ÅRSREDOVISNING 2009/2010 INNEHÅLL MQ I KORTHET 4 RESULTATRÄKNING – MODERBOLAGET 36 ÅRET I KORTHET 5 BALANSRÄKNING – MODERBOLAGET 37 VD-ORD 6 STRATEGISK INRIKTNING 8 RAPPORT ÖVER FÖR ÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – MODERBOLAGET 38 10 KASSAFLÖDESANALYS – MODERBOLAGET 39 VERKSAMHETEN 12 NOTER – TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 40 VÄRDEKEDJAN 16 REVISIONSBERÄTTELSE 70 HÅLLBAR UTVECKLING 20 STYRELSE OCH REVISORER 72 MEDARBETARE 22 LEDNING 73 AKTIEN 24 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 74 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 28 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT – KONCERN 32 REVISORSYTTRANDE ÖVER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN 79 BALANSRÄKNING – KONCERN 33 FLERÅRSÖVERSIKT 80 RAPPORT ÖVER FÖR ÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERN 34 KASSAFLÖDESANALYS – KONCERN 35 HISTORIK DEFINITIONER 82 ÅRSSTÄMMA 83 Den legala årsredovisningen som är reviderad omfattar sidorna 12–69 2 MQ årsredovisning 2009/2010 MQ I KORTHET MQ är en av Sveriges ledande varumärkeskedjor. Genom en mix av egna och externa varumärken erbjuder MQ män och kvinnor kläder med hög modegrad i attraktiva butiker. Butikskedjan omfattade vid verksamhetsårets slut, den 31 augusti 2010, 106 butiker vilket var en ökning med fyra butiker jämfört med året innan. Ambitionen är att fortsätta växa med lönsamhet genom fler och större butiker i Sverige samt genom expansion till nya geografiska marknader, med butiksöppningar i Norge som ett första steg men även på sikt i Finland. I september 2010 öppnade MQ sin första butik utanför Sverige – i Oslo, Norge. Styrkan i MQs affärsmodell är konceptets skalbarhet, där produktutbudet i hög grad kan anpassas till efterfrågan på den lokala marknaden, både inom Sverige och internationellt. Samtidigt har MQ en effektiv central organisation som kan hantera fortsatt expansion. Vidare innebär butikernas mix av varumärken att MQ relativt sett snabbt når sin köpstarka målgrupp. MQ har även en kundklubb med omkring 332 000 lojala kunder (vid årets slut), som tillsammans representerar närmare hälften av MQs årliga försäljning. MQ startade som ett inköpssamarbete mellan handlare redan 1957. År 2006 köptes bolaget av riskkapitalbolaget CapMan under vars ledning MQ omvandlades till en helintegrerad kedja. Under de senaste åren har därför stora förändringar skett vad gäller organisationens struktur, processer och butikernas erbjudande. Omsättningen för 2009/2010 uppgick till cirka 1,4 miljarder SEK med en rörelsemarginal på 10,8 procent exklusive noteringskostnader. MQ sysselsatte under föregående år 624 medarbetare, de flesta i bolagets butiker men även på huvudkontoret i Göteborg samt på bolagets produktionskontor i Shanghai och Dhaka. Den 18 juni 2010 noterades MQ-aktien på NASDAQ OMX Stockholm. I samband med det fick bolaget en ny kapitalstruktur och cirka 4 000 nya aktieägare. MQs ambition är att bli den ledande varumärkeskedjan i Norden. MQS AFFÄRSMODELL MÄN KVINNOR ~50% ~50% 60–70% 30–40% 60–70% 30–40% Egna varumärken Externa varumärken Egna varumärken Externa varumärken 4 MQ årsredovisning 2009/2010 ÅRET I KORTHET t/FUUPPNTÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM.4&, (1 384), en ökning med 3,6 procent. t,BTTBnÚEFUGSÌOEFOMÚQBOEFWFSLTBNIFUFOWBS 108 MSEK (122). t#SVUUPNBSHJOBMFOVQQHJDLUJMMQSPDFOU t4UZSFMTFOGÚSFTMÌSFOVUEFMOJOHPN4&,QFS aktie vilket motsvarar 50 procent av årets resultat efter skatt. t3ÚSFMTFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMM.4&, WJMLFU motsvarar en rörelsemarginal på 10,1 procent (7,3). Exklusive noteringskostnader uppgick rörelseresultatet till 156 MSEK, motsvarande en rörelsemarginal på 10,8 procent. 'SÌOPDINFESÊLFOTLBQTÌSFUSFEPWJTBTWBMVUBFGGFLUFSIÊOGÚSMJHB till handelsvaror under posten handelsvaror, tidigare redovisades dessa under övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader. Bruttomarginalen har därmed påverkats positivt med 1 procentenhet för räkenskapsåret 2008/2009. Jämförelseåret har räknats om med anledning av effekten. t1FSJPEFOTSFTVMUBUFGUFSTLBUUVQQHJDLUJMM.4&, (40), vilket motsvarar 2,86 SEK (1,79) per aktie efter utspädning. Exklusive noteringskostnader uppgick resultatet efter skatt till 83 MSEK, vilket motsvarar 3,30 SEK per aktie efter utspädning. MSEK % 2 000 16,0 2% 1 500 12,0 1 000 8,0 500 4,0 1% 0 NETTOOMSÄTTNING/ RÖRELSEMARGINAL –1% Nettoomsättning, MSEK –2% Rörelsemarginal, % 0 –3% 0,0 2008 2009 2010 Nettoomsättning, MSEK Q1 Q2 Q3 09/10 08/09 1 435 1 384 Bruttomarginal, % 57,9 54,4* Rörelseresultat exkl. noteringskostnader, MSEK 156 101 10,8 7,3 Rörelsemarginal exkl. noteringskostnader, % Resultat efter skatt, MSEK 72 40 Resultat per aktie, SEK (not 1) 2,94 1,86 Resultat per aktie efter utspädning, SEK (not 1) 2,86 1,79 106 102 Räntebärande nettoskuld/EBITDA, ggr 1,9 5,3 Soliditet, % 48 19 786 323 Antal butiker, slutet av perioden Eget kapital, MSEK 5 MQ årsredovisning 2009/2010 Q4 JÄMFÖRBAR FÖRSÄLJNING DET SENASTE ÅRET MQ HUI VD-ORD Under det gångna året har vi fortsatt vårt genomgripande arbete för att säkerställa effektiva processer och kostnadskontroll – och det arbetet har redan visat sig i form av en kraftigt förbättrad lönsamhet. Vi har även börsnoterat MQ vilket medför en rad fördelar för bolagets fortsatta utveckling, inte minst förutsättningarna för fortsatt tillväxt och expansion tack vare en stärkt finansiell ställning. Mest fokus under året har dock gått till att säkerställa att MQ har ett attraktivt erbjudande och rätt varumärkesmix i butikerna. Nu har vi gått in i ett nytt räkenskapsår med en plattform som ger oss möjligheten att med fortsatt god lönsamhet öka tillväxttakten i Sverige och expandera i Norge. ”Nu har vi en plattform som ger oss möjligheten att med fortsatt god lönsamhet öka tillväxttakten i Sverige och expandera i Norge.” Nettoomsättningen 2009/2010 blev drygt 1,4 miljarder kronor vilket var en ökning med 3,6 procent jämfört med föregående räkenskapsår. Försäljningen i jämförbara butiker minskade marginellt, men vi såg en klar förbättring i slutet av året då utvecklingen inom MQ-kedjan överträffade marknadens tillväxt. Den positiva trenden förklaras främst av en fortsatt stark utveckling inom herr men också av en positiv utveckling inom dam, där vi har lagt mycket kraft och energi på att skapa ett attraktivt erbjudande. 3FTVMUBUFUÊSFOTQÊOOBOEFTPSUJNFOUTPDIWBSVmärkesmix med ett som vi bedömer det balanserat utbud av egna och externa varumärken. Det som ändå är allra mest kännetecknande för det gångna året är den kraftiga resultatförbättring som vi kunde leverera. Med en ökad andel av våra egna varumärken producerade via våra produktionskontor i Shanghai och Dhaka förbättrades bruttomarginalen till nära 58 procent, att jämföra med ESZHUQSPDFOUÌSFUJOOBO1ÌIFMÌSFUTFSWJ således tydliga resultat av vårt genomgri- pande arbete för att säkerställa effektiva processer PDILPTUOBETLPOUSPMM3FOTBUGÚSFOHÌOHTLPTUOBEFS på 11 MSEK nådde vi ett rörelseresultat på 156 MSEK vilket motsvarar en rörelsemarginal på 10,8 procent och en resultatförbättring på 54 procent jämfört med föregående år. Det är givetvis en glädjande utveckling och ett kvitto på våra insatser. Framåt ska vi växa i jämförbara butiker och – där det behövs och är möjligt – utöka butiksytor. Vi ska också öka antalet butiker. Tillväxten i jämförbara butiker ska komma från en fortsatt konvertering till vårt nya butikskoncept för att attrahera besökare samt en ökad andel besökare som lämnar våra butiker med en MQ-påse i handen. Under det senaste året hade vi totalt nästan 33 miljoner besök i våra butiker men vi arbetar aktivt för att öka andelen avslut genom att fortsätta hålla hög service i butik, att fortsätta jobba aktivt med våra 332 000 kundklubbsmedlemmar – som redan idag står för 44 procent av vår försäljning – och inte minst fortsätta vässa vår sortiments- och varumärkesmix. 6 MQ årsredovisning 2009/2010 VD-ORD Johan Elfner VD och koncernchef Vi ska även öka antalet butiker. Idag har vi 109 butiker i Sverige varav fyra öppnades under året och tre efter rapportperiodens utgång. Trots vårt rikstäckande butiksnät finns fortfarande många intressanta butikslägen för MQ. Det finns också ett antal existerande butiker som skulle kunna vara större och där det är möjligt kommer vi att addera butiksyta. I vissa fall kan det också bli aktuellt med att byta butikslägen. Vidare ska vi fortsätta den geografiska expansion som inleddes under september 2010 med Norge som första marknad. Den framgångsrika lanseringen genomfördes med en mycket uppmärksammad kampanj och vår första butik som ligger i centrala Oslo har varit välbesökt från dag ett. All uppmärksamhet i kombination med vårt starka erbjudande har också medfört ett stort intresse från fastighetsägare som vill ha MQ som hyresgäst. Vi uppskattar potentialen i Norge till 40–50 butiker och tack vare vår affärsmodell, samt att vi riktar oss till närliggande marknader med liknande målgrupper och konsumtionsmönster, bedömer vi att expansionen i Norge ska kunna genomföras kostnadseffektivt. Under oktober 2010 lanserades även MQs ehandelsbutik vilken ska ses som ett komplement till våra butiker. Med e-handel når vi kunder som av olika anledningar har svårt att ta sig till en fysisk butik, men vi kan även hjälpa kunder att planera sina inköp och givetvis också driva trafik till våra butiker. Nu går vi in i vårt första hela räkenskapsår som börsnoterat företag och vi gör det med en kapitalstruktur som möjliggör ökad tillväxt i Sverige och fortsatt expansion i Norge. Och vi är glada att göra det med cirka fyra tusen nya aktieägare ombord. Vi kommer att fortsätta vårt ständiga arbete med att förbättra våra processer och bevaka kostnaderna i alla led, och vår vision är tydlig – vi ska bli Nordens ledande varumärkeskedja. 7 MQ årsredovisning 2009/2010 STRATEGISK INRIKTNING AFFÄRSIDÉ Att till män och kvinnor med intresse för mode ständigt erbjuda varumärken med hög modegrad i attraktiva butiker. I praktiken betyder det att MQ är en helintegrerad modekedja som erbjuder en mix av egna och externa varumärken till män och kvinnor i den köpstarka målgruppen 20-49 år. VISION MQ ska bli den ledande varumärkeskedjan i Norden. MQ-kedjan är sedan slutet av 50-talet etablerad i Sverige, med ett rikstäckande butiksnät och med fortsatt tillväxtpotential. Under hösten 2010 togs första steget in i Norge och även Finland utvärderas. Med sin skalbara affärsmodell av egna och internationellt välkända varumärken i det övre mellanprissegmentet är MQs koncept relativt sett enkelt och kapitalsnålt att etablera på en ny marknad i de nordiska länderna. FINANSIELLA MÅL MQ har följande finansiella mål antagna av styrelsen den 25 mars 2010: t%FOÌSMJHBOFUUPPNTÊUUOJOHTUJMMWÊYUFOTLBVQQHÌ till minst 10 procent över en konjunkturcykel. Under verksamhetsåret 2009/2010 nådde MQ en tillväxt på 3,6 procent. t3ÚSFMTFNBSHJOBMFOTLBJHFOPNTOJUUVQQHÌUJMM minst 12 procent över en konjunkturcykel. Exklusive noteringskostnader uppgick rörelsemarginalen det gångna året till 10,8 procent. t7BSVMBHSFUTLBFKÚWFSTUJHBQSPDFOUBWPNTÊUUningen de 12 senaste månaderna. Varulagrets andel av omsättningen för 2009/2010 var 14,3 procent. Styrelsens mål är att föreslå utdelningar som i genomsnitt över tiden motsvarar cirka 50 procent av årets resultat efter skatt. För verksamhetsåret 2009/2010 föreslår styrelsen en utdelning om 1,02 kronor per aktie, vilket motsvarar 50 procent av årets resultat efter skatt. STRATEGISK INRIKTNING Utgångspunkten i MQs strategiska position är varumärkesmixen och det hållbara modet för både män och kvinnor. MQ erbjuder modern stil, men strävar inte efter att skapa trender utan följer de redan existerande. Genom denna strategi kan MQ erbjuda ett hållbart mode med kläder av bra kvalitet som kan bäras över en eller flera säsonger. MQ har en stark profil som är differentierad från konkurrenterna, samtidigt som affärsmodellen, genom sin fördelning mellan herr- och dammode samt egna och externa varumärken med balanserad modegrad, ger bolaget en relativt låg riskexponering. MQ ska växa med lönsamhet genom ett flertal möjligheter: TILLVÄXT I SVERIGE Utökad yta i befintliga butiker Ett antal av MQs butiker har en butiksyta som är mindre än den önskade miniminivån på 350-400 kvadratmeter, och uppväxling av befintliga butiker bedöms kunna ske med bibehållen eller förbättrad lönsamhet. Nya butiker I förhållande till många konkurrenter har MQ relativt få butiker, vilket ger utrymme att expandera butiksOÊUFUJ4WFSJHF1PUFOUJBMFOJ4WFSJHFCFEÚNTUJMMDJSLB 130 butiker. Ökande jämförbar försäljning En ständigt förbättrad varumärkesmix och produktportfölj ska bidra till att den jämförbara försäljningen ökar minst i nivå med marknadens tillväxt. Aktiviteter för att öka lojaliteten med den höga andel kunder som ingår i MQs kundklubb fortsätter. 8 MQ årsredovisning 2009/2010 STRATEGISK INRIKTNING TILLVÄXT PÅ NYA GEOGRAFISKA MARKNADER Lansering i Norge Den norska marknaden har få aktörer i det segment MQ är i. Den första butiken i Oslo, Norge, öppnade i september 2010. MQ ser potential att på sikt öppna ytterligare 40 till 50 butiker på den norska marknaden. Expansionen ska ske kontrollerat och med fokus på lönsamhet. Expansion till Finland. Den finska marknaden erbjuder bra lägen i stora köpcentrum och har som EU-land goda förutsättningar för smidig varuförsörjning från MQs centrallager i Sverige. MQ ser en potential att öppna 20–30 butiker i Finland på sikt. EFFEKTIVA PROCESSER OCH SKALFÖRDELAR Ökad lokal närvaro Inköpskontoren i Shanghai, Kina, och Dhaka, Bangladesh, etablerades i januari 2008 respektive augusti 2009 för att förbättra kontrollen av tillverkningsprocessen, minska antalet leverantörer och sänka kostnaderna. Kontinuerlig kostnadskontroll Huvudkontoret har minskat antalet medarbetare under de senaste åren vilket bidragit till betydligt lägre centrala kostnader. Den befintliga organisationen bedöms kunna hantera fortsatt planerad tillväxt. Effektivt varuflöde med ett hållbart perspektiv Ytterligare effektiviseringar ska uppnås genom ett löpande förbättringsarbete kring bolagets varuförsörjning, relaterad dels till lagerhållning dels till transporter från bolagets tillverkningsmarknader. Verksamheten bedrivs i alla led med en miljömedveten och hållbarhetsinriktad ambition. MQ årsredovisning 2009/2010 EXTERNA VARUMÄRKEN EGNA VARUMÄRKEN HERR DAM 9 1957 Ett antal enskilda modebutiksägare samlas i Stockholm för att diskutera ett gemensamt reklamsamarbete. Mötet leder till att 25 herr- och dambutiker inleder ett samarbete som den 18 mars 1958 antar namnet Detex AB. Huvudkontoret placeras i de då nybyggda Hötorgsskraporna. 1950 1961 Detex AB flyttar till Borås. Dam- och herrsidan hade vid den här tiden olika namn på sina gemensamma profiler: ”Modegruppen” för dam och ”Man Group” för herr. 1960 1979 Som ett led i fördjupningen av samarbetet mellan modebutikerna runt om i landet döps Detex AB om till MAN-QVINNY AB. Under sjuttiotalet öppnar en rad MAN- och QVINNY-butiker över hela landet. Butikerna inom MAN-QVINNY AB börjar likna varandra allt mer. 1970 10 MQ årsredovisning 2009/2010 1980 1988 MAN och QVINNY lanseras under den gemensamma profilen MQ. Herr- och damkläder börjar i ökande utsträckning säljas i gemensamma butiker och sortimentet blir mer målgruppsanpassat. 1993 MQ inleder en stor omorganisation där MQ övergår från att vara en frivillig fackhandelskedja till att anta en mer franchiseliknande styrning. I samband med detta rekryteras, med stor framgång, en rad nya butiker. 1990 2008 Huvudkontoret flyttar från Borås till Göteborg och bolaget öppnar ett inköpskontor i Shanghai, Kina. 2006 I maj inträder CapMan som majoritetsägare i MQ. Samtliga butiker köps upp och införlivas i MQ Retail AB. Profileringen av MQ förfinas och butikerna utvecklas till att bli än mer kundanpassade. 2000 2009 Antalet butiker når 100 och två outletbutiker öppnar. Ytterligare ett inköpskontor öppnar, denna gång i Dhaka, Bangladesh. 2010 11 MQ årsredovisning 2009/2010 2010 MQ-aktien noteras på NASDAQ OMX Stockholm och MQ får 4 000 nya aktieägare. MQ öppnar fyra nya butiker i Sverige och lanserar kedjan i Norge med en första butik i Oslo i september. MQ har 106 butiker och 624 medarbetare. 2020 VERKSAMHETEN MQ har en stabil och flexibel affärsmodell som består av fyra hörnpelare – egna och externa varumärken samt herr- och damkläder. Den breda basen medför en balanserad risk i bolagets verksamhet och gör MQs koncept flexibelt då det i hög grad kan anpassas till efterfrågan på de lokala marknaderna. MQ har en lojal och köpstark kundgrupp som förknippar MQ med kvalitet och varumärken. Efter mer än 50 år på marknaden har MQ en stark position i Sverige. Med den valda affärsmodellen är det relativt enkelt för bolaget att etablera sig på nya marknader utan att göra några stora förändringar i den existerande varumärkesportföljen. VARUMÄRKE MQs produktportfölj består av sex egna varumärken och 21 internationellt etablerade och välkända externa varumärken. Bolaget strävar efter en optimal varumärkesmix inom både herr- och dammode, där varje varumärke bedöms utifrån kriteriet att det ska kunna säljas fristående från den övriga portföljen. Varje varumärke utvärderas löpande för att säkerställa att det har sin självklara position i varumärkesportföljen, möter de höga krav på design och kvalitet som MQ ställer samt är i linje med MQs övergripande koncept. Balansen mellan varumärkena är likväl mycket viktig. Samtliga varumärken ska, oavsett om de är egna eller externa, hålla en hög internationell standard – och många kunder uppfattar MQs egna varumärken som externa, vilket får ses som ett bevis på att produktutvecklingsarbetet är väl fungerande. MQ strävar efter att hålla hög kvalitet i alla led och erbjuda bra service, vilket också framkommer i de kundundersökningar som genomförs löpande. Ett led i att ytterligare stärka bilden av MQ som leverantör av hög kvalitet och service kommer MQ genom webbaserade säljutbildningar nå ut med kompetenshöjande aktiviteter hos en högre andel av medarbetearna. De hjälper kunden hitta allt från en komplett garderob till kläder för ett enskilt tillfälle. Varumärkesportfölj MQ gör löpande en översyn av varumärkesportföljen och bedömer att ett fåtal av dagens varumärken över tid kommer att bytas ut, men att nuvarande antal varumärken är på en bra nivå. Varumärkesportföljen är uppdelad enligt tre koncept; trend, casual och business. För både herr och dam erbjuds ett eget varumärke i varje koncept: Emilio, Blueprint respektive Bläck för herr och Zoul, 365 Sunshine respektive Stockh lm för dam. Utöver det erbjuds ett till tre externa varumärken i varje koncept. Under året bestod de 21 externa varumärkena av Björn Borg, Bondelid, Calvin Klein, Diesel, &TQSJU'SFE1FSSZ(4UBS*O8FBS-FWJ}T-ZMF Scott, Maison Scotch, Mango, Matinique, Miss Sixty, /FX#BMBODF1FBL1FSGPSNBODF1FQFKFBOT3BX $PSSFDU-JOF3PDLBOECMVF4DPUDI4PEBPDI 5XJTU5BOHP7BSVNÊSLFU#POEFMJEBOTFTWBSBFUU externt varumärke, eftersom MQ inte äger rättigheterna till varumärket. MQ är emellertid helt ansvarigt för design och tillverkning av Bondelid. Trend – Trendkonceptet riktar sig till åldersgruppen 20 till 25 år och erbjuder en yngre och djärvare stil än de två andra koncepten. Exempel på plagg är slimmade byxor inom herr och leggings inom dam. Casual – Casual vänder sig till en åldersgrupp från 25 år och erbjuder kläder med klassisk stil och avslappnad passform. Kunden är modemedveten, men har en mer konservativ och sofistikerad stil än kunden för trendkonceptet. Business – Business inspireras av det klassiska modet, men med en modern twist. Konceptet omfattar plagg som är lämpade för arbetsplatsen likväl som för en kväll ute där kavajer och kostymbyxor är naturliga inslag. Business vänder sig, likt casualkonceptet, till en åldersgrupp från 25 år. Prissättningsstrategi Generellt är de externa varumärkena högre prissatta än MQs egna eftersom de dels är dyrare vid inköp, dels i regel är starkare som varumärken. En annan skillnad är att de egna varumärkena 12 MQ årsredovisning 2009/2010 VERKSAMHETEN prissätts i ett bredare intervall där pris för basplagg sätts på en relativt låg nivå medan dyrare plagg, såsom kavajer och jackor, prissätts strax under motsvarande plagg för externa varumärken. BUTIKER MQ hade vid räkenskapsårets slut totalt 106 butiker fördelade över hela Sverige. Ett antal av dessa butiker är mindre än den önskade minsta butiksytan på 350 till 400 kvadratmeter. MQ ser en potential att expandera befintliga butiksytor som en betydande tillväxtdrivande faktor. Butiksdesign Butikerna är den viktigaste kommunikationskanalen mellan MQ och dess kunder. Därför fästs stor vikt vid att det intryck som kunden möter i MQs olika butiker följer ett integrerat budskap. MQ arbetar löpande med att designa samtliga butiker efter ett sammanhängande koncept med en ”catwalk” centralt i butiken. Försäljningsaktiviteter placeras i huvudsak i anslutning till ”catwalken” medan de olika varumärkena är placerade efter koncept ute i butiken. Outlets MQ har i dag tre outlets; Freeport Designer Outlet och Ullared söder om Göteborg samt Kungens Kurva söder om Stockholm. Outlet-butikerna är en del i MQs strategi att stärka varumärket och förbättra tillväxt och lönsamhet. Det uppnås genom att det ordinarie butiksnätet i huvudsak kan sälja varor till ordinarie pris, tack vare att nedsatta varor och utgående plagg till största del kan säljas via outlets. Det ger ett högre nyhetsflöde och lägre andel kampanjaktiviteter i butik vilket medför en stärkt profil för MQs varumärken. E-handel och shop-in-shop MQ har under hösten 2010 lanserat en e-handelsbutik. Strategin för e-handelsbutiken är att erbjuda ett brett sortiment i linje med MQs fysiska butiker. I mars 2010 lanserade MQ ett ”shop-in-shop”koncept i utvalda butiker för det externa varumärket Mango, små butiker i butiken med Mangos inredning och uttryck. Konceptet finns i ett första steg i elva butiker. Expansion av butiksnätet MQ bedömer att butiksexpansion kommer att ske i både Sverige och i första hand i Norge. Den första butiken i Norge, på Grensen i Oslo, öppnades efter verksamhetsårets slut den 15 september 2010. Bolaget ser potential att på sikt öppna 40 till 50 butiker på den norska marknaden och överväger också möjligheter på den finska marknaden. 