Årsredovisning 2012 - Åtvidabergs Sparbank
Årsredovisning 2012 Innehåll: VD:s kommentar........................................................................................ Förvaltningsberättelse................................................................................ Fem år i sammandrag................................................................................ Förslag till disposition av bankens vinst……………………………….…..... Resultaträkning.......................................................................................... Balansräkning…………………………………………………………………. Kassaflödesanalys och förändring av eget kapital..................................... Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper….…….. Kapitaltäckning........................................................................................... Styrelsens påskrifter................................................................................... Revisionsberättelse.................................................................................... Bankens huvudmän, styrelse m.fl.............................................................. Företagsstyrning……………………………................................................. Bankens personal……………………………………………………………… 1 2 4 6 7 8 9 11 35 37 38 39 40 41 Bankens Vision Åtvidabergs Sparbank ska vara en lokal utvecklingsmotor. En utvecklingsmotor ska delta i den lokala samhällsutvecklingen t ex genom att vara pådrivande, ta initiativ och nyttja den egna ekonomiska styrkan. Sparbanksstämman äger rum onsdagen den 24 april. 1 Styrelsen för Åtvidabergs Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 146:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse vilket resulterar i en kapitaltäckningskvot på 2,38 (2,25). Allmänt Sparbankens resultat Åtvidabergs Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet tillsammans med andra universalbanksaktiviteter för privatpersoner, företag, kommun och organisationer huvudsakligen inom Åtvidabergs kommun. Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 26,5 Mkr, vilket är en minskning med 0,4 Mkr jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 22,7 Mkr vilket är en minskning med 2,1 Mkr. 2012 belastades resultatet med ca 2 Mkr mer i reserveringar för eventuella kreditförluster jämfört med 2011. Sparbankens utveckling Räntenettot för år 2012 har trots sjunkande marginaler ökat med 0,1 Mkr. Detta förklaras av ökade volymer. Balansomslutning Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 374 Mkr (1 279 Mkr), vilket är en ökning med 7,4 %. Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 313 Mkr (1 255kr) och har därmed ökat med 4,6 %. Provisionsnettot har ökat med 0,4 Mkr jämfört med föregående år. Allmänna administrationskostnader är 0,1 Mkr lägre än förra året. Inlåning Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 16 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 16, varav 7 kvinnor och 9 män. Liksom tidigare har personalen genomgått vidareutbildning med avsikten att alltid vara så bra skickade som möjligt att möta kundernas förväntningar. Inlåningen från allmänheten ökade under året till 1 162 Mkr eller med 68 Mkr. Det motsvarar en ökning med 6,2 procent. Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 846 Mkr, en ökning med 73 Mkr, eller 9,4 procent. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten – efter avdrag för befarade kreditförluster – uppgick vid 2012 års utgång till 979 Mkr, en ökning med 48 Mkr, eller med 5,2procent. Sedan 2011 samordnas bankens administrativa arbetsuppgifter i, det tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby ägda bolaget, Spar Tjänster i Linköping AB. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 900 Mkr, vilket innebär en ökning med 4,4 % under år 2012. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. Prognos 2013 Vår bedömning är att resultatet för 2013 kommer att ligga i nivå med, eller något under, resultatet för 2012. Det finns betydande osäkerhet när det gäller ränteutvecklingen i landet vilket har stor påverkan på bankens affärer – såväl avseende volymer som marginaler. Kreditförluster bedömer vi kommer att ligga i nivå med 2012. Aktier i Swedbank AB Vid årets ingång ägde banken 93.500 stamaktier och 94.000 preferensaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktierna uppgick på bokslutsdagen till 23,8 Mkr. (16,7 Mkr). Den ekonomiska påverkan under året på grund av värdeförändring har varit positiv med ca 7,1 Mkr, vilken har bokförts som Fond för verkligt värde i balansräkningen. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 4 209 Mkr (3 966 Mkr), vilket är en ökning med 6,1 % jämfört med föregående år. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas uppgår till 173,2 Mkr (157,9 Mkr). Bankens totala kapitalkrav enlig gällande regelverk uppgår till 72,9 Mkr (70,1 MKr), 2 Riskhantering minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till not 3. I sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen och med dokumenterad möjlighet att rapportera direkt till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 gemensam med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden i förhållande till utestående kreditvolym förhållandevis små. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan uttryckas som risken för att inte kunna infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 3. