteringsbudget Ubrugte Tilbageførte midler fra midler i Midler i alt i sidste år 2013 2013 Anvendte midler i 2013 Ikke disp. midler i % af budget 81.441 1.400 5.742 88.583 85.341 4% 19.444 509 1.400 0 5.650 0 26.494 509 26.287 509 1% 0% 8111 8112 8114 8116 8117 8211 8401 Projektmedel Testcenter Uddannelse og forskning indenfor grøn vækst Elmarknaden Grøn offentlig indkøb Främja integrationen av miljö Samaordning och förstärk finan Fælles studie af den nordiske Kennedycenter 8.653 3.054 2.036 204 407 3.054 1.527 0 500 500 300 100 0 0 5.650 0 0 0 0 0 0 14.303 3.554 2.536 504 507 3.054 1.527 14.303 3.554 2.536 304 500 3.054 1.527 0% 0% 0% 98 % 2% 0% 0% 8001 8002 8003 8004 8113 8115 8210 8212 8310 8311 8312 8313 8402 Programlignende aktiviteter Nordmin Fler unga i arbete i Norden oc Förbättrade emissionsinventeri Arbetsplatsförlagt lärande (AP Grønne tekniske normer og stan Utveckla tekniker och metoder Hållbar nordisk välfärd Välfärd och kost Klimavenligt byggeri Kultur og kreativitet Offentlig-privat partnerskab o Ny nordisk Mad Interering af jämställhetspers 61.997 10.180 5.090 2.036 3.054 2.036 7.126 17.815 1.018 6.617 5.090 713 1.018 204 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 92 0 0 0 0 0 0 0 0 0 92 0 0 0 62.089 10.180 5.090 2.036 3.054 2.036 7.126 17.815 1.018 6.617 5.182 713 1.018 204 59.054 10.049 5.090 2.036 3.000 2.036 7.126 15.661 1.018 6.600 4.503 713 1.018 204 5% 1% 0% 0% 2% 0% 0% 12 % 0% 0% 13 % 0% 0% 0% 0 6.128 12.792 18.920 18.151 - 8110 Globaliseringsinitiativer 2020 2040 2042 2045 2065 2070 3000 Projektmidler Globaliseringsforum/Grøn Vækst Gemensamt nordiskt EnergiExpo Energi og transport inkl. uppf Världsutställningen i Shanghai Främjandet av högre utbildning God uppläring av unga och vuxn Puljen till nya globaliserings 0 0 0 0 0 0 0 0 2.968 1.554 200 47 200 762 205 0 8.171 659 0 2.153 0 3.887 1.239 233 11.139 2.213 200 2.200 200 4.650 1.444 233 10.739 2.213 200 2.000 200 4.450 1.444 233 - 2025 2030 2060 2076 2080 2085 2090 Programlignende aktiviteter Nordisk Toppforskning Innovationsrepresent. i Asien NORIA Harmonisering av den nordiska Kultur och kreativitet Hälsa och välfärd Klimatvänligt byggeri 0 0 0 0 0 0 0 0 3.159 407 169 407 27 1.222 760 167 4.621 0 0 3.811 0 0 811 0 7.781 407 169 4.218 27 1.222 1.571 167 7.412 407 0 4.218 27 1.222 1.371 167 - MR-Kultur, MR-Ligestilling, MR-FJLS 224.051 2.635 4.899 231.586 228.897 1% MR-Kultur 173.335 1.548 1.988 176.871 176.083 0% 10.955 0 0 8.943 539 279 0 0 960 -260 127 912 12.454 19 128 9.855 12.129 19 128 9.714 3% 2% 2204 2207 2208 Projektmidler Nordisk Kulturforum Kulturmin. globaliseringsinds. Strategisk satsninger 167 Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau Budget 2013 Ubrugte Tilbageførte midler fra midler i Midler i alt i sidste år 2013 2013 Anvendte midler i 2013 Ikke disp. midler i % af budget 0 0 121 121 16 - 112.569 35.274 2.419 6.195 6.782 27.021 2.675 17.247 2.974 11.982 907 0 0 451 111 78 0 227 0 40 1.028 0 750 259 0 0 0 19 0 0 114.503 35.274 3.170 6.905 6.893 27.099 2.675 17.492 2.974 12.022 114.118 35.274 2.880 6.810 6.893 27.099 2.675 17.492 2.974 12.021 0% 0% 12 % 2% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 46.167 3.010 8.779 13.731 3.011 