1. No category

Årsredovisning 2012
Innehåll
VD har ordet 2
Förvaltningsberättelse 3
Resultaträkning 9
Balansräkning 9
Rapport över förändringar i eget kapital 10
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 10
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Uppgifter om sparbanken 11
Not 2 Redovisningsprinciper 11
Not 3 Finansiella risker 18
Not 4 Räntenetto 26
Not 5 Erhållna utdelningar 27
Not 6 Provisionsintäkter 27
Not 7 Provisionskostnader 27
Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 27
Not 9 Övriga rörelseintäkter 27
Not 10 Allmänna administrationskostnader 28
Not 11 Övriga rörelsekostnader 29
Not 12 Kreditförluster, netto 30
Not 13 Nedskrivning av finansiella tillgångar 30
Not 14 Bokslutsdispositioner 30
Not 15 Skatter 30
Not 16 Utlåning till kreditinstitut 30
Not 17 Utlåning till allmänheten 31
Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 31
Not 19 Aktier och andelar 31
Not 20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag 32
Not 21 Materiella tillgångar 32
Not 22 Övriga tillgångar
32
Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33
Not 24 Skulder till kreditinstitut 33
Not 25 Inlåning ifrån allmänheten 33
Not 26 Övriga skulder 33
Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33
Not 28 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 33
Not 29 Obeskattade reserver 34
Not 30 Eget kapital 34
Not 31 Ställda säkerheter 34
Not 32 Ansvarsförbindelser 34
Not 33 Åtaganden 34
Not 34 Närstående 35
Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 36
Not 36 Händelser efter balansdagen
38
Not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar 38
Not 38 Kapitaltäckning 38
Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 39
Underskrifter 40
Revisionsberättelse 41
Företagsstyrning 42
Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 43
Bild på styrelsen 44
VD har ordet
Sparbanksidén lever än
Westra Wermlands Sparbank grundades 1856 och den sparbanksidé som då
föddes lever och utvecklas även år 2012.
Bankens syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet och tillväxt för
våra kunder, samt bidra till att utveckla bygden känns mer relevant än
någonsin och våra kunder uppskattar vår satsning på lokal service och hög
kompetens.
När storbankerna skär ned på både servicenivå och kontorstäthet så fortsätter vi enträget vår satsning på
att hålla en hög lokal servicegrad och samtliga våra sju bankkontor – Arvika, Charlottenberg, Edane, Koppom,
Töcksfors, Åmotfors och Årjäng – är fullservicekontor med kompetent personal och tillgång till bankens alla
resurser.
Vi är mycket stolta och glada att våra kunder uppskattar vårt arbete så mycket att vi återigen är i topp vid
Svenskt kvalitetsindex mätning över Sveriges nöjdaste bankkunder. Vi var 2012 rankade tvåa – slagna endast
av Häradssparbanken Mönsterås – och långt före samtliga storbanker både på privat- och företagssidan.
Våra kunders uppskattning och lojalitet ger oss uppmuntran att fortsätta att satsa på personlig service och
lokala kontor.
Fortsatt orolig omvärld
Även under 2012 var det mycket finansiell oro i vår omvärld och vi drabbas även i vårt område av lågkonjunkturen. Oron har lett till att många har väntat med investeringar och kreditefterfrågan har varit svag under
året. Inom banksektorn har det varit fortsatt fokus kring nya regelkrav för banker och vi motsvarar redan idag
alla de nya krav som kommer att ställas på bankerna de närmaste åren.
Bankens soliditet är idag ca 22 %, vilket är bland de allra högsta i landet och vår kapitalstyrka är ca tre gånger
så stor som det lagstadgade kravet. Vår starka soliditet och goda likviditet gör att vi står mycket starka för de
kommande åren.
Bankens resultat
Under 2012 hade banken en positiv resultatutveckling och efter kreditförluster var bankens resultat 114 Mkr.
Bankens räntenetto var i stort sett oförändrat mot 2011, men ökade utdelningar, ett starkt finansnetto och
minskade kreditförluster bidrog till resultatet förbättrades med 55 % mot 2011.
Genom bankens starka finansiella ställning kan vi säkerställa att vi kan vara självförsörjande även fortsättningsvis. Westra Wermlands Sparbank vilar på tre stabila fundament – nöjda kunder, solid ekonomi och kompetenta
medarbetare. Med dessa fundament ser vi fram emot 2013 och kommande år med tillförsikt.
Håkan Nordblad
VD Westra Wermlands Sparbank
2
Redovisning för verksamhetsåret 2012
Styrelsen för Westra Wermlands Sparbank (organisationsnummer 572000-4489) får härmed avge
årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 157:e verksamhetsår.
Förvaltningsberättelse
Försämrad omvärldskonjunktur - men stabilisering på finansmarknaderna
Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned
av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under
2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi,
Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning
ledde till en kraftigt
exportutveckling.
g försämrad japansk
j p
p
g Även tillväxtekonomierna Kina,, Indien och Ryssland
y
uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där
tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För
första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än
från höga nivåer. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 % förra året jämfört med 3,6 % år
2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna.
Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att
eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge
stöd till krisdrabbade länder
länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på
andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan
euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta;
tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k.
budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår
alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet
på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till
stigande globala börser.
Det
återstår
dock
utmaningar
i den
av den
D å
å d
k många
å
i
d globala
l b l ekonomin.
k
i Utformningen
Uf
i
d ekonomiska
k
i k politiken
li ik och
h
fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver.
Kraftig inbromsning i svensk ekonomi
Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av
2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att
ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013
2013. Vi bedömer att den svenska
ekonomin växte med drygt 1 % under fjolåret jämfört med närmare 4 % år 2011. Det är framför allt
exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts.
Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga
finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för
svenska tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa
statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en
mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska
arbetsmarknaden
b t
k d uppvisade
i d en påtaglig
åt li försvagning
fö
i under
d slutet
l t t av 2012.
2012 En
E kraftig
k fti ökning
ök i i antalet
t l t varsel,l
inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga
till över 8 % av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om
framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga
ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad
utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen
och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75
procentenheter under 2012 till 1,0 % i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under
Rikbankens inflationsmål på 2 % och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för
svensk penningpolitik framöver.
3
3
Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring
Ekonomin i västra Värmland
Den fortsatta avmattningen för svensk exportindustri har påverkat orderläget negativt för våra lokala företag,
främst för de som är underleverantörer till tung fordonsindustri. Detta har lett till att en neddragning av
arbetsstyrkan på flera arbetsplatser inom verksamhetsområdet
verksamhetsområdet.
Betydelsen av den urstarka norska ekonomin för verksamhetsområdets utveckling fortsätter att växa för varje
år. Gränshandeln fortsätter att notera nya rekordsiffror för varje år. Planer på ytterligare investeringar i nya
handelscentra presenteras löpande vilket kommer att resultera i en ytterligare ökning av antalet sysselsatta
inom detaljhandeln. Norge har även arbetskraftsbrist inom vissa yrkesgrupper vilket gör att många bosatta
inom området har sin dagliga sysselsättning i Norge. Förhoppningsvis kan även närheten till Norge leda till
att
ökatt iintresse
från
produktionsenheter
tt ett
tt ök
t
f å norska
k företag
fö t att
tt etablera
t bl
d kti
h t i Västvärmland.
Vä t ä l d
Bostadspriserna inom verksamhetsområdet har under året varit fortsatt stabila. Den historiska utvecklingen
på dessa har i motsats till stora delar av Sverige varit relativt blygsam. Då även nyproduktionen de senaste
året varit blygsam så innebär detta att risken för väsentliga prisfall är låg, så länge inte utflyttning sker.