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att 3 Fem år i sammandrag Nyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008 4 209 6,1 3 966 -1,4 4 023 4,9 3 835 14,1 3 361 -0,5 14,5 13,7 12,7 13,2 12,1 2,38 2,25 2,08 2,25 2,02 2,36 2,25 2,08 2,25 2,02 Räntenetto i % av MO 3,1 3,2 2,6 2,7 3,0 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,4 1,4 1,2 1,3 1,4 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,6 0,6 0,1 0,5 0,2 Rörelseresultat efter skatt i % av genomsnittligt eget kapital 8,9 11,0 2,4 9,2 2,6 0,53 0,52 0,62 0,63 0,64 0,60 0,56 0,89 0,64 0,82 50 66 55 72 78 2,1 1,1 1,7 0,7 0,7 0,4 0,2 1,3 0,1 1,3 16 1 17 1 18 1 19 1 19 1 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + egetkapitalandelen av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav Primärkapitalrelation Primärkapital i förhållande till totalt kapitalkrav Resultat Placeringsmarginal Rörelseintäkter/affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Räntabilitet på eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor 4 Fem år i sammandrag tkr Resultat- och balansräkning Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader 2012 2011 2010 2009 2008 40 831 14 160 155 1 184 56 330 -24 786 40 700 13 729 162 1 282 55 873 -24 907 30 944 13 697 27 314 44 982 -23 746 29 980 12 640 3 867 1 901 48 388 -26 102 34 041 11 634 -1 646 2 874 46 903 -25 197 Övriga kostnader[1] Kreditförluster Summa kostnader Nedskrivningar på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat -5 044 -3 844 -33 674 22 656 -5 424 -4 333 12 899 -4 086 -2 101 -31 094 24 779 104 -6 488 18 395 -4 251 -12 084 -40 081 4 901 -38 -1 425 3 438 -4 214 -452 -30 768 17 620 -147 -4 141 13 332 -4 819 -8 532 -38 548 -3 021 5 334 137 -2 477 2 994 8 195 350 920 978 564 0 26 780 1 441 7 651 1 373 551 14 1 162 053 11 215 1 173 282 5 688 194 581 1 373 551 6 276 273 458 930 521 42 142 19 802 1 569 5 217 1 278 985 0 1 093 807 10 310 1 104 117 264 174 604 1 278 985 7 499 279 851 911 458 12 154 19 441 1 967 8 648 1 241 018 0 1 078 212 5 161 1 083 373 368 157 277 1 241 018 5 746 180 129 910 951 12 049 14 882 2 338 7 301 1 133 396 96 976 966 6 684 983 746 330 149 320 1 133 396 11 941 269 129 740 655 43 109 16 890 1 383 8 954 1 092 061 7 979 940 157 11 282 959 418 183 132 460 1 092 061 Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 5 Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen den 31 december 2012 utgör 12 898 578 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden. 167 625 979 kr Reservfonden den 31 december 2012 Fastställs styrelsens förslag läggs till reservfonden 12 898 578 kr 180 524 557 kr Reservfonden uppgår härefter till Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot uppgår till 2,38 (föregående års kapitaltäckningskvot 2,25). Kapitalbasen uppgår till 173 167 tkr (157 888 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 72 854 tkr (70 091 tkr). Specifikationer framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stor i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 6 Resultaträkning 1 januari - 31 december 2012 54 718 -13 887 40 831 1 069 16 753 -2 593 155 115 56 330 -24 786 -563 -4 481 -29 830 2011 54 049 -13 349 40 700 676 16 269 -2 540 162 606 55 873 -24 907 -585 -3 501 -28 993 26 500 -3 844 22 656 -5 424 -4 333 12 899 26 880 -2 101 24 779 104 -6 488 18 395 2012 2011 Årets resultat 12 899 18 395 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 7 078 7 078 19 977 -1 069 -1 069 17 326 tkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Not 4 5 6 7 8 9 10 20 11 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 12 13 14 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 7 Balansräkning Per den 31 december tkr Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Materiella tillgångar - Inventarier Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Not 2012 2011 15 16 17 18 19 8 195 350 920 978 564 0 26 130 650 6 276 273 458 930 521 42 142 19 152 650 1 441 2 229 5 422 1 373 551 1 569 587 4 630 1 278 985 14 1 162 053 2 809 4 389 4 017 1 173 282 0 1 093 807 2 374 4 283 3 653 1 104 117 5 688 264 167 626 14 056 12 899 194 581 1 373 551 149 231 6 978 18 395 174 604 1 278 985 19 803 138 592 inga 13 940 132 459 inga 20 21 22 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder 23 24 25 Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital 26 27 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden Ställda säkerheter 28 29 8 Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2012-12-31 2011-12-31 22 656 24 779 563 3 934 -4 333 22 820 -8 585 2 248 -6 488 21 116 -51 977 42 142 68 246 15 -2 434 906 79 718 -21 311 -29 988 15 595 0 3 437 5 149 -6 002 100 107 -544 -337 116 -1 530 449 -649 -1 614 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 79 381 279 734 359 115 -7 616 287 350 279 734 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen 8 195 350 920 359 115 6 276 273 458 279 734 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning/Minskning av värdepapper (-/+) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 54 898 tkr (53 822 tkr) och ränteutbetalningar inkl. kapitaliserade räntor med 12 061 tkr (11 773 tkr) samt erhållen utdelning med 1 069 tkr (676 tkr). Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt indirekt metod. 