1ÌEFOTWFOTLBNBSLOBEFOIBEFCPMBHFUNFE sina 106 butiker vid utgången av verksamhetsåret 2009/2010 betydligt färre butiker än flera av sina konkurrenter. I Sverige ser MQ därför möjligheter att öppna nya butiker framförallt på orter där MQ redan har en befintlig butik. POSITIONERING MQs ambition är att vara det ultimata varumärkeshuset med ett hållbart mode för både män och kvinnor mellan 20-49 år. Kedjan erbjuder ett mode som har tagits fram på ett ansvarsfullt sätt och som MQs kunder ska kunna bära ofta och länge. MQ vänder sig till män och kvinnor som har känsla för en modern stil, men som följer redan etablerade trender snarare än försöker skapa nya. MQ strävar efter att kunna följa individen genom dennes professionella karriär. Den övergripande målgruppen är sedan indelad i smalare ålderssegment till vilka bolagets olika varumärken vänder sig. Fyra av sex egna varumärken riktar sig till en åldersgrupp över 25 år, som har mycket stark köpkraft. Målgruppen är central för MQs verksamhet och är styrande för marknadsföring, butiksdesign samt varumärkes- och sortimentsstruktur. 1SJTNÊTTJHUQPTJUJPOFSBSTJH.2NFMMBO MÌHQSJTLFEKPSTÌTPN).PDI(JOB5SJDPU 13 MQ årsredovisning 2009/2010 VERKSAMHETEN PDIFYLMVTJWBWBSVNÊSLFOTÌTPN1SBEBPDI3BMQI -BVSFO.2FSCKVEFSFUUQSJTWÊSUNPEFJGPSNBWFUU urval varumärken med god kvalitet. MARKNADSKOMMUNIKATION Marknadsföring och kampanjer .2TNBSLOBETGÚSJOHIBSw6SCBO-JGFwTPNDFOUSBMU koncept och under hösten 2010 lyfts även hållbart mode fram i kampanjerna. Med sina kampanjer vill MQ skapa en känsla av tillgänglighet till varumärkeskonceptet och underhålla det nära förhållande som bolaget har till sina kunder. MQ har därför hittills haft som strategi att använda svenska och norska kändisar och ”vanliga” människor i sina kampanjer, i stället för professionella NPEFMMFS&YFNQFMWJTBOWÊOEFTLÊOEJTQBSFU-BJMB #BHHFPDI/JDMBT8BIMHSFOJÌSTKVMLBNQBOK Joel Kinnaman och Helena af Sandeberg i vårkampanjen 2010 och i tidigare kampanjer har MQ använt individer från olika yrkeskategorier. I höstkampanjen 2010 visas en grupp människor istället för enskilda individer. Den första gruppen som presenterades under hösten var Ari Behn, gift med den norska prinTFTTBO.ÊSUB-PVJTFPDIIBOTWÊOOFS,BNQBOKFO fick stort medialt genomslag, och sammanföll med lanseringen av MQ på den norska marknaden. Kundklubb MQ har en lojal kundbas, vilket framgår av att bolagets kundklubb har cirka 332 000 medlemmar. Dessa medlemmar stod 2009/2010 för 44 procent av koncernens nettoomsättning och är en viktig faktor bakom MQs tillväxt. Bolagets mål är att nå en årlig försäljning genom kundklubben om cirka 50 procent med en högre genomsnittlig köpnivå för klubbens medlemmar än för MQs övriga kunder. Enligt undersökningsföretaget GfK lägger klubbens medlemmar i genomsnitt 14 procent av sin totala klädkonsumtion i MQs butiker, vilket är näst högst bland de lojalitetsprogram som erbjuds av svenska klädkedjor. Medlemskap i kundklubben är gratis och kunden får poäng för varje köp, där en krona motsvarar en poäng. Beroende på insamlade poäng under ett kalenderår indelas kundklubbens medlemmar i nivåerna guld, silver eller bas. De samlade poängen ger, utöver rabattcheckar, förtur på reor, gratis eller nedsatta skrädderitjänster, tillgång till särskilda kamQBOKFSPDIJOCKVEBOUJMM7*1LWÊMMBS 14 MQ årsredovisning 2009/2010 VÄRDEKEDJAN MQ har funnits på den svenska marknaden i mer än 50 år, men som helintegrerad fackhandelskedja är bolaget ungt. Sedan 2006 är samtliga butiker helägda och bolaget har totalt ansvar för alla led i värdekedjan från inköp och sortiment till varuförsörjning och försäljning. Under det gångna året har arbetet med att förbättra inköpsprocessen börjat ge positiva resultat. MQs centrala organisation ansvarar för såväl framtagande och försäljning av bolagets egna varumärken som urvalet av externa varumärken. Vad gäller de externa varumärkena köper MQ in befintliga kollektioner vilket innebär att varuförsörjningen är relativt enkel jämfört med processen för de egna varumärkena. En lagd beställning av de externa varumärkena levereras till MQs centrallager med ledtider om cirka fem till sex månader. Nedan beskrivs de viktigaste delarna i MQs värdekedja. DESIGN MQs varumärkesmix riktar sig till både kvinnor och män, där varje varumärke är tydligt och unikt positionerat i bolagets övergripande varumärkesportfölj. MQ erbjuder modern stil, men strävar trots detta inte efter att skapa trender utan följer de redan existerande. Genom denna strategi kan MQ erbjuda ett hållbart mode med kläder av bra kvalitet som kan bäras över en eller flera säsonger. Varje eget varumärke har en separat heltidsarbetande designer, vilket säkerställer att den egna varumärkesportföljen är konkurrenskraftig och kompletterar de externa varumärken som erbjuds. Den övergripande balansen mellan egna och externa varumärken kontrolleras av design- och inköpschefen. Under 2010/2011 kommer ansvaret för design och inköp att delas upp på två personer för att ytterligare stärka avdelningens möjlighet att utveckla bra kollektioner. INKÖP MQ anlitade tidigare agenter som lokalt ansvariga för varuförsörjning av bolagets egna produkter. Med ökande tillverkningsvolymer har bolaget sett det som ett naturligt steg att minska de lokala agenternas roll och i stället öka den lokala närvaron genom egna kontor i MQs centrala tillverkningsmarknader. Bolaget har därför etablerat helägda inköpskontor i Shanghai, Kina, samt Dhaka, Bangladesh, under 2008 och 2009. Möjligheterna att öppna ytterligare ett eget inköpskontor närmare eller i Europa utvärderas. MQs strategi att väsentligt minska antalet underleverantörer underlättas av den ökade lokala närvaro som de egna inköpskontoren medför. De egna inköpskontoren har följande positiva effekter på bolaget: t- ÊHSFLPTUOBEFSHFOPNGÊSSFNFMMBOIÊOEFSPDI lokal förhandlingskompetens t4BNMBEGÚSIBOEMJOHBWWBSVHSVQQFSTUJDLBU konfektion, etc.) t'ÊSSFMFWFSBOUÚSFSHFSÚLBELPOUSPMMPDITUÚSSF volymer per leverantör t'ÚSCÊUUSBELWBMJUFUTLPOUSPMMHFOPNnFSMPLBMB kontroller t'ÚSCÊUUSBELPOUSPMMBWFGUFSMFWOBEBWLSBWBWTFFOEF$PSQPSBUF4PDJBM3FTQPOTJCJMJUZ$43 t'ÚSCÊUUSBEPQFSBUJPOFMMFGGFLUJWJUFUHFOPN – Kortare ledtider genom att lokala beslut kan tas i samband med produktion – Effektivare transporter – Möjlighet till övriga interna inköp (skyltdockor, galgar, etc.) Under det gångna året styrdes cirka 56 procent av MQs tillverkning från inköpskontoren i Shanghai och Dhaka, jämfört med cirka 46 procent året innan. Andelen inköp som styrs via egna inköpskontor förväntas uppgå till cirka 75 procent inom två år och på sikt ser MQ en potential att öka denna andel till 90 procent. MQ eftersträvar dock inte en högre nivå än så, eftersom bolaget vill ha viss flexibilitet att anlita agenter i de fall särskild kompetens krävs. Tillverkning MQ har ingen egen produktion utan anlitar externa tillverkare. MQ ställer höga krav på hållbarhet i samtliga delar av bolagets verksamhet, där en stor del består i att säkerställa att arbets- och anställningsvillkor som tillämpas av de produktionsenheter som MQ anlitar, motsvarar de höga krav som bolaget ställer på dessa områden. För att säkerställa att ledande branschpraxis följs, är MQ sedan 2007 medlem i BSCI, vilket är en interna- 16 MQ årsredovisning 2009/2010 VÄRDEKEDJAN UJPOFMMTUBOEBSEGÚS$43BSCFUF$PSQPSBUF4PDJBM 3FTQPOTJCJMJUZ #4$*IBSJEBHDJSLBNFEMFNmar och utgår från FNs deklaration om mänskliga rättigheter. Som medlem av BSCI förbinder sig MQ att säkerställa att minst 70 procent av MQs samlade volym, baserat på ordervärde, är producerad av produktionsenheter som har genomgått BSCI-kontroll. MQ möter detta krav. I MQs Delivery and Trading Terms, som samtliga MQs produktionsenheter måste skriva på, förbinder sig produktionsenheterna att efterleva bolagets regelverk samt att genomgå #4$*LPOUSPMMWJMLFUTÊLFSTUÊMMFSBUU$43GSÌHPSÊSFO naturlig del av deras rutiner. Detta kvalitetssäkrande arbete har förbättrats ytterligare i och med inköpskontorens öppnande, dels genom den ökade lokala närvaro som de medför, dels genom att MQ med hjälp av dessa kontor kan genomdriva strategin att minska antalet produktionsenheter, vilket har gett ökad möjlighet till kontroll – och förbättrad lönsamhet. 1SPEVLUJPOFOBWTBNUMJHB.2TFHOBWBSVNÊSLFO sker i Kina, övriga Asien och Europa, med varierande ledtider till följd av geografiska avstånd och val av transportmedel. För vår- och sommarkollektionerna 2010 fördelade sig inköpen mellan de tre primära marknaderna enligt följande; Kina 70 procent, övriga Asien 20 procent och Europa 10 procent. DISTRIBUTION MQ har som ambition att skapa en optimerad säljprocess, i vilken korta ledtider, ett effektivt flöde av plagg till butik och låga lagernivåer både i central- och regionallager och i butiksnätet spelar en avgörande roll. Vidare utvärderar MQ ständigt möjligheter att minska miljöpåverkan av det logistiska flödet, vilket kan exemplifieras av att bolaget i största möjliga utsträckning söker begränsa flygtransporter från tillverkningsmarknader. Centrallagret i Borås är navet för det logistiska flödet av såväl egna som externa varumärken. MQ har även ett regionallager i Stockholm (Solna Strand) som sköter leverans till e-handeln samt till ett mindre antal Stockholmsbutiker med särskilt hög omsättning och begränsade lagermöjligheter. Ett externt logistikföretag ansvarar både för driften av centrallagret och merparten av leveranserna från både central- och regionallagret. För transporter från regionallagret anlitar MQ även lokala aktörer. Driften av regionallagret sköts av MQ. Samtliga leveranser av produkter som säljs under externa varumärken görs direkt till centrallagret och administreras separat av säljande part. Undantaget är varumärket Mango som levereras direkt till butik. Inkommande leveranser MQ utvärderar löpande möjligheter för att förbättra flödet av kedjans inkommande leveranser till centrallagret, vilket bland annat har lett till att MQ i dag använder så kallad cross-docking (utleverans direkt vid inleverans) som har resulterat i betydande effektivitetsvinster. Ett andra resultat av detta löpande förbättringsarbete är det nära samarbete med Tullverket som har utvecklats för att optimera flödet från tillverkningsmarknader. För att ge ytterligare effektivitetsvinster stängdes två regionallager under det första halvåret 2009/2010, vilket resulterade i lägre kostnader med bibehållen leveranstid. Besparingarna från denna åtgärd får full effekt från och med räkenskapsåret 2010/2011. Utgående/påfyllnadsleveranser Korta ledtider vid utgående leverans är till stor del avhängigt cross-docking-systemet, där packning av leveranser till enskilda butiker görs redan hos tillverkaren, vilket möjliggör ett direkt flöde mellan inkommande leveranser till centrallagret och utgående leveranser till regionallagret och butiksnätet. För att minimera lagernivåer i butik använder MQ ett så kallat pull-system, vilket innebär att endast en del av den totala ordern levereras initialt och resterande del levereras genom en eller flera påfyllnadsleveranser. Genom ett informationssystem kan dessa påfyllnadsleveranser dessutom göras till butiker där efterfrågan av särskilda plagg är som högst. Utöver den kostnadsbesparing som en minimering av lagernivåer medför, ger det även en 17 MQ årsredovisning 2009/2010 VÄRDEKEDJAN ökning av butikernas kommersiella värde, eftersom butiksyta som tidigare användes som lagerutrymme har kunnat byggas om till försäljningsyta. Utgående leveranser och påfyllnadsleveranser från centrallagret når butikerna inom en till två dagar, beroende på avståndet mellan den enskilda butiken och centrallagret. Oavsett avstånd mellan lager och butik har MQ ett krav på en längsta leveranstid på fyra dagar, räknat från försäljningstillfället till att en OZWBSBMFWFSFSBTUJMMCVUJL-FWFSBOTGSÌOSFHJPOBMlagret är betydligt snabbare och når butik inom en till två timmar. MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING MQ är positionerat i fackhandelssegmentet, vilket karaktäriseras av ett produktutbud med en blandning av varumärken och en relativt hög servicegrad. Segmentet håller även generellt sett en högre prisnivå och modegrad än gross- och lågprissegmenten. Inom fackhandelssegmentet strävar MQ efter att differentiera sig från sina konkurrenter genom att erbjuda en relativt sett högre modegrad och servicenivå, samt genom inriktningen på både män och kvinnor och ett utbud av både internationellt välkända varumärken och egna. MQs huvudsakliga marknadsförings- och försäljningskanal är dess 106 butiker runt om i Sverige och nyligen även Norge. svenska klädmarknaden, med marknadsandelar för år 2009 om 5,6 respektive 2,8 procent, vilket gör MQ till andra respektive femte största aktör. Samtidigt var bolagets andel av den totala svenska klädmarknaden 3,3 procent. Konkurrenter MQs huvudsakliga konkurrenter i fackhandelssegmentet är kedjorna Brothers och Sisters, vilka erbjuder ett liknande varumärkeskoncept, med en blandning av egna och externa varumärken, och vänder sig till samma kundsegment som MQ. En andra grupp LPOLVSSFOUFSTÌTPN).,BQQ"IM-JOEFY(JOB Tricot och Dressmann, återfinns i lågprissegmentet. Dessa aktörer är emellertid inte direkt jämförbara med MQ, eftersom de driver en enhetlig varumärkesstrategi. Varuhus, såsom Åhléns City och NK, är också, i viss utsträckning, konkurrenter till MQ, då de erbjuder en blandning av externa varumärken till både män och kvinnor. Dessa aktörer skiljer sig dock från MQ i avseendet att de erbjuder kläder över ett spann för pris och modegrad som till viss del skiljer sig från MQs. Marknadsandelar Enligt undersökningsföretaget GfK har MQ en starkare marknadsposition bland män än kvinnor på den 18 MQ årsredovisning 2009/2010 HÅLLBAR UTVECKLING MQ har höga ambitioner när det gäller att driva en verksamhet med hållbar utveckling. Tanken är att hållbarhetsarbetet ska genomsyra hela företaget och allt som görs. Det skapar mervärde för kunderna, engagerar medarbetarna och uppskattas av MQs omvärld. Insatserna har intensifierats de senaste åren och ambitionen har blivit högre, men det är ett långsiktigt arbete som är långt ifrån klart. MQs hållbarhetsarbete beskrivs utförligt i MQs hållbarhetsredovisning som finns nedladdningsbar på MQ.se. Arbetet leds av en medlem av koncernledOJOHFODIFGFOGÚS)3PDI$43TPNUJMMTJOIKÊMQIBS format en grupp inom företaget med ansvar för att driva utvecklingen av hållbarhetsfrågorna inom MQ. ANSVAR OCH UPPFÖRANDEKOD MQ äger inga egna fabriker utan har istället valt att samarbeta med ett mindre antal utvalda leverantörer för de varumärken som företaget designar och producerar själva. MQ ställer krav på att produkterna ska tillverkas under tillåtna, säkra och rättvisa förhållanden. Samtliga leverantörer förbinder sig att leva upp till MQs uppförandekod. Genom såväl föranmälda som oanmälda kontroller säkerställs att leverantörerna lever upp till koden. MQ strävar efter långsiktiga samarbeten med sina leverantörer där målet är att utveckla deras hållbarhetsarbete och ständigt förbättra eventuella brister. .2IBSGBUUBUCFTMVUPNBUUJOGÚSBFUU/ÚKE-FWFSBOUÚS*OEFY/-* VOEFS*OEFYFUTLBWJTBIVS MQ agerar som köpare och samarbetspartner samt vad som kan förbättras för att stärka samarbetet och skapa ett framgångsrikt utbyte för båda parter. INKÖP OCH PRODUKTION 1SPEVLUJPOFOBW.2TFHOBQSPEVLUFSMJHHFSUJMM största delen i Asien, det är ett av skälen till att MQ har etablerat inköpskontor med egen personal i Shanghai och Dhaka. Oavsett var produktion sker ska MQ ansvara för att arbetsmiljö, arbetsvillkor och de sociala förhållandena i de fabriker som tillverkar produkterna följer MQs uppsatta regler. Utmaningarna framöver är att säkerställa att arbetstagarna hos leverantörerna har rimlig arbetstid, betald övertid och möjlighet att vara fackligt anslutna. KVALITETSSÄKRING Med utgångspunkt i att erbjuda ett hållbart mode arbetar MQ med kvalitetsaspekten i allt från design till val av material och samarbetspartner. I de kontinuerliga kundundersökningar som MQ låter göra, visar resultaten att de tillfrågade i hög grad förknippar MQ med kvalitet och service. Alla plagg, oavsett varumärke, ska hålla hög kvalitet och gå att bära länge och ofta. En del av MQs affärsidé är att erbjuda externa varumärken som står för hög kvalitet både när det gäller mode och hållbarhet, vilket säkerställs genom löpande dialog och nära samarbeten. Målet är att MQ och dess samarbetspartner tillsammans ska arbeta för hållbart mode. KONTROLLER OCH UPPFÖLJNING De valda produktionsenheterna inspekteras kontinuerligt för att säkerställa att uppförandekoden följs, revisionerna utförs både av BSCI (Business Social Compliance Initiative) och av MQ själva. Efter varje revision får fabriken en åtgärdsplan med förbättringsplan där varje åtgärd är tidsbestämd. Idag arbetar MQ med 86 leverantörer och sammanlagt 120 fabriker varav 84 procent har varit föremål för revision. Målet är att samtliga fabriker ska vara kontrollerade nästa år. 20 MQ årsredovisning 2009/2010 HÅLLBAR UTVECKLING MATERIAL OCH TRANSPORTER För att kunna leva upp till åtagandet om en ansvarsfull produktion fokuserar MQ på att minska andelen bomull samtidigt som man ökar andelen ekologisk bomull och andra hållbara material. Idag uppgår andelen bomull i de kläder som MQ säljer till 72 procent, målet är att nå 50 procent 2015 och att av den delen ska minst hälften komma från ekologisk bomull. MQ är sedan 2010 med i ett svenskt branschJOJUJBUJWTPNIFUFS458*4XFEJTI5FYUJMF8BUFS Initiative, som strävar efter att vägleda medlemmarOBTMFWFSBOUÚSFSBUUIBOEMBSÊUUJWBUUFOGSÌHPS458* arbetar med att utveckla riktlinjer för vattenhantering i produktionskedjan mellan syfabrik och butik med syfte att minimera vattenanvändning och göra CFmOUMJHUWBUUFOSFOBSF.2T$43DIFGTJUUFSJ458*T styrgrupp. Genom att i ett tidigt skede av kollektionsarbetet planera för transporterna blir det möjligt att i högre utsträckning välja