Årsredovisning 2014 - Westra Wermlands Sparbank
Årsredovisning 2014 Innehåll VD har ordet 1 Förvaltningsberättelse 2 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning Balansräkning 8 9 Rapport över förändringar i eget kapital 10 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 10 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken 11 Not 2 Redovisningsprinciper 11 Not 3 Finansiella risker 18 Not 4 Räntenetto 27 Not 5 Erhållna utdelningar 28 Not 6 Provisionsintäkter 28 Not 7 Provisionskostnader 28 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 28 Not 9 Övriga rörelseintäkter 29 Not 10 Allmänna administrationskostnader 29 Not 11 Övriga rörelsekostnader 31 Not 12 Kreditförluster, netto 31 Not 13 Nedskrivning av finansiella tillgångar 31 Not 14 Bokslutsdispositioner 31 Not 15 Skatter 31 Not 16 Utlåning till kreditinstitut 32 Not 17 Utlåning till allmänheten 32 Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 32 Not 19 Aktier och andelar 32 Not 20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag 33 Not 21 Materiella tillgångar 33 Not 22 Övriga tillgångar 34 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 34 Not 24 Skulder till kreditinstitut 34 Not 25 Inlåning ifrån allmänheten 34 Not 26 Övriga skulder 34 Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 34 Not 28 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 35 Not 29 Obeskattade reserver 35 Not 30 Eget kapital 35 Not 31 Ställda säkerheter 35 Not 32 Ansvarsförbindelser 35 Not 33 Åtaganden 36 Not 34 Närstående 36 Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 37 Not 36 Händelser efter balansdagen 39 Not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar 39 Not 38 Kapitaltäckning 39 Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 40 Underskrifter 41 Revisionsberättelse 42 Företagsstyrning 43 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 44 Bild på styrelsen 45 VD har ordet MYCKET STABILT 2014 Westra Wermlands Sparbank grundades 1856 och den sparbanksidé som föddes av apotekare Johan Wilhelm Blomén lever och utvecklas även 159 år senare. Bankens syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder, samt bidra till att utveckla bygden känns mer relevant idag än någonsin. Vi ska vara ett alternativ till storbankerna och säkerställa att det långsiktigt finns ett väl fungerande finansiellt system i våra tre kommuner Arvika, Eda och Årjäng. Vi ska vara den bank där relationerna till företag, privatpersoner och till det lokala samhället står i fokus. Vi ska vara med i den allt snabbare utvecklingen av mobila tjänster och dra nytta av de fördelar som digitaliseringen innebär, samtidigt som vi slår vakt om våra värderingar och grundläggande banktjänster. Vi är övertygade om att vi har kundernas stöd när vi fortsätter att satsa på våra kontor. Alla sju kontor – Arvika, Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng – är fullservicekontor med kunnig personal och tillgång till bankens alla resurser och tjänster inklusive kontantservice. Vi är mycket stolta och glada att våra kunder uppskattar vårt arbete så mycket att vi återigen är i topp vid Svenskt kvalitetsindex mätning över Sveriges nöjdaste bankkunder. Vi var 2014 rankade trea – slagna endast av Åse Viste Sparbank och Åtvidabergs Sparbank – och långt före samtliga storbanker. Kundernas uppskattning och lojalitet ger oss uppmuntran att fortsätta att satsa på personlig service och lokala kontor. KONJUNKTUREN FORTSATT RELATIVT SVAG 2014 var ett år då omvärlden förändrades i snabb takt. Oljepriset halverades, räntorna gick mot noll, Greklandskrisen förstärktes och oron i Östeuropa påverkade världsekonomin. Även lokalt var konjunkturutvecklingen svag. Företagen i vårt område är mycket friskare idag än för fem år sedan, men minnet sitter kvar av krisen 2008 och investeringsviljan är fortsatt svag. Trots detta har vi ökat affärsvolymen över 6 % under året. Inom banksektorn har det varit fortsatt fokus kring nya regelkrav för banker och vi motsvarar redan idag alla de nya krav som kommer att ställas på bankerna de närmaste åren. Den flodvåg av nya regelkrav som har kommit under 2014 har tagit stora resurser i anspråk i banken. Bankens soliditet är idag 26,3 %, vilket är bland de allra högsta i bankbranschen. 2009 gick banken över 1 miljarder kronor i eget kapital och nu fem år senare är det egna kapitalet för första gången över 2 miljarder kronor. Vår starka soliditet och goda likviditet gör att vi står mycket starka för de kommande åren. BANKENS RESULTAT Under 2014 hade banken en mycket positiv resultatutveckling och efter kreditförluster var bankens resultat 152 Mkr. Bankens räntenetto var oförändrat trots det låga ränteläget, och ökade utdelningar, starkt provisionsnetto, oförändrade kostnader och minskade kreditförluster bidrog till att resultatet förbättrades med 13 % mot 2013. Genom bankens starka finansiella ställning kan vi säkerställa att vi kan vara självförsörjande även i framtiden och därigenom fortsätta att bidra till ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder. Westra Wermlands Sparbank vilar på tre stabila fundament – nöjda kunder, solid ekonomi och kompetenta medarbetare. Med dessa fundament ser vi fram emot 2015 och kommande år med tillförsikt. Håkan Nordblad VD Westra Wermlands Sparbank Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Westra Wermlands Sparbank (organisationsnummer 572000-4489) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 159:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserve i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. 2 3 Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2 %. Ytterligare sänkningar som resulterade i en negativ reporänta genomfördes i början av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Ekonomin i västra Värmland Även lokalt har den ekonomiska aktiviteten för tillverkande företag varit fortsatt låg, vilket resulterat i en låg kreditefterfrågan från befintliga kunder på främst investeringskrediter. Tillväxttakten i gränshandeln mattades av under året beroende på den norska kronans försvagning. Försvagningen är främst orsakad av det fallande oljepriset vilket även medfört personalneddragningar inom oljesektorn. Detta påverkar naturligtvis den lokala ekonomin då många bosatta inom området har sin dagliga sysselsättning i Norge. Det finns dock ett fortsatt intresse från norska företag att etablera produktionsenheter i Västvärmland. Året har präglats av fortsatt stabila bostadspriser inom verksamhetsområdet. Inom respektive kommuncentra råder bostadsbrist, främst på hyreslägenheter. Då nyproduktionen är ytterst marginell är risken för väsentliga prisfall låg, så länge inte utflyttning sker. Bankens verksamhet Bankens verksamhetsområde omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Huvudkontoret är beläget i Arvika med kontor i Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng. Banken är en fullservicebank och tillhandahåller på samtliga sju kontor in- och utlåningstjänster, placeringar, notariattjänster inklusive familjejuridik, betalningsförmedling, valutahandel och förvaring. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till en långsiktig bankrelation. 4 3 UnderUnder 2014 har vi arbetat vidarevidare med att: 2014 har vi arbetat med att: - ge våra en fullgod serviceservice på allapå våra samt via telefonbank personlig serviceservice - gekunder våra kunder en fullgod allakontor, våra kontor, samt via telefonbank personlig - öka antalet rådgivningar med fokus långsiktiga kundrelationer - öka antalet rådgivningar med på fokus på långsiktiga kundrelationer - bidra- till ekonomisk tillväxt,tillväxt, både för verksamhetsområdet i helheti helhet och föroch denför enskilde kunden bidra till ekonomisk både för verksamhetsområdet den enskilde kunden Landets tredjetredje bästa bästa bank när kunderna får bestämma. Landets bank när kunderna får bestämma. WestraWestra Wermlands Sparbank hamnar återigen bland landets bästa banker när kunderna får säga Wermlands Sparbank hamnar återigen bland landets bästa banker när kunderna fårsitt. säga sitt. ÖverstÖverst på listan och Åtvidabergs Sparbank. I undersökningen var sparbanker på kom listanÅse komViste Åse Sparbank Viste Sparbank och Åtvidabergs Sparbank. I undersökningen var sparbanker klart dominerande och långt första affärsbanken. Det visar årliga från från klart dominerande ochföre långtden före den första affärsbanken. Detden visar den undersökningen årliga undersökningen Svenskt Kvalitetsindex (SKI). (SKI). Vad gäller service får Westra Wermlands Sparbank högst betyg Svenskt Kvalitetsindex Vad just gäller just service får Westra Wermlands Sparbank högst av betyg av alla banker i årets undersökning och hamnar på hela 86,6 av 100 möjliga. Detta kan jämföras med alla banker i årets undersökning och hamnar på hela 86,6 av 100 möjliga. Detta kan jämföras med bankbranschen totalt som 78,1. bemötande inom Westra Wermlands Sparbank bankbranschen totaltligger som på ligger på Personalens 78,1. Personalens bemötande inom Westra Wermlands Sparbank får hela kunderna. får91,5 helai betyg 91,5 i av betyg av kunderna. Utveckling av Sparbankens ställning och resultat Utveckling av Sparbankens ställning och resultat Den totala ökadeökade under under året med och% uppgick till 10 295 mkr vidmkr årets Den sparandevolymen totala sparandevolymen året10,0 med%10,0 och uppgick till 10 295 vid slut. årets slut. Inlåning från allmänheten ökadeökade med 2,0 % 2,0 till 5%561 mkr och förmedlat sparande ökadeökade genomgenom en Inlåning från allmänheten med till 5 561 mkr och förmedlat sparande en kombination av kursökningar och nysparande med hela till 4%734 mkr. kombination av kursökningar och nysparande med21,2 hela%21,2 till 4 734 mkr. Den totala ökadeökade under under året med % 1,9 och% uppgick till 7 374 mkr vidmkr årets Den kreditvolymen totala kreditvolymen året1,9 med och uppgick till 7 374 vid slut. åretsEn slut. En fortsattfortsatt svag kreditefterfrågan medförde en minskning av utlåningen i egeni balansräkning med 50 mkr50 mkr svag kreditefterfrågan medförde en minskning av utlåningen egen balansräkning med (-1,0 %). Förmedlade hypotekskrediter ökadeökade med 11,4 till 2%258 mkr. ej utnyttjade (-1,0 %). Förmedlade hypotekskrediter med%11,4 till 2 258Beviljade mkr. Beviljade ej utnyttjade krediter minskade med 9,9 % 9,9 till 389 mkr. krediter minskade med % till 389 mkr. Den låga under under det gångna räkenskapsåret har medfört att bankens goda goda Denkreditefterfrågan låga kreditefterfrågan det gångna räkenskapsåret har medfört att bankens likviditetssituationen ytterligare stärkts. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick bankens likviditetssituationen ytterligare stärkts. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick bankens Under 2014 har vi arbetat vidare med att: likviditetsreserv enligt definitionen FFFSkontor, 2010:7samt till 1 via 350 mkr. med andra likviditetsreserv enligt på definitionen i FFFS 2010:7 tilltelefonbank 1 350Tillsammans mkr. personlig Tillsammans med andra - ge våra kunder en fullgod service allai våra service marknadsnoterade tillgångar (1 mkr) den totalt likviditeten till 2 911 mkr. marknadsnoterade tillgångar (1 561uppgick mkr) uppgick dentillgängliga totalt tillgängliga likviditeten till 2 911Detta mkr. Detta - öka antalet rådgivningar med fokus på561 långsiktiga kundrelationer innebär att banken kommer attverksamhetsområdet uppfylla kravenkraven på likviditetsreserv 2015 med innebär att banken att uppfylla på likviditetsreserv som under införs under 2015god med god - bidra till ekonomisk tillväxt, bådekommer för i helhet och försom deninförs enskilde kunden marginal, samtidigt som risken för en för kraftig marknadsstörning kan hanteras. Förutom den information marginal, samtidigt som risken en kraftig marknadsstörning kan hanteras. Förutom den information likviditetsrisker på får bankens hemsida, finns i finns not 3i kompletterande information om om om likviditetsrisker som lämnas på bankens hemsida, not 3 kompletterande information Landetsom tredje bästa banksom när lämnas kunderna bestämma. kontraktuella bindningstider samt i samt kassaflödesanalysen förändringen under under räkenskapsåret. kontraktuella bindningstider i kassaflödesanalysen förändringen räkenskapsåret. Westra Wermlands Sparbank hamnar återigen bland landets bästa banker när kunderna får säga sitt. Bankens soliditet har ökat till 26,3 tack relativt högt resultat i kombination med med harfrån ökat24,7 från % till%, 26,3 %,vare tackett vare ett relativt högt i kombination Överst på listanBankens kom Åsesoliditet Viste Sparbank och%24,7 Åtvidabergs Sparbank. I undersökningen varresultat sparbanker en fortsatt positiv kursutveckling påaffärsbanken. aktieinnehavet i Swedbank (publ). Kapitalrelationen till en fortsatt positiv på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Kapitalrelationen till klart dominerande och långt före kursutveckling den första Det visar den AB årliga undersökningen från uppgåruppgår 27,78 % jämfört medgäller nuvarande minimikravet på 10,5 inklusive buffertkrav. Nyckeltal hela 27,78 % jämfört medjust nuvarande minimikravet på%10,5 %Sparbank inklusive buffertkrav. Svenskt hela Kvalitetsindex (SKI). Vad service får Westra Wermlands högst betyg Nyckeltal av och och ekonomisk utveckling under fem årfem finns på sid 7 och 8. ekonomisk utveckling finns på sid100 7 och 8. alla banker i årets undersökning och under hamnar påår hela 86,6 av möjliga. Detta kan jämföras med bankbranschen totalt som ligger på 78,1. Personalens bemötande inom Westra Wermlands Sparbank Trotsi betyg sjunkande marknadsräntor blev räntenettot i stort sett oförändrat jämförtjämfört med 2013. Trots av sjunkande marknadsräntor blev räntenettot i stort sett oförändrat med 2013. får hela 91,5 kunderna. Utveckling av Under Sparbankens och resultat Under 2014 erhölls enställning utdelning på bankens innehav i Swedbank AB (publ) med 44,9 (f mkr å 41,8 2014 erhölls en utdelning på bankens innehav i Swedbank AB (publ) medmkr 44,9 (f å 41,8 mkr). mkr). Den totala sparandevolymen ökade under året med 10,0 % och uppgick till 10 295 mkr vid årets slut. Inlåning från ökade med 2,0 %främst till 5 561 mkr och förmedlat sparande ökade genom en som som Somallmänheten framgår av not 6 är det främst värdepappersprovisionerna samt försäkringsprovisioner Som framgår av not 6 är det värdepappersprovisionerna samt försäkringsprovisioner kombination av kursökningar och nysparande med hela 21,2 % till 4 734 mkr. redovisas i posten övrigaövriga provisioner som står förstår huvuddelen av ökningen av posten redovisas i posten provisioner som för huvuddelen av ökningen av posten provisionsintäkter. provisionsintäkter. Den totala kreditvolymen ökade under året med 1,9 % och uppgick till 7 374 mkr vid årets slut. En fortsatt svag medförde en minskning avfinansiella utlåningen i egen balansräkning mkr Åretskreditefterfrågan utfall posten nettoresultat av transaktioner (not 8)(not är med lägre än förra Årets(6,9 utfallmkr) (6,9av mkr) av posten nettoresultat av finansiella transaktioner 8) är50 lägre änårets förra årets (-1,0 %).utfall Förmedlade hypotekskrediter ökade med 11,4 % till 2 258 mkr. Beviljade ej utnyttjade (9,5 beroende på lägre vinstervinster på räntebärande värdepapper och och utfallmkr). (9,5 Detta mkr). är Detta är beroende på realiserade lägre realiserade på räntebärande värdepapper krediter minskade med 9,9 % till 389 mkr. spaxar. spaxar. ÖkadeÖkade personalkostnader står förstår huvuddelen av ökade allmänna administrationskostnader (1,1 %). personalkostnader för huvuddelen av ökade allmänna administrationskostnader (1,1 %). Den låga kreditefterfrågan under det gångna räkenskapsåret har medfört att bankens goda likviditetssituationen ytterligare stärkts. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick bankens likviditetsreserv enligt definitionen i FFFS 2010:7 till 1 350 mkr. Tillsammans med andra marknadsnoterade tillgångar (1 561 mkr) uppgick den totalt tillgängliga likviditeten till 2 911 mkr. Detta 4 innebär att banken kommer att uppfylla kraven på likviditetsreserv som införs under 2015 med god marginal, samtidigt som risken för en kraftig marknadsstörning kan hanteras. Förutom den information om likviditetsrisker som lämnas på bankens hemsida, finns i not 3 kompletterande information om 5 5 Den minskning som skedde av de osäkra fordringarna under 2013 har bidragit till att kreditförlusterna för räkenskapsåret är på en historiskt låg nivå. Andelen osäkra fordringar vid räkenskapsårets slut pekar på att kreditkvalitén är fortsatt god. Årets övriga totalresultat uppgår till +62 mkr (f å +222 mkr) vilket huvudsakligen beror på en fortsatt positiv kursutveckling på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Sparbankens balansomslutning har under året ökat från 7 539 mkr till 7 809 mkr (3,6 %). Sparbankens samlade affärsvolym har ökat från 16 595 mkr till 17 669 mkr (6,5 %). Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheter har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policyer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för. Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 38 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation. Information om icke-finansiella resultatindikationer Miljöcertifierade Banken är miljöcertifierad enligt ISO14001. Miljöarbetet är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärs- och miljönytta går hand i hand. Genom ett internt aktivt miljöarbete där ett antal mål satts, exempelvis avseende minskad energi- och pappersförbrukning, vill vi bidra till att miljöbelastningen minskar. Även kunderna kommer att märka av att banken är miljöcertifierad bland annat genom att: • De mer miljövänliga tjänsterna kommer att framhållas • Miljöfrågor kommer att ingå som en del i beslutsunderlaget vid kreditgivning till företag. Förhoppningsvis kommer allt fler kunder att väga in miljötänkandet även i sitt val av bankkontakt. Bankens miljöarbete styrs genom ett miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy, miljömål och strategier. Certifikatet gäller i tre år. En gång per år revideras Miljöledningssystemet externt. Omcertificering sker vart tredje år. Personal Sparbankens ambition är att kännetecknas som en god arbetsgivare som verkar för en trygg arbetsplats och jämställdhet. Detta avspeglar sig i ett antal policyer inom dessa områden. Ett ständigt pågående projekt är utveckling vilket är speciellt viktigt i dessa tider med snabbt ökade kunskapskrav och ändrade regelverk. En årlig mätning av personalens upplevda nöjdhet såsom anställd i banken utförs, därutöver genomförs medarbetarsamtal med varje anställd i syfte att fånga upp eventuella kompetensglapp. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen I not 10 redovisas berednings- och beslutsprocessen för ersättningar till ledningen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Enligt gjorda prognoser för det kommande verksamhetsåret kommer sparbankens rörelseresultat att bli lägre jämfört med 2014. Detta beror främst på att det rekordlåga ränteläget kommer att resultera i ett väsentligt lägre räntenetto. Den samlade bedömningen är att rörelseresultatet förväntas minska med mellan 10 % och 20 %. 5 6 Fem år i sammandrag - Nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 17 669 16 595 15 201 14 334 13 877 6,47 9,17 6,05 3,29 6,56 26,29 24,70 21,78 20,74 22,38 3,47 2,96 2,96 2,84 2,96 27,78 21,20 23,45 22,75 23,71 2,05 2,14 2,44 2,77 2,65 1,59 1,64 1,68 1,54 1,39 0,90 0,85 0,78 0,53 0,44 6,06 6,22 6,02 4,30 3,73 1,66 1,74 1,11 0,91 0,81 0,43 0,45 0,46 0,52 0,57 0,44 0,48 0,54 0,66 0,67 52,04 53,65 40,22 38,68 47,55 0,22 0,26 0,74 0,88 0,42 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) 0,02 0,18 0,47 0,67 0,46 Ut-/inlåningskvot 0,85 0,88 0,78 0,88 1,01 95 98 94 94 92 7 7 7 7 7 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av obeskattade reserver Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital Avkastning på tillgångar Nettoresultat i % av balansomslutningen K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Utlåning till allmänheten / Inlåning fr. allmänheten Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor 6 7 Resultat- och balansräkning, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter 2014 2013 2012 2011 2010 156 116 59 291 6 944 47 696 270 047 155 521 50 379 9 514 44 363 259 777 160 811 46 364 17 732 23 348 248 255 160 633 43 866 53 10 787 215 339 137 241 41 752 5 755 1 796 186 544 Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader 105 513 11 332 1 062 117 907 104 349 12 518 7 501 124 368 100 424 13 378 19 586 133 388 97 744 15 009 28 371 141 124 92 226 14 247 18 769 125 242 Nedskrivning av aktier i intressebolag Rörelseresultat 0 152 140 -250 135 159 -150 114 717 -500 73 715 -1 760 59 542 Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat 311 -22 959 129 492 20 990 -25 237 130 912 -20 406 -16 281 78 030 284 -17 680 56 319 282 -15 107 44 717 8 085 676 603 4 727 252 1 437 639 917 770 12 763 28 886 7 808 998 10 361 609 901 4 776 845 1 289 948 810 541 13 947 27 834 7 539 377 20 659 1 043 443 4 107 630 1 254 032 529 941 15 549 32 180 7 003 434 19 346 893 806 4 095 565 738 134 403 542 17 312 25 671 6 193 376 30 496 428 293 4 192 855 458 223 393 242 19 042 30 781 5 552 932 142 961 5 561 256 49 925 1 533 5 755 675 353 2 052 970 7 808 998 167 992 5 453 695 53 944 1 308 5 676 939 664 1 861 774 7 539 377 171 971 5 244 805 54 960 759 5 472 495 21 654 1 509 285 7 003 434 203 691 4 641 482 63 174 467 4 908 814 1 248 1 283 314 6 193 376 116 754 4 165 688 27 128 295 4 309 865 1 532 1 241 535 5 552 932 Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital Förslag till behandling av sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål - överföring till reservfonden 129 492 10 000 119 492 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 27,78 % (föregående år 23,67 %). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till 1 276 mkr (1 050 mkr) och samlat kapitalkrav inklusive buffertkrav uppgår till 482 mkr (355 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 38 om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 8 7 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader 2014 2013 207 911 51 795 229 680 74 159 Räntenetto 4 156 116 155 521 Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter 5 6 7 8 9 46 479 71 250 -11 959 6 944 1 217 270 047 42 736 63 408 -13 029 9 514 1 627 259 777 Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster 10 21 11 105 513 1 434 9 898 116 845 104 349 1 871 10 647 116 867 153 202 -1 062 0 142 910 -7 501 -250 152 140 311 -22 959 129 492 135 159 20 990 -25 237 130 912 129 492 130 912 62 732 -2 221 1 193 61 704 226 309 -4 518 -214 221 577 191 196 352 489 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av aktier i intressebolag Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 12 13 14 15 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat enligt resultaträkningen Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat Skatt hänförlig till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 15 9 8 Balansräkning Per den 31 december tkr Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Derivat Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättning för pensioner Avsättning för garantiåtaganden Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, obeskattade reserver, avsättningar och eget kapital Not 18 16 17 18 19 20 3 21 22 15 23 24 25 3 26 27 28 15 29 30 2014 2013 8 085 93 371 676 603 4 727 252 1 344 268 914 039 3 731 866 10 361 0 609 901 4 776 845 1 289 948 807 574 2 967 1 460 1 946 10 817 3 965 337 23 718 7 808 998 2 477 11 470 3 224 244 22 906 7 539 377 142 961 5 561 256 2 198 5 319 10 973 28 708 1 533 0 2 727 5 755 675 167 992 5 453 695 0 7 650 13 795 28 579 1 108 200 3 920 5 676 939 353 1 339 604 583 874 129 492 2 052 970 7 808 998 664 1 208 692 522 170 130 912 1 861 774 7 539 377 Poster inom linjen Not Ställda säkerheter för egna skulder 31 1 234 892 Ansvarsförbindelser 32 92 466 61 202 Åtaganden 33 461 333 507 942 10 9 Rapport Rapport överöver förändringar förändringar i egeti eget kapital kapital tkr tkr Ingående Ingående eget eget kapital kapital 2013-01-01 2013-01-01 ÅretsÅrets resultat resultat ÅretsÅrets övrigtövrigt totalresultat totalresultat ÅretsÅrets totalresultat totalresultat Resultatdisposition Resultatdisposition Utgående Utgående eget eget kapital kapital 2013-12-31 2013-12-31 Reservfond Reservfond Verkligt Verkligt värdevärde reserv reserv ÅretsÅrets resultat resultat TotaltTotalt eget eget kapital kapital 1 1301 662 130 662 0 0 0 0 300 593 300 593 0 0 221 577 221 577 78 030 78 030 130 912 130 912 0 0 78 030 78 030 1 2081 692 208 692 0 0 522 170 522 170 -78 030 -78 030 130 912 130 912 1 2081 692 208 692 0 0 0 0 522 170 522 170 0 0 61 704 61 704 130 912 130 912 129 492 129 492 0 0 130 912 130 912 1 3391 604 339 604 0 0 583 874 583 874 -130 -130 912 912 129 492 129 492 1 8611 774 861 774 129 492 129 492 61 704 61 704 191 196 191 196 0 0 2 0522 970 052 970 20142014 20132013 152 140 152 140 135 159 135 159 4 1634 163 -582 -582 -22 -22 0 0 1 4341 434 3 3383 338 -25 383 -25 383 135 088 135 088 3 1503 150 -497 -497 0 0 -408 -408 2 1212 121 8 9108 910 -18 454 -18 454 129 981 129 981 23 583 23 583 45 789 45 789 -154 -154 453 453 107 561 107 561 -25 031 -25 031 -999 -999 -2 468 -2 468 129 070 129 070 -34 054 -34 054 -678 -678 743 743 -37 439 -37 439 208 890 208 890 -3 979 -3 979 4 8954 895 -7 541 -7 541 -417 -417 990 990 Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen Avyttring/inlösen av finansiella av finansiella tillgångar tillgångar (+) (+) Investering Investering i finansiella i finansiella tillgångar tillgångar (-) (-) Avyttring Avyttring av materiella av materiella tillgångar tillgångar (+) (+) Förvärv Förvärv av materiella av materiella tillgångar tillgångar (-) (-) Kassaflöde Kassaflöde från från investeringsverksamheten investeringsverksamheten 221 221 -41 032 -41 032 0 0 -250 -250 -41 061 -41 061 0 0 -60 043 -60 043 408 408 -269 -269 -59 904 -59 904 ÅretsÅrets kassaflöde kassaflöde Likvida Likvida medel medel vid årets vid årets början början Likvida Likvida medel medel vid årets vid årets slut slut 88 009 88 009 559 750 559 750 647 759 647 759 -477 -477 894 894 037 644 1 0371 644 559 750 559 750 2014-12-31 2014-12-31 2013-12-31 2013-12-31 8 0858 085 639 674 639 674 10 361 10 361 549 389 549 389 647 759 647 759 0 0 647 759 647 759 559 750 559 750 0 0 559 750 559 750 Ingående Ingående eget eget kapital kapital 2014-01-01 2014-01-01 ÅretsÅrets resultat resultat ÅretsÅrets övrigtövrigt totalresultat totalresultat ÅretsÅrets totalresultat totalresultat Resultatdisposition Resultatdisposition Utgående Utgående eget eget kapital kapital 2014-12-31 2014-12-31 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (indirekt (indirekt metod) metod) 1 januari 1 januari - 31 december - 31 december tkr tkr Den Den löpande löpande verksamheten verksamheten Rörelseresultat Rörelseresultat (+) (+) Justering Justering för poster för poster som som inte ingår inte ingår i kassaflödet i kassaflödet Förändring Förändring av upplupet av upplupet anskaffningsvärde anskaffningsvärde underunder perioden, perioden, nettonetto (+/-) (+/-) Orealiserad Orealiserad del av del nettoresultat av nettoresultat av finansiella av finansiella transaktioner transaktioner (+/-) (+/-) Reavinst/reaförlust Reavinst/reaförlust vid försäljning vid försäljning av finansiella av finansiella tillgångar tillgångar (-/+) (-/+) Reavinst/reaförlust Reavinst/reaförlust vid försäljning vid försäljning av materiella av materiella tillgångar tillgångar (-/+) (-/+) Av-/nedskrivningar Av-/nedskrivningar (+) (+) Kreditförluster Kreditförluster (+) (+) Betald Betald inkomstskatt inkomstskatt (-) (-) Kassaflöde Kassaflöde från från den löpande den löpande verksamheten verksamheten före före förändringar förändringar av rörelsekapital av rörelsekapital Kassaflöde Kassaflöde från från förändringar förändringar i rörelsekapital i rörelsekapital Ökning/minskning Ökning/minskning av utlåning av utlåning till kreditinstitut, till kreditinstitut, utländsk utländsk valuta valuta (-/+) (-/+) Ökning/minskning Ökning/minskning av utlåning av utlåning till allmänheten till allmänheten (-/+) (-/+) Ökning/minskning Ökning/minskning av värdepapper av värdepapper (-/+) (-/+) Ökning/minskning Ökning/minskning av inlåning av inlåning från allmänheten från allmänheten (+/-) (+/-) Ökning/minskning Ökning/minskning av skulder av skulder till kreditinstitut till kreditinstitut (+/-) (+/-) Förändring Förändring av övriga av övriga tillgångar tillgångar (+/-) (+/-) Förändring Förändring av övriga av övriga skulder skulder (+/-) (+/-) Kassaflöde Kassaflöde från från den löpande den löpande verksamheten verksamheten tkr tkr Följande Följande delkomponenter delkomponenter ingåringår i likvida i likvida medel medel Kassa Kassa Utlåning Utlåning till kreditinstitut, till kreditinstitut, svensk svensk valuta valuta Summa Summa enligt enligt balansräkningen balansräkningen Outnyttjad Outnyttjad checkräkningskredit checkräkningskredit Summa Summa likvida likvida medel medel 10 1 5091 285 509 285 130 912 130 912 221 577 221 577 352 489 352 489 0 0 1 8611 774 861 774 11 11 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Westra Wermlands Sparbank med säte i Arvika. Adressen till huvudkontoret är Västra Torggatan 1 A, Arvika. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23/02/2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 08/05/2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37. (e) Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som sparbanken tillämpar från och med 1 januari 2014. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning. Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. ( Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom "Övrigt totalresultat" har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte kan omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Då banken inte har poster som inte kan omföras till årets resultat har denna förändring inte påverkat bankens balans- och resultaträkningar. (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på sparbankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka sparbankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari 2017. IASB har publicerat de tre första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. 12 11 Effekten för banken är i huvudsak begränsad till förändrad redovisning av skillnaden mellan upplupet anskaffningsvärde och aktuellt marknadsvärde på bankens innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper. Denna skillnad (per 2014-12-31 +9 670 tkr) redovisas idag i fond för verkligt värde, där årets förändring ingår i övrigt totalresultat. (g) Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning. (h) Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Se vidare (j) (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. (j) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (k) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (l) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som innehas för handel. 12 13 - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar. (m) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (n) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (p) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när sparbanken presterat och en avtalsenligt skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för 14 13 handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Därutöver redovisas innehavet i Sparbanken Likviditetsfond löpande till verkligt värde då bedömningen är att detta ger en mer rättvisande bild av sparbankens ställning. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde. (q) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan regleras netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (r) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak och valutaterminer. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 14 15 1. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt värdepapper i utländsk valuta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde av att upplåningsräntan överstiger kundens lånetak b) risken för förändring i valutakurser vilket medför risk för värdenedgång på värdepapper noterade i utländsk valuta. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med räntetak, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationen 1 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. (ii) Säkring av finansiell tillgång i utländsk valuta För ekonomisk säkring av finansiell tillgång mot valutakursrisk används valutaterminer. Detta har skett genom att de belopp i utländsk valuta som erhålls på slutförfallodagen valutakurssäkrats. I redovisningen värderas både den underliggande tillgången och säkringsinstrumentet till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. (s) Metoder för bestämning av verkligt värde I not 35 beskrivs de metoder och antagande sparbanken använder för beräkning av verkligt värde. (t) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla krediter som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 200.000 SEK. Inga gruppvisa reserveringar sker. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att 16 15 hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. (u) Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med sparbankens principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. (v) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. 16 17 (iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter - maskiner och andra tekniska anläggningar - inventarier, verktyg och installationer se nedan 5 år 5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 40 år. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. (w) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för sparbankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning över resultaträkningen redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen fördelas proportionellt mellan de tillgångar som ingår i den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. (x) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. (ii) Pensionering i egen regi För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen. Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen 1 234 tkr ingår i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 "Avsättning för pensioner". (iii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om sparbanken är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. (iv) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. 18 17 (y) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. (z) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Arbetsutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. 18 19 Kreditkvalitet Utlåning till allmänheten Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i sparbanken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget indelas sparbankens företagsutlåning i riskklasser med ledning av parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. Riskklasserna är indelade i en skala från 0 till 5, där 0 är högst risk och 5 lägst risk. Riskklass 5 4 3 2 1 0 Totalt exponerat belopp för riskklassificerade krediter 2014 509 272 420 185 375 039 607 259 121 984 88 219 2 121 958 %-andel 24% 20% 18% 29% 6% 4% 2013 379 146 455 853 440 964 591 904 142 104 107 128 2 117 099 %-andel 18% 22% 21% 28% 7% 5% Även för engagemang som inte riskklassificeras, främst privatpersoner, används ett scoringssystem i samband med kreditbeviljning. Systemet använder sig av en sammanvägning av både internt och externt beteende för att få fram ett risktal. I bankens regelverk för kreditdelegering finns minimikrav på risktal för att sökt kredit kan beviljas. Till skillnad mot företagskrediter sker riskklassificering vid varje ny kreditbeviljning och inte av hela kundengagemanget. En löpande uppföljning sker av beviljningsstatistiken i syfte att förhindra ökande kreditrisker. Riskklasserna är indelade i en skala från 0 till 21, där 0 är högst risk och 21 lägst risk. Scoringpoäng 18 - 21 14 - 17 10 - 13 4-9 0-3 Fördelning av under året beviljade privatkrediter 2014 57% 25% 11% 3% 3% 100% 2013 44% 26% 17% 9% 4% 100% Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa 2014 2013 7 702 262 2 005 1 650 3 015 14 634 8 174 2 2 557 2 536 1 611 14 880 20 000 1 501 944 3 116 174 1 295 926 100 440 4 738 558 37 916 1 429 544 3 221 502 1 186 533 102 069 4 791 031 10 411 4 495 5 916 12 851 4 541 8 310 7 702 0 7 702 8 106 0 8 106 Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra 0 13 500 Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor 21 724 14 524 7 200 26 441 17 440 9 001 11 306 8 970 2 336 14 186 11 149 3 037 tkr Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor 19 20 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa 2014 2013 20 000 1 492 974 3 113 838 1 294 549 100 440 4 727 252 37 916 1 418 395 3 218 465 1 185 533 102 069 4 776 845 Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker: Om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. Erhållna säkerheter och andra former av kreditförstärkning Under perioden har inga säkerheter tagits i anspråk. Utlåning till kreditinstitut Interna styrdokument finns upprättade som begränsar storleken på exponering utifrån kreditrisken. Utlåning till kreditinstitut fördelad på rating1 -A - BBB - utan rating Summa 1 enligt Standard and Poor's rating 2014 612 874 50 000 13 729 676 603 2013 548 862 50 000 11 039 609 901 Obligationer och andra räntebärande värdepapper I bankens policy för finansverksamheten finns regler för vilka motparter banken kan ha, samt storleken på enskild placering. Reglerna innebär att det utöver krav på en minimirating, även finns en koppling mellan risk och storlek på enskild exponering. För emittenter utan en officiell rating bedöms risken i vissa fall utifrån en externt upprättad kreditanalys, en så kallad skuggrating. Värdepapper fördelad på rating1 2014 2013 - AAA 671 348 551 057 - AA 85 545 0 -A 51 195 91 101 - BBB 116 812 112 773 - BB 31 383 38 824 - B eller lägre 0 0 - utan rating 471 356 486 193 - efterställd fordran, utan rating 10 000 10 000 1 437 639 1 289 948 Summa 1 enligt Standard and Poor's rating alternativt omräknat betyg från annat kreditvärderingsinstitut Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast sker i likvida värdepapper, dvs. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för att säkerställa att banken har en tillräcklig likviditetsreserv för att hantera en större marknadsstörning. Enligt bankens likviditetspolicy ska denna likviditetsreserv bestå av högkvalitativa värdepapper samt bankens checkräkning. I nedanstående tabell redovisas de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponeringen motsvarar likviditetsexponering. 20 21 Löptidsinformation, 2014 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat Aktier Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr. allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder Total skillnad Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid år år men mån men högst 5 år högst 1 år På anfordran Summa redovisat värde Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån 8 085 0 0 0 0 0 8 085 0 626 603 50 000 0 0 0 0 676 603 0 259 666 99 688 256 966 831 663 3 279 269 0 4 727 252 4 110 932 0 0 0 29 998 0 0 121 477 0 0 1 164 324 857 0 68 937 9 0 52 903 0 917 770 1 437 639 866 917 770 1 286 164 866 917 770 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 763 4 302 12 763 4 302 0 0 0 0 0 0 0 23 718 23 718 0 894 354 179 686 378 443 1 996 844 3 348 215 1 011 456 7 808 998 6 315 732 112 016 109 6 028 24 808 0 0 142 961 24 808 4 311 298 0 0 503 333 73 0 630 990 72 0 115 635 503 0 0 1 550 0 0 0 19 019 5 561 256 2 198 19 019 5 561 256 2 053 0 0 0 4 423 314 -3 528 960 0 0 503 515 -323 829 0 0 637 090 -258 647 0 0 140 946 1 855 898 0 1 533 3 083 3 345 132 28 708 0 47 727 963 729 28 708 1 533 5 755 675 2 053 323 0 1 533 5 589 650 726 082 22 21 2014 — ett år med Westra Wermlands Sparbank ... Företagarträff i Töcksfors. Världsmijödagen Stadsparkens dag och Arv ika stadslopp. Premiär för oksgrupp. ebo fac S WW Besök av Arvikas lucior. Sulviksdagarna. stet. Pristagare i Draknä Massagestolar til l Demensföreninga rna i Arvika och Eda. Ung Företagsamhe t mässa. Vi finns här för dig. Vi finns här, i västra Värmland. n. Årets seniorresa gick till Budapest. ”Sparbanksslaget” på Kingselvikens golfbana. Fjärdeklassare på en. studiebesök i bank Löptidsinformation, 2013 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat Aktier Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr. allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder Total skillnad Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid år år men mån men högst 5 år högst 1 år På anfordran Summa redovisat värde Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån 10 361 0 0 0 0 0 10 361 0 559 901 0 50 000 0 0 0 609 901 0 415 582 97 785 228 342 844 869 3 190 267 0 4 776 845 4 035 136 0 0 0 79 894 0 0 199 100 1 019 0 960 830 441 0 0 0 0 50 124 0 810 541 1 289 948 1 460 810 541 1 010 954 441 810 541 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 13 947 3 468 13 947 3 468 0 0 0 0 0 0 0 22 906 22 906 0 985 844 177 679 478 461 1 806 140 3 190 267 900 986 7 539 377 5 857 072 138 978 6 875 11 014 11 125 0 0 167 992 11 125 4 032 934 0 720 451 0 638 742 0 61 568 0 0 0 0 25 365 5 453 695 25 365 5 453 695 0 0 0 4 171 912 -3 186 068 0 0 727 326 -549 647 0 0 649 756 -171 295 0 0 72 693 1 733 447 0 1 108 1 108 3 189 159 28 579 200 54 144 846 842 28 579 1 308 5 676 939 1 862 438 0 1 108 5 465 928 391 144 För inlåning överensstämmer inte den kontraktuella löptiden med den förväntade. Detta beroende på att sparbanken förväntar sig att inlåningen från allmänheten fortsatt kommer att öka under kommande räkenskapsår. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste av marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 2,3 Mkr (f å 1,4 Mkr). 23 24 Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. För att reducera risken i lämnade krediter med takräntevillkor har räntecapar tecknats med ett nominellt värde på 100 mkr. Enligt finanspolicyn får inte sparbankens totala ränterisk vid 1 % ränteförändring överstiga 5 % av kapitalbasen. Om risk finns för för överskridande ska ränteswapavtal tecknas för att nedbringa exponeringarna. Per den 31 december 2014 uppgick sparbankens ränterisk till 2,25 % (f å 2,44 %) av kapitalbasen. 2014 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering 2013 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt 0 0 0 0 0 0 0 8 085 8 085 626 603 50 000 0 0 0 0 0 0 676 603 3 394 975 353 996 60 503 178 493 494 056 245 229 0 0 4 727 252 158 857 0 886 670 0 20 337 0 60 692 0 169 498 0 77 432 0 64 153 0 0 959 419 1 437 639 959 419 4 180 435 1 290 666 80 840 239 185 663 554 322 661 64 153 967 504 7 808 998 142 961 0 0 0 0 0 0 0 142 961 4 518 294 0 0 284 995 0 0 271 909 0 0 359 081 0 0 108 058 0 0 7 577 0 0 0 0 0 11 342 51 458 2 053 323 5 561 256 51 458 2 053 323 4 661 255 284 995 271 909 359 081 108 058 7 577 0 2 116 123 7 808 998 -480 820 1 005 671 -191 069 -119 896 555 496 315 084 64 153 -1 148 619 -480 820 524 851 333 782 213 886 769 382 1 084 466 1 148 619 0 Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt 0 0 0 0 0 0 0 10 361 10 361 559 901 0 50 000 0 0 0 0 0 609 901 3 328 060 412 969 40 311 104 048 506 289 385 168 0 0 4 776 845 219 690 0 715 269 0 158 717 0 20 218 0 103 430 0 72 624 0 0 0 0 852 322 1 289 948 852 322 4 107 651 1 128 238 249 028 124 266 609 719 457 792 0 862 683 7 539 377 167 634 0 0 0 0 0 0 358 167 992 4 333 737 0 0 410 628 0 0 282 922 0 0 355 820 0 0 51 569 0 0 9 999 0 0 0 0 0 9 020 55 252 1 862 438 5 453 695 55 252 1 862 438 4 501 371 410 628 282 922 355 820 51 569 9 999 0 1 927 068 7 539 377 -393 720 717 610 -33 894 -231 554 558 150 447 793 0 -1 064 385 -393 720 323 890 289 996 58 442 616 592 1 064 385 1 064 385 0 24 25 Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör +/2 279 tkr ( f å +/- 1 416 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är utsatt för följande valutaexponeringar: - värdeförändringsrisk på inneliggande lager av resevaluta. - in- och utlåning i utländsk valuta. - finansiella tillgångar noterade i utländsk valuta. - betalningsflöden i utländsk valuta Valutarisken i in- och utlåning samt betalningsflöden reduceras löpande genom motpositioner. Valutarisken i finansiella tillgångar har hanterats genom att valutaterminer tecknats som matchar de kontraktuella kassaflödena från tillgångarna. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 5 107 tkr (f å 5 221 tkr) i rörelseresultatet och med 3 798 tkr (f å 3 923 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. En generell höjning med 10 procentenhet av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska sparbankens resultat före skatt med approximativt 180 tkr för året som slutar 31 december 2014 (f å 169 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har inkluderats i denna beräkning. 