Bankens verksamhet
Bankens verksamhetsområde omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Huvudkontoret är beläget i
Arvika med kontor i Charlottenberg, Edane, Koppom, Töcksfors, Åmotfors och Årjäng. Banken är en
fullservicebank och tillhandahåller på samtliga sju kontor in- och utlåningstjänster, placeringar,
notariattjänster inklusive familjejuridik, betalningsförmedling, valutahandel och förvaring.
Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till en långsiktig
bankrelation.
Under 2012 har vi arbetat vidare med att:
- ge våra kunder en fullgod service på alla våra kontor, samt via telefonbank personlig service
- öka antalet rådgivningar med fokus på långsiktiga kundrelationer
- bidra till ekonomisk tillväxt, både för verksamhetsområdet i helhet och för den enskilde kunden
4
4
Fortsatt nöjda kunder
I den årliga kundnöjdhetsmätningen som utförs av det oberoende Svenskt Kvalitetsindex nådde vi inte riktigt
fram till förra årets förstaplats på privatmarknad. Med årets resultat på 81,1 (f å 81,5) hamnade vi på en
andraplats endast slagen av Häradssparbanken Mönsterås. Snittbetyget för Sveriges alla banker var 69,7 (f
å 73,0). I mätningen av företagsmarknad ökade vårt betyg till 79,4 (f å 76,5) vilket också innebär en
andraplats. Snittresultatet i denna mäting var 69,6 (f å 69,2). Det fantastiska förtroende våra kunder visar oss
ser vi som kvittens på att vår affärsmodell som till stor del bygger på det personliga mötet är fortsatt
strategiskt
t t i kt riktigt.
ikti t
Utveckling av Sparbankens ställning och resultat
Den totala sparandevolymen ökade under året med hela 12,9 % och uppgick till 8 471 mkr vid årets slut.
Inlåning från allmänheten ökade med 13,0 % till 5 245 mkr och förmedlat sparande ökade främst till följd av
stigande kurser med 12,8 % till 3 226 mkr.
Den totala kreditvolymen
minskade under året med 1,5
y
, % och uppgick
ppg till 6 730 mkr vid årets slut.
Anledningen till detta är en fortsatt låg kreditefterfrågan från företag till följd av det dåliga konjunkturläget.
Tack vare att hypotekskrediter har förmedlats i mindre omfattning än tidigare år har ändå utlåningen i egen
balansräkning (4 108 mkr) kunnat hållas i stort sett oförändrad (+0,3 %). Storleken av de förmedlade krediter
minskade dock med 5,5 % under året til 2 246 mkr. Beviljade ej utnyttjade krediter ökade med 5,8 % till 358
mkr.
Den goda tillväxten på inlåning i kombination med svag kreditefterfrågan har medfört en kraftig ökning av
bankens
ba
e s likviditet.
d tet Vid
d utgången
utgå ge a
av räkenskapsåret
ä e s apså et uppg
uppgick
c ba
bankens
e s likviditetsreserv
d tets ese e
enligt
gt de
definitionen
to e i
FFFS 2010:7 till 1 453 mkr. Tillsammans med andra marknadsnoterade tillgångar (1 309 mkr) och beviljade
limiter (200 mkr) uppgick den totalt tillgängliga likviditeten till 2 962 mkr. Detta innebär att banken står väl
rustad inför såväl kommande regelverk avseende likviditetsreserv som för risken för en kraftigt
marknadsstörning. Förutom den information om likviditetsrisker som lämnas på bankens hemsida, finns i not
3 kompletterande information om kontraktuella bindningstider samt i kassaflödesanalysen förändringen
under räkenskapsåret.
Trots den kraftiga
g inlåningsökningen
g
g ökade bankens soliditet från 20,7
, % till 21,8
, %,, delvis beroende på
p
positiv kursutveckling på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Kapitalkvoten uppgår till 2,96 jämfört med det
lagstadgade kravet på 1,0. Nyckeltal och ekonomisk utveckling under fem år finns på sid 7 och 8.
Räntenettot är i stort sett oförändrat jämfört med 2011. De sjunkande marknadsräntorna har dock medfört att
räntenettot minskat mot slutet av året.
Under 2012 erhölls en utdelning på bankens innehav i Swedbank AB (publ) med 21,0 mkr (f å 9,2 mkr).
Som framgår av not 6 är det utlåningsprovisionerna som står för huvuddelen av ökningen av posten
provisionsintäkter. Detta trots att volymen av förmedlade krediter minskat under året.
Årets utfall av posten nettoresultat av finansiella transaktioner (not 8) avviker kraftigt mot förra årets utfall.
Huvudorsakerna är, dels en positiv utveckling av marknadsvärdet på bankens eget innehav av spaxar med
+1,9 mkr (f å -3,6 mkr), dels att den värdeuppgång avseende aktieinnehavet i FSR Holding AB som tidigare
redovisats i fond för verkligt värde (f å +11,1 mkr) nu realiserats med 11,4 mkr på grund av beslutad
likvidation av bolaget.
Ökade personalkostnader står för huvuddelen av ökningen av allmänna administrationskostnader.
Minskningen av övriga rörelsekostnader beror på att år 2011 belastades av bankens 100-årspresent till
Arvika stad. Presenten utgjordes av finansiering av en lekpark i Stadsparken med 1,5 mkr.
Kreditförlusterna har minskat med 31 %, men ligger fortsatt kvar på en relativt hög nivå på grund av den
fortsatta lågkonjunkturen. Kreditförlusterna är begränsade till ett fåtal engagemang främst inom
tillverkningsindustrin.
En gradvis
förbättring
g
g
g av kvalitén i kreditstocken har observerats under året.
Resultatet före kreditförluster uppgår för 2012 till 134 mkr (f å 103 mkr). Ökningen beror på, som framgår
ovan, i allt väsentligt på ökade utdelningar samt ökat nettoresultat av finansiella transaktioner.
Årets övriga totalresultat uppgår till +147 mkr (f å -15 mkr) vilket har sin grund i främst positiv kursutveckling
på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ).
5
5
Sparbankens balansomslutning har under året ökat från 6 193 mkr till 7 003 mkr (13,1 %).
Sparbankens samlade affärsvolym har ökat från 14 334 mkr till 15 201 mkr (6,0 %).
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker
risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheter har
sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och
instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I not 3 finns närmare beskrivningar av
ovan nämnda risker samt vissa analyser för att åskådliggöra de risker sparbanken är utsatt för.
Utöver detta sker en intern kapitalutvärdering som syftar till att säkerställa att sparbanken har tillräcklig
kapitalbas både på kort och lång sikt för att täcka de sammanlagda risker sparbanken är utsatt för. I not 38
finns en beskrivning av sparbankens kapitalsituation.
Information om icke-finansiella resultatindikationer
Miljöcertifierade
Banken är miljöcertifierad enligt ISO14001. Miljöarbetet är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där
affärsnytta och miljönöje går hand i hand. Genom ett internt aktivt miljöarbete där ett antal mål satts,
exempelvis avseende minskad energi- och pappersförbrukning, vill vi bidra till att den miljöbelastningen
minskar. Även kunderna kommer att märka av miljöcertifieringen bland annat genom att:
• De mer miljövänliga tjänsterna kommer att framhållas
• Miljöfrågor kommer att ingå som en del i beslutsunderlaget vid kreditgivning till företag.