miljövänliga alternativ. I så hög utsträckning som möjligt väljer MQ att transporterna från Asien sker med båt istället för flyg. MQs flygtransporter minskades under 2009 med 37 procent och uppgår nu till 38 procent av den totala transporten. Under våren 2010 effektiviserades transporterna mellan lager och butik. Det har lett till att utkörningarna till butikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö har minskat med 40 procent. -ÊTNFSPN.2TIÌMMCBSIFUTBSCFUFJ.2TIÌMMbarhetsredovisning på www.mq.se 21 MQ årsredovisning 2009/2010 MEDARBETARE Avgörande för att lyckas med arbetet att utveckla verksamheten och öka såväl tillväxttakt som lönsamhet är att medarbetarna känner engagemang, glädje och ansvar för sitt arbete. MQ har som mål att vara branschens mest attraktiva arbetsgivare. I detaljhandelsföretag som MQ är medarbetarnas engagemang och inställning till service i kombination med en hög kunskapsnivå viktiga framgångsfaktorer. Genom att kombinera insatser där både medarbetarnas enskilda utveckling och företagets utvecklingsbehov prioriteras vill MQ kännetecknas av engagerade medarbetare som uppnår goda resultat och förstår på vilket sätt det bidrar till koncernens lönsamhet. KOMPETENSUTVECKLING MQs ambition är att det ska var möjligt att växa inom företaget och arbetar aktivt för en högre grad av rörlighet. För att skapa möjlighet till bra intern tillväxt har MQ utbildningsprogram för de säljare som har som mål att bli butikschefer och ledarskapsutbildning för nya butikschefer. För medarbetarna på huvudkontoret är utbildningsinsatserna individuellt anpassade där en utvecklingsplan är kopplad till medarbetarnas mål, som i sin tur har en tydlig koppling till företagets affärsplan och budget. NÖJD MEDARBETARINDEX MQ gör regelbundet medarbetarundersökningar där ett Nöjd Medarbetar-Index (NMI) tas fram. Undersökningen tar bland annat upp hur medarbetarna trivs samt vilka krav och förväntningar de har på företaget. Indexet löper från som lägsta värde ett till som högst sex poäng (1-6). Under 2009 resulterade undersökningen i ett NMI på 4,8 vilket var i linje med året innan. MQ kommer även framöver fokusera på fyra huvudpunkter att förbättra; delaktighet, information, kompetensutveckling och gott ledarskap. Alla chefer ska också ta fram förbättringsförslag tillsammans med sina medarbetare utifrån sin avdelnings resultat. PERSONALOMSÄTTNING OCH SJUKFRÅNVARO MQ har lägre personalomsättning och sjukfrånvaro än branschens genomsnitt. En gynnsam konjunktur, med en allt hårdare konkurrens om kompetent personal, gör arbetet med att hålla en låg personalomsättning än mer utmanande. Under året hade MQ en personalomsättning på 16 procent jämfört med 21 procent förra året och en sjukfrånvaro på 3,9 procent jämfört med 4,0 procent förra året, att jämföra med branschens genomsnitt för 2009 där personalomsättningen låg på 24,8 procent och sjukfrånvaron på 5,4 procent. JÄMSTÄLLDHET En jämställd arbetsplats gynnar lönsamheten. MQ strävar efter att, där det är möjligt, i stort spegla samhället i sin personalsammansättning. Branschen är av tradition kvinnodominerande och MQs utmaning är att locka fler manliga sökande inte minst till butikstjänsterna. Idag finns inga löneskillnader mellan män och kvinnor som arbetar i MQs butiker, medan det finns viss löneskillnad på huvudkontoret. MQ har som mål att löneskillnaderna mellan män och kvinnor, som har likvärdig position och erfarenhet, ska vara utjämnad till 2015. HÅLLBARA ARBETSPLATSER Ett hållbart MQ innebär bland annat hållbara arbetsplatser och god arbetsmiljö. Under året har arbetet med att miljödiplomera samtliga arbetsplatser inom MQ påbörjats och beräknas vara klart senast 2015. Diplomeringen innebär att arbetsplatserna har en relativt liten miljöpåverkan och att MQ aktivt arbetar med förbättringsåtgärder som främjar miljön. Arbetet har nyligen påbörjats och i augusti 2010 blev huvudkontoret som första arbetsplats miljödiplomerat. Huvudkontoret har bland annat el från förnybara energikällor och personalen arbetar aktivt med att minska sin elanvändning. Källsortering och dubbelsidiga utskrifter är andra exempel på åtgärder som genomförts. MQs miljögrupper ansvarar för att säkerställa att miljöarbetet ständigt förbättras i hela verksamheten. Under våren 2011 startar nästa steg då processen inleds att miljödiplomera samtliga butiker. I samband med miljödiplomeringen får alla NFEBSCFUBSFHFOPNHÌFONJMKÚVUCJMEOJOH-ÊTNFS om MQs hållbarhetsarbete på sid 20–21 och i bolagets hållbarhetsredovisning på mq.se. 22 MQ årsredovisning 2009/2010 AKTIEN För att underlätta en fortsatt framgångsrik expansion och utveckling av MQ i Sverige och på nya geografiska marknader beslutade bolagets styrelse våren 2010 att genomföra en ägarspridning av aktierna. I samband med detta noterades MQ-aktien på NASDAQ OMX Stockholm den 18 juni 2010. Ägarspridningen skedde genom en försäljning av 13 542 578 befintliga aktier samt en nyemission av 3 000 000 aktier. Erbjudandet riktade sig till allmänheten i Sverige samt institutionella investerare i Sverige och utlandet. Det totala värdet av erbjudandet uppgick till 529 MSEK. Försäljningspriset fastställdes till 32 SEK per aktie och erbjudandet övertecknades. I samband med detta fick bolaget cirka 4 000 nya aktieägare. AKTIEKAPITAL Aktiekapitalet i MQ uppgår till 3 515 651 SEK fördelat på 35 156 507 aktier med ett kvotvärde om 0,1 SEK per aktie. Det finns endast ett aktieslag och samtliga aktier ger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. AKTIEHANDEL Sista betalkurs per den 31 augusti 2010 var 26,80 SEK, vilket gav ett börsvärde för MQ på 942 MSEK. Totalt omsattes 11 540 761 aktier under 2010, motsvarande ett värde om cirka 358 MSEK. Det genomsnittliga antalet aktier omsatta per handelsdag var 221 938. Kursen föll under året med 16,25 procent. Högsta kurs som noterades under perioden från listning till räkenskapsårets slut var 32,00 SEK och lägsta kurs var 26,80 SEK. MQs aktie handlas även på handelsplatser för aktier utanför NASDAQ OMX Stockholm. Under året (18 juni till 31 augusti 2010) stod denna handel för cirka 8 procent av omsättningen i bolagets aktie. INCITAMENTSPROGRAM Inom MQ finns det för närvarande inga aktiebaserade incitamentsprogram. UTDELNINGSPOLICY Styrelsens målsättning är att föreslå utdelningar som i genomsnitt över tiden motsvarar cirka 50 procent av årets resultat efter skatt. Tidpunkten för, respektive den beloppsmässiga storleken av eventuell framtida utdelning, kommer bland annat att vara beroende av bolagets framtida resultat, expansions och förvärvsmöjligheter samt finansiella ställning i övrigt. UTDELNINGSFÖRSLAG Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning för 2009/2010 om 1,02 SEK per aktie ska utgå, motsvarande 50 procent av årets resultat efter skatt. SEK Antal 33 32 31 30 AKTIEN 29 MQ 3 000 28 2 000 27 1 000 26 JULI 2010 0 AUGUSTI 2010 © Nasdaq OMX 24 MQ årsredovisning 2009/2010 OMX Stockholm Omsatt antal aktier 1000-tal AKTIEN AKTIEMARKNADSINFORMATION MQ eftersträvar att ge aktieägare, analytiker och andra intressenter tydlig och aktuell information. Finansiell information lämnas i första hand i årsredovisning, bokslutskommuniké och i tre delårsrapporter. Inför publicering av årsredovisning, bokslutskommuniké eller delårsrapporter håller MQ en tyst period under 30 dagar där inga personliga möten med placerare eller analytiker planeras och inga kommentarer lämnas angående MQs ekonomiska utveckling. I linje med MQs tydliga hållbarhetsarbete kommer årsredovisningen inte att publiceras i tryckt format, men kan skickas som utskrivet pdf-dokument till de aktieägare som så önskar. MQs årsredovisningar, delårsrapporter och pressmeddelanden görs TIO STÖRSTA AKTIEÄGARE PER 2010-11-30 Antal aktier tillgängliga på www.mq.se/finansiell-info. Här finns även ytterligare information om bolaget, finansiell statistik och MQs aktie samt möjlighet att använda en prenumerationstjänst för information från MQ. AKTIEÄGARE Antalet aktieägare i MQ uppgick per den 31 augusti 2010 till 4 521 enligt Euroclear. MQs tio största ägare innehade aktier motsvarande 60,27 procent av röster och kapital i bolaget. ANALYTIKER SOM FÖLJER MQ Nicklas Fhärm och Stefan Nelson SEB Enskilda Niklas Ekman och Sofia Fagring Carnegie DATA PER AKTIE Ägarandel TSEK 09/10 08/09 2,94 1,86 CapMan 9 244 989 26% Resultat per aktie, SEK Xeted Investors AB 4 387 597 12% Skandinaviska Enskilda Banken s.A., Nqi Resultat per aktie, efter utspädning, SEK 1 953 100 6% Eget kapital per aktie, SEK Jaller Klädcenter AB 1 653 339 5% Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK 23,96 14,42 896 000 3% Antal utestående aktier, st 35 156 507 21 558 650 Maneq2005 AB 679 840 2% Genomsnittligt antal aktier, st 24 424 733 21 558 650 Svenska Lärarfonder 646 781 2% Fjärde AP-fonden 640 000 2% Genomsnittligt antal aktier efter utspäding, st 25 145 721 22 381 850 Carlson Fonder AB 586 997 2% Gamla Livförsäkringsaktiebolaget Riv Retail Invest Vechicle AB Övriga 497 826 1% 13 970 038 39% 35 156 507 100% 2,86 1,79 22,36 14,97 ÄGARFÖRTECKNING, PER 2010-08-31 ÄGANDE PER OMRÅDE Röster Röster (%) Marknadsvärde (TSEK) 86,65% 30 463 870 86,65% 816 574 1,07% 374 775 1,07% 10 035 4 048 227 11,51% 4 048 227 11,51% 108 375 16 400 0,05% 16 400 0,05% 438 0,55% 253 235 0,72% 253 235 0,72% 6 774 100,00% 35 156 507 100,00% 35 156 507 100,00% 942 196 Antal aktieägare Aktieägare (%) SVERIGEBOENDE 4 217 93,28% 30 463 870 ÖVRIGA NORDEN 23 0,51% 374 775 252 5,57% 4 0,09% 25 4 521 ÖVRIGA EUROPA (EXKL SVERIGE OCH NORDEN) USA ÖVRIGA VÄRLDEN Summa Innehav Innehav (%) 25 MQ årsredovisning 2009/2010 AKTIEN ÄGARFÖRTECKNING, PER 2010-08-31 – DE 25 STÖRSTA ÄGARLÄNDERNA Antal aktieägare Antal aktier Innehav (%) Röster (%) Marknadsvärde (TSEK) 4 217 30 463 870 86,68% 86,68% 816 432 9 2 444 824 6,95% 6,95% 65 521 195 757 454 2,15% 2,15% 20 300 STORBRITANNIEN 11 558 946 1,59% 1,59% 14 980 CAYMANÖARNA 1 187 200 0,53% 0,53% 5 017 DANMARK 5 171 100 0,49% 0,49% 4 585 FINLAND 9 146 580 0,42% 0,42% 3 928 CYPERN 5 88 310 0,25% 0,25% 2 367 SCHWEIZ 4 62 840 0,18% 0,18% 1 684 SVERIGE LUXEMBURG IRLAND NORGE 9 57 095 0,16% 0,16% 1 530 15 54 385 0,15% 0,15% 1 458 MALTA 7 51 931 0,15% 0,15% 1 392 NEDERLÄNDERNA 2 46 400 0,13% 0,13% 1 244 USA 4 16 400 0,05% 0,05% 440 LIECHTENSTEIN 6 14 580 0,04% 0,04% 391 JUNGFRUÖARNA (BRITTISKA) 2 8 750 0,02% 0,02% 234 177 IM ÖSTERRIKE 2 6 600 0,02% 0,02% FRANKRIKE 3 6 300 0,02% 0,02% 169 POLEN 1 5 000 0,01% 0,01% 134 BELGIEN 2 2 842 0,01% 0,01% 76 SPANIEN 3 1 500 0,00% 0,00% 40 BRASILIEN 1 700 0,00% 0,00% 19 AZERBAJDJAN 1 600 0,00% 0,00% 16 JAPAN 1 400 0,00% 0,00% 11 LITAUEN 1 400 0,00% 0,00% 11 4 516 35 155 007 100,00% 100,00% 942 156 5 1 500 0,00% 0,00% 40 4 521 35 156 507 100,00% 100,00% 942 196 Summa för de 25 största ägarländerna Summa övriga länder Summa 26 MQ årsredovisning 2009/2010 JAG BLEV GLAD NÄR JAG SÅG MQS JULKOLLEKTION – HÄR FINNS KLÄDER FÖR VARDAGENS PRAKTISKA BESTYR, MEN ÄVEN LÄCKRA OUTFITS FÖR FESTLIGA KVÄLLAR. CECILIA FRODE, SKÅDESPELERSKA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för MQ Holding AB, organisationsnummer 556697-2211, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2009 – 31 augusti 2010. VERKSAMHETEN MQ-koncernen bedriver detaljhandel inom dam- och herrkonfektion på den svenska och norska marknaden. Sortimentet, med inriktning mot modeintresserade konsumenter, består av en mix av egna och externa varumärken. BUTIKSNÄTET MQ har ett rikstäckande butiksnät i Sverige och sedan september 2010 även en butik i Oslo, Norge. Samtliga butiker säljer både dam- och herrsortiment. I slutet av perioden uppgick det totala antalet butiker till 106. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Under andra kvartalet lades två regionala lager ned i besparingssyfte, ett i Stockholm och ett i Malmö. Ett flertal nya varumärken lanserades under det andra kvartalet i enlighet med strategin att förstärka utbudet främst på dam. Det nya butikskonceptet fortsatte att rullas ut och 15 butiker uppgraderades under året. Under det andra kvartalet genomfördes en riktad nyemission om 21 100 aktier. MQs nyemission var till fullo registrerad hos Bolagsverket den 7 januari 2010 varefter det totala antalet aktier uppgick till 2 176 965. En aktiesplit om 10:1 beslutades den 24 februari 2010 på årsstämman. MQ inledde under vintern ett samarbete med det internationella varumärket Mango, vilket lanserades i butik under mars månad. Samarbetet innebär att MQ inledningsvis säljer Mango i elva butiker i så kallade shop-in-shops, vilket är ett helt nytt samarbetskoncept. Under året har fyra nya butiker öppnats varav två J4UPDLIPMN-JMKFIPMNFOPDI4PMMFOUVOB FOJ,BMNBS och en i Hageby i Norrköping. Utställda optioner om 1 385 330 st konverterades till samma antal aktier i samband med börsnoteringen. Den 18 juni noterades MQ på NASDAQ OMX Stockholm. I samband med detta refinansierades bolaget med samtliga krediter samlade hos Swedbank samtidigt som aktieägarlån och upplupen ränta om totalt 288 MSEK konverterades till eget kapital. Antalet aktier efter noteringen uppgår till 35 156 507. MARKNAD För hela räkenskapsåret 1 september 2009– 31 augusti 2010 ökade konfektionshandeln i Sverige för jämförbara enheter med 1,6 procent enligt HUI. Totalt för året minskade MQ försäljningen i jämförbara enheter i Sverige med 0,4 procent, men avslutade året med att öka den jämförbara försäljningen i fjärde kvartalet mer än marknadens tillväxt. VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER VERKSAMHETSÅRETS UTGÅNG MQ öppnade den 15 september sin första butik i Oslo, Norge, och i december öppnades den andra i Drammen. Efter verksamhetsårets utgång öppnades tre butiker i Sverige; en i Bromma, en i Växjö och en outlet i Kungens kurva. MQ lanserade även e-handel under oktober månad. CFO Tony Siberg utnämndes samtidigt till vice VD. 3FTVMUBUVUWFDLMJOHFOPDIMJLWJEJUFUFOFGUFSSÊkenskapsårets utgång är i enlighet med koncernens förväntningar. MQ har anställt en ny marknadschef samt en ny försäljningschef. NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT Koncernens nettoomsättning uppgick till 1 435 MSEK (1 384), en ökning med 3,6 procent. Dam ökade försäljningen med 1,7 procent till 663 MSEK (652) och herr ökade med 5,6 procent till 772 MSEK (732). Bruttovinsten uppgick till 832 MSEK (753), vilket NPUTWBSBSFOCSVUUPNBSHJOBMPNQSPDFOU Den positiva marginalutvecklingen hänförs främst till minskade prisnedsättningar totalt sett över året, positiva valutaeffekter samt effektivare inköpsprocesser. 3ÚSFMTFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMM.4&, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 10,1 procent 3FOTBUGÚSLPTUOBEFSIÊOGÚSMJHBUJMMCÚSTOPUFringsprocessen om 11 MSEK var rörelseresultatet 156 .4&,PDISÚSFMTFNBSHJOBMFOQSPDFOU1MBOFOMJHB 'SÌOPDINFESÊLFOTLBQTÌSFUSFEPWJTBTWBMVUBFGGFLUFS hänförliga till handelsvaror under posten handelsvaror, tidigare redovisades dessa under övriga intäkter respektive övriga kostnader. Omräkning av jämförelsetalen har skett. 28 MQ årsredovisning 2009/2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avskrivningar uppgick till 46 MSEK (41). Finansnettot WBS.4&, GÚSUPMWNÌOBEFSTQFSJPEFO3FTVMtat efter finansiella poster uppgick till 96 MSEK (39). 3FTVMUBUQFSBLUJFVQQHJDLUJMM4&, UTVECKLING AV KONCERNENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING 12 månader 2009/ 2010 2008/ 2009 2007/ 2008 Nettoomsättning (MSEK) 1 435 1 384 1 507 145 101 161 1 625 1 671 1 623 48% 19% 18% Rörelseresultat (MSEK) Balansomslutning (MSEK) Soliditet (%) FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET Koncernens balansomslutning uppgick till 1 625 MSEK jämfört med 1 671 MSEK vid utgången av föregående räkenskapsår. Vid periodens slut uppgick det egna kapitalet till 786 MSEK (323), vilket ger en soliditet om 48 procent (19). Värdet på varulagret uppgick till 205 MSEK (206). Med fyra nya butiker jämfört med föregående år bedöms varulagret vara på en god nivå. MQs kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick under perioden till 108 MSEK (123) . Under föregående år stärktes kassaflödet genom att derivatkontrakt med positivt resultat löstes och genom en lägre utbetald skatt. Kassaflödet efter investeringar uppgick till 65 MSEK (88). Den räntebärande nettoskulden uppgick per den 31 augusti 2010 till 360 MSEK jämfört med 748 MSEK samma tidpunkt föregående år. I samband med noteringen på NASDAQ OMX Stockholm den 18 juni återbetalades befintliga lån inklusive räntor om 661 MSEK (exklusive aktieägarlån) och bolaget refinansierades genom ett nytt lån på 400 MSEK samt tillskott via nyemissionen. Vid periodens slut uppgick likvida NFEFMUJMM.4&,3ÊOUFCÊSBOEFOFUUPTLVME&#*5%" uppgick till 1,9 vid periodens slut. INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR Investeringar om 43 MSEK (35) har gjorts under perioden och avser främst investeringar i nya samt i befintliga butiker. Under verksamhetsåret investerades det även i tre butiker med öppning under september 2010. Vidare har 15 butiker byggts om och anpassats till MQs nya butikskoncept. MODERBOLAGET Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskapsåret till 7 MSEK (8) och resultatet efter finansiella poster uppgick till -14 MSEK (-1). Moderbolaget gjorde inga investeringar under året. Moderbolagets verksamhet Moderbolagets verksamhet består i att sälja managementtjänster till övriga koncernbolag samt att hantera koncernens långfristiga upplåning. INTERN KONTROLL Information om koncernens respektive moderbolagets interna kontroll finns i bolagsstyrningsrapporten på sid 74. PERSONAL Medelantalet heltidsmedarbetare under året uppgick till 624 jämfört med 661 samma tidpunkt föregående år. INFORMATION OM RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för ett flertal risker vilka kan påverka koncernens resultat och ställning. Dessa risker består dels av risker som bolaget kan hantera genom interna rutiner samt risker som i största utsträckning styrs av yttre faktorer. Nedan beskrivs de största risk- och osäkerhetsfaktorerna: Modetrender MQ är beroende av konsumenternas preferenser gällande trender, design och kvalitet. MQ arbetar medvetet med att utveckla trendbevakning, informationssystem, prognoser, varuflödesstyrning samt korta ledtider i framtagning av varor. De ständigt skiftande modetrenderna gör mode till en färskvara, vilket innebär att det ständigt finns risker för att hela eller delar av kollektioner inte uppskattas av kunderna. Det är av största vikt att MQ klarar att leverera nya attraktiva produkter, i rätt tid, till rätt volym, med bra mix mellan dressat och casual samt mellan basmode och trendmode. 