Årsredovisning 2014 - Westra Wermlands Sparbank

Årsredovisning 2014
Innehåll
VD har ordet
1
Förvaltningsberättelse
2
FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkning
Balansräkning
8
9
Rapport över förändringar i eget kapital
10
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
10
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Uppgifter om sparbanken
11
Not 2 Redovisningsprinciper
11
Not 3 Finansiella risker
18
Not 4 Räntenetto
27
Not 5 Erhållna utdelningar
28
Not 6 Provisionsintäkter
28
Not 7 Provisionskostnader
28
Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
28
Not 9 Övriga rörelseintäkter
29
Not 10 Allmänna administrationskostnader
29
Not 11 Övriga rörelsekostnader
31
Not 12 Kreditförluster, netto
31
Not 13 Nedskrivning av finansiella tillgångar
31
Not 14 Bokslutsdispositioner
31
Not 15 Skatter
31
Not 16 Utlåning till kreditinstitut
32
Not 17 Utlåning till allmänheten
32
Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
32
Not 19 Aktier och andelar
32
Not 20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag
33
Not 21 Materiella tillgångar
33
Not 22 Övriga tillgångar
34
Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
34
Not 24 Skulder till kreditinstitut
34
Not 25 Inlåning ifrån allmänheten
34
Not 26 Övriga skulder
34
Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
34
Not 28 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
35
Not 29 Obeskattade reserver
35
Not 30 Eget kapital
35
Not 31 Ställda säkerheter
35
Not 32 Ansvarsförbindelser
35
Not 33 Åtaganden
36
Not 34 Närstående
36
Not 35 Finansiella tillgångar och skulder
37
Not 36 Händelser efter balansdagen
39
Not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar
39
Not 38 Kapitaltäckning
39
Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
40
Underskrifter
41
Revisionsberättelse
42
Företagsstyrning
43
Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl.
44
Bild på styrelsen
45
VD har ordet
MYCKET STABILT 2014
Westra Wermlands Sparbank grundades 1856 och den sparbanksidé som föddes av
apotekare Johan Wilhelm Blomén lever och utvecklas även 159 år senare.
Bankens syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder,
samt bidra till att utveckla bygden känns mer relevant idag än någonsin. Vi ska vara ett
alternativ till storbankerna och säkerställa att det långsiktigt finns ett väl fungerande
finansiellt system i våra tre kommuner Arvika, Eda och Årjäng. Vi ska vara den bank där
relationerna till företag, privatpersoner och till det lokala samhället står i fokus.
Vi ska vara med i den allt snabbare utvecklingen av mobila tjänster och dra nytta av de fördelar som digitaliseringen
innebär, samtidigt som vi slår vakt om våra värderingar och grundläggande banktjänster.
Vi är övertygade om att vi har kundernas stöd när vi fortsätter att satsa på våra kontor. Alla sju kontor – Arvika,
Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng – är fullservicekontor med kunnig personal och
tillgång till bankens alla resurser och tjänster inklusive kontantservice.
Vi är mycket stolta och glada att våra kunder uppskattar vårt arbete så mycket att vi återigen är i topp vid Svenskt
kvalitetsindex mätning över Sveriges nöjdaste bankkunder. Vi var 2014 rankade trea – slagna endast av Åse Viste
Sparbank och Åtvidabergs Sparbank – och långt före samtliga storbanker.
Kundernas uppskattning och lojalitet ger oss uppmuntran att fortsätta att satsa på personlig service och lokala kontor.
KONJUNKTUREN FORTSATT RELATIVT SVAG
2014 var ett år då omvärlden förändrades i snabb takt. Oljepriset halverades, räntorna gick mot noll, Greklandskrisen förstärktes och oron i Östeuropa påverkade världsekonomin. Även lokalt var konjunkturutvecklingen svag.
Företagen i vårt område är mycket friskare idag än för fem år sedan, men minnet sitter kvar av krisen 2008 och
investeringsviljan är fortsatt svag. Trots detta har vi ökat affärsvolymen över 6 % under året.
Inom banksektorn har det varit fortsatt fokus kring nya regelkrav för banker och vi motsvarar redan idag alla de
nya krav som kommer att ställas på bankerna de närmaste åren. Den flodvåg av nya regelkrav som har kommit
under 2014 har tagit stora resurser i anspråk i banken.
Bankens soliditet är idag 26,3 %, vilket är bland de allra högsta i bankbranschen. 2009 gick banken över 1 miljarder
kronor i eget kapital och nu fem år senare är det egna kapitalet för första gången över 2 miljarder kronor.
Vår starka soliditet och goda likviditet gör att vi står mycket starka för de kommande åren.
BANKENS RESULTAT
Under 2014 hade banken en mycket positiv resultatutveckling och efter kreditförluster var bankens resultat 152
Mkr. Bankens räntenetto var oförändrat trots det låga ränteläget, och ökade utdelningar, starkt provisionsnetto,
oförändrade kostnader och minskade kreditförluster bidrog till att resultatet förbättrades med 13 % mot 2013.
Genom bankens starka finansiella ställning kan vi säkerställa att vi kan vara självförsörjande även i framtiden och
därigenom fortsätta att bidra till ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder.
Westra Wermlands Sparbank vilar på tre stabila fundament – nöjda kunder, solid ekonomi och kompetenta
medarbetare. Med dessa fundament ser vi fram emot 2015 och kommande år med tillförsikt.
Håkan Nordblad
VD Westra Wermlands Sparbank
Redovisning för verksamhetsåret 2014
Styrelsen för Westra Wermlands Sparbank (organisationsnummer 572000-4489) får härmed avge
årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 159:e verksamhetsår.
Förvaltningsberättelse
Långsam global återhämtning
Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan
återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och
tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens
konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen.
Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014 från
närmare 5 % i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) positiv om den
amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserve i
begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt
underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning.
I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av
Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den
europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk
utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i
höstas.
ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljarder euros fram
till september 2016 var ett ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka
tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll
ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där
euron har påtagligt försvagats mot dollarn.
Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten
växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta
takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i
ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten
ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer
som har implementerats.
Hushållen driver svensk ekonomi
Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk
osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2 % under fjolårets tre första kvartal och drevs av
en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för
merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en
ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn
som växte med dryga 3 % i årstakt under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den
motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad
industriproduktion och medioker exportutveckling.
2
3
Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med
0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent.
Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik
sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna
nå inflationsmålet på 2 %. Ytterligare sänkningar som resulterade i en negativ reporänta genomfördes
i början av 2015. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på
framtiden har lett till en svagare krona i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot
euron vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri.
Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring
Ekonomin i västra Värmland
Även lokalt har den ekonomiska aktiviteten för tillverkande företag varit fortsatt låg, vilket resulterat i en
låg kreditefterfrågan från befintliga kunder på främst investeringskrediter.
Tillväxttakten i gränshandeln mattades av under året beroende på den norska kronans försvagning.
Försvagningen är främst orsakad av det fallande oljepriset vilket även medfört personalneddragningar
inom oljesektorn. Detta påverkar naturligtvis den lokala ekonomin då många bosatta inom området har
sin dagliga sysselsättning i Norge. Det finns dock ett fortsatt intresse från norska företag att etablera
produktionsenheter i Västvärmland.
Året har präglats av fortsatt stabila bostadspriser inom verksamhetsområdet. Inom respektive
kommuncentra råder bostadsbrist, främst på hyreslägenheter. Då nyproduktionen är ytterst marginell
är risken för väsentliga prisfall låg, så länge inte utflyttning sker.
Bankens verksamhet
Bankens verksamhetsområde omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Huvudkontoret är beläget i
Arvika med kontor i Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng. Banken är en
fullservicebank och tillhandahåller på samtliga sju kontor in- och utlåningstjänster, placeringar,
notariattjänster inklusive familjejuridik, betalningsförmedling, valutahandel och förvaring.
Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till en långsiktig
bankrelation.
4
3
UnderUnder
2014 har
vi arbetat
vidarevidare
med att:
2014
har vi arbetat
med att:
- ge våra
en fullgod
serviceservice
på allapå
våra
samt via
telefonbank
personlig
serviceservice
- gekunder
våra kunder
en fullgod
allakontor,
våra kontor,
samt
via telefonbank
personlig
- öka antalet
rådgivningar
med fokus
långsiktiga
kundrelationer
- öka antalet
rådgivningar
med på
fokus
på långsiktiga
kundrelationer
- bidra- till
ekonomisk
tillväxt,tillväxt,
både för
verksamhetsområdet
i helheti helhet
och föroch
denför
enskilde
kunden
bidra
till ekonomisk
både
för verksamhetsområdet
den enskilde
kunden
Landets
tredjetredje
bästa bästa
bank när
kunderna
får bestämma.
Landets
bank
när kunderna
får bestämma.
WestraWestra
Wermlands
Sparbank
hamnar
återigen
bland landets
bästa banker
när kunderna
får säga
Wermlands
Sparbank
hamnar
återigen
bland landets
bästa banker
när kunderna
fårsitt.
säga sitt.
ÖverstÖverst
på listan
och Åtvidabergs
Sparbank.
I undersökningen
var sparbanker
på kom
listanÅse
komViste
Åse Sparbank
Viste Sparbank
och Åtvidabergs
Sparbank.
I undersökningen
var sparbanker
klart dominerande
och långt
första
affärsbanken.
Det visar
årliga
från från
klart dominerande
ochföre
långtden
före
den första
affärsbanken.
Detden
visar
den undersökningen
årliga undersökningen
Svenskt
Kvalitetsindex
(SKI). (SKI).
Vad gäller
service
får Westra
Wermlands
Sparbank
högst betyg
Svenskt
Kvalitetsindex
Vad just
gäller
just service
får Westra
Wermlands
Sparbank
högst av
betyg av
alla banker
i
årets
undersökning
och
hamnar
på
hela
86,6
av
100
möjliga.
Detta
kan
jämföras
med
alla banker i årets undersökning och hamnar på hela 86,6 av 100 möjliga. Detta kan jämföras med
bankbranschen
totalt som
78,1.
bemötande
inom Westra
Wermlands
Sparbank
bankbranschen
totaltligger
som på
ligger
på Personalens
78,1. Personalens
bemötande
inom Westra
Wermlands
Sparbank
får hela
kunderna.
får91,5
helai betyg
91,5 i av
betyg
av kunderna.
Utveckling
av Sparbankens
ställning
och resultat
Utveckling
av Sparbankens
ställning
och resultat
Den totala
ökadeökade
under under
året med
och%
uppgick
till 10 295
mkr
vidmkr
årets
Den sparandevolymen
totala sparandevolymen
året10,0
med%10,0
och uppgick
till 10
295
vid slut.
årets slut.
Inlåning
från allmänheten
ökadeökade
med 2,0
% 2,0
till 5%561
mkr
och
förmedlat
sparande
ökadeökade
genomgenom
en
Inlåning
från allmänheten
med
till 5
561
mkr
och förmedlat
sparande
en
kombination
av kursökningar
och nysparande
med hela
till 4%734
mkr.
kombination
av kursökningar
och nysparande
med21,2
hela%21,2
till 4
734 mkr.
Den totala
ökadeökade
under under
året med
% 1,9
och%
uppgick
till 7 374
mkr
vidmkr
årets
Den kreditvolymen
totala kreditvolymen
året1,9
med
och uppgick
till 7
374
vid slut.
åretsEn
slut. En
fortsattfortsatt
svag kreditefterfrågan
medförde
en minskning
av utlåningen
i egeni balansräkning
med 50
mkr50 mkr
svag kreditefterfrågan
medförde
en minskning
av utlåningen
egen balansräkning
med
(-1,0 %).
Förmedlade
hypotekskrediter
ökadeökade
med 11,4
till 2%258
mkr.
ej utnyttjade
(-1,0
%). Förmedlade
hypotekskrediter
med%11,4
till 2
258Beviljade
mkr. Beviljade
ej utnyttjade
krediter
minskade
med 9,9
% 9,9
till 389
mkr.
krediter
minskade
med
% till
389 mkr.
Den låga
under under
det gångna
räkenskapsåret
har medfört
att bankens
goda goda
Denkreditefterfrågan
låga kreditefterfrågan
det gångna
räkenskapsåret
har medfört
att bankens
likviditetssituationen
ytterligare
stärkts.
Vid
utgången
av
räkenskapsåret
uppgick
bankens
likviditetssituationen
ytterligare
stärkts.
Vid
utgången
av
räkenskapsåret
uppgick
bankens
Under 2014 har vi arbetat vidare med att:
likviditetsreserv
enligt
definitionen
FFFSkontor,
2010:7samt
till 1 via
350
mkr.
med
andra
likviditetsreserv
enligt på
definitionen
i FFFS
2010:7
tilltelefonbank
1
350Tillsammans
mkr. personlig
Tillsammans
med andra
- ge våra
kunder
en fullgod
service
allai våra
service
marknadsnoterade
tillgångar
(1
mkr)
den totalt
likviditeten
till 2 911
mkr.
marknadsnoterade
tillgångar
(1
561uppgick
mkr)
uppgick
dentillgängliga
totalt tillgängliga
likviditeten
till 2
911Detta
mkr. Detta
- öka antalet
rådgivningar
med
fokus
på561
långsiktiga
kundrelationer
innebär
att banken
kommer
attverksamhetsområdet
uppfylla
kravenkraven
på likviditetsreserv
2015 med
innebär
att banken
att uppfylla
på likviditetsreserv
som under
införs
under
2015god
med god
- bidra till
ekonomisk
tillväxt,
bådekommer
för
i helhet
och försom
deninförs
enskilde
kunden
marginal,
samtidigt
som risken
för en för
kraftig
marknadsstörning
kan hanteras.
