Årsredovisning 2012 - Åtvidabergs Sparbank

Årsredovisning 2012
Innehåll:
VD:s kommentar........................................................................................
Förvaltningsberättelse................................................................................
Fem år i sammandrag................................................................................
Förslag till disposition av bankens vinst……………………………….….....
Resultaträkning..........................................................................................
Balansräkning………………………………………………………………….
Kassaflödesanalys och förändring av eget kapital.....................................
Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper….……..
Kapitaltäckning...........................................................................................
Styrelsens påskrifter...................................................................................
Revisionsberättelse....................................................................................
Bankens huvudmän, styrelse m.fl..............................................................
Företagsstyrning…………………………….................................................
Bankens personal………………………………………………………………
1
2
4
6
7
8
9
11
35
37
38
39
40
41
Bankens Vision
Åtvidabergs Sparbank
ska vara en lokal utvecklingsmotor.
En utvecklingsmotor ska delta i den lokala samhällsutvecklingen
t ex genom att vara pådrivande, ta initiativ och nyttja den egna
ekonomiska styrkan.
Sparbanksstämman äger rum onsdagen den 24 april.
1
Styrelsen för Åtvidabergs Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens
verksamhet 2012, bankens 146:e verksamhetsår
Förvaltningsberättelse
vilket resulterar i en kapitaltäckningskvot på 2,38
(2,25).
Allmänt
Sparbankens resultat
Åtvidabergs Sparbank bedriver in- och
utlåningsverksamhet tillsammans med andra
universalbanksaktiviteter för privatpersoner, företag,
kommun och organisationer huvudsakligen
inom Åtvidabergs kommun.
Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till
26,5 Mkr, vilket är en minskning med 0,4 Mkr jämfört
med förra året.
Rörelseresultatet uppgår till 22,7 Mkr vilket är en
minskning med 2,1 Mkr. 2012 belastades resultatet
med ca 2 Mkr mer i reserveringar för eventuella
kreditförluster jämfört med 2011.
Sparbankens utveckling
Räntenettot för år 2012 har trots sjunkande marginaler
ökat med 0,1 Mkr. Detta förklaras av ökade volymer.
Balansomslutning
Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 374 Mkr
(1 279 Mkr), vilket är en ökning med 7,4 %.
Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av
omslutningen vid varje månadsskifte under året,
uppgick till 1 313 Mkr (1 255kr) och har därmed ökat
med 4,6 %.
Provisionsnettot har ökat med 0,4 Mkr jämfört med
föregående år.
Allmänna administrationskostnader är 0,1 Mkr lägre än
förra året.
Inlåning
Personal
Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till
16 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en
helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i
banken under året till 16, varav 7 kvinnor och 9 män.
Liksom tidigare har personalen genomgått
vidareutbildning med avsikten att alltid vara så bra
skickade som möjligt att möta kundernas
förväntningar.
Inlåningen från allmänheten ökade under året till 1 162
Mkr eller med 68 Mkr. Det motsvarar en ökning med
6,2 procent.
Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Fonder
och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till
846 Mkr, en ökning med 73 Mkr, eller 9,4 procent.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning till allmänheten – efter
avdrag för befarade kreditförluster – uppgick vid 2012
års utgång till 979 Mkr, en ökning med 48 Mkr, eller
med 5,2procent.
Sedan 2011 samordnas bankens administrativa
arbetsuppgifter i, det tillsammans med sparbankerna i
Vadstena och Vimmerby ägda bolaget, Spar Tjänster i
Linköping AB.
Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB
uppgår till 900 Mkr, vilket innebär en ökning med 4,4 %
under år 2012.
För upplysningar om ersättningar och förmåner till
bankens ledning hänvisas till not 10.
Prognos 2013
Vår bedömning är att resultatet för 2013 kommer att
ligga i nivå med, eller något under, resultatet för 2012.
Det finns betydande osäkerhet när det gäller
ränteutvecklingen i landet vilket har stor påverkan på
bankens affärer – såväl avseende volymer som
marginaler. Kreditförluster bedömer vi kommer att
ligga i nivå med 2012.
Aktier i Swedbank AB
Vid årets ingång ägde banken 93.500 stamaktier och
94.000 preferensaktier i Swedbank AB.
Marknadsvärdet av aktierna uppgick på bokslutsdagen
till 23,8 Mkr. (16,7 Mkr).
Den ekonomiska påverkan under året på grund av
värdeförändring har varit positiv med ca 7,1 Mkr, vilken
har bokförts som Fond för verkligt värde i
balansräkningen.
Affärsvolym
Sparbankens totala affärsvolym uppgick på
balansdagen till 4 209 Mkr (3 966 Mkr), vilket är en
ökning med 6,1 % jämfört med föregående år.
Kapitalbas
Sparbankens kapitalbas uppgår till 173,2 Mkr
(157,9 Mkr). Bankens totala kapitalkrav enlig gällande
regelverk uppgår till 72,9 Mkr (70,1 MKr),
2
Riskhantering
minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av
betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande
snabb handläggning av förekommande kravärenden.
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av
finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att
begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten
har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den
interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och
instruktioner för kreditgivningen och den övriga
finansverksamheten.
Övervakningen sker med stöd av ett särskilt
kravsystem som med automatik bevakar och påminner
om när kravåtgärd är nödvändig.
Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto
och netto samt koncentrationer med avseende på
motparter hänvisas till not 3.
I sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll
direkt underställd den administrativa chefen och med
dokumenterad möjlighet att rapportera direkt till VD
och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen
av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i
styrdokument och processer.
Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 gemensam
med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby.
Marknadsrisker
I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste
marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och
aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken
den övervägande marknadsrisken.
Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar
sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av
ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid.
Kredit- och motpartsrisker
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken
inte erhåller betalning enligt överenskommelse
och/eller kommer att göra en förlust på grund av
motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den
bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en
garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k.
gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar
räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och
skulder i balansräkningen samt poster utanför
balansräkningen.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för
sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har
i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat
ansvaret till olika kreditdelegationer.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i
samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstämmer. Bankens mellanhavanden med
kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank,
varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av
bankens valutadepå.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda
mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En
genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i
sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots
att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över
tiden i förhållande till utestående kreditvolym
förhållandevis små.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en
aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska
faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk
genom aktieinnehavet i Swedbank AB.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens
kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga.
För att ytterligare minska risken är merparten av
sparbankens krediter dessutom säkerställda med
pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga
säkerheter.
Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att
begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens
värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i
instrument som handlas på väl fungerande marknader
och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Likviditetsrisker
Likviditetsrisk kan uttryckas som risken för att inte
kunna infria sina betalningsförpliktelser vid
förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla
betalningsmedel ökar avsevärt.
Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa
likviditetsresurser och på portföljstrukturer.
Det innebär att placeringar endast görs i likvida
värdepapper, d v s värdepapper som handlas på
en fungerande marknad. Sparbankens
likviditetsexponering med avseende på återstående
löptider på tillgångar och skulder framgår av not 3.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga
egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas
minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande
instans. För större företagsengagemang tillämpas
riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit
och i samband med den årliga omprövningen.
Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna
klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för
obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i
administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska
eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan
exempelvis orsakas av bristande intern kontroll,
bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken
för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den
operativa risken.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna
betalningar och oreglerade fordringar syftar till att
3
Fem år i sammandrag
Nyckeltal
2012
2011
2010
2009
2008
4 209
6,1
3 966
-1,4
4 023
4,9
3 835
14,1
3 361
-0,5
14,5
13,7
12,7
13,2
12,1
2,38
2,25
2,08
2,25
2,02
2,36
2,25
2,08
2,25
2,02
Räntenetto i % av MO
3,1
3,2
2,6
2,7
3,0
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym
1,4
1,4
1,2
1,3
1,4
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
0,6
0,6
0,1
0,5
0,2
Rörelseresultat efter skatt i % av genomsnittligt eget
kapital
8,9
11,0
2,4
9,2
2,6
0,53
0,52
0,62
0,63
0,64
0,60
0,56
0,89
0,64
0,82
50
66
55
72
78
2,1
1,1
1,7
0,7
0,7
0,4
0,2
1,3
0,1
1,3
16
1
17
1
18
1
19
1
19
1
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
förändring under året, %
Av sparbanken förvaltade och förmedlade
kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + egetkapitalandelen av
obeskattade reserver i % av balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav
Primärkapitalrelation
Primärkapital i förhållande till totalt kapitalkrav
Resultat
Placeringsmarginal
Rörelseintäkter/affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till
allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
4
Fem år i sammandrag
tkr
Resultat- och balansräkning
Resultaträkning
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
Allmänna administrationskostnader
2012
2011
2010
2009
2008
40 831
14 160
155
1 184
56 330
-24 786
40 700
13 729
162
1 282
55 873
-24 907
30 944
13 697
27
314
44 982
-23 746
29 980
12 640
3 867
1 901
48 388
-26 102
34 041
11 634
-1 646
2 874
46 903
-25 197
Övriga kostnader[1]
Kreditförluster
Summa kostnader
Nedskrivningar på finansiella tillgångar
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
-5 044
-3 844
-33 674
22 656
-5 424
-4 333
12 899
-4 086
-2 101
-31 094
24 779
104
-6 488
18 395
-4 251
-12 084
-40 081
4 901
-38
-1 425
3 438
-4 214
-452
-30 768
17 620
-147
-4 141
13 332
-4 819
-8 532
-38 548
-3 021
5 334
137
-2 477
2 994
8 195
350 920
978 564
0
26 780
1 441
7 651
1 373 551
14
1 162 053
11 215
1 173 282
5 688
194 581
1 373 551
6 276
273 458
930 521
42 142
19 802
1 569
5 217
1 278 985
0
1 093 807
10 310
1 104 117
264
174 604
1 278 985
7 499
279 851
911 458
12 154
19 441
1 967
8 648
1 241 018
0
1 078 212
5 161
1 083 373
368
157 277
1 241 018
5 746
180 129
910 951
12 049
14 882
2 338
7 301
1 133 396
96
976 966
6 684
983 746
330
149 320
1 133 396
11 941
269 129
740 655
43 109
16 890
1 383
8 954
1 092 061
7 979
940 157
11 282
959 418
183
132 460
1 092 061
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inåning från allmänheten
Övriga skulder
Summa skulder
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
[1]
inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
5
Förslag till vinstdisposition
Sparbankens vinst enligt balansräkningen den 31 december 2012 utgör 12 898 578 kr.
Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden.
167 625 979 kr
Reservfonden den 31 december 2012
Fastställs styrelsens förslag läggs till reservfonden
12 898 578 kr
180 524 557 kr
Reservfonden uppgår härefter till
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot uppgår till 2,38
(föregående års kapitaltäckningskvot 2,25). Kapitalbasen uppgår till 173 167 tkr (157 888 tkr) och slutligt
minimikapitalkrav till 72 854 tkr (70 091 tkr).
Specifikationer framgår av not om kapitaltäckning.
Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra
sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stor i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
6
Resultaträkning
1 januari - 31 december
2012
54 718
-13 887
40 831
1 069
16 753
-2 593
155
115
56 330
-24 786
-563
-4 481
-29 830
2011
54 049
-13 349
40 700
676
16 269
-2 540
162
606
55 873
-24 907
-585
-3 501
-28 993
26 500
-3 844
22 656
-5 424
-4 333
12 899
26 880
-2 101
24 779
104
-6 488
18 395
2012
2011
Årets resultat
12 899
18 395
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
7 078
7 078
19 977
-1 069
-1 069
17 326
tkr
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
Not
4
5
6
7
8
9
10
20
11
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Årets resultat
12
13
14
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr
Not
7
Balansräkning
Per den 31 december
tkr
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Materiella tillgångar
- Inventarier
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Not
2012
2011
15
16
17
18
19
8 195
350 920
978 564
0
26 130
650
6 276
273 458
930 521
42 142
19 152
650
1 441
2 229
5 422
1 373 551
1 569
587
4 630
1 278 985
14
1 162 053
2 809
4 389
4 017
1 173 282
0
1 093 807
2 374
4 283
3 653
1 104 117
5 688
264
167 626
14 056
12 899
194 581
1 373 551
149 231
6 978
18 395
174 604
1 278 985
19 803
138 592
inga
13 940
132 459
inga
20
21
22
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa skulder
23
24
25
Obeskattade reserver
Eget kapital
Reservfond
Fond för verkligt värde
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
26
27
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser
- Garantier
Åtaganden
Ställda säkerheter
28
29
8
Kassaflödesanalys
1 januari - 31 december
tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Avskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
2012-12-31
2011-12-31
22 656
24 779
563
3 934
-4 333
22 820
-8
585
2 248
-6 488
21 116
-51 977
42 142
68 246
15
-2 434
906
79 718
-21 311
-29 988
15 595
0
3 437
5 149
-6 002
100
107
-544
-337
116
-1 530
449
-649
-1 614
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
79 381
279 734
359 115
-7 616
287 350
279 734
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
8 195
350 920
359 115
6 276
273 458
279 734
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av utlåning till allmänheten (-)
Ökning/Minskning av värdepapper (-/+)
Ökning av inlåning från allmänheten (+)
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+)
Investering i finansiella tillgångar (-)
Försäljning av materiella tillgångar (+)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 54 898 tkr (53 822 tkr) och ränteutbetalningar inkl. kapitaliserade räntor
med 12 061 tkr (11 773 tkr) samt erhållen utdelning med 1 069 tkr (676 tkr).