6.408 11.228 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 46.167 3.010 8.779 13.731 3.011 6.408 11.228 46.192 3.010 8.804 13.731 3.011 6.408 11.228 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 3.644 3.644 102 102 0 0 3.746 3.746 3.644 3.644 3% 3% 9.118 465 2.598 12.181 11.136 11 % Projektmidler Projektmedel - Jämställdhet 6.064 6.064 465 465 2.598 2.598 9.127 9.127 8.082 8.082 17 % 17 % Programlignende aktiviteter 4480 NIKK 3.054 3.054 0 0 0 0 3.054 3.054 3.054 3.054 0% 0% 41.598 623 313 42.534 41.678 2% 12.550 307 372 6.240 5.080 551 618 113 25 207 255 18 313 68 0 0 52 194 13.481 487 397 6.447 5.387 763 12.625 427 307 6.149 5.060 682 7% 20 % 24 % 5% 6% 15 % Programlignende aktiviteter 6420 Ny nordisk Mad 6520 Nor. kontaktorgan för jordbrug 6581 Samnordisk skogsforskning, SNS 8.792 2.369 824 5.599 0 0 0 0 0 0 0 0 8.792 2.369 824 5.599 8.792 2.369 824 5.599 0% 0% 0% 0% Institutioner 6585 Nordisk Genr. Center, NordGen 20.256 20.256 5 5 0 0 20.261 20.261 20.261 20.261 0% 0% 243.071 10.612 4.851 258.534 247.471 5% 14.015 4.896 0 0 0 5.453 612 1.668 129 212 138 278 510 200 3.924 1.689 92 546 428 18 992 19.607 6.714 304 684 706 5.981 1.804 17.485 5.993 278 684 582 5.675 1.604 15 % 15 % 6% 33 % 2294 Tvärsektoriell projektverksamh 2205 2206 2212 2221 2222 2223 2251 2253 2254 Programlignende aktiviteter Nordisk kulturfond Nordisk Råds priser Nordisk Børne- og Ungdomskomit Nordisk computerspilprogram Nordisk Film- och TV-fond Nordisk Journalistisk Efterudd Kunst- og kulturprogrammet Nordisk oversætterstøtte Mobilitets- og residensprogram 2228 2270 2272 2274 2277 2548 Institutioner NORDICOM Nordens hus i Reykjavik Nordens hus på Färöarna Nordens institut på Åland Nordens institut på Grönland Kulturkontakt Nord (tidl. NIFI) 2234 Organisationsbidrag Samisk samarbeid MR-Ligestilling 4410 MR-FJLS 6310 6510 6610 6810 6830 Projektmidler Projektmidler Skovbrug Projektmidler Jordbrug Projektmedel - Fiskeri Projektmedel – Levnedsmidler H.plan- bedre helse+livskv. MR-U 2505 2510 2520 2530 2544 2553 168 Projektmidler Utbildning och forskning Nordiskt skolsamarbete (NSS) Rådg.gr. for voksnes læring Rådg.gr. for högre utbildning De nordiske sprogsamarbejde Politikudvikling, Videnssamfun Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau Budget 2013 Ubrugte Tilbageførte midler fra midler i Midler i alt i sidste år 2013 2013 Anvendte midler i 2013 Ikke disp. midler i % af budget 2560 Ad hoc arbejdsgrupper på prior 3110 Nordiska forskningspolitiska 3410 Projektmidler – IT-samarbete 3.054 0 0 0 200 0 0 0 160 3.054 200 160 2.510 0 160 18 % - Programlignende aktiviteter Nordplus rammeprogram Nordenundervisning i utlandet Politikudvikling voksnes lærin Nordisk komitè for Bioetikk Nordisk Inst. for Teor. fysik Nordiska Inst. for Sjörett Nordisk Institutt for Asiastud Nordisk vulkanologisk institut Nordisk Samisk Institutt (NSI) 109.133 73.441 1.099 6.998 1.020 10.911 3.251 5.155 5.267 1.991 8.944 8.917 0 0 27 0 0 0 0 0 927 927 0 0 0 0 0 0 0 0 119.004 83.285 1.099 6.998 1.047 10.911 3.251 5.155 5.267 1.991 110.063 74.612 1.099 6.998 1.020 10.911 3.194 5.064 5.174 1.991 8% 12 % 0% 0% 3% 0% 2% 2% 2% 0% 118.711 118.711 0 0 0 0 118.711 118.711 118.711 118.711 0% 0% 1.212 