1. No category

FÖRSKOLORNA
FÅGELSÅNGEN, SOCKERTOPPEN OCH ÄNGHÖG
2014-08-19
Handlingsplan mot diskriminering och
kränkande behandling
Planen gäller från 2014-08-19 till 2015-08-19
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Förskola
Ansvariga för planen:
Förskolechef och processledare är ansvariga för att upprätta en ny plan och utvärdera den
föregående.
All personal är delaktig i att göra observationerna och löpande protokoll på avdelningen och i
att utvärdera resultatet som slutligen sammanställs av processledarna.
Vår vision:
Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i
både diskrimineringslagen och skollagen. Förskolan ska varje år upprätta en
likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling och vi har sammanfört vår
till en.
Våra förskolor erbjuder barnen en trygg, rolig och lärorik verksamhet förankrad i Lpfö98 och
i skollagen.
På våra förskolor arbetar vi aktivt för att främja människors lika värde och respekten för vår
gemensamma miljö. Vi vuxna är viktiga förebilder till barnen så att de ska kunna tillägna sig
de rättigheter och skyldigheter som är förankrade i vårt demokratiska samhälle. Vi tar avstånd
från alla tendenser till kränkning. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga utan rädsla för
1
trakasserier, mobbning eller annan kränkande behandling. Vår förskola är öppen för skilda
uppfattningar och åsikter. Vi uppmuntrar och stärker barnen i att göra egna val utifrån sina
förutsättningar och att lita på sin egen förmåga.
Barnens delaktighet:
Det är viktigt för oss att alla barn trivs, känner lust, glädje och trygghet både hos sina
kompisar och hos personalen på förskolan. Vi är tydliga under barnens introduktion att
presentera vårt likabehandlingsarbete och våra umgängesregler.
Vi har förankrat vårt likabehandlingsarbete hos barnen genom att vi bl.a. har ett gemensamt
barnråd där barn från alla våra förskolor finns representerade. Här har barnen möjlighet
utefter sina förutsättningar att ha inflytande och vara delaktig i att upprätta umgängesreglerna.
Detta sker minst en gång per läsår. Tillsammans reviderar och uppdaterar vi våra
umgängesregler som sedan finns uppsatta på förskolan. Vi vuxna vägleder barnen i vardagen
på förskolan och förtydligar våra umgängesregler. Vi uppmuntrar barnen och lyfter fram deras
positiva handlingar gentemot barn och vuxna. Vi lyfter fram och gör barnen delaktiga genom
att tydliggöra händelser på förskolan via iPad och AppleTV.
Varje avdelning på enheten kommer att använda konkreta situationer från barnens vardag på
förskolan och arbeta med för att förtydliga hur vi bemöter och behandlar varandra.
Vårdnadshavarnas delaktighet:
Vårdnadshavarna har möjlighet att visa sin delaktighet på föräldramöte, föräldraråd, via
Unikum och via samtal till pedagogerna.
Varje avdelning tillfrågar en vårdnadshavare som kritisk granskar förskolans
likabehandlingsplan.
Likabehandlingsplanen förankras på förskolorna och finns synlig på alla avdelningar, våra
hemsidor och Unikum.
Personalens delaktighet:
Vi gör kontinuerliga observationer av barn, barngruppen och personal - personal.
Vi ska ha levande diskussioner där vi kommer fram till gemensamma beslut kring
likabehandlingen så vi alla vuxna på förskolan är överens. Detta görs på arbetsplatsträffar, i
arbetslagen och på den pedagogiska utvecklingstiden.
2
Förankring av planen:
Personalen har sammanställt och utvärderat sina observationer till processledarna. All
personal har läst igenom och granskat föregående likabehandlingsplan samt har vi gått
igenom den på en pedagogkonferans. Personalen har lämnat synpunkter kring
likabehandlingsplanen och utefter detta har processledarna reviderat den.
Vårdnadshavarna har haft möjlighet att lämna sina synpunkter kring likabehandlingsplanen i
föräldrarådet och på föräldramötet.
Tillsammans med barnen upprättas förskolans umgängesregler på barnrådet. Dessa ska
regelbundet aktualiseras hos barnen på förskolan. Avdelningarna ska dokumentera och
synliggöra värdegrundsarbetet för barn och vårdnadshavare via väggdokumentation på
avdelningen och på Unikum. Det är viktigt att vi vuxna visar hur vi arbetar förebyggande med
vårt likabehandlingsarbete.