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
-De kan lätt omvandlas till kassamedel.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod.
9
Rapport över förändringar i eget kapital
Reserv fond
tkr
Ingående eget kapital 2011-01-01
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2011-12-31
145 792
3 438
149 231
Ingående eget kapital 2012-01-01
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2012-12-31
149 231
18 395
167 626
10
Fond för
verkligt
värde
8 047
-1 069
-1 069
6 978
6 978
7 078
7 078
14 056
Årets
resultat
Eget
kapital
3 438
18 395
157 277
18 395
-1 069
17 326
0
174 604
18 395
-3 438
18 395
18 395
12 899
12 899
-18 395
12 899
174 604
12 899
7 078
19 977
0
194 581
Noter
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Åtvidabergs Sparbank som är en sparbank med säte i Åtvidaberg.
Adressen till bankens kontor är Torggatan 1, Åtvidaberg.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 )
i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 samt FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation
RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder
som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända
IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan
redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för
fastställelse på sparbanksstämman den 24 april 2013.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella
rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet
anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder
som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap, finansiella instrument klassificerade som finansiella
tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,
om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och
uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av
tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett
antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden
används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.
Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om
ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både
aktuell period och framtida perioder.
Bankledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar
vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna.
11
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid
upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår och
framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som
tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms
inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella Instrument.
IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Dessa förväntas träda i kraft 2015.
Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar
som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de
kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid
specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option"
som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar
på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar
i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9,
utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder.
Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder
som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option" ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen
delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta.
Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat besluta
om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning
inom EU.
Intresseföretag
Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under
förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel
betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån.
Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon
valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade
räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i
förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella
rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de
ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av
effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån.
12
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner
periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken
erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för
kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas
intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter,
betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa
provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,
depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med
anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via
resultaträkningen (fair value option)
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas
- Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,
arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattad reserv i form av skillnad mellan skattemässig
avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier samt periodiseringsfond.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat
varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även
justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i
balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument.
Bland skulder återfinns leverantörsskulder och låneskulder.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga
villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura
ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar
kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när
förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger
en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera
tillgången och reglera skulden.
13
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva
eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat
och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till
verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket
syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella
instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget
initialt valt att placera i denna kategori (enligt den sk Fair Value Option).
För dessa instrument redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella
transaktioner.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att
klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.
Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar
och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet
anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran
redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara
betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller
finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat
och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på
nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under posten
Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder
som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda
delkategorin ingår sparbankens derivat i form av ränteswappar med negativt verkligt värde.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på
grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade
avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand
bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken
och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade
lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt
lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
14
Metoder för bestämning av verkligt värde
(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade
köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument
betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare,
branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar
faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader
vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade
på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper.
Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad
(ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika
uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess
giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma
instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar
på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande
tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid
första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar
som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt
väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte
finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att
de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de
framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.
Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av
tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången
redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från
tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så
betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att
full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara
förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande
eller utdragen minskning av det verkliga värdet av en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång
som kan säljas. Sparbanken gör bedömningen att behov av gruppvis nedskrivning ej föreligger.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet
betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter
som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den
löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera
kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra
objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan bedömt återvinningsvärde och lånets redovisade värde.
Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på en ny
bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån
mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som
en kreditförlust om det bedömda återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas
återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en
förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran
återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade
lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras
särskilt i not.
15
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter
det att nedskrivningen gjordes.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket
är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat
sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar
redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs
ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.
Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare
redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Återföring av tidigare gjord nedskrivning avseende tillgångar som kan säljas redovisas inte i resultaträkningen, utan tillförs
"Fond för verkligt värde" under eget kapital.
Materiella tillgångar
Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier. Dessa redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga
avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år, förutom för vissa datorer som skrivs
av på 3 år. Avskrivningsmetoder och tillgångarnas nyttjandeperioder omprövas årligen. Avskrivning som avviker från plan
betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga
framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer
vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med
avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Ersättningar till anställda
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens
Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter
avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller
informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för
sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS
19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till
avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på
aktuell lön. För bankens VD gäller avgiftsbestämd pensionsplan. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande
rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan
beräknas tillförlitligt.
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller
avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa
risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den
interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens målsättning är att hålla en låg risknivå.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa
ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
16
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för
dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs
löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är
korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga
processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen, och med dokumenterad
möjlighet att direkt rapportera till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå
ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 organiserad tillsammans med sparbankerna i
Vadstena och Vimmerby.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en
förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när
sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella
garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda
fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion
inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är
bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största
riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden jämförelsevis små i förhållande till utestående kreditvolym.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till
sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av
sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar
efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast
placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt
placeringsreglemente.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i
behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit
och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser
beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna
genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande
kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när
kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per
kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Kreditriskexponering, brutto och
netto 2012
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
3
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa
Värdepapper 7
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Summa
Åtaganden
Beviljade ej utnyttjade krediter
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
6
Total
kreditriskexponering
(före
nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat
värde
2 927
381 925
60 045
160 003
85 839
150 573
509 678
350 920
1 350 990
114
73
4 653
9 040
7 626
21 506
Värde av
säkerheter
2 927
2 927
381 811
59 972
160 003
81 186
141 533
502 052
350 920
1 329 484
363 430
59 418
159 273
79 182
137 172
10 341
811 743
Total
kreditriskexponering
efter avdrag
säkerheter
18 381
554
730
2 004
4 361
491 711
350 920
517 741
0
0
0
0
0
0
138 592
19 803
158 395
1 509 385
138 592
19 803
158 395
1 487 879
138 592
19 803
158 395
676 136
21 506
17
811 743
Kreditriskexponering, brutto och
netto 2011
Total
kreditriskexponering
(före nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
Total
kreditriskexponering
efter avdrag
säkerheter
1
Krediter mot säkerhet av:
2
Statlig och kommunal borgen
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
4
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa
3 309
358 154
51 207
154 259
94 567
130 213
433 066
273 458
1 224 775
219
73
3 717
12 075
4 712
20 796
3 309
3 309
357 935
51 134
154 259
90 850
118 138
428 354
273 458
1 203 979
340 002
51 125
147 854
81 118
116 621
12 454
752 483
17 933
9
6 405
9 732
1 517
415 900
273 458
451 496
Värdepapper 7
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
-A
- utan rating
Summa
Åtaganden
Beviljade ej utnyttjade krediter
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
6
12 162
29 980
42 142
12 162
29 980
42 142
12 162
29 980
42 142
132 459
13 940
146 399
1 413 316
132 459
13 940
146 399
1 392 520
132 459
13 940
146 399
640 037
20 796
752 483
1
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför
balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid
utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
inklusive krediter till stat och kommun
3
inklusive bostadsrätter
4
inklusive bostadsrättsföreningar
5
inklusive krediter utan säkerhet
6
Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 16.