2014 Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Nominellt värde av säkringspost Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder inkl. eget kapital Summa skulder och eget kapital Effekt (f skatt) av 10 % ökning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta 2013 Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Nominellt värde av säkringspost Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder inkl. eget kapital Summa skulder och eget kapital Effekt (f skatt) av 10 % ökning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa 17 140 4 893 0 0 551 22 584 0 22 011 0 22 011 25 0 0 0 7 32 0 24 0 24 8 900 0 49 715 -49 715 1 067 9 967 0 8 875 21 8 896 3 0 0 0 41 44 0 3 0 3 10 861 30 922 12 811 -12 811 110 41 893 30 945 10 836 7 41 788 36 929 35 815 62 526 -62 526 1 776 74 520 30 945 41 749 28 72 722 -57 -1 -107 -4 -11 -180 EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa 39 469 3 304 18 227 -18 227 371 43 144 0 42 758 0 42 758 23 0 0 0 7 30 0 21 0 21 2 943 0 31 848 -31 848 1 153 4 096 0 2 932 0 2 932 0 0 0 0 13 13 0 0 0 0 18 077 28 995 0 0 131 47 203 29 014 18 056 15 47 085 60 512 32 299 50 075 -50 075 1 675 94 486 29 014 63 767 15 92 796 -39 -1 -116 -1 -12 -169 Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav utgörs till största delen av sparbankens näringsbetingade innehav i Swedbank AB (publ). Under räkenskapsåret 2008 skedde en nedskrivning av detta innehav med 164 905 tkr. Den kursuppgång på 569 382 tkr som skett sedan dess redovisas i övrigt totalresultat. En kursförändring på 10 % påverkar övrigt totalresultat med 86 998 tkr. 25 26 Det enda ytterligare aktieinnehavet av storlek utgörs av 95 aktier i Indecap AB. I detta innehav finns för närvarande ett övervärde på 4 822 tkr som redovisas i fond för verkligt värde. En kursförändring på 10 % påverkar övrigt totalresultat med 2 128 tkr. I posten aktier och andelar återfinns även en fondinvestering i Sparbanken Likviditetsförvaltning. Fonden har i huvudsak placerat i räntebärande värdepapper med låg emittentrisk, vilket medför att en negativ värdeförändring kan uppstå vid en stigande marknadsränta. Innehavet värderas löpande till marknadsvärde där värdeförändringen redovisas i nettoresultatet av finansiella transaktioner. En värdeförändring på 10 % påverkar årets resultat med 2 045 tkr. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl. a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl. a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Derivat och säkringsredovisning 2014 Derivat tkr Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt, räntecapar Valutarelaterade kontrakt, valutaterminer Total summa Derivat och säkringsredovisning 2013 Derivat tkr Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt, räntecapar Valutarelaterade kontrakt, valutaterminer Total summa Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år 0 888 888 100 000 50 628 150 628 >5 år Total 0 19 016 19 016 100 000 70 532 170 532 Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden 0 866 866 0 2 198 2 198 Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år 30 000 19 806 49 806 100 000 31 750 131 750 >5 år Total 0 0 0 130 000 51 556 181 556 Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden 60 1 400 1 460 0 0 0 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på de säkrade posterna med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 2 265 tkr och på säkringsinstrumenten (derivat) till -2 238 tkr. Mellanskillnaden 27 tkr är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på att räntecapar förvärvas innan takräntelånen betalas ut. 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper, ej värderade till verkligt värde via RR Avkastning på livsparförsäkring Övriga Summa Varav ränteintäkt från osäkra fordringar 2014 4 393 172 073 28 666 2 779 0 207 911 1 109 2013 11 537 181 279 36 714 124 26 229 680 2 050 26 27 2014 2013 941 48 781 3 460 2 073 0 51 795 156 116 2 172 69 943 3 265 2 044 0 74 159 155 521 2014 2013 1,81 1,83 2,05 3,63 0,90 2,14 4,11 1,32 2014 44 945 1 534 46 479 2013 41 778 958 42 736 2014 11 932 15 935 3 285 249 19 122 5 330 15 397 71 250 2013 11 168 14 757 2 829 325 16 548 5 313 12 468 63 408 2014 7 774 3 666 519 11 959 2013 9 210 3 335 484 13 029 tkr Aktier/andelar Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa 2014 26 2 629 491 3 798 6 944 2013 -47 5 677 -40 3 924 9 514 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Innehav för handelsändamål Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risken i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa 2014 917 -19 2 221 2013 1 099 3 4 518 -2 238 472 2 265 3 798 6 944 -502 3 924 9 514 61 704 221 577 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Stabilitetsavgift Övriga Summa Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) % 5 Erhållna utdelningar tkr Swedbank AB (publ) Övriga utdelningar Summa 6 Provisionsintäkter tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa 7 Provisionskostnader tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat. 28 27 9 Övriga rörelseintäkter 2014 873 0 344 1 217 2013 879 408 340 1 627 2014 43 820 14 028 8 989 3 933 3 832 74 602 2013 42 717 13 505 9 304 3 320 3 435 72 281 2 005 18 001 1 630 1 179 1 793 1 629 4 674 30 911 105 513 2 187 16 833 1 980 751 1 771 2 495 6 051 32 068 104 349 tkr Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar Övriga rörelseintäkter Summa 10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2014 tkr Styrelse, VD och stf VD Löner Sociala kostnader Summa 3 031 952 3 983 2013 Övriga anställda 40 789 13 076 53 865 Styrelse, VD och stf VD Övriga anställda 2 891 908 3 799 39 826 12 597 52 423 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör och vice verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner, pension samt avsättning till vinstandelsstiftelse. Med andra ledande befattningshavare avses de 5 personer som tillsammans med VD och vVD utgör bankledningen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare tkr Styrelseordf. Gunnar Tidemand Niklas Stake Marianne Levin Kenneth Wåhlund Sture Patriksson Christer Fransson Torgny Richardsson Maria Fogelberg Ann-Mari Brodin Matts Myrvold VD Håkan Nordblad Vice VD Cajs-Marie Nyberg Övr. bankledning (5 personer) Summa Grundlön / styrelsearvode 23 40 15 15 6 15 40 15 17 9 1 446 981 3 082 5 704 2014 Sammanträdesarvode 65 93 70 70 27 57 133 70 30 40 0 0 0 655 Övriga förmåner 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 70 9 101 180 Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 774 450 864 2 088 Vinstandels stiftelse 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 32 32 145 209 Övriga ersättningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 88 133 85 85 33 72 173 85 47 49 2 322 1 472 4 192 8 836 28 29 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare tkr Styrelseordf. Ann-Mari Brodin Niklas Stake Marianne Levin Kenneth Wåhlund Sture Patriksson Christer Fransson Torgny Richardsson Maria Fogelberg VD Håkan Nordblad Vice VD Cajs-Marie Nyberg Övr. bankledning (5 personer) Summa Grundlön / styrelsearvode 2013 Sammanträdesarvode 38 38 14 14 14 14 38 14 1 394 919 3 077 5 574 73 93 57 57 55 65 120 77 0 0 0 597 Övriga förmåner 0 0 0 0 0 0 0 0 66 11 70 147 Pensionskostnad Vinstandels stiftelse 0 0 0 0 0 0 0 0 730 448 823 2 001 Övriga ersättningar 0 0 0 0 0 0 0 0 26 26 125 177 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 111 131 71 71 69 79 158 91 2 216 1 404 4 095 8 496 Avsättning till vinstandelsstiftelse och övriga förmåner Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser ränteförmån, kostförmån samt för VD bilförmån. Pensioner För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen. Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen 1 234 tkr ingår i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 29 "Avsättning för pensioner". Övrig bankledning har inga speciella pensionsförmåner utöver kollektivavtalet. Pension utgår från 65 års ålder i likhet med övriga anställda och är förmånsbestämd till 10 % av lönen upp till 7,5 basbelopp, 65 % av lönen mellan 7,5 och 20 basbelopp samt 32,5 % av lönen mellan 20 och 30 basbelopp. Efterlevandepension utgår i likhet som för övriga anställda med villkor i linje med finansförbundets pensionsavtal. Pensionerna är villkorade så tillvida att en reduktion sker av pensionen vid avslutad tjänst före 65 års ålder. Avgångsvederlag Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och vice verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa 2014 8 157 9 929 18 086 2013 8 241 9 207 17 448 Samtliga krediter avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1,8 (1,5) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 1,9 (1,9) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 och FFFS 2011:3 lämnas på sparbankens hemsida, www.wwsparbank.se. Medelantalet anställda - varav kvinnor - varav män Totalt 2014 65 30 95 2013 66 32 98 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män 2014 2013 4 7 5 6 2 5 3 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Inga tjänster har utförts utöver revisionsuppdraget 2014 2013 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdrag 307 283 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 872 468 30 29 11 Övriga rörelsekostnader tkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa 2014 1 722 1 371 1 975 4 613 217 9 898 2013 1 736 1 377 2 561 4 633 340 10 647 2014 2013 6 219 15 251 -4 061 1 851 -2 276 -671 0 1 062 -7 700 6 396 -1 749 -4 987 290 7 501 2014 0 0 2013 -250 -250 2014 0 311 311 2013 20 692 298 20 990 2014 2013 -23 052 93 -22 959 -25 313 76 -25 237 2014 2013 % 12 Kreditförluster, netto tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) Årets nedskrivning för kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-) Årets nettokostnad för kreditförluster 13 Nedskrivning av aktier i intressebolag tkr West Wermland Invest AB Summa 14 Bokslutsdispositioner tkr Återföring av periodiseringsfond Upplösning av avskrivning över plan Summa 15 Skatter Redovisat i resultaträkningen tkr Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt tkr 2014 % Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Schablonränta på periodiseringsfond Redovisad effektiv skatt Skatt hänförligt till övrigt totalresultat Före skatt 60 511 60 511 tkr Finansiella tillgångar som kan säljas Övrigt totalresultat 2013 22,0% 0,2% -7,1% 0,0% 15,1% 152 451 33 539 360 -10 847 0 23 052 22,0% 0,2% -6,0% 0,0% 16,2% 156 149 34 353 342 -9 430 48 25 313 2014 Skatt -1 193 -1 193 Efter skatt 61 704 61 704 Före skatt 221 791 221 791 2013 Skatt 214 214 Efter skatt 221 577 221 577 Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: tkr Övriga finansiella anläggningstillgångar Pensionsavsättningar Skattefordringar/-skulder, netto Uppskjuten skattefordran 2014 0 337 337 2013 0 244 244 Uppskjuten skatteskuld 2014 2 727 0 2 727 2013 3 920 0 3 920 Netto 2014 -2 727 337 -2 390 2013 -3 920 244 -3 676 30 31 16 Utlåning 16 Utlåning till kreditinstitut till kreditinstitut 20142014 tkr tkr Swedbank Swedbank - svensk - svensk valuta valuta - utländsk - utländsk valuta valuta Övriga Övriga Summa Summa 20132013 575 575 945 945 488 488 350 350 36 929 36 929 60 512 60 512 63 729 63 729 61 039 61 039 676 676 603 603 609 609 901 901 17 Utlåning 17 Utlåning till allmänheten till allmänheten 20142014 tkr tkr Utestående Utestående fordringar, fordringar, brutto brutto - svensk - svensk valuta valuta - utländsk - utländsk valuta valuta - förändring - förändring i verkligt i verkligt värde värde på säkrat på säkrat belopp belopp Summa Summa Varav: Varav: osäkra osäkra individuell individuell nedskrivning nedskrivning (specifikation (specifikation se nedan) se nedan) Redovisat Redovisat värde, värde, netto netto 20132013 4 702 4 702 168 168 4 757 4 757 691 691 35 815 35 815 32 299 32 299 575 575 1 041 1 041 4 738 4 738 558 558 4 791 4 791 031 031 21 724 21 724 26 441 26 441 11 306 11 306 14 186 14 186 4 727 4 727 252 252 4 776 4 776 