Likabehandlingsplanen och umgängesreglerna sätts upp på förskolorna, unikum och på
hemsidan, så att det finns tillgängligt på ett naturligt sätt i förskolans verksamhet.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:
Resultatet av avdelningarnas observationer och löpande protokoll har diskuterats i arbetslagen
under läsårets gång. Varje avdelning har fått sammanställa sina tankar och funderingar kring
observationerna, löpande protokoll och den nuvarande likabehandlingsplanen.
Sammanställningen lämnas in till processledarna senast den 12/6-2015.
Vi har utvärderat likabehandlingsplanen på en pedagogkonferans i slutet av vårterminen. Där
diskuterades det kring att tillfråga en vårdnadshavare per avdelning som kritiskt ska granska
förskolornas likabehandlingsplan. Synpunkter lyftes kring termen "Allas barn". Det skall inte
kännas som "dina och mina", vi vuxna har ett gemensamt ansvar. Här finns arbete att göra för
att känna att alla vuxna på förskolan arbetar efter samma mål. Vuxna ska agera som förebilder
och trygghetspersoner. På mötet anser flertalet att de inte anses att man arbetar främjande så
att barn och vuxna som praktiserar olika religioner bemöts på lika villkor. Detta ska tas upp
till diskussion när alla enheter är samlade.
3
Vid arbete eller möte med religiösa högtider t ex vid julkrubban skall samtliga
vårdnadshavare informeras och få möjlighet att besluta om deras barn ska ta del av denna
upplevelse.
Diskussioner kring utvecklingsområden att arbeta riktat mot mångfald med hjälp av appar,
ljudböcker osv. gjorde oss uppmärksamma på att detta är något vi kan lägga vikt vid på alla
förskolor.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan är förskollärare, barnskötare, specialpedagog,
förskolechef och tillfrågade vårdnadshavare på enheterna. All personal har haft möjlighet att
utvärdera och kommentera fjolårets plan.
Vi har fått respons av de tillfrågade vårdnadshavarna som läst igenom vår plan bl.a. har de
ifrågasatt hur barnrådet fungerar och de tycker att förskolorna använder fungerande metoder
för hur barnen ska behandla varandra. Vårdnadshavarna vill se mer dokumentation kring vårt
likabehandlingsarbete på förskolorna och via Unikum.
Vårdnadshavarna har deltagit via föräldrarådet, föräldramötet och via kommunens
föräldraenkät. I föräldraenkäten togs det bl.a. upp kring barns inflytande, olikheter, allas lika
värde och hur förskolan arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Detta har tagits
upp till diskussion på avdelningarnas föräldramöte under maj 2014.
Barnen deltar via barnrådet och i vardagen tillsammans med pedagogerna på förskolan.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Resultatet från föräldrarenkäten visar att en del avdelningar måste tydliggöra sitt
likabehandlingsarbete för vårdnadshavarna.
Både vårdnadshavarna och personalen vill att kommunens enkät ska innehålla mer kring
likabehandlingsarbetet.
Varje avdelning har utfört observationerna på barn och vuxna och löpande protokoll.
Sammanfattningsvis har observationerna och löpande protokollen lett till att vi förändrat
barnens lärandemiljö ute och inne. Samt att barnen och vi vuxna bemöter varandra och barnen
på ett positivt och bra sätt. Det vi måste tänka på är hur viktigt det är att vi vuxna är
närvarande och vägleder barnen i den lärande leken. Vi är observanta så att alla barn har
någon att leka med och hur leken fungerar i olika konstellationer.
4
Vi ska dokumentera vårt likabehandlingsarbete via Unikum på avdelningens blogg, lärloggen
och i väggdokumentationen. Då har vårdnadshavarna möjlighet att följa förskolans
likabehandlingsarbete.
Vårdnadshavarna har fått ta del av resultatet av utvärderingen på föräldraråd och föräldramöte
under hösten 2013 och våren 2014.
Årets plan ska utvärderas senast 2015-06-12
Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
Vi kommer att arbeta med likabehandlingsplanen under put-tiden i respektive arbetslag, på
aptn och på våra pedagogkonferanser.