7
Utgår från Standard and Poor's rating
Erhållna säkerheter
Sparbanken har under 2012 inte tagit i anspråk några erhållna säkerheter.
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa
kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i
engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk
vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata
engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både
internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av
Swedbank och andra sparbanker. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet
både inom företags- och privatsegmentet.
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade lånefordringar
tkr
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
18
2012
2011
2 664
115
464
290
5 897
9 429
6 587
283
1 147
717
14 583
23 317
tkr
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar *
- företagssektor
- hushållssektor
2012
2011
2 927
298 166
688 422
286 540
10 555
1 000 070
1 446
272 709
668 882
279 341
8 280
951 317
9 429
6 289
3 140
23 317
21 279
2 038
42 602
37 191
5 411
31 273
29 235
2 038
21 506
18 873
2 633
20 796
19 524
1 272
2 927
279 293
685 789
286 540
10 555
978 564
1 446
253 185
667 610
279 341
8 280
930 521
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
* Med oreglerade lånefordringar avses betalningar som är försenade mer än 60 dagar.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.
Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens
betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har
olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar
endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och
stresstester utförs för olika scenarios. I bankens likviditetspolicy fastställs hur stor likviditetsreserv som ska hållas, och hur
den ska mätas och följas upp samt hur en situation med bristande likviditet ska hanteras och rapporteras.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och värdepappersportfölj ska lägst uppgå till 151 Mkr.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.
Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
19
Likviditetsexponering, 2012
Löptidsinformation
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
På anfordran
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Övriga tillgångsposter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa skulder
Högst 3 mån
Övriga tillgångsposter
Summa tillgångar
Skulder
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Längre än 5 år
310 920
40 000
138 062
19 311
56 943
207 088
557 160
448 982
59 311
56 943
207 088
557 160
1 099 739
Utan löptid
Summa
redovisat värde
8 195
8 195
350 920
978 564
35 872
44 067
35 872
1 373 551
14
19 037
42 627
650
1 099 753
19 037
42 627
650
-650 771
40 274
14 316
206 438
Likviditetsexponering, 2011
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra räntebärande
värdepapper
Längre än 3 mån Längre än 1 år
men högst 1 år
men högst 5 år
14
Utfärdade finansiella
garantier och övriga
åtaganden
Total skillnad
Löptidsinformation
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
Kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
På anfordran
557 160
Kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån
233 458
40 000
105 743
29 661
Längre än 3
mån men
högst 1 år
Längre än 1
år men högst
5 år
Längre än 5
år
7 198
4 017
11 215
1 162 053
7 198
4 017
1 173 282
158 395
-125 543
158 395
41 874
Utan löptid
Summa
redovisat värde
6 276
6 276
273 458
48 426
193 216
553 475
930 521
42 142
42 142
339 201
111 803
48 426
193 216
1 062 348
17 772
12 777
910
Upplupna kostnader
Summa skulder
1 062 348
17 772
12 777
910
Utfärdade finansiella
garantier och övriga
åtaganden
Total skillnad
-723 147
94 031
35 649
192 306
553 475
553 475
26 588
32 864
26 588
1 278 985
6 657
1 093 807
6 657
3 653
10 310
3 653
1 104 117
146 399
-123 845
130 245
44 623
De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna.
Såvitt avser skulder till kreditinstitut förväntar banken att dessa återvinns omgående. Skulder till allmänheten har olika
återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas 26 780 tkr dvs bankens aktieinnehav inte
återvinnas inom 12 månader. Övriga poster utan löptid förväntas regleras inom 12 månader.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell
verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör
ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.
20
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan
stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken
för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i
kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider
motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för
sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en
förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 861 tkr (516 tkr).
Räntenettorisken dvs. påverkan av bankens räntenetto under kommande 12 månader får inte överstiga 1 Mkr vid en förändring
av marknadsräntan med 1 procentenhet.
Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk ( Plötslig och uthållig förskjutning av
avkastningskurvan +/- 200 räntepunkter) maximalt uppgå till 5 % av kapitalbasen . Vid utgången av 2012 uppgick ränterisken till
3 426 tkr eller 2,20 % av kapitalbasen.