845 845 Förändring Förändring av nedskrivningar, av nedskrivningar, tkr tkr Individuellt Individuellt värderade värderade osäkra osäkra lånefordringar lånefordringar Ingående Ingående balans balans ÅretsÅrets nedskrivning nedskrivning för kreditförluster för kreditförluster Återförda Återförda ej längre ej längre erforderliga erforderliga nedskrivningar nedskrivningar för kreditförluster för kreditförluster Återförda Återförda tidigare tidigare gjorda gjorda nedskrivningar nedskrivningar för kreditförluster för kreditförluster somsom i årets i årets bokslut bokslut redovisas redovisas somsom konstaterade konstaterade förluster förluster Utgående Utgående balans balans 14 186 14 186 1 851 1 851 -671-671 20 477 20 477 6 396 6 396 -4 987 -4 987 -4 060 -4 060 11 306 11 306 -7 700 -7 700 14 186 14 186 18 Obligationer 18 Obligationer och och andra andra räntebärande räntebärande värdepapper värdepapper tkr tkr - Svenska - Svenska kommuner kommuner - Svenska - Svenska bostadsinstitut bostadsinstitut - Svenska - Svenska icke icke finansiella finansiella företag företag - Svenska - Svenska finansiella finansiella företag företag - Svenska - Svenska försäkringsbolag, försäkringsbolag, livsparförsäkring livsparförsäkring - Utländska - Utländska emittenter emittenter - Förändring - Förändring i verkligt i verkligt värde värde på säkrat på säkrat belopp belopp Summa Summa varav: varav: Efterställda Efterställda tillgångar, tillgångar, förlagsbevis förlagsbevis varav: varav: Noterade Noterade värdepapper värdepapper på börs på börs Onoterade Onoterade värdepapper värdepapper Positiv Positiv skillnad skillnad till följd till följd av att avbokförda att bokförda värden värden överstiger överstiger nominella nominella värden värden Negativ Negativ skillnad skillnad till följd till följd av att avbokförda att bokförda värden värden understiger understiger nominella nominella värden värden 20142014 20132013 Verkligt Verkligt värdevärde Redovisat Redovisat värdevärde Verkligt Verkligt värdevärde Redovisat Redovisat värdevärde 93 371 93 371 93 371 93 371 572 572 340 340 572 572 340 340 410 410 890 890 410 410 890 890 112 112 444 444 112 112 444 444 52 903 52 903 52 903 52 903 194 194 360 360 194 194 360 360 1 331 1 331 1 331 1 331 1 437 1 437 639 6391 437 1 437 639 639 10 000 10 000 10 000 10 000 1 374 1 374 736 736 62 903 62 903 0 0 0 0 531 531 557 557 531 531 557 557 444 444 758 758 444 444 758 758 162 162 404 404 162 162 404 404 50 124 50 124 50 124 50 124 102 102 505 505 102 102 505 505 -1 400 -1 400 -1 400 -1 400 1 289 1 289 948 948 1 289 1 289 948 948 10 000 10 000 10 000 10 000 1 229 1 229 824 824 60 124 60 124 28 355 28 355 22 432 22 432 5 824 5 824 1 109 1 109 19 Aktier 19 Aktier och och andelar andelar tkr tkr Finansiella Finansiella tillgångar tillgångar somsom kan kan säljas säljas - kreditinstitut - kreditinstitut - övriga - övriga Summa Summa aktier aktier och och andelar andelar varav: varav: Noterade Noterade värdepapper värdepapper på börs på börs Onoterade Onoterade värdepapper värdepapper 20142014 20132013 869 869 975 975 763 763 820 820 44 064 44 064 43 754 43 754 914 914 039 039 807 807 574 574 890 890 429 429 783 783 810 810 23 610 23 610 23 764 23 764 31 31 32 2014 Företag Aktier - Swedbank AB (publ) A - Indecap AB - Sparbankernas Försäkringsaktiebolag - Sparbankernas Kort AB - Kompetens och Kapital i Värmland AB - IUC i Wermland AB - Värmlands Kreditgarantiförening - Sparbanken Likviditetsförvaltningsfond Summa Antal Börsvärde 4 450 000 95 1 930 314 30 200 510 200 000 869 975 0 0 0 0 0 0 20 454 890 429 Redovisat värde 2013 Antal Börsvärde 869 975 21 280 1 951 314 45 20 0 20 454 914 039 4 220 000 95 2 126 314 0 200 510 200 000 2014-12-31 2013-12-31 5 117 764 5 881 5 117 0 5 117 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Utgående balans 31 december 2 150 0 2 150 1 900 250 2 150 Summa bokfört värde 3 731 2 967 Kapitalandel 40,63% Antal andelar 32 500 Redovisat värde 1 100 23,53% 13 334 2 631 45 834 3 731 Kapitalandel 40,63% Antal andelar 32 500 Redovisat värde 1 100 23,53% 13 334 1 867 45 834 2 967 20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag tkr Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Inköp Utgående balans 31 december Intresseföretag 2014 West Wermland Invest AB, 556660-9516 Säte i Arvika Ekoväst Invest AB, 556859-8006 Säte i Arvika Summa Resultat Eget kapital 0 2 727 Intresseföretag 2013 West Wermland Invest AB, 556660-9516 Säte i Arvika Ekoväst Invest AB, 556859-8006 Säte i Arvika Summa Resultat Eget kapital -630 2 727 -506 10 191 -506 12 918 -301 7 447 -931 10 174 21 Materiella tillgångar tkr Inventarier Byggn. och mark Redovisat värde 763 820 0 0 0 0 0 0 19 990 783 810 763 820 21 280 2 150 314 0 20 0 19 990 807 574 Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2013 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2013 23 279 269 2 555 20 993 25 104 0 0 25 104 48 383 269 2 555 46 097 Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2014 20 993 250 993 20 250 25 104 0 0 25 104 46 097 250 993 45 354 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2013 19 853 1 218 2 555 18 516 12 981 653 0 13 634 32 834 1 871 2 555 32 150 Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2014 18 516 781 993 18 304 13 634 653 0 14 287 32 150 1 434 993 32 591 32 33 Redovisade värden Per 1 januari 2013 Per 31 december 2013 3 426 2 477 12 123 11 470 15 549 13 947 Per 1 januari 2014 Per 31 december 2014 2 477 1 946 11 470 10 817 13 947 12 763 2014 35 1 234 2 696 3 965 2013 34 892 2 298 3 224 2014 1 305 10 220 12 193 23 718 2013 1 075 12 015 9 816 22 906 2014 2013 30 945 112 016 142 961 29 014 138 978 167 992 22 Övriga tillgångar tkr Förfallna räntefordringar Kapitalförsäkring Övriga tillgångar Summa 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övrigt upplupna intäkter Summa 24 Skulder till kreditinstitut tkr Swedbank AB - utländsk valuta Övriga Summa 25 Inlåning från allmänheten tkr Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa 2014 2013 5 519 507 41 749 5 561 256 5 389 928 63 767 5 453 695 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa 174 464 1 141 959 4 155 646 1 407 213 89 187 5 561 256 199 221 1 130 675 4 047 952 1 290 617 75 847 5 453 695 2014 4 819 1 293 4 861 10 973 2013 6 693 1 212 5 890 13 795 2014 17 255 11 050 403 28 708 2013 18 752 9 552 275 28 579 26 Övriga skulder tkr Preliminärskatt räntor och utdelningar Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa 34 33 28 Avsättning för pensioner och liknande förplikteler Pensionering genom försäkring tkr Pensionering i egen regi Kapitalvärdet vid årets början Inbetalda premier Värdeförändring kapitalförsäkring Kapitalvärdet vid årets slut Särskild löneskatt Summa pensionsavsättningar 2014 2013 892 218 124 1 234 299 1 533 611 209 72 892 216 1 108 2014 2013 353 353 664 664 29 Obeskattade reserver tkr Ackumulerade överavskrivningar byggnader och markanläggningar Summa obeskattade reserver 30 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital på sid 10. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Ingående redovisat värde 2013-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid avyttring Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Utgående redovisat värde 2013-12-31 300 593 226 309 Ingående redovisat värde 2014-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid avyttring Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Utgående redovisat värde 2014-12-31 522 170 62 732 -4 518 -214 522 170 -2 221 1 193 583 874 Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. 31 Ställda säkerheter tkr I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden Summa ställda säkerheter 2014 2013 1 234 1 234 892 892 2014 2013 0 34 673 57 793 92 466 0 18 534 42 668 61 202 32 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Övriga ansvarsförbindelser Summa 35 34 33 Åtaganden tkr (nom belopp) - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Kreditlöften - Valutaterminer - Utfästelse om aktieägartillskott till Eko Väst Invest AB Summa 2014 354 088 87 976 1 900 17 369 461 333 2013 412 991 73 473 3 345 18 133 507 942 34 Närstående Närståenderelationer Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående företag uppgår till 26,1 mkr (f å 26,9 mkr). Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat. Sammanställning över närståendetransaktioner Tkr Närståenderelation Intresseföretag Intresseföretag År Inlåning från närstående per 31 december Utbetald sparränta 2014 2013 12 44 1 648 4 440 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 36 10. 35 35 Finansiella tillgångar och skulder 2014 Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Kassa Belån statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa tillgångar Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Investeringar som hålles till förfall 8 085 93 371 676 603 4 727 252 1 344 268 893 585 20 454 23 718 4 302 0 5 439 960 20 454 Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder 0 Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa tillgångar 0 Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Andra finansiella skulder 866 866 Derivat som används i säkringsredovisning 0 Investeringar som hålles till förfall 20 552 28 708 5 753 477 Finansiella tillgångar som kan säljas 2 198 2 198 Derivat som används i säkringsredovisning 8 085 93 371 676 603 4 727 252 8 085 93 371 676 603 4 727 252 1 344 268 914 039 866 23 718 4 302 7 792 504 1 344 268 914 039 866 23 718 4 302 7 792 504 Summa redovisat värde 142 961 5 561 256 2 198 20 552 28 708 5 755 675 Summa redovisat värde Verkligt värde 142 961 5 561 256 2 198 20 552 28 708 5 755 675 Verkligt värde Innehav för handelsändamål 10 361 609 901 4 776 845 20 059 19 990 40 049 Verkligt värde Innehav för handelsändamål 1 269 889 787 584 22 906 3 468 0 5 423 481 0 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder 2 331 224 142 961 5 561 256 Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Summa redovisat värde Innehav för handelsändamål Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2013 Finansiella tillgångar som kan säljas Derivat som används i säkringsredovisning 2 057 473 Andra finansiella skulder 1 460 1 460 Derivat som används i säkringsredovisning 10 361 609 901 4 776 845 1 289 948 807 574 1 460 22 906 3 468 7 522 463 1 289 948 807 574 1 460 22 906 3 468 7 522 463 Summa redovisat värde Verkligt värde Innehav för handelsändamål 167 992 5 453 695 0 10 361 609 901 4 776 845 0 26 673 28 579 5 676 939 0 167 992 5 453 695 0 26 673 28 579 5 676 939 167 992 5 453 695 0 26 673 28 579 5 676 939 37 36 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde. I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen. 2014 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Nivå 1 1 374 736 869 975 0 2 244 711 Nivå 2 62 903 41 734 866 105 503 Nivå 3 0 2 330 0 2 330 Summa 1 437 639 914 039 866 2 352 544 2013 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Nivå 1 1 209 765 763 820 0 1 973 585 Nivå 2 80 183 41 270 1 460 122 913 Nivå 3 0 2 484 0 2 484 Summa 1 289 948 807 574 1 460 2 098 982 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). tkr Öppningsbalans 2013-01-01 Anskaffningsvärde förvärv Utgående balans 2013-12-31 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2013-12-31 Öppningsbalans 2014-01-01 Årets resultatpåverkan inom årets resultat Anskaffningsvärde förvärv Försäljningslikvid försäljning Utgående balans 2014-12-31 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2014-12-31 Derivat 0 0 0 Obligation och andra räntebär 0 0 0 Aktier och andelar 2 320 164 2 484 Totalt 2 320 164 2 484 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 484 22 45 -221 2 330 2 484 22 45 -221 2 330 0 0 0 0 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av sparbankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Placering i livsparförsäkring har värderas utifrån värdebesked över aktuellt försäkringskapital per bokslutsdagen. 