Varje avdelning går igenom, utvärderar och reflekterar, över likabehandlingsplanen och
observationerna/löpande protokoll som sammanställs och varje avdelning skriver ner sina
främjande åtgärder till processledarna senast fredagen den 12 juni 2015.
Vårdnadshavarna uttrycker sina synpunkter i kommunens enkät i februari 2015 och vi kan
utvärdera resultatet. Vårdnadshavarna kommer att få ta del av årets likabehandlingsplan på
föräldrarådet och föräldramöte under läsåret 2014/2015.
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Processledare i samråd med förskolechefen.
Främjande insatser-enheten
Främja lika rättigheter och möjligheter:
Områden som berörs av insatsen kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning:
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska
kunna utvecklas. Vårt mål är att förhindra alla olika former av trakasserier och annan
kränkande behandling. Detta konkretiseras genom att barnen är delaktiga i upprättandet av
förskolans umgängesregler och att vi vägleder barnen i deras handlande både verbalt och
5
fysiskt.
Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade kring ovannämnda område.
Alla barn på förskolan är allas barn. Vi visar att vi vuxna inte respekterar kränkningar och
särbehandling genom att vi agerar direkt i situationer som uppstår. Vi lyssnar på barnen när de
har något att säga. Vi är lyhörda och handlar direkt när man ser tendenser till orättvis
behandling genom att aktivt stoppa handlingen och få barnen/barnet att förstå hur det känns
för det andra barnet och försöka komma fram till en lösning så att alla tycker det känns bra.
Barnen ska känna att de har handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller
funktionsnedsättning.
Vi identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten då
vi stärker barnen i deras positiva handlingar gentemot barn/barn, barn/vuxen, vuxen/vuxen. Vi
vuxna deltar i leken och är öppna, uppmuntrande och vägledande. Vi tänker på hur vi verbalt
uttrycker oss. Det finns en tanke bakom vår möblering och val av leksaker.
Vi genomför observationer i hur barn och vuxna är mot varandra i förskolans vardag och för
löpande protokoll under barnens lek och aktiviteter.
Vi utvecklar och uppmuntrar barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger
redskap för att lösa konflikter. Vi låter barnen lära sig att hjälpa varandra. Vi samtalar med barnen
om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera och vara en bra kompis
och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi föregår med gott exempel och
visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Vi talar aldrig illa om varandra, anställda, barn
eller vårdnadshavare.
Vi på förskolan arbetar främjande vilket innebär att personalen ska reflektera över de normer
och värderingar samhället har kring religion, trosuppfattning och etnisk tillhörighet och
normkritiskt granska sitt eget arbete. Vi uppmärksammar flerspråkiga barn på ett positivt sätt
genom att synliggöra deras modersmål och utvecklar ett bra samarbete med modersmålslärarna.
Det finns ett väl fungerande modersmålsnätverk i kommunen.
Vi arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer
och värderingar. Barnen ska känna en stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi tar
6
reda på om det finns särskilda önskemål från varje enskild familj som är kopplat till religion,
trosuppfattning eller etnisk tillhörighet.
Nuvarande umgängesregler upprättat av Barnrådet 11 april 2014 utifrån Lpfö-98:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att
hjälpa varandra
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö
sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i
olika former av samarbete och beslutsfattande”
Vi leker med varandra och säger ja när man vill och nej när man inte vill.
Vi frågar varandra om man får vara med och leka.
Vi frågar när vi vill ha en leksak som en annan har.
Lyssna på varandra barn som vuxna.
Vi säger tack när man får något och när man har fått hjälp.
Vi tilltalar varandra med våra namn.
Vi hjälper och vi tröstar varandra när någon är ledsen.
Vi säger hej, god morgon, vinkar när vi kommer till förskolan, hej, vinkar om någon säger hej
och hej då, vinkar när vi går hem från förskolan.
Vi säger stopp, sluta och visar handen när vi inte vill.
Vi håller alla kompisarna i handen.
Vi är rädda om varandra, våra leksaker, buskar, träd och djur.
Vi plockar undan 5 saker när vi går hem från förskolan.