9 Rapport över förändringar i eget kapital Reserv fond tkr Ingående eget kapital 2011-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital 2011-12-31 145 792 3 438 149 231 Ingående eget kapital 2012-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital 2012-12-31 149 231 18 395 167 626 10 Fond för verkligt värde 8 047 -1 069 -1 069 6 978 6 978 7 078 7 078 14 056 Årets resultat Eget kapital 3 438 18 395 157 277 18 395 -1 069 17 326 0 174 604 18 395 -3 438 18 395 18 395 12 899 12 899 -18 395 12 899 174 604 12 899 7 078 19 977 0 194 581 Noter 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Åtvidabergs Sparbank som är en sparbank med säte i Åtvidaberg. Adressen till bankens kontor är Torggatan 1, Åtvidaberg. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 samt FFFS 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 24 april 2013. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bankledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. 11 Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella Instrument. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Dessa förväntas träda i kraft 2015. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option" ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån. Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. 12 Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, reseoch representationskostnader samt kassadifferenser. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattad reserv i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier samt periodiseringsfond. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument. Bland skulder återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 13 Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den sk Fair Value Option). För dessa instrument redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat i form av ränteswappar med negativt verkligt värde. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. 14 Metoder för bestämning av verkligt värde (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad (ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet av en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken gör bedömningen att behov av gruppvis nedskrivning ej föreligger. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan bedömt återvinningsvärde och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på en ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det bedömda återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. 15 Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av tidigare gjord nedskrivning avseende tillgångar som kan säljas redovisas inte i resultaträkningen, utan tillförs "Fond för verkligt värde" under eget kapital. Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier. Dessa redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år, förutom för vissa datorer som skrivs av på 3 år. Avskrivningsmetoder och tillgångarnas nyttjandeperioder omprövas årligen. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. För bankens VD gäller avgiftsbestämd pensionsplan. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens målsättning är att hålla en låg risknivå. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. 16 Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd den administrativa chefen, och med dokumenterad möjlighet att direkt rapportera till VD och styrelse, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Denna riskkontrollfunktion är fr o m 2011 organiserad tillsammans med sparbankerna i Vadstena och Vimmerby. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster sett över tiden jämförelsevis små i förhållande till utestående kreditvolym. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering, brutto och netto 2012 Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 3 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper 7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Summa Åtaganden Beviljade ej utnyttjade krediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering 6 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde 2 927 381 925 60 045 160 003 85 839 150 573 509 678 350 920 1 350 990 114 73 4 653 9 040 7 626 21 506 Värde av säkerheter 2 927 2 927 381 811 59 972 160 003 81 186 141 533 502 052 350 920 1 329 484 363 430 59 418 159 273 79 182 137 172 10 341 811 743 Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 18 381 554 730 2 004 4 361 491 711 350 920 517 741 0 0 0 0 0 0 138 592 19 803 158 395 1 509 385 138 592 19 803 158 395 1 487 879 138 592 19 803 158 395 676 136 21 506 17 811 743 Kreditriskexponering, brutto och netto 2011 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 1 Krediter mot säkerhet av: 2 Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa 3 309 358 154 51 207 154 259 94 567 130 213 433 066 273 458 1 224 775 219 73 3 717 12 075 4 712 20 796 3 309 3 309 357 935 51 134 154 259 90 850 118 138 428 354 273 458 1 203 979 340 002 51 125 147 854 81 118 116 621 12 454 752 483 17 933 9 6 405 9 732 1 517 415 900 273 458 451 496 Värdepapper 7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper -A - utan rating Summa Åtaganden Beviljade ej utnyttjade krediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering 6 12 162 29 980 42 142 12 162 29 980 42 142 12 162 29 980 42 142 132 459 13 940 146 399 1 413 316 132 459 13 940 146 399 1 392 520 132 459 13 940 146 399 640 037 20 796 752 483 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 16. 