Årsredovisning 2012 Innehåll VD har ordet 2 Förvaltningsberättelse 3 Resultaträkning 9 Balansräkning 9 Rapport över förändringar i eget kapital 10 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 10 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken 11 Not 2 Redovisningsprinciper 11 Not 3 Finansiella risker 18 Not 4 Räntenetto 26 Not 5 Erhållna utdelningar 27 Not 6 Provisionsintäkter 27 Not 7 Provisionskostnader 27 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 27 Not 9 Övriga rörelseintäkter 27 Not 10 Allmänna administrationskostnader 28 Not 11 Övriga rörelsekostnader 29 Not 12 Kreditförluster, netto 30 Not 13 Nedskrivning av finansiella tillgångar 30 Not 14 Bokslutsdispositioner 30 Not 15 Skatter 30 Not 16 Utlåning till kreditinstitut 30 Not 17 Utlåning till allmänheten 31 Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 31 Not 19 Aktier och andelar 31 Not 20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag 32 Not 21 Materiella tillgångar 32 Not 22 Övriga tillgångar 32 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33 Not 24 Skulder till kreditinstitut 33 Not 25 Inlåning ifrån allmänheten 33 Not 26 Övriga skulder 33 Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 Not 28 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 33 Not 29 Obeskattade reserver 34 Not 30 Eget kapital 34 Not 31 Ställda säkerheter 34 Not 32 Ansvarsförbindelser 34 Not 33 Åtaganden 34 Not 34 Närstående 35 Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 36 Not 36 Händelser efter balansdagen 38 Not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar 38 Not 38 Kapitaltäckning 38 Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 39 Underskrifter 40 Revisionsberättelse 41 Företagsstyrning 42 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 43 Bild på styrelsen 44 VD har ordet Sparbanksidén lever än Westra Wermlands Sparbank grundades 1856 och den sparbanksidé som då föddes lever och utvecklas även år 2012. Bankens syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet och tillväxt för våra kunder, samt bidra till att utveckla bygden känns mer relevant än någonsin och våra kunder uppskattar vår satsning på lokal service och hög kompetens. När storbankerna skär ned på både servicenivå och kontorstäthet så fortsätter vi enträget vår satsning på att hålla en hög lokal servicegrad och samtliga våra sju bankkontor – Arvika, Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng – är fullservicekontor med kompetent personal och tillgång till bankens alla resurser. Vi är mycket stolta och glada att våra kunder uppskattar vårt arbete så mycket att vi återigen är i topp vid Svenskt kvalitetsindex mätning över Sveriges nöjdaste bankkunder. Vi var 2012 rankade tvåa – slagna endast av Häradssparbanken Mönsterås – och långt före samtliga storbanker både på privat- och företagssidan. Våra kunders uppskattning och lojalitet ger oss uppmuntran att fortsätta att satsa på personlig service och lokala kontor. Fortsatt orolig omvärld Även under 2012 var det mycket finansiell oro i vår omvärld och vi drabbas även i vårt område av lågkonjunkturen. Oron har lett till att många har väntat med investeringar och kreditefterfrågan har varit svag under året. Inom banksektorn har det varit fortsatt fokus kring nya regelkrav för banker och vi motsvarar redan idag alla de nya krav som kommer att ställas på bankerna de närmaste åren. Bankens soliditet är idag ca 22 %, vilket är bland de allra högsta i landet och vår kapitalstyrka är ca tre gånger så stor som det lagstadgade kravet. Vår starka soliditet och goda likviditet gör att vi står mycket starka för de kommande åren. Bankens resultat Under 2012 hade banken en positiv resultatutveckling och efter kreditförluster var bankens resultat 114 Mkr. Bankens räntenetto var i stort sett oförändrat mot 2011, men ökade utdelningar, ett starkt finansnetto och minskade kreditförluster bidrog till resultatet förbättrades med 55 % mot 2011. Genom bankens starka finansiella ställning kan vi säkerställa att vi kan vara självförsörjande även fortsättningsvis. Westra Wermlands Sparbank vilar på tre stabila fundament – nöjda kunder, solid ekonomi och kompetenta medarbetare. Med dessa fundament ser vi fram emot 2013 och kommande år med tillförsikt. Håkan Nordblad VD Westra Wermlands Sparbank 2 Redovisning för verksamhetsåret 2012 Styrelsen för Westra Wermlands Sparbank (organisationsnummer 572000-4489) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 157:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Försämrad omvärldskonjunktur - men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under 2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt exportutveckling. g försämrad japansk j p p g Även tillväxtekonomierna Kina,, Indien och Ryssland y uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 % förra året jämfört med 3,6 % år 2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna. Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser. Det återstår dock utmaningar i den av den D å å d k många å i d globala l b l ekonomin. k i Utformningen Uf i d ekonomiska k i k politiken li ik och h fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver. Kraftig inbromsning i svensk ekonomi Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av 2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013 2013. Vi bedömer att den svenska ekonomin växte med drygt 1 % under fjolåret jämfört med närmare 4 % år 2011. Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden b t k d uppvisade i d en påtaglig åt li försvagning fö i under d slutet l t t av 2012. 2012 En E kraftig k fti ökning ök i i antalet t l t varsel,l inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över 8 % av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0 % i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 % och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver. 3 3 Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Ekonomin i västra Värmland Den fortsatta avmattningen för svensk exportindustri har påverkat orderläget negativt för våra lokala företag, främst för de som är underleverantörer till tung fordonsindustri. Detta har lett till att en neddragning av arbetsstyrkan på flera arbetsplatser inom verksamhetsområdet verksamhetsområdet. Betydelsen av den urstarka norska ekonomin för verksamhetsområdets utveckling fortsätter att växa för varje år. Gränshandeln fortsätter att notera nya rekordsiffror för varje år. Planer på ytterligare investeringar i nya handelscentra presenteras löpande vilket kommer att resultera i en ytterligare ökning av antalet sysselsatta inom detaljhandeln. Norge har även arbetskraftsbrist inom vissa yrkesgrupper vilket gör att många bosatta inom området har sin dagliga sysselsättning i Norge. Förhoppningsvis kan även närheten till Norge leda till att ökatt iintresse från produktionsenheter tt ett tt ök t f å norska k företag fö t att tt etablera t bl d kti h t i Västvärmland. Vä t ä l d Bostadspriserna inom verksamhetsområdet har under året varit fortsatt stabila. Den historiska utvecklingen på dessa har i motsats till stora delar av Sverige varit relativt blygsam. Då även nyproduktionen de senaste året varit blygsam så innebär detta att risken för väsentliga prisfall är låg, så länge inte utflyttning sker. Bankens verksamhet Bankens verksamhetsområde omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Huvudkontoret är beläget i Arvika med kontor i Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng. Banken är en fullservicebank och tillhandahåller på samtliga sju kontor in- och utlåningstjänster, placeringar, notariattjänster inklusive familjejuridik, betalningsförmedling, valutahandel och förvaring. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till en långsiktig bankrelation. Under 2012 har vi arbetat vidare med att: - ge våra kunder en fullgod service på alla våra kontor, samt via telefonbank personlig service - öka antalet rådgivningar med fokus på långsiktiga kundrelationer - bidra till ekonomisk tillväxt, både för verksamhetsområdet i helhet och för den enskilde kunden 4 4 Fortsatt nöjda kunder I den årliga kundnöjdhetsmätningen som utförs av det oberoende Svenskt Kvalitetsindex nådde vi inte riktigt fram till förra årets förstaplats på privatmarknad. Med årets resultat på 81,1 (f å 81,5) hamnade vi på en andraplats endast slagen av Häradssparbanken Mönsterås. Snittbetyget för Sveriges alla banker var 69,7 (f å 73,0). I mätningen av företagsmarknad ökade vårt betyg till 79,4 (f å 76,5) vilket också innebär en andraplats. Snittresultatet i denna mäting var 69,6 (f å 69,2). Det fantastiska förtroende våra kunder visar oss ser vi som kvittens på att vår affärsmodell som till stor del bygger på det personliga mötet är fortsatt strategiskt t t i kt riktigt. ikti t Utveckling av Sparbankens ställning och resultat Den totala sparandevolymen ökade under året med hela 12,9 % och uppgick till 8 471 mkr vid årets slut. Inlåning från allmänheten ökade med 13,0 % till 5 245 mkr och förmedlat sparande ökade främst till följd av stigande kurser med 12,8 % till 3 226 mkr. Den totala kreditvolymen minskade under året med 1,5 y , % och uppgick ppg till 6 730 mkr vid årets slut. Anledningen till detta är en fortsatt låg kreditefterfrågan från företag till följd av det dåliga konjunkturläget. Tack vare att hypotekskrediter har förmedlats i mindre omfattning än tidigare år har ändå utlåningen i egen balansräkning (4 108 mkr) kunnat hållas i stort sett oförändrad (+0,3 %). Storleken av de förmedlade krediter minskade dock med 5,5 % under året til 2 246 mkr. Beviljade ej utnyttjade krediter ökade med 5,8 % till 358 mkr. Den goda tillväxten på inlåning i kombination med svag kreditefterfrågan har medfört en kraftig ökning av bankens ba e s likviditet. d tet Vid d utgången utgå ge a av räkenskapsåret ä e s apså et uppg uppgick c ba bankens e s likviditetsreserv d tets ese e enligt gt de definitionen to e i FFFS 2010:7 till 1 453 mkr. Tillsammans med andra marknadsnoterade tillgångar (1 309 mkr) och beviljade limiter (200 mkr) uppgick den totalt tillgängliga likviditeten till 2 962 mkr. Detta innebär att banken står väl rustad inför såväl kommande regelverk avseende likviditetsreserv som för risken för en kraftigt marknadsstörning. Förutom den information om likviditetsrisker som lämnas på bankens hemsida, finns i not 3 kompletterande information om kontraktuella bindningstider samt i kassaflödesanalysen förändringen under räkenskapsåret. Trots den kraftiga g inlåningsökningen g g ökade bankens soliditet från 20,7 , % till 21,8 , %,, delvis beroende på p positiv kursutveckling på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Kapitalkvoten uppgår till 2,96 jämfört med det lagstadgade kravet på 1,0. Nyckeltal och ekonomisk utveckling under fem år finns på sid 7 och 8. Räntenettot är i stort sett oförändrat jämfört med 2011. De sjunkande marknadsräntorna har dock medfört att räntenettot minskat mot slutet av året. Under 2012 erhölls en utdelning på bankens innehav i Swedbank AB (publ) med 21,0 mkr (f å 9,2 mkr). Som framgår av not 6 är det utlåningsprovisionerna som står för huvuddelen av ökningen av posten provisionsintäkter. Detta trots att volymen av förmedlade krediter minskat under året. Årets utfall av posten nettoresultat av finansiella transaktioner (not 8) avviker kraftigt mot förra årets utfall. Huvudorsakerna är, dels en positiv utveckling av marknadsvärdet på bankens eget innehav av spaxar med +1,9 mkr (f å -3,6 mkr), dels att den värdeuppgång avseende aktieinnehavet i FSR Holding AB som tidigare redovisats i fond för verkligt värde (f å +11,1 mkr) nu realiserats med 11,4 mkr på grund av beslutad likvidation av bolaget. Ökade personalkostnader står för huvuddelen av ökningen av allmänna administrationskostnader. Minskningen av övriga rörelsekostnader beror på att år 2011 belastades av bankens 100-årspresent till Arvika stad. Presenten utgjordes av finansiering av en lekpark i Stadsparken med 1,5 mkr. Kreditförlusterna har minskat med 31 %, men ligger fortsatt kvar på en relativt hög nivå på grund av den fortsatta lågkonjunkturen. Kreditförlusterna är begränsade till ett fåtal engagemang främst inom tillverkningsindustrin. En gradvis förbättring g g g av kvalitén i kreditstocken har observerats under året. Resultatet före kreditförluster uppgår för 2012 till 134 mkr (f å 103 mkr). Ökningen beror på, som framgår ovan, i allt väsentligt på ökade utdelningar samt ökat nettoresultat av finansiella transaktioner. Årets övriga totalresultat uppgår till +147 mkr (f å -15 mkr) vilket har sin grund i främst positiv kursutveckling på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). 5 5 Sparbankens balansomslutning har under året ökat från 6 193 mkr till 7 003 mkr (13,1 %). Sparbankens samlade affärsvolym har ökat från 14 334 mkr till 15 201 mkr (6,0 %). Information om risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheter har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för. Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 38 finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation. Information om icke-finansiella resultatindikationer Miljöcertifierade Banken är miljöcertifierad enligt ISO14001. Miljöarbetet är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönöje går hand i hand. Genom ett internt aktivt miljöarbete där ett antal mål satts, exempelvis avseende minskad energi- och pappersförbrukning, vill vi bidra till att den miljöbelastningen minskar. Även kunderna kommer att märka av miljöcertifieringen bland annat genom att: • De mer miljövänliga tjänsterna kommer att framhållas • Miljöfrågor kommer att ingå som en del i beslutsunderlaget vid kreditgivning till företag. Förhoppningsvis kommer allt fler kunder att väga in miljötänkandet även i sitt val av bankkontakt. Bankens miljöarbete styrs genom ett miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy, miljömål och strategier. Certifikatet gäller i tre år. En gång per år revideras Miljöledningssystemet externt. Personal Sparbankens ambition är som en god arbetsgivare som verkar för S ä att kännetecknas ä fö en trygg arbetsplats och jämställdhet. Detta avspeglar sig i ett antal policies inom dessa områden. Ett ständigt pågående projekt är utveckling vilket är speciellt viktigt i dessa tider med snabbt ökade kunskapskrav och ändrade regelverk. En årlig mätning av personalens upplevda nöjdhet såsom anställd i banken utförs, därutöver genomförs medarbetarsamtal med varje anställd i syfte att fånga upp eventuella kompetensglapp. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen I not 10 redovisas berednings- och beslutsprocessen för ersättningar till ledningen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Enligt gjorda prognoser för det kommande verksamhetsåret kommer sparbankens rörelseresultat att bli något lägre jämfört med 2012. Ett minskat räntenetto till följd av ett lägre allmänt ränteläge och sjunkande provisionsintäkter till följd av sjunkande volymer på förmedlade krediter förväntas att kompenseras av en ökad utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Då årets utfall av nettoresultatet av finansiella transaktioner innehåller poster av engångskaraktär får det till följd att 2013 års utfall kommer att bli väsentligt lägre. De totala rörelsekostnaderna kommer att öka något beroende på höjda personalkostnader. Kreditförlusterna tros fortsatt minska. 6 6 Fem år i sammandrag - Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 2012 2011 2010 2009 2008 15 201 14 334 13 877 13 023 11 758 6,05 3,29 6,56 10,76 -0,03 21,78 20,74 22,38 22,00 19,30 2,96 2,84 2,96 3,09 2,79 2,44 2,77 2,65 2,82 2,96 1,68 1,54 1,39 1,91 1,80 0,78 0,53 0,44 0,79 neg 6,02 4,30 3,73 6,95 neg 0,46 0,52 0,57 0,45 0,49 0,54 0,66 0,67 0,59 0,66 40,22 38,68 47,55 33,92 27,09 0,74 0,88 0,42 1,04 1,94 0,47 0,67 0,46 0,82 0,98 94 94 92 91 92 7 7 7 7 7 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av obeskattade reserver Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor 7 Resultat- och balansräkning, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter 2012 2011 2010 2009 2008 160 811 46 364 17 732 23 348 248 255 160 633 43 866 53 10 787 215 339 137 241 41 752 5 755 1 796 186 544 138 624 39 610 24 008 34 349 236 591 145 192 33 296 11 652 20 266 210 406 Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader 100 424 13 378 19 586 133 388 97 744 15 009 28 371 141 124 92 226 14 247 18 769 125 242 92 169 14 584 32 786 139 539 88 946 14 564 34 894 138 404 Nedskrivning av finansiella tillgångar Rörelseresultat -150 114 717 -500 73 715 -1 760 59 542 0 97 052 -172 100 -100 098 Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat -20 406 -16 281 78 030 284 -17 680 56 319 282 -15 107 44 717 281 -14 879 82 454 269 -18 981 -118 810 20 659 1 