29 MQ årsredovisning 2009/2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Om MQ misslyckas med ovanstående kan det leda till överskott i lager, prissänkning och även skada varumärket. För att hantera dessa risker rekryterar MQ duktiga designers och inköpare, söker producenter på kortare avstånd för att kunna reagera snabbare på trendförändringar, arbetar ständigt med att förstå och förutse trender, upprättar inköpskontor i Shanghai och Bangladesh (för att snabbt kunna köpa in och kontrollera färg, form och kvalitet) samt analyserar kunder och dess beteende. Etableringsrisk Koncernens tillväxtstrategi, som i grunden bygger på expansion via ökad butiksyta i befintliga samt nya butiker, är starkt beroende av MQs fortsatta attraktivitet som partner till centrumutvecklare och andra ägare av butiksytor. MQs position som aktör på en alltmer konkurrensutsatt marknad påverkar dels vilka handelsplatser som MQ ges tillträde till, dels villkoren vid tecknande av hyresavtal. Genom beslutade åtgärder att tydliggöra MQ-konceptet och att fokusera på att skapa större och vackrare butiker, kan MQ bli en än mer attraktiv partner och således reducera denna risk. Konjunktur Till de externa riskerna måste konjunkturutvecklingen läggas. Den ökade köpkraften hos svenska konsumenter under senare år har varit en förutsättning för detaljhandelns kraftiga tillväxt. I synnerhet har detta varit viktigt för tillväxten inom det högre prissatta sortimentet med hög modegrad inom fackhandel och bland varumärkesspecialisterna. En dämpning av den ekonomiska tillväxten i Sverige torde komma att få negativ inverkan på konsumenternas köpkraft och därmed tillväxten inom detaljhandeln. I kombination med en kraftfull etableringstillväxt, skulle detta kunna resultera i ökad konkurrens och prispress. Under räkenskapsåret har bolagets försäljning ökat med 3,6 procent på en marknad som inte visar någon tydlig utvecklingsriktning. Omsättningsökningen är lägre än bolagets målsättning. Konkurrensen bland modekedjor Ytterligare en risk är att övriga aktörer inom fackhandelssegmentet kraftfullt flyttar fram sina positioner, via organiska och strukturella tillväxtåtgärder. I kombination med en fortsatt stark konjunktur är en sådan ökande konkurrens om att driva konsolideringen i fackhandelssegmentet en betydande risk. Finansiella instrument och riskhantering Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, likviditets- och kreditrisker. Hanteringen av koncernens finansiella risker sker av koncernens finansfunktion, vars uppgift är att identifiera och minimera riskerna för negativ resultatpåverkan och att öka förutsägbarheten i framtida resultat. För ytterligare information om finansiella instrument och riskhantering se not 23 och 24 på sid 62. STYRELSENS ARBETE Under verksamhetsåret september 2009 – augusti 2010 hade styrelsen totalt 15 (15) sammanträden. Styrelsen behandlade vid sina ordinarie möten de fasta punkter som förelåg vid respektive styrelsemöte rörande strategisk plan, budget, årsbokslut och delårsrapporter. Vidare behandlades frågor angående finansiering, inkluderande genomförd emission och ny kapitalstruktur, börsnotering, investeringar samt struktur- och organisationsfrågor. Under året förändrades styrelsens sammansättning då Bengt Jaller avgick och Monika Elling utsågs till styrelsemedlem i samband med årsstämman den 24 februari 2010. Styrelsen följer den arbetsordning som antagits och de instruktioner som utfärdats avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Se vidare under avsnittet Bolagsstyrning, sid 74. VALBEREDNING Vid årsstämman 2010 beslöts att en valberedning skulle utses bland de större aktieägarna med uppgift att föreslå styrelseledamöter inför årsstämman 2011. -FEBNÚUFSOBJWBMCFSFEOJOHFOJOGÚSÌSTTUÊNNBOEFO 31 januari 2011 har utsetts i enlighet med beslut vid årsstämman 2010 och består av styrelsens ordförande, Erik Olsson, Malin Säfweräng, som representant för CapMan och valberedningens ordförande, PDI3JDIBSE8JIMCPSHTPNSFQSFTFOUBOUGÚS9FUFE Investors AB. Erik Olsson är oberoende i förhållande till MQs största aktieägare. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till MQ och företagsledningen. Se vidare under avsnitt Bolagsstyrning, sid 74. 30 MQ årsredovisning 2009/2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL VD OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Förslag till principerna för ersättning inklusive prestationsbaserade ersättningar till vd och ledande befattningshavare bereds och föreslås av styrelsen. -ÚOFTÊUUOJOHFOGÚSWEPDIQFSTPOFSJLPODFSOPDI företagsledningen består av en fast del, grundlön, och en rörlig del, bonus. Bonusen är beroende av uppnådda mål för företaget och för individen. För den rörliga ersättning som utgår kontant ska gränser för det maximala utfallet fastställas. Se vidare bolagsstyrningsrapport sid 74 samt not 5 sid 47. Styrelsen föreslår till bolagsstämman att oförändrade principer för ersättning till vd och ledande befattningshavare ska gälla under verksamhetsåret 2010/2011. ÄGARFÖRHÅLLANDE Antalet aktieägare uppgick per den 31 augusti 2010 till 4 521, varav 4 217 är registrerade i Sverige. De tre största ägarna per den 31 augusti 2010 var CapMan, Xeted Investors AB samt SEB. Antalet aktier i bolaget uppgick per den 31 augusti 2010 till 35 156 507 vilka samtliga är stamaktier. UTDELNING Styrelsen avser att föreslå årsstämman en utdelning om 1,02 SEK (0) per aktie. FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BOLAGETS VINST Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande: SEK Balanserad vinst -35 859 637 Balanseras i ny räkning 559 682 028 Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Ägare Antal aktier Ägarandel CapMan 9 244 989 26% Xeted Investors AB 4 387 597 12% Skandinaviska Enskilda Banken s.A., Nqi 1 953 100 6% Jaller Klädcenter AB 1 653 339 5% Gamla Livförsäkringsaktiebolaget 896 000 3% Maneq2005 AB 679 840 2% Svenska Lärarfonder 646 781 2% Fjärde AP-fonden 640 000 2% Carlson Fonder AB 586 997 2% Riv Retail Invest Vechicle AB 497 826 1% 13 970 038 39% 35 156 507 100% Övriga 595 541 665 Utdelning till aktieägarna med 1,02 SEK per aktie 31 MQ årsredovisning 2009/2010 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT – KONCERNEN Not 2009-09-01 – 2010-08-31 2008-09-01 – 2009-08-31 Nettoomsättning 2 1 435 255 1 384 177 Övriga rörelseintäkter 3 6 868 2 497 1 442 123 1 386 674 -603 702 -630 884 TSEK Summa intäkter Handelsvaror Övriga externa kostnader 6, 25 -331 263 -301 418 Personalkostnader 5 -315 278 -312 530 Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 7 -46 073 -40 511 Övriga rörelsekostnader 4 -564 -514 145 243 100 817 Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto 8 Resultat före skatt Skatt 9 Årets resultat 4 125 18 458 -53 283 -80 010 -49 158 -61 552 96 085 39 265 -24 219 781 71 866 40 046 Övrigt totalresultat Årets omräkningsdifferenser Kassaflödessäkringar – orealiserade värdeförändringar Skatt hänförlig till poster i övrigt totalresultat 98 212 10 662 -10 195 -2 804 2 681 79 822 32 744 Före utspädning (SEK) 2,94 1,86 Efter utspädning (SEK) 2,86 1,79 Genomsnittligt antal aktier 24 424 733 21 558 650 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 25 145 721 22 381 850 Summa totalresultat Resultat per aktie 1 32 MQ årsredovisning 2009/2010 BALANSRÄKNING – KONCERNEN TSEK Not 2010-08-31 2009-08-31 Immateriella anläggningstillgångar 10 1 205 759 1 204 651 Materiella anläggningstillgångar 11 105 079 109 504 1 310 838 1 314 155 206 063 TILLGÅNGAR Summa anläggningstillgångar Varulager 12 204 917 Kundfordringar 13 7 439 667 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 43 257 39 340 Övriga fordringar 30 16 176 15 228 Likvida medel 15 42 422 95 932 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL 314 211 357 230 1 625 049 1 671 385 16 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel Årets resultat 3 516 2 156 595 475 213 431 597 -7 359 114 678 74 632 71 866 40 046 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 786 132 322 906 Summa eget kapital 786 132 322 906 SKULDER Långfristiga räntebärande skulder Avsättning uppskjuten skatt 17, 24 360 000 781 707 9 195 852 191 634 555 852 973 341 Summa långfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 17, 24 Leverantörsskulder 42 241 62 259 101 213 89 754 10 731 Skatteskulder 9 8 726 Övriga skulder 30 11 018 26 817 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 94 108 157 638 Avsättningar 20 Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26. 33 MQ årsredovisning 2009/2010 25 759 27 939 283 065 375 138 838 917 1 348 479 1 625 049 1 671 385 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – KONCERNEN Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver 2 156 213 431 -57 - - - Årets resultat - - - Omräkningsreserv - - 212 Kassaflödessäkringsreserv - - -10 195 TSEK Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital 3 768 70 864 290 162 70 864 -70 864 - - 40 046 40 046 - - 212 - - -10 195 2008-09-01 – 2009-08 31 Ingående eget kapital 2008-09-01 Vinstdisposition Årets totalresultat Skatteeffekt kassaflödessäkringsr. Summa Tillskott från och värdeöverföringar till ägare - - 2 681 - - 2 681 2 156 213 431 -7 359 74 632 40 046 322 906 - - - - - - 2 156 213 431 -7 359 74 632 40 046 322 906 2 156 213 431 -7 359 74 632 40 046 322 906 - - - 40 046 -40 046 - Årets resultat - - - - 71 866 71 866 Omräkningsreserv - - 98 - - 98 Kassaflödessäkringsreserv - - 10 662 - - 10 662 - - -2 804 - - -2 804 2 156 213 431 597 114 678 71 866 402 728 Utgående eget kapital 2009-08-31 2009-09-01 – 2010-08 31 Ingående eget kapital 2009-09-01 Vinstdisposition Årets totalresultat Skatteeffekt kassaflödessäkringsr. Summa Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Nyemission 321 93 977 - - - 94 298 Konvertering av aktieägarlån 900 287 149 - - - 288 049 Inlösen av teckningsoptioner Utgående eget kapital 2010-08-31 139 918 - - - 1 057 3 516 595 475 597 114 678 71 866 786 132 34 MQ årsredovisning 2009/2010 KASSAFLÖDESANALYS – KONCERNEN TSEK Not 29 2009-09-01 – 2010-08-31 2008-09-01 – 2009-08-31 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 96 085 39 265 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 50 660 72 665 Betald inkomstskatt -24 810 994 121 935 112 924 Ökning (-)/Minskning (+) av varulager 1 146 -30 602 Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 7 094 -3 283 -21 645 43 125 108 530 122 164 -41 214 -33 280 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -2 126 -1 301 -43 340 -34 581 Nyemission 95 354 - Upplåning 533 912 - Amortering av skuld -747 966 -76 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -118 700 -76 000 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde -53 510 11 583 Likvida medel vid årets början 95 932 84 349 Likvida medel vid årets slut 42 422 95 932 35 MQ årsredovisning 2009/2010 RESULTATRÄKNING – MODERBOLAGET TSEK Not Övriga rörelseintäkter 2, 3 Summa intäkter 2009-09-01 – 2010-08-31 2008-09-01 – 2009-08-31 7 158 8 038 7 158 8 038 Övriga externa kostnader 6 -12 776 -1 215 Personalkostnader 5 -8 269 -8 148 -13 887 -1 325 Rörelseresultat Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 53 553 75 175 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -53 442 -75 165 -13 776 -1 315 Resultat efter finansiella poster Skatt 9 Årets resultat 36 MQ årsredovisning 2009/2010 3 822 186 -9 954 -1 129 BALANSRÄKNING – MODERBOLAGET TSEK Not 2010-08-31 2009-08-31 28 1 110 092 1 110 092 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernbolag Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 1 110 092 1 110 092 1 110 092 1 110 092 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar - 6 625 Skattefordringar Fordringar på koncernbolag 27 327 230 Övriga fordringar 443 25 113 6 468 883 13 348 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 699 97 1 582 13 445 1 111 674 1 123 537 3 516 2 156 595 475 213 431 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 16 Bundet eget kapital Aktiekapital (35 156 507 / 2 155 865 aktier) Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat 10 021 201 Årets resultat -9 954 -1 129 599 058 214 659 Summa eget kapital Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Övriga skulder 18, 24 360 000 569 551 21 - 209 914 360 000 779 465 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 731 - 18 40 000 58 500 198 645 Skuld till koncernbolag 27 106 584 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 5 103 70 268 Kort del av skuld till kreditinstitut Övriga skulder Summa kortfristiga skulder 152 616 129 413 Summa skulder 512 616 908 878 1 111 674 1 123 537 Summa eget kapital och skulder 37 MQ årsredovisning 2009/2010 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL – MODERBOLAGET Bundet eget kapital TSEK Fritt eget kapital Aktiekapital Överkursfond 2 156 213 431 Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital 360 -702 215 245 -702 702 - -1 129 -1 129 2008-09-01 – 2009-08-31 Ingående eget kapital 2008-09-01 Vinstdisposition Årets resultat - - Erhållna koncernbidrag - - 754 - 754 Skatteeffekt på koncernbidrag - - -211 - -211 2 156 213 431 201 -1 129 215 788 - - - - - 2 156 213 431 201 -1 129 214 659 214 659 Summa Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Utgående eget kapital 2009-08-31 2009-09-01 – 2010-08 31 Ingående eget kapital 2009-09-01 2 156 213 431 201 -1 129 Vinstdisposition - - -1 129 1 129 - Årets resultat - - - -9 954 -9 954 Erhållna koncernbidrag - - 14 858 - 14 858 Skatteeffekt på koncernbidrag - - -3 909 - -3 909 2 156 213 431 10 021 -9 954 215 654 Summa Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Nyemission 321 93 977 - - 94 298 Konvertering av aktieägarlån 900 287 149 - - 288 049 Inlösen av teckningsoptioner Utgående eget kapital 2010-08-31 139 918 - - 1 057 3 516 595 475 10 021 -9 954 599 058 38 MQ årsredovisning 2009/2010 KASSAFLÖDESANALYS – MODERBOLAGET TSEK Not 29 2009-09-01 – 2010-08-31 2008-09-01 – 2009-08-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -13 766 -1 315 1 642 24 642 -193 -230 -12 317 23 097 12 562 53 906 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder 104 198 -2 091 104 444 74 912 Investeringsverksamheten 0 - Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 - Nyemission 95 354 - Upplåning 533 912 - Amortering av skuld -747 966 -76 000 Kassaflöde från den löpande verksamheten Finansieringsverksamheten Erhållna koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 39 MQ årsredovisning 2009/2010 14 858 754 -103 842 -75 246 602 -334 97 431 699 97 NOTER – TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 NOT VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER (A) ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG (E) VÄSENTLIGA TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 december 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 januari 2011. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag. (B) VÄRDERINGSGRUNDER TILLÄMPADE VID UPPRÄTTANDET AV tIAS 39 Finansiella instrument:3FEPWJTOJOHPDIWÊSEFSJOHIBS justerats med avseende på säkringsredovisning. Vid värdering av derivat till verkligt värde så har tidigare hela effekten redovisats mot eget kapital. Verkligt värde-värderingen består av två komponenter: tidsvärde och realvärde. Tidsvärdet utgör skillnaden mellan en options marknadsvärde och EFTTSFBMWÊSEF3FBMWÊSEFUÊSTLJMMOBEFONFMMBOEFUVOEFSMJHgande instrumentets marknadsvärde och lösenpriset. Enligt standardens nya lydelse så är det enbart realvärdet som får bokas mot eget kapital medan tidsvärdet bokas i resultaträkningen. I MQs fall har förändringen inte beaktats eftersom det inte utgör en materiell påverkan för bolaget. tIFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar (tillägg). Enligt tillägget ska utökade upplysningar ges om värdering till verkligt värde samt likviditetsrisk. Tillämpning har skett från och med räkenskapsåret 2009/2010. tIFRS 8 Rörelsesegment: Standarden tillämpas för första gången under räkenskapsåret. MQ rapporterar enbart ett segment. Bedömningen baseras på att koncernens ledningsgrupp utgör ”högsta verkställande beslutsfattare” och följer upp koncernen som helhet. MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. (C) FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental. (D) BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 31. (F) NYA OCH ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER Från och med innevarande räkenskapsår tillämpar MQ följande nya standarder, tolkningar och ändringar i standarder vilka inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning. tIAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Förändring gällande presentation av intäkter och kostnader som tidigare redovisades mot eget kapital. Tillämpning har skett från och med räkenskapsåret 2009/2010 . Förändringen innebär främst ändrade uppställningsformer. tIFRIC 13 Kundlojalitetsprogram har börjat gälla under räkenskapsåret. Standarden berör bla. redovisningen av kostnader som uppstår pga av kundlojalitetsprogram så som värdecheckar. Enligt standarden ska kostnaderna redovisas samtidigt som försäljningen sker och den ska redovisas som en minskning av intäkten. För MQ medför detta inte någon förändring eftersom koncernen redan tillämpar det ovanstående. I övrigt är MQ-koncernens redovisningsprinciper oförändrade jämfört med föregående räkenskapsår. 40 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 1 NOT FORTS. (G) KLASSIFICERING M M Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (H) KONSOLIDERINGSPRINCIPER (J) INTÄKTER (I) Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från MQ Holding AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. (II) Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernbolag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. (III) Omräkning av utländska dotterbolag Vid omräkning av utländska dotterbolag där den funktionella valutan avviker från den nationella så har den temporala metoden använts vid omräkning till funktionell valuta och dagskursmetoden använts vid omräkning från funktionell valuta till rapporteringsvalutan. Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter. MQs kunder kan deltaga i ett lojalitetsprogram. Där erhåller de rabattcheckar på framtida köp baserat på de köp som de har gjort under tidigare perioder. Samtliga utställda checkar löses inte in varför varje försäljning inom lojalitetsprogrammet minskas med en kostnad som ska motsvaras av kostnaden för medlemens sannolika framtida inlösen av rabattchecken. MQ ger kunderna möjligheten att få pengarna tillbaka vid en retur av ett plagg inom 14 dagar. Merparten av returerna sker efter två dagar. Månatligen minskas därför försäljningen med kostnaden för två dagars returer. (I) TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. (K) LEASING (I) Operationella leasingavtal Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasigavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. (II) Finansiella leasingavtal Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amorUFSJOHQÌEFOVUFTUÌFOEFTLVMEFO3ÊOUFLPTUOBEFOGÚSEFMBT över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. (L) FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel samt vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I not 23 finns bolagets finansiella tillgångar specificerade. 3ÊOUFJOUÊLUFSQÌmOBOTJFMMBJOTUSVNFOUSFEPWJTBTFOMJHU FGGFLUJWSÊOUFNFUPEFOTFOFEBO 3FTVMUBUFUGSÌOBWZUUSJOHBWFUU finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen avseende derivat som 41 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 1 NOT FORTS. hänför sig till lån samt nedskrivning av finansiella tillgångar. -ÌOFLPTUOBEFSSFEPWJTBTJSFTVMUBUFUNFEUJMMÊNQOJOHBWFGfektivräntemetoden utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. (M) SKATTER Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld. (N) FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt derivat NFEQPTJUJWUWÊSEF1ÌTLVMETJEBOÌUFSmOOTMFWFSBOUÚSTTLVMEFS låneskulder samt derivat med negativt värde. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ÊOOVJOUFNPUUBHJUT-FWFSBOUÚSTTLVMEFSUBTVQQOÊSGBLUVSB mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. ø-JLWJEBNFEFMCFTUÌSBWLBTTBNFEFMPDIUJMMHÊOHMJHBUJMMgodohavanden hos banker. Valutorna är främst svenska kronor, amerikanska Dollar, Euro, kinesiska Yuan, Bangladeshiska Thaka och norska kronor Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. MQ har inga tillgångar som faller in under den andra undergruppen. Mer information angående derivat finns under punkten ”o”. Lånefordringar och kundfordringar -ÌOFGPSESJOHBSPDILVOEGPSESJOHBSÊSmOBOTJFMMBUJMMHÌOHBSTPN inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder 42 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 1 NOT FORTS. som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s.k. Fair Value Option). I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde. MQ har inga skulder som faller in under den andra undergruppen. Mer information angående derivat finns under punkten ”o”. Andra finansiella skulder -ÌOTBNUÚWSJHBmOBOTJFMMBTLVMEFSUFYMFWFSBOUÚSTTLVMEFS ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Koncernens finansiella garantiavtal innebär att koncernen har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade avtalsvillkoren. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. (O) DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Samtliga koncernens fristående derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdekontraktet. Inga inbäddade derivat har identifierats. Derivat redovisas enligt nedan: (I) Säkring av flöden i utländsk valuta Transaktionsexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras antingen genom valutatermin, valuta-swap eller genom valutaoption. Valutaterminen eller valutaoptionen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde som övrig fordran respektive övrig skuld. Årets värdeförändringar redovisas mot totalresultatet till dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Säkringsinstrumentets resultateffekt redovisas inom posten handelsvaror i resultaträkningen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade. Om ett säkrat framtida kassaflöde avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. Om den säkrade posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller när företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktion inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen. För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer, swappar och PQUJPOFS1FSCBMBOTEBHFOBVHVTUJIBSOÌHPOJOFGGFLUJvitet kopplat till säkringsredovisningen inte redovisats. (II) Säkring av räntebindning och lån i utländsk valuta Styrelsen tillsammans med bolagets ekonomichef utvärderar om en kassaflödesäkring ska ingås (om tex räntan på lånen i koncernen ska ändras från rörlig ränta till fast via ett derivatinstrument). 1FSBVHVTUJIBSJOUFSÊOUBOQÌMÌOFOTÊLSBUT/ÌHPUMÌOJ utländsk valuta finns ej att säkra per 31 augusti 2010. Föregående räkenskaps år har en kassaflödessäkring använts genom en ränteswap med golv och tak för att säkra ränteläget. Detta medförde fg år en negativ resultateffekt om 54&,WJEWÊSEFSJOHFOUJMMWFSLMJHUWÊSEF1PTUFOSFEPWJsades bland kortfristiga skulder i balansräkningen och inom finansnettot i resultaträkningen. (P) MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (I) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enligIFUNFETZGUFUNFEBOTLBGGOJOHFO3FEPWJTOJOHTQSJODJQFSGÚS nedskrivningar framgår nedan. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller av yttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (II) Leasade tillgångar -FBTJOHBWUBMLMBTTJmDFSBTJLPODFSOSFEPWJTOJOHFOBOUJOHFOTPN finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. (III) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är 43 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 1 NOT FORTS. förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (IV) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeQFSJPE-FBTBEFUJMMHÌOHBSTLSJWTÊWFOEFBWÚWFSCFSÊLOBE nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. (R) VARULAGER Beräknade nyttjandeperioder; inventarier, verktyg och installationer 5 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Varulagret är alltid utsatta för inkurans. De största faktorerna är stöld, transport respektive produktionsskadade kläder samt eventuella felsatsningar. MQ följer inkuransen via rullande inventeringar och punktinsatta inventeringar som under ett år ska ha träffat varje klädesplagg minst en gång. Baserad på denna analys av faktisk inkurans bokförs löpande en inkuransreserv. (Q) IMMATERIELLA TILLGÅNGAR (S) NEDSKRIVNINGAR (I) Goodwill Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov, se nedan. (II) Varumärke Varumärke värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade nedskrivningar. Varumärket bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och därmed görs inga avskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer. (III) Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. (IV) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, varulager, och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard. (I) Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterbolag Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (II) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningsprövning avser kundfordringar. (V) AVSKRIVNINGSPRINCIPER Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Hyresrätter och liknande rättigheter 5 år Dataprogram 5 år 44 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 1 NOT FORTS. Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. (III) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. (T) ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA (I) Förmånsbestämda och Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt FUUVUUBMBOEFGSÌO3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOH6'3ÊS detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För aktuellt räkenskapsår och för jämförelseåret har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att SFEPWJTBEFOOBQMBOTPNFOGÚSNÌOTCFTUÊNEQMBO1FOTJPOTQMBOFOFOMJHU*51TPNUSZHHBTHFOPNFOGÚSTÊLSJOHJ"MFDUB redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Några övriga förmånsbestämda pensionsplaner finns inte i koncernen. (II) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. (III) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. (U) AVSÄTTNINGAR En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. För typer av avsättningar som finns i koncernen se not 20. (V) EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. (W) SEGMENTSREDOVISNING 'SÌOPDINFESÊLFOTLBQTÌSFUUJMMÊNQBT*'34o 3ÚSFMTFTFHNFOUTPNUSÊEEFJLSBGUGÚSSÊLFOTLBQTÌSTPNJOMFET efter 1 januari 2009. MQ har identifierat ett rörelsesegment vilket är koncernen i sin helhet. Bedömningen baseras på att koncernens ledningsgrupp utgör ”högsta verkställande beslutsfattare” och följer upp koncernen som helhet. Bolagets affärsverksamhet utgörs i sin helhet av försäljning av mode på den svenska marknaden. Verksamheten har koncerngemensam integrerad inköp- logistikfunktion. Den finansiella rapporteringen ugår från en koncerngemensam funktionell organisations- och ledningsstruktur. (X) RESULTAT PER AKTIE Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från teckningsoptioner förvärvade av CapMan LPODFSOFOTFGÚSWBMUOJOHTCFSÊUUFMTFwHBSFw 1FSBVHVTUJ 2010 fanns det inte några utestående teckningsoptioner. 45 MQ årsredovisning 2009/2010 1 NOT FORTS. MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredoWJTOJOHTMBHFO PDI3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOHT SFLPNNFOEBUJPO3'33FEPWJTOJOHGÚSKVSJEJTLQFSTPOWFO BW3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOHVUHJWOBVUUBMBOEFOHÊMMBOEFGÚSOPUFSBEFGÚSFUBHUJMMÊNQBT3'3JOOFCÊSBUUNPderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska UJMMÊNQBTBNUMJHBBW&6BOUBHOB*'34PDIVUUBMBOEFOTÌMÌOHU detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning PDICFTLBUUOJOH3FLPNNFOEBUJPOFOBOHFSWJMLBVOEBOUBH GSÌOPDIUJMMÊHHUJMM*'34TPNTLBHÚSBT Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Klassificering och uppställningsformer Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av eget kapital. Dotterföretag Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. 2 NOT Finansiella instrument Med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning redovisas finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärdeprincipen. Finansiella garantier Moderbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser till förmån för dotterbolag. Vid redovisning av mOBOTJFMMBHBSBOUJBWUBMTÌUJMMÊNQBSNPEFSCPMBHFUFOBW3ÌEFU för Finansiell rapporterings tillåten lättnadsregel jämfört med IAS 39. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i FOMJHIFUNFEVUUBMBOEFUGSÌO3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOH 6'3 "LUJFÊHBSUJMMTLPUUGÚSTEJSFLUNPUFHFULBQJUBMIPT mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. INTÄKTERNAS FÖRDELNING INTÄKTER PER VÄSENTLIGT INTÄKTSSLAG Koncernen TSEK Moderbolaget 2009/2010 2008/2009 2009/2010 2008/2009 1 435 255 1 384 177 - - - - 7 158 8 038 1 435 255 1 384 177 7 158 8 038 Nettoomsättning: Varuförsäljning Tjänsteuppdrag 46 MQ årsredovisning 2009/2010 3 NOT ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Koncernen TSEK 2008/2009 679 950 - - - - 7 158 8 038 Vidarefakturerad hyra Fakturering koncerngemensamma tjänster Övrigt 4 NOT Moderbolaget 2009/2010 2009/2010 2008/2009 6 189 1 528 - - 6 868 2 478 7 158 8 038 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Koncernen TSEK 2009/2010 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 5 NOT 2008/2009 564 514 564 514 ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR MEDELANTALET ANSTÄLLDA TSEK 2009/2010 varav män 2008/2009 varav män Moderbolaget Sverige 2 100% 2 100% Totalt moderbolaget 2 100% 2 100% 100% Dotterföretag Bangladesh 9 89% 1 24 25% 12 24% Sverige 589 21% 646 20% Totalt i dotterbolag 622 21% 659 21% Koncernen totalt 624 21% 661 21% Kina Andel kvinnor KÖNSFÖRDELNING I FÖRETAGSLEDNINGEN % 2009/2010 2008/2009 33% 17% 0% 0% Moderbolaget Styrelsen Övriga ledande befattningshavare Koncernen totalt Styrelsen 29% 14% Övriga ledande befattningshavare 27% 20% 47 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 5 NOT FORTS. LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER 2009/2010 TSEK Löner och ersättningar Moderbolaget 2008/2009 Sociala kostnader Löner och ersättningar 3 269 5 625 5 687 (varav pensionskostnad) Koncernen Sociala kostnader 3 476 1 579 1) 1557 1) 236 328 70 833 (varav pensionskostnad) 230 614 77 139 13 166 2) 12 409 2) 1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 557 TSEK (1 579 TSEK) företagets ledning om 2 (3) personer samt 0 TSEK (0 TSEK) styrelsen om 6 (6) personer. 2) Av koncernens pensionskostnader avser 2 833 TSEK (2 638 TSEK) företagets ledning 5(5) personer samt 0 TSEK (0 TSEK) styrelsen om 7 (7) personer. LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND OCH MELLAN BOLAGETS LEDNING OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDA 2009/2010 TSEK Ledande befattningshavare (8 personer) 2008/2009 Övriga anställda Ledande befattningshavare (9 personer) Övriga anställda 5 587 0 5 525 0 100 - 100 - 5 687 0 5 625 0 - - - - Ledande befattningshavare (11 personer) Övriga anställda Ledande befattningshavare (12 personer) Övriga anställda 8 878 227 450 9 760 220 854 - - - - Moderbolaget Sverige (varav tantiem o.d.) Moderbolaget totalt (varav tantiem o.d.) 2009/2010 TSEK Koncernen totalt (varav tantiem o.d.) 2008/2009 ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER, MODERBOLAGET, 2009/2010 Grundlön/ Styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Styrelsens ordförande 427 - - - 427 Styrelseledamöter 525 - - - 525 TSEK Summa Verkställande direktör 3 236 - 231 1 065 4 531 Vice verkställande direktör 1 399 100 172 492 2 163 - - - - - 5 587 100 403 1 557 7 646 Övriga ledande befattningshavare Summa ½WSJHBMFEBOEFCFGBUUOJOHTIBWBSFÊSBOTUÊMMEBJEPUUFSCPMBHFU.23FUBJM"# AVGÅNGSVEDERLAG Vid uppsägning från arbetsgivarens sida har en av bolagets ledande befattningshavare rätt till 12 månadslöner. 48 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 5 NOT FORTS. ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER, MODERBOLAGET, 2008/2009 Grundlön/ Styrelsearvode TSEK Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Summa Styrelsens ordförande 300 - - - 300 Styrelseledamöter 400 - 1 - 400 3 020 - 141 892 3 798 336 - 15 356 707 Övriga ledande befattningshavare 1 469 100 82 331 1 982 Summa 5 525 100 239 1 579 7 187 Verkställande direktör Vice verkställande direktör SJUKFRÅNVARO I MODERBOLAGET Moderbolaget % 2009/2010 2008/2009 Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 0% 0% Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0% 0% 6 NOT ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER INTÄKTER PER VÄSENTLIGT INTÄKTSSLAG Koncernen TSEK Moderbolaget 2009/2010 2008/2009 2009/2010 2008/2009 KPMG Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 650 650 - - 1 198 41 1 038 - 14 - - - 649 - 649 - 2 511 691 1 687 Skatterådgivning Övriga tjänster Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller HFOPNGÚSBOEFUBWTÌEBOBÚWSJHBBSCFUTVQQHJGUFS3FWJTJPOT- verksamhet utöver revisionsuppdraget avser övrig granskning ålagd den valde revisorn t.ex. utförande av intyg. Med skatterådgivning avses rådgivning relaterat till skatter, moms och personalbeskattning. Allt annat är övriga tjänster. 49 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 7 NOT AVSKRIVNINGAR PÅ MATERIELLA OCH IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen TSEK 2009/2010 Hyresrätter och liknande rättigheter Dataprogram Finansiell leasing Inventarier, verktyg och installationer 8 NOT 2008/2009 50 50 968 708 3 665 4 429 41 390 35 324 46 073 40 511 FINANSNETTO Koncernen TSEK 2009/2010 Ränteintäkter på banktillgodohavanden 2008/2009 540 1 283 Kursvinst 3 585 17 175 Finansiella intäkter 4 125 18 458 -61 466 -65 652 -43 -4 780 Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Värdeförändring derivat, uppskattade med hjälp av värderingsteknik Netto valutakursförändringar 8 226 -9 578 Finansiella kostnader -53 283 -80 010 Finansnetto -49 158 -61 552 Moderbolaget TSEK Ränteintäkter, koncernbolag Ränteintäkter på banktillgodohavanden Summa Valutakursdifferenser på skulder 2009/2010 2008/2009 53 441 75 161 112 14 53 553 75 175 8 226 -10 091 Räntekostnader -61 668 -65 074 Summa -53 442 -75 165 111 10 Finansnetto MQ använder derivatinstrument för att säkra valutakurser under räkenskapsåret och valutakurser samt räntenivåer under föregående räkenskapsår. Under förgående år användes ränteswappar med ”caps and floors” för att säkra räntenivån på delar av bolagets lång- fristiga lån. Den negativa resultateffekten av räntesäkringen uppgick till -1 653 TSEK och redovisades mot finansnetto i resultaträkningen och kortfristiga skulder i balansräkningen eftersom säkringen inte ingick i säkringsredovisningen. 50 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 9 NOT SKATTER REDOVISAT I RESULTATRÄKNINGEN Koncernen TSEK 2009/2010 2008/2009 -22 763 -5 104 Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år -85 -25 -22 848 -5 129 Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)] Temporära skillnader Totalt redovisad skattekostnad i koncernen -1 371 5 910 -1 371 5 910 -24 219 781 Moderbolaget TSEK 2009/2010 2008/2009 Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad [/skatteintäkt] Skatt på koncernbidrag Justering av skatt hänförlig till tidigare år - - 3 822 211 - -25 3 822 186 - - Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)] Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget - - 3 822 186 AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT Koncernen TSEK 2009/2010 2008/2009 Resultat före skatt 96 084 39 265 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% (28%) -25 270 -11 213 -240 -485 Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter - 25 Skattemässigt avdrag för inkråmsgoodwill 673 715 Korrigering av föregående års taxering -85 -25 Skillnad i skattesats mellan länder -11 -4 Förändring av skattesats 714 11 549 -24 219 781 Redovisad effektiv skatt Moderbolaget TSEK Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3% (28%) Ej avdragsgilla kostnader Kostnader bokade mot eget kapital Ändring av tidigare års taxering Redovisad effektiv skatt 51 MQ årsredovisning 2009/2010 2009/2010 2008/2009 -13 776 -1 315 3 623 368 -951 -157 1 235 - -85 -25 3 822 186 NOTER 9 NOT FORTS. REDOVISADE UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH -SKULDER Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: KONCERNEN Uppskjuten skattefordran TSEK Finansiell leasing Terminer, swappar Varumärke Säkringsredovisning Obeskattade reserver Övriga temporära skillnader Uppskjuten skatteskuld Netto 2009/2010 2008/2009 2009/2010 2008/2009 2009/2010 2008/2009 589 1 578 -536 -1 500 53 78 - 463 - - - 463 -181 470 - - -181 470 -181 470 -181 470 1 355 4 990 -1 477 -2 309 -122 2 681 - - -17 194 -16 238 -17 194 -16 238 2 881 2 852 - - 2 881 2 852 4 825 9 883 -200 677 -201 517 -195 852 -191 634 FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH UNDERSKOTTSAVDRAG KONCERNEN Balans per 01-sep-09 TSEK Temporära skillnader Redovisat mot resultaträkningen Redovisat mot eget kapital Balans per 31-aug-10 -191 634 -1 371 -2 847 -195 852 -191 634 -1 371 -2 847 -195 852 52 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 10 NOT IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR KONCERNEN TSEK Datorprogram Hyresrätter Goodwill Varumärke Totalt 1 204 467 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2008-09-01 3 464 250 510 753 690 000 Årets anskaffningar 1 301 - - - 1 301 Utgående balans 2009-08-31 4 765 250 510 753 690 000 1 205 768 Ingående balans 2009-09-01 4 765 250 510 753 690 000 1 205 768 Årets anskaffningar 2 126 0 0 0 2 126 Utgående balans 2010-08-31 6 891 250 510 753 690 000 1 207 894 Ingående balans 2008-09-01 -247 -112 0 0 -359 Årets avskrivningar -708 -50 - - -758 Utgående balans 2009-08-31 -955 -162 0 0 -1 117 Ingående balans 2009-09-01 -955 -162 0 0 -1117 Årets avskrivningar -968 -50 0 0 -1018 -1923 -212 0 0 -2135 Per 2008-09-01 3 217 138 510 753 690 000 1 204 108 Per 2009-08-31 3 810 88 510 753 690 000 1 204 651 Ackumulerade av- och nedskrivningar Utgående balans 2010-08-31 Redovisade värden Per 2009-09-01 3 810 88 510 753 690 000 1 204 651 Per 2010-08-31 4 968 38 510 753 690 000 1 205 759 Alla immateriella tillgångar, utom goodwill och varumärke, skrivs av. För information om avskrivningar, se redovisningsprinciperna i not 1. Marknadsandel och tillväxt Efterfrågan inom branschen har historiskt följt konjunkturutvecklingen. Antagande om tillväxt i nedskrivningstestet är genomförd utifrån historiskt tillväxt för marknaden som helhet. PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV Nedskrivningsprövning har skett på koncernen, som bedöms utgöra den enda kassagenererande enheten. Koncernen har betydande redovisade värden avseende goodwill och varumärke och de båda posternas återvinningsvärden baseras på samma antaganden. Bedömning av värdet av koncernens varumärke och goodwill sker utifrån den kassagenererande enhetens nyttjandevärde. Beräkning av nyttjandevärde utgår från uppskattade framtida kassaflöden som baseras på fastställda finansiella prognoser för tre år och därefter på ett evigt kassaflöde, eftersom varumärke och goodwill har obestämbar nyttjanEFQFSJPENFEFOUJMMWÊYUUBLUPNQSPDFOU1SPHOPTUJTFSBEF kassaflöden har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta om 8,8 procent efter skatt. Diskonteringsräntan har tagits fram HFOPN$"1.$BQJUBM"TTFU1SJDJOH.PEFM NFUPEFOTPN ger diskonteringsräntan genom att väga samman avkastningskraven på koncernens egna kapital och skulder utifrån dess verkliga andel. De viktiga antagandena och de metoder som använts för att skatta värden är följande: Rörelsemarginal Vid beräkning av evigt kassaflöde är rörelsemarginalen PGÚSÊOESBE3ÚSFMTFNBSHJOBMFOÊSJMJOKFNFEQSPHOPTUJTFSBE rörelsemarginal för räkenskapsåret 2010/2011. Återvinningsvärdet för koncernen överstiger väsentligt det redovisade värdet och därmed redovisas inga nedskrivningar. Återvinningsvärdets känslighet för eventuella ogynnsamma förändringar av gjorda antaganden har testats. Även dessa uppskattningar i känslighetsanalysen visade inte på något nedskrivningsbehov. 53 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 11 NOT MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen TSEK 2009/2010 2008/2009 Anskaffningsvärde Ingående balans 216 799 184 645 Årets inköp 41 214 33 280 Avyttringar -1 103 -1 126 256 910 216 799 -107 295 -68 153 -45 055 -39 753 Utgående balans Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Avyttringar Utgående balans 0 0 519 611 -151 831 -107 295 Bokfört värde Ingående balans 109 504 116 492 Utgående balans 105 079 109 504 FINANSIELL LEASING Koncernen Koncernen leasar butiksinredning under ett flertal olika mOBOTJFMMBMFBTJOHBWUBM-FBTJOHBWUBMFOJOOFIÌMMFSJOHBWBSJBCMB 12 NOT avgifter. När leasingavtalen upphör har koncernen möjlighet BUUGÚSMÊOHBBWUBMUJMMFUUGÚSEFMBLUJHUQSJT1FSEFOBVHVTUJ 2010 var värdet på de leasade tillgångarna 2 040 TSEK (5 705). De leasade tillgångarna utgör säkerhet för leasingskulderna. VARULAGER Koncernen TSEK 2010-08-31 Färdiga varor och handelsvaror 13 NOT 2009-08-31 204 917 206 063 204 917 206 063 KUNDFORDRINGAR Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till 22 TSEK (247) i koncernen. I moderbolaget finns inga kundförluster. Nedan presenteras åldersanalys av kundfordringar samt specifikation av reservering av osäkra kundfordringar. 