1.212 0 0 0 0 1.212 1.212 1.212 1.212 0% 0% 40.859 361 1.849 43.069 42.172 2% 8.814 5.756 1.142 1.916 356 356 0 0 1.849 1.849 0 0 11.019 7.961 1.142 1.916 10.127 7.069 1.142 1.916 10 % 15 % 0% 0% Programlignende aktiviteter 4382 Nordisk Inst. for Odontolologi 10.781 10.781 6 6 0 0 10.787 10.787 10.781 10.781 0% 0% Institutioner 4380 Nordiskt Välfärdscenter 21.264 21.264 0 0 0 0 21.264 21.264 21.264 21.264 0% 0% 127.694 1.450 2.688 131.832 131.051 1% 7.969 1.996 2.220 3.753 849 90 160 599 2.295 245 72 1.979 11.113 2.331 2.452 6.331 10.602 1.951 2.390 6.260 6% 19 % 3% 2% Programlignende aktiviteter 5142 Arbejdsgrupper - Energi 5145 Arbejdsgrupper under regional 5160 Grænsekomiteer 13.886 2.077 0 11.809 601 304 0 297 392 174 158 60 14.880 2.556 158 12.166 14.610 2.341 103 12.166 2% 10 % 0% Institutioner 3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 5180 Nordisk InnovationsCenter,NICe 6180 Nordregio 99.018 7.156 80.383 11.479 0 0 0 0 0 0 0 0 99.018 7.156 80.383 11.479 99.018 7.156 80.383 11.479 0% 0% 0% 0% 6.821 6.821 0 0 0 0 6.821 6.821 6.821 6.821 0% 0% 1.855 165 65 2.086 2.031 3% 1.855 1.855 165 165 65 65 2.086 2.086 2.031 2.031 3% 3% 2513 2545 3127 3140 3180 3181 3182 3184 3185 Institutioner 3100 NordForsk Organisationsbidrag 2534 Bidrag till Nor. Sommaruniv. MR-S Projektmidler 4310 Projekmedel - Social- och häls 4320 Nordiska Handikappolitiska Råd 4340 Nomesko og Nososko MR-NER Projektmidler 5140 Projektmidler Näring 5141 Projektmidler Energi 5143 Projektmidler Regional Organisationsbidrag 5151 NORA MR-Finans Projektmidler 5210 Projekt-Ekonomi och finans 169 Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau Budget 2013 MR-A Ubrugte Tilbageførte midler fra midler i Midler i alt i sidste år 2013 2013 Anvendte midler i 2013 Ikke disp. midler i % af budget 13.992 1.028 236 15.256 14.153 8% Projektmidler 4110 Prosjektmedel – Arbejdsliv 4130 Informationsprojektet 2.246 683 1.563 29 27 2 228 198 30 2.503 908 1.595 2.435 872 1.563 3% 5% 2% Programlignende aktiviteter 4111 Arbejdsliv fasteudvalg 4120 Nordjobb 8.464 5.400 3.064 1.000 922 78 8 8 0 9.471 6.329 3.142 8.436 5.372 3.064 12 % 18 % 3% Institutioner 4180 Inst. för vid.utb.inom arbetsm 3.282 3.282 0 0 0 0 3.282 3.282 3.282 3.282 0% 0% 45.389 672 4.767 50.828 50.113 2% 6.149 6.149 646 646 263 263 7.058 7.058 6.422 6.422 10 % 10 % 35.168 23.201 11.967 25 4 21 4.504 4.504 0 39.696 27.708 11.988 39.619 27.652 11.967 0% 0% 0% 4.072 4.072 2 2 0 0 4.074 4.074 4.072 4.072 0% 0% 1.418 223 118 1.759 1.572 13 % 1.418 1.418 223 223 118 118 1.759 1.759 1.572 1.572 13 % 13 % 95.592 6.969 4.078 106.639 98.165 9% Projektmidler Grænseregionalt samarbejde Gennemførsel af retningslinier Arktisk samarbeidsprogram Politiske initiativer Barentsregionen og m. frivilli NGO-virksomhed i Østersøregion Partnerskab og grænseregionalt Samarb.m. Nordens naboer Vest 25.590 0 0 9.688 986 0 6.133 6.230 2.553 3.819 41 95 446 228 3 1.205 1.264 537 2.208 0 0 38 151 0 393 1.166 460 31.617 41 95 10.172 1.366 3 7.731 8.660 3.550 28.653 41 95 8.234 1.166 3 7.516 8.049 3.550 12 % 20 % 20 % 4% 10 % 0% Programlignende aktiviteter 820 Kunskapsuppbyggning och nätver 950 EHU/Hviderusland 32.184 27.522 4.662 2.355 1.480 876 1.829 1.809 20 