38 37 Innehavet i Sparbankens Likviditetsfond har värderats utifrån marknadsvärdet av underliggande tillgångar. Aktieinnehavet i Indecap AB har värderats på grundval av en externt upprättad marknadsvärdering samt observerade priser vid avtalade nyemissioner. Efter värderingstidpunkten har överlåtelser av aktier skett till kurser som inte understiger marknadsvärderingen. Övriga onoterade aktieinnehav redovisas till anskaffningsvärde i nivå 3 då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras. 36 Händelser efter balansdagen Inga specifika händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar sparbankens resultat eller ställning. 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar Bankledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig att säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. 38 Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens risk- och kapitalpolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s k stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbanken hemsida www.wwsparbank.se Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande siffror för 2013 är beräknade utifrån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trätt i kraft under 2014. 39 38 Kapitalbas 2014 1 339 604 129 492 -10 000 0 2013 1 208 692 130 912 0 -244 -183 092 1 276 004 0 0 1 276 004 -398 625 940 735 0 508 271 -398 625 109 646 1 050 381 Riskvägda belopp per exponeringsklass kreditrisk enligt schablonmetoden 0 1. Exponeringar mot stater och centralbanker 0 2. Exponeringar mot kommuner 0 3. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker 155 717 4. Exponeringar mot institut 1 675 425 5.Exponeringar mot företag 1 413 040 6. Exponeringar mot hushåll 593 036 7. Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 22 357 8. Fallerande exponeringar 57 455 9. Exponeringar i form av säkerställda obligationer 20 454 10. Fondexponeringar 150 020 11. Aktieexponeringar 17 659 12. Övriga poster 4 105 163 Summa kapitalkrav för kreditrisker 486 299 Riskvägt belopp för operativa risker enligt basmetoden 1 975 Riskvägt belopp för kreditvärdighetsjusteringsrisk 4 593 437 Totalt riskvägt belopp 0 0 0 151 456 1 604 751 1 361 152 778 735 8 771 53 532 5 356 0 21 228 3 984 981 452 108 0 4 437 089 tkr Reservfond Verifierat resultat Förslag till anslag till välgörande ändamål Uppskjutna skattefordringar Aktieinnehav i andra institut överstigande 10 % av sparbankens kärnprimärkapital Avräkning av aktier och andra tillskott Kärnprimärkapital Övrigt primärkapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott Supplementärt kapital Kapitalbas Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk enligt schablonmetoden Kapitalkrav för operativ risk enligt basmetoden Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk Totalt minimikapitalkrav Kapitalkonserveringsbuffert Samlat kapitalkrav 328 413 38 904 158 367 475 114 836 482 311 318 799 36 169 0 354 968 354 968 Kapitalöverskott 793 693 695 413 Kapitalrelationer Kärnprimärkapitalrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation 27,78% 27,78% 27,78% 21,20% 21,20% 23,67% Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en egen process för Intern KapitalUtvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB Av sparbanken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2014-12-31 till 2 199 mkr. Om förluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade sparbanken per 2014-12-31 förmedlat fondsparande på 2 491 mkr och försäkringssparande på 914 mkr. Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet. Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 30 mkr för år 2014. 39 40 Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Arvika den 23 februari 2015 Gunnar Tidemand Niklas Stake Mats Myrvold Torgny Richardsson Maria Fogelberg Christer Fransson Marianne Levin Kenneth Wåhlund Håkan Nordblad Ordförande Verkst. direktör Marie Öberg Yvonne Norbäck Personalrepr. Personalrepr. Vår revisionsberättelse har lämnats den 27 mars 2015 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Ernst & Young AB Michael Lindengren Stefan Persson Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 41 Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Westra Wermlands Sparbank, org.nr 572000-4489 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Westra Wermlands Sparbank för 1 januari – 31 december 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Westra Wermlands Sparbank för 1 januari – 31 december 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lag om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lag om bankoch finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Uttalanden Arvika den 27 mars 2015 Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Westra Wermlands Sparbanks finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Öhrlings Pricewaterhouse Ernst & Young AB Coopers AB Michael Lindengren Stefan Persson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedda revisorer 41 42 För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagss publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga de Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 48 huvudmän. Hälften av dessa medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytand Företagsstyrning Företagsstyrning högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattide Sparbanksom somassociationsform associationsformkännetecknas kännetecknasavavatt attverksamheten verksamhetenbedrivs bedrivsutan utanenskilt enskiltvinstintresse. vinstintresse.Sparbanken Sparbankenhar haringa ingaägare. ägare. Sparbank Dettakommer kommertilltilluttryck uttrycki sparbankslagen i sparbankslagensom somanger angeratt attändamålet ändamåletför försparbankens sparbankensverksamhet verksamhet är"att, "att, utanrätt rätt för dessstiftare stiftare Detta utan för dess Sparbanksstämman beslutarärom tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken ellerandra andraatt attfåfåtatadel delavavden denvinst vinstsom somkan kanuppkomma uppkommai rörelsen, i rörelsen,främja främja sparsamhet genom attdriva drivabankverksamhet bankverksamhet i enlighet organ för berednin eller sparsamhet att i enlighet valberedning tagitgenom fram. Valberedningen är sparbanksstämmans medbestämmelserna bestämmelsernai sparbankslagen i sparbankslagenoch ochlagen lagenom ombankbank-och ochfinansieringsrörelse." finansieringsrörelse." med Valberedningen utgörs av Maria Sveder som sammankallande samt ledamöterna B Christoffersson och Jan-Åke Hermansson. Det är valberedningens uppgift att komm Försparbank sparbankföreligger föreliggeringen ingenskyldighet skyldighetatt atttillämpa tillämpaden densvenska svenskakoden koden förbolagsstyrning. bolagsstyrning. Med hänsyntilltillsparbankens sparbankens karaktäravav För för Med hänsyn karaktär till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. publiktföretag företagoch ochmed meden enverksamhet verksamhetsom somi stor i storutsträckning utsträckningbygger byggerpå påförtroende förtroendehar harutformningen utformningenavavsparbankens sparbankensrutiner rutinerför för publikt styrningoch ochkontroll kontrollavavverksamheten verksamhetenskett skettmed medkoden kodensom somförebild förebildiDet i tillämpliga delar. styrning tillämpliga delar. ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av s verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i spar Tillsättningav avhuvudmän, huvudmän,styrelse, styrelse,revisorer revisoreroch ochverkställande verkställandedirektör direktör Tillsättning Somrepresentanter representanterför förinsättarna insättarnahar harsparbanken sparbanken48 48huvudmän. huvudmän.Hälften Hälften dessa väljsavavkommunerna kommunerna inomverksamhetsområdet, verksamhetsområdet, Som avavdessa väljs inom Styrelsens sammansättning och arbete medanåterstoden återstodenväljs väljsavavhuvudmännen huvudmännensjälva. själva.Huvudmännen Huvudmännenutövar utövar sittinflytande inflytande påsparbanksstämman, sparbanksstämman, somärärsparbankens sparbankens medan sitt på som Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 9 ledamöter och högstabeslutande beslutandeorgan. organ. högsta personalrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är 4 kvinnor. Uppgifter om de pers Uppgifterom omde depersoner personersom somvalts valtstilltillhuvudmän huvudmäni sparbanken i sparbankenoch ochom ommandattider Uppgifter och mandattiderför fördessa dessaåterfinns återfinnspå påsidan sidan43. 43. Upplysningar om ersättningar, övr inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten A Sparbanksstämmanbeslutar beslutarom omtillsättning tillsättningavavstyrelse styrelseoch ochrevisorer revisorerför försparbanken sparbankenmed med ledningav avförslag förslagsom somsparbankens sparbankens Sparbanksstämman ledning i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen valberedningtagit tagitfram. fram.Valberedningen Valberedningenärärsparbanksstämmans sparbanksstämmansorgan organ förberedning beredningavavstämmans stämmans besluti tillsättningsfrågor. i direktören, tillsättningsfrågor. valberedning för beslut styrelseordföranden och verkställande frekvensen och formerna för styre Valberedningenutgörs utgörsavavMaria MariaSveder Svedersom somsammankallande sammankallandesamt samtledamöterna ledamöterna Britt-Marie Öjstrand, Andreasoch Johansson, Kenneth Valberedningen Britt-Marie Öjstrand, Andreas Johansson, Kenneth delegering samt utvärdering av styrelsens verkställande direktörens arbete. Sty Christofferssonoch ochJan-Åke Jan-ÅkeHermansson. Hermansson.Det Detärärvalberedningens valberedningensuppgift uppgift attkomma komma med förslag ledamöter iär styrelsen samtförslag förslag Christoffersson att med tilltillledamöter i styrelsen samt med särskilt ansvar förförslag att styrelsens arbete väl organiserat och bedrivs effektivt arvodeuppdelat uppdelatmellan mellanordförande ordförandeoch ochövriga övrigaledamöter. ledamöter. tilltillarvode ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärder Detankommer ankommerpå påstyrelsen styrelsenatt attvälja väljastyrelseordförande styrelseordförandeom ominte inteannat annatbeslutas beslutasavavsparbanksstämman. sparbanksstämman.Likaså Likasåutser utserstyrelsen styrelsen Det verkställandedirektör direktörsom somunder understyrelsens styrelsensinseende inseendeska skaleda ledaverksamheten verksamheten i sparbanken. verkställande i sparbanken. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och sty uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens Styrelsenssammansättning sammansättningoch ocharbete arbete Styrelsens kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fasts Sparbankensstyrelse, styrelse,som somutses utsesvid vidsparbanksstämma, sparbanksstämma,består beståravav99ledamöter ledamöteroch och1behandla 1ersättare. ersättare. Därutöveringår ingår22samt som ett led i styrelsens ansvar fö Sparbankens Därutöver verksamheten, kreditengagemang, personalrepresentanter.Av Avstyrelsens styrelsensledamöter ledamöterärär44kvinnor. kvinnor.Uppgifter Uppgifter omde derapporter personersom somingår ingår i sparbankens styrelsesammanträtt vid 11 tillfällen. S personalrepresentanter. om personer i sparbankens styrelse behandla härom. Under 2014 har styrelsen ochmandattider mandattiderför fördessa dessaåterfinns återfinnspå påsidan sidan43. 