54 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 13 NOT FORTS. ÅLDERSANALYS, KUNDFORDRINGAR 2010-08-31 TSEK 2009-08-31 Brutto Säkerhet Nedskrivning 3 417 - 449 - 3 571 - 24 - 7 461 - Ej förfallna kundfordringar Förfallna kundfordringar 0– 30 dgr Förfallna kundfordringar > 30 dgr -90 dgr Förfallna kundfordringar > 90-180 dgr Summa Brutto Säkerhet Nedskrivning - 430 - - - 448 - - - 26 - - -22 10 - -247 -22 914 - -247 7 439 667 AVSÄTTNINGSKONTO TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Ingående balans -247 -207 Avskriven fordran 247 207 Reserverad fordran -22 -247 Utgående balans -22 -247 14 NOT FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Koncernen TSEK Förutbetald hyra 2009-08-31 15 851 13 751 - - 0 6 372 - 6 372 Förutbetald kostnad avseende räntebärande skulder Upplupen intäkt avseende räntebärande tillgångar Moderbolaget 2010-08-31 2010-08-31 2009-08-31 345 634 3 - Varor 13 154 1 723 - - Hyror 5 722 6 412 - - Övrigt 8 185 10 448 110 96 43 257 39 340 113 6 468 15 NOT LIKVIDA MEDEL Koncernen TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden 42 422 95 932 Summa enligt balansräkningen 42 422 95 932 Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på checkräkningskredit) Outnyttjad checkräkningskredit 55 MQ årsredovisning 2009/2010 0 0 20 156 23 000 NOTER 16 NOT EGET KAPITAL KONCERNEN Aktiekapital Koncernen Anges i tusentals aktier Emitterad ingående balans 2010-08-31 2009-08-31 2 156 2 156 Nyemission 321 - Konvertering av aktieägarlån 900 - Inlösen av teckningsoptioner 139 - Emitterad utgående balans 3 516 2 156 Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs efter hand och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid bolagsstämman med en röst per aktie. Övrigt tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner. Reserver Säkringsredovisning Omräkningsdifferens Ingående balans -7 514 155 Årets förändring 7 858 98 344 253 2010-08-31 Utgående balans I reserver ingår nettoresultatet av tillgångar minus skulder hänförliga till säkringsredovisningen samt omräkningsdifferensen i eget kapital hänförlig till omräkningen av utländska dotterbolag. Balanserade vinstmedel I balanserade vinstmedel ingår tidigare perioders intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterbolag, intresseföretag och joint venture företag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost. NOT Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Fritt eget kapital Överkursfond När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Balanserade vinstmedel Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat, överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. Årets resultat Här framgår koncernens resultat för räkenskapsåret. 17 MODERBOLAG RÄNTEBÄRANDE SKULDER Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 24. 56 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 17 NOT FORTS. Koncernen TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Långfristiga skulder Banklån 360 000 569 552 Aktieägarlån - 209 914 Finansiella leasingskulder - 2 241 360 000 781 707 40 000 58 500 Kortfristiga skulder Kortfristig del av banklån Kortfristig del av finansiella leasingskulder Summa 2 241 3 759 42 241 62 259 VILLKOR OCH ÅTERBETALNINGSTIDER 2010-08-31 TSEK 2009-08-31 Förfall Nom. värde Redov. värde Nom. värde Redov. värde Valuta Nom rta Banklån SEK Rörlig 2013-06-30 0 0 290 500 290 500 Banklån SEK Rörlig 2014-04-30 0 0 200 000 200 000 Banklån EUR 8,50% 2014-06-30 0 0 2 000 20 378 Banklån EUR 8,50% 2014-06-30 0 0 11 500 117 173 Banklån SEK Rörlig 2015-06-30 400 000 400 000 - - Lån från aktieägare SEK 8,00% 2016-05-03 0 0 209 913 209 913 Finansiella leasingskulder SEK Varierar Varierar 2 241 2 241 6 001 Totala räntebärande skulder 402 241 6 001 843 965 FINANSIELLA LEASINGSKULDER Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan: KONCERNEN 2010-08-31 TSEK Inom ett år Mellan ett och fem år Minimi leaseavgifter Ränta 2 262 29 2 291 2009-08-31 Kapitalbelopp Minimi leaseavgifter Ränta 49 2 241 3 946 187 3 759 0 0 2 291 49 2 242 49 2 241 6 237 236 6 001 < 1månad Kapitalbelopp FINANSIELLA SKULDER LÖPTIDSANALYS PER 2010-08-31 Valuta Nominellt värde Totalt Banklån SEK 400 000 400 000 Finansiella leasingskulder SEK 2 241 2 241 Leverantörsskulder SEK 101 212 TSEK 1–3 månader 3 månder –1 år 1–5 år 0 0 -49 700 -389 100 0 -184 -553 -1 475 -29 0 -389 129 0 101 212 -96 151 -4 048 -1 012 503 453 -96 335 -4 601 -52 187 57 MQ årsredovisning 2009/2010 > 5 år NOTER 17 NOT FORTS. FINANSIELLA SKULDER LÖPTIDSANALYS PER 2009-08-31 TSEK Valuta Nominellt värde Totalt < 1månad 1–3 månader 3 månder –1 år 1–5 år > 5 år Banklån SEK 290 500 290 500 - - -67 360 -247 372 - Banklån SEK 200 000 200 000 - - -7 100 -226 625 - Banklån EUR 2 000 20 378 - - -1 732 -27 307 - Banklån EUR 11 500 117 173 - - -9 960 -157 012 - Lån från aktieägare SEK 209 913 209 913 - - - - -453 186 Finansiella leasingskulder SEK 6 001 6 001 -313 -940 -2 506 -2 242 - Leverantörsskulder SEK 89 755 89 755 -85 267 -4 488 - - - Derivat SEK 18 NOT -1 027 - - - - -86 607 -5 428 -88 658 -660 557 -453 186 SKULDER TILL KREDITINSTITUT Moderbolaget TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Långfristiga skulder Banklån 360 000 569 551 360 000 569 551 Kortfristiga skulder Kortfristig del av banklån Skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen 19 NOT 40 000 58 500 40 000 58 500 - 209 913 PENSIONER Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett VUUBMBOEFGSÌO3ÌEFUGÚSmOBOTJFMMSBQQPSUFSJOH6'3ÊSEFUUB en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För aktuellt räkenskapsår och för jämförelseåret har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att SFEPWJTBEFOOBQMBOTPNFOGÚSNÌOTCFTUÊNEQMBO1FOTJPOTQMBOFOFOMJHU*51TPNUSZHHBTHFOPNFOGÚSTÊLSJOHJ"MFDUB redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 58 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 20 NOT AVSÄTTNINGAR AVSÄTTNINGAR SOM ÄR KORTFRISTIGA SKULDER Koncernen TSEK Presentkort 2010-08-31 2009-08-31 19 740 20 260 Omsättningshyror 618 1 225 Återköp 259 190 5 142 6 264 25 759 27 939 Kundklubb Totalt Koncernen TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Ingående balans 20 260 20 476 Årets förändring -520 -216 19 740 20 260 Presentkort Utgående balans Kundklubb Ingående balans 6 264 5 132 Utställda rabattcheckar 7 113 6 323 Inlösta rabattcheckar -8 235 -5 191 Utgående balans 5 142 6 264 Presentkort Vid köp av MQs presentkort i butik redovisas hela beloppet som en skuld och redovisas som en intäkt först när presentkortet utnyttjas i butik. Omsättningshyror Många av MQs hyresvärdar för butikslokalerna fakturerar löpande omsättningshyra medan andra fakturerar hyran i efterTLPUU3FTFSWFSJOHIBSTLFUUGÚSCFSÊLOBEVQQMVQFOPNTÊUUningshyra för de lokaler där löpande fakturering ej sker. Kundklubb Kundklubbsmedlemmar i MQ Kundklubb tilldelas bonuscheckar i olika valörer beroende på hur mycket kunden tidigare har köpt hos MQ. Checkarna skickas ut en gång per halvår och är giltiga under ett år. Samtliga utställda bonuscheckar löses inte in varför varje försäljning inom lojalitetsprogrammet minskas med en kostnad som ska motsvaras av kostnaden för medlemmens sannolika framtida inlösen av rabattchecken. Avsättningen täcker därmed det sannolika framtida inlösta värdet av utställda och ej ännu utställda bonuscheckar inom kundklubben. Återköp (öppet köp och reklamationer) MQ erbjuder sina kunder öppet köp under 14 dagar och rätt att reklamera en icke fullgod vara ett år efter köpet. Merparten av returerna sker efter två dagar. Månatligen minskas därför försäljningen med kostnaden för två dagars returer. Återköpsreserven innehåller därmed kostnaden för två dagars returer. 59 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 21 NOT ÖVRIGA SKULDER Moderbolaget TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Övriga långfristiga skulder Aktieägarlån 22 NOT - 209 914 - 209 914 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncernen TSEK 2010-08-31 Moderbolaget 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 400 Upplupna löner 10 339 8 315 525 Upplupna semesterlöner 24 170 21 570 747 571 Sociala avgifter 14 047 14 710 400 429 Upplupna räntor 1 647 68 375 1 644 68 374 Upplupen löneskatt 4 726 5 877 472 462 39 179 38 791 1 315 31 94 108 157 638 5 103 70 267 Övrigt 23 NOT FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VERKLIGT VÄRDE Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningen nedan: KONCERNEN 2010-08-31 TSEK Kundfordringar Övriga fordringar Summa Kundoch lånefordringar Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat, säkringsredovisning tillämpas Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde 7 439 7 439 - - - 7 439 - - 5 621 - 5 621 5 621 7 439 - 5 621 - 13 060 13 060 360 000 Långfristiga räntebärande skulder - - - 360 000 360 000 Kortfristiga räntebärande skulder - - - 42 241 42 241 42 241 Leverantörsskulder - - - 101 211 101 211 101 211 Övriga skulder - - 5 154 - 5 154 5 154 Summa - - 5 154 503 452 508 606 508 606 60 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 23 NOT FORTS. KONCERNEN 2009-08-31 TSEK Kundfordringar Övriga fordringar Summa Kundoch lånefordringar Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat, säkringsredovisning tillämpas Övriga skulder 667 - - - - 667 667 - 8 781 - 8 781 8 781 667 - 8 781 - 9 448 9 448 Summa redovisat värde Verkligt värde Långfristiga räntebärande skulder - - - 781 707 781 707 837 488 Kortfristiga räntebärande skulder - - - 62 259 62 259 62 259 Leverantörsskulder - - - 89 755 89 755 89 755 Övriga skulder - 1 653 18 976 - 20 629 20 269 Summa - 1 653 18 976 933 721 954 350 1 009 771 Kundoch lånefordringar Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat, säkringsredovisning tillämpas Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kundfordringar - - - - - - Övriga fordringar - - - - - - Summa - - - - - - MODERBOLAGET 2010-08-31 TSEK Långfristiga räntebärande skulder - - - 360 000 360 000 360 000 Kortfristiga räntebärande skulder - - - 40 000 40 000 40 000 Leverantörsskulder - - - 731 731 731 Summa - - - 400 731 400 731 400 731 Kundoch lånefordringar Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat, säkringsredovisning tillämpas Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kundfordringar - - - - - - Övriga fordringar - - - - - - Summa - - - - - 837 488 MODERBOLAGET 2009-08-31 TSEK Långfristiga räntebärande skulder - - - 779 465 779 465 Kortfristiga räntebärande skulder - - - 58 500 58 500 58 500 Summa - - - 840 207 840 207 895 988 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. DERIVATINSTRUMENT För valutakontrakt (valutaoptioner och valutaterminer) bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från kreditinstituts värdering om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I kombination med ränteswapen har även ”caps and floors” använts. Dessa begränsar utfallet av växlingen av ränta till ett intervall. Verkligt värde för ”caps and floors” har erhållits från kreditinstitut. 61 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 23 NOT FORTS. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. RÄNTESATSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT FASTSTÄLLA VERKLIGT VÄRDE RÄNTEBÄRANDE SKULDER Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. Företaget använder interbankränta alternativt ränta från obligationsmarknaden per balansdagen plus en relevant räntespread vid diskontering av finansiella instrument. Använd ränta matchas till löptid för motsvarande instrument. De räntesatser som använts anges nedan. FINANSIELLA LEASINGSKULDER Verkligt värde är baserat på nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade till marknadsräntan på balansdagen för liknande leasingavtal. Koncernen TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Räntebärande skulder 2,43% 3,2 – 4,5 % Leasing 6,10% 6,10% FINANSIELLA INSTRUMENT PER NIVÅ &OMJHU*'34TLBmOBOTJFMMBJOTUSVNFOULBUFHPSJTFSBTJUSFOJvåer utifrån vilken indata som använts vid värdering till verkligt värde. Första nivå avser finansiella instrument noterade på en aktiv marknad. Andra nivå avser finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad men där övrig marknadsinformation kan användas för att erhålla en värdering. Den sista nivån avser värderingar där det saknas marknadsnotering samt övriga marknadsdata. Tekniker för att erhålla en värdering för nivå tre utgörs främst av diskonterade kassaflöden. 24 NOT Vid slutet av räkenskapsåret hade inte MQ några finansiella instrument redovisade till verkligt värde som inte ingår i säkringsredovisningen. Effekterna av verkligt värde-värderingen redovisades därmed mot övrigt totalresultat för de instrument som ingår i säkringsredovisningen enligt nivå två. Den 31 augusti 2008/2009 hade bolaget valutaswapar och så kallad caps and floors redovisade bland kortfristiga skulder om 1 653 TSEK. De finansiella instrumenten saknade en marknadsnotering men en värdering tillhandahölls av banken utifrån övrig marknadsdata varför instrumenten tillhör kategori 2. FINANSIELLA RISKER OCH FINANSPOLICIES Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, likviditets- och kreditrisker. Hanteringen av koncernens finansiella risker sker i MQ 3FUBJM"#TFLPOPNJBWEFMOJOHWBSTVQQHJGUÊSBUUJEFOUJmFSB och i enlighet med styrelsens och finanspolicyns riktlinjer hantera dessa riskers resultatpåverkan. All finansiell risk ska SBQQPSUFSBTPDIBOBMZTFSBTBW.23FUBJM"#TFLPOPNJBWEFMning. Detta ska ske enligt koncernens gällande rutiner, vilka verkar för att begränsa koncernens finansiella risker. LIKVIDITETSRISKER -JLWJEJUFUTSJTLÊSSJTLFOGÚSBUULPODFSOFOJOUFTLBLVOOBJOGSJB sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Enligt koncernens gällande rutiner är likviditetshanteringen centraliTFSBEUJMM.23FUBJM"#TFLPOPNJBWEFMOJOHGÚSBUUEÊSJHFOPN optimera utnyttjandet av likvida medel och minimera finansieringsbehovet. För att minimera likviditetsrisken görs varje dag en likviditetsuppföljning av koncernens samtliga likvida konton. Veckovis görs en likviditetsprognos för de kommande fyra veckorna. För villkor och återbetalningstider på räntebärande skulder samt löptidsanalys av leasing se not 17 och 25. 62 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 24 NOT FORTS. MARKNADSRISK RÄNTERISKER Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund BWGÚSÊOESJOHBSJNBSLOBETQSJTFS&OMJHU*'34JOEFMBTNBSLOBETrisker i tre slag; valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som i första hand påverkar koncernen utgörs av valutarisker och ränterisker. Koncernens målsättning är att identifiera, hantera och minimera marknadsriskerna, detta görs BW.23FUBJM"#TFLPOPNJBWEFMOJOHFOMJHUHÊMMBOEFSVUJOFS 3ÊOUFSJTLÊSSJTLFOBUUWÊSEFUQÌmOBOTJFMMBJOTUSVNFOUWBSJFSBS QÌHSVOEBWGÚSÊOESJOHBSJNBSLOBETSÊOUPS3ÊOUFSJTLLBOMFEB till förändring i verkliga värden, förändringar i kassaflöden samt fluktuation i koncernens resultat. Koncernen är utsatt för ränterisker till följd av låneskulder. Hanteringen av ränterisken är centraliserad till koncernens ekonomiavdelning, vilken ansvarar för identifiering och hantering av ränterisker. Hantering av ränterisken sker via eventuell SÊOUFTÊLSJOHPNSÊOUFMÊHFUCFEÚNTPTÊLFSU3ÊOUFTXBQQBS används främst för att hantera ränterisken även om de inte har använts under räkenskapsåret. Säkringen av ränterisker ingår inte i säkringsredovisningen. Under räkenskapsåret har inte ränterisken säkrats vilket är i enlighet med policy. 1FSCBMBOTEBHFOIBEFLPODFSOFOGÚMKBOEFSÊOUFQSPmMQÌTJOB finansiella instrument: REDOVISADE VÄRDEN TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Fast ränta Finansiella tillgångar - - Finansiella skulder - 347 464 - 347 464 Rörlig ränta Finansiella tillgångar Finansiella skulder - - 402 241 496 501 402 241 496 501 Nedan redovisas av företaget använda valutaoptioner och valutaterminer fördelade på valuta och år (i tusental av respektive valuta). VALUTAOPTIONER OCH RÄNTESWAPPAR Koncernen TSEK 2009/2010 2008/2009 EUR -1 271 -9 250 USD 1 738 -945 SEK - 1 653 Skuld Av beloppen i tabellen ovan klassificeras totalen om 467 TSEK enligt säkringsredovisning och 0 TSEK värderas till verkligt värde över resultaträkningen. KÄNSLIGHETSANALYS 3ÊOUFFYQPOFSJOHFOQÌMÌOFUUJMM4XFECBOLJNPEFSCPMBHFUÊS inte begränsad genom hedgeinstrument. En varaktig ränteökning eller ränteminskning med 0,5 procent medför en resultateffekt om +/- 2 MSEK för moderbolaget. VALUTARISK Valutarisk innebär risken att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument kan fluktuera när värdet på främmande valutor förändras. Då viss del av koncernens inköp HÚSTJVUMÊOETLWBMVUB64%PDI&63TBNUBUUBMMGÚSTÊMKOJOH sker i svensk valuta är koncernen exponerad för valutarisker. Dessa valutarisker består till största delen av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument och värdet av 63 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 24 NOT FORTS. leverantörsskulder, så kallad transaktionsexponering. Därvid HÚSTWBMVUBTÊLSJOHJ64%PDI&63FOMJHULPODFSOFOTHÊMMBOEF rutiner. Av orderlagd volym säkras 80 procent. Valutaflödet 0-6 månader säkras i det närmaste till 80 procent. Valutahandlaren har befogenhet att använda följande instrument för att hantera valutarisker; Spot-affärer, valutaoptioner, valutaterminer och valutaswappar. I koncernens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 1 876 TSEK (-12 914) i rörelseresultatet och med +8 183 TSEK (-9 362) i finansnettot. SÄKRINGSREDOVISNING MQ har under räkenskapsåret använt derivatinstrument för att säkra den framtida varuinköpskursen och under föregående även framtida räntenivå. Transaktionsexponeringen säkras antingen HFOPNWBMVUBUFSNJOWBMVUBTXBQFMMFSWBMVUBPQUJPO3ÊOUFOJWÌO har under förgående år säkrats med hjälp av en ränte-swap med UJMMIÚSBOEFwDBQTBOEnPPSTw1ÌUSBOTBLUJPOTFYQPOFSJOHFOIBS koncernen tillämpat säkringsredovisning. Valutaterminen eller valutaoptionen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde som övrig fordran respektive övrig skuld. Värdeförändringarna redovisas mot övrigt totalresultat till dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Säkringsinstrumentets resultateffekt redovisas inom posten handelsvaror i resultaträkningen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade. TRANSAKTIONSEXPONERING Koncernens transaktionsexponering har avseende 2009/2010 fördelat sig på följande valutor: Koncernen tEUR Försäljning Inköp tUSD - - 5 593 32 492 OMRÄKNINGSEXPONERING Utländska nettoskulder i koncernen fördelar sig på följande valuta: Koncernen Valuta 2010-08-31 2009-08-31 tUSD 938 692 tEUR 445 14 192 KÄNSLIGHETSANALYS En 5 procent förstärkning av den svenska kronan gentemot &63PDIQSPDFOUGÚSTUÊSLOJOHBWEFOTWFOTLBLSPOBOHFOUFmot USD per 31 augusti 2010 skulle innebära en förändring av resultatet med 26 416 TSEK (32 434). Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra alla andra faktorer (t ex räntan) förblir oförändrade. Samma förutsättningar tillämpades per 31 augusti 2009. KREDITRISK Kreditrisk i finansiella transaktioner MQ placerar likvida medel enbart i likvida medel med låg kreditrisk. Kreditrisker i kundfordringar Koncernens försäljning avser i allt väsentligt kontantförsäljning till kund. Därmed är kreditrisken i kundfordringar begränsad. För åldersanalys av kundfordringar se not 13. Kapitalstruktur Bolaget har ett starkt kassaflöde bland annat beroende i det positiva resultatet samt att rörelsekapitalet aldrig avvikit med mer än 15 procent av kassaflöde från rörelsen innan rörelsekapitalförändring. Detta medför att bolagets expansion finansieras främst genom medel från verksamhetens överskott. Bolagets finansiering består till en betydande del av lånat LBQJUBM-ÌOHGSJTUJHmOBOTJFSJOHÊSLOVUFOUJMMFYUFSOUCBOLlån via Swedbank om 400 MSEK som har etablerats under räkenskapsåret. Till lånet är det kopplat lånevillkor. Villkoren består av finansiella mått på kassaflöde, resultat och relationer inom balansräkningen. Om MQ skulle bryta något av villkoren så skulle det ge banken möjlighet att bryta låneavtalet med omdelbar verkan. MQs målsättning är att 50 procent av årets vinst ska delas ut till bolagets aktieägare. FINANSIERING Under räkenskapsåret har bolagets låneavtal med HSH Nordbank och Swedbank omförhandlats pga villkor i låneavtalet. Villkoren förutsatte att vissa finansiella nyckeltal inte skulle över-/eller underskridas. Om detta sker hade banken rätt att kunna avsluta eller omedelbart omförhandla låneavtalet. Under föregående räkenskapsår uppfylldes inte de finansiella nyckeltalen varför banken aviserade att de krävde att huvudägaren skulle låna ut ZUUFSMJHBSF.