Upprättat av Barnrådet 11 April 2014
7
Johan, Älva, Carlito, Leia, Milo, William, Vilma, Neo, Linnea, Emy, Michelle, Theo,
Julius, Liam, Alexander, Nellie, Nikki, Mion, Annelie, Agneta, Annica, Lisbeth,
Nicklas, Catrine, Bitte.
Ansvarig:
All personal.
Vi har barnråd efter behov minst en gång/läsår. Nästa gång blir i slutet av vårterminen 2015
med de barn som ska vara kvar på förskolan läsåret 2015/2016.
Främjande insatser Änghögs förskola
Områden som berörs av insatsen kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning:
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska
kunna utvecklas. Vårt mål är att förhindra alla olika former av trakasserier och annan
kränkande behandling. Detta konkretiseras genom att barnen är delaktiga i upprättandet av
förskolans umgängesregler och att vi vägleder barnen i deras handlande både verbalt och
fysiskt. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över verksamheten. Barnen ska kunna
utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi stärker
barnens förmåga att värna om sin kroppsliga identitet gentemot vuxna och andra barn.
Änghögs förskola har utefter lekobservationerna uppmärksammat att barnen har utvecklat sitt
samarbete och att de lyssnar på varandra i leken. Resultatet av vuxenobservationerna visar att
vi vuxna finns med och är lyhörda och vägleder barnen i den lärande leken. Samtidigt visar
sammanställningen att vi ibland backar för att barnen ska utveckla sin förmåga att lösa
konflikter. Pedagogerna på förskolan är lyhörda för hur barnen är mot varandra både verbalt
och fysiskt. Genom samtal tar barnen ansvar för ord och handlingar konkret för att barnen ska
förstå varandras känslor, förskolan eftersträvar nolltolerans.
Pedagogerna tillsammans med barnen möblerar om och varierar lekmaterialet för att barnen
ska känna delaktighet i sin lärandemiljö.
8
Utefter våra gruppobservationer har vi tillfört konstruktionsmaterial både ute och inne vilket
har utvecklat barnens konstruktionslek.
Pedagogerna är tydliga med hur man hanterar förskolans material både ute och inne. Alla
plockar undan fem saker när man går hem för dagen. Detta är förankrat i barnråd, på
föräldramöte och i barngruppen.
Ansvarig:
Varje avdelning är ansvarig för att hålla umgängesreglerna levande i sin barngrupp.
Datum när det ska vara klart:
Detta följer varje avdelning upp på sin pedagogiska utvecklingstid och sina lpper (lokal
pedagogisk plan).
Främjande insatser Fågelsångens förskola
Områden som berörs av insatsen kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning:
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska
kunna utvecklas. Vårt mål är att förhindra alla olika former av trakasserier och annan
kränkande behandling. Detta konkretiseras genom att barnen är delaktiga i upprättandet av
förskolans umgängesregler och att vi vägleder barnen i deras handlande både verbalt och
fysiskt. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över verksamheten. Barnen ska kunna
utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi stärker
barnens förmåga att värna om sin kroppsliga identitet gentemot vuxna och andra barn.
Förskolan består av sex avdelningar två 1-3 årsavdelningar, en 2-4, en 3-4 och två 3-5 års
avdelningar. Alla avdelningar arbetar utifrån sina förutsättningar.
Duvans avdelning (3-5 år)
Duvans avdelning har utifrån sina gruppobservationer kommit fram till att de äldsta barnen
behärskar det sociala samspelet och uttalade och outtalade lekregler. De visar förmågan att
9
bjuda in yngre barn, regissera och fördela olika roller i leken. En del av de yngre barnen
behärskar inte lekregler och leksignaler/sociala samspelsregler fullt ut. Detta leder till
konflikter och missförstånd och att leken får avbrytas. Vi har medvetet skapat olika
gruppkonstellationer i den lärande leken. Här finns en vuxen närvarande som vägleder barnen
att utveckla ett positivt förhållningssätt gentemot varandra. Detta leder till att leken utvecklas
och att barnen utvecklar sina språkliga och sociala förmågor.
Vi skapar medvetet olika gruppkonstellationer i den lärande leken, för att stötta de barn som
inte behärskar situationen. En del gruppkonstellationer ger de barnen som har svårigheter en
modell för hur en fungerande lärande lek kan gestalta sig. Vi vuxna finns med som stöd i den
lärande leken.