7 Utgår från Standard and Poor's rating Erhållna säkerheter Sparbanken har under 2012 inte tagit i anspråk några erhållna säkerheter. Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank och andra sparbanker. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företags- och privatsegmentet. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa 18 2012 2011 2 664 115 464 290 5 897 9 429 6 587 283 1 147 717 14 583 23 317 tkr Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar * - företagssektor - hushållssektor 2012 2011 2 927 298 166 688 422 286 540 10 555 1 000 070 1 446 272 709 668 882 279 341 8 280 951 317 9 429 6 289 3 140 23 317 21 279 2 038 42 602 37 191 5 411 31 273 29 235 2 038 21 506 18 873 2 633 20 796 19 524 1 272 2 927 279 293 685 789 286 540 10 555 978 564 1 446 253 185 667 610 279 341 8 280 930 521 Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa * Med oreglerade lånefordringar avses betalningar som är försenade mer än 60 dagar. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. I bankens likviditetspolicy fastställs hur stor likviditetsreserv som ska hållas, och hur den ska mätas och följas upp samt hur en situation med bristande likviditet ska hanteras och rapporteras. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och värdepappersportfölj ska lägst uppgå till 151 Mkr. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 19 Likviditetsexponering, 2012 Löptidsinformation Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder Högst 3 mån Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Längre än 5 år 310 920 40 000 138 062 19 311 56 943 207 088 557 160 448 982 59 311 56 943 207 088 557 160 1 099 739 Utan löptid Summa redovisat värde 8 195 8 195 350 920 978 564 35 872 44 067 35 872 1 373 551 14 19 037 42 627 650 1 099 753 19 037 42 627 650 -650 771 40 274 14 316 206 438 Likviditetsexponering, 2011 Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Längre än 3 mån Längre än 1 år men högst 1 år men högst 5 år 14 Utfärdade finansiella garantier och övriga åtaganden Total skillnad Löptidsinformation Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) Kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid På anfordran 557 160 Kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån 233 458 40 000 105 743 29 661 Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år 7 198 4 017 11 215 1 162 053 7 198 4 017 1 173 282 158 395 -125 543 158 395 41 874 Utan löptid Summa redovisat värde 6 276 6 276 273 458 48 426 193 216 553 475 930 521 42 142 42 142 339 201 111 803 48 426 193 216 1 062 348 17 772 12 777 910 Upplupna kostnader Summa skulder 1 062 348 17 772 12 777 910 Utfärdade finansiella garantier och övriga åtaganden Total skillnad -723 147 94 031 35 649 192 306 553 475 553 475 26 588 32 864 26 588 1 278 985 6 657 1 093 807 6 657 3 653 10 310 3 653 1 104 117 146 399 -123 845 130 245 44 623 De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Såvitt avser skulder till kreditinstitut förväntar banken att dessa återvinns omgående. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas 26 780 tkr dvs bankens aktieinnehav inte återvinnas inom 12 månader. Övriga poster utan löptid förväntas regleras inom 12 månader. Marknadsrisk Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. 20 Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 861 tkr (516 tkr). Räntenettorisken dvs. påverkan av bankens räntenetto under kommande 12 månader får inte överstiga 1 Mkr vid en förändring av marknadsräntan med 1 procentenhet. Enligt finanspolicyn får ränterisken beräknad enligt Finansinspektionens definition av ränterisk ( Plötslig och uthållig förskjutning av avkastningskurvan +/- 200 räntepunkter) maximalt uppgå till 5 % av kapitalbasen . Vid utgången av 2012 uppgick ränterisken till 3 426 tkr eller 2,20 % av kapitalbasen. 2012 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder Ränteexponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån Längre än 6 men högst 6 mån men högst mån 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering 310 920 40 000 780 159 102 740 1 091 079 142 740 Utan ränta Totalt 8 195 8 195 350 920 5 048 5 048 20 040 20 040 65 754 65 754 4 823 4 823 35 872 44 067 14 1 106 608 978 564 35 872 1 373 551 14 13 152 22 987 18 655 550 100 16 903 194 581 1 162 053 16 903 194 581 1 373 551 1 106 622 13 152 22 987 18 655 550 100 211 484 -15 543 129 588 -17 939 1 385 65 204 4 723 -167 418 -15 543 114 045 96 106 97 491 162 695 167 418 0 21 2011 Högst 1 mån Längre än 1 Räntebindningsmån men tider för tillgångar högst 3 mån och skulder Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut 233 458 40 000 Utlåning till allmänheten 730 724 102 808 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 39 996 Övriga tillgångar Summa 964 182 182 804 Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten 1 063 742 14 597 Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital 1 063 742 14 597 Differens tillgångar och skulder -99 560 168 207 Kumulativ exponering -99 560 68 647 Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Utan ränta Totalt 6 276 6 276 273 458 15 841 15 841 9 799 9 799 61 412 61 412 9 937 9 937 930 521 2 146 26 588 35 010 42 142 26 588 1 278 985 0 6 182 6 512 910 1 864 10 574 174 604 1 093 807 10 574 174 604 6 182 6 512 910 187 042 1 278 985 9 659 3 287 60 502 9 937 -152 032 78 306 81 593 142 095 152 032 0 Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. För sparbankens del förekommer endast en mycket begränsad valutaexponering i form av den utländska sedeldepån. 