Förutom
den information
marginal,
samtidigt
som risken
en kraftig
marknadsstörning
kan hanteras.
Förutom
den information
likviditetsrisker
på får
bankens
hemsida,
finns i finns
not 3i kompletterande
information
om om
om
likviditetsrisker
som lämnas
på
bankens
hemsida,
not 3 kompletterande
information
Landetsom
tredje
bästa
banksom
när lämnas
kunderna
bestämma.
kontraktuella
bindningstider
samt i samt
kassaflödesanalysen
förändringen
under under
räkenskapsåret.
kontraktuella
bindningstider
i kassaflödesanalysen
förändringen
räkenskapsåret.
Westra Wermlands Sparbank hamnar återigen bland landets bästa banker när kunderna får säga sitt.
Bankens
soliditet
har ökat
till 26,3
tack
relativt
högt resultat
i kombination
med med
harfrån
ökat24,7
från
% till%,
26,3
%,vare
tackett
vare
ett relativt
högt
i kombination
Överst på
listanBankens
kom
Åsesoliditet
Viste
Sparbank
och%24,7
Åtvidabergs
Sparbank.
I undersökningen
varresultat
sparbanker
en fortsatt
positiv
kursutveckling
påaffärsbanken.
aktieinnehavet
i Swedbank
(publ).
Kapitalrelationen
till
en fortsatt
positiv
på aktieinnehavet
i Swedbank
AB
(publ).
Kapitalrelationen
till
klart dominerande
och
långt
före kursutveckling
den första
Det
visar
den AB
årliga
undersökningen
från uppgåruppgår
27,78
% jämfört
medgäller
nuvarande
minimikravet
på 10,5
inklusive
buffertkrav.
Nyckeltal
hela 27,78
% jämfört
medjust
nuvarande
minimikravet
på%10,5
%Sparbank
inklusive
buffertkrav.
Svenskt hela
Kvalitetsindex
(SKI).
Vad
service
får
Westra
Wermlands
högst
betyg Nyckeltal
av och och
ekonomisk
utveckling
under
fem årfem
finns
på
sid
7 och
8.
ekonomisk
utveckling
finns
på
sid100
7 och
8.
alla banker
i årets
undersökning
och under
hamnar
påår
hela
86,6
av
möjliga.
Detta kan jämföras med
bankbranschen totalt som ligger på 78,1. Personalens bemötande inom Westra Wermlands Sparbank
Trotsi betyg
sjunkande
marknadsräntor
blev räntenettot
i stort sett
oförändrat
jämförtjämfört
med 2013.
Trots av
sjunkande
marknadsräntor
blev räntenettot
i stort
sett oförändrat
med 2013.
får hela 91,5
kunderna.
Utveckling
av Under
Sparbankens
och
resultat
Under
2014 erhölls
enställning
utdelning
på bankens
innehav
i Swedbank
AB (publ)
med 44,9
(f mkr
å 41,8
2014 erhölls
en utdelning
på bankens
innehav
i Swedbank
AB (publ)
medmkr
44,9
(f å 41,8
mkr). mkr).
Den totala sparandevolymen ökade under året med 10,0 % och uppgick till 10 295 mkr vid årets slut.
Inlåning från
ökade
med
2,0
%främst
till
5 561
mkr och förmedlat sparande
ökade
genom en som som
Somallmänheten
framgår
av not
6 är
det
främst
värdepappersprovisionerna
samt försäkringsprovisioner
Som framgår
av
not
6 är
det
värdepappersprovisionerna
samt
försäkringsprovisioner
kombination
av
kursökningar
och
nysparande
med
hela
21,2
%
till
4
734
mkr.
redovisas
i posten
övrigaövriga
provisioner
som står
förstår
huvuddelen
av ökningen
av posten
redovisas
i posten
provisioner
som
för huvuddelen
av ökningen
av posten
provisionsintäkter.
provisionsintäkter.
Den totala kreditvolymen ökade under året med 1,9 % och uppgick till 7 374 mkr vid årets slut. En
fortsatt svag
medförde
en minskning
avfinansiella
utlåningen
i egen
balansräkning
mkr
Åretskreditefterfrågan
utfall
posten
nettoresultat
av
transaktioner
(not 8)(not
är med
lägre
än
förra
Årets(6,9
utfallmkr)
(6,9av
mkr)
av posten
nettoresultat
av finansiella
transaktioner
8) är50
lägre
änårets
förra årets
(-1,0 %).utfall
Förmedlade
hypotekskrediter
ökade
med
11,4
%
till
2
258
mkr.
Beviljade
ej
utnyttjade
(9,5
beroende
på lägre
vinstervinster
på räntebärande
värdepapper
och och
utfallmkr).
(9,5 Detta
mkr). är
Detta
är beroende
på realiserade
lägre realiserade
på räntebärande
värdepapper
krediter minskade
med 9,9 % till 389 mkr.
spaxar.
spaxar.
ÖkadeÖkade
personalkostnader
står förstår
huvuddelen
av ökade
allmänna
administrationskostnader
(1,1 %).
personalkostnader
för huvuddelen
av ökade
allmänna
administrationskostnader
(1,1 %).
Den låga kreditefterfrågan under det gångna räkenskapsåret har medfört att bankens goda
likviditetssituationen ytterligare stärkts. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick bankens
likviditetsreserv enligt definitionen i FFFS 2010:7 till 1 350 mkr. Tillsammans med andra
marknadsnoterade tillgångar (1 561 mkr) uppgick den totalt tillgängliga likviditeten till 2 911 mkr. Detta
4
innebär
att banken kommer att uppfylla kraven på likviditetsreserv som införs under 2015 med god
marginal, samtidigt som risken för en kraftig marknadsstörning kan hanteras. Förutom den information
om likviditetsrisker som lämnas på bankens hemsida, finns i not 3 kompletterande information om
5
5
Den minskning som skedde av de osäkra fordringarna under 2013 har bidragit till att kreditförlusterna
för räkenskapsåret är på en historiskt låg nivå. Andelen osäkra fordringar vid räkenskapsårets slut
pekar på att kreditkvalitén är fortsatt god.
Årets övriga totalresultat uppgår till +62 mkr (f å +222 mkr) vilket huvudsakligen beror på en fortsatt
positiv kursutveckling på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ).
Sparbankens balansomslutning har under året ökat från 7 539 mkr till 7 809 mkr (3,6 %).
Sparbankens samlade affärsvolym har ökat från 16 595 mkr till 17 669 mkr (6,5 %).
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheter
har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt
policyer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare
beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är
utsatt för.
Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig
kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I
not 38 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation.
Information om icke-finansiella resultatindikationer
Miljöcertifierade
Banken är miljöcertifierad enligt ISO14001. Miljöarbetet är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle
där affärs- och miljönytta går hand i hand. Genom ett internt aktivt miljöarbete där ett antal mål satts,
exempelvis avseende minskad energi- och pappersförbrukning, vill vi bidra till att miljöbelastningen
minskar. Även kunderna kommer att märka av att banken är miljöcertifierad bland annat genom att:
• De mer miljövänliga tjänsterna kommer att framhållas
• Miljöfrågor kommer att ingå som en del i beslutsunderlaget vid kreditgivning till företag.
Förhoppningsvis kommer allt fler kunder att väga in miljötänkandet även i sitt val av bankkontakt.
Bankens miljöarbete styrs genom ett miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO 14001.
Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy, miljömål och strategier. Certifikatet gäller i tre år. En
gång per år revideras Miljöledningssystemet externt. Omcertificering sker vart tredje år.
Personal
Sparbankens ambition är att kännetecknas som en god arbetsgivare som verkar för en trygg
arbetsplats och jämställdhet. Detta avspeglar sig i ett antal policyer inom dessa områden. Ett ständigt
pågående projekt är utveckling vilket är speciellt viktigt i dessa tider med snabbt ökade kunskapskrav
och ändrade regelverk. En årlig mätning av personalens upplevda nöjdhet såsom anställd i banken
utförs, därutöver genomförs medarbetarsamtal med varje anställd i syfte att fånga upp eventuella
kompetensglapp.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
I not 10 redovisas berednings- och beslutsprocessen för ersättningar till ledningen.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Enligt gjorda prognoser för det kommande verksamhetsåret kommer sparbankens rörelseresultat att
bli lägre jämfört med 2014. Detta beror främst på att det rekordlåga ränteläget kommer att resultera i
ett väsentligt lägre räntenetto. Den samlade bedömningen är att rörelseresultatet förväntas minska
med mellan 10 % och 20 %.
5
6
Fem år i sammandrag - Nyckeltal
2014
2013
2012
2011
2010
17 669
16 595
15 201
14 334
13 877
6,47
9,17
6,05
3,29
6,56
26,29
24,70
21,78
20,74
22,38
3,47
2,96
2,96
2,84
2,96
27,78
21,20
23,45
22,75
23,71
2,05
2,14
2,44
2,77
2,65
1,59
1,64
1,68
1,54
1,39
0,90
0,85
0,78
0,53
0,44
6,06
6,22
6,02
4,30
3,73
1,66
1,74
1,11
0,91
0,81
0,43
0,45
0,46
0,52
0,57
0,44
0,48
0,54
0,66
0,67
52,04
53,65
40,22
38,68
47,55
0,22
0,26
0,74
0,88
0,42
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till
allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker)
0,02
0,18
0,47
0,67
0,46
Ut-/inlåningskvot
0,85
0,88
0,78
0,88
1,01
95
98
94
94
92
7
7
7
7
7
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
förändring under året, %
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av
obeskattade reserver
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav
Primärkapitalrelation
Primärkapital i % av riskvägda placeringar
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital
Avkastning på tillgångar
Nettoresultat i % av balansomslutningen
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl. kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker)
Kreditförlustnivå
Utlåning till allmänheten / Inlåning fr. allmänheten
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
6
7
Resultat- och balansräkning, tkr
Resultaträkning
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
2014
2013
2012
2011
2010
156 116
59 291
6 944
47 696
270 047
155 521
50 379
9 514
44 363
259 777
160 811
46 364
17 732
23 348
248 255
160 633
43 866
53
10 787
215 339
137 241
41 752
5 755
1 796
186 544
Allmänna administrationskostnader
Övriga kostnader
Kreditförluster
Summa kostnader
105 513
11 332
1 062
117 907
104 349
12 518
7 501
124 368
100 424
13 378
19 586
133 388
97 744
15 009
28 371
141 124
92 226
14 247
18 769
125 242
Nedskrivning av aktier i intressebolag
Rörelseresultat
0
152 140
-250
135 159
-150
114 717
-500
73 715
-1 760
59 542
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
311
-22 959
129 492
20 990
-25 237
130 912
-20 406
-16 281
78 030
284
-17 680
56 319
282
-15 107
44 717
8 085
676 603
4 727 252
1 437 639
917 770
12 763
28 886
7 808 998
10 361
609 901
4 776 845
1 289 948
810 541
13 947
27 834
7 539 377
20 659
1 043 443
4 107 630
1 254 032
529 941
15 549
32 180
7 003 434
19 346
893 806
4 095 565
738 134
403 542
17 312
25 671
6 193 376
30 496
428 293
4 192 855
458 223
393 242
19 042
30 781
5 552 932
142 961
5 561 256
49 925
1 533
5 755 675
353
2 052 970
7 808 998
167 992
5 453 695
53 944
1 308
5 676 939
664
1 861 774
7 539 377
171 971
5 244 805
54 960
759
5 472 495
21 654
1 509 285
7 003 434
203 691
4 641 482
63 174
467
4 908 814
1 248
1 283 314
6 193 376
116 754
4 165 688
27 128
295
4 309 865
1 532
1 241 535
5 552 932
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar,
obeskattade reserver och eget kapital
Förslag till behandling av sparbankens vinst
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr.
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål
- överföring till reservfonden
129 492
10 000
119 492
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens totala kapitalrelation efter
föreslagen resultatdisposition uppgår till 27,78 % (föregående år 23,67 %). Kapitalbasen uppgår efter
föreslagen resultatdisposition till 1 276 mkr (1 050 mkr) och samlat kapitalkrav inklusive buffertkrav
uppgår till 482 mkr (355 mkr).