Utifrån vuxenobservationerna ser vi att pedagogens roll är tydlighet och visar konsekvenser i
barnens handlande. Personalen har diskuterat fram en strategi som alla i personalgruppen
använder vid konfliktlösning/konflikthantering i vardagssituationer och i barnens lärande lek.
Personalen är observant på vad som händer och försöker vägleda barnen i olika situationer.
Detta minskar konflikter genom att föreslå barnen olika strategier och alternativ.
Koltrastens avdelning (3-5 år)
Koltrastens avdelning har utifrån sina observationer kommit fram till att barnen behöver
närvarande vuxna. Vi behöver se konflikten för att kunna hjälpa till att reda ut den. Både vid
ute och innelek behöver vi vuxna dela upp oss så att vi t.ex. täcker hela gården. Vi vuxna är
närvarande och hjälper och stödjer barnen i alla situationer. Genom att vi vuxna är närvarande
är vi steget före. På vår stora gård är det viktigt att alla barnen är allas ansvar så vi vuxna är
närvarande och följer barnens lek och samtidigt har andra vuxna överblick på övriga barn.
Avdelningen anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och
utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna.
Starens avdelning (1-3år)
Staren har utefter sina observationer möblerat om och ändrat barnets lärandemiljö för att
utveckla barnens lärande lek. Pedagogerna har förändrat lekmaterial utefter barnens intresse.
Lärandemiljön har fokuserats på fria lekytor, där barnen kan ta med sig olikt material och
bygga upp en egen värld. Lekmaterial har integrerats till exempel delar Hemvrån och
Bilhörnan rum för att inbjuda och utveckla leken.
10
Avdelningen arbetar aktivt med impulskontroll genom STOPP-teknik. Denna teknik innebär
för de yngre barnen att de får lära sig känna hur det känns vid olika tillfällen - Vill jag detta?
Tycker jag att detta är kul? Vad händer om jag gör så här? Det är några frågor som har sin
grund i den form av STOPP-teknik som vi använder på Starens avdelning. STOPP illustrerar
vi med hjälp av att ena handen sätts upp, följt med ordet STOPP!
Kråkans avdelning (3-5år)
Kråkan har efter sina sammanställningar av observationerna kommit fram till att pojkarnas lek
skapat konflikter då det lätt uppstår situationer som övergår till slagsmål, knuffar, skrik och
sura miner. Vi har också observerat att vissa barn utesluts och inte får vara med i leken.
Vårt syfte är att skapa ett klimat och en positiv anda som gör att barnen lär och övar sig i att
samarbeta, lösa konflikter, trösta och hjälpa varandra och vara goda kamrater samt att lära sig
att be en vuxen om hjälp om så behövs. Därför finns en närvarande vuxen som är
medupptäckare och som bemöter barnen på ett respektfullt sätt och ger dem uppmärksamhet
och medinflytande genom att ställa öppna frågor som t.ex. Vad hände? Hur ska vi göra här?
Vad är bra för dig? Är det en bra lösning? Är han/hon glad, ledsen, arg eller sur? Lära sig
tolka känslor genom att se på kroppsspråket. På kråkan arbetar vi aktivt med
konflikthantering, genom stopp teknik, vilket innebär att man använder sig av impulskontroll
och självkontroll. Impulskontroll- trafikljuset symbolisera de olika stegen. Stopp man stannar
upp och ser vad som händer och definierar problemet för att sedan välja bästa lösningen, efter
att värderat olika lösningar. Självkontroll genom att använda tankar för att få kontroll över
känslor, att hantera ilska och förebygga och förhindra aggressivt beteende och för att kunna
möta provocerande situationer på ett lugnt sätt.
Vi begränsar vem som bestämmer så att alla barn får samma möjligheter i leken. Vi förändrar
lekmaterialet kontinuerligt så det inbjuder till nyfikenhet och lek.
Vi har valt att utveckla barnens sociala kompetens genom att leka regellekar, samarbetslekar
och roll lekar samt övningslekar, där vi pedagoger bl.a. visar barnen vikten av att följa regler,
att de lär sig att följa regler och att det blir roligare att leka tillsammans. Pedagogerna deltar i
den lärande leken genom att vara närvarande och medupptäckande.