2012
Räntebindnings-tider
för tillgångar och
skulder Ränteexponering
Högst 1 mån
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 3 mån Längre än 6
men högst 6
mån men högst
mån
1 år
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Differens tillgångar
och skulder
Kumulativ
exponering
310 920
40 000
780 159
102 740
1 091 079
142 740
Utan ränta
Totalt
8 195
8 195
350 920
5 048
5 048
20 040
20 040
65 754
65 754
4 823
4 823
35 872
44 067
14
1 106 608
978 564
35 872
1 373 551
14
13 152
22 987
18 655
550
100
16 903
194 581
1 162 053
16 903
194 581
1 373 551
1 106 622
13 152
22 987
18 655
550
100
211 484
-15 543
129 588
-17 939
1 385
65 204
4 723
-167 418
-15 543
114 045
96 106
97 491
162 695
167 418
0
21
2011
Högst 1 mån
Längre än 1
Räntebindningsmån men
tider för tillgångar
högst 3 mån
och skulder Ränteexponering
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
233 458
40 000
Utlåning till
allmänheten
730 724
102 808
Obligationer och
andra räntebärande
värdepapper
39 996
Övriga tillgångar
Summa
964 182
182 804
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
1 063 742
14 597
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
1 063 742
14 597
Differens tillgångar
och skulder
-99 560
168 207
Kumulativ
exponering
-99 560
68 647
Längre än 3
mån men
högst 6 mån
Längre än 6
mån men
högst 1 år
Längre än 1
år men högst
3 år
Längre än 3
år men högst
5 år
Utan ränta
Totalt
6 276
6 276
273 458
15 841
15 841
9 799
9 799
61 412
61 412
9 937
9 937
930 521
2 146
26 588
35 010
42 142
26 588
1 278 985
0
6 182
6 512
910
1 864
10 574
174 604
1 093 807
10 574
174 604
6 182
6 512
910
187 042
1 278 985
9 659
3 287
60 502
9 937
-152 032
78 306
81 593
142 095
152 032
0
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar
i valutakurser. För sparbankens del förekommer endast en mycket begränsad valutaexponering i form av den utländska
sedeldepån.
2012
Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor
Tillgångar
Valutalager i kassa
Valutalån, säkringspost
Utlåning till allmänheten
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Summa skulder
2011
Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor
Tillgångar
Valutalager i kassa
Valutalån, säkringspost
Utlåning till allmänheten
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Summa skulder
EUR
GBP
NOK
DKK
Övriga valutor
Summa
172
1 425
0
1 597
0
1 406
1 406
1
159
0
160
0
158
158
7
0
0
7
0
0
0
1
0
0
1
0
0
0
7
429
0
436
0
395
395
188
2013
0
2 201
0
1 959
1 959
EUR
GBP
NOK
DKK
Övriga valutor
Summa
154
903
0
1 057
0
899
899
22
267
0
289
0
266
266
9
0
0
9
0
0
0
4
2
0
6
0
2
2
15
825
0
840
0
824
824
204
1997
0
2 201
0
1 991
1 991
22
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av
förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent,
eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
Sparbankens aktieinnehav består huvudsakligen av aktier i Swedbank AB. Dessa bokförs till verkligt värde. Positiv mellanskillnad mellan ursprungliga anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde redovisas som Fond för verkligt värde under eget
kapital. Betydande eller långvarig minskning av marknadsvärdet i förhållande till aktiernas anskaffningsvärde, redovisas via
resultaträkningen som "Nedskrivningar av finansiella tillgångar".
En rimlig möjlig förändring av aktiekursen med +/- 10% skulle påverka värdet av aktieinnehavet med 2,4 Mkr.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även
risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående
process i sparbanken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
4 Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga
Summa
Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR
ränteintäkt från osäkra fordringar
Räntekostnader
Inlåning från allmänheten
varav: kostnad för insättningsgaranti
Övriga
Summa
Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR
Summa räntenetto
Samtliga ränteintäkter såväl som alla bankens intäkter hänför sig till Sverige.
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
23
%
2012
5 768
48 654
288
8
54 718
54 654
633
2011
5 529
47 632
879
9
54 049
53 739
232
-13 464
-922
-423
-13 887
-13 887
-12 950
-926
-399
-13 349
-13 349
40 831
40 700
2012
2011
2,93
3,08
3,11
3,24
5 Erhållna utdelningar
tkr
Swedbank AB
Indecap AB
Summa
2012
994
75
1 069
2011
648
28
676
2012
3 812
4 423
783
100
5 442
2 193
16 753
2011
4 053
3 752
407
100
5 685
2 272
16 269
2012
-2 271
-97
-225
-2 593
2011
-2 218
-90
-232
-2 540
2012
18
137
155
2011
-16
8
170
162
6 Provisionsintäkter
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
7 Provisionskostnader
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
tkr
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Valutakursförändringar
Summa
2012
2011
Via resultatVia övrigt Via resultatVia övrigt
räkning totalresultat
räkning totalresultat
18
-8
7 078
-1 069
137
170
155
7 078
162
-1 069
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Värdeförändringar på finansiella tillgångar som kan säljas
Valutakursförändringar
Summa
9 Övriga rörelseintäkter
2012
115
115
tkr
Realisationsvinst vid avyttring av tillgångar
Övriga rörelseintäkter
Summa
24
2011
28
578
606
10 Allmänna administrationskostnader
tkr
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- revision
- hyror och andra lokalkostnader 1)
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
1)
2012
2011
7 537
3 028
1 865
406
761
13 597
7 831
3 234
2 090
496
1 008
14 659
352
4 115
2 853
558
2 023
1 288
11 189
24 786
583
4 380
1 741
554
1 981
1 009
10 248
24 907
Bankens hyreskostnad för lokaler uppgår till 1 383 tkr årligen (1 354 tkr). Hyreskontraktets längd uppgår till ett år och två månader .
De icke uppsägningsbara hyresinbetalningarna för denna period uppgår till ca. 1 600 tkr (ca 2 700 tkr).
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2012
tkr
Löner
Sociala kostnader
Summa
2011
Sparbankens
ledning
Övriga
anställda
Sparbankens
ledning
Övriga
anställda
2 831
1 189
4 020
4 706
1 839
6 545
2 874
1 197
4 071
4 957
2 037
6 994
Av sparbankens pensionskostnader avser 685 tkr (677 tkr) sparbankens VD.
Sparbankens ledning i ovanstående sammanställning utgöres av styrelsen, VD och ytterligare 3 tjänstemän,
tillsammans 10 (10) personer.
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas
av verkställande direktör.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans
beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön,
övriga förmåner samt pension. Någon ersättning utöver styrelsearvoden har inte utbetalats till styrelseledamöter under året.
Ersättning till verkställande direktören för 2012 har beslutats av styrelsen.
Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare
tkr
Ulla Lönn, ordförande
Claes Petterson
Bengt Hellerstedt
Anna Öhrvall Rönnbäck
Agneta Tillmar
Jonas Nilsson
Verkst. direktören
Övr. bankledning (3 pers)*
Summa
Grundlön /
styrelsearvode
130
21
21
21
11
21
1 251
1 257
2 733
Sammanträdesarvode
24
24
20
6
24
98
Övriga
förmåner
29
96
125
2012
Pensionskostnad
685
385
1 070
Vinstandels
stiftelse
20
40
60
Summa
130
45
45
41
17
45
1 985
1 778
4 086
* I bankledningen ingår den administrative chefen, vilken delas med två andra sparbanker. Bankens del av ersättningar
till henne uppgår till 242 tkr. Den ingår inte i sammanställningen ovan.