Specifikation av posterna framgår av not 38 om kapitaltäckning
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
8
7
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr
Not
Ränteintäkter
Räntekostnader
2014
2013
207 911
51 795
229 680
74 159
Räntenetto
4
156 116
155 521
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
5
6
7
8
9
46 479
71 250
-11 959
6 944
1 217
270 047
42 736
63 408
-13 029
9 514
1 627
259 777
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
10
21
11
105 513
1 434
9 898
116 845
104 349
1 871
10 647
116 867
153 202
-1 062
0
142 910
-7 501
-250
152 140
311
-22 959
129 492
135 159
20 990
-25 237
130 912
129 492
130 912
62 732
-2 221
1 193
61 704
226 309
-4 518
-214
221 577
191 196
352 489
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Nedskrivningar av aktier i intressebolag
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Årets resultat enligt resultaträkningen
12
13
14
15
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr
Årets resultat enligt resultaträkningen
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat
Skatt hänförlig till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
15
9
8
Balansräkning
Per den 31 december
tkr
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Derivat
Materiella tillgångar
- Inventarier
- Byggnader och mark
Övriga tillgångar
Uppskjuten skattefordran
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättning för pensioner
Avsättning för garantiåtaganden
Uppskjuten skatteskuld
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Reservfond
Fond för verkligt värde
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, obeskattade reserver, avsättningar och eget kapital
Not
18
16
17
18
19
20
3
21
22
15
23
24
25
3
26
27
28
15
29
30
2014
2013
8 085
93 371
676 603
4 727 252
1 344 268
914 039
3 731
866
10 361
0
609 901
4 776 845
1 289 948
807 574
2 967
1 460
1 946
10 817
3 965
337
23 718
7 808 998
2 477
11 470
3 224
244
22 906
7 539 377
142 961
5 561 256
2 198
5 319
10 973
28 708
1 533
0
2 727
5 755 675
167 992
5 453 695
0
7 650
13 795
28 579
1 108
200
3 920
5 676 939
353
1 339 604
583 874
129 492
2 052 970
7 808 998
664
1 208 692
522 170
130 912
1 861 774
7 539 377
Poster inom linjen
Not
Ställda säkerheter för egna skulder
31
1 234
892
Ansvarsförbindelser
32
92 466
61 202
Åtaganden
33
461 333
507 942
10
9
Rapport
Rapport
överöver
förändringar
förändringar
i egeti eget
kapital
kapital
tkr tkr
Ingående
Ingående
eget eget
kapital
kapital
2013-01-01
2013-01-01
ÅretsÅrets
resultat
resultat
ÅretsÅrets
övrigtövrigt
totalresultat
totalresultat
ÅretsÅrets
totalresultat
totalresultat
Resultatdisposition
Resultatdisposition
Utgående
Utgående
eget eget
kapital
kapital
2013-12-31
2013-12-31
Reservfond
Reservfond
Verkligt
Verkligt
värdevärde
reserv
reserv
ÅretsÅrets
resultat
resultat
TotaltTotalt
eget eget
kapital
kapital
1 1301 662
130 662
0
0
0
0
300 593
300 593
0
0
221 577
221 577
78 030
78 030
130 912
130 912
0
0
78 030
78 030
1 2081 692
208 692
0
0
522 170
522 170
-78 030
-78 030
130 912
130 912
1 2081 692
208 692
0
0
0
0
522 170
522 170
0
0
61 704
61 704
130 912
130 912
129 492
129 492
0
0
130 912
130 912
1 3391 604
339 604
0
0
583 874
583 874
-130 -130
912 912
129 492
129 492
1 8611 774
861 774
129 492
129 492
61 704
61 704
191 196
191 196
0
0
2 0522 970
052 970
20142014
20132013
152 140
152 140
135 159
135 159
4 1634 163
-582 -582
-22 -22
0
0
1 4341 434
3 3383 338
-25 383
-25 383
135 088
135 088
3 1503 150
-497 -497
0
0
-408 -408
2 1212 121
8 9108 910
-18 454
-18 454
129 981
129 981
23 583
23 583
45 789
45 789
-154 -154
453 453
107 561
107 561
-25 031
-25 031
-999 -999
-2 468
-2 468
129 070
129 070
-34 054
-34 054
-678 -678
743 743
-37 439
-37 439
208 890
208 890
-3 979
-3 979
4 8954 895
-7 541
-7 541
-417 -417
990 990
Investeringsverksamheten
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen
Avyttring/inlösen
av finansiella
av finansiella
tillgångar
tillgångar
(+) (+)
Investering
Investering
i finansiella
i finansiella
tillgångar
tillgångar
(-) (-)
Avyttring
Avyttring
av materiella
av materiella
tillgångar
tillgångar
(+) (+)
Förvärv
Förvärv
av materiella
av materiella
tillgångar
tillgångar
(-) (-)
Kassaflöde
Kassaflöde
från från
investeringsverksamheten
investeringsverksamheten
221 221
-41 032
-41 032
0
0
-250 -250
-41 061
-41 061
0
0
-60 043
-60 043
408 408
-269 -269
-59 904
-59 904
ÅretsÅrets
kassaflöde
kassaflöde
Likvida
Likvida
medel
medel
vid årets
vid årets
början
början
Likvida
Likvida
medel
medel
vid årets
vid årets
slut slut
88 009
88 009
559 750
559 750
647 759
647 759
-477 -477
894 894
037 644
1 0371 644
559 750
559 750
2014-12-31
2014-12-31
2013-12-31
2013-12-31
8 0858 085
639 674
639 674
10 361
10 361
549 389
549 389
647 759
647 759
0
0
647 759
647 759
559 750
559 750
0
0
559 750
559 750
Ingående
Ingående
eget eget
kapital
kapital
2014-01-01
2014-01-01
ÅretsÅrets
resultat
resultat
ÅretsÅrets
övrigtövrigt
totalresultat
totalresultat
ÅretsÅrets
totalresultat
totalresultat
Resultatdisposition
Resultatdisposition
Utgående
Utgående
eget eget
kapital
kapital
2014-12-31
2014-12-31
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys
(indirekt
(indirekt
metod)
metod)
1 januari
1 januari
- 31 december
- 31 december
tkr tkr
Den Den
löpande
löpande
verksamheten
verksamheten
Rörelseresultat
Rörelseresultat
(+) (+)
Justering
Justering
för poster
för poster
som som
inte ingår
inte ingår
i kassaflödet
i kassaflödet
Förändring
Förändring
av upplupet
av upplupet
anskaffningsvärde
anskaffningsvärde
underunder
perioden,
perioden,
nettonetto
(+/-) (+/-)
Orealiserad
Orealiserad
del av
del
nettoresultat
av nettoresultat
av finansiella
av finansiella
transaktioner
transaktioner
(+/-) (+/-)
Reavinst/reaförlust
Reavinst/reaförlust
vid försäljning
vid försäljning
av finansiella
av finansiella
tillgångar
tillgångar
(-/+) (-/+)
Reavinst/reaförlust
Reavinst/reaförlust
vid försäljning
vid försäljning
av materiella
av materiella
tillgångar
tillgångar
(-/+) (-/+)
Av-/nedskrivningar
Av-/nedskrivningar
(+) (+)
Kreditförluster
Kreditförluster
(+) (+)
Betald
Betald
inkomstskatt
inkomstskatt
(-) (-)
Kassaflöde
Kassaflöde
från från
den löpande
den löpande
verksamheten
verksamheten
före före
förändringar
förändringar
av rörelsekapital
av rörelsekapital
Kassaflöde
Kassaflöde
från från
förändringar
förändringar
i rörelsekapital
i rörelsekapital
Ökning/minskning
Ökning/minskning
av utlåning
av utlåning
till kreditinstitut,
till kreditinstitut,
utländsk
utländsk
valuta
valuta
(-/+) (-/+)
Ökning/minskning
Ökning/minskning
av utlåning
av utlåning
till allmänheten
till allmänheten
(-/+) (-/+)
Ökning/minskning
Ökning/minskning
av värdepapper
av värdepapper
(-/+) (-/+)
Ökning/minskning
Ökning/minskning
av inlåning
av inlåning
från allmänheten
från allmänheten
(+/-) (+/-)
Ökning/minskning
Ökning/minskning
av skulder
av skulder
till kreditinstitut
till kreditinstitut
(+/-) (+/-)
Förändring
Förändring
av övriga
av övriga
tillgångar
tillgångar
(+/-) (+/-)
Förändring
Förändring
av övriga
av övriga
skulder
skulder
(+/-) (+/-)
Kassaflöde
Kassaflöde
från från
den löpande
den löpande
verksamheten
verksamheten
tkr tkr
Följande
Följande
delkomponenter
delkomponenter
ingåringår
i likvida
i likvida
medel
medel
Kassa
Kassa
Utlåning
Utlåning
till kreditinstitut,
till kreditinstitut,
svensk
svensk
valuta
valuta
Summa
Summa
enligt
enligt
balansräkningen
balansräkningen
Outnyttjad
Outnyttjad
checkräkningskredit
checkräkningskredit
Summa
Summa
likvida
likvida
medel
medel
10
1 5091 285
509 285
130 912
130 912
221 577
221 577
352 489
352 489
0
0
1 8611 774
861 774
11
11
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Westra Wermlands Sparbank med säte i Arvika.
Adressen till huvudkontoret är Västra Torggatan 1 A, Arvika.
2 Redovisningsprinciper
(a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med
ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation
RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har
antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så
långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23/02/2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse
på sparbanksstämman den 08/05/2015.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella
rapporterna, om inte annat framgår.
(b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet
anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till
verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument
klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som
finansiella tillgångar som kan säljas.
(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,
om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
(d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar
samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande
förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på
tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast
påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna
och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37.
(e) Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som sparbanken tillämpar från och med 1 januari 2014. Övriga ändringar av IFRS med
tillämpning från och med 2014 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning.
Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. ( Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom "Övrigt totalresultat"
har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets
resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte kan
omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella
tillgångar. Då banken inte har poster som inte kan omföras till årets resultat har denna förändring inte påverkat bankens balans- och
resultaträkningar.
(f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa
finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.
Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på
sparbankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka sparbankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning
har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari 2017. IASB har publicerat de tre första delarna av
vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier
för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka
ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt
värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag
för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt
totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med
IAS 39.
12 11
Effekten för banken är i huvudsak begränsad till förändrad redovisning av skillnaden mellan upplupet anskaffningsvärde och aktuellt
marknadsvärde på bankens innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper. Denna skillnad (per 2014-12-31 +9 670 tkr) redovisas
idag i fond för verkligt värde, där årets förändring ingår i övrigt totalresultat.
(g) Intresseföretag
Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet
för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett
behov av nedskrivningsprövning.
(h) Utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som
föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som
föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och
skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder
som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
(i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är
den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det
redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna
avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga
värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Se vidare (j) (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive
ränta på osäkra fordringar.
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar
finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder
redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av
finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.
(j) Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska
fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden
successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på
resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet
eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas
samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som
tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån
till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året
intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och
kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter
som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
(k) Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,
depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
(l) Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning
av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.
- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som innehas för handel.
12
13
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde
- Valutakursförändringar.
(m) Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra
sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt
kassadifferenser.
(n) Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
(o) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion
redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i
praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga
värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att
dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
(p) Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument,
obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt
derivat.
(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En
fordran tas upp när sparbanken presterat och en avtalsenligt skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem.
Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på
annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt
att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera
skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra
tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till
låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov
identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.
(ii) Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de
instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde
exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet
förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter
första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i
säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets
ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt,
det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad
till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att
värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas
värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i
de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas
värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar
som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas
löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt
värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för
14
13
handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera
aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela
instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Därutöver redovisas innehavet i
Sparbanken Likviditetsfond löpande till verkligt värde då bedömningen är att detta ger en mer rättvisande bild av sparbankens ställning.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är
noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten
samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta
som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra
fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och
fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet
anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella
tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag,
intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar
redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar
som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen.
Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa
instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande
värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas
ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder
som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår
sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar
i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet
anskaffningsvärde.
(iii) Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att
specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde.
(q) Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor
(t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid
avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan
regleras netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än
marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet
betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det
diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter
för det lämnade lånelöftet.
(r) Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För
att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att
säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som
ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet
till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli
alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa
säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som
säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det
inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över
resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade
posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak och valutaterminer. De poster som säkras
och där säkringsredovisning tillämpas är:
14
15
1. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)
2. enskilt värdepapper i utländsk valuta (transaktionsbaserad säkringsrelation)
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde av att upplåningsräntan överstiger kundens lånetak
b) risken för förändring i valutakurser vilket medför risk för värdenedgång på värdepapper noterade i utländsk valuta.
(i) Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den
säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt
värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med räntetak, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet
redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten
Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland
Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.
För säkringsrelationen 1 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna
fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp
som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa
tidsspann. Månatligen utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på
säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för
förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det
säkrade beloppet. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts
och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare
bokförda värdejusteringar.
(ii) Säkring av finansiell tillgång i utländsk valuta
För ekonomisk säkring av finansiell tillgång mot valutakursrisk används valutaterminer. Detta har skett genom att de belopp i utländsk
valuta som erhålls på slutförfallodagen valutakurssäkrats. I redovisningen värderas både den underliggande tillgången och säkringsinstrumentet
till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
(s) Metoder för bestämning av verkligt värde
I not 35 beskrivs de metoder och antagande sparbanken använder för beräkning av verkligt värde.
(t) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av
tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången
redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången
eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov
innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter,
av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att
återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell
placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla krediter som
är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 200.000 SEK. Inga gruppvisa reserveringar sker.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida
kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt),
diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i
resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av
framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny
bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån
mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som
en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets
ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med
de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet
betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter
som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den
löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att
16
15
hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också
utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och
lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden
diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid
diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs
ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.
Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare
redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring
i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om
låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring
av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det
att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats
i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket
efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade
som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan
hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett
nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
(iii) Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är
när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar
redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
(u) Ianspråktagen pant
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant
som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med sparbankens principer för värdering av finansiella instrument.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt.
Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i
resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga
rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader.
(v) Materiella tillgångar
(i) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar
kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga
framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer
vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med
avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
(ii) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är
förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla
andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
16
17
(iii) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter
- maskiner och andra tekniska anläggningar
- inventarier, verktyg och installationer
se nedan
5 år
5 år
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera
mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för
fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken
har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 40 år.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
(w) Nedskrivningar av materiella tillgångar
(i) Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för sparbankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på
nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan).
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av
nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad
kassagenererande enhet.
En nedskrivning över resultaträkningen redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde
överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen fördelas proportionellt mellan de tillgångar som ingår i den kassagenererande enheten.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av
nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är
förknippad med den specifika tillgången.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en
förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
(x) Ersättningar till anställda
(i) Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens
Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken
betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare
avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till
anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för
sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med
IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till
avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster
åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier
framgår av not 10.