Gråsparvens avdelning (1-3år)
Gråsparven har utefter sin sammanställning av sina observationer kommit fram till att
avdelningens äldre barn leker enkla rollekar och drar sig undan i sina lekar från de yngre
11
barnen. Barnen leker i avskilda lekutrymmen. Det är stor skillnad i lekkonstellationerna
beroende på ålder och antal barn, t ex har vi observerat att när tre av de äldre flickorna lekte
doktorslek så blev ett barn utanför p.g.a. att hon inte tar lika mycket initiativ i leken och
hennes språkliga utveckling är senare. Flickan stannade kvar i rummet och tog mer initiativ
efter en stund. Vi vuxna finns tillgängliga så att vi ser till att alla barn är delaktiga i någon
lekkonstellation. De äldre barnen samtalar, samarbetar och kommer fram till lösningar i leken
och har inte så stort behov av vuxenstöd.
Vi ser att när lekkonstellationerna ändras så blir leken inte lika långvarig och kan leda till
konflikter. Vi låter barnen få möjlighet till att lösa sina konflikter själva och om de inte själva
kan ingriper vi vuxna. Vi försöker förklara för barnen att det kan vara okej att få ett nej och
säga ett nej. Vi pedagoger finns närvarande och fångar upp det barnet/barnen som kan få ett
nej.
Vi har levande diskussioner tillsammans med barnen om att man ska fråga om man går in i en
pågående lek. Vi låter barnen få möjlighet att lösa sina konflikter själva innan vi vuxna
ingriper. Vi pedagoger fortsätter att finnas närvarande i barnens lek och i alla
vardagssituationer då vi fokuserar mycket på turtagningen.
Rödhakens avdelning (2-4 år)
Rödhaken har sammanställt sina observationer och kommit fram till att våra yngsta barn är i
behov av att vuxna är närvarande och vägledande i leken eftersom det uppstår konflikt
situationer. Vi visar på att man kan säga STOPP med hjälp av att visa "stopp" med handen.
De äldre barnens observationer visar på att framför allt flickorna behöver handledning i att selyssna - och lösa konflikter med varandra i den pågående leken. Resultatet är att vi vuxna ska
vara uppdelade och finnas närvarande i barnens lek. Vi vuxna kan inte tillåta stängda dörrar
utan att det finns en vuxen närvarande. p.g.a. att det då uppstår konflikter
Under höstterminen startade vi upp ett sagotema där vi bl.a. fått in empati, hänsyn,
kompissamtal. Detta tema är till för hela gruppen och har pågått under hela läsåret. Vi har
delat upp gruppen efter ålder och mognad beroende på innehåll, vilket resulterat i att barnens
konflikter minskat.
Ansvarig:
Varje avdelning är ansvarig för att hålla umgängesreglerna levande i sin barngrupp.
12
Datum när det ska vara klart:
Detta följer varje avdelning upp via a-lag och Lpper (lokal pedagogisk plan).
Främjande insatser Sockertoppens förskola
Områden som berörs av insatsen kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Mål och uppföljning:
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att barn ska
kunna utvecklas. Vårt mål är att förhindra alla olika former av trakasserier och annan
kränkande behandling. Detta konkretiseras genom att barnen är delaktiga i upprättandet av
förskolans umgängesregler och att vi vägleder barnen i deras handlande både verbalt och
fysiskt. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över verksamheten. Barnen ska kunna
utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi stärker
barnens förmåga att värna om sin kroppsliga identitet gentemot vuxna och andra barn.
Sockertoppens förskola
Sockertoppens förskola har dokumenterat den lärande leken i befintlig miljö genom
observationer för att ha en levande, inbjudande och utvecklande verksamhet. Utefter sin
sammanställning av sina observationer och barnintervjuer har pedagogerna utvecklat barnens
arbetsmiljö genom att de har skapat en inbjudande lärande miljö. Det har skapats nya
identiteter för de olika rummen och efter flertalet utvärderingar uppfattas nu barnen vara
bekväma med utrymmena och deras utformning.
Arbetsmiljön förändras kontinuerligt utefter barnens behov och intresse. Pedagogerna
förändrar miljön och lekmaterialet och har en levande diskussion i arbetslaget och
tillsammans med barnen.