25
Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare
tkr
Ulla Lönn, ordförande
Claes Petterson
Bengt Hellerstedt
Anna Öhrvall Rönnbäck
Agneta Tillmar
Jonas Nilsson
Verkst. direktören
Övr. bankledning (3 pers) *
Summa
Grundlön /
styrelsearvode
Sammanträdesarvode
130
21
21
21
21
21
1 193
1 310
2 738
26
28
28
28
26
136
Övriga
förmåner
30
109
139
2011
Pensionskostnad
Vinstandels
stiftelse
677
355
1 032
22
45
67
Summa
130
47
49
49
49
47
1 922
1 819
4 112
* I bankledningen ingår den administrative chefen, vilken delas med två andra sparbanker. Bankens del av ersättningar
till henne uppgår till 230 tkr. Den ingår inte i sammanställningen ovan.
Rörlig ersättning m m
I den mån som banken gör avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) tillämpas samma villkor för
bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser
tjänstebil, ränte- och kostförmån.
Pensioner
VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Bankens pensionsåtagande täcks genom inbetalning till
premiebaserad pensionsförsäkring.
För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från
VD:s sida sex månader. Om sparbanken säger upp anställningsavtalet ska sparbanken förutom lön under
uppsägningstiden utbetala ett avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner.
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör
Styrelseledamöter
Summa
2012
20
6 717
6 737
2011
20
3 060
3 080
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,2 Mkr i krediter utan säkerhet, till ett
beviljat belopp av 0,2 Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till
allmänheten eller till övrig personal.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med finansinspektionens föreskrifter lämnas på
bankens hemsida, www.atvidabergsspb.se.
Medelantalet anställda
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
2012
2011
7
9
16
8
9
17
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
2012
2011
3
4
4
4
1
3
1
3
26
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
KPMG
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Andra uppdrag
2012
2011
271
287
276
278
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning
eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga
arbetsuppgifter.
11 Övriga rörelsekostnader
tkr
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
2012
930
448
612
2 109
382
4 481
2011
657
428
40
1 760
616
3 501
12 Kreditförluster, netto
tkr
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
2012
2011
-3 226
-1 275
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som
konstaterade förluster
Årets nedskrivning för kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Årets nettokostnad för kreditförluster
3 180
-6 417
90
2 529
-3 844
1 165
-2 259
147
121
-2 101
2012
-5 492
68
-5 424
2011
0
104
104
2012
2011
-4 333
-4 333
-6 414
-74
-6 488
13 Bokslutsdispositioner
tkr
Avsättning till periodiseringsfond
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
Summa
14 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
tkr
Periodens skattekostnad
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
Totalt redovisad skattekostnad
27
Avstämning av effektiv skatt
2012
%
tkr
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Skatt hänförlig till tidigare år
Redovisad effektiv skatt
2012
26,3%
0,4%
-1,5%
0,0%
25,2%
2011
%
17 232
4 532
65
-264
0
4 333
26,3%
0,2%
-0,7%
0,3%
26,1%
2012
2011
203 380
2 013
145 527
350 920
128 108
1 997
143 353
273 458
2012
2011
1 000 070
0
1 000 070
42 602
21 506
978 564
951 316
1
951 317
31 273
20 796
930 521
2011
24 883
6 544
43
-173
74
6 488
15 Utlåning till kreditinstitut
tkr
Swedbank
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
16 Utlåning till allmänheten
tkr
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Varav: osäkra
individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
Individuellt
värderade
osäkra lånefordringar
Förändring av nedskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i bokslutet redovisas som
konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2011
19 823
2 259
-121
-1 165
20 796
Ingående balans 1 januari 2012
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som
konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2012
20 796
6 417
-2 529
-3 178
21 506
17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2012
tkr
Verkligt värde
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
- icke finansiella företag
- finansiella företag
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
0
0
0
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger
nominella värden
2011
Redovisat
värde
Verkligt värde
0
0
0
0
0
28
29 990
12 162
42 152
Redovisat
värde
29 980
12 162
42 142
29 980
12 162
142
18 Aktier och andelar
tkr
Finansiella tillgångar som kan säljas enligt spec nedan
-Kreditinstitut
-Övriga
Summa finansiella tillgångar som kan säljas
2012
2011
23 794
2 336
26 130
16 716
2 436
19 152
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
26 130
23 794
2 336
19 152
16 716
2 436
Företag
Aktier
Swedbank A stam
Swedbank A pref
Sparbankernas Kort AB
Indecap AB
Kopparvallen i Åtvidaberg AB
Summa
Antal
93 500
94 000
82
10
350
Börsvärde
Redovisat
värde
11 875
11 919
-
11 875
11 919
82
1 904
350
26 130
2012
650
650
2011
650
650
19 Aktier och andelar i intresseföretag
tkr
Övriga onoterade värdepapper
Summa
Intresseföretag
2012-12-31 2011-12-31
tkr
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Inköp
Utgående balans 31 december
Intresseföretag
2012
Spar Tjänster i Linköping AB, 556824-4122
Summa
650
650
16
634
650
Eget kapital
2 176
2 176
Kapitalandel
33,0%
33,0%
Antal
200
200
Redovisat
värde
650
650
Eget kapital
2 036
2 036
Kapitalandel
33,0%
33,00%
Antal
200
200
Redovisat
värde
650
650
2011
Intresseföretag
2011
Spar Tjänster i Linköping AB, 556824-4122
Summa
20 Materiella tillgångar
tkr
Inventarier
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2011-01-01
Förvärv
Avyttringar
Utgående balans 2011-12-31
9 757
649
-653
9 753
Ingående balans 2012-01-01
Förvärv
Avyttringar
Utgående balans 2012-12-31
9 753
543
-268
10 028
29
Avskrivningar
Ingående balans 2011-01-01
Årets avskrivningar
Avyttringar
Utgående balans 2011-12-31
-7 790
-585
191
-8 184
Ingående balans 2012-01-01
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 2012-12-31
-8 184
-563
160
-8 587
Redovisade värden
Per 2011-01-01
Per 2011-12-31
1 967
1 569
Per 2012-01-01
Per 2012-12-31
1 569
1 441
21 Övriga tillgångar
tkr
Förfallna räntefordringar
Skattekonto
Övriga tillgångar
Summa
2012
40
2 022
167
2 229
2011
3
0
584
587
2012
742
577
4 103
5 422
2011
694
773
3 163
4 630
22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Övrigt
Summa
23 Inlåning från allmänheten
tkr
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
2012
2011
1 160 094
1 959
1 162 053
1 091 816
1 991
1 093 807
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
39 542
181 396
931 781
207 514
9 334
1 162 053
39 383
149 559
896 518
187 235
8 347
1 093 807
30
24 Övriga skulder
2012
2 911
275
1 203
4 389
2011
2 925
248
1 110
4 283
2012
758
3 191
68
4 017
2011
278
3 308
67
3 653
2012
2011
264
-68
196
368
-104
264
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2013
Utgående balans 31 december
5 492
5 492
0
0
Summa obeskattade reserver
5 688
264
2012
2011
6 978
7 078
14 056
8 047
-1 069
6 978
tkr
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
26 Obeskattade reserver
tkr
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
Inventarier
Ingående balans 1 januari
Årets avskrivningar utöver plan
Utgående balans 31 december
27 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.