36.368 30.811 5.558 31.301 26.648 4.653 16 % 15 % 19 % 37.818 11.521 10.244 16.053 794 132 662 0 42 42 0 0 38.654 11.695 10.906 16.053 38.211 11.516 10.642 16.053 1% 2% 3% 0% 30.560 3.600 2.970 37.130 34.333 9% 19.274 422 0 3.102 0 3.340 200 641 168 200 2.044 55 890 371 0 24.657 677 1.531 3.641 200 22.172 477 1.331 3.265 200 13 % 47 % 12 % - MR-Miljø Projektmidler 3310 Projektmedel - Miljö Programlignende aktiviteter 3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond Organisationsbidrag 6720 SVANEN – Nordisk miljömärkning MR-Lov Projektmidler 7110 Projektmedel - Lagstiftning Nabopolitik 790 800 870 910 940 960 980 990 Institutioner 810 MR-kontorer i Estl.Letl.og Lit 970 Ministerrådets kontorer i Nord 5280 Nordiska Projektexportfonden MR-SAM 435 445 460 461 170 Projektmidler Generalsekreterarens disponeri Formandsskabspuljen Holdbart Norden Nordisk sikkerhedspolitiskt Fo Bilag 2 - Status 31.12.2013 på budgetpostniveau Budget 2013 1011 1012 1021 1035 2055 Informationsaktiviteter Norden I Fokus Internationale aktiviteter Grænsehindringer Gränshindersforum Ubrugte Tilbageførte midler fra midler i Midler i alt i sidste år 2013 2013 Anvendte midler i 2013 Ikke disp. midler i % af budget 5.188 4.541 740 3.911 1.370 823 76 200 785 246 -90 418 0 0 400 5.921 5.035 940 4.696 2.016 5.611 4.691 940 3.914 1.742 6% 8% 0% 20 % 20 % 7.233 0 5.679 1.554 260 102 95 64 926 0 0 926 8.420 102 5.774 2.544 8.109 102 5.774 2.233 4% 0% 20 % Organisationsbidrag 410 Föreningarna Nordens Förbund 425 Bidrag til Västnorden 4.053 3.309 744 0 0 0 0 0 0 4.053 3.309 744 4.053 3.309 744 0% 0% 0% Aktiviteter med selvstendigt regnskab 80.804 0 0 80.804 80.804 0% 80.804 0 0 80.804 80.804 0% 986.726 35.245 45.055 1.067.027 1.034.254 3% Programlignende aktiviteter 500 Pulje til NMR støtte til Isl. 1030 Hallo Norden 1050 Tjänstemannautbyte 180 Ministerrådets sekretariat (NMS) TOTAL 171 Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd På samarbejdsministrenes møde den 26. februar 2007 vedtog man en tilføjelse til Nordisk Ministerråds økonomireglement, hvorefter hvert enkelt ministerråd skal fastsætte egne retningslinjer for den økonomiske dispositionsret. Nedenstående tabel viser delegeringsreglerne for de forskellige ministerråd. Beslutningsorgan MR/EK Beløbsgrænse MR-Kultur 1) EK-Kultur >= 1 MDKK < 1 MDKK MR-Jäm 2) EK-Jäm >= 1 MDKK < 1 MDKK MR-Lag 3) EK-Lag >= 1 MDKK < 1 MDKK MR-U 3) EK-U Alle beslutninger uanset beløb MR-A EK-A Alle beslutninger uanset beløb MR-NER4) EK-NE og EK-R Alle beslutninger uanset beløb MR-S 5) EK-S Alle beslutninger uanset beløb MR-Finans EK-Finans Alle beslutninger uanset beløb MR-M 5) EK-M Alle beslutninger uanset beløb MR-FJLS 3) EK-FJLS Alle beslutninger uanset beløb. MR-SAM 6) NSK > 1 MDKK =< 1 MDKK 1) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generelsekretæren kan bevilge indtil 500 TDKK fra sektorens dispositionsmidler. 2) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 300 TDKK af sektorens midler 3) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 750 TDKK af sektorens midler. 4) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 50 TDKK per gang fra sektorens midler og bevilge totalt 100 TDKK på hvert af områderne næring, energi og regional. 5) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 50 TDKK fra sektorens dispositionsmidler. 6) Gælder for beslutninger under Holdbart Norden 1-0460. På Holdbart Norden er der endvidere taget beslutning om at Generalsekretæren kan disponere indtil 300 TDKK (NSK beslutning 10/10). På området Internationalt samarbejde varierer beløbsgrænserne på budgetposter. Der henvises til MR-SAM beslutninger 42/08 og 39/09. 172 Bilag 4 – Förteckning över förkortningar Bilag 4 – Förteckning över förkortningar AAG ABA ACAP ADI AMAP BAT BDF BEAC BHSF BSAP CAR CBD CBSS CCAC CEN CFP CLRTAP CNARC CSD CSR CSW EES EFINORD EFTA EHU EMG ENIC ERA ERC ESPON EU EØS FAO DADIS FN FNF GREECO HELCOM ICES ICT IEA IED INC IUFRO Association of American Geographics Active biodiversity assessment Arctic Contaminants Action Programme Asian Dynamics Initiative - Köpenhamns Universitets Asiensatsning Arctic monitoring and assessment programme Best available techniques Baltic Development Forum Barents Euro-.Arctic Council Barents Hot Spot Facility Baltic Sea Action Plan (HELCOM) Climate Action Reserve Convention of Biological Diversity Council of the Baltic Sea States Climate and Clean Air Coalition European Committee for Standardization The Common Fisheries Policy (EU) Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution China Nordic Arctic Research Center Commission on Sustainable Development Corporate Social Responsibility Commission of the Status of Women European Evaluation Society North European Office of the European Forest Institute European Free Trade Association European Humanities University Elmarknadsgruppen European Network of Information Centres in the European Region European Research Area European Research Council European Observation Network for Territorial Development and Cohesion Europeiska Unionen Europeisk Østersøsamarbejde Food and Agriculture Organization Förenta Nationerna Föreningarna Nordens Förbund Territorial Potential for a greener Economy Helsingfors Kommissionen International Council for Exploration of the Sea Information and Communication Technology International Energy Agency Industrial Emission Directive (Miljö) Intergovernmental Negotiating Committée (ang. kvicksilverkonvention) International Union on Forest Research Organizations 173 Bilag 4 – Förteckning över förkortningar KAW KKN KU LPA LTU MR-A MR-Finans MR-FJLS MR-Jäm MR-K MR-Lag MR-M MR-NER MR-S MR-SAM MR-U NAPA NEF NEFCO NEPR NETP NI NGI NGO NHV NIAS NIF NIFIN NIfS NIKK NIOM NIPÅ NIVA NJC NKG NKJ NLH NLP NMF NMR NMRS NMN NNC NNM NNR NOMESKO 174 Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för forskning med hög vetenskaplig potential KulturKontaktNord Köpenhamns Universitet Lärande på arbetsplatsen Luleå tekniska universitet Ministerrådet för Arbetsliv Ministerrådet för Ekonomi- och Finanspolitik Ministerrådet för Fiskeri, Havsbruk, Jordbruk, Livsmedel och Skogsbruk Ministerrådet för Jämställdhet Ministerrådet för Kultur Ministerrådet för Lagstiftning Ministerrådet för Miljö Ministerrådet för Näring, Energi och Regionalpolitik Ministerrådet för Social och Hälsopolitik Samarbetsministrarna Ministerrådet för Utbildning Nordens Institut på Grönland Nordisk Energiforskning Nordic