(ii) Pensionering i egen regi
För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen.
Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer
att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör
vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen 1 234 tkr ingår
i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 "Avsättning för pensioner".
(iii) Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om sparbanken är bevisligen förpliktigat,
utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att
erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
(iv) Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande
rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan
beräknas tillförlitligt.
18 17
(y) Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets
storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller
informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den
befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas
avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar
aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
(z) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller
avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa
risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den
interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa
ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för
dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs
löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är
korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga
processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att
analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra
en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig
när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den
finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta
sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande
transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa
ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Arbetsutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip
är bl. a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största
riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till
sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av
sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar
efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast
placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i
behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit
och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser
beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna
genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande
kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när
kravåtgärd är erforderlig.
18
19
Kreditkvalitet
Utlåning till allmänheten
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa
kreditkvalitén i sparbanken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i
engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget indelas sparbankens företagsutlåning i riskklasser med ledning av parametrarna
Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt
intern skötsamhet. Riskklasserna är indelade i en skala från 0 till 5, där 0 är högst risk och 5 lägst risk.
Riskklass
5
4
3
2
1
0
Totalt exponerat belopp för riskklassificerade krediter
2014
509 272
420 185
375 039
607 259
121 984
88 219
2 121 958
%-andel
24%
20%
18%
29%
6%
4%
2013
379 146
455 853
440 964
591 904
142 104
107 128
2 117 099
%-andel
18%
22%
21%
28%
7%
5%
Även för engagemang som inte riskklassificeras, främst privatpersoner, används ett scoringssystem i samband med kreditbeviljning.
Systemet använder sig av en sammanvägning av både internt och externt beteende för att få fram ett risktal. I bankens regelverk för
kreditdelegering finns minimikrav på risktal för att sökt kredit kan beviljas. Till skillnad mot företagskrediter sker riskklassificering vid
varje ny kreditbeviljning och inte av hela kundengagemanget. En löpande uppföljning sker av beviljningsstatistiken i syfte att förhindra
ökande kreditrisker. Riskklasserna är indelade i en skala från 0 till 21, där 0 är högst risk och 21 lägst risk.
Scoringpoäng
18 - 21
14 - 17
10 - 13
4-9
0-3
Fördelning av under året beviljade privatkrediter
2014
57%
25%
11%
3%
3%
100%
2013
44%
26%
17%
9%
4%
100%
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna
lånefordringar
tkr
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
2014
2013
7 702
262
2 005
1 650
3 015
14 634
8 174
2
2 557
2 536
1 611
14 880
20 000
1 501 944
3 116 174
1 295 926
100 440
4 738 558
37 916
1 429 544
3 221 502
1 186 533
102 069
4 791 031
10 411
4 495
5 916
12 851
4 541
8 310
7 702
0
7 702
8 106
0
8 106
Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra
0
13 500
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
21 724
14 524
7 200
26 441
17 440
9 001
11 306
8 970
2 336
14 186
11 149
3 037
tkr
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för
vilka ränta intäktsförs
- företagssektor
- hushållssektor
19
20
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
2014
2013
20 000
1 492 974
3 113 838
1 294 549
100 440
4 727 252
37 916
1 418 395
3 218 465
1 185 533
102 069
4 776 845
Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker:
Om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna
inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker
både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening.
Erhållna säkerheter och andra former av kreditförstärkning
Under perioden har inga säkerheter tagits i anspråk.
Utlåning till kreditinstitut
Interna styrdokument finns upprättade som begränsar storleken på exponering utifrån kreditrisken.
Utlåning till kreditinstitut fördelad på rating1
-A
- BBB
- utan rating
Summa
1
enligt Standard and Poor's rating
2014
612 874
50 000
13 729
676 603
2013
548 862
50 000
11 039
609 901
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
I bankens policy för finansverksamheten finns regler för vilka motparter banken kan ha, samt storleken på enskild placering.
Reglerna innebär att det utöver krav på en minimirating, även finns en koppling mellan risk och storlek på enskild exponering.
För emittenter utan en officiell rating bedöms risken i vissa fall utifrån en externt upprättad kreditanalys, en så kallad skuggrating.
Värdepapper fördelad på rating1
2014
2013
- AAA
671 348
551 057
- AA
85 545
0
-A
51 195
91 101
- BBB
116 812
112 773
- BB
31 383
38 824
- B eller lägre
0
0
- utan rating
471 356
486 193
- efterställd fordran, utan rating
10 000
10 000
1 437 639
1 289 948
Summa
1
enligt Standard and Poor's rating alternativt omräknat betyg från annat kreditvärderingsinstitut
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk
kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan
fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast sker i
likvida värdepapper, dvs. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för
att säkerställa att banken har en tillräcklig likviditetsreserv för att hantera en större marknadsstörning. Enligt bankens likviditetspolicy ska
denna likviditetsreserv bestå av högkvalitativa värdepapper samt bankens checkräkning.
I nedanstående tabell redovisas de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i
balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponeringen
motsvarar likviditetsexponering.
20
21
Löptidsinformation, 2014
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
samt förväntad
tidpunkt för
återvinning
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Derivat
Aktier
Materiella
tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning fr.
allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter
Avsättningar
Summa skulder
Total skillnad
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid
år
år men
mån men
högst 5 år
högst 1 år
På
anfordran
Summa
redovisat
värde
Varav
förväntad
tidp för
återvinning
> 12 mån
8 085
0
0
0
0
0
8 085
0
626 603
50 000
0
0
0
0
676 603
0
259 666
99 688
256 966
831 663
3 279 269
0
4 727 252
4 110 932
0
0
0
29 998
0
0
121 477
0
0
1 164 324
857
0
68 937
9
0
52 903
0
917 770
1 437 639
866
917 770
1 286 164
866
917 770
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12 763
4 302
12 763
4 302
0
0
0
0
0
0
0
23 718
23 718
0
894 354
179 686
378 443
1 996 844
3 348 215
1 011 456
7 808 998
6 315 732
112 016
109
6 028
24 808
0
0
142 961
24 808
4 311 298
0
0
503 333
73
0
630 990
72
0
115 635
503
0
0
1 550
0
0
0
19 019
5 561 256
2 198
19 019
5 561 256
2 053
0
0
0
4 423 314
-3 528 960
0
0
503 515
-323 829
0
0
637 090
-258 647
0
0
140 946
1 855 898
0
1 533
3 083
3 345 132
28 708
0
47 727
963 729
28 708
1 533
5 755 675
2 053 323
0
1 533
5 589 650
726 082
22
21
2014
— ett år med Westra
Wermlands Sparbank ...
Företagarträff
i Töcksfors.
Världsmijödagen
Stadsparkens dag och Arv
ika stadslopp.
Premiär för
oksgrupp.
ebo
fac
S
WW
Besök av Arvikas
lucior.
Sulviksdagarna.
stet.
Pristagare i Draknä
Massagestolar til
l Demensföreninga
rna
i Arvika och Eda.
Ung Företagsamhe
t mässa.
Vi finns här för dig.
Vi finns här, i västra Värmland.
n.
Årets seniorresa
gick till Budapest.
”Sparbanksslaget”
på Kingselvikens
golfbana.
Fjärdeklassare på
en.
studiebesök i bank
Löptidsinformation, 2013
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
samt förväntad
tidpunkt för
återvinning
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Derivat
Aktier
Materiella
tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning fr.
allmänheten
Övriga skulder
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter
Avsättningar
Summa skulder
Total skillnad
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid
år
år men
mån men
högst 5 år
högst 1 år
På
anfordran
Summa
redovisat
värde
Varav
förväntad
tidp för
återvinning
> 12 mån
10 361
0
0
0
0
0
10 361
0
559 901
0
50 000
0
0
0
609 901
0
415 582
97 785
228 342
844 869
3 190 267
0
4 776 845
4 035 136
0
0
0
79 894
0
0
199 100
1 019
0
960 830
441
0
0
0
0
50 124
0
810 541
1 289 948
1 460
810 541
1 010 954
441
810 541
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
13 947
3 468
13 947
3 468
0
0
0
0
0
0
0
22 906
22 906
0
985 844
177 679
478 461
1 806 140
3 190 267
900 986
7 539 377
5 857 072
138 978
6 875
11 014
11 125
0
0
167 992
11 125
4 032 934
0
720 451
0
638 742
0
61 568
0
0
0
0
25 365
5 453 695
25 365
5 453 695
0
0
0
4 171 912
-3 186 068
0
0
727 326
-549 647
0
0
649 756
-171 295
0
0
72 693
1 733 447
0
1 108
1 108
3 189 159
28 579
200
54 144
846 842
28 579
1 308
5 676 939
1 862 438
0
1 108
5 465 928
391 144
För inlåning överensstämmer inte den kontraktuella löptiden med den förväntade. Detta beroende på att sparbanken förväntar
sig att inlåningen från allmänheten fortsatt kommer att öka under kommande räkenskapsår.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell
verksamhet utgörs de viktigaste av marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör
ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan
stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken
för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i
kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider
motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna
innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och
beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar
räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.
Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande
12-månadersperiod med 2,3 Mkr (f å 1,4 Mkr).
23
24
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att
identifiera och hantera denna exponering. För att reducera risken i lämnade krediter med takräntevillkor har räntecapar tecknats
med ett nominellt värde på 100 mkr.
Enligt finanspolicyn får inte sparbankens totala ränterisk vid 1 % ränteförändring överstiga 5 % av kapitalbasen. Om risk finns för
för överskridande ska ränteswapavtal tecknas för att nedbringa exponeringarna. Per den 31 december 2014 uppgick sparbankens
ränterisk till 2,25 % (f å 2,44 %) av kapitalbasen.
2014
Räntebindningstider
för tillgångar och
skulder Ränteexponering
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Differens
tillgångar och
skulder
Kumulativ
exponering
2013
Räntebindningstider
för tillgångar och
skulder Ränteexponering
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Differens
tillgångar och
skulder
Kumulativ
exponering
Högst 1 mån
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 3
mån men högst
6 mån
Längre än 6
mån men högst
1 år
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
Totalt
0
0
0
0
0
0
0
8 085
8 085
626 603
50 000
0
0
0
0
0
0
676 603
3 394 975
353 996
60 503
178 493
494 056
245 229
0
0
4 727 252
158 857
0
886 670
0
20 337
0
60 692
0
169 498
0
77 432
0
64 153
0
0
959 419
1 437 639
959 419
4 180 435
1 290 666
80 840
239 185
663 554
322 661
64 153
967 504
7 808 998
142 961
0
0
0
0
0
0
0
142 961
4 518 294
0
0
284 995
0
0
271 909
0
0
359 081
0
0
108 058
0
0
7 577
0
0
0
0
0
11 342
51 458
2 053 323
5 561 256
51 458
2 053 323
4 661 255
284 995
271 909
359 081
108 058
7 577
0
2 116 123
7 808 998
-480 820
1 005 671
-191 069
-119 896
555 496
315 084
64 153
-1 148 619
-480 820
524 851
333 782
213 886
769 382
1 084 466
1 148 619
0
Längre än 3
mån men högst
6 mån
Längre än 6
mån men högst
1 år
Högst 1 mån
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
Totalt
0
0
0
0
0
0
0
10 361
10 361
559 901
0
50 000
0
0
0
0
0
609 901
3 328 060
412 969
40 311
104 048
506 289
385 168
0
0
4 776 845
219 690
0
715 269
0
158 717
0
20 218
0
103 430
0
72 624
0
0
0
0
852 322
1 289 948
852 322
4 107 651
1 128 238
249 028
124 266
609 719
457 792
0
862 683
7 539 377
167 634
0
0
0
0
0
0
358
167 992
4 333 737
0
0
410 628
0
0
282 922
0
0
355 820
0
0
51 569
0
0
9 999
0
0
0
0
0
9 020
55 252
1 862 438
5 453 695
55 252
1 862 438
4 501 371
410 628
282 922
355 820
51 569
9 999
0
1 927 068
7 539 377
-393 720
717 610
-33 894
-231 554
558 150
447 793
0
-1 064 385
-393 720
323 890
289 996
58 442
616 592
1 064 385
1 064 385
0
24
25
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång
på 1 procentenhet på balansdagen utgör +/2 279 tkr ( f å +/- 1 416 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som
finns per balansdagen.
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i valutakurser.
Sparbanken är utsatt för följande valutaexponeringar:
- värdeförändringsrisk på inneliggande lager av resevaluta.
- in- och utlåning i utländsk valuta.
- finansiella tillgångar noterade i utländsk valuta.
- betalningsflöden i utländsk valuta
Valutarisken i in- och utlåning samt betalningsflöden reduceras löpande genom motpositioner. Valutarisken i finansiella tillgångar
har hanterats genom att valutaterminer tecknats som matchar de kontraktuella kassaflödena från tillgångarna.
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 5 107 tkr (f å 5 221 tkr) i rörelseresultatet och med 3 798 tkr (f å 3 923 tkr)
i nettoresultat av finansiella transaktioner.
En generell höjning med 10 procentenhet av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska sparbankens resultat
före skatt med approximativt 180 tkr för året som slutar 31 december 2014 (f å 169 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har
inkluderats i denna beräkning.