Fond för verkligt värde:
tkr
Ingående balans 1 januari
årets förändring i verkligt värde
Utgående balans 31 december
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som
kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Eventuella nedskrivningar av finansiella
tillgångar redovisas i resultaträkningen.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
28 Ansvarsförbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
Summa
31
2012
2011
19 803
19 803
13 940
13 940
29 Åtaganden
2012
7 401
131 191
138 592
2011
16 154
116 305
132 459
Inköp av varor/
tjänster från
Övrigt (tex
närstående
ränta, utdelning)
Fordran på
närstående per
31 december
Skuld till
närstående per
31 december
24
0
0
376
tkr (nom belopp)
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
Summa
30 Närstående
Närståenderelationer
Sparbanken har närståenderelation med följande intresseföretag: Spar Tjänster i Linköping AB
tkr
Närståenderelation
Intresseföretag
Intresseföretag
År
2012
2011
Försäljning av
varor/ tjänster
till närstående
0
0
2 272
1 182
0
0
Det finns personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Krediter till dessa närstående företag uppgår
till 18,2 Mkr. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning.
Räntan är prissatt till marknadsmässiga villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för bankens ställning eller resultat.
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.
32
31 Finansiella tillgångar och skulder
2011
Finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Fin tillg som
bestäms tillhöra
denna kategori
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer
Aktier och andelar
Upplupna intäkter
Övrigt
Summa
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
2010
Lånefordringar och
kundfordringar
6 276
273 458
930 521
12 162
3 936
587
1 214 778
12 162
Investeringar
som hålles till
förfall
29 980
29 980
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Innehav för
handelsändamål
Innehav för
handelsändamål
Övriga
skulder
19 802
19 802
Finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Fin tillg som
bestäms tillhöra
denna kategori
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer
Aktier och andelar
Upplupna intäkter
Övriga tillgångar
Summa
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
Innehav för
handelsändamål
Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
1 093 807
571
278
1 094 656
Lånefordringar och
kundfordringar
Investeringar
som hålles till
förfall
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Innehav för
handelsändamål
Övriga
skulder
19 441
5 772
563
1 205 143
12 154
19 441
1 078 212
898
74
1 079 184
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som
värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2011
Tkr
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Summa
Derivat
Summa
2010
Tkr
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Summa
Derivat
Summa
Verkligt värde
Summa
redovisat
värde
Verkligt värde
6 276
273 458
930 521
42 142
19 802
3 936
587
1 276 722
1 093 807
571
278
1 094 656
6 276
273 458
930 521
42 151
19 802
3 936
587
1 276 731
1 093 807
571
278
1 094 656
Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
7 499
279 851
911 458
12 154
Summa
redovisat
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
16 716
16 716
-
42 142
42 142
-
-
42 142
16 716
58 858
-
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
17 785
17 785
-
12 154
12 154
-
-
12 154
17 785
29 939
-
33
7 499
279 851
911 458
12 154
19 441
5 772
563
1 236 738
1 078 212
898
74
1 079 184
7 499
279 851
911 458
12 154
19 441
5 772
563
1 236 738
1 078 212
898
74
1 079 184
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella
instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna
Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella
instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv
marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive
instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp
och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas
marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att
de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de
framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.
Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade
aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 082 tkr (1 182 tkr).
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade
värdet reflektera verkligt värde.
32 Händelser efter balansdagen
Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter balansdagen.
33 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av
finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.
Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig
avsikt och förmåga att inne ha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivningar för kreditförluster
Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning
av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess
meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den
oberoende riskkontrollen.
34
34 Kapitaltäckning
Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora
exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster
och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt
upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för
kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade
risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på
-
sparbankens riskprofil,
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
s k stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid
behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga
riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och
investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav
enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om
kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets
hemsida www.atvidabergsspb.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med
specifikationer enligt nedan följande avsnitt;
Kapitalbas och kapitalkrav
2012
171 960
1 207
173 167
2011
157 888
157 888
64 995
64 995
7 859
72 854
62 629
62 629
7 462
70 091
2012
2011
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
Periodiseringsfond (78% därav)
Avgår - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott
Summa primärt kapital
194 581
4 284
-14 056
-12 849
171 960
174 604
0
-6 978
-9 737
157 888
Supplementärt kapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott
14 056
-12 849
6 978
-6 978
1 207
0
173 167
157 888
tkr
Primärt kapital
Supplementärt kapital
Kapitalbas netto
Summa kapitalkrav kreditrisk
- varav Schablonmetoden
Kapitalkrav för operativa risker
Summa kapitalkrav
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition för 2012
tkr
Summa supplementärt kapital
Total kapitalbas
35
Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.
Kapitalkrav
tkr
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt
trossamfund
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Exponeringar med säkerhet i fastighet
Oreglerade poster
Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
tkr
Operativa risker
Basmetoden
Summa kapitalkrav för operativa risker
Totalt minimikapitalkrav
2012
2011
634
5 670
23 414
24 260
10 061
444
512
64 995
662
4 570
25 597
20 973
9 768
290
769
62 629
2012
2011
7 859
7 859
7 462
7 462
72 854
70 091
Kapitalbasen överstiger minimikapitalkravet med 100 313 tkr ( 87 797 tkr). Kapitaltäckningskvoten dvs. kapitalbasen i förhållande
till kapitalkravet är 2,38 ( 2,25). Styrelsen gör årligen en intern kapitalutvärdering. Styrelsens bedömning är att modellen ger ett
rimligt resultat och att denna omfattar alla väsentliga risker som verksamheten kan utsättas för. Styrelsen bedömer även att
sparbankens kapitalbas täcker det kapitalbehov sparbankens verksamhet kräver med hänsyn till de risker som förekommer
i verksamheten.