Förhoppningsvis kommer allt fler kunder att väga in miljötänkandet även i sitt val av bankkontakt.
Bankens miljöarbete styrs genom ett miljöledningssystem, som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet
bygger bland annat på vår miljöpolicy, miljömål och strategier. Certifikatet gäller i tre år. En gång per år
revideras Miljöledningssystemet externt.
Personal
Sparbankens
ambition är
som en god arbetsgivare som verkar för
S
ä att kännetecknas
ä
fö en trygg arbetsplats och
jämställdhet. Detta avspeglar sig i ett antal policies inom dessa områden. Ett ständigt pågående projekt är
utveckling vilket är speciellt viktigt i dessa tider med snabbt ökade kunskapskrav och ändrade regelverk. En
årlig mätning av personalens upplevda nöjdhet såsom anställd i banken utförs, därutöver genomförs
medarbetarsamtal med varje anställd i syfte att fånga upp eventuella kompetensglapp.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
I not 10 redovisas berednings- och beslutsprocessen för ersättningar till ledningen.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Enligt gjorda prognoser för det kommande verksamhetsåret kommer sparbankens rörelseresultat att bli
något lägre jämfört med 2012. Ett minskat räntenetto till följd av ett lägre allmänt ränteläge och sjunkande
provisionsintäkter till följd av sjunkande volymer på förmedlade krediter förväntas att kompenseras av en
ökad utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB (publ). Då årets utfall av nettoresultatet av finansiella
transaktioner innehåller poster av engångskaraktär får det till följd att 2013 års utfall kommer att bli väsentligt
lägre. De totala rörelsekostnaderna kommer att öka något beroende på höjda personalkostnader.
Kreditförlusterna tros fortsatt minska.
6
6
Fem år i sammandrag - Nyckeltal
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
förändring under året, %
2012
2011
2010
2009
2008
15 201
14 334
13 877
13 023
11 758
6,05
3,29
6,56
10,76
-0,03
21,78
20,74
22,38
22,00
19,30
2,96
2,84
2,96
3,09
2,79
2,44
2,77
2,65
2,82
2,96
1,68
1,54
1,39
1,91
1,80
0,78
0,53
0,44
0,79
neg
6,02
4,30
3,73
6,95
neg
0,46
0,52
0,57
0,45
0,49
0,54
0,66
0,67
0,59
0,66
40,22
38,68
47,55
33,92
27,09
0,74
0,88
0,42
1,04
1,94
0,47
0,67
0,46
0,82
0,98
94
94
92
91
92
7
7
7
7
7
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av
obeskattade reserver
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till
allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
7
Resultat- och balansräkning, tkr
Resultaträkning
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
2012
2011
2010
2009
2008
160 811
46 364
17 732
23 348
248 255
160 633
43 866
53
10 787
215 339
137 241
41 752
5 755
1 796
186 544
138 624
39 610
24 008
34 349
236 591
145 192
33 296
11 652
20 266
210 406
Allmänna administrationskostnader
Övriga kostnader
Kreditförluster
Summa kostnader
100 424
13 378
19 586
133 388
97 744
15 009
28 371
141 124
92 226
14 247
18 769
125 242
92 169
14 584
32 786
139 539
88 946
14 564
34 894
138 404
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Rörelseresultat
-150
114 717
-500
73 715
-1 760
59 542
0
97 052
-172 100
-100 098
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
-20 406
-16 281
78 030
284
-17 680
56 319
282
-15 107
44 717
281
-14 879
82 454
269
-18 981
-118 810
20 659
1 043 443
4 107 630
1 254 032
529 941
15 549
32 180
7 003 434
19 346
893 806
4 095 565
738 134
403 542
17 312
25 671
6 193 376
30 496
428 293
4 192 855
458 223
393 242
19 042
30 781
5 552 932
25 401
160 504
4 046 648
480 070
285 134
19 392
44 353
5 061 502
37 545
45 022
3 980 482
550 931
223 318
20 568
35 680
4 893 546
171 971
5 244 805
54 960
759
5 472 495
21 654
1 509 285
7 003 434
203 691
4 641 482
63 174
467
4 908 814
1 248
1 283 314
6 193 376
116 754
4 165 688
27 128
295
4 309 865
1 532
1 241 535
5 552 932
54 482
3 865 188
27 991
54
3 947 715
1 814
1 111 973
5 061 502
50 609
3 766 987
130 795
151
3 948 542
2 095
942 909
4 893 546
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar för pensioner
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar,
obeskattade reserver och eget kapital
Förslag till behandling av sparbankens vinst
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr.
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden
78 030
78 030
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter
föreslagen resultatdisposition uppgår till 2,96 (föregående år 2,84). Kapitalbasen uppgår efter förslagen
resultatdisposition till 956 mkr (896 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 323 mkr (309 mkr).
Specifikation av posterna framgår av not 38 om kapitaltäckning
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
8
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Nedskrivningar av finansiella tillgångar
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Årets resultat enligt resultaträkningen
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr
Årets resultat enligt resultaträkningen
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Balansräkning
Per den 31 december
tkr
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag
Derivat
Materiella tillgångar
- Inventarier
- Byggnader och mark
Övriga tillgångar
Uppskjuten skattefordran
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättning för pensioner
Uppskjuten skatteskuld
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Reservfond
Fond för verkligt värde
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, obeskattade reserver, avsättningar och eget kapital
Not
4
5
6
7
8
9
10
21
11
12
13
14
15
15
2012
2011
256 408
95 597
160 811
21 874
58 578
-12 214
17 732
1 474
248 255
100 424
2 684
10 694
113 802
134 453
-19 586
-150
114 717
-20 406
-16 281
78 030
238 103
77 470
160 633
9 601
54 952
-11 086
53
1 186
215 339
97 744
3 132
11 877
112 753
102 586
-28 371
-500
73 715
284
-17 680
56 319
78 030
56 319
162 372
-12 121
-2 310
147 941
225 971
-13 715
537
-1 362
-14 540
41 779
20 659
1 043 443
4 107 630
1 254 032
526 724
3 217
1 605
19 346
893 806
4 095 565
738 134
400 175
3 367
1 594
3 426
12 123
5 233
167
25 175
7 003 434
4 536
12 776
1 733
123
22 221
6 193 376
171 971
5 244 805
790
18 195
32 269
759
3 706
5 472 495
203 691
4 641 482
3 617
37 177
20 984
467
1 396
4 908 814
21 654
1 130 662
300 593
78 030
1 509 285
7 003 434
1 248
1 074 343
152 652
56 319
1 283 314
6 193 376
Not
16
17
18
19
20
3
21
22
15
23
24
25
26
27
28
15
29
30
99
8
Poster inom linjen
Not
Ställda säkerheter för egna skulder
31
611
376
Ansvarsförbindelser
32
54 834
52 712
Åtaganden
33
489 588
459 461
Rapport över förändringar i eget kapital
tkr
Ingående eget kapital 2011-01-01
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Resultatdisposition
Utgående eget kapital 2011-12-31
Reservfond
Ingående eget kapital 2012-01-01
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Resultatdisposition
Utgående eget kapital 2012-12-31
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)
Investering i finansiella tillgångar (-)
Avyttring av materiella tillgångar (+)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
tkr
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa
Utlåning till kreditinstitut, svensk valuta
Summa enligt balansräkningen
Outnyttjad checkräkningskredit
Summa likvida medel
10
Årets
resultat
Totalt eget
kapital
1 029 626
0
0
167 192
0
-14 540
44 717
56 319
0
44 717
1 074 343
0
152 652
-44 717
56 319
1 074 343
0
0
152 652
0
147 941
56 319
78 030
0
56 319
1 130 662
0
300 593
-56 319
78 030
1 283 314
78 030
147 941
225 971
0
1 509 285
2012
2011
114 717
73 715
2 972
1 052
-12 271
-86
2 834
19 796
-19 152
109 862
2 038
3 579
0
0
3 632
29 439
-15 878
96 525
37 048
-31 854
-509 004
603 323
-31 720
-5 837
-7 405
164 413
-53 197
70 295
-280 618
475 794
86 937
2 963
33 009
431 708
24 420
0
205
-1 040
23 585
0
-29 140
0
-1 402
-30 542
187 998
849 646
1 037 644
401 166
448 480
849 646
2012-12-31
2011-12-31
20 659
1 016 985
1 037 644
200 000
1 237 644
19 346
830 300
849 646
400 000
1 249 646
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-)
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Reavinst/reaförlust vid försäljning av finansiella tillgångar (-/+)
Reavinst/reaförlust vid försäljning av materiella tillgångar (-/+)
Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till kreditinstitut, utländsk valuta (-/+)
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+)
Ökning/minskning av värdepapper (-/+)
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Verkligt värde
reserv
1 241 535
56 319
-14 540
41 779
0
1 283 314
10
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Westra Wermlands Sparbank med säte i Arvika.