2014
Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Nominellt värde av säkringspost
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Effekt (f skatt) av 10 % ökning av valutakurs i SEK gentemot
utländsk valuta
2013
Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Nominellt värde av säkringspost
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Effekt (f skatt) av 10 % ökning av valutakurs i SEK gentemot
utländsk valuta
EUR
GBP
NOK
DKK
Övriga valutor
Summa
17 140
4 893
0
0
551
22 584
0
22 011
0
22 011
25
0
0
0
7
32
0
24
0
24
8 900
0
49 715
-49 715
1 067
9 967
0
8 875
21
8 896
3
0
0
0
41
44
0
3
0
3
10 861
30 922
12 811
-12 811
110
41 893
30 945
10 836
7
41 788
36 929
35 815
62 526
-62 526
1 776
74 520
30 945
41 749
28
72 722
-57
-1
-107
-4
-11
-180
EUR
GBP
NOK
DKK
Övriga valutor
Summa
39 469
3 304
18 227
-18 227
371
43 144
0
42 758
0
42 758
23
0
0
0
7
30
0
21
0
21
2 943
0
31 848
-31 848
1 153
4 096
0
2 932
0
2 932
0
0
0
0
13
13
0
0
0
0
18 077
28 995
0
0
131
47 203
29 014
18 056
15
47 085
60 512
32 299
50 075
-50 075
1 675
94 486
29 014
63 767
15
92 796
-39
-1
-116
-1
-12
-169
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser
(oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla
liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
Sparbankens aktieinnehav utgörs till största delen av sparbankens näringsbetingade innehav i Swedbank AB (publ). Under räkenskapsåret
2008 skedde en nedskrivning av detta innehav med 164 905 tkr. Den kursuppgång på 569 382 tkr som skett sedan dess redovisas
i övrigt totalresultat. En kursförändring på 10 % påverkar övrigt totalresultat med 86 998 tkr.
25
26
Det enda ytterligare aktieinnehavet av storlek utgörs av 95 aktier i Indecap AB. I detta innehav finns för närvarande ett övervärde
på 4 822 tkr som redovisas i fond för verkligt värde. En kursförändring på 10 % påverkar övrigt totalresultat med 2 128 tkr.
I posten aktier och andelar återfinns även en fondinvestering i Sparbanken Likviditetsförvaltning. Fonden har i huvudsak placerat i
räntebärande värdepapper med låg emittentrisk, vilket medför att en negativ värdeförändring kan uppstå vid en stigande
marknadsränta. Innehavet värderas löpande till marknadsvärde där värdeförändringen redovisas i nettoresultatet av
finansiella transaktioner. En värdeförändring på 10 % påverkar årets resultat med 2 045 tkr.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även
risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående
process i sparbanken, som bl. a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl. a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
Derivat och säkringsredovisning
2014
Derivat
tkr
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt, räntecapar
Valutarelaterade kontrakt, valutaterminer
Total summa
Derivat och säkringsredovisning
2013
Derivat
tkr
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt, räntecapar
Valutarelaterade kontrakt, valutaterminer
Total summa
Nominellt belopp/ återstående löptid
Upp till 1 år
> 1 år - 5 år
0
888
888
100 000
50 628
150 628
>5 år
Total
0
19 016
19 016
100 000
70 532
170 532
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden
0
866
866
0
2 198
2 198
Nominellt belopp/ återstående löptid
Upp till 1 år
> 1 år - 5 år
30 000
19 806
49 806
100 000
31 750
131 750
>5 år
Total
0
0
0
130 000
51 556
181 556
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden
60
1 400
1 460
0
0
0
Säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på de säkrade posterna med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 2 265 tkr och på
säkringsinstrumenten (derivat) till -2 238 tkr. Mellanskillnaden 27 tkr är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten
beror i huvudsak på att räntecapar förvärvas innan takräntelånen betalas ut.
4 Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper, ej värderade till verkligt värde via RR
Avkastning på livsparförsäkring
Övriga
Summa
Varav ränteintäkt från osäkra fordringar
2014
4 393
172 073
28 666
2 779
0
207 911
1 109
2013
11 537
181 279
36 714
124
26
229 680
2 050
26
27
2014
2013
941
48 781
3 460
2 073
0
51 795
156 116
2 172
69 943
3 265
2 044
0
74 159
155 521
2014
2013
1,81
1,83
2,05
3,63
0,90
2,14
4,11
1,32
2014
44 945
1 534
46 479
2013
41 778
958
42 736
2014
11 932
15 935
3 285
249
19 122
5 330
15 397
71 250
2013
11 168
14 757
2 829
325
16 548
5 313
12 468
63 408
2014
7 774
3 666
519
11 959
2013
9 210
3 335
484
13 029
tkr
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
2014
26
2 629
491
3 798
6 944
2013
-47
5 677
-40
3 924
9 514
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Innehav för handelsändamål
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt
värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risken i
säkringar av verkligt värde
Valutakursförändringar
Summa
2014
917
-19
2 221
2013
1 099
3
4 518
-2 238
472
2 265
3 798
6 944
-502
3 924
9 514
61 704
221 577
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
varav: kostnad för insättningsgaranti
Stabilitetsavgift
Övriga
Summa
Summa räntenetto
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Medelränta utlåningen
Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)
%
5 Erhållna utdelningar
tkr
Swedbank AB (publ)
Övriga utdelningar
Summa
6 Provisionsintäkter
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Avgifter från kredit- och betalkort
Övriga provisioner
Summa
7 Provisionskostnader
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt
totalresultat.
28
27
9 Övriga rörelseintäkter
2014
873
0
344
1 217
2013
879
408
340
1 627
2014
43 820
14 028
8 989
3 933
3 832
74 602
2013
42 717
13 505
9 304
3 320
3 435
72 281
2 005
18 001
1 630
1 179
1 793
1 629
4 674
30 911
105 513
2 187
16 833
1 980
751
1 771
2 495
6 051
32 068
104 349
tkr
Intäkter från rörelsefastigheter
Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar
Övriga rörelseintäkter
Summa
10 Allmänna administrationskostnader
tkr
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- revision
- hyror och andra lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2014
tkr
Styrelse, VD
och stf VD
Löner
Sociala kostnader
Summa
3 031
952
3 983
2013
Övriga anställda
40 789
13 076
53 865
Styrelse, VD
och stf VD
Övriga anställda
2 891
908
3 799
39 826
12 597
52 423
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör och vice verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande
befattningshavare beslutas av verkställande direktör.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.
Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner, pension samt avsättning till vinstandelsstiftelse. Med andra
ledande befattningshavare avses de 5 personer som tillsammans med VD och vVD utgör bankledningen.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
tkr
Styrelseordf. Gunnar Tidemand
Niklas Stake
Marianne Levin
Kenneth Wåhlund
Sture Patriksson
Christer Fransson
Torgny Richardsson
Maria Fogelberg
Ann-Mari Brodin
Matts Myrvold
VD Håkan Nordblad
Vice VD Cajs-Marie Nyberg
Övr. bankledning (5 personer)
Summa
Grundlön /
styrelsearvode
23
40
15
15
6
15
40
15
17
9
1 446
981
3 082
5 704
2014
Sammanträdesarvode
65
93
70
70
27
57
133
70
30
40
0
0
0
655
Övriga
förmåner
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
70
9
101
180
Pensionskostnad
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
774
450
864
2 088
Vinstandels
stiftelse
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
32
32
145
209
Övriga
ersättningar
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Summa
88
133
85
85
33
72
173
85
47
49
2 322
1 472
4 192
8 836
28
29
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
tkr
Styrelseordf. Ann-Mari Brodin
Niklas Stake
Marianne Levin
Kenneth Wåhlund
Sture Patriksson
Christer Fransson
Torgny Richardsson
Maria Fogelberg
VD Håkan Nordblad
Vice VD Cajs-Marie Nyberg
Övr. bankledning (5 personer)
Summa
Grundlön /
styrelsearvode
2013
Sammanträdesarvode
38
38
14
14
14
14
38
14
1 394
919
3 077
5 574
73
93
57
57
55
65
120
77
0
0
0
597
Övriga
förmåner
0
0
0
0
0
0
0
0
66
11
70
147
Pensionskostnad
Vinstandels
stiftelse
0
0
0
0
0
0
0
0
730
448
823
2 001
Övriga
ersättningar
0
0
0
0
0
0
0
0
26
26
125
177
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Summa
111
131
71
71
69
79
158
91
2 216
1 404
4 095
8 496
Avsättning till vinstandelsstiftelse och övriga förmåner
Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.
Övriga förmåner avser ränteförmån, kostförmån samt för VD bilförmån.
Pensioner
För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen.
Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer
att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör
vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen 1 234 tkr ingår
i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 29 "Avsättning för pensioner".
Övrig bankledning har inga speciella pensionsförmåner utöver kollektivavtalet. Pension utgår från 65 års ålder i likhet med övriga
anställda och är förmånsbestämd till 10 % av lönen upp till 7,5 basbelopp, 65 % av lönen mellan 7,5 och 20 basbelopp samt 32,5 %
av lönen mellan 20 och 30 basbelopp. Efterlevandepension utgår i likhet som för övriga anställda med villkor i linje med finansförbundets
pensionsavtal.
Pensionerna är villkorade så tillvida att en reduktion sker av pensionen vid avslutad tjänst före 65 års ålder.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader.
Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den
verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör och vice verkställande direktör
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
Summa
2014
8 157
9 929
18 086
2013
8 241
9 207
17 448
Samtliga krediter avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 1,8 (1,5) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat
belopp av 1,9 (1,9) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till
övrig personal.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 och
FFFS 2011:3 lämnas på sparbankens hemsida, www.wwsparbank.se.
Medelantalet anställda
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
2014
65
30
95
2013
66
32
98
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
2014
2013
4
7
5
6
2
5
3
4
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Inga tjänster har utförts utöver revisionsuppdraget
2014
2013
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Revisionsuppdrag
307
283
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag
872
468
30
29
11 Övriga rörelsekostnader
tkr
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
2014
1 722
1 371
1 975
4 613
217
9 898
2013
1 736
1 377
2 561
4 633
340
10 647
2014
2013
6 219
15 251
-4 061
1 851
-2 276
-671
0
1 062
-7 700
6 396
-1 749
-4 987
290
7 501
2014
0
0
2013
-250
-250
2014
0
311
311
2013
20 692
298
20 990
2014
2013
-23 052
93
-22 959
-25 313
76
-25 237
2014
2013
%
12 Kreditförluster, netto
tkr
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster (-)
Årets nedskrivning för kreditförluster (+)
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-)
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-)
Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-)
Årets nettokostnad för kreditförluster
13 Nedskrivning av aktier i intressebolag
tkr
West Wermland Invest AB
Summa
14 Bokslutsdispositioner
tkr
Återföring av periodiseringsfond
Upplösning av avskrivning över plan
Summa
15 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
tkr
Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad
Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+)
Totalt redovisad skattekostnad
Avstämning av effektiv skatt
tkr
2014
%
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Schablonränta på periodiseringsfond
Redovisad effektiv skatt
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat
Före skatt
60 511
60 511
tkr
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övrigt totalresultat
2013
22,0%
0,2%
-7,1%
0,0%
15,1%
152 451
33 539
360
-10 847
0
23 052
22,0%
0,2%
-6,0%
0,0%
16,2%
156 149
34 353
342
-9 430
48
25 313
2014
Skatt
-1 193
-1 193
Efter skatt
61 704
61 704
Före skatt
221 791
221 791
2013
Skatt
214
214
Efter skatt
221 577
221 577
Redovisat i balansräkningen
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
tkr
Övriga finansiella anläggningstillgångar
Pensionsavsättningar
Skattefordringar/-skulder, netto
Uppskjuten skattefordran
2014
0
337
337
2013
0
244
244
Uppskjuten skatteskuld
2014
2 727
0
2 727
2013
3 920
0
3 920
Netto
2014
-2 727
337
-2 390
2013
-3 920
244
-3 676
30
31
16 Utlåning
16 Utlåning
till kreditinstitut
till kreditinstitut
20142014
tkr tkr
Swedbank
Swedbank
- svensk
- svensk
valuta
valuta
- utländsk
- utländsk
valuta
valuta
Övriga
Övriga
Summa
Summa
20132013
575 575
945 945 488 488
350 350
36 929
36 929 60 512
60 512
63 729
63 729 61 039
61 039
676 676
603 603 609 609
901 901
17 Utlåning
17 Utlåning
till allmänheten
till allmänheten
20142014
tkr tkr
Utestående
Utestående
fordringar,
fordringar,
brutto
brutto
- svensk
- svensk
valuta
valuta
- utländsk
- utländsk
valuta
valuta
- förändring
- förändring
i verkligt
i verkligt
värde
värde
på säkrat
på säkrat
belopp
belopp
Summa
Summa
Varav:
Varav:
osäkra
osäkra
individuell
individuell
nedskrivning
nedskrivning
(specifikation
(specifikation
se nedan)
se nedan)
Redovisat
Redovisat
värde,
värde,
netto
netto
20132013
4 702
4 702
168 168 4 757
4 757
691 691
35 815
35 815 32 299
32 299
575 575
1 041
1 041
4 738
4 738
558 558 4 791
4 791
031 031
21 724
21 724 26 441
26 441
11 306
11 306 14 186
14 186
4 727
4 727
252 252 4 776
4 776
845 845
Förändring
Förändring
av nedskrivningar,
av nedskrivningar,
tkr tkr
Individuellt