35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för
närvarande gäller till och med 2017-06-30
Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till
Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.
Åtvidabergs Sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 900 Mkr.
För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 3.778 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner.
Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp
om innevarande års provisioner.
Till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 684 Mkr och försäkringssparande på 162 Mkr.
För detta har Sparbanken erhållit 4.964 tkr respektive 1.050 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån
utestående marknadsvärde dag för dag.
36
37
38
HUVUDMÄN OCH STYRELSE
Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder
Valda av Åtvidabergs Kommun:
Vald första
Vald t.o.m
gången
år
Valda av huvudmännen:
Vald första
Vald t.o.m
gången
år
Adolfsson Carina
Åtvidaberg
2001
2013
Ekdahl Bo
Åtvidaberg
2001
2013
Andersson Anna-Greta
Åtvidaberg
2009
2013
Eriksson Anders
Åtvidaberg
2006
2014
Aspanius Anne-Louise
Åtvidaberg
2005
2013
Markus Tillmar
Åtvidaberg
2012
2016
Byström Anders
Åtvidaberg
2009
2013
Haettner Rune
Åtvidaberg
2001
2013
Edlund Elisabeth
Åtvidaberg
1999
2013
Hägerklew Torbjörn
Åtvidaberg
2008
2016
Ekdahl AnnaCarin
Åtvidaberg
2008
2013
Johnsson Glenn
Åtvidaberg
2003
2015
Griph Peder
Åtvidaberg
2005
2013
Liedberg Carl-Johan
Åtvidaberg
2008
2016
Gustafsson Siw
Åtvidaberg
2010
2013
Lind Peter
Åtvidaberg
2001
2013
Johansson Per
Åtvidaberg
2005
2013
Lönn Jonny
Åtvidaberg
2002
2014
Klaff Odit
Åtvidaberg
2009
2013
Nilsson Stefan
Åtvidaberg
2004
2016
Liedberg Thomas
Åtvidaberg
2005
2013
Marie Ottosson
Åtvidaberg
2012
2016
Lind Maria
Åtvidaberg
2009
2013
Pettersson Helena
Åtvidaberg
2007
2015
Merving Åsa
Åtvidaberg
2009
2013
Pyhäsalmi Annika
Åtvidaberg
2004
2016
Moum Björn
Åtvidaberg
2009
2013
Sjöswärd Anita
Åtvidaberg
2003
2015
Pettersson Dag
Åtvidaberg
2005
2013
Stransky Lena
Åtvidaberg
2006
2014
Risarp Tommy
Åtvidaberg
2005
2013
Säberg Anders
Åtvidaberg
1998
2013
Wårhem Annie
Åtvidaberg
2005
2013
Karoline Dahlberg
Åtvidaberg
2012
2016
Önnegren Bo
Åtvidaberg
1998
2013
Wedenberg Mira
Åtvidaberg
2011
2015
2015
Bankens Styrelse
Ordinarie ledamöter:
Lönn Ulla, ordförande
Bitr. regionchef
2007
Mårtensson Ronny
Bankdirektör
2002
t.v
Andersson, Victoria
Pers.representant
2011
2013
Nilsson Jonas, vice ordf.
VD
2008
2013
Pettersson Claes
Finanschef
2004
2016
Hellerstedt, Bengt
Platschef
2010
2013
Öhrwall Rönnbäck Anna
Docent
2005
2015
Aukt revisor
2012
2016
2004
2016
Revisorer:
Valda av huvudmännen:
KPMG
Suppleanter:
KPMG
Valberedning
Gunnarsson Bengt
2012
Sjöswärd Anita
Säberg Anders
2012
sammankallande
2012
Suppleant till valberedningen
Johnsson Glenn
2012
39
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har
inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att,
utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom
att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse."
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens
karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av
sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken 36 huvudmän. 18 av dessa väljs av Åtvidabergs kommun,
återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är
sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om
mandattider för dessa återfinns i tidigare sammanställning
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som
sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans
beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Bengt Gunnarsson, Anita Sjöswärd och Anders Säberg, med
Glenn Johnsson som suppleant. Anders Säberg är sammankallande. Det är valberedningens uppgift att komma med
förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande och vice ordförande. Likaså utser styrelsen
verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 7 ledamöter varav 1 personalrepresentant. Av
styrelsens ledamöter är 3 kvinnor och 4 män. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider
för dessa återfinns på annan plats i årsredovisningen. Upplysningar om ersättningar, förmåner och pensionskostnader
inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i
resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan
styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till
styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en
särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att
styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och
beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör
ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens
främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan
och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva
policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna
kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Styrelsen
har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och
delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Victoria Andersson har varit sekreterare i styrelsen.
Internrevision
Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning
omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.
40
Personalen i Åtvidabergs Sparbank
mars 2013
Ronny Mårtensson, VD
0120-840 01
[email protected]
0120-840 02
0120-840 13
0120-840 03
0120-840 14
0120-840 10
0120-840 12
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
0120-840 19
0120-840 17
0120-840 27
0120-840 21
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
0120-840 26
0120-840 24
0120-840 23
0120-840 28
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Privatavdelningen
Privatrådgivare
Göran Rosander
Lennart Brommesson
Eva Jacobsson
Andreas Dernelid
Sandra Kindstrand
Oskar Bermlid
Kundtjänst
Johanna Andersson
Helena Carlsson
Sara Lindgren
Elisabeth Sundberg
Företagsavdelningen
Ulf Davidsson, chef
Victoria Andersson
Kristofer Jofalk
John Wedberg
Administrationsavdelningen
Sparbankens administrativa avdelning utgörs av det delägda bolaget Spar Tjänster i Linköping AB.
Annelie Sigvall, administrativ chef
076-144 86 84 [email protected]
Riskkontroll/Compliance
Stefan Johansson
076-148 40 28 [email protected]
Tel. Växel 0120-84 000
E-mail [email protected]
www.atvidabergsspb.se
Exp. tider:
Måndag, tisdag, onsdag, fredag
kl. 10.00 - 15.00
Torsdagkl. 10.00 - 18.00
Vår uttagsautomat är alltid öppen!
045 Åtvidabergs Bok & Tryck