2012 Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor Tillgångar Valutalager i kassa Valutalån, säkringspost Utlåning till allmänheten Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Summa skulder 2011 Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor Tillgångar Valutalager i kassa Valutalån, säkringspost Utlåning till allmänheten Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Summa skulder EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa 172 1 425 0 1 597 0 1 406 1 406 1 159 0 160 0 158 158 7 0 0 7 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 7 429 0 436 0 395 395 188 2013 0 2 201 0 1 959 1 959 EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa 154 903 0 1 057 0 899 899 22 267 0 289 0 266 266 9 0 0 9 0 0 0 4 2 0 6 0 2 2 15 825 0 840 0 824 824 204 1997 0 2 201 0 1 991 1 991 22 Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav består huvudsakligen av aktier i Swedbank AB. Dessa bokförs till verkligt värde. Positiv mellanskillnad mellan ursprungliga anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde redovisas som Fond för verkligt värde under eget kapital. Betydande eller långvarig minskning av marknadsvärdet i förhållande till aktiernas anskaffningsvärde, redovisas via resultaträkningen som "Nedskrivningar av finansiella tillgångar". En rimlig möjlig förändring av aktiekursen med +/- 10% skulle påverka värdet av aktieinnehavet med 2,4 Mkr. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR Summa räntenetto Samtliga ränteintäkter såväl som alla bankens intäkter hänför sig till Sverige. Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 23 % 2012 5 768 48 654 288 8 54 718 54 654 633 2011 5 529 47 632 879 9 54 049 53 739 232 -13 464 -922 -423 -13 887 -13 887 -12 950 -926 -399 -13 349 -13 349 40 831 40 700 2012 2011 2,93 3,08 3,11 3,24 5 Erhållna utdelningar tkr Swedbank AB Indecap AB Summa 2012 994 75 1 069 2011 648 28 676 2012 3 812 4 423 783 100 5 442 2 193 16 753 2011 4 053 3 752 407 100 5 685 2 272 16 269 2012 -2 271 -97 -225 -2 593 2011 -2 218 -90 -232 -2 540 2012 18 137 155 2011 -16 8 170 162 6 Provisionsintäkter tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 7 Provisionskostnader tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner tkr Aktier/andelar Räntebärande värdepapper Valutakursförändringar Summa 2012 2011 Via resultatVia övrigt Via resultatVia övrigt räkning totalresultat räkning totalresultat 18 -8 7 078 -1 069 137 170 155 7 078 162 -1 069 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Värdeförändringar på finansiella tillgångar som kan säljas Valutakursförändringar Summa 9 Övriga rörelseintäkter 2012 115 115 tkr Realisationsvinst vid avyttring av tillgångar Övriga rörelseintäkter Summa 24 2011 28 578 606 10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader 1) - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa 1) 2012 2011 7 537 3 028 1 865 406 761 13 597 7 831 3 234 2 090 496 1 008 14 659 352 4 115 2 853 558 2 023 1 288 11 189 24 786 583 4 380 1 741 554 1 981 1 009 10 248 24 907 Bankens hyreskostnad för lokaler uppgår till 1 383 tkr årligen (1 354 tkr). Hyreskontraktets längd uppgår till ett år och två månader . De icke uppsägningsbara hyresinbetalningarna för denna period uppgår till ca. 1 600 tkr (ca 2 700 tkr). Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2012 tkr Löner Sociala kostnader Summa 2011 Sparbankens ledning Övriga anställda Sparbankens ledning Övriga anställda 2 831 1 189 4 020 4 706 1 839 6 545 2 874 1 197 4 071 4 957 2 037 6 994 Av sparbankens pensionskostnader avser 685 tkr (677 tkr) sparbankens VD. Sparbankens ledning i ovanstående sammanställning utgöres av styrelsen, VD och ytterligare 3 tjänstemän, tillsammans 10 (10) personer. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Någon ersättning utöver styrelsearvoden har inte utbetalats till styrelseledamöter under året. Ersättning till verkställande direktören för 2012 har beslutats av styrelsen. Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare tkr Ulla Lönn, ordförande Claes Petterson Bengt Hellerstedt Anna Öhrvall Rönnbäck Agneta Tillmar Jonas Nilsson Verkst. direktören Övr. bankledning (3 pers)* Summa Grundlön / styrelsearvode 130 21 21 21 11 21 1 251 1 257 2 733 Sammanträdesarvode 24 24 20 6 24 98 Övriga förmåner 29 96 125 2012 Pensionskostnad 685 385 1 070 Vinstandels stiftelse 20 40 60 Summa 130 45 45 41 17 45 1 985 1 778 4 086 * I bankledningen ingår den administrative chefen, vilken delas med två andra sparbanker. Bankens del av ersättningar till henne uppgår till 242 tkr. Den ingår inte i sammanställningen ovan. 25 Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare tkr Ulla Lönn, ordförande Claes Petterson Bengt Hellerstedt Anna Öhrvall Rönnbäck Agneta Tillmar Jonas Nilsson Verkst. direktören Övr. bankledning (3 pers) * Summa Grundlön / styrelsearvode Sammanträdesarvode 130 21 21 21 21 21 1 193 1 310 2 738 26 28 28 28 26 136 Övriga förmåner 30 109 139 2011 Pensionskostnad Vinstandels stiftelse 677 355 1 032 22 45 67 Summa 130 47 49 49 49 47 1 922 1 819 4 112 * I bankledningen ingår den administrative chefen, vilken delas med två andra sparbanker. Bankens del av ersättningar till henne uppgår till 230 tkr. Den ingår inte i