Förskolan arbetar aktivt med barnens möjlighet att påverka innehållet i förskolans verksamhet
genom att de får ge önskemål och genomföra dessa. Dessutom kan rutiner ändras utefter
barnens behov t.ex. vid fungerande lärande lek. Pedagogerna är lyhörda inför barnens
13
utveckling, intresse, förutsättningar och ålder genom att det bl.a erbjuds delade
gymnastikgrupper, samlingsgrupper, sagogrupper, arbetsgrupper.
Förskolan fortsätter att arbeta över avdelningarna och vidareutvecklar kommunikationen och
samarbetet kring verksamheten exempelvis gemensam lek över avdelningarna och
sångstunder.
Vid ingångarna till rummen finns tavlor med ett visst antal platser där barnen skall placera
sina foton för att markera vem som valt att leka i rummet. Detta arbetssätt togs i stånd med
intentionerna att skapa goda förutsättningar för en fungerande lek utan konflikter vilka
tidigare uppstod då de flesta barnen ofta önskade leka i samma rum med samma material.
Målet är att en pedagog skall finnas närvarande i de rum barnen väljer att vistas i som stöd
samt för att observera.
Inför nästa termin ska pedagogerna utforma en grundplanering som möjliggör pedagogernas
förmågor till att nå det enskilda barnet samt gruppen genom sitt individuella arbetssätt och
uttryck i samspel med det gemensamma grundtänket i arbetslaget och barngruppens behov.
Filmobservationer vid leksituationer som har diskuterats med barnen bl.a. rörande
konfliktlösning, samarbete och barnens intresse. Pedagogerna intervjuar barnen med fokus på
deras individuella intresseområden.
Ansvarig:
Varje avdelning är ansvarig för att hålla umgängesreglerna levande i sin barngrupp.
Datum när det ska vara klart:
Detta följer varje avdelning upp via a-lag och Lpper (lokal pedagogisk plan).
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Närvarande och engagerade vuxna, vilket förebygger och förhindrar förekomsten av
trakasserier och kränkande behandling.
Kontinuerliga samtal med barnen och vi är uppmärksamma på stämningen i barngrupperna.
Barnobservationer görs kontinuerligt under läsåret som sammanställs och lämnas in till
förskolechefen fredagen den 12 juni 2015.
14
Vi informerar varandra om barn som exempelvis är med om dödsfall, skilsmässa och liknande
så att andra vuxna på förskolan är medvetna om detta och har en förståelse för hur barnen
agerar.
Böcker och skrifter om bl.a. homosexualitet, adoption, olika religioner, etnisk tillhörighet
funktionshinder, sjukdomar och lekmaterial som främjar likabehandling finns på Fågelsången
och roteras på våra förskolor. Tips och idéer kring dessa områden läggs ut på
Fågelsångsikonen så all personal läser det. Personalen ansvarar för att det finns material som
behövs i just deras barngrupp.
Områden som berörs i kartläggningen:
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen:
Vi samtalar kontinuerligt med barnen och involverar vårdnadshavarna vid behov.
Vi har gemensamt barnråd där vi samtalar med barnen från alla förskolorna minst en gång per
läsår.
Hur personalen har involverats i kartläggningen:
Genom att alla pedagoger är aktiva i att göra observationer, intervjuer och löpande protokoll.
Det som är relevant återkopplas i vår likabehandlingsplan.
Resultat och analys:
Vi utgår ifrån varje barns individuella behov. Vi har en öppen kommunikation med
vårdnadshavarna. Det är viktigt för oss att veta om det hänt något hemma för att kunna
bemöta barnen på bästa sätt och för vårdnadshavarna om det hänt något på förskolan.
Förebyggande åtgärder
Leken på förskolan:
Områden som berörs av åtgärden kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
15
Mål och uppföljning:
Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina lekförmågor och intressen utefter sina
behov och förutsättningar. Vi vill främja varje barns individuella behov oavsett ålder och kön.
På förskolan kan barnen utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa
könsroller. Vuxna ska vara engagerade och närvarande i barnens lekar/sysselsättning varje
dag. Vuxna ingriper och stoppar vid behov. Vuxna stödjer barnen att använda handen och
säga stopp när man inte vill. För att säkerställa detta genomför vi observationer/löpande
protokoll på barn och arbetskamrater kontinuerligt under terminen.