043 443 4 107 630 1 254 032 529 941 15 549 32 180 7 003 434 19 346 893 806 4 095 565 738 134 403 542 17 312 25 671 6 193 376 30 496 428 293 4 192 855 458 223 393 242 19 042 30 781 5 552 932 25 401 160 504 4 046 648 480 070 285 134 19 392 44 353 5 061 502 37 545 45 022 3 980 482 550 931 223 318 20 568 35 680 4 893 546 171 971 5 244 805 54 960 759 5 472 495 21 654 1 509 285 7 003 434 203 691 4 641 482 63 174 467 4 908 814 1 248 1 283 314 6 193 376 116 754 4 165 688 27 128 295 4 309 865 1 532 1 241 535 5 552 932 54 482 3 865 188 27 991 54 3 947 715 1 814 1 111 973 5 061 502 50 609 3 766 987 130 795 151 3 948 542 2 095 942 909 4 893 546 Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital Förslag till behandling av sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 78 030 78 030 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 2,96 (föregående år 2,84). Kapitalbasen uppgår efter förslagen resultatdisposition till 956 mkr (896 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 323 mkr (309 mkr). Specifikation av posterna framgår av not 38 om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 8 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat enligt resultaträkningen Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Balansräkning Per den 31 december tkr Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Aktier och andelar i intresseföretag Derivat Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Övriga tillgångar Uppskjuten skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättning för pensioner Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, obeskattade reserver, avsättningar och eget kapital Not 4 5 6 7 8 9 10 21 11 12 13 14 15 15 2012 2011 256 408 95 597 160 811 21 874 58 578 -12 214 17 732 1 474 248 255 100 424 2 684 10 694 113 802 134 453 -19 586 -150 114 717 -20 406 -16 281 78 030 238 103 77 470 160 633 9 601 54 952 -11 086 53 1 186 215 339 97 744 3 132 11 877 112 753 102 586 -28 371 -500 73 715 284 -17 680 56 319 78 030 56 319 162 372 -12 121 -2 310 147 941 225 971 -13 715 537 -1 362 -14 540 41 779 20 659 1 043 443 4 107 630 1 254 032 526 724 3 217 1 605 19 346 893 806 4 095 565 738 134 400 175 3 367 1 594 3 426 12 123 5 233 167 25 175 7 003 434 4 536 12 776 1 733 123 22 221 6 193 376 171 971 5 244 805 790 18 195 32 269 759 3 706 5 472 495 203 691 4 641 482 3 617 37 177 20 984 467 1 396 4 908 814 21 654 1 130 662 300 593 78 030 1 509 285 7 003 434 1 248 1 074 343 152 652 56 319 1 283 314 6 193 376 Not 16 17 18 19 20 3 21 22 15 23 24 25 26 27 28 15 29 30 99 8 Poster inom linjen Not Ställda säkerheter för egna skulder 31 611 376 Ansvarsförbindelser 32 54 834 52 712 Åtaganden 33 489 588 459 461 Rapport över förändringar i eget kapital tkr Ingående eget kapital 2011-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Resultatdisposition Utgående eget kapital 2011-12-31 Reservfond Ingående eget kapital 2012-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Resultatdisposition Utgående eget kapital 2012-12-31 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut, svensk valuta Summa enligt balansräkningen Outnyttjad checkräkningskredit Summa likvida medel 10 Årets resultat Totalt eget kapital 1 029 626 0 0 167 192 0 -14 540 44 717 56 319 0 44 717 1 074 343 0 152 652 -44 717 56 319 1 074 343 0 0 152 652 0 147 941 56 319 78 030 0 56 319 1 130 662 0 300 593 -56 319 78 030 1 283 314 78 030 147 941 225 971 0 1 509 285 2012 2011 114 717 73 715 2 972 1 052 -12 271 -86 2 834 19 796 -19 152 109 862 2 038 3 579 0 0 3 632 29 439 -15 878 96 525 37 048 -31 854 -509 004 603 323 -31 720 -5 837 -7 405 164 413 -53 197 70 295 -280 618 475 794 86 937 2 963 33 009 431 708 24 420 0 205 -1 040 23 585 0 -29 140 0 -1 402 -30 542 187 998 849 646 1 037 644 401 166 448 480 849 646 2012-12-31 2011-12-31 20 659 1 016 985 1 037 644 200 000 1 237 644 19 346 830 300 849 646 400 000 1 249 646 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Reavinst/reaförlust vid försäljning av finansiella tillgångar (-/+) Reavinst/reaförlust vid försäljning av materiella tillgångar (-/+) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut, utländsk valuta (-/+) Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Verkligt värde reserv 1 241 535 56 319 -14 540 41 779 0 1 283 314 10 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Westra Wermlands Sparbank med säte i Arvika. Adressen till huvudkontoret är Västra Torggatan 1 A, Arvika. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25/02/2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 26/04/2013. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37. (e) Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som sparbanken tillämpar från och med 1 januari 2012. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2012 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning. Ändrad IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar - Överföringar av finansiella tillgångar. Ändringen innebär att upplysningen ska lämnas när kassaflöden från finansiella tillångar har överförts. Upplysningar ska dels lämnas för överförda kassaflöden när den underliggande tillgången fortfarande (helt eller delvis) redovisas i balansräkningen och dels när den underliggande tillgången har bokats bort i sin helhet men sparbanken har ett fortsatt engagemang i tillgången. Upplysningar för överföringar som resulterar i att sparbanken inte har bokat bort tillgången i sin helhet lämnas bl a om vilken typ av tillgång som överförts, vilken typ av risker och förmåner som är förknippade med ägandet som sparbanken är exponerat för samt hur förhållandet mellan den överförda tillgången och den tillhörande skulden ser ut. Upplysning ska även lämnas om motpartens regressrätt samt bokförda värden. Exempel på transaktioner som detta upplysningskrav träffar är omvända repor, (d v s ett avtal om försäljning och samtidigt återköp av samma värdepapper till ett pris som är bestämt i avtalet) samt utlåning av värdepapper. Dessa typer av transaktioner leder för det mesta inte till en bortbokning av det överförda värdepappret eftersom den som överför kassaflöden behåller de väsentliga riskerna och förmånerna. För finansiella tillgångar som bokats bort i sin helhet men i vilka sparbanken ändå har ett fortsatt engagemang ska upplysning bl a lämnas om redovisat värde och verkligt värde, belopp som representerar den maximala exponeringen för kreditrisk kopplat till den bortbokade tillgången samt vilket belopp som sparbanken skulle kunna bli tvunget att betala för att köpa tillbaka tillgången. Ändringen ska tillämpas från och med räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2011. Jämförelsesiffror behöver inte lämnas. (Ändringen har godkänts av EU.) (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på sparbankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka sparbankens finansiella rapporter. 11 11 IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Sparbanken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har heller inte kunnat beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013 eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. (g) Intresseföretag Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett behov av nedskrivningsprövning. (h) Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. (j) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. 12 12 (k) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (l) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som innehas för handel. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar. (m) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (n) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (p) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när sparbanken presterat och en avtalsenligt skydlighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. 13 13 Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde. (q) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan regleras netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (r) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. 14 14 Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak och valutaterminer. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt värdepapper i utländsk valuta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak b) risken för förändring i valutakurser vilket medför risk för värdenedgång på värdepapper noterade i utländsk valuta. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med räntetak, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna För säkringsrelationen 1 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. (ii) Säkring av finansiell tillgång i utländsk valuta För ekonomisk säkring av finanslell tillgång mot valutakursrisk används valutaterminer. Detta har skett genom att samtliga kontraktuella betalningar valutakurssäkrats. I redovisningen värderas både den underliggande tillgången och säkringsinstrumentet till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. (s) Metoder för bestämning av verkligt värde I not 35 beskrivs de metoder och antagande sparbanken använder för beräkning av verkligt värde. (t) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 200.000 SEK. Inga gruppvisa reserveringar sker. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråkstagande av pant, även när ianspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. 15 15 För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. (u) Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med sparbankens principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. (v) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. 16 16 Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter - maskiner och andra tekniska anläggningar - inventarier, verktyg och installationer se nedan 5 år 5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 40 år. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. (w) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för sparbankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning över resultaträkningen redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen fördelas proportionellt mellan de tillgångar som ingår i den kassagenererande enheten. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. (x) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. (ii) Pensionering i egen regi För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen. Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen 611 tkr ingår i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 "Avsättning för pensioner". 1717 (iii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om sparbanken är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. (iv) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. (y) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. (z) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Arbetsutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. 18 18 Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i sparbanken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är sparbankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringssystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringssystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa 2012 2011 21 508 2 879 983 2 410 1 796 29 576 13 122 2 661 3 806 407 2 242 22 238 38 250 1 164 544 2 827 656 1 053 676 97 657 4 128 107 38 667 1 397 399 2 587 920 961 389 94 371 4 118 357 9 790 3 419 6 371 29 982 21 338 8 644 23 421 2 178 21 243 13 122 97 13 025 Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra 400 6 850 Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor 50 915 42 442 8 473 58 919 48 826 10 093 20 477 18 082 2 395 22 792 21 740 1 052 38 250 1 146 462 2 825 261 1 053 676 97 657 4 107 630 38 667 1 375 659 2 586 868 961 314 94 371 4 095 565 tkr Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker: Om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. 1919 Erhållna säkerheter och andra former av kreditförstärkning Under perioden har inga säkerheter tagits i anspråk. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast sker i likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för att säkerställa att banken har en tillräcklig likviditetsreserv för att hantera en större marknadsstörning. Enligt bankens likviditetspolicy ska denna likviditetsreserv bestå av högkvalitativa värdepapper samt bankens checkräkning. I nedanstående tabell redovisas de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassflöden varför löptidsexponeringen motsvarar likviditetsexponering. Löptidsinformation, 2012 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat Aktier Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder Total skillnad 20 Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid år år men mån men högst 5 år högst 1 år På anfordran Summa redovisat värde Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån 20 659 0 0 0 0 0 20 659 0 793 443 0 250 000 0 0 0 1 043 443 0 323 470 76 764 227 329 806 037 2 674 030 0 4 107 630 3 480 067 0 0 0 198 919 0 0 227 948 78 0 827 165 1 527 0 0 0 0 0 0 529 941 1 254 032 1 605 529 941 827 165 1 527 529 941 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15 549 5 400 15 549 5 400 0 0 0 0 0 0 0 25 175 25 175 0 1 137 572 275 683 705 355 1 634 729 2 674 030 576 065 7 003 434 4 838 700 138 507 0 14 300 19 164 0 0 171 971 19 164 3 839 519 0 532 263 0 816 967 0 56 056 0 0 0 0 22 691 5 244 805 22 691 5 244 805 0 0 0 3 978 026 -2 840 454 0 0 532 263 -256 580 0 0 831 267 -125 912 0 0 75 220 1 559 509 0 759 759 2 673 271 32 269 0 54 960 521 105 32 269 759 5 472 495 1 530 939 0 759 5 264 728 -426 028 20 Löptidsinformation, 2011 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Derivat Aktier Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder Total skillnad Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid år år men mån men högst 5 år högst 1 år På anfordran Summa redovisat värde Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån 19 346 0 0 0 0 0 19 346 0 743 806 150 000 0 0 0 0 893 806 0 434 134 79 285 245 363 834 907 2 501 876 0 4 095 565 3 336 783 0 0 0 110 611 0 0 134 452 38 0 493 071 1 489 0 0 67 0 0 0 403 542 738 134 1 594 403 542 493 071 1 556 403 542 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 312 1 856 17 312 1 856 0 0 0 0 0 0 0 22 221 22 221 0 1 197 286 339 896 379 853 1 329 467 2 501 943 444 931 6 193 376 4 234 952 166 168 1 862 4 311 31 350 0 0 203 691 31 350 3 507 259 0 557 315 0 518 025 0 58 883 0 0 0 0 42 190 4 641 482 42 190 4 641 482 0 0 0 3 673 427 -2 476 141 0 0 559 177 -219 281 0 0 522 336 -142 483 0 0 90 233 1 239 234 0 467 467 2 501 476 20 984 0 63 174 381 757 20 984 467 4 908 814 1 284 562 0 467 4 673 299 -438 347 För inlåning överensstämmer inte den kontraktuella löptiden med den förväntade. Detta beroende på att sparbanken förväntar sig att inlåningen från allmänheten fortsatt kommer att öka under kommande räkenskapsår. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste av marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 2 Mkr. 21 21 2012 — ett år med Westra Wermlands Sparbank ... Skogsdag i Eda. Sparbanksdagen firades i Arvika Stadspark i juni. Välkommen till Westra Wermlands Sparbank i Åmotfors ... VI FINNS Koppom ... HÄR. våra kontor. Välkommen in till något av ne, Koppom, Eda erg, enb Arvika, Charlott ng. Töcksfors, Åmotfors och Årjä wwsparbank.se Vi finns här för dig. Vi finns här, i västra Värmland. ... Charlottenberg. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. För att reducera risken i lämnade krediter med takräntevillkor har räntecapar tecknats med ett nominellt värde på 130 mkr. Enligt finanspolicyn får inte sparbankens totala ränterisk vid 1 % ränteförändring överstiga 5 % av det egna kapitalet. Om risk finns för för överskridande ska ränteswapavtal tecknas för att nedbringa exponeringarna. Per den 31 december 2012 uppgick sparbankens ränterisk till 1,43 % (f å 1,10 %) av det egna kapitalet. 