&63UJMM.2)PMEJOH"#TBNUBUU.23FUBJM"# skulle utfärda ytterligare företagsinteckningar om 100 MSEK. Ett tilläggsavtal till det befintliga låneavtalet signerades av styrelsen den 13 oktober 2009 varefter lånet och säkerheterna verkställdes. I tilläggsavtalet ingick även nya finansiella nyckeltal som låg till grund för en eventuell uppsägning av låneavtalet från bankens sida. I samband med bolagets börsintroduktion under juni månad GÚSÊOESBEFTLBQJUBMTUSVLUVSFO-ÌOFUGSÌO)4)/PSECBOLPDI Swedbank om 464 MSEK och mezzaninlån från ägarna om 197 MSEK amorterades med hjälp av erhållna medel från nyemissioner om 95 MSEK, ett nytt lån från Swedbank om 400 MSEK och befintliga likvida medel. Det nya låneavtalet innehåller också lånevillkor. Hittills 2010/2011 har bolaget uppfyllt målen. I samband med börsintroduktionen konverterades även det långfristiga aktieägarlånet om 209 MSEK samt upplupen ränta till eget kapital genom en kvittningsemission. 64 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 25 NOT OPERATIONELL LEASING LEASINGAVTAL DÄR FÖRETAGET ÄR LEASETAGARE Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Koncernen TSEK 2010-08-31 Inom ett år Mellan ett år och fem år 2009-08-31 7 304 7 346 16 587 25 515 23 891 32 861 Koncernen hyr olika slag av tillgångar, såsom fordon och butiksrelaterade produkter. Dessutom finns hyresavtal för butikslokaler och kontor. 26 NOT STÄLLDA SÄKERHETER Koncernen TSEK Moderbolaget 2010-08-31 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 1 336 095 690 000 1 213 575 - - - 690 000 Ställda säkerheter I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Nettotillgångar i dotterbolag Varumärke MQ Aktier - - 1 110 092 1 110 092 2 026 095 1 213 575 1 800 092 1 110 092 Övriga ställda panter och säkerheter Spärrkonto SEB Företagsinteckningar Summa ställda säkerheter 1 000 1 000 1 046 635 46 635 - - 1 047 635 47 635 - - 3 073 730 1 261 210 1 800 092 1 110 092 Koncernen TSEK 2010-08-31 Moderbolaget 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 Eventualförpliktelser Borgensförbindelser till förmån för dotterbolagens fullgörande av leasingkontrakt 12 875 9 195 - - Borgensförbindelser, övriga 41 440 12 440 29 000 - Summa eventualförpliktelser 54 315 21 635 29 000 - 65 MQ årsredovisning 2009/2010 27 NOT NÄRSTÅENDE NÄRSTÅENDERELATIONER TRANSAKTIONER MED NYCKELPERSONER I LEDANDE STÄLLNING Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterbolag, se not 28. Moderföretaget utför tjänster åt sina dotterbolag, se not 3. Under räkenskapsåret har alla inköp och all GÚSTÊMKOJOHTLFUUJEPUUFSCPMBHFU.23FUBJM"# Dotterbolaget MQ Shanghai utför inköpsrelaterade tjänsUFSÌU.23FUBJM"#WJMLBGBLUVSFSBTNÌOBUMJHFO Samtliga aktieägare förutom företagsledningen har lämnat ett aktieägarlån till MQ Holding AB under 2006/2007 vilket har konverterats till aktier under räkenskapsåret, se not 21. -FEBOEFCFGBUUOJOHTIBWBSFLPOUSPMMFSBSQSPDFOUQSPcent) av rösterna i företaget. Sammanlagda ersättningar ingår i ”personalkostnader”, se not 5. FORDRINGAR / SKULDER KONCERNBOLAG Moderbolaget TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Vid årets början 6 625 56 399 Koncernbidrag 14 858 754 -128 067 -50 528 0 6 625 -106 584 0 Reglering av mellanhavanden Fordran koncernbolag Skuld koncernbolag 28 NOT KONCERNFÖRETAG INNEHAV I DOTTERBOLAG Ägarandel TSEK Dotterföretagets säte, land MQ Retail AB Göteborg, Sverige 2010-08-31 2009-08-31 100% 100% Moderbolaget TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 110 092 1 110 092 Redovisat värde 1 110 092 1 110 092 SPECIFIKATION AV MODERBOLAGETS INDIREKTA INNEHAV AV ANDELAR I DOTTERBOLAG Dotterföretag / Organisationsnummer / Säte Redovisat värde Antal andelar Andel i % Xeted 54 AB, 556693-4104, Borås 100 000 100 100 100 MQ Shanghai Co Ltd 100 000 100 1 974 1 974 40 185 100 MQ Sweden AB, 556283-8077, Borås 66 MQ årsredovisning 2009/2010 2010-08-31 2009-08-31 39 667 39 667 41 741 41 741 29 NOT KASSAFLÖDESANALYS LIKVIDA MEDEL – KONCERNEN Koncernen TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden 42 422 95 932 Summa enligt balansräkningen och kassaflödesanalysen 42 422 95 932 LIKVIDA MEDEL – MODERBOLAGET Moderbolaget TSEK 2010-08-31 2009-08-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden 699 97 Summa enligt balansräkningen och kassaflödesanalysen 699 97 BETALDA RÄNTOR Koncernen TSEK 2010-08-31 Erhållen ränta Moderbolaget 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 1 723 16 382 132 13 -46 308 -43 229 -45 019 -43 061 2010-08-31 2009-08-31 2010-08-31 2009-08-31 46 073 40 511 - - - 294 - - -72 -202 - - Valutakursförändring 2 261 10 091 - 10 091 Upplupna räntor 1 642 18 791 1 642 14 551 - 1 652 - - Förändring avsättningar 172 1 014 - - Förlust vid försäljning av inventarier 584 514 - - 50 660 72 665 1 642 24 642 Erlagd ränta JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET Koncernen TSEK Avskrivningar Uppsägningslöner Kursvinster Verkligtvärde swap och collars 30 NOT Moderbolaget KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER KONCERNEN KORTFRISTIGA FORDRINGAR Koncernen TSEK Derivatkontrakt, optioner och terminer Fordringar anställda Momsfordran 2010-08-31 2009-08-31 5 621 8 781 40 447 6 151 1 524 Övrigt 4 364 4 476 Summa 16 176 15 228 67 MQ årsredovisning 2009/2010 NOTER 30 NOT FORTS. KONCERNEN KORTFRISTIGA SKULDER Koncernen TSEK Derivatkontrakt, optioner och terminer 2010-08-31 2009-08-31 5 154 18 977 Swappar, caps and floors 0 1 653 Momsskuld 0 424 5 666 5 657 Källskatt Övrigt Summa 31 NOT 198 106 11 018 26 817 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Företagsledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. VIKTIGA KÄLLOR TILL OSÄKERHETER I UPPSKATTNINGAR, 32 33 NOT UPPGIFTER OM MODERBOLAGET NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL OCH VARUMÄRKE Vid beräkning av den kassagenererande enhetens återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill och varumärke, har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts. En redogörelse av dessa återfinns i not 10. Som förstås av beskrivningen i not 10 har nedskrivningstestet inte visat på nedskrivningsbehov. NOT MQ Holding AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Göteborg. Adressen till huvudkontoret är Sankt Eriksgatan 5 i Göteborg. Koncernredovisningen för perioden 1 september 2009 – 31 augusti 2010 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnd koncernen. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 december 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse QÌÌSTTUÊNNBOEFOKBOVBSJ3FTVMUBUVUWFDLMJOHFOPDI likviditeten efter räkenskapsårets utgång är i enlighet med koncernens förväntningar. MQ öppnade den 15 september sin första butik i Oslo, Norge, och i december öppnades den andra i Drammen. Efter verksamhetsårets utgång öppnades tre butiker i Sverige; en i Bromma, en i Växjö och en outlet i Kungens kurva. MQ lanserade även e-handel under oktober månad. CFO Tony Siberg utnämndes samtidigt till vice VD. 3FTVMUBUVUWFDLMJOHFOPDIMJLWJEJUFUFOFGUFSSÊLFOTLBQTÌSFUT utgång är i enlighet med koncernens förväntningar. MQ har anställt en ny marknadschef samt en ny försäljningschef. 68 MQ årsredovisning 2009/2010 Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets verksamhet, ställning och resultat och dessutom beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar också att koncernredovisningen har upprättats i enlighet NFEJOUFSOBUJPOFMMBSFEPWJTOJOHTTUBOEBSEFS*'34 såsom de antagits av EU, ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt att koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat och dessutom beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen står inför. De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 20 december 3FTVMUBUPDICBMBOTSÊLOJOHBSOBLPNNFSBUU föreläggas årsstämman den 31 januari 2010. Göteborg den 20 december 2010 Erik Olsson Ordförande Göran Barsby Vice ordförande Johan Elfner Verkställande direktör Joachim Berner Christel Kinning Tomas Nyberg Monica Elling Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning har avgivits den 20 december 2010. ,1.("# Jan Malm Auktoriserad revisor 69 MQ årsredovisning 2009/2010 REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i MQ Holding AB (publ) Org nr 556697-2211 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i MQ Holding AB för räkenskapsåret 2009-09-01–2010-08-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–69. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tilllämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt GÚSBUUJOUFSOBUJPOFMMBSFEPWJTOJOHTTUBOEBSEFS*'34 sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. 3FWJTJPOFOIBSVUGÚSUTJFOMJHIFUNFEHPESFWJsionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redoWJTOJOHTTUBOEBSEFS*'34TÌEBOBEFBOUBHJUTBW&6 och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och balansräkningen för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg den 20 december 2010 ,1.("# Jan Malm Auktoriserad revisor 70 MQ årsredovisning 2009/2010 STYRELSE OCH REVISORER ERIK OLSSON JOACHIM BERNER GÖRAN BARSBY THOMAS NYBERG CHRISTEL KINNING MONIKA ELLING ERIK OLSSON Född 1959 JOACHIM BERNER Född 1962 THOMAS NYBERG Född 1950 Styrelseordförande samt ledamot av valberedningen och ersättningsutskottet (styrelseledamot sedan 2006). Styrelseledamot sedan 2006. Styrelseledamot sedan 2006. UTBILDNING: BBA och MBA, Handelshögskolan i Göteborg. UTBILDNING: Gymnasieutbildning. UTBILDNING: Civilekonom, Örebro Universitet. ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande i STCC AB, $BSHP1BSUOFS(SPVQ"4J5FMM"#PDI#BHHJVN6UCJMEOJOH "#4UZSFMTFMFEBNPUJ1PTULPEGÚSFOJOHFO#SBOEPT"#PDI iCell AB . AKTIEINNEHAV I MQ: 307 006 aktier. GÖRAN BARSBY Född 1951 Vice styrelseordförande samt ledamot av ersättningsutskottet (styrelseledamot sedan 2006). ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande i SIMO (Stiftelsen *OTUJUVUFUGÚS.FEJFTUVEJFS PDI'PSNB1VCMJTIJOH(SPVQ AB. Styrelseledamot och medlem av ledningen i Christian Berner Invest AB, styrelseledamot i Christian Berner Nygatan AB, CB Industriutveckling AB, Done Management and 4ZTUFNT"#1SPGmDF.FEJBLPNQFUFOT"#1FOTJPOTNZOdigheten, Family Business Network (FBN Sweden Service AB) samt i norska bolaget NHST Group/Dagens Näringsliv PDIJEFUWÌmOTLBCPMBHFO-BVUFY0:PDI5BMFOUVN0:+ AKTIEINNEHAV I MQ: 55 128 aktier. UTBILDNING:$JWJMFLPOPN#".#" -VOET6OJWFSTJUFU ÖVRIGA UPPDRAG:1BSUOFSJ$BQ.BO1MD4UZSFMTFMFEBmot och VD för CapMan AB. Styrelseordförande i Metals 1PXEFST)PMEJOH"#TBNU#BEJOUSFTTFOUFS4XFEFO"# Styrelseledamot i Cederroth Intressenter AB, Cederroth "#8JMMP.BTLJOBLUJFCPMBH.BOFR"#.BOFR 2004 AB, Maneq 2005 AB, Maneq 2006 AB, Maneq 2007 AB, Maneq 2008 AB, Maneq 2009 AB, Svenska Gallträsk "#)PMNGBMM*OUM"#.15*OEVTUSJFT"#TBNU$BQ.BO 4XFEFO 5FDIOPMPHZ'VOE(1"# CHRISTEL KINNING Född 1962 Styrelseledamot sedan 2006. UTBILDNING: Gymnasieutbildning. ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande i Zound IndustriFT*OUFSOBUJPOBM"#4UZSFMTFMFEBNPUJ7FOVF3FUBJM(SPVQ AB, Eco Boråstapeter AB, OAO Melon Fashiongroup och Soldränkta Tomater AB. AKTIEINNEHAV I MQ: 0 aktier. AKTIEINNEHAV I MQ: 0 aktier. 72 MQ årsredovisning 2009/2010 ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseordförande och VD i Great 3VNPST"#4UZSFMTFPSEGÚSBOEFJ9FUFE*OWFTUPST"#'BDD Mode i Borås AB, Käringön Intressenter AB, Gullholmen Käringöns Skärgårdsaktiebolag, Torgstickaren AB, KäringÚOT.BUCPE"#PDI-KVOH*OUFSOBUJPOBM"# AKTIEINNEHAV I MQ: 0 aktier. MONIKA ELLING Född 1962 Styrelseledamot sedan 2010. UTBILDNING: Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm. MBA-studier, McGill University, Kanada. ÖVRIGA UPPDRAG:7%J1PPMJB"#4UZSFMTFMFEBNPUJ Björn Borg AB och East Capital Explorer AB. Delägare i Nybrofabriken AB. AKTIEINNEHAV I MQ: 18 066 aktier. REVISORER KPMG AB, Jan Malm, auktoriserad revisor. LEDNING JOHAN ELFNER THOMAS ENDERSTEIN TONY SIBERG CATARINA OLVENMARK JOAKIM HOLMSTRAND JOHAN ELFNER Född 1962 THOMAS ENDERSTEIN Född 1956 CATARINA OLVENMARK Född 1965 7FSLTUÊMMBOEFEJSFLUÚS1Ì.2TFEBO %FTJHOPDIJOLÚQTDIFG1Ì.2TFEBO )3PDI$43DIFG1Ì.2TFEBO UTBILDNING: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. UTBILDNING: Civilekonom, Göteborgs universitet. UTBILDNING: &GUFSHZNOBTJBMVUCJMEOJOHTUSBUFHJTL)3 Inga övriga uppdrag. Tidigare inköpschef för Mexx International samt delägare och inköpsdirektör i det tyska moEFGÚSFUBHFU*163*(NC)QSPEVLUDIFGGÚS&TQSJUTBNUGÚS ).5ZTLMBOEPDIBGGÊSTPNSÌEFTDIFGGÚS).4WFSJHF ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelsesuppleant och delägare i "NFWB"#5JEJHBSF)3DIFGQÌ#VSHFS,JOH4WFSJHF"# samt löneansvarig på King Food Sverige AB. ÖVRIGA UPPDRAG: Styrelseledamot MQ Sweden AB och 7%.23FUBJM"#5JEJHBSFWJDFWFSLTBNIFUTDIFGGÚS'PPU -PDLFS&VSPQFBGGÊSTPNSÌEFTDIFGGÚSPNSÌEFOB4UPSCSJUBOOJFO*SMBOEPDI4LBOEJOBWJFOGÚS-FWJ4USBVTTPDI Dockers Europe, samt försäljningschef i Belgien, Schweiz PDI4UPSCSJUBOOJFOGÚS). AKTIEINNEHAV I MQ: 399 204 aktier. AKTIEINNEHAV I MQ: 140 520 aktier. JOAKIM HOLMSTRAND Född 1959 .BSLOBETPDIGÚSTÊMKOJOHTDIFG1Ì.2TFEBO TONY SIBERG Född 1962 UTBILDNING: Civilekonom, IHM. $'0PDIWJDF7%1Ì.2TFEBO ÖVRIGA UPPDRAG: Inga övriga uppdrag. Tidigare VD för Hemtex och olika ledande befattningar för Brunnbergs – ett dotterbolag till Springhill Textil. UTBILDNING: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg. ÖVRIGA UPPDRAG:4UZSFMTFTVQQMFBOUJ.23FUBJM"# Tidigare Head of Business Control för Coop Norden och dessförinnan affärsområdeschef inom Coop Sverige, ekonomi- och finansdirektör för Kronans Droghandel och ekonomichef för Göteborgs Kex samt som revisor på ,1.( Aktieinnehav i MQ: 335 331 aktier. AKTIEINNEHAV I MQ: 199 602 aktier. 73 MQ årsredovisning 2009/2010 AKTIEINNEHAV I MQ: 27 944 aktier. BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ledning och kontroll av MQ fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämma, styrelsen och verkställande direktören. Styrningen sker i enlighet med relevanta regelverk; såsom Aktiebolagslagen, NASDAQ OMX Nordics regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning samt MQs bolagsordning och instruktioner. BOLAGSKODEN (SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING) Bolagskoden ska tillämpas av alla svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad och MQ tillämpar bolagskoden i och med noteringen på NASDAQ OMX Stockholm i juni 2010. I enlighet med kodens princip om ”följ eller förklara” redovisar MQ eventuella avvikelser från bolagskoden och motivera sådana avvikelser i den årliga bolagsstyrningsrapporten. För närvarande avviker MQ från bolagskodens vad avser punkt 9.6 gällande villkorad utbetalning respektive krav på återbetalning av rörliga ersättningar till företagsledningen. Anledningen till denna avvikelse är att de rörliga ersättningarna till ledningen bestäms utifrån MQs reviderade bokslut och med tillämpning av kriterier, vars uppfyllelse är enkla att fastställa. Med hänsyn till utformningen av ledningens rörliga ersättningar anses således bestämmelsen i punkten 9.6 ej vara relevant för bolaget. ÅRSSTÄMMAN Aktieägarnas beslutanderätt i MQ utövas vid bolagsstämma. MQ ska inom sex månader från utgånget räkenskapsår hålla en ordinarie bolagsstämma, en årsstämma. Årsstämma i MQ hölls senast den 24 februari 2010. Kallelse Kallelse till bolagsstämma sker i enlighet med lag och på sätt som föreskrivs i MQs bolagsordning. En ny bolagsordning antogs på årsstämman den 24 februari 2010 och kallelsereglerna ändrades då för att överensstämma med kraven för ett publikt avstämningsbolag. Beslut och närvaro Vid årsstämman behandlas de frågor som följer av MQs bolagsordning och aktiebolagslagen. Årsstämman beslutar i enlighet med de majoritetskrav som framgår av aktiebolagslagen. VD, styrelsens ordförande samt minst hälften av styrelsens övriga ledamöter närvarar vid årsstämma. Om så är möjligt ska dock samtliga styrelseledamöter närvara vid stämman. Därutöver ska även revisor och minst en ledamot av valberedningen vara närvarande. Valberedning Valberedningen lämnar förslag till styrelse och dess ordförande, samt arvode och annan ersättning till styrelseledamöterna. Valberedningen lämnar även förslag till val av, och arvode till, revisor. Vid årsstämman den 24 februari 2010 tillsattes en valberedning bestående av styrelsens ordförande, Erik Olsson, Malin Säfweräng, som representant för $BQ.BOPDI3JDIBSE8JIMCPSHTPNSFQSFTFOUBOU för Xeted Investors AB. Erik Olsson är oberoende i förhållande till MQs största aktieägare. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till MQ och företagsledningen. Årsstämman beslutade även om följande riktlinjer för valberedningen och dess utseende. Valberedningen i MQ ska bestå av styrelsens ordförande samt en representant för var och en av MQs röstmässigt två största aktieägare per den 1 april varje år. Valberedningen ska senast den 30 april varje år kontakta de röstmässigt två största aktieägarna i MQ och uppmana dem att inom av valberedningen stadgad tid skriftligen till valberedningen inkomma med namn på den person som respektive aktieägare vill utse till ledamot av valberedningen. Om aktieägare avstår från sin rätt att utse ledamot eller inte utser ledamoten inom föreskriven tid, ska rätten 74 MQ årsredovisning 2009/2010 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT att utse ledamot av valberedningen övergå till den till röstetalet närmast följande största aktieägare, som inte redan utsett eller haft rätt att utse ledamot av valberedningen. Avgår ledamot som utsetts av aktieägare från valberedningen under mandatperioden har den aktieägare som utsett ledamoten rätt att inom av valberedningen stadgad tid utse ny ledamot av valberedningen. Om aktieägaren avstår från sin rätt att utse ledamot eller inte utser ledamoten inom föreskriven tid, ska rätten att utse ledamoten övergå till den till röstetalet närmast följande största aktieägare, som inte redan utsett eller haft rätt att utse ledamot av valberedningen. Om en aktieägares (som inte tidigare haft rätt att utse ledamot av valberedningen) aktieinnehav under valberedningens mandatperiod uppnår ett sådant röstetal att aktieägaren utgör en av de två röstmässigt största aktieägarna i MQ, ska denne på begäran ha rätt att utse en ytterligare ledamot av valberedningen i tillägg till de tidigare utsedda ledamöterna. Då valberedningen nästa gång utses enligt ordinarie procedur ska valberedningen dock återigen bestå av tre personer. Samtliga styrelseledamöter är oberoende i förhållande till MQ och dess ledning. Samtliga styrelseledamöter med undantag för Göran Barsby och Thomas Nyberg är oberoende i förhållande till MQs största aktieägare. Ersättning till styrelsens ledamöter beslutas av årsstämman på förslag av valberedningen. STYRELSEN Styrelsens sammansättning Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter utses av årsstämman i enlighet med valberedningens förslag. Årsstämman 2010 valde följande ledamöter till MQs styrelse: Erik Olsson (ordförande), Göran Barsby (vice ordförande), Joachim Berner, Monika Elling, Christel Kinning och Thomas Nyberg. Ingen av styrelseledamöterna är verksam i MQs ledning eller i ledningen i något av MQs dotterbolag. tTFUJMMBUU.2IBSÊOEBNÌMTFOMJHBTUZSOJOHTPDI rapporteringsrutiner; och Styrelsens organisation och arbete Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för MQs organisation och förvaltningen av MQs verksamhet. Styrelsen ska för aktieägarnas räkning förvalta MQs angelägenheter så att ägarnas intresse av kapitalavkastning tillgodoses på bästa sätt. Styrelsens ansvar för MQs organisation och förvaltningen av dess angelägenheter innefattar bland annat att: tGBTUTUÊMMB.2TÚWFSHSJQBOEFNÌMTÊUUOJOHTUSBUFgier, finansiella mål och handlingsplaner; tTFUJMMBUU.2IBSFOUJMMGSFETTUÊMMBOEFPSHBOJTBUJPO och