Åtgärd:
Pedagoger finns aktiva på "golvet" och kan gå in och ur leken beroende på vad som behövs.
Vi använder konfliktlösning där berörda barn får möjlighet att sätta ord på upplevelsen och
alla får lyssna på varandra.
Vi pedagoger är medvetna om vilket lekmaterial vi erbjuder barnen för att utgå från barnens
intresse och behov.
Vi utför kontinuerliga observationer i hur, var och vad barnen leker och barnens och vuxnas
förhållningssätt.
Ansvarig:
Varje avdelning ansvarar för att det finns tillgängligt lekmaterial och böcker som utgår från
varje enskilt barns behov och intresse. Vuxna finns närvarande och engagerade med barnen
varje dag både ute och inne.
Datum när det ska vara klart:
Varje avdelning går igenom, utvärderar och reflekterar, över likabehandlingsplanen och
observationerna/löpande protokoll som sammanställs och varje avdelning skriver ner sina
främjande åtgärder till förskolechefen senast fredagen den 12 juni 2015.
Rutiner för akuta situationer
Policy:
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling för alla som vistas på våra
förskolor.
16
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Aktiva, engagerade och observanta vuxna i barngruppen som ingriper direkt i konkreta
situationer och förtydligar situationen för barnen.
Att barnen lär sig använda handen, stopp, när de inte vill. Vi använder handen för att avbryta
en handling som kan tendera att bli negativ som en förebyggande metod.
Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus.
Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till:
Personal på avdelningen.
Processledarna.
Förskolechef.
Har man förtroende för någon annan personal går det också bra att kontakta denna som sedan
vidarebefordrar det till processledarna och förskolechefen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:
Bryt handlingen omedelbart. Lyssna in och konkretisera situationen på ett förståeligt sätt för
barnen, vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen.
Ställ några frågor för att få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. Den som uppdagat
situationen ringer direkt till vårdnadshavarna och förklarar situationen och att den är utredd på
förskolan och meddelar övrig personal i arbetslaget och på förskolan om det är relevant.
Vid upprepade trakasserier:
Den som uppdagat situationen gör som ovan samt anmäler till förskolechefen som ska ansvara
för utredningen samt föra informationen vidare till huvudmannen.
Behöver arbetslaget handledning kontaktas specialpedagogen och förskolechefen och då
upprättas en handlingsplan. Denna bygger på personalens iakttagelser och specialpedagogens
observationer.
Berörda vårdnadshavare informeras om handlingsplanens upprättande och innehåll.
När barn kränker med verbala uttryck stoppas det omedelbart av vuxen.
Situationer då barn "kränker" vuxna verbalt vid upprepade tillfälle kontaktas förskolechef och
specialpedagog för vidare handledning.
17
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal:
Förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn blivit kränkt av personal.
När en personal kränker ett barn skall den som sett/hört det ta upp situationen och tydliggöra
den för personen utanför barngruppen. Vid upprepade tillfällen anmäl till förskolechefen som
ska ansvara för utredningen samt föra informationen vidare till huvudmannen.
I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.
Vid allvarliga fall kan disciplinära åtgärder så som varning enligt LAS 30§, omplacering
enligt LAS 7§, uppsägning enligt LAS 7§ och avsked enligt LAS 18§. Innan dessa åtgärder
vidtas ska den anställdes fackliga organisation kontaktas.
Rutiner för uppföljning:
Personalen arbetar utifrån den upprättade handlingsplanen.
Uppföljning av upprättad handlingsplan tillsammans med specialpedagogen, förskolechefen
och arbetslaget efter 3-4 veckor för att se en förändring.
Rutiner för dokumentation:
Förskolechefen ansvarar för att åtgärderna dokumenteras.
Arbetslaget ansvarar för att kontinuerligt dokumentera det som händer på avdelningen och
använda sig av observationerna/löpande protokoll.
Ansvarsförhållande:
Förskolorna har skyldighet att utreda så fort det kommer till förskolans kännedom att det kan
förekomma kränkningar och trakasserier. Personalen är skyldig att anmäla till förskolechefen
som i sin tur är skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen.
18