sammanställningen ovan. Rörlig ersättning m m I den mån som banken gör avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) tillämpas samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser tjänstebil, ränte- och kostförmån. Pensioner VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Bankens pensionsåtagande täcks genom inbetalning till premiebaserad pensionsförsäkring. För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från VD:s sida sex månader. Om sparbanken säger upp anställningsavtalet ska sparbanken förutom lön under uppsägningstiden utbetala ett avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör Styrelseledamöter Summa 2012 20 6 717 6 737 2011 20 3 060 3 080 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,2 Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,2 Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med finansinspektionens föreskrifter lämnas på bankens hemsida, www.atvidabergsspb.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män Totalt 2012 2011 7 9 16 8 9 17 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män 2012 2011 3 4 4 4 1 3 1 3 26 Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget Skatterådgivning Andra uppdrag 2012 2011 271 287 276 278 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader tkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa 2012 930 448 612 2 109 382 4 481 2011 657 428 40 1 760 616 3 501 12 Kreditförluster, netto tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 2012 2011 -3 226 -1 275 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster 3 180 -6 417 90 2 529 -3 844 1 165 -2 259 147 121 -2 101 2012 -5 492 68 -5 424 2011 0 104 104 2012 2011 -4 333 -4 333 -6 414 -74 -6 488 13 Bokslutsdispositioner tkr Avsättning till periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen tkr Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Totalt redovisad skattekostnad 27 Avstämning av effektiv skatt 2012 % tkr Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatt hänförlig till tidigare år Redovisad effektiv skatt 2012 26,3% 0,4% -1,5% 0,0% 25,2% 2011 % 17 232 4 532 65 -264 0 4 333 26,3% 0,2% -0,7% 0,3% 26,1% 2012 2011 203 380 2 013 145 527 350 920 128 108 1 997 143 353 273 458 2012 2011 1 000 070 0 1 000 070 42 602 21 506 978 564 951 316 1 951 317 31 273 20 796 930 521 2011 24 883 6 544 43 -173 74 6 488 15 Utlåning till kreditinstitut tkr Swedbank - svensk valuta - utländsk valuta Övriga Summa 16 Utlåning till allmänheten tkr Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta Summa Varav: osäkra individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto Individuellt värderade osäkra lånefordringar Förändring av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2011 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i bokslutet redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2011 19 823 2 259 -121 -1 165 20 796 Ingående balans 1 januari 2012 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2012 20 796 6 417 -2 529 -3 178 21 506 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2012 tkr Verkligt värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - icke finansiella företag - finansiella företag Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 0 0 0 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 2011 Redovisat värde Verkligt värde 0 0 0 0 0 28 29 990 12 162 42 152 Redovisat värde 29 980 12 162 42 142 29 980 12 162 142 18 Aktier och andelar tkr Finansiella tillgångar som kan säljas enligt spec nedan -Kreditinstitut -Övriga Summa finansiella tillgångar som kan säljas 2012 2011 23 794 2 336 26 130 16 716 2 436 19 152 Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 26 130 23 794 2 336 19 152 16 716 2 436 Företag Aktier Swedbank A stam Swedbank A pref Sparbankernas Kort AB Indecap AB Kopparvallen i Åtvidaberg AB Summa Antal 93 500 94 000 82 10 350 Börsvärde Redovisat värde 11 875 11 919 - 11 875 11 919 82 1 904 350 26 130 2012 650 650 2011 650 650 19 Aktier och andelar i intresseföretag tkr Övriga onoterade värdepapper Summa Intresseföretag 2012-12-31 2011-12-31 tkr Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Inköp Utgående balans 31 december Intresseföretag 2012 Spar Tjänster i Linköping AB, 556824-4122 Summa 650 650 16 634 650 Eget kapital 2 176 2 176 Kapitalandel 33,0% 33,0% Antal 200 200 Redovisat värde 650 650 Eget kapital 2 036 2 036 Kapitalandel 33,0% 33,00% Antal 200 200 Redovisat värde 650 650 2011 Intresseföretag 2011 Spar Tjänster i Linköping AB, 556824-4122 Summa 20 Materiella tillgångar tkr Inventarier Anskaffningsvärde Ingående balans 2011-01-01 Förvärv Avyttringar Utgående balans 2011-12-31 9 757 649 -653 9 753 Ingående balans 2012-01-01 Förvärv Avyttringar Utgående balans 2012-12-31 9 753 543 -268 10 028 29 Avskrivningar Ingående balans 2011-01-01 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 2011-12-31 -7 790 -585 191 -8 184 Ingående balans 2012-01-01 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 2012-12-31 -8 184 -563 160 -8 587 Redovisade värden Per 2011-01-01 Per 2011-12-31 1 967 1 569 Per 2012-01-01 Per 2012-12-31 1 569 1 441 21 Övriga tillgångar tkr Förfallna räntefordringar Skattekonto Övriga tillgångar Summa 2012 40 2 022 167 2 229 2011 3 0 584 587 2012 742 577 4 103 5 422 2011 694 773 3 163 4 630 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övrigt Summa 23 Inlåning från