Adressen till huvudkontoret är Västra Torggatan 1 A, Arvika.
2 Redovisningsprinciper
(a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med
ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för
juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning
med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt
inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25/02/2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse
på sparbanksstämman den 26/04/2013.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella
rapporterna, om inte annat framgår.
(b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet
anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till
verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument
klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som
finansiella tillgångar som kan säljas.
(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,
om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
(d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar
samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande
förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på
tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast
påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna
och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 37.
(e) Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som sparbanken tillämpar från och med 1 januari 2012. Övriga ändringar av IFRS med
tillämpning från och med 2012 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning.
Ändrad IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar - Överföringar av finansiella tillgångar. Ändringen innebär att upplysningen ska lämnas
när kassaflöden från finansiella tillångar har överförts. Upplysningar ska dels lämnas för överförda kassaflöden när den underliggande
tillgången fortfarande (helt eller delvis) redovisas i balansräkningen och dels när den underliggande tillgången har bokats bort i sin helhet men
sparbanken har ett fortsatt engagemang i tillgången. Upplysningar för överföringar som resulterar i att sparbanken inte har bokat bort tillgången
i sin helhet lämnas bl a om vilken typ av tillgång som överförts, vilken typ av risker och förmåner som är förknippade med ägandet som
sparbanken är exponerat för samt hur förhållandet mellan den överförda tillgången och den tillhörande skulden ser ut. Upplysning ska även
lämnas om motpartens regressrätt samt bokförda värden. Exempel på transaktioner som detta upplysningskrav träffar är omvända repor, (d v s
ett avtal om försäljning och samtidigt återköp av samma värdepapper till ett pris som är bestämt i avtalet) samt utlåning av värdepapper. Dessa
typer av transaktioner leder för det mesta inte till en bortbokning av det överförda värdepappret eftersom den som överför kassaflöden behåller
de väsentliga riskerna och förmånerna.
För finansiella tillgångar som bokats bort i sin helhet men i vilka sparbanken ändå har ett fortsatt engagemang ska upplysning bl a lämnas om
redovisat värde och verkligt värde, belopp som representerar den maximala exponeringen för kreditrisk kopplat till den bortbokade tillgången
samt vilket belopp som sparbanken skulle kunna bli tvunget att betala för att köpa tillbaka tillgången. Ändringen ska tillämpas från och med
räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2011. Jämförelsesiffror behöver inte lämnas. (Ändringen har godkänts av EU.)
(f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa
finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.
Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på
sparbankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka sparbankens finansiella rapporter.
11
11
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015.
IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering
av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till
verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är
att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum.
Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i
verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka
initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna
del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Sparbanken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda
ändringarna och har heller inte kunnat beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013 eftersom
ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.
(g) Intresseföretag
Andelar i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet
för innehav i intresseföretag. Som intäkt redovisas samtliga erhållna utdelningar. En erhållen utdelning är dock en möjlig indikation på ett
behov av nedskrivningsprövning.
(h) Utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som
föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som
föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och
skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder
som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
(i) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är
den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det
redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna
avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga
värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive
ränta på osäkra fordringar.
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar
finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder
redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av
finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.
(j) Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska
fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden
successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på
resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet
eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas
samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som
tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån
till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året
intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och
kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter
som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
12
12
(k) Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,
depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
(l) Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning
av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.
- Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som innehas för handel.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde
- Valutakursförändringar.
(m) Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra
sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt
kassadifferenser.
(n) Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
(o) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion
redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i
praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga
värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att
dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
(p) Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument,
obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt
derivat.
(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En
fordran tas upp när sparbanken presterat och en avtalsenligt skydlighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem.
Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på
annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt
att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera
skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra
tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till
låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov
identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.
(ii) Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de
instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde
exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet
förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter
första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i
säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets
ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt,
det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad
till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att
värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
13
13
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas
värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i
de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas
värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar
som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas
löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt
värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för
handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera
aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela
instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är
noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten
samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta
som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra
fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och
fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet
anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella
tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag,
intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar
redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar
som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen.
Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa
instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande
värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas
ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder
som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår
sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar
i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet
anskaffningsvärde.
(iii) Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att
specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde.
(q) Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor
(t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid
avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan
regleras netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än
marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet
betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det
diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter
för det lämnade lånelöftet.
(r) Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För
att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att
säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som
ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet
till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
14
14
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli
alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa
säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som
säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det
inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över
resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade
posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av räntetak och valutaterminer. De poster som säkras
och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)
2. enskilt värdepapper i utländsk valuta (transaktionsbaserad säkringsrelation)
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak
b) risken för förändring i valutakurser vilket medför risk för värdenedgång på värdepapper noterade i utländsk valuta.
(i) Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den
säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt
värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med räntetak, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet
redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten
Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland
Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna
För säkringsrelationen 1 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna
fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp
som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa
tidsspann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på
säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för
förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det
säkrade beloppet. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts
och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare
bokförda värdejusteringar.
(ii) Säkring av finansiell tillgång i utländsk valuta
För ekonomisk säkring av finanslell tillgång mot valutakursrisk används valutaterminer. Detta har skett genom att samtliga
kontraktuella betalningar valutakurssäkrats. I redovisningen värderas både den underliggande tillgången och säkringsinstrumentet
till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
(s) Metoder för bestämning av verkligt värde
I not 35 beskrivs de metoder och antagande sparbanken använder för beräkning av verkligt värde.
(t) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av
tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången
redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången
eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov
innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter,
av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att
återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell
placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som
är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 200.000 SEK. Inga gruppvisa reserveringar sker.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida
kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråkstagande av pant, även när ianspråkstagande inte är sannolikt),
diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i
resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av
framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny
bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån
mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
15
15
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som
en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets
ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med
de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet
betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter
som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den
löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att
hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också
utgöra objektiva belägg för att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och
lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden
diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid
diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs
ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.
Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare
redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring
i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om
låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring
av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det
att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats
i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket
efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade
som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan
hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett
nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
(iii) Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är
när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar
redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
(u) Ianspråktagen pant
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant
som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med sparbankens principer för värdering av finansiella instrument.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt.
Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i
resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga
rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader.
(v) Materiella tillgångar
(i) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar
kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
16
16
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga
framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer
vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med
avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
(ii) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är
förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla
andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
(iii) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter
- maskiner och andra tekniska anläggningar
- inventarier, verktyg och installationer
se nedan
5 år
5 år
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera
mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för
fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken
har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 40 år.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
(w) Nedskrivningar av materiella tillgångar
(i) Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för sparbankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på
nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan).
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av
nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad
kassagenererande enhet.
En nedskrivning över resultaträkningen redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde
överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen fördelas proportionellt mellan de tillgångar som ingår i den kassagenererande enheten.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av
nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är
förknippad med den specifika tillgången.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en
förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
(x) Ersättningar till anställda
(i) Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens
Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken
betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare
avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till
anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för
sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med
IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till
avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster
åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier
framgår av not 10.
(ii) Pensionering i egen regi
För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen.
Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer
att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör
vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen 611 tkr ingår
i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 "Avsättning för pensioner".
1717
(iii) Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om sparbanken är bevisligen förpliktigat,
utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten.
När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att
erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
(iv) Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande
rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan
beräknas tillförlitligt.
(y) Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets
storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller
informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den
befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas
avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar
aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
(z) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller
avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa
risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den
interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa
ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för
dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs
löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är
korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga
processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att
analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra
en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig
när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den
finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta
sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande
transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa
ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Arbetsutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip
är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största
riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till
sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av
sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar
efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast
placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i
behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit
och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser
beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
18
18
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna
genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande
kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när
kravåtgärd är erforderlig.
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa
kreditkvalitén i sparbanken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen.
Med hjälp av scoringverktyget är sparbankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd.
Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringssystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till
privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringssystemet för både privat
och företag används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker.
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna
lånefordringar
tkr
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
2012
2011
21 508
2 879
983
2 410
1 796
29 576
13 122
2 661
3 806
407
2 242
22 238
38 250
1 164 544
2 827 656
1 053 676
97 657
4 128 107
38 667
1 397 399
2 587 920
961 389
94 371
4 118 357
9 790
3 419
6 371
29 982
21 338
8 644
23 421
2 178
21 243
13 122
97
13 025
Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra
400
6 850
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
50 915
42 442
8 473
58 919
48 826
10 093
20 477
18 082
2 395
22 792
21 740
1 052
38 250
1 146 462
2 825 261
1 053 676
97 657
4 107 630
38 667
1 375 659
2 586 868
961 314
94 371
4 095 565
tkr
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för
vilka ränta intäktsförs
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker:
Om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna
inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker
både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening.
1919
Erhållna säkerheter och andra former av kreditförstärkning
Under perioden har inga säkerheter tagits i anspråk.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk
kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan
fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast sker i
likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för
att säkerställa att banken har en tillräcklig likviditetsreserv för att hantera en större marknadsstörning. Enligt bankens likviditetspolicy ska
denna likviditetsreserv bestå av högkvalitativa värdepapper samt bankens checkräkning.
I nedanstående tabell redovisas de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga tillgångar och skulder i
balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassflöden varför löptidsexponeringen
motsvarar likviditetsexponering.
Löptidsinformation, 2012
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
samt förväntad
tidpunkt för
återvinning
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Derivat
Aktier
Materiella
tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning fr
allmänheten
Övriga skulder
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter
Avsättningar
Summa skulder
Total skillnad
20
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid
år
år men
mån men
högst 5 år
högst 1 år
På
anfordran
Summa
redovisat
värde
Varav
förväntad
tidp för
återvinning
> 12 mån
20 659
0
0
0
0
0
20 659
0
793 443
0
250 000
0
0
0
1 043 443
0
323 470
76 764
227 329
806 037
2 674 030
0
4 107 630
3 480 067
0
0
0
198 919
0
0
227 948
78
0
827 165
1 527
0
0
0
0
0
0
529 941
1 254 032
1 605
529 941
827 165
1 527
529 941
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
15 549
5 400
15 549
5 400
0
0
0
0
0
0
0
25 175
25 175
0
1 137 572
275 683
705 355
1 634 729
2 674 030
576 065
7 003 434
4 838 700
138 507
0
14 300
19 164
0
0
171 971
19 164
3 839 519
0
532 263
0
816 967
0
56 056
0
0
0
0
22 691
5 244 805
22 691
5 244 805
0
0
0
3 978 026
-2 840 454
0
0
532 263
-256 580
0
0
831 267
-125 912
0
0
75 220
1 559 509
0
759
759
2 673 271
32 269
0
54 960
521 105
32 269
759
5 472 495
1 530 939
0
759
5 264 728
-426 028
20
Löptidsinformation, 2011
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
samt förväntad
tidpunkt för
återvinning
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Derivat
Aktier
Materiella
tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning fr
allmänheten
Övriga skulder
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter
Avsättningar
Summa skulder
Total skillnad
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån Längre än 3 Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid
år
år men
mån men
högst 5 år
högst 1 år
På
anfordran
Summa
redovisat
värde
Varav
förväntad
tidp för
återvinning
> 12 mån
19 346
0
0
0
0
0
19 346
0
743 806
150 000
0
0
0
0
893 806
0
434 134
79 285
245 363
834 907
2 501 876
0
4 095 565
3 336 783
0
0
0
110 611
0
0
134 452
38
0
493 071
1 489
0
0
67
0
0
0
403 542
738 134
1 594
403 542
493 071
1 556
403 542
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
17 312
1 856
17 312
1 856
0
0
0
0
0
0
0
22 221
22 221
0
1 197 286
339 896
379 853
1 329 467
2 501 943
444 931
6 193 376
4 234 952
166 168
1 862
4 311
31 350
0
0
203 691
31 350
3 507 259
0
557 315
0
518 025
0
58 883
0
0
0
0
42 190
4 641 482
42 190
4 641 482
0
0
0
3 673 427
-2 476 141
0
0
559 177
-219 281
0
0
522 336
-142 483
0
0
90 233
1 239 234
0
467
467
2 501 476
20 984
0
63 174
381 757
20 984
467
4 908 814
1 284 562
0
467
4 673 299
-438 347
För inlåning överensstämmer inte den kontraktuella löptiden med den förväntade. Detta beroende på att sparbanken förväntar
sig att inlåningen från allmänheten fortsatt kommer att öka under kommande räkenskapsår.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell
verksamhet utgörs de viktigaste av marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör
ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan
stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken
för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i
kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider
motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna
innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och
beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar
räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.
Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande
12-månadersperiod med 2 Mkr.
21
21
2012
— ett år med Westra
Wermlands Sparbank ...
Skogsdag i Eda.
Sparbanksdagen
firades i Arvika
Stadspark i juni.
Välkommen till
Westra Wermlands Sparbank
i Åmotfors ...
VI FINNS
Koppom ...
HÄR.
våra kontor.
Välkommen in till något av
ne, Koppom,
Eda
erg,
enb
Arvika, Charlott
ng.
Töcksfors, Åmotfors och Årjä
wwsparbank.se
Vi finns här för dig.