Individuellt
värderade
värderade
osäkra
osäkra
lånefordringar
lånefordringar
Ingående
Ingående
balans
balans
ÅretsÅrets
nedskrivning
nedskrivning
för kreditförluster
för kreditförluster
Återförda
Återförda
ej längre
ej längre
erforderliga
erforderliga
nedskrivningar
nedskrivningar
för kreditförluster
för kreditförluster
Återförda
Återförda
tidigare
tidigare
gjorda
gjorda
nedskrivningar
nedskrivningar
för kreditförluster
för kreditförluster
somsom
i årets
i årets
bokslut
bokslut
redovisas
redovisas
somsom
konstaterade
konstaterade
förluster
förluster
Utgående
Utgående
balans
balans
14 186
14 186
1 851
1 851
-671-671
20 477
20 477
6 396
6 396
-4 987
-4 987
-4 060
-4 060
11 306
11 306
-7 700
-7 700
14 186
14 186
18 Obligationer
18 Obligationer
och och
andra
andra
räntebärande
räntebärande
värdepapper
värdepapper
tkr tkr
- Svenska
- Svenska
kommuner
kommuner
- Svenska
- Svenska
bostadsinstitut
bostadsinstitut
- Svenska
- Svenska
icke icke
finansiella
finansiella
företag
företag
- Svenska
- Svenska
finansiella
finansiella
företag
företag
- Svenska
- Svenska
försäkringsbolag,
försäkringsbolag,
livsparförsäkring
livsparförsäkring
- Utländska
- Utländska
emittenter
emittenter
- Förändring
- Förändring
i verkligt
i verkligt
värde
värde
på säkrat
på säkrat
belopp
belopp
Summa
Summa
varav:
varav:
Efterställda
Efterställda
tillgångar,
tillgångar,
förlagsbevis
förlagsbevis
varav:
varav:
Noterade
Noterade
värdepapper
värdepapper
på börs
på börs
Onoterade
Onoterade
värdepapper
värdepapper
Positiv
Positiv
skillnad
skillnad
till följd
till följd
av att
avbokförda
att bokförda
värden
värden
överstiger
överstiger
nominella
nominella
värden
värden
Negativ
Negativ
skillnad
skillnad
till följd
till följd
av att
avbokförda
att bokförda
värden
värden
understiger
understiger
nominella
nominella
värden
värden
20142014
20132013
Verkligt
Verkligt
värdevärde
Redovisat
Redovisat
värdevärde
Verkligt
Verkligt
värdevärde
Redovisat
Redovisat
värdevärde
93 371
93 371 93 371
93 371
572 572
340 340 572 572
340 340
410 410
890 890 410 410
890 890
112 112
444 444 112 112
444 444
52 903
52 903 52 903
52 903
194 194
360 360 194 194
360 360
1 331
1 331
1 331
1 331
1 437
1 437
639 6391 437
1 437
639 639
10 000
10 000 10 000
10 000
1 374
1 374
736 736
62 903
62 903
0 0
0 0
531 531
557 557 531 531
557 557
444 444
758 758 444 444
758 758
162 162
404 404 162 162
404 404
50 124
50 124
50 124
50 124
102 102
505 505 102 102
505 505
-1 400
-1 400
-1 400
-1 400
1 289
1 289
948 948 1 289
1 289
948 948
10 000
10 000
10 000
10 000
1 229
1 229
824 824
60 124
60 124
28 355
28 355
22 432
22 432
5 824
5 824
1 109
1 109
19 Aktier
19 Aktier
och och
andelar
andelar
tkr tkr
Finansiella
Finansiella
tillgångar
tillgångar
somsom
kan kan
säljas
säljas
- kreditinstitut
- kreditinstitut
- övriga
- övriga
Summa
Summa
aktier
aktier
och och
andelar
andelar
varav:
varav:
Noterade
Noterade
värdepapper
värdepapper
på börs
på börs
Onoterade
Onoterade
värdepapper
värdepapper
20142014
20132013
869 869
975 975 763 763
820 820
44 064
44 064 43 754
43 754
914 914
039 039 807 807
574 574
890 890
429 429 783 783
810 810
23 610
23 610 23 764
23 764
31 31
32
2014
Företag
Aktier
- Swedbank AB (publ) A
- Indecap AB
- Sparbankernas Försäkringsaktiebolag
- Sparbankernas Kort AB
- Kompetens och Kapital i Värmland AB
- IUC i Wermland AB
- Värmlands Kreditgarantiförening
- Sparbanken Likviditetsförvaltningsfond
Summa
Antal
Börsvärde
4 450 000
95
1 930
314
30
200
510
200 000
869 975
0
0
0
0
0
0
20 454
890 429
Redovisat värde
2013
Antal
Börsvärde
869 975
21 280
1 951
314
45
20
0
20 454
914 039
4 220 000
95
2 126
314
0
200
510
200 000
2014-12-31
2013-12-31
5 117
764
5 881
5 117
0
5 117
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Utgående balans 31 december
2 150
0
2 150
1 900
250
2 150
Summa bokfört värde
3 731
2 967
Kapitalandel
40,63%
Antal
andelar
32 500
Redovisat
värde
1 100
23,53%
13 334
2 631
45 834
3 731
Kapitalandel
40,63%
Antal
andelar
32 500
Redovisat
värde
1 100
23,53%
13 334
1 867
45 834
2 967
20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag
tkr
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Inköp
Utgående balans 31 december
Intresseföretag
2014
West Wermland Invest AB, 556660-9516
Säte i Arvika
Ekoväst Invest AB, 556859-8006
Säte i Arvika
Summa
Resultat
Eget kapital
0
2 727
Intresseföretag
2013
West Wermland Invest AB, 556660-9516
Säte i Arvika
Ekoväst Invest AB, 556859-8006
Säte i Arvika
Summa
Resultat
Eget kapital
-630
2 727
-506
10 191
-506
12 918
-301
7 447
-931
10 174
21 Materiella tillgångar
tkr
Inventarier
Byggn. och
mark
Redovisat värde
763 820
0
0
0
0
0
0
19 990
783 810
763 820
21 280
2 150
314
0
20
0
19 990
807 574
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2013
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2013
23 279
269
2 555
20 993
25 104
0
0
25 104
48 383
269
2 555
46 097
Ingående balans 1 januari 2014
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2014
20 993
250
993
20 250
25 104
0
0
25 104
46 097
250
993
45 354
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2013
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2013
19 853
1 218
2 555
18 516
12 981
653
0
13 634
32 834
1 871
2 555
32 150
Ingående balans 1 januari 2014
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2014
18 516
781
993
18 304
13 634
653
0
14 287
32 150
1 434
993
32 591
32
33
Redovisade värden
Per 1 januari 2013
Per 31 december 2013
3 426
2 477
12 123
11 470
15 549
13 947
Per 1 januari 2014
Per 31 december 2014
2 477
1 946
11 470
10 817
13 947
12 763
2014
35
1 234
2 696
3 965
2013
34
892
2 298
3 224
2014
1 305
10 220
12 193
23 718
2013
1 075
12 015
9 816
22 906
2014
2013
30 945
112 016
142 961
29 014
138 978
167 992
22 Övriga tillgångar
tkr
Förfallna räntefordringar
Kapitalförsäkring
Övriga tillgångar
Summa
23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Övrigt upplupna intäkter
Summa
24 Skulder till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- utländsk valuta
Övriga
Summa
25 Inlåning från allmänheten
tkr
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
2014
2013
5 519 507
41 749
5 561 256
5 389 928
63 767
5 453 695
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
174 464
1 141 959
4 155 646
1 407 213
89 187
5 561 256
199 221
1 130 675
4 047 952
1 290 617
75 847
5 453 695
2014
4 819
1 293
4 861
10 973
2013
6 693
1 212
5 890
13 795
2014
17 255
11 050
403
28 708
2013
18 752
9 552
275
28 579
26 Övriga skulder
tkr
Preliminärskatt räntor och utdelningar
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
34
33
28 Avsättning för pensioner och liknande förplikteler
Pensionering genom försäkring
tkr
Pensionering i egen regi
Kapitalvärdet vid årets början
Inbetalda premier
Värdeförändring kapitalförsäkring
Kapitalvärdet vid årets slut
Särskild löneskatt
Summa pensionsavsättningar
2014
2013
892
218
124
1 234
299
1 533
611
209
72
892
216
1 108
2014
2013
353
353
664
664
29 Obeskattade reserver
tkr
Ackumulerade överavskrivningar byggnader och markanläggningar
Summa obeskattade reserver
30 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital på sid 10.
Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat
Fond för verkligt
värde
Ingående redovisat värde 2013-01-01
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
överfört till årets resultat vid avyttring
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Utgående redovisat värde 2013-12-31
300 593
226 309
Ingående redovisat värde 2014-01-01
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
överfört till årets resultat vid avyttring
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Utgående redovisat värde 2014-12-31
522 170
62 732
-4 518
-214
522 170
-2 221
1 193
583 874
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan
säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas
dock i resultaträkningen.
31 Ställda säkerheter
tkr
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden
Summa ställda säkerheter
2014
2013
1 234
1 234
892
892
2014
2013
0
34 673
57 793
92 466
0
18 534
42 668
61 202
32 Ansvarsförbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Övriga ansvarsförbindelser
Summa
35
34
33 Åtaganden
tkr (nom belopp)
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
- Kreditlöften
- Valutaterminer
- Utfästelse om aktieägartillskott till Eko Väst Invest AB
Summa
2014
354 088
87 976
1 900
17 369
461 333
2013
412 991
73 473
3 345
18 133
507 942
34 Närstående
Närståenderelationer
Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående
företag uppgår till 26,1 mkr (f å 26,9 mkr). Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknadsmässiga
villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat.
Sammanställning över närståendetransaktioner
Tkr
Närståenderelation
Intresseföretag
Intresseföretag
År
Inlåning från
närstående per
31 december
Utbetald
sparränta
2014
2013
12
44
1 648
4 440
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not
36
10.
35
35 Finansiella tillgångar och skulder
2014
Fin tillg som
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Kassa
Belån statsskuldförbindelser
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Lånefordringar
och kundfordringar
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via
resultaträkningen
Investeringar
som hålles
till förfall
8 085
93 371
676 603
4 727 252
1 344 268
893 585
20 454
23 718
4 302
0 5 439 960
20 454
Fin skulder
som
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa skulder
0
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa tillgångar
0
Lånefordringar
och kundfordringar
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via
resultaträkningen
Andra
finansiella
skulder
866
866
Derivat som
används i
säkringsredovisning
0
Investeringar
som hålles
till förfall
20 552
28 708
5 753 477
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
2 198
2 198
Derivat som
används i
säkringsredovisning
8 085
93 371
676 603
4 727 252
8 085
93 371
676 603
4 727 252
1 344 268
914 039
866
23 718
4 302
7 792 504
1 344 268
914 039
866
23 718
4 302
7 792 504
Summa redovisat
värde
142 961
5 561 256
2 198
20 552
28 708
5 755 675
Summa redovisat
värde
Verkligt värde
142 961
5 561 256
2 198
20 552
28 708
5 755 675
Verkligt värde
Innehav för
handelsändamål
10 361
609 901
4 776 845
20 059
19 990
40 049
Verkligt värde
Innehav för
handelsändamål
1 269 889
787 584
22 906
3 468
0 5 423 481
0
Finansiella skulder
värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Fin skulder
som
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa skulder
2 331 224
142 961
5 561 256
Fin tillg som
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Summa redovisat
värde
Innehav för
handelsändamål
Finansiella skulder
värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
2013
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Derivat som
används i
säkringsredovisning
2 057 473
Andra
finansiella
skulder
1 460
1 460
Derivat som
används i
säkringsredovisning
10 361
609 901
4 776 845
1 289 948
807 574
1 460
22 906
3 468
7 522 463
1 289 948
807 574
1 460
22 906
3 468
7 522 463
Summa redovisat
värde
Verkligt värde
Innehav för
handelsändamål
167 992
5 453 695
0
10 361
609 901
4 776 845
0
26 673
28 579
5 676 939
0
167 992
5 453 695
0
26 673
28 579
5 676 939
167 992
5 453 695
0
26 673
28 579
5 676 939
37
36
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde.
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som
värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas
baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas
på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar
indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.
2014
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Summa
Nivå 1
1 374 736
869 975
0
2 244 711
Nivå 2
62 903
41 734
866
105 503
Nivå 3
0
2 330
0
2 330
Summa
1 437 639
914 039
866
2 352 544
2013
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Summa
Nivå 1
1 209 765
763 820
0
1 973 585
Nivå 2
80 183
41 270
1 460
122 913
Nivå 3
0
2 484
0
2 484
Summa
1 289 948
807 574
1 460
2 098 982
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats
till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).
tkr
Öppningsbalans 2013-01-01
Anskaffningsvärde förvärv
Utgående balans 2013-12-31
Vinster och förluster redovisade i årets
resultat för tillgångar som ingår i den
utgående balansen 2013-12-31
Öppningsbalans 2014-01-01
Årets resultatpåverkan inom årets resultat
Anskaffningsvärde förvärv
Försäljningslikvid försäljning
Utgående balans 2014-12-31
Vinster och förluster redovisade i årets
resultat för tillgångar som ingår i den
utgående balansen 2014-12-31
Derivat
0
0
0
Obligation
och andra
räntebär
0
0
0
Aktier och
andelar
2 320
164
2 484
Totalt
2 320
164
2 484
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2 484
22
45
-221
2 330
2 484
22
45
-221
2 330
0
0
0
0
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella
instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna
Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av sparbankens finansiella instrument
åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de är inte föremål för daglig handel på en aktiv
marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för
respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av
kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har
använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som
använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är
indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Placering i livsparförsäkring har värderas utifrån värdebesked över aktuellt försäkringskapital per bokslutsdagen.