allmänheten tkr Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa 2012 2011 1 160 094 1 959 1 162 053 1 091 816 1 991 1 093 807 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa 39 542 181 396 931 781 207 514 9 334 1 162 053 39 383 149 559 896 518 187 235 8 347 1 093 807 30 24 Övriga skulder 2012 2 911 275 1 203 4 389 2011 2 925 248 1 110 4 283 2012 758 3 191 68 4 017 2011 278 3 308 67 3 653 2012 2011 264 -68 196 368 -104 264 Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2013 Utgående balans 31 december 5 492 5 492 0 0 Summa obeskattade reserver 5 688 264 2012 2011 6 978 7 078 14 056 8 047 -1 069 6 978 tkr Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa 26 Obeskattade reserver tkr Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december 27 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Fond för verkligt värde: tkr Ingående balans 1 januari årets förändring i verkligt värde Utgående balans 31 december Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Eventuella nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas i resultaträkningen. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. 28 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter Summa 31 2012 2011 19 803 19 803 13 940 13 940 29 Åtaganden 2012 7 401 131 191 138 592 2011 16 154 116 305 132 459 Inköp av varor/ tjänster från Övrigt (tex närstående ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december 24 0 0 376 tkr (nom belopp) - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa 30 Närstående Närståenderelationer Sparbanken har närståenderelation med följande intresseföretag: Spar Tjänster i Linköping AB tkr Närståenderelation Intresseföretag Intresseföretag År 2012 2011 Försäljning av varor/ tjänster till närstående 0 0 2 272 1 182 0 0 Det finns personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Krediter till dessa närstående företag uppgår till 18,2 Mkr. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt till marknadsmässiga villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för bankens ställning eller resultat. Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 32 31 Finansiella tillgångar och skulder 2011 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer Aktier och andelar Upplupna intäkter Övrigt Summa Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa 2010 Lånefordringar och kundfordringar 6 276 273 458 930 521 12 162 3 936 587 1 214 778 12 162 Investeringar som hålles till förfall 29 980 29 980 Finansiella tillgångar som kan säljas Innehav för handelsändamål Innehav för handelsändamål Övriga skulder 19 802 19 802 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer Aktier och andelar Upplupna intäkter Övriga tillgångar Summa Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa Innehav för handelsändamål Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 093 807 571 278 1 094 656 Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Innehav för handelsändamål Övriga skulder 19 441 5 772 563 1 205 143 12 154 19 441 1 078 212 898 74 1 079 184 I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2011 Tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Derivat Summa 2010 Tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Derivat Summa Verkligt värde Summa redovisat värde Verkligt värde 6 276 273 458 930 521 42 142 19 802 3 936 587 1 276 722 1 093 807 571 278 1 094 656 6 276 273 458 930 521 42 151 19 802 3 936 587 1 276 731 1 093 807 571 278 1 094 656 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 7 499 279 851 911 458 12 154 Summa redovisat värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 16 716 16 716 - 42 142 42 142 - - 42 142 16 716 58 858 - Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa 17 785 17 785 - 12 154 12 154 - - 12 154 17 785 29 939 - 33 7 499 279 851 911 458 12 154 19 441 5 772 563 1 236 738 1 078 212 898 74 1 079 184 7 499 279 851 911 458 12 154 19 441 5 772 563 1 236 738 1 078 212 898 74 1 079 184 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 082 tkr (1 182 tkr). Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. 32 Händelser efter balansdagen Inga händelser av väsentlig betydelse har inträffat efter balansdagen. 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inne ha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. 34 34 Kapitaltäckning Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s k stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.atvidabergsspb.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Kapitalbas och kapitalkrav 2012 171 960 1 207 173 167 2011 157 888 157 888 64 995 64 995 7 859 72 854 62 629 62 629 7 462 70 091 2012 2011 Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Periodiseringsfond (78% därav) Avgår - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott Summa primärt kapital 194 581 4 284 -14 056 -12 849 171 960 174 604 0 -6 978 -9 737 157 888 Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott 14 056 -12 849 6 978 -6 978 1 207 0 173 167 157 888 tkr Primärt kapital Supplementärt kapital Kapitalbas netto Summa kapitalkrav kreditrisk - varav Schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition för 2012 tkr Summa supplementärt kapital Total kapitalbas 35 Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Kapitalkrav tkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker tkr Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav 2012 2011 634 5 670 23 414 24 260 10 061 444 512 64 995 662 4 570 25 597 20 973 9 768 290 769 62 629 2012 2011 7 859 7 859 7 462 7 462 72 854 70 091 Kapitalbasen överstiger minimikapitalkravet med 100 313 tkr ( 87 797 tkr). Kapitaltäckningskvoten dvs. kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet är 2,38 ( 2,25). Styrelsen gör årligen en intern kapitalutvärdering. Styrelsens bedömning är att modellen ger ett rimligt resultat och att denna omfattar alla väsentliga risker som verksamheten kan utsättas för. Styrelsen bedömer även att sparbankens kapitalbas täcker det kapitalbehov sparbankens verksamhet kräver med hänsyn till de risker som förekommer i verksamheten. 