Vi finns här, i västra Värmland.
... Charlottenberg.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att
identifiera och hantera denna exponering. För att reducera risken i lämnade krediter med takräntevillkor har räntecapar tecknats
med ett nominellt värde på 130 mkr.
Enligt finanspolicyn får inte sparbankens totala ränterisk vid 1 % ränteförändring överstiga 5 % av det egna kapitalet. Om risk finns för
för överskridande ska ränteswapavtal tecknas för att nedbringa exponeringarna. Per den 31 december 2012 uppgick sparbankens
ränterisk till 1,43 % (f å 1,10 %) av det egna kapitalet.
2012
Räntebindningstider
för tillgångar och
skulder Ränteexponering
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Differens
tillgångar och
skulder
Kumulativ
exponering
2011
Räntebindningstider
för tillgångar och
skulder Ränteexponering
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer och
andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Differens
tillgångar och
skulder
Kumulativ
exponering
Högst 1 mån
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 3
mån men högst
6 mån
Längre än 6
mån men högst
1 år
0
0
0
0
0
0
0
20 659
20 659
793 443
0
0
250 000
0
0
0
0
1 043 443
2 700 815
530 221
68 752
116 152
451 764
239 926
0
0
4 107 630
181 688
0
657 751
0
127 963
0
79 791
0
111 539
0
95 300
0
0
0
0
577 670
1 254 032
577 670
3 675 946
1 187 972
196 715
445 943
563 303
335 226
0
598 329
7 003 434
170 481
0
0
0
0
0
0
1 490
171 971
3 976 429
0
0
383 057
0
0
232 652
0
0
584 314
0
0
9 113
0
0
46 943
0
0
0
0
0
12 297
55 719
1 530 939
5 244 805
55 719
1 530 939
4 146 910
383 057
232 652
584 314
9 113
46 943
0
1 600 445
7 003 434
-470 964
804 915
-35 937
-138 371
554 190
288 283
0
-1 002 116
-470 964
333 951
298 014
159 643
713 833
1 002 116
1 002 116
0
Längre än 1
mån men högst
3 mån
Längre än 3
mån men högst
6 mån
Längre än 6
mån men högst
1 år
0
0
0
0
0
0
0
19 346
19 346
743 806
150 000
0
0
0
0
0
0
893 806
3 139 678
216 719
75 838
149 519
345 154
168 657
0
0
4 095 565
49 965
0
349 641
0
73 004
0
60 262
0
160 946
0
41 820
0
0
0
2 496
446 525
738 134
446 525
3 933 449
716 360
148 842
209 781
506 100
210 477
0
468 367
6 193 376
203 691
0
0
0
0
0
0
0
203 691
3 641 057
0
0
411 739
0
0
168 482
18 745
0
349 543
0
0
18 497
0
0
40 386
0
0
0
0
0
11 778
44 896
1 284 562
4 641 482
63 641
1 284 562
3 844 748
411 739
187 227
349 543
18 497
40 386
0
1 341 236
6 193 376
88 701
304 621
-38 385
-139 762
487 603
170 091
0
-872 869
88 701
393 322
354 937
215 175
702 778
872 869
872 869
0
Högst 1 mån
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
Totalt
Utan ränta
Totalt
22
24
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång
på 1 procentenhet på balansdagen utgör +/1 624 tkr ( f å -/+ 2 799 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som
finns per balansdagen.
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i valutakurser.
Sparbanken är utsatt för följande valutaexponeringar:
- värdeförändringsrisk på inneliggande lager av resevaluta.
- in- och utlåning i utländsk valuta.
- finansiella tillgångar noterade i utländsk valuta.
- betalningsflöden i utländsk valuta
Valutarisken i in- och utlåning samt betalningsflöden reduceras löpande genom motpositioner. Valutarisken i finansiella tillgångar
har hanterats genom att valutaterminer tecknats som exakt matchar de kontraktuella kassaflödena från tillgångarna.
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 4 892 tkr (f å 4 990 tkr) i rörelseresultatet och med 3 672 tkr (f å 3 813 tkr)
i nettoresultat av finansiella transaktioner.
En generell höjning med 10 procentenhet av SEK gentemot andra utländska valutor har beräknats minska sparbankens resultat
före skatt med approximativt 426 tkr för året som slutar 31 december 2012 (f å 410 tkr). Värdeförändringar i valutaterminer har
inkluderats i denna beräkning.
2012
Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Nominellt värde av säkringspost
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Effekt (f skatt) av 10 % ökning av valutakurs i SEK gentemot
utländsk valuta
2011
Tillgångar och skulder fördelat på väsentliga valutor
Tillgångar
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Nominellt värde av säkringspost
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder inkl. eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Effekt (f skatt) av 10 % ökning av valutakurs i SEK gentemot
utländsk valuta
EUR
GBP
NOK
DKK
Övriga valutor
Summa
21 246
1 031
18 052
-18 052
439
22 716
0
22 276
0
22 276
11
0
0
0
20
31
0
10
0
10
1 771
0
0
0
3 672
5 443
0
1 763
0
1 763
0
0
0
0
5
5
0
0
0
0
3 430
33 445
0
0
142
37 017
33 464
3 415
23
36 902
26 458
34 476
18 052
-18 052
4 278
65 212
33 464
27 464
23
60 951
-44
-2
-368
-1
-12
-426
EUR
GBP
NOK
DKK
Övriga valutor
Summa
56 797
1 822
18 204
-18 204
659
59 278
0
58 620
8
58 628
5
0
0
0
96
101
0
5
0
5
642
954
0
0
3 131
4 727
0
1 600
1
1 601
0
0
0
0
19
19
0
0
0
0
6 062
44 104
0
0
283
50 449
37 523
12 709
11
50 243
63 506
46 880
18 204
-18 204
4 188
114 574
37 523
72 934
20
110 477
-65
-10
-313
-2
-21
-410
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser
(oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla
liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
Sparbankens aktieinnehav utgörs till största delen av sparbankens näringsbetingade innehav i Swedbank AB (publ). Under räkenskapsåret
2008 skedde en nedskrivning av detta innehav med 164 905 tkr. Den kursuppgång på 282 632 tkr som skett sedan dess redovisas
redovisas i övrigt totalresultat. En kursförändring på 10 % påverkar övrigt totalresultat med 50 312 tkr.
23
25
Sparbankens övriga aktieinnehav utgörs av onoterade aktier. Under räkenskapsåret har beslut tagits om att likvidera FSR Holding AB,
vilket resulterat i att den värdeförändring som tidigare redovisats i fond för verkligt värde (f å +11 146 tkr), nu redovisas i nettoresultatet
av finansiella transaktioner med +11 433 tkr. Därutöver har en nedskrivning med 150 tkr skett av innehavet i Westwermland Invest AB.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även
risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående
process i sparbanken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
Derivat och säkringsredovisning
2012
Derivat
tkr
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt, räntecapar
Valutarelaterade kontrakt, valutaterminer
Total summa
Derivat och säkringsredovisning
2011
Derivat
tkr
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt, räntecapar
Valutarelaterade kontrakt, valutaterminer
Total summa
Nominellt belopp/ återstående löptid
Upp till 1 år
> 1 år - 5 år
0
964
964
>5 år
130 000
19 806
149 806
Total
0
0
0
130 000
20 770
150 770
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden
89
1 516
1 605
0
0
0
Nominellt belopp/ återstående löptid
Upp till 1 år
> 1 år - 5 år
0
957
957
120 000
20 770
140 770
>5 år
10 000
0
10 000
Total
130 000
21 727
151 727
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden
791
803
1 594
0
0
0
Säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på de säkrade posterna med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -705 tkr och på
säkringsinstrumenten (derivat) till 628 tkr. Mellanskillnaden -77 tkr är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten
beror i huvudsak på att räntecapar förvärvas innan takräntelånen betalas ut.