2012 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering 2011 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år 0 0 0 0 0 0 0 20 659 20 659 793 443 0 0 250 000 0 0 0 0 1 043 443 2 700 815 530 221 68 752 116 152 451 764 239 926 0 0 4 107 630 181 688 0 657 751 0 127 963 0 79 791 0 111 539 0 95 300 0 0 0 0 577 670 1 254 032 577 670 3 675 946 1 187 972 196 715 445 943 563 303 335 226 0 598 329 7 003 434 170 481 0 0 0 0 0 0 1 490 171 971 3 976 429 0 0 383 057 0 0 232 652 0 0 584 314 0 0 9 113 0 0 46 943 0 0 0 0 0 12 297 55 719 1 530 939 5 244 805 55 719 1 530 939 4 146 910 383 057 232 652 584 314 9 113 46 943 0 1 600 445 7 003 434 -470 964 804 915 -35 937 -138 371 554 190 288 283 0 -1 002 116 -470 964 333 951 298 014 159 643 713 833 1 002 116 1 002 116 0 Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år 0 0 0 0 0 0 0 19 346 19 346 743 806 150 000 0 0 0 0 0 0 893 806 3 139 678 216 719 75 838 149 519 345 154 168 657 0 0 4 095 565 49 965 0 349 641 0 73 004 0 60 262 0 160 946 0 41 820 0 0 0 2 496 446 525 738 134 446 525 3 933 449 716 360 148 842 209 781 506 100 210 477 0 468 367 6 193 376 203 691 0 0 0 0 0 0 0 203 691 3 641 057 0 0 411 739 0 0 168 482 18 745 0 349 543 0 0 18 497 0 0 40 386 0 0 0 0 0 11 778 44 896 1 284 562 4 641 482 63 641 1 284 562 3 844 748 411 739 187 227 349 543 18 497 40 386 0 1 341 236 6 193 376 88 701 304 621 -38 385 -139 762 487 603 170 091 0 -872 869 88 701 393 322 354 937 215 175 702 778 872 869 872 869 0 Högst 1 mån Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Utan ränta Totalt 22 24 Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör +/1 624 tkr ( f å -/+ 2 799 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är utsatt för följande valutaexponeringar: - värdeförändringsrisk på inneliggande lager av resevaluta. - in- och utlåning i utländsk valuta. - finansiella tillgångar noterade i utländsk valuta. - betalningsflöden i utländsk valuta Valutarisken i in- och utlåning samt betalningsflöden reduceras löpande genom motpositioner. Valutarisken i finansiella tillgångar har hanterats genom att valutaterminer tecknats som exakt matchar de kontraktuella kassaflödena från tillgångarna. I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 4 892 tkr (f å 4 990 tkr) i rörelseresultatet och med 3 672 tkr (f å 3 813 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. En generell höjning med 10 procentenhet av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska sparbankens resultat före skatt med approximativt 426 tkr för året som slutar 31 december 2012 (f å 410 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har inkluderats i denna beräkning. 2012 Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Nominellt värde av säkringspost Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder inkl. eget kapital Summa skulder och eget kapital Effekt (f skatt) av 10 % ökning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta 2011 Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Nominellt värde av säkringspost Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder inkl. eget kapital Summa skulder och eget kapital Effekt (f skatt) av 10 % ökning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa 21 246 1 031 18 052 -18 052 439 22 716 0 22 276 0 22 276 11 0 0 0 20 31 0 10 0 10 1 771 0 0 0 3 672 5 443 0 1 763 0 1 763 0 0 0 0 5 5 0 0 0 0 3 430 33 445 0 0 142 37 017 33 464 3 415 23 36 902 26 458 34 476 18 052 -18 052 4 278 65 212 33 464 27 464 23 60 951 -44 -2 -368 -1 -12 -426 EUR GBP NOK DKK Övriga valutor Summa 56 797 1 822 18 204 -18 204 659 59 278 0 58 620 8 58 628 5 0 0 0 96 101 0 5 0 5 642 954 0 0 3 131 4 727 0 1 600 1 1 601 0 0 0 0 19 19 0 0 0 0 6 062 44 104 0 0 283 50 449 37 523 12 709 11 50 243 63 506 46 880 18 204 -18 204 4 188 114 574 37 523 72 934 20 110 477 -65 -10 -313 -2 -21 -410 Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav utgörs till största delen av sparbankens näringsbetingade innehav i Swedbank AB (publ). Under räkenskapsåret 2008 skedde en nedskrivning av detta innehav med 164 905 tkr. Den kursuppgång på 282 632 tkr som skett sedan dess redovisas redovisas i övrigt totalresultat. En kursförändring på 10 % påverkar övrigt totalresultat med 50 312 tkr. 23 25 Sparbankens övriga aktieinnehav utgörs av onoterade aktier. Under räkenskapsåret har beslut tagits om att likvidera FSR Holding AB, vilket resulterat i att den värdeförändring som tidigare redovisats i fond för verkligt värde (f å +11 146 tkr), nu redovisas i nettoresultatet av finansiella transaktioner med +11 433 tkr. Därutöver har en nedskrivning med 150 tkr skett av innehavet i Westwermland Invest AB. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Derivat och säkringsredovisning 2012 Derivat tkr Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt, räntecapar Valutarelaterade kontrakt, valutaterminer Total summa Derivat och säkringsredovisning 2011 Derivat tkr Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt, räntecapar Valutarelaterade kontrakt, valutaterminer Total summa Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år 0 964 964 >5 år 130 000 19 806 149 806 Total 0 0 0 130 000 20 770 150 770 Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden 89 1 516 1 605 0 0 0 Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år 0 957 957 120 000 20 770 140 770 >5 år 10 000 0 10 000 Total 130 000 21 727 151 727 Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden 791 803 1 594 0 0 0 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på de säkrade posterna med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -705 tkr och på säkringsinstrumenten (derivat) till 628 tkr. Mellanskillnaden -77 tkr är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på att räntecapar förvärvas innan takräntelånen betalas ut. 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper, ej värderade till verkligt värde via RR Summa Varav ränteintäkt från osäkra fordringar 2012 20 628 203 710 32 070 256 408 3 329 2011 14 685 207 314 16 104 238 103 3 174 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Stabilitetsavgift Övriga Summa Summa räntenetto 4 520 88 714 3 181 1 970 393 95 597 160 811 3 883 71 732 2 906 1 767 88 77 470 160 633 24 26 2012 2011 2,05 2,40 2,44 5,02 1,84 2,77 5,03 1,69 2012 21 002 872 21 874 2011 9 240 361 9 601 2012 10 696 15 984 2 534 304 14 622 5 039 9 399 58 578 2011 10 233 13 671 2 140 258 14 278 5 026 9 346 54 952 2012 8 435 3 262 517 12 214 2011 8 070 2 472 544 11 086 tkr Aktier/andelar Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa 2012 12 260 1 877 -77 3 672 17 732 2011 -54 -3 583 -124 3 814 53 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Innehav för handelsändamål Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa 2012 1 877 -11 12 271 2011 -3 597 -3 -37 628 -2 190 -705 3 672 17 732 2 066 3 814 53 147 941 -14 540 2012 785 689 1 474 2011 833 353 1 186 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) % 5 Erhållna utdelningar tkr Swedbank AB (publ) Övriga utdelningar Summa 6 Provisionsintäkter tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa 7 Provisionskostnader tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat. 9 Övriga rörelseintäkter tkr Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa 27 25 10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2012 tkr Styrelse, VD och stf VD Löner Sociala kostnader Summa 2 582 811 3 393 2012 40 103 12 473 8 596 3 103 3 309 67 584 2011 38 722 12 161 8 161 2 694 2 380 64 118 2 098 17 073 1 662 662 1 734 2 779 6 832 32 840 100 424 1 965 17 253 1 389 404 1 745 3 829 7 041 33 626 97 744 2011 Övriga anställda 37 521 11 662 49 183 Styrelse, VD och stf VD Övriga anställda 2 506 787 3 293 36 216 11 374 47 590 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör och vice verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner, pension samt avsättning till vinstandelsstiftelse. Med andra ledande befattningshavare avses de 5 personer som tillsammans med VD och vVD utgör bankledningen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare tkr Styrelsens ordf. Ann-Mari Brodin Jennie Ståhl Niklas Stake Marianne Levin Kenneth Wåhlund Sture Patriksson Christer Fransson Torgny Richardsson Maria Fogelberg VD Håkan Nordblad Vice VD Cajs-Marie Nyberg Övr. bankledning (5 personer) Summa Grundlön / styrelsearvode 2012 Sammanträdesarvode 34 17 26 12 12 12 12 26 8 1 315 888 2 704 5 066 87 20 85 42 42 40 38 70 33 0 0 0 457 Övriga förmåner 0 0 0 0 0 0 0 0 0 60 1 64 125 Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 657 421 729 1 807 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare tkr Styrelsens ordf. Jennie Ståhl Ann-Mari Brodin Niklas Stake Marianne Levin Kenneth Wåhlund Sture Patriksson Christer Fransson Torgny Richardsson Lennart Berglund VD Håkan Nordblad Vice VD Cajs-Marie Nyberg Övr. bankledning (5 personer) Summa Grundlön / styrelsearvode 52 34 12 12 12 7 12 12 3 1 273 848 2 935 5 212 Vinstandels stiftelse Övriga ersättningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 25 25 114 164 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 121 37 111 54 54 52 50 96 41 2 057 1 335 3 611 7 619 2011 Sammanträdesarvode 114 84 40 46 48 38 38 49 18 0 0 0 475 Övriga förmåner 0 0 0 0 0 0 0 0 0 62 2 95 159 Pensionskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 636 413 874 1 923 Vinstandels stiftelse 0 0 0 0 0 0 0 0 0 22 22 106 150 Övriga ersättningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 166 118 52 58 60 45 50 61 21 1 993 1 285 4 010 7 919 28 26 Avsättning till vinstandelsstiftelse och övriga förmåner Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser ränteförmån, kostförmån samt för VD bilfömån. Pensioner För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen. Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen 611 tkr ingår i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 "Avsättning för pensioner". Övrig bankledning har inga speciella pensionsförmåner utöver kollektivavtalet. Pension utgår från 65 års ålder i likhet med övriga anställda och är förmånsbestämd till 10 % av lönen upp till 7,5 basbelopp, 65 % av lönen mellan 7,5 och 20 basbelopp samt 32,5 % av lönen mellan 20 och 30 basbelopp. Efterlevandepension utgår i likhet som för övriga anställda med villkor i linje med finansförbundets pensionsavtal. Pensionerna är villkorade så tillvida att en reduktion sker av pensionen vid avslutad tjänst före 65 års ålder. Avgångsvederlag Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och vice verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa 2012 2 015 8 655 10 670 2011 224 8 485 8 709 Samtliga krediter avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,2 (0,2) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,3 (0,4) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 och FFFS 2011:3 lämnas på sparbankens hemsida, www.wwsparbank.se. Medelantalet anställda - varav kvinnor - varav män Totalt 2012 63 31 94 2011 60 34 94 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män 2012 2011 5 6 5 6 3 4 3 4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Inga tjänster har utförts utöver revisionsuppdraget 2012 2011 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdrag 307 173 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 355 231 2012 1 728 1 852 2 517 4 408 189 10 694 2011 1 750 1 247 2 426 6 201 253 11 877 11 Övriga rörelsekostnader tkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa 29 27 12 Kreditförluster, netto tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) Årets nedskrivning för kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) Årets nettokostnad för kreditförluster 2012 2011 24 164 23 942 -13 467 11 546 -2 263 -394 19 586 -11 991 20 472 -2 274 -1 778 28 371 2012 -150 -150 2011 -500 -500 2012 -20 692 286 -20 406 2011 0 284 284 2012 2011 -16 325 44 -16 281 -17 725 45 -17 680 2012 2011 % 13 Nedskrivning av finansiella tillgångar tkr Aktier och andelar i intresseföretag Summa 14 Bokslutsdispositioner tkr Avsättning till periodiseringsfond Upplösning av avskrivning över plan Summa 15 Skatter Redovisat i resultaträkningen tkr Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt tkr 2012 % Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Redovisad effektiv skatt Skatt hänförligt till övrigt totalresultat Före skatt 150 251 150 251 tkr Finansiella tillgångar som kan säljas Övrigt totalresultat 2011 26,3% 0,3% -9,3% 17,3% 94 311 24 804 239 -8 762 16 281 26,3% 1,0% -3,4% 23,9% 73 999 19 462 743 -2 525 17 680 2012 Skatt 2 310 2 310 Efter skatt 147 941 147 941 Före skatt -13 178 -13 178 2011 Skatt 1 362 1 362 Efter skatt -14 540 -14 540 Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: tkr Övriga finansiella anläggningstillgångar Pensionsavsättningar Skattefordringar/-skulder, netto Uppskjuten skattefordran 2012 0 167 167 2011 0 123 123 Uppskjuten skatteskuld 2012 3 706 0 3 706 Netto 2011 1 396 0 1 396 2012 -3 706 167 -3 539 2012 2011 757 568 26 458 259 417 1 043 443 675 010 63 506 155 290 893 806 2011 -1 396 123 -1 273 16 Utlåning till kreditinstitut tkr Swedbank - svensk valuta - utländsk valuta Övriga Summa 28 30 17 Utlåning till allmänheten tkr Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta - förändring i verkligt värde på säkrat belopp Summa Varav: osäkra individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar, tkr 2012 2011 4 091 972 34 476 1 659 4 128 107 50 915 20 477 4 107 630 4 069 825 46 880 1 652 4 118 357 58 919 22 792 4 095 565 Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 22 792 11 546 -394 16 089 20 472 -1 778 -13 467 20 477 -11 991 22 792 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2012 tkr Verkligt värde - svenska bostadsinstitut - icke finansiella företag - finansiella företag - utländska emittenter - förändring i verkligt värde på säkrat belopp Summa emitterade av andra låntagare varav: Förlagsbevis Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Efterställda tillgångar 491 206 472 789 251 637 39 916 -1 516 1 254 032 29 400 1 254 032 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 2011 Redovisat värde Verkligt värde 491 206 472 789 251 637 39 916 -1 516 1 254 032 29 400 1 254 032 1 244 032 10 000 29 400 Redovisat värde 307 804 251 690 140 470 38 973 -803 738 134 29 400 738 134 307 804 251 690 140 470 38 973 -803 738 134 29 400 738 134 728 134 10 000 29 400 20 822 11 346 3 223 1 801 19 Aktier och andelar tkr Finansiella tillgångar som kan säljas - kreditinstitut - övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 2012 2011 503 124 23 600 526 724 503 124 23 600 353 263 46 912 400 175 353 596 46 579 2012 Företag Aktier - Swedbank AB (publ) A - Swedbank AB (publ) Preferens - Indecap AB - Sparbankernas Försäkringsaktiebolag - Sparbankernas Kort AB - IUC i Wermland AB - FSR Holding AB - Avonova AB (publ) - Värmlands Kreditgarantiförening Summa Antal 3 347 877 614 698 95 1 983 314 200 0 0 510 Börsvärde 425 180 77 944 0 0 0 0 0 0 0 503 124 Redovisat värde 425 180 77 944 21 280 1 986 314 20 0 0 0 526 724 2011 Antal 3 347 877 614 698 95 2 555 314 200 100 329 579 510 Börsvärde Redovisat värde 298 463 54 800 0 0 0 0 0 333 0 353 596 298 463 54 800 21 280 2 258 314 20 22 707 333 0 400 175 29 31 20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag tkr Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Inköp Utgående balans 31 december 2012-12-31 2011-12-31 5 117 0 5 117 3 250 1 867 5 117 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar Utgående balans 31 december 1 750 150 1 900 1 250 500 1 750 Summa bokfört värde 3 217 3 367 Kapitalandel 40,63% Antal andelar 32 500 Redovisat värde 1 350 23,53% 13 334 1 867 45 834 3 217 Kapitalandel 40,63% Antal andelar 32 500 Redovisat värde 1 500 26,67% 13 334 1 867 45 834 3 367 Intresseföretag 2012 West Wermland Invest AB, 556660-9516 Säte i Arvika Ekoväst Invest AB, 556859-8006 Säte i Arvika Summa Intresseföretag Resultat Eget kapital -350 3 358 -184 7 748 -534 11 106 2011 Intresseföretag West Wermland Invest AB, 556660-9516 Säte i Arvika Ekoväst Invest AB, 556859-8006 Säte i Arvika Summa Resultat Eget kapital -1 308 3 708 0 7 000 -1 308 10 708 21 Materiella tillgångar tkr Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2011 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2011 22 900 674 512 23 062 24 376 728 0 25 104 47 276 1 402 512 48 166 Ingående balans 1 januari 2012 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2012 23 062 1 040 823 23 279 25 104 0 0 25 104 48 166 1 040 823 48 383 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2011 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2011 16 544 2 494 512 18 526 11 690 638 0 12 328 28 234 3 132 512 30 854 Ingående balans 1 januari 2012 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2012 18 526 2 031 704 19 853 12 328 653 0 12 981 30 854 2 684 704 32 834 Redovisade värden Per 1 januari 2011 Per 31 december 2011 6 356 4 536 12 686 12 776 19 042 17 312 Per 1 januari 2012 Per 31 december 2012 4 536 3 426 12 776 12 123 17 312 15 549 2012 3 768 76 611 778 5 233 2011 0 39 376 1 318 1 733 22 Övriga tillgångar tkr Utskiftningslikvid FSR Holding AB Förfallna räntefordringar Kapitalförsäkring Övriga tillgångar Summa 32 30 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övrigt upplupna intäkter Summa 2012 1 950 13 051 10 174 25 175 2011 1 024 13 081 8 116 22 221 2012 2011 33 464 138 507 171 971 200 000 200 000 37 523 166 168 203 691 400 000 400 000 24 Skulder till kreditinstitut tkr Swedbank AB - utländsk valuta Övriga Summa Beviljad limit hos Swedbank Varav: kontokredit 25 Inlåning från allmänheten tkr Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa 2012 2011 5 217 341 27 464 5 244 805 4 568 548 72 934 4 641 482 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa 180 173 1 064 163 3 917 719 1 273 757 82 750 5 244 805 24 939 985 811 3 555 034 1 161 317 75 698 4 641 482 2012 10 823 1 131 0 6 241 18 195 2011 10 707 1 093 18 745 6 632 37 177 2012 22 600 9 398 271 32 269 2011 11 268 9 382 334 20 984 2012 2011 376 197 38 611 148 759 238 191 -53 376 91 467 26 Övriga skulder tkr Preliminärskatt räntor och utdelningar Anställdas källskattemedel Reversskuld FSR Holding AB Övriga skulder Summa 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa 28 Avsättning för pensioner och liknande förplikteler Pensionering genom försäkring tkr Pensionering i egen regi Kapitalvärdet vid årets början Inbetalda premier Värdeförändring kapitalförsäkring Kapitalvärdet vid årets slut Särskild löneskatt Summa pensionsavsättningar 33 31 29 Obeskattade reserver tkr Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2013 Utgående balans 31 december 2012 2011 20 692 20 692 0 0 Ackumulerade överavskrivningar byggnader och markanläggningar Summa obeskattade reserver 962 21 654 1 248 1 248 30 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital på sid 10. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Ingående redovisat värde 2011-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid avyttring Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid nedskrivning Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Utgående redovisat värde 2011-12-31 167 192 -13 715 Ingående redovisat värde 2012-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid avyttring Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid nedskrivning Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Utgående redovisat värde 2012-12-31 152 652 162 372 37 500 -1 362 152 652 -12 271 150 -2 310 300 593 Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. 31 Ställda säkerheter tkr I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden Summa ställda säkerheter 2012 2011 611 611 376 376 2012 2011 0 18 380 36 454 54 834 0 18 681 34 031 52 712 2012 362 386 87 948 21 121 18 133 489 588 2011 343 164 93 389 4 775 18 133 459 461 32 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Övriga ansvarsförbindelser Summa 33 Åtaganden tkr (nom belopp) - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Kreditlöften - Valutaterminer - Utfästelse om aktieägartillskott till Eko Väst Invest AB Summa 34 32 34 Närstående Närståenderelationer Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående företag uppgår till 27,5 mkr (f å 28,1 mkr). Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat. Sammanställning över närståendetransaktioner Tkr Närståenderelation Intresseföretag Intresseföretag År Inlåning från närstående per 31 december Utbetald sparränta 2012 2011 83 97 5 015 6 899 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 35 33 35 Finansiella tillgångar och skulder 2012 Fin tillg som b tä bestäms tillhöra denna kategori Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa tillgångar Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas 20 659 1 043 443 4 107 630 27 222 1 226 810 529 941 25 175 5 400 0 5 202 307 27 222 0 Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder 1 756 751 Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obli ti Obligationer och h andra d räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa tillgångar Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Investeringar som hålles till förfall 0 Finansiella tillgångar som kan säljas 1 605 Andra finansiella skulder 20 659 1 043 443 4 107 630 20 659 1 043 443 4 107 630 1 254 032 529 941 1 605 25 175 5 400 6 987 885 1 254 032 529 941 1 605 25 175 5 400 6 987 885 Summa redovisat värde Verkligt värde 171 971 5 244 805 23 450 32 269 5 472 495 Derivat som används i säkringsredovisning 171 971 5 244 805 23 450 32 269 5 472 495 Summa redovisat värde 171 971 5 244 805 23 450 32 269 5 472 495 Verkligt värde Innehav för handelsändamål 68 197 669 937 403 542 22 221 1 856 0 5 032 794 0 1 073 479 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder 1 605 19 346 893 806 4 095 565 68 197 Verkligt värde Innehav för handelsändamål 0 Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Summa redovisat värde Innehav för handelsändamål Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2011 Derivat som används i säkringsredovisning 0 1 594 1 594 Andra finansiella skulder k ld 19 346 893 806 4 095 565 19 346 893 806 4 095 565 738 134 403 542 1 594 22 221 1 856 6 176 064 738 134 403 542 1 594 22 221 1 856 6 176 064 Summa redovisat värde äd V kli t värde Verkligt äd Innehav för handelsändamål 0 203 691 4 641 482 42 657 20 984 4 908 814 203 691 4 641 482 42 657 20 984 4 908 814 203 691 4 641 482 42 657 20 984 4 908 814 36 34 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde. I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2012 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Nivå 1 1 197 410 503 124 0 1 700 534 Nivå 2 56 622 21 280 1 605 79 507 Nivå 3 0 5 537 0 5 537 Summa 1 254 032 529 941 1 605 1 785 578 2011 tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Nivå 1 640 537 353 596 0 994 133 Nivå 2 97 597 43 987 1 594 143 178 Nivå 3 0 5 959 0 5 959 Summa 738 134 403 542 1 594 1 143 270 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). tkr Öppningsbalans 2011-01-01 Årets resultatpåverkan inom årets resultat Anskaffningsvärde förvärv Utgående balans 2011-12-31 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-31 Öppningsbalans 2012-01-01 Årets resultatpåverkan inom årets resultat Försäljningslikvid försäljning Utgående balans 2012-12-31 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2012-12-31 Derivat 0 0 0 0 Obligation och andra räntebär 0 0 0 0 Aktier och andelar 4 564 -500 1 895 5 959 Totalt 4 564 -500 1 895 5 959 0 0 -500 -500 0 0 0 0 0 0 0 0 5 959 -116 -306 5 537 5 959 -116 -306 5 537 0 0 -150 -150 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av sparbankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Aktieinnehavet i Indecap AB har värderats på grundval av en externt upprättad marknadsvärdering samt observerade priser vid avtalade nyemissioner. Under året har det även skett överlåtelser av aktier till kurser som inte understiger marknadsvärderingen. 37 35 Innehavet i West Wermland Invest AB har skrivits ned med 150 tkr under räkenskapsåret beroende på negativ resultatutveckling. Övriga onoterade innehav redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras. 36 Händelser efter balansdagen Inga specifika händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar sparbankens resultat eller ställning. 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar Bankledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig att säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. 38 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens risk- och kapitalpolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s k stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbanken hemsida www.wwsparbank.se Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; tkr Primärt kapital Supplementärt kapital Kapitalbas netto I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. 38 2012 946 470 9 259 955 729 2011 872 490 0 872 490 36 Kapitalkrav kreditrisk schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav 2012 290 451 32 507 322 958 2011 274 871 31 924 306 795 Kapitalöverskott 632 771 565 695 2,96 2,84 2012 2011 1 509 285 16 140 -167 -300 593 -278 195 946 470 1 283 314 0 -123 -152 652 -258 049 872 490 287 454 -278 195 9 259 148 752 -148 752 0 955 729 872 490 2012 2011 0 0 0 0 1 692 20 394 98 541 115 766 47 626 489 3 967 1 976 290 451 1 761 15 661 97 079 106 303 47 165 771 2 489 3 642 274 871 2012 2011 32 507 32 507 31 924 31 924 322 958 306 795 Kapitaltäckningskvot (Kapitalbas/kapitalkrav) tkr Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Periodiseringsfond (78 % därav) Avgår: - Uppskjutna skattefordringar - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott Summa supplementärt kapital Total kapitalbas Kapitalkrav tkr Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot stater och centralbanker 2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 3. Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 4. Institutsexponeringar 5. Företagsexponeringar 6. Hushållsexponeringar 7. Exponeringar med säkerhet i fastighet 8. Oreglerade poster 9. Exponeringar i form av säkerställda obligationer 10. Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker tkr Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en egen process för Intern KapitalUtvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med två år i sänder om inte endera parten säger upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB Av sparbanken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2012-12-31 till 2 193 mkr. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade sparbanken per 2012-12-31 förmedlat fondsparande på 1 671 mkr och försäkringssparande på 625 mkr. Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det förmedlade sparandet. Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 27 mkr för år 2012 39 37 Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Arvika den 25 februari 2013 Ann-Mari Brodin Niklas Stake Sture Patriksson Torgny Richardsson Maria Fogelberg Christer Fransson Marianne Levin Kenneth Wåhlund Håkan Nordblad Marita Eriksson Yvonne Norbäck Ordförande Personalrepr. Verkst. direktör Personalrepr. Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 mars 2013 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Michael Lindengren Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor 40 Ernst & Young AB Stefan Persson Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Westra Wermlands Sparbank org nr 572000-4489 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Westra Wermlands Sparbank för år 2012. Styrelsens ansvar för årsredovisning Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Westra Wermlands Sparbank för år 2012. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente. Revisorernas ansvar oegentligheter eller på fel. Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till Revisorernas ansvar förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ansvarsfrihet för räkenskapsåret. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter Arvika den 19 mars 2013 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Ernst & Young AB Michael Lindengren Auktoriserad revisor Stefan Persson Auktoriserad revisor ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Westra Wermlands Sparbank finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer Av huvudmännen utsedda revisorer resultaträkningen och balansräkningen. 39 41 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse." För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 48 huvudmän. Hälften av dessa väljs av kommunerna inom verksamhetsområdet, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 43. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Urban Öberg som sammankallande samt ledamöterna Britt-Marie Öjstrand, Andreas Johansson, Kenneth Christoffersson och Maria Sveder. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 9 ledamöter och 1 ersättare. Därutöver ingår 2 personalrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är 5 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 43. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/styrdokument för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Styrelsen har även genomfört en styrelseutbildning under året. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan tre år framåt inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, styrdokument, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Sparbankens jurist har varit sekreterare i styrelsen. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande, VD, kreditchef samt en av de övriga styrelseledamöterna enligt ett rullande schema. Styrelsens risksutskott Utskottet utvärderar löpande de risker sparbanken är utsatt för, samt föreslår förändringar i styrmedel eller åtgärder för att minimera eller hantera riskexponeringen. Beslutet ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande, VD, viceVd, kreditchef, riskcontroller samt en av de övriga styrelseledamöterna enligt ett rullande schema. 42 40 Huvudmän Vald första gången år Mandattid t o m årssammantr. VALDA AV ARVIKA KOMMUN: Back, Kari, Arvika Brunzell, Ann-Christin, Arvika Ericsson, Hans, Brunskog Hallberg, Kjell, Mangskog Hjalmarsson, Elisabeth, Klässbol Joensuu, Peter, Arvika Johansson, Marie-Louis, Arvika Karlsson, Gerd, Arvika Mensner, Ragnar, Brunskog Mikaelsson, Eva, Arvika Nauclér, Leif, Brunskog Pettersson, Claes, Arvika Svensson, Dick, Arvika Söderström, Anders, Arvika Wettmark, Jan, Arvika * Öberg, Urban, Arvika Mandattid t o m årssammantr. 2008 2001 2010 1995 2008 2005 1986 2010 1998 1996 2007 2006 1995 2007 2011 2011 1996 1990 2011 2011 2008 1989 2008 1989 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2016 2016 2016 2016 2016 2016 VALDA AV HUVUDMÄNNEN: 2002 1995 1996 2001 2009 2009 2001 2002 2005 2003 2009 2008 1997 1985 2001 1991 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2013 2011 2012 2001 2005 2013 2013 2013 2013 2008 2012 1998 2008 2013 2013 2013 2013 VALDA AV EDA KOMMUN: Brunzell, Lennart, Charlottenberg Glader, Tommy, Charlottenberg Guldbrandsson, Tord, Åmotfors * Öjstrand, Britt-Marie, Koppom Vald första gången år Eriksson, Jan-Erik, Charlottenberg Holmstrand, Annika, Årjäng * Johansson, Andreas, Arvika Kindberg, Ulla, Arvika * Sveder, Maria, Arvika Tidemand, Gunnar, Arvika Axelsson, Irene, Arvika Danielsson,Elin, Arvika Hermansson, Jan-Åke, Arvika Jorälv, Tommy, Koppom Nilsson, Ulla, Arvika Skogsström, Ingegerd, Årjäng Albertsson, Sven, Arvika Gabrielsson, Christina, Arvika Hedengård, Carin, Arvika Olsson, Robin, Töcksfors Wilson, Titti, Arvika Wästlund, Johan, Edane Andersson, Jessica, Klässbol Bergman, Margareta, Charlottenberg * Christoffersson, Kenneth, Töcksfors Eriksson, Gunnar, Edane Olsson, Ingvar, Töcksfors Åkesson, Bertil, Charlottenberg VALDA AV ÅRJÄNGS KOMMUN: Andersson, Esbjörn, Årjäng Digrell, Inge, Årjäng Halfvardsson, Uno, Töcksfors Söderberg, Christer, Årjäng * = Ledamot av valberedningen Styrelse ORDINARIE LEDAMÖTER: ERSÄTTARE Nordblad, Håkan, Arvika Fransson, Christer, Töcksfors Levin, Marianne, Charlottenberg Stake, Niklas, Arvika Brodin, Ann-Mari, Brunskog Wåhlund, Kenneth, Gunnarskog VD 2007 2008 2009 2002 1998 2013 2013 2013 2014 2014 Nyberg, Cajs-Marie, Arvika Fogelberg, Maria, Arvika 2012 2015 Patriksson, Sture, Töcksfors 2011 2015 Richardson, Torgny, Klässbol ** Norbäck, Yvonne, Arvika 2010 2001 2015 2014 ** Eriksson, Marita, Arvika 2011 2013 V VD ** = Personalrepresentanter Revisorer VALDA AV HUVUDMÄNNEN: Ernst & Young AB Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Stefan Persson som huvudansvarig Michael Lindengren som huvudansvarig 2016 2016 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 26 april 2013 kl 18.00 på hotell Scandic, Arvika. 43 41 Westra Wermlands Sparbank styrelse Yvonne Norbäck Christer Fransson Sture Patriksson Håkan Nordblad Personalrepresentant Maria Fogelberg Torgny RIchardson Ann-Mari Brodin Ordförande 44 Kenneth Wåhlund Marianne Levin VD Niklas Stake Marita Eriksson Personalrepresentant Arvika huvudkontor Västra Torggatan 1A Box 19, 671 21 Arvika Telefon: 0570-848 00 (kundcenter) Telefax: 0570-848 91 Måndag och torsdag 9.30–17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Charlottenberg Charlottenbergsvägen 7 Box 5, 673 21 Charlottenberg Telefon: 0571-387 80 Telefax: 0571-387 88 Måndag och torsdag 9.30–17.00 Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Edane Edanevägen 30, 671 60 Edane Telefon: 0570-502 02 Telefax: 0570-500 04 Måndag och torsdag 9.30–17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00 Koppom Koppomsvägen 104 670 41 Koppom Telefon: 0571-100 28 Telefax: 0571-100 96 Måndag och torsdag 9.30–17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00 Töcksfors Sveavägen 18 Box 28, 670 10 Töcksfors Telefon: 0573-296 60 Telefax: 0573-290 04 Måndag och torsdag 9.30 – 17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Åmotfors Jössevägen 6 Box 5, 670 40 Åmotfors Telefon: 0571-388 50 Telefax: 0571-388 57 Måndag och torsdag 9.30 – 17.00 Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Årjäng Kvarnåsgatan 3 Box 63, 672 22 Årjäng Telefon: 0573-63 89 90 Telefax: 0573-63 89 99 Måndag och torsdag 9.30 – 17.30 Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00 Uttagsautomat alla dagar hela dygnet Kundcenter / Telefonbanken Telefon 0570-848 48 Självbetjäning alla dagar hela dygnet Personlig service bankdagar 8.00 – 18.00 Kundcenter bankdagar 8.00 – 18.00 www.wwsparbank.se
© Copyright 2024