38
37
Innehavet i Sparbankens Likviditetsfond har värderats utifrån marknadsvärdet av underliggande tillgångar.
Aktieinnehavet i Indecap AB har värderats på grundval av en externt upprättad marknadsvärdering samt observerade priser vid
avtalade nyemissioner. Efter värderingstidpunkten har överlåtelser av aktier skett till kurser som inte understiger marknadsvärderingen.
Övriga onoterade aktieinnehav redovisas till anskaffningsvärde i nivå 3 då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och inget
nedskrivningsbehov kunnat identifieras.
36 Händelser efter balansdagen
Inga specifika händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar sparbankens resultat eller ställning.
37 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Bankledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga
redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av
finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.
Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig
avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.
Säkringskvalifikationer
Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig att säkringen
ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivningar för kreditförluster
Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning
av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens
finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och
strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen.
38 Kapitaltäckning
Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och
därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka
dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med sparbankens risk- och kapitalpolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på
-
sparbankens riskprofil,
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
s k stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid
behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga
riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och
investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav
enligt 6 kap 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(FFFS 2008:25). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbanken hemsida
www.wwsparbank.se
Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.
Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande siffror för 2013 är beräknade
utifrån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trätt i kraft under 2014.
39
38
Kapitalbas
2014
1 339 604
129 492
-10 000
0
2013
1 208 692
130 912
0
-244
-183 092
1 276 004
0
0
1 276 004
-398 625
940 735
0
508 271
-398 625
109 646
1 050 381
Riskvägda belopp per exponeringsklass kreditrisk enligt schablonmetoden
0
1. Exponeringar mot stater och centralbanker
0
2. Exponeringar mot kommuner
0
3. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
155 717
4. Exponeringar mot institut
1 675 425
5.Exponeringar mot företag
1 413 040
6. Exponeringar mot hushåll
593 036
7. Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter
22 357
8. Fallerande exponeringar
57 455
9. Exponeringar i form av säkerställda obligationer
20 454
10. Fondexponeringar
150 020
11. Aktieexponeringar
17 659
12. Övriga poster
4 105 163
Summa kapitalkrav för kreditrisker
486 299
Riskvägt belopp för operativa risker enligt basmetoden
1 975
Riskvägt belopp för kreditvärdighetsjusteringsrisk
4 593 437
Totalt riskvägt belopp
0
0
0
151 456
1 604 751
1 361 152
778 735
8 771
53 532
5 356
0
21 228
3 984 981
452 108
0
4 437 089
tkr
Reservfond
Verifierat resultat
Förslag till anslag till välgörande ändamål
Uppskjutna skattefordringar
Aktieinnehav i andra institut överstigande 10 % av
sparbankens kärnprimärkapital
Avräkning av aktier och andra tillskott
Kärnprimärkapital
Övrigt primärkapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott
Supplementärt kapital
Kapitalbas
Kapitalkrav
Kapitalkrav för kreditrisk enligt schablonmetoden
Kapitalkrav för operativ risk enligt basmetoden
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk
Totalt minimikapitalkrav
Kapitalkonserveringsbuffert
Samlat kapitalkrav
328 413
38 904
158
367 475
114 836
482 311
318 799
36 169
0
354 968
354 968
Kapitalöverskott
793 693
695 413
Kapitalrelationer
Kärnprimärkapitalrelation
Primärkapitalrelation
Total kapitalrelation
27,78%
27,78%
27,78%
21,20%
21,20%
23,67%
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en
egen process för Intern KapitalUtvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt
sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i
relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den
interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.
39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som
för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med två år i sänder om inte endera parten säger
upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till
Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB
Av sparbanken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2014-12-31 till 2 199 mkr.
Om förluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp
om innevarande års provisioner.
Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade sparbanken per 2014-12-31 förmedlat fondsparande på 2 491 mkr
och försäkringssparande på 914 mkr. Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det
förmedlade sparandet.
Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 30 mkr för år 2014.
39
40
Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse
med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska
förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle
kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.
Arvika den 23 februari 2015
Gunnar Tidemand
Niklas Stake
Mats Myrvold
Torgny Richardsson
Maria Fogelberg
Christer Fransson
Marianne Levin
Kenneth Wåhlund
Håkan Nordblad
Ordförande
Verkst. direktör
Marie Öberg
Yvonne Norbäck
Personalrepr.
Personalrepr.
Vår revisionsberättelse har lämnats den 27 mars 2015
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB
Ernst & Young AB
Michael Lindengren
Stefan Persson
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
41
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Westra Wermlands Sparbank, org.nr 572000-4489
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Westra
Wermlands Sparbank för 1 januari – 31 december 2014.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en
årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lag om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den
interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av
vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och
utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för
hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en
rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är
ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i
syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens
interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i
årsredovisningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en
revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens
vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Westra
Wermlands Sparbank för 1 januari – 31 december 2014.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen
som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lag
om bank- och finansieringsrörelse.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till
dispositioner av sparbankens vinst eller förlust och om
förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi
granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver
vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut,
åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma
om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot
sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på
annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lag om bankoch finansieringsrörelse, lag om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i
förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Uttalanden
Arvika den 27 mars 2015
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med
lag
om
årsredovisning
i
kreditinstitut
och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av Westra Wermlands Sparbanks finansiella
ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt lag om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen
och balansräkningen.
Öhrlings Pricewaterhouse
Ernst & Young AB
Coopers AB
Michael Lindengren
Stefan Persson
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedda revisorer
41
42
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagss
publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende
styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga de
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken 48 huvudmän. Hälften av dessa
medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytand
Företagsstyrning
Företagsstyrning
högsta beslutande organ.
Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattide
Sparbanksom
somassociationsform
associationsformkännetecknas
kännetecknasavavatt
attverksamheten
verksamhetenbedrivs
bedrivsutan
utanenskilt
enskiltvinstintresse.
vinstintresse.Sparbanken
Sparbankenhar
haringa
ingaägare.
ägare.
Sparbank
Dettakommer
kommertilltilluttryck
uttrycki sparbankslagen
i sparbankslagensom
somanger
angeratt
attändamålet
ändamåletför
försparbankens
sparbankensverksamhet
verksamhet
är"att,
"att,
utanrätt
rätt
för
dessstiftare
stiftare
Detta
utan
för
dess
Sparbanksstämman
beslutarärom
tillsättning
av
styrelse
och revisorer för sparbanken
ellerandra
andraatt
attfåfåtatadel
delavavden
denvinst
vinstsom
somkan
kanuppkomma
uppkommai rörelsen,
i rörelsen,främja
främja
sparsamhet
genom
attdriva
drivabankverksamhet
bankverksamhet
i enlighet organ för berednin
eller
sparsamhet
att
i enlighet
valberedning
tagitgenom
fram.
Valberedningen
är sparbanksstämmans
medbestämmelserna
bestämmelsernai sparbankslagen
i sparbankslagenoch
ochlagen
lagenom
ombankbank-och
ochfinansieringsrörelse."
finansieringsrörelse."
med
Valberedningen utgörs av Maria Sveder som sammankallande samt ledamöterna B
Christoffersson och Jan-Åke Hermansson. Det är valberedningens uppgift att komm
Försparbank
sparbankföreligger
föreliggeringen
ingenskyldighet
skyldighetatt
atttillämpa
tillämpaden
densvenska
svenskakoden
koden
förbolagsstyrning.
bolagsstyrning.
Med
hänsyntilltillsparbankens
sparbankens
karaktäravav
För
för
Med
hänsyn
karaktär
till arvode
uppdelat mellan
ordförande
och
övriga ledamöter.
publiktföretag
företagoch
ochmed
meden
enverksamhet
verksamhetsom
somi stor
i storutsträckning
utsträckningbygger
byggerpå
påförtroende
förtroendehar
harutformningen
utformningenavavsparbankens
sparbankensrutiner
rutinerför
för
publikt
styrningoch
ochkontroll
kontrollavavverksamheten
verksamhetenskett
skettmed
medkoden
kodensom
somförebild
förebildiDet
i tillämpliga
delar.
styrning
tillämpliga
delar.
ankommer
på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av s
verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i spar
Tillsättningav
avhuvudmän,
huvudmän,styrelse,
styrelse,revisorer
revisoreroch
ochverkställande
verkställandedirektör
direktör
Tillsättning
Somrepresentanter
representanterför
förinsättarna
insättarnahar
harsparbanken
sparbanken48
48huvudmän.
huvudmän.Hälften
Hälften
dessa
väljsavavkommunerna
kommunerna
inomverksamhetsområdet,
verksamhetsområdet,
Som
avavdessa
väljs
inom
Styrelsens
sammansättning
och arbete
medanåterstoden
återstodenväljs
väljsavavhuvudmännen
huvudmännensjälva.
själva.Huvudmännen
Huvudmännenutövar
utövar
sittinflytande
inflytande
påsparbanksstämman,
sparbanksstämman,
somärärsparbankens
sparbankens
medan
sitt
på
som
Sparbankens
styrelse,
som utses vid sparbanksstämma,
består av 9 ledamöter och
högstabeslutande
beslutandeorgan.
organ.
högsta
personalrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är 4 kvinnor. Uppgifter om de pers
Uppgifterom
omde
depersoner
personersom
somvalts
valtstilltillhuvudmän
huvudmäni sparbanken
i sparbankenoch
ochom
ommandattider
Uppgifter
och
mandattiderför
fördessa
dessaåterfinns
återfinnspå
påsidan
sidan43.
43. Upplysningar om ersättningar, övr
inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten A
Sparbanksstämmanbeslutar
beslutarom
omtillsättning
tillsättningavavstyrelse
styrelseoch
ochrevisorer
revisorerför
försparbanken
sparbankenmed
med
ledningav
avförslag
förslagsom
somsparbankens
sparbankens
Sparbanksstämman
ledning
i resultaträkningen.
Styrelsen
fastställer
årligen
en arbetsordning. Arbetsordningen
valberedningtagit
tagitfram.
fram.Valberedningen
Valberedningenärärsparbanksstämmans
sparbanksstämmansorgan
organ
förberedning
beredningavavstämmans
stämmans
besluti tillsättningsfrågor.
i direktören,
tillsättningsfrågor.
valberedning
för
beslut
styrelseordföranden
och verkställande
frekvensen och formerna för styre
Valberedningenutgörs
utgörsavavMaria
MariaSveder
Svedersom
somsammankallande
sammankallandesamt
samtledamöterna
ledamöterna
Britt-Marie
Öjstrand,
Andreasoch
Johansson,
Kenneth
Valberedningen
Britt-Marie
Öjstrand,
Andreas
Johansson,
Kenneth
delegering
samt
utvärdering
av styrelsens
verkställande
direktörens arbete. Sty
Christofferssonoch
ochJan-Åke
Jan-ÅkeHermansson.
Hermansson.Det
Detärärvalberedningens
valberedningensuppgift
uppgift
attkomma
komma
med
förslag
ledamöter
iär
styrelsen
samtförslag
förslag
Christoffersson
att
med
tilltillledamöter
i styrelsen
samt
med särskilt
ansvar
förförslag
att styrelsens
arbete
väl organiserat
och bedrivs effektivt
arvodeuppdelat
uppdelatmellan
mellanordförande
ordförandeoch
ochövriga
övrigaledamöter.
ledamöter.
tilltillarvode
ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för
en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärder
Detankommer
ankommerpå
påstyrelsen
styrelsenatt
attvälja
väljastyrelseordförande
styrelseordförandeom
ominte
inteannat
annatbeslutas
beslutasavavsparbanksstämman.
sparbanksstämman.Likaså
Likasåutser
utserstyrelsen
styrelsen
Det
verkställandedirektör
direktörsom
somunder
understyrelsens
styrelsensinseende
inseendeska
skaleda
ledaverksamheten
verksamheten
i sparbanken.
verkställande
i sparbanken.
De ärenden
som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och sty
uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens
Styrelsenssammansättning
sammansättningoch
ocharbete
arbete
Styrelsens
kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fasts
Sparbankensstyrelse,
styrelse,som
somutses
utsesvid
vidsparbanksstämma,
sparbanksstämma,består
beståravav99ledamöter
ledamöteroch
och1behandla
1ersättare.
ersättare.
Därutöveringår
ingår22samt som ett led i styrelsens ansvar fö
Sparbankens
Därutöver
verksamheten,
kreditengagemang,
personalrepresentanter.Av
Avstyrelsens
styrelsensledamöter
ledamöterärär44kvinnor.
kvinnor.Uppgifter
Uppgifter
omde
derapporter
personersom
somingår
ingår
i sparbankens
styrelsesammanträtt vid 11 tillfällen. S
personalrepresentanter.
om
personer
i sparbankens
styrelse
behandla
härom.
Under
2014 har styrelsen
ochmandattider
mandattiderför
fördessa
dessaåterfinns
återfinnspå
påsidan
sidan43.
43.Upplysningar
Upplysningarom
omersättningar,
ersättningar,
övriga
förmåneroch
ochpensionskostnader
pensionskostnader
och
förmåner
under året.övriga
Vid
styrelsesammanträdena
har bl a behandlats års- och delårsbokslut,
inklusiveprinciperna
principernahärför
härföravseende
avseendestyrelsen
styrelsenoch
ochVD
VDlämnas
lämnasi not
i not10
10tilltillposten
posten
Allmänna
administrationskostnader
inklusive
Allmänna
administrationskostnader
framåt
inklusive
kapitalbehov,
prognos för kommande år, policies inom olika riskom
i resultaträkningen.Styrelsen
Styrelsenfastställer
fastställerårligen
årligenen
enarbetsordning.
arbetsordning.Arbetsordningen
Arbetsordningen
reglerarrollfördelningen
rollfördelningen
mellan
i resultaträkningen.
reglerar
mellan
och revisionsrapporter.