att MQ leds på ett tillfredsställande sätt och i överensstämmelse med MQs bolagsordning, aktiebolagslagen samt andra lagar och förordningar; tTFUJMMBUU.2IBSHPEJOUFSOLPOUSPMMPDIGPSUMÚQBOde hålla sig informerad om och utvärdera hur MQs system för intern kontroll fungerar. Styrelsens arbete leds av ordföranden, som enligt antagen arbetsordning bland annat ska organisera arbetet, tillse att styrelsen fortlöpande uppdaterar Bengt Jaller ** Johan Elfner, VD Tony Siberg, CFO Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kon. styrelsemöte nr 2009:31, 24-feb-10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ord. styrelsemöte nr 2009:32, 25-mar-10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Extra styrelsemöte nr 2009:33, 21-apr-10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Extra styrelsemöte nr 2009:34, 27-maj-10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Extra styrelsemöte nr 2009:35, 17-jun-10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ord. styrelsemöte nr 2009:36, 22-jun-10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ord. styrelsemöte nr 2009:37, 25-26 aug 2010 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Totalt antal möten 15 15 13 14 12 6 15 15 Erik Olsson Göran Barsby Ord. styrelsemöte nr 2009:23, 21-okt-09 Ja Ja Ja Ja Extra styrelsemöte nr 2009:24, 10-nov-09 Ja Ja Ja Ja Extra styrelsemöte nr 2009:25, 01-dec-09 Ja Ja Ja Ja Ord. styrelsemöte nr 2009:26, 16-dec-09 Ja Ja Ja Extra styrelsemöte nr 2009:27, 14-jan-10 Ja Ja Ja Extra styrelsemöte nr 2009:28, 25-jan-10 Ja Ja Extra styrelsemöte nr 2009:29, 28-jan-10 Ja Extra styrelsemöte nr 2009:30, 08-feb-10 .POJLB&MMJOHWBMEFTJOQFSEFOGFC #FOHU+BMMFSBWTMVUBEFTJUUVQQESBHQFSEFOGFC Christel Joachim Thomas Kinning Berner Nyberg 75 MQ årsredovisning 2009/2010 Monika Elling* Ja 5 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT och fördjupar sina kunskaper om MQ och dess verksamhet samt i övrigt erhåller erforderlig utbildning härför. Det åvilar också ordföranden att bland annat ta emot och förmedla synpunkter från aktieägare, samråda med den verkställande direktören samt ansvara för kontakter med Finansinspektionen. Styrelsen ska anta styrdokument för MQs verksamhet, såsom arbetsordning, instruktioner till den verkställande direktören, rapporteringsinstruktioner samt andra erforderliga policys och styrdokument. Arbetsordning för styrelsen Styrelsen antar årligen, vanligtvis vid konstituerande styrelsemöte, en arbetsordning för sin verksamhet. Arbetsordningen reglerar bland annat hur och när styrelsemöten ska ske, dagordningen för dessa styrelsemöten, styrelsens respektive VDs ansvarsområden, ordförandens arbetsuppgifter samt innehåller instruktioner för revisionsutskott och ersättningsutskott. Av den arbetsordning som antogs av styrelsen den 24 februari 2010 framgår att styrelsen ska hålla minst fem ordinarie styrelsemöten per verksamhetsår. Under verksamhetsåret september 2009–augusti 2010 hade styrelsen totalt 15 sammanträden. STYRELSEUTSKOTT Revisionsutskott Enligt aktiebolagslagen ska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad ha ett revisionsutskott. Styrelsen i sin helhet kan dock utföra de uppgifter som ankommer på revisionsutskottet, under förutsättning att minst en styrelseledamot är oberoende och har redovisnings- och revisionskompetens. Styrelsen i MQ har valt detta senare alternativ, eftersom det anses vara mer ändamålsenligt. Arbetsordningen för styrelsen innehåller riktlinjer för styrelsen då den fullgör sina åtaganden i egenskap av revisionsutskott. Styrelsen ska därvid bland annat: tTWBSBGÚSBSCFUFUNFEBUULWBMJUFUTTÊLSB.2TmOBOsiella rapportering inkluderande en rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret och riskhantering; tGPSUMÚQBOEFUSÊGGB.2TSFWJTPSGÚSBUUJOGPSNFSB sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på MQs risker; tGBTUTUÊMMBSJLUMJOKFSGÚSWJMLBBOESBUKÊOTUFSÊOSFWJsion som MQ får upphandla av MQs revisor; tVUWÊSEFSBSFWJTJPOTJOTBUTFOPDIJOGPSNFSB MQs valberedning om resultatet av utvärderingen; samt tCJUSÊEBWBMCFSFEOJOHFOWJEGSBNUBHBOEFUBWGÚSslag till revisor och arvodering av revisionsinsatsen. Ersättningsutskott Enligt 7 kap 61 § aktiebolagslagen ska årsstämman i ett aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Det följer vidare av bolagskoden att styrelsen ska inrätta ett ersättningsutskott. MQs styrelse har utsett ett ersättningsutskott i enlighet med det föregående. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande, Erik Olsson, PDIWJDFPSEGÚSBOEF(ÚSBO#BSTCZ-FEBNÚUFSOBJ ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till MQ och företagsledningen. Ersättningsutskottets ansvarsområde och arbete Ersättningsutskottet ska bereda styrelsens beslut i fråga om ersättningsprinciper, ersättning och andra anställningsvillkor för MQs ledning. Ersättningsutskottet ska därvid bland annat: tGÚSFTMÌQSJODJQFSGÚSFSTÊUUOJOHUJMMEFOWFSLTUÊMlande direktören och andra ledande befattningshavare i MQ; tGÚSFTMÌJOEJWJEVFMMFSTÊUUOJOHUJMMEFOWFSLTUÊMMBOEF direktören och andra ledande befattningshavare i MQ; följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning för MQs ledning; samt tGÚMKBPDIVUWÊSEFSBUJMMÊNQOJOHFOBWEFSJLUMJOKFS för ersättningar till ledande befattningshavare som fattas av årsstämman. Ersättningsutskottet ska enligt arbetsordningen löpande hålla styrelsen underrättad om dess arbete och beslut. Ersättningsutskottets möten protokollförs och protokollen ska delges styrelsen senast en vecka efter att möte har hållits. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman ska enligt aktiebolagslagen besluta om riktlinjer för ledande befattningshavare. De riktlinjer som årsstämman antog den 24 februari 2010 framgår nedan. Lön och övriga förmåner Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner, såsom bilförmån, ska där de förekommer endast utgöra en begränsad del av ersättningen. I den mån ledningen erhåller rörliga ersättningar ska 76 MQ årsredovisning 2009/2010 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT dessa vara kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, utformade med syfte att främja MQs långsiktiga värdeskapande. För rörliga ersättningar som utgår kontant ska gränser för det maximala utfallet fastställas. Pension Ordinarie pensionsålder ska vara 65 år. MQ eller befattningshavaren ska äga ömsesidig rätt att begära QFOTJPOTVUUBHUJEJHBTUGSÌOÌS1FOTJPOGÚSF år ska vara förmånsbestämd eller avgiftsbestämd. 1FOTJPOGSÌOÌSTLBGÚMKB*51QMBOFO%ÊSVUÚWFSTLB befattningshavaren kunna erhålla en kompletterande ålderspension. Avgångsvederlag Vid uppsägning från MQs sida ska avgångsvederlag till ledande befattningshavare kunna utgå med belopp motsvarande högst 24 månadslöner, inklusive fast lön under uppsägningstiden. Incitamentsprogram Beslut om aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till ledande befattningshavare ska fattas av bolagsstämman. Aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram ska utformas med syfte att uppnå ökad intressegemenskap mellan den deltagande befattningshavaren och MQs aktieägare. 1SPHSBNTPNJOOFCÊSGÚSWÊSWBWBLUJFSTLB utformas så att ett eget aktieinnehav i MQ främjas. Intjänandeperioden, alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas, ska inte understiga tre år. Styrelseledamöter, som inte samtidigt är anställda i MQ, ska inte delta i program riktade till företagsledningen eller andra anställda. Aktieoptioner ska inte ingå i program riktade till styrelsen. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan avvikelse sker ska information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma. MQS LEDNING Verkställande direktör MQs styrelse har i enlighet med aktiebolagslagens regler utsett en verkställande direktör att sköta MQs löpande förvaltning och koordinera MQs verksamhet. Den verkställande direktören får enligt styrelsens arbetsordning inte ta väsentliga sidouppdrag utan godkännande från styrelsen. Den verkställande direktören ska utföra sitt arbete i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion. Av denna VD-instruktion framgår bland annat att den verkställande direktören är ansvarig för löpande förvaltning och koordinering av MQs verksamhet, att MQs bokföring sköts i enlighet med gällande lagstiftning, att MQ har en uppdaterad attestinstruktion samt att MQ följer väsentliga regelverk och instruktioner. Den verkställande direktören närvarar vid styrelsens möten och förser styrelsen med erforderligt beslutsunderlag samt tillser att styrelsen löpande erhåller den information som behövs för att styrelsen ska kunna följa MQs ekonomiska situation. Den verkställande direktören beslutar självständigt i frågor som rör MQs interna organisation men ska före större förändringar eller åtgärder inhämta TUZSFMTFOTHPELÊOOBOEF3FHFMCVOEFOSBQQPSUFSJOH till styrelsen sker på månatlig basis genom en månadsrapport, utvisande MQs ekonomiska ställning och utveckling, samt en särskild VD-rapport. Ledningsgrupp -FEOJOHTHSVQQFOJ.2CFTUPEVOEFSSÊLFOTLBQTÌSFU 2009/2010 av Johan Elfner (verkställande direktör), Tony Siberg (vice vd och finanschef), Thomas Enderstein (design- och inköpschef), Joakim Holmstrand (marknads- och försäljningschef) och Catarina OlvenNBSL)3PDI$43DIFG REVISION Extern revision Av MQs bolagsordning framgår att MQ ska ha en eller två revisorer med högst två suppleanter eller ett FMMFSUWÌSFHJTUSFSBEFSFWJTJPOTCPMBH3FWJTPSFOMJHU det föregående väljs av årsstämman för en period av GZSBÌS3FWJTJPOTCPMBHFU,1.(PNWBMEFTUJMM.2T revisorer av årsstämman den 24 februari 2010. Huvudansvarig för revisionen är Jan Malm. MQs revisor granskar styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av MQ och de årsredovisningar och vissa andra finansiella rapporter som .2VQQSÊUUBS3FWJTPSOQSFTFOUFSBSTMVUTBUTFSOBBW sin granskning i den revisionsberättelse, som läggs fram på årsstämman. Därutöver lämnar revisorn löpande rapporter till revisionsutskottet/styrelsen ett antal gånger per år. Intern revision MQ bedömer att det för närvarande inte finns behov av intern revision, eftersom den interna kontrollen i MQ är välutvecklad och bedöms fungera på ett tillfredsställande sätt (se vidare nedan under avsnittet Intern kontroll). Styrelsen kommer dock årligen att utvärdera behovet av internrevision och inkludera resultatet av denna utvärdering i MQs årliga bolagsstyrningsrapport. Intern kontroll Styrelsen har det övergripande ansvaret för MQs interna kontroll. VD har det löpande ansvaret för att intern styrning och kontroll upprätthålls. Det övergripande syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att MQs finansiella 77 MQ årsredovisning 2009/2010 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT rapportering upprättas i enlighet med lag, tilllämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag, samt att skydda MQs tillgångar. MQ tillämpar samma internkontrollsystem för koncernen som moderbolaget. MQ har valt att använda COSOs1) definition av intern kontroll som grund för sitt arbete med den interna kontrollen. Enligt COSO består den interna kontrollen av fem olika delar: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Dessa olika delar beskrivs kortfattat nedan. Kontrollmiljö Basen för intern kontroll är kontrollmiljön, som innefattar den kultur som styrelse och företagsledning kommunicerar och verkar utifrån. Den omfattar i huvudsak integritet och etiska värderingar, kompetens, ledningsfilosofi och ledningsstil, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter samt policys och rutiner. En viktig del av kontrollmiljön är att beslutsvägar, befogenheter och ansvar är tydligt definierade och kommunicerade mellan olika nivåer i organisationen samt att styrande dokument i form av interna policys och riktlinjer omfattar alla identifierade väsentliga områden och att dessa ger erforderlig vägledning till olika befattningshavare i MQ. MQs syn på intern kontroll framgår bland annat av den etikpolicy, som finns på MQs intranät och som anger den grundläggande synen på hur en medarbetare ska agera. Etikpolicyn gås igenom med alla nyanställda medarbetare. Som ett led i att upprätthålla god styrning och kontroll inom finansiell rapportering betonar MQ vikten av god kompetens och kompetensutveckling JOPNEFUUBPNSÌEF3FMFWBOUBCFGBUUOJOHTCFTLSJWningar och utvecklingssamtal två gånger årligen är en del i detta arbete. Riskbedömning Genom riskbedömning identifieras de väsentliga risker, som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen samt var dessa risker mOOTQÌCPMBHTBGGÊSTFOIFUTPDIQSPDFTTOJWÌ3JTLgenomgång sker årligen i samband med att affärsplanen tas fram och vid upprättandet av årsredovisningen. Vid riskbedömningen tas särskild hänsyn till risken för oegentligheter och otillbörligt gynnande av annan part på MQs bekostnad samt risk för förlust FMMFSGÚSTLJOHSJOHBWUJMMHÌOHBS3JTLFSJEFOUJmFSBT även genom MQs säkerhetsavdelnings arbete. 3JTLCFEÚNOJOHFOSFTVMUFSBSJLPOUSPMMNÌMTPN stöder uppfyllelsen av de grundläggande kraven på de finansiella rapporterna, s.k. räkenskapspåståen- EFO3JTLCFEÚNOJOHFOVQQEBUFSBTMÚQBOEFGÚSBUU omfatta förändringar, som väsentligen påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Kontrollaktiviteter För att förhindra, upptäcka och korrigera felaktigheter och avvikelser har kontrollaktiviteter fastställts i förhållande till de risker som identifierats. Områden som omfattas av kontrollaktiviteter är bland annat: 1. varulagerprocessen, inklusive existens och värdering; 2. behörigt godkännande av affärstransaktioner; 3. affärssystem som påverkar den finansiella rapporteringen, inklusive verifikationshantering; 4. redovisningsprocessen, inklusive bokslut och koncernredovisning; och 5. väsentliga, ovanliga eller komplicerade affärstransaktioner, som inrymmer väsentliga element av värderingar. Information och kommunikation MQs informations- och kommunikationsvägar är ändamålsenliga och kända samt möjliggör rapportering och återkoppling från verksamheten till styrelse och ledning. Interna policydokument och riktlinjer finns tillgängliga på MQs intranät och är kommunicerade till relevanta personer i organisationen på ett sådant sätt att både innebörd och konsekvenser av avsteg från dessa policys och riktlinjer kan förstås. 3BQQPSUFSJOHBWCSJTUFSJEFOJOUFSOBLPOUSPMMFO sker till styrelse och ledning utifrån den bedömda konsekvensen av bristen. Uppföljning MQ kontrollerar att de fastlagda kontrollaktiviteterna genomförs på avsett sätt genom stickprovskontroller. Om så är möjligt görs kontrollaktiviteter automatiska för att förhindra att de av olika skäl inte genomförs. MQs grundläggande värderingar gås igenom årligen och vikt läggs då vid de policys och instruktioner som visar ledningens och styrelsens syn på intern styrning och kontroll. 1) Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). 78 MQ årsredovisning 2009/2010 REVISORSYTTRANDE ÖVER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN – ENLIGT 6 KAP. 9 § ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (1995:1554) Till årsstämman i MQ Holding AB (publ), org.nr 556697-2211 Som underlag för vårt uttalande om bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningens övriga delar, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats, och dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Göteborg den 20 december 2010 ,1.("# Jan Malm Auktoriserad revisor 79 MQ årsredovisning 2009/2010 FLERÅRSÖVERSIKT RESULTATRÄKNINGAR TSEK 2009/2010 2008/2009 2007/2008 1 435 1 384 1 507 7 3 10 Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Handelsvaror - 604 - 631 - 694 Övriga externa kostnader - 330 - 301 - 308 Personalkostnader - 317 - 312 - 311 Övriga rörelsekostnader -1 - 10 Avskrivningar - 46 - 41 - 33 Rörelseresultat 145 101 162 Resultat från finansiella poster Finansiella intäkter 4 18 7 Finansiella kostnader - 53 - 80 - 71 Finansnetto - 49 - 62 - 64 96 39 98 - 24 1 - 27 72 40 71 2009/2010 2008/2009 2007/2008 1 206 1 205 1 204 105 109 116 1 311 1 314 1 321 Resultat efter finansiella poster Skatt Periodens resultat BALANSRÄKNINGAR TSEK TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager 205 206 175 Kortfristiga fordringar 67 55 43 Likvida medel 42 96 84 314 357 303 1 625 1 671 1 624 Eget kapital 786 323 290 Räntebärande långfristiga skulder 360 782 857 Icke räntebärande långfristiga skulder 197 192 199 42 62 59 240 312 218 1 625 1 671 1 624 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Räntebärande kortfristiga skulder Icke räntebärande kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 80 MQ årsredovisning 2009/2010 KASSAFLÖDESANALYS TSEK 2009/2010 2008/2009 2007/2008 121 113 165 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital -13 9 -12 Kassaflöde från den löpande verksamheten 108 122 153 Kassaflöde från investeringsverksamheten -43 -35 -49 65 88 - 49 Kassaflöde efter investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission, konvertibla lån och optionspremier 95 Upptagna lån 533 Amortering av låneskulder - 746 - 76 - 58 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 118 - 76 - 58 46 -53 12 Likvida medel vid periodens början Periodens kassaflöde 96 84 39 Likvida medel vid periodens slut 42 96 84 81 MQ årsredovisning 2009/2010 DEFINITIONER JÄMFÖRBAR FÖRSÄLJNING All försäljning förutom försäljning i nya butiker betecknas som ”jämförbar försäljning”. En ny butik blir jämförbar när den har varit öppen i ett år. BRUTTOMARGINAL Nettoomsättning minus handelsvaror i procent av försäljningen. EBITDA 3ÚSFMTFSFTVMUBUFYLMVTJWFBWTLSJWOJOHBS och nedskrivningar. RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD 3ÊOUFCÊSBOEFTLVMEFSNJOVTMJLWJEBNFEFM EGET KAPITAL Utgörs av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och balanserade vinstmedel inklusive årets resultat i koncernen. EGET KAPITAL PER AKTIE Eget kapital dividerat med antal aktier per balansdagen. RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD/EBITDA 3ÊOUFCÊSBOEFTLVMEFSEJWJEFSBUNFE&#*5%"GÚS närmaste tolvmånadersperiod. RÖRELSEMARGINAL 3ÚSFMTFSFTVMUBUJQSPDFOUBWQFSJPEFOT nettoomsättning. SOLIDITET Eget kapital i procent av balansomslutningen. 82 MQ årsredovisning 2009/2010 ÅRSSTÄMMA ÅRSSTÄMMA I MQ HOLDING AB ÄGER RUM MÅNDAGEN DEN 31 JANUARI 2011 KLOCKAN 14.00 PÅ LÄPPSTIFTET KONFERENS, LILLA BOMMEN 2 I GÖTEBORG. ANMÄLAN Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken tisdagen den 25 januari 2011 dels senast klockan 12.00 tisdagen den 25 januari 2011 anmäla sig hos bolaget för deltagande i årsstämman under adress MQ Holding AB, Box 11919, 404 39 Göteborg eller per telefon 031-388 80 15 eller via e-post [email protected]. Vid anmälan uppge namn, person-/organisationsnummer, aktieinnehav, adress, telefonnummer dagtid och uppgift om eventuella biträden och ombud samt, i förekommande fall, bifoga fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis eller motsvarande. FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier hos bank eller annan förvaltare måste, för att ha rätt att delta i årsstämman, tillfälligt inregistrera sina aktier i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare, som önskar sådan omregistrering, måste underrätta sin förvaltare om detta i god tid före tisdagen den 25 januari 2011 då sådan omregistrering ska vara verkställd. UTDELNING Styrelsen kommer föreslå årsstämman att en utdelning om 1,02 SEK per aktie för verksamhetsåret 2009/2010 beslutas. Styrelsens målsättning är att föreslå utdelningar som i genomsnitt över tiden motsvarar cirka 50 procent av årets resultat efter skatt. Tidpunkten för den beloppsmässiga storleken av eventuell framtida utdelning, kommer bland annat att vara beroende av bolagets framtida resultat, expansions- och förvärvsmöjligheter samt finansiella ställning i övrigt. KOMMANDE INFORMATIONSTILLFÄLLEN Delårsrapport 2 (december 2010–februari 2011) Avges den 25 mars 2011 Delårsrapport 3 (mars 2010–maj 2011) Avges den 29 juni 2011 Delårsrapport 4 (juni 2010–augusti 2011) Avges den 7 oktober 2011 83 MQ årsredovisning 2009/2010 MQ HOLDING AB Sankt Eriksgatan 5 404 39 Göteborg Telefon: 031-388 80 00 Fax: 031-388 80 01 PRODUKTION: VERO KOMMUNIKATION GRAFISK FORM: SJÖ & BERG WWW.MQ.SE
© Copyright 2024