4 Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper, ej värderade till verkligt värde via RR
Summa
Varav ränteintäkt från osäkra fordringar
2012
20 628
203 710
32 070
256 408
3 329
2011
14 685
207 314
16 104
238 103
3 174
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
varav: kostnad för insättningsgaranti
Stabilitetsavgift
Övriga
Summa
Summa räntenetto
4 520
88 714
3 181
1 970
393
95 597
160 811
3 883
71 732
2 906
1 767
88
77 470
160 633
24
26
2012
2011
2,05
2,40
2,44
5,02
1,84
2,77
5,03
1,69
2012
21 002
872
21 874
2011
9 240
361
9 601
2012
10 696
15 984
2 534
304
14 622
5 039
9 399
58 578
2011
10 233
13 671
2 140
258
14 278
5 026
9 346
54 952
2012
8 435
3 262
517
12 214
2011
8 070
2 472
544
11 086
tkr
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
2012
12 260
1 877
-77
3 672
17 732
2011
-54
-3 583
-124
3 814
53
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Innehav för handelsändamål
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt
värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar
av verkligt värde
Valutakursförändringar
Summa
2012
1 877
-11
12 271
2011
-3 597
-3
-37
628
-2 190
-705
3 672
17 732
2 066
3 814
53
147 941
-14 540
2012
785
689
1 474
2011
833
353
1 186
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Medelränta utlåningen
Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)
%
5 Erhållna utdelningar
tkr
Swedbank AB (publ)
Övriga utdelningar
Summa
6 Provisionsintäkter
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Avgifter från kredit- och betalkort
Övriga provisioner
Summa
7 Provisionskostnader
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt
totalresultat.
9 Övriga rörelseintäkter
tkr
Intäkter från rörelsefastigheter
Övriga rörelseintäkter
Summa
27
25
10 Allmänna administrationskostnader
tkr
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- revision
- hyror och andra lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2012
tkr
Styrelse, VD
och stf VD
Löner
Sociala kostnader
Summa
2 582
811
3 393
2012
40 103
12 473
8 596
3 103
3 309
67 584
2011
38 722
12 161
8 161
2 694
2 380
64 118
2 098
17 073
1 662
662
1 734
2 779
6 832
32 840
100 424
1 965
17 253
1 389
404
1 745
3 829
7 041
33 626
97 744
2011
Övriga anställda
37 521
11 662
49 183
Styrelse, VD
och stf VD
Övriga anställda
2 506
787
3 293
36 216
11 374
47 590
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör och vice verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande
befattningshavare beslutas av verkställande direktör.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.
Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner, pension samt avsättning till vinstandelsstiftelse. Med andra
ledande befattningshavare avses de 5 personer som tillsammans med VD och vVD utgör bankledningen.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
tkr
Styrelsens ordf. Ann-Mari Brodin
Jennie Ståhl
Niklas Stake
Marianne Levin
Kenneth Wåhlund
Sture Patriksson
Christer Fransson
Torgny Richardsson
Maria Fogelberg
VD Håkan Nordblad
Vice VD Cajs-Marie Nyberg
Övr. bankledning (5 personer)
Summa
Grundlön /
styrelsearvode
2012
Sammanträdesarvode
34
17
26
12
12
12
12
26
8
1 315
888
2 704
5 066
87
20
85
42
42
40
38
70
33
0
0
0
457
Övriga
förmåner
0
0
0
0
0
0
0
0
0
60
1
64
125
Pensionskostnad
0
0
0
0
0
0
0
0
0
657
421
729
1 807
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
tkr
Styrelsens ordf. Jennie Ståhl
Ann-Mari Brodin
Niklas Stake
Marianne Levin
Kenneth Wåhlund
Sture Patriksson
Christer Fransson
Torgny Richardsson
Lennart Berglund
VD Håkan Nordblad
Vice VD Cajs-Marie Nyberg
Övr. bankledning (5 personer)
Summa
Grundlön /
styrelsearvode
52
34
12
12
12
7
12
12
3
1 273
848
2 935
5 212
Vinstandels
stiftelse
Övriga
ersättningar
0
0
0
0
0
0
0
0
0
25
25
114
164
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Summa
121
37
111
54
54
52
50
96
41
2 057
1 335
3 611
7 619
2011
Sammanträdesarvode
114
84
40
46
48
38
38
49
18
0
0
0
475
Övriga
förmåner
0
0
0
0
0
0
0
0
0
62
2
95
159
Pensionskostnad
0
0
0
0
0
0
0
0
0
636
413
874
1 923
Vinstandels
stiftelse
0
0
0
0
0
0
0
0
0
22
22
106
150
Övriga
ersättningar
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Summa
166
118
52
58
60
45
50
61
21
1 993
1 285
4 010
7 919
28
26
Avsättning till vinstandelsstiftelse och övriga förmåner
Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.
Övriga förmåner avser ränteförmån, kostförmån samt för VD bilfömån.
Pensioner
För VD:s pension från 65 års ålder betalar sparbanken en löpande tjänstepensionspremie utgörande 35 % av månadslönen.
Därutöver betalar sparbanken en löpande premie på 15 % av månadslönen till en kapitalförsäkring. Utfallande belopp från denna kommer
att betalas ut som direktpension till VD från tidigast 60 års ålder. Premieinbetalningarna är avgiftsbestämda och upphör
vid avgång från tjänst oavsett om detta beror på förtida pensionering eller annan anledning. Värdet av kapitalförsäkringen 611 tkr ingår
i övriga tillgångar. Direktpensionsförpliktelsen redovisas i not 28 "Avsättning för pensioner".
Övrig bankledning har inga speciella pensionsförmåner utöver kollektivavtalet. Pension utgår från 65 års ålder i likhet med övriga
anställda och är förmånsbestämd till 10 % av lönen upp till 7,5 basbelopp, 65 % av lönen mellan 7,5 och 20 basbelopp samt 32,5 %
av lönen mellan 20 och 30 basbelopp. Efterlevandepension utgår i likhet som för övriga anställda med villkor i linje med finansförbundets
pensionsavtal.
Pensionerna är villkorade så tillvida att en reduktion sker av pensionen vid avslutad tjänst före 65 års ålder.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader.
Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den
verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör och vice verkställande direktör
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
Summa
2012
2 015
8 655
10 670
2011
224
8 485
8 709
Samtliga krediter avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,2 (0,2) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat
belopp av 0,3 (0,4) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till
övrig personal.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 och
FFFS 2011:3 lämnas på sparbankens hemsida, www.wwsparbank.se.