Environment Finance Corporation Nordic Economic Policy Review Nordic Energy Technology Perspectives Nordisk Innovation Nordic Game Institute Non Government Organisation Nordiska Hälsovårdshögskolan Nordens Institut för Asienstudier Norden i Fokus Nordens Institut i Finland Nordiskt Institut för Sjörätt Nordisk Institutt for kunnskap om kjønn Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer Nordens Institut på Åland Nordiska Institutionen för vidareutveckling inom arbetsmiljöområdet Nordiskt Journalist Center Nordiska kemikaliegruppen Nordiskt Kontaktorgan för jordbruksforskning Nordens Hus på Färöarna Nordic Play List Nordisk arbetsgrupp för Livsmedelsförvaltning och Konsumentinformation Nordiska Ministerrådet Nordiska Ministerrådets Sekretariat Nordiska Miljömärkningsnämnden Nordic Nias Council Ny Nordisk Mat Nordic Nutrition Recommandation Nordisk Medicinalstatistisk Kommitté Bilag 4 – Förteckning över förkortningar NOMEX NOPEF NOPUS NORA NOREY NORDBUK NordGen NORDICOM NORDITA Nordregio NORDVULK NOSOSKO NPI NSI NSK NSU NVC NVL OECD OMNIS ONN OSPAR PhD PIIAC PIRLS PISA POP SLCP SNS SME-bolag SVANEN SVL TAC TALIS TBO TFBCM TFEIP TIMSS UNEP UNECE UNFCCC WEEE WHO ÄK/EK-xxx Nordic Music Export Program Nordiska Projektexport Fonden Nordiskt Utbildningsprogram for Social Service Nordiskt Atlantsamarbete Nordens Hus i Reykjavik Nordisk Barn och Ungdomskommitté Nordisk Genresurs Center Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning Nordiskt Institut for Teoretisk Fysik Nordisk Center för Regional Utveckling Nordiskt Vulkanologiskt Institut Nordisk Social-Statistisk Kommitté Nordic Partnership Initiative Nordiskt Samiskt Institut Nordisk Samarbetskommitté Nordiskt Sommaruniversitet Nordens Välfärdscenter Nätverk för vuxnas lärande Organisation for Economic Cooperation and Development Företag specialiserat inom webhosting, domainregistrering och webservices Nätverk för nordiska organisationer The convention for the Protection of the Marine Environment in the North East Atlantic (OSlo and PARis commission) Doctor of Philosophy Program for the International Assessment of Adult Competencies Progress in International Reading Literacy Study Programme for International Student Assessment Persistant Organic Pollutants ( marine miljö) Short lived Climate Pollutants Samnordisk Skogsforskning Små och mellanstora företag Nordiskt miljömärke Nordiskt samarbete om vuxnas lärande Total allowable catches (Fiskeri) Teaching and Learning International Study Nordisk arbetsgrupp för glesbefolkade områden Task force on Black Carbon and Methane Task force on Emissions, Inventories and Projections Trends in International Mathematics and Science Study United Nations Environment Programme United Nations Economic Commission for Europe United Nations Framework Convention on Climate Change Waste electrical and electronic Equipment World Health Organization Ämbetsmannakommitté /Embedsmandskommitté 175 TemaNord 2014:xxx Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org Nordiska ministerråd Planer og budget 2015 ANP 2014:769 ISBN 978-92-893-3866-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-3867-7 (PDF) ANP2014769 omslag.indd 1 01-12-2014 14:09:13
© Copyright 2024