Sparbankens
jurist
har varit sekreterare i styrelsen.
styrelseordförandenoch
ochverkställande
verkställandedirektören,
direktören,frekvensen
frekvensenoch
ochformerna
formernaför
förstyrelsens
styrelsenssammanträden,
sammanträden,rapportering
rapporteringtilltillstyrelsen,
styrelsen,
styrelseordföranden
delegeringsamt
samtutvärdering
utvärderingavavstyrelsens
styrelsensoch
ochverkställande
verkställandedirektörens
direktörens
arbete.Styrelsens
Styrelsensordförande
ordförandehar
haren
ensärställning
särställninginom
inomstyrelsen
styrelsen
delegering
arbete.
Internrevision
medsärskilt
särskiltansvar
ansvarför
föratt
attstyrelsens
styrelsensarbete
arbeteärärväl
välorganiserat
organiseratoch
ochbedrivs
bedrivs
effektivtoch
och
attstyrelsen
styrelsen
fullgörsina
sinauppgifter.
uppgifter.
Ordföranden
med
effektivt
att
fullgör
Ordföranden
Internrevisionen
arbetar
på styrelsens
uppdrag
och granskar
sparbankens interna s
serblblaatilltillatt
attstyrelsen
styrelsenerhåller
erhållertillfredställande
tillfredställandeinformation
informationoch
ochbeslutsunderlag
beslutsunderlag
försitt
sittarbete,
arbete,
samtatt
attstyrelsen
styrelsen
årligen
gören
en
ser
för
samt
årligen
gör
även att verksamhetens
omfattning
och inriktning
överensstämmer
med interna reg
enutvärdering
utvärderingavavsitt
sittoch
ochVD:s
VD:sarbete.
arbete.Härutöver
Härutövergör
görordföranden
ordförandenen
en
egenutvärdering
utvärderinggenom
genomsamtal
samtalmed
medövriga
övrigastyrelseledamöter.
styrelseledamöter.
en
egen
arbetsprocesser.
Deärenden
ärendensom
sombehandlas
behandlasi styrelsen
i styrelsenföljer
följeri huvudsak
i huvudsakavavsparbankslagen
sparbankslagen
ochstyrelsens
styrelsensarbetsordning.
arbetsordning.Styrelsens
Styrelsensfrämsta
främsta
De
och
Styrelsens
arbetsutskott
uppgifter,förutom
förutomatt
attutse
utsestyrelseordförande
styrelseordförandeoch
ochVD,
VD,äräratt
attfastställa
fastställa
sparbankens
strategi,
verksamhetsplan
ochmed
prognos
inklusive
uppgifter,
sparbankens
och
prognos
inklusive
Utskottet
fattarstrategi,
beslut
i verksamhetsplan
kreditfrågor
i enlighet
i delegeringsinstruktion
fastställda
kapitalbehov,följa
följaden
denekonomiska
ekonomiskautvecklingen,
utvecklingen,fastställa
fastställaårs-/delårsbokslut,
års-/delårsbokslut,
fastställa/ompröva
policies/styrdokument
för
kapitalbehov,
fastställa/ompröva
policies/styrdokument
för
rapporteras
till styrelsen vid nästkommande
styrelsemöte.
I utskottet ingår styrelsen
verksamheten,behandla
behandlakreditengagemang,
kreditengagemang,samt
samtsom
somett
ettled
ledi styrelsens
i styrelsens
ansvar
fören
den
interna
kontrollen
ochriskhanteringen
riskhanteringen
verksamheten,
ansvar
för
den
kontrollen
och
kreditchef
samt
avinterna
de övriga
styrelseledamöterna
enligt ett rullande schema.
behandlarapporter
rapporterhärom.
härom.Under
Under2014
2014har
harstyrelsen
styrelsensammanträtt
sammanträttvid
vid11
11tillfällen.
tillfällen.Styrelsen
Styrelsenhar
haräven
ävengenomfört
genomförten
enstyrelseutbildning
styrelseutbildning
behandla
underåret.
året.Vid
Vidstyrelsesammanträdena
styrelsesammanträdenahar
harblblaabehandlats
behandlatsårsårs-och
ochdelårsbokslut,
delårsbokslut,
riskanalys,verksamhetsplan
verksamhetsplantre
treårår
under
riskanalys,
Styrelsens
risksutskott
framåtinklusive
inklusivekapitalbehov,
kapitalbehov,prognos
prognosför
förkommande
kommandeår,
år,policies
policiesinom
inom
olikariskområden,
riskområden,
styrdokument,
större
kreditengagemang
framåt
olika
styrdokument,
större
kreditengagemang
Utskottet
utvärderar löpande
de risker
sparbanken
är utsatt för, samt föreslår föränd
ochrevisionsrapporter.
revisionsrapporter.Sparbankens
Sparbankensjurist
juristhar
harvarit
varitsekreterare
sekreterarei styrelsen.
i styrelsen.
och
eller hantera riskexponeringen. Beslutet ska protokollföras och rapporteras till styre
ingår minst två styrelseledamöter och VD. Vice VD är personlig ersättare för VD.
Internrevision
Internrevision
Internrevisionenarbetar
arbetarpå
påstyrelsens
styrelsensuppdrag
uppdragoch
ochgranskar
granskarsparbankens
sparbankensinterna
internastyrning
styrningoch
ochkontroll.
kontroll.Dess
Dessgranskning
granskningomfattar
omfattar
Internrevisionen
ävenatt
attverksamhetens
verksamhetensomfattning
omfattningoch
ochinriktning
inriktningöverensstämmer
överensstämmermed
medinterna
internaregler
reglersamt
samtutvärderar
utvärderarsparbankens
sparbankensorganisation
organisationoch
och
även
arbetsprocesser.
arbetsprocesser.
Styrelsensarbetsutskott
arbetsutskott
Styrelsens
Utskottetfattar
fattarbeslut
besluti kreditfrågor
i kreditfrågori enlighet
i enlighetmed
medi delegeringsinstruktion
i delegeringsinstruktionfastställda
fastställdabeslutsramar.
beslutsramar.Besluten
Beslutenska
skaprotokollföras
protokollförasoch
och
Utskottet
rapporterastilltillstyrelsen
styrelsenvid
vidnästkommande
nästkommandestyrelsemöte.
styrelsemöte.I utskottet
I utskottetingår
ingårstyrelsens
styrelsensordförande,
ordförande,styrelsens
styrelsensvice
viceordförande,
ordförande,VD,
VD,
rapporteras
kreditchefsamt
samten
enavavde
deövriga
övrigastyrelseledamöterna
styrelseledamöternaenligt
enligtett
ettrullande
rullandeschema.
schema.
kreditchef
Styrelsensrisksutskott
risksutskott
Styrelsens
Utskottetutvärderar
utvärderarlöpande
löpandede
derisker
riskersparbanken
sparbankenärärutsatt
utsattför,
för,samt
samtföreslår
föreslårförändringar
förändringari styrmedel
i styrmedeleller
elleråtgärder
åtgärderför
föratt
attminimera
minimera
Utskottet
ellerhantera
hanterariskexponeringen.
riskexponeringen.Beslutet
Beslutetska
skaprotokollföras
protokollförasoch
ochrapporteras
rapporterastilltillstyrelsen
styrelsenvid
vidnästkommande
nästkommandestyrelsemöte.
styrelsemöte.I utskottet
I utskottet
eller
ingårminst
minsttvå
tvåstyrelseledamöter
styrelseledamöteroch
ochVD.
VD.Vice
ViceVD
VDärärpersonlig
personligersättare
ersättareför
förVD.
VD.
ingår
42
43 42
Huvudmän
Vald
första
gången år
Mandattid
t o m årssammantr.
VALDA AV ARVIKA KOMMUN:
Axelsson, Lars-Erik, Gunnarskog
Back, Kari, Arvika
Brunzell, Ann-Christin, Arvika
Joensuu, Peter, Arvika
Johansson, Marie-Louis, Arvika
Jonsson, Ulf, Arvika
Karlsson, Gerd, Arvika
Karlsson, Tommy, Arvika
von Malmborg, Ferdinand, Arvika
Mikaelsson, Eva, Arvika
Pettersson, Claes, Arvika
Shala, Eva-Lisa, Arvika
Söderström, Anders, Arvika
Wettmark, Jan, Arvika
Ås, Jonas, Brunskog
Öberg, Urban, Arvika
Mandattid
t o m årssammantr.
1995
2007
2011
2011
1996
1990
2011
2011
2008
1989
2008
1989
2008
2001
2014
2010
2013
2008
1986
2010
1998
1996
2007
2006
2015
2015
2015
2015
2015
2015
2016
2016
2016
2016
2016
2016
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2018
2018
2018
2018
2018
2018
VALDA AV HUVUDMÄNNEN:
2013
2002
1995
2009
2001
2013
2002
2013
2013
2003
2008
2013
1985
2001
2013
1991
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
2017
*
*
*
VALDA AV EDA KOMMUN:
Glader, Tommy, Charlottenberg
Nilsson, Hans, Koppom
Svala, Maria, Koppom
* Öjstrand, Britt-Marie, Koppom
Vald
första
gången år
2012
2013
2013
2005
2017
2017
2017
2017
2008
2012
2013
2008
2017
2017
2017
2017
*
Albertsson, Sven, Arvika
Gabrielsson, Christina, Arvika
Hedengård, Carin, Arvika
Olsson, Robin, Töcksfors
Wilson, Titti, Arvika
Wästlund, Johan, Edane
Andersson, Jessica, Klässbol
Bergman, Margareta, Charlottenberg
Christoffersson, Kenneth, Töcksfors
Eriksson, Gunnar, Edane
Olsson, Ingvar, Töcksfors
Åkesson, Bertil, Charlottenberg
Eriksson, Jan-Erik, Charlottenberg
Holmstrand, Annika, Årjäng
Nilsson, Morgan, Brunskog
Johansson, Andreas, Arvika
Slorfeldt, Mats, Klässbol
Sveder, Maria, Arvika
Axelsson, Irene, Arvika
Danielsson, Elin, Arvika
Hermansson, Jan-Åke, Arvika
Jorälv, Tommy, Koppom
Nilsson, Ulla, Arvika
Skogsström, Ingegerd, Årjäng
VALDA AV ÅRJÄNGS KOMMUN:
Andersson, Esbjörn, Årjäng
Digrell, Inge, Årjäng
Henriksson, Gunnar, Töcksfors
Söderberg, Christer, Årjäng
Styrelse
ORDINARIE LEDAMÖTER:
* = Ledamot av valberedningen
ERSÄTTARE
Nordblad, Håkan, Arvika
Fogelberg, Maria, Arvika
Myrvold, Mats, Årjäng
Richardson, Torgny, Klässbol
Fransson, Christer, Töcksfors
Levin, Marianne, Charlottenberg
VD
2012
2014
2010
2007
2008
2015
2015
2015
2016
2016
Nyberg, Cajs-Marie, Arvika
Stake, Niklas, Arvika
2009
2016
Tidemand, Gunnar, Arvika
2014
2017
Wåhlund, Kenneth, Gunnarskog
** Norbäck, Yvonne, Arvika
1998
2001
2017
2015
** Marie Öberg, Årjäng
2014
2016
V VD
** = Personalrepresentanter
Revisorer
VALDA AV HUVUDMÄNNEN:
Ernst & Young AB
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB
Stefan Persson som huvudansvarig
Michael Lindengren som huvudansvarig
2016
2016
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 8 maj 2015 kl 18.00 på Hotell Scandic Arvika.
43
44
45
Westra Wermlands Sparbank styrelse
Christer Fransson
Maria Fogelberg
Mats Myrvold
Yvonne Norbäck
Håkan Nordblad
Personalrepresentant
VD
Torgny RIchardson
Gunnar Tidemand
Ordförande
Kenneth Wåhlund
Niklas Stake
Marianne Levin
Marie Öberg
Personalrepresentant
Arvika huvudkontor
Västra Torggatan 1A
Box 19, 671 21 Arvika
Telefon: 0570-848 00 (kundcenter)
Telefax: 0570-848 91
Måndag och torsdag 9.30–17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Charlottenberg
Charlottenbergsvägen 7
Box 5, 673 21 Charlottenberg
Telefon: 0571-387 80
Telefax: 0571-387 88
Måndag och torsdag 9.30–17.00
Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Edane
Edanevägen 30, 671 60 Edane
Telefon: 0570-502 02
Telefax: 0570-500 04
Måndag och torsdag 9.30–17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00
Koppom
Koppomsvägen 104
670 41 Koppom
Telefon: 0571-100 28
Telefax: 0571-100 96
Måndag och torsdag 9.30–17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00
Töcksfors
Sveavägen 18
Box 28, 670 10 Töcksfors
Telefon: 0573-296 60
Telefax: 0573-290 04
Måndag och torsdag 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Åmotfors
Jössevägen 6
Box 5, 670 40 Åmotfors
Telefon: 0571-388 50
Telefax: 0571-388 57
Måndag och torsdag 9.30 – 17.00
Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Årjäng
Kvarnåsgatan 3
Box 63, 672 22 Årjäng
Telefon: 0573-63 89 90
Telefax: 0573-63 89 99
Måndag och torsdag 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Kundcenter / Telefonbanken
Telefon 0570- 848 48
Självbetjäning alla dagar hela dygnet
Personlig service bankdagar 8.00 – 18.00
Kundcenter bankdagar 8.00 – 18.00
www.wwsparbank.se