35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30 Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring. Åtvidabergs Sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 900 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 3.778 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 684 Mkr och försäkringssparande på 162 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit 4.964 tkr respektive 1.050 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 36 37 38 HUVUDMÄN OCH STYRELSE Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder Valda av Åtvidabergs Kommun: Vald första Vald t.o.m gången år Valda av huvudmännen: Vald första Vald t.o.m gången år Adolfsson Carina Åtvidaberg 2001 2013 Ekdahl Bo Åtvidaberg 2001 2013 Andersson Anna-Greta Åtvidaberg 2009 2013 Eriksson Anders Åtvidaberg 2006 2014 Aspanius Anne-Louise Åtvidaberg 2005 2013 Markus Tillmar Åtvidaberg 2012 2016 Byström Anders Åtvidaberg 2009 2013 Haettner Rune Åtvidaberg 2001 2013 Edlund Elisabeth Åtvidaberg 1999 2013 Hägerklew Torbjörn Åtvidaberg 2008 2016 Ekdahl AnnaCarin Åtvidaberg 2008 2013 Johnsson Glenn Åtvidaberg 2003 2015 Griph Peder Åtvidaberg 2005 2013 Liedberg Carl-Johan Åtvidaberg 2008 2016 Gustafsson Siw Åtvidaberg 2010 2013 Lind Peter Åtvidaberg 2001 2013 Johansson Per Åtvidaberg 2005 2013 Lönn Jonny Åtvidaberg 2002 2014 Klaff Odit Åtvidaberg 2009 2013 Nilsson Stefan Åtvidaberg 2004 2016 Liedberg Thomas Åtvidaberg 2005 2013 Marie Ottosson Åtvidaberg 2012 2016 Lind Maria Åtvidaberg 2009 2013 Pettersson Helena Åtvidaberg 2007 2015 Merving Åsa Åtvidaberg 2009 2013 Pyhäsalmi Annika Åtvidaberg 2004 2016 Moum Björn Åtvidaberg 2009 2013 Sjöswärd Anita Åtvidaberg 2003 2015 Pettersson Dag Åtvidaberg 2005 2013 Stransky Lena Åtvidaberg 2006 2014 Risarp Tommy Åtvidaberg 2005 2013 Säberg Anders Åtvidaberg 1998 2013 Wårhem Annie Åtvidaberg 2005 2013 Karoline Dahlberg Åtvidaberg 2012 2016 Önnegren Bo Åtvidaberg 1998 2013 Wedenberg Mira Åtvidaberg 2011 2015 2015 Bankens Styrelse Ordinarie ledamöter: Lönn Ulla, ordförande Bitr. regionchef 2007 Mårtensson Ronny Bankdirektör 2002 t.v Andersson, Victoria Pers.representant 2011 2013 Nilsson Jonas, vice ordf. VD 2008 2013 Pettersson Claes Finanschef 2004 2016 Hellerstedt, Bengt Platschef 2010 2013 Öhrwall Rönnbäck Anna Docent 2005 2015 Aukt revisor 2012 2016 2004 2016 Revisorer: Valda av huvudmännen: KPMG Suppleanter: KPMG Valberedning Gunnarsson Bengt 2012 Sjöswärd Anita Säberg Anders 2012 sammankallande 2012 Suppleant till valberedningen Johnsson Glenn 2012 39 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse." För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 36 huvudmän. 18 av dessa väljs av Åtvidabergs kommun, återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns i tidigare sammanställning Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Bengt Gunnarsson, Anita Sjöswärd och Anders Säberg, med Glenn Johnsson som suppleant. Anders Säberg är sammankallande. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande och vice ordförande. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 7 ledamöter varav 1 personalrepresentant. Av styrelsens ledamöter är 3 kvinnor och 4 män. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på annan plats i årsredovisningen. Upplysningar om ersättningar, förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Victoria Andersson har varit sekreterare i styrelsen. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. 40 Personalen i Åtvidabergs Sparbank mars 2013 Ronny Mårtensson, VD 0120-840 01 [email protected] 0120-840 02 0120-840 13 0120-840 03 0120-840 14 0120-840 10 0120-840 12 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 0120-840 19 0120-840 17 0120-840 27 0120-840 21 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 0120-840 26 0120-840 24 0120-840 23 0120-840 28 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Privatavdelningen Privatrådgivare Göran Rosander Lennart Brommesson Eva Jacobsson Andreas Dernelid Sandra Kindstrand Oskar Bermlid Kundtjänst Johanna Andersson Helena Carlsson Sara Lindgren Elisabeth Sundberg Företagsavdelningen Ulf Davidsson, chef Victoria Andersson Kristofer Jofalk John Wedberg Administrationsavdelningen Sparbankens administrativa avdelning utgörs av det delägda bolaget Spar Tjänster i Linköping AB. Annelie Sigvall, administrativ chef 076-144 86 84 [email protected] Riskkontroll/Compliance Stefan Johansson 076-148 40 28 [email protected] Tel. Växel 0120-84 000 E-mail [email protected] www.atvidabergsspb.se Exp. tider: Måndag, tisdag, onsdag, fredag kl. 10.00 - 15.00 Torsdagkl. 10.00 - 18.00 Vår uttagsautomat är alltid öppen! 045 Åtvidabergs Bok & Tryck
© Copyright 2024