43.Upplysningar Upplysningarom omersättningar, ersättningar, övriga förmåneroch ochpensionskostnader pensionskostnader och förmåner under året.övriga Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, inklusiveprinciperna principernahärför härföravseende avseendestyrelsen styrelsenoch ochVD VDlämnas lämnasi not i not10 10tilltillposten posten Allmänna administrationskostnader inklusive Allmänna administrationskostnader framåt inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskom i resultaträkningen.Styrelsen Styrelsenfastställer fastställerårligen årligenen enarbetsordning. arbetsordning.Arbetsordningen Arbetsordningen reglerarrollfördelningen rollfördelningen mellan i resultaträkningen. reglerar mellan och revisionsrapporter. Sparbankens jurist har varit sekreterare i styrelsen. styrelseordförandenoch ochverkställande verkställandedirektören, direktören,frekvensen frekvensenoch ochformerna formernaför förstyrelsens styrelsenssammanträden, sammanträden,rapportering rapporteringtilltillstyrelsen, styrelsen, styrelseordföranden delegeringsamt samtutvärdering utvärderingavavstyrelsens styrelsensoch ochverkställande verkställandedirektörens direktörens arbete.Styrelsens Styrelsensordförande ordförandehar haren ensärställning särställninginom inomstyrelsen styrelsen delegering arbete. Internrevision medsärskilt särskiltansvar ansvarför föratt attstyrelsens styrelsensarbete arbeteärärväl välorganiserat organiseratoch ochbedrivs bedrivs effektivtoch och attstyrelsen styrelsen fullgörsina sinauppgifter. uppgifter. Ordföranden med effektivt att fullgör Ordföranden Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna s serblblaatilltillatt attstyrelsen styrelsenerhåller erhållertillfredställande tillfredställandeinformation informationoch ochbeslutsunderlag beslutsunderlag försitt sittarbete, arbete, samtatt attstyrelsen styrelsen årligen gören en ser för samt årligen gör även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna reg enutvärdering utvärderingavavsitt sittoch ochVD:s VD:sarbete. arbete.Härutöver Härutövergör görordföranden ordförandenen en egenutvärdering utvärderinggenom genomsamtal samtalmed medövriga övrigastyrelseledamöter. styrelseledamöter. en egen arbetsprocesser. Deärenden ärendensom sombehandlas behandlasi styrelsen i styrelsenföljer följeri huvudsak i huvudsakavavsparbankslagen sparbankslagen ochstyrelsens styrelsensarbetsordning. arbetsordning.Styrelsens Styrelsensfrämsta främsta De och Styrelsens arbetsutskott uppgifter,förutom förutomatt attutse utsestyrelseordförande styrelseordförandeoch ochVD, VD,äräratt attfastställa fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan ochmed prognos inklusive uppgifter, sparbankens och prognos inklusive Utskottet fattarstrategi, beslut i verksamhetsplan kreditfrågor i enlighet i delegeringsinstruktion fastställda kapitalbehov,följa följaden denekonomiska ekonomiskautvecklingen, utvecklingen,fastställa fastställaårs-/delårsbokslut, års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/styrdokument för kapitalbehov, fastställa/ompröva policies/styrdokument för rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsen verksamheten,behandla behandlakreditengagemang, kreditengagemang,samt samtsom somett ettled ledi styrelsens i styrelsens ansvar fören den interna kontrollen ochriskhanteringen riskhanteringen verksamheten, ansvar för den kontrollen och kreditchef samt avinterna de övriga styrelseledamöterna enligt ett rullande schema. behandlarapporter rapporterhärom. härom.Under Under2014 2014har harstyrelsen styrelsensammanträtt sammanträttvid vid11 11tillfällen. tillfällen.Styrelsen Styrelsenhar haräven ävengenomfört genomförten enstyrelseutbildning styrelseutbildning behandla underåret. året.Vid Vidstyrelsesammanträdena styrelsesammanträdenahar harblblaabehandlats behandlatsårsårs-och ochdelårsbokslut, delårsbokslut, riskanalys,verksamhetsplan verksamhetsplantre treårår under riskanalys, Styrelsens risksutskott framåtinklusive inklusivekapitalbehov, kapitalbehov,prognos prognosför förkommande kommandeår, år,policies policiesinom inom olikariskområden, riskområden, styrdokument, större kreditengagemang framåt olika styrdokument, större kreditengagemang Utskottet utvärderar löpande de risker sparbanken är utsatt för, samt föreslår föränd ochrevisionsrapporter. revisionsrapporter.Sparbankens Sparbankensjurist juristhar harvarit varitsekreterare sekreterarei styrelsen. i styrelsen. och eller hantera riskexponeringen. Beslutet ska protokollföras och rapporteras till styre ingår minst två styrelseledamöter och VD. Vice VD är personlig ersättare för VD. Internrevision Internrevision Internrevisionenarbetar arbetarpå påstyrelsens styrelsensuppdrag uppdragoch ochgranskar granskarsparbankens sparbankensinterna internastyrning styrningoch ochkontroll. kontroll.Dess Dessgranskning granskningomfattar omfattar Internrevisionen ävenatt attverksamhetens verksamhetensomfattning omfattningoch ochinriktning inriktningöverensstämmer överensstämmermed medinterna internaregler reglersamt samtutvärderar utvärderarsparbankens sparbankensorganisation organisationoch och även arbetsprocesser. arbetsprocesser. Styrelsensarbetsutskott arbetsutskott Styrelsens Utskottetfattar fattarbeslut besluti kreditfrågor i kreditfrågori enlighet i enlighetmed medi delegeringsinstruktion i delegeringsinstruktionfastställda fastställdabeslutsramar. beslutsramar.Besluten Beslutenska skaprotokollföras protokollförasoch och Utskottet rapporterastilltillstyrelsen styrelsenvid vidnästkommande nästkommandestyrelsemöte. styrelsemöte.I utskottet I utskottetingår ingårstyrelsens styrelsensordförande, ordförande,styrelsens styrelsensvice viceordförande, ordförande,VD, VD, rapporteras kreditchefsamt samten enavavde deövriga övrigastyrelseledamöterna styrelseledamöternaenligt enligtett ettrullande rullandeschema. schema. kreditchef Styrelsensrisksutskott risksutskott Styrelsens Utskottetutvärderar utvärderarlöpande löpandede derisker riskersparbanken sparbankenärärutsatt utsattför, för,samt samtföreslår föreslårförändringar förändringari styrmedel i styrmedeleller elleråtgärder åtgärderför föratt attminimera minimera Utskottet ellerhantera hanterariskexponeringen. riskexponeringen.Beslutet Beslutetska skaprotokollföras protokollförasoch ochrapporteras rapporterastilltillstyrelsen styrelsenvid vidnästkommande nästkommandestyrelsemöte. styrelsemöte.I utskottet I utskottet eller ingårminst minsttvå tvåstyrelseledamöter styrelseledamöteroch ochVD. VD.Vice ViceVD VDärärpersonlig personligersättare ersättareför förVD. VD. ingår 42 43 42 Huvudmän Vald första gången år Mandattid t o m årssammantr. VALDA AV ARVIKA KOMMUN: Axelsson, Lars-Erik, Gunnarskog Back, Kari, Arvika Brunzell, Ann-Christin, Arvika Joensuu, Peter, Arvika Johansson, Marie-Louis, Arvika Jonsson, Ulf, Arvika Karlsson, Gerd, Arvika Karlsson, Tommy, Arvika von Malmborg, Ferdinand, Arvika Mikaelsson, Eva, Arvika Pettersson, Claes, Arvika Shala, Eva-Lisa, Arvika Söderström, Anders, Arvika Wettmark, Jan, Arvika Ås, Jonas, Brunskog Öberg, Urban, Arvika Mandattid t o m årssammantr. 1995 2007 2011 2011 1996 1990 2011 2011 2008 1989 2008 1989 2008 2001 2014 2010 2013 2008 1986 2010 1998 1996 2007 2006 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2016 2016 2016 2016 2016 2016 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2018 2018 2018 2018 2018 2018 VALDA AV HUVUDMÄNNEN: 2013 2002 1995 2009 2001 2013 2002 2013 2013 2003 2008 2013 1985 2001 2013 1991 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2017 * * * VALDA AV EDA KOMMUN: Glader, Tommy, Charlottenberg Nilsson, Hans, Koppom Svala, Maria, Koppom * Öjstrand, Britt-Marie, Koppom Vald första gången år 2012 2013 2013 2005 2017 2017 2017 2017 2008 2012 2013 2008 2017 2017 2017 2017 * Albertsson, Sven, Arvika Gabrielsson, Christina, Arvika Hedengård, Carin, Arvika Olsson, Robin, Töcksfors Wilson, Titti, Arvika Wästlund, Johan, Edane Andersson, Jessica, Klässbol Bergman, Margareta, Charlottenberg Christoffersson, Kenneth, Töcksfors Eriksson, Gunnar, Edane Olsson, Ingvar, Töcksfors Åkesson, Bertil, Charlottenberg Eriksson, Jan-Erik, Charlottenberg Holmstrand, Annika, Årjäng Nilsson, Morgan, Brunskog Johansson, Andreas, Arvika Slorfeldt, Mats, Klässbol Sveder, Maria, Arvika Axelsson, Irene, Arvika Danielsson, Elin, Arvika Hermansson, Jan-Åke, Arvika Jorälv, Tommy, Koppom Nilsson, Ulla, Arvika Skogsström, Ingegerd, Årjäng VALDA AV ÅRJÄNGS KOMMUN: Andersson, Esbjörn, Årjäng Digrell, Inge, Årjäng Henriksson, Gunnar, Töcksfors Söderberg, Christer, Årjäng Styrelse ORDINARIE LEDAMÖTER: * = Ledamot av valberedningen ERSÄTTARE Nordblad, Håkan, Arvika Fogelberg, Maria, Arvika Myrvold, Mats, Årjäng Richardson, Torgny, Klässbol Fransson, Christer, Töcksfors Levin, Marianne, Charlottenberg VD 2012 2014 2010 2007 2008 2015 2015 2015 2016 2016 Nyberg, Cajs-Marie, Arvika Stake, Niklas, Arvika 2009 2016 Tidemand, Gunnar, Arvika 2014 2017 Wåhlund, Kenneth, Gunnarskog ** Norbäck, Yvonne, Arvika 1998 2001 2017 2015 ** Marie Öberg, Årjäng 2014 2016 V VD ** = Personalrepresentanter Revisorer VALDA AV HUVUDMÄNNEN: Ernst & Young AB Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Stefan Persson som huvudansvarig Michael Lindengren som huvudansvarig 2016 2016 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 8 maj 2015 kl 18.00 på Hotell Scandic Arvika. 43 44 45 Westra Wermlands Sparbank styrelse Christer Fransson Maria Fogelberg Mats Myrvold Yvonne Norbäck Håkan Nordblad Personalrepresentant VD Torgny RIchardson Gunnar Tidemand Ordförande Kenneth Wåhlund Niklas Stake Marianne Levin Marie Öberg Personalrepresentant Arvika huvudkontor Västra Torggatan 1A Box 19, 671 21 Arvika Telefon: 0570-848 00 (kundcenter) Telefax: 0570-848 91 Måndag och torsdag 9.30–17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Charlottenberg Charlottenbergsvägen 7 Box 5, 673 21 Charlottenberg Telefon: 0571-387 80 Telefax: 0571-387 88 Måndag och torsdag 9.30–17.00 Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Edane Edanevägen 30, 671 60 Edane Telefon: 0570-502 02 Telefax: 0570-500 04 Måndag och torsdag 9.30–17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00 Koppom Koppomsvägen 104 670 41 Koppom Telefon: 0571-100 28 Telefax: 0571-100 96 Måndag och torsdag 9.30–17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00 Töcksfors Sveavägen 18 Box 28, 670 10 Töcksfors Telefon: 0573-296 60 Telefax: 0573-290 04 Måndag och torsdag 9.30 – 17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Åmotfors Jössevägen 6 Box 5, 670 40 Åmotfors Telefon: 0571-388 50 Telefax: 0571-388 57 Måndag och torsdag 9.30 – 17.00 Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Årjäng Kvarnåsgatan 3 Box 63, 672 22 Årjäng Telefon: 0573-63 89 90 Telefax: 0573-63 89 99 Måndag och torsdag 9.30 – 17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Kundcenter / Telefonbanken Telefon 0570- 848 48 Självbetjäning alla dagar hela dygnet Personlig service bankdagar 8.00 – 18.00 Kundcenter bankdagar 8.00 – 18.00 www.wwsparbank.se
© Copyright 2024