Medelantalet anställda
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
2012
63
31
94
2011
60
34
94
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
2012
2011
5
6
5
6
3
4
3
4
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Inga tjänster har utförts utöver revisionsuppdraget
2012
2011
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Revisionsuppdrag
307
173
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag
355
231
2012
1 728
1 852
2 517
4 408
189
10 694
2011
1 750
1 247
2 426
6 201
253
11 877
11 Övriga rörelsekostnader
tkr
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
29
27
12 Kreditförluster, netto
tkr
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster (-)
Årets nedskrivning för kreditförluster (+)
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-)
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-)
Årets nettokostnad för kreditförluster
2012
2011
24 164
23 942
-13 467
11 546
-2 263
-394
19 586
-11 991
20 472
-2 274
-1 778
28 371
2012
-150
-150
2011
-500
-500
2012
-20 692
286
-20 406
2011
0
284
284
2012
2011
-16 325
44
-16 281
-17 725
45
-17 680
2012
2011
%
13 Nedskrivning av finansiella tillgångar
tkr
Aktier och andelar i intresseföretag
Summa
14 Bokslutsdispositioner
tkr
Avsättning till periodiseringsfond
Upplösning av avskrivning över plan
Summa
15 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
tkr
Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+)
Periodens skattekostnad
Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+)
Totalt redovisad skattekostnad
Avstämning av effektiv skatt
tkr
2012
%
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Redovisad effektiv skatt
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat
Före skatt
150 251
150 251
tkr
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övrigt totalresultat
2011
26,3%
0,3%
-9,3%
17,3%
94 311
24 804
239
-8 762
16 281
26,3%
1,0%
-3,4%
23,9%
73 999
19 462
743
-2 525
17 680
2012
Skatt
2 310
2 310
Efter skatt
147 941
147 941
Före skatt
-13 178
-13 178
2011
Skatt
1 362
1 362
Efter skatt
-14 540
-14 540
Redovisat i balansräkningen
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
tkr
Övriga finansiella anläggningstillgångar
Pensionsavsättningar
Skattefordringar/-skulder, netto
Uppskjuten skattefordran
2012
0
167
167
2011
0
123
123
Uppskjuten skatteskuld
2012
3 706
0
3 706
Netto
2011
1 396
0
1 396
2012
-3 706
167
-3 539
2012
2011
757 568
26 458
259 417
1 043 443
675 010
63 506
155 290
893 806
2011
-1 396
123
-1 273
16 Utlåning till kreditinstitut
tkr
Swedbank
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
28
30
17 Utlåning till allmänheten
tkr
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
- förändring i verkligt värde på säkrat belopp
Summa
Varav: osäkra
individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
Förändring av nedskrivningar, tkr
2012
2011
4 091 972
34 476
1 659
4 128 107
50 915
20 477
4 107 630
4 069 825
46 880
1 652
4 118 357
58 919
22 792
4 095 565
Individuellt värderade osäkra
lånefordringar
Ingående balans
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster
Utgående balans
22 792
11 546
-394
16 089
20 472
-1 778
-13 467
20 477
-11 991
22 792
18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2012
tkr
Verkligt värde
- svenska bostadsinstitut
- icke finansiella företag
- finansiella företag
- utländska emittenter
- förändring i verkligt värde på säkrat belopp
Summa emitterade av andra låntagare
varav: Förlagsbevis
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
Efterställda tillgångar
491 206
472 789
251 637
39 916
-1 516
1 254 032
29 400
1 254 032
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger
nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger
nominella värden
2011
Redovisat värde
Verkligt värde
491 206
472 789
251 637
39 916
-1 516
1 254 032
29 400
1 254 032
1 244 032
10 000
29 400
Redovisat värde
307 804
251 690
140 470
38 973
-803
738 134
29 400
738 134
307 804
251 690
140 470
38 973
-803
738 134
29 400
738 134
728 134
10 000
29 400
20 822
11 346
3 223
1 801
19 Aktier och andelar
tkr
Finansiella tillgångar som kan säljas
- kreditinstitut
- övriga
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
2012
2011
503 124
23 600
526 724
503 124
23 600
353 263
46 912
400 175
353 596
46 579
2012
Företag
Aktier
- Swedbank AB (publ) A
- Swedbank AB (publ) Preferens
- Indecap AB
- Sparbankernas Försäkringsaktiebolag
- Sparbankernas Kort AB
- IUC i Wermland AB
- FSR Holding AB
- Avonova AB (publ)
- Värmlands Kreditgarantiförening
Summa
Antal
3 347 877
614 698
95
1 983
314
200
0
0
510
Börsvärde
425 180
77 944
0
0
0
0
0
0
0
503 124
Redovisat värde
425 180
77 944
21 280
1 986
314
20
0
0
0
526 724
2011
Antal
3 347 877
614 698
95
2 555
314
200
100
329 579
510
Börsvärde
Redovisat värde
298 463
54 800
0
0
0
0
0
333
0
353 596
298 463
54 800
21 280
2 258
314
20
22 707
333
0
400 175
29
31
20 Aktier och andelar i onoterade intresseföretag
tkr
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Inköp
Utgående balans 31 december
2012-12-31
2011-12-31
5 117
0
5 117
3 250
1 867
5 117
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Utgående balans 31 december
1 750
150
1 900
1 250
500
1 750
Summa bokfört värde
3 217
3 367
Kapitalandel
40,63%
Antal
andelar
32 500
Redovisat
värde
1 350
23,53%
13 334
1 867
45 834
3 217
Kapitalandel
40,63%
Antal
andelar
32 500
Redovisat
värde
1 500
26,67%
13 334
1 867
45 834
3 367
Intresseföretag
2012
West Wermland Invest AB, 556660-9516
Säte i Arvika
Ekoväst Invest AB, 556859-8006
Säte i Arvika
Summa
Intresseföretag
Resultat
Eget kapital
-350
3 358
-184
7 748
-534
11 106
2011
Intresseföretag
West Wermland Invest AB, 556660-9516
Säte i Arvika
Ekoväst Invest AB, 556859-8006
Säte i Arvika
Summa
Resultat
Eget kapital
-1 308
3 708
0
7 000
-1 308
10 708
21 Materiella tillgångar
tkr
Inventarier
Byggn. och
mark
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2011
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2011
22 900
674
512
23 062
24 376
728
0
25 104
47 276
1 402
512
48 166
Ingående balans 1 januari 2012
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2012
23 062
1 040
823
23 279
25 104
0
0
25 104
48 166
1 040
823
48 383
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2011
16 544
2 494
512
18 526
11 690
638
0
12 328
28 234
3 132
512
30 854
Ingående balans 1 januari 2012
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2012
18 526
2 031
704
19 853
12 328
653
0
12 981
30 854
2 684
704
32 834
Redovisade värden
Per 1 januari 2011
Per 31 december 2011
6 356
4 536
12 686
12 776
19 042
17 312
Per 1 januari 2012
Per 31 december 2012
4 536
3 426
12 776
12 123
17 312
15 549
2012
3 768
76
611
778
5 233
2011
0
39
376
1 318
1 733
22 Övriga tillgångar
tkr
Utskiftningslikvid FSR Holding AB
Förfallna räntefordringar
Kapitalförsäkring
Övriga tillgångar
Summa
32
30
23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Övrigt upplupna intäkter
Summa
2012
1 950
13 051
10 174
25 175
2011
1 024
13 081
8 116
22 221
2012
2011
33 464
138 507
171 971
200 000
200 000
37 523
166 168
203 691
400 000
400 000
24 Skulder till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- utländsk valuta
Övriga
Summa
Beviljad limit hos Swedbank
Varav: kontokredit
25 Inlåning från allmänheten
tkr
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
2012
2011
5 217 341
27 464
5 244 805
4 568 548
72 934
4 641 482
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
180 173
1 064 163
3 917 719
1 273 757
82 750
5 244 805
24 939
985 811
3 555 034
1 161 317
75 698
4 641 482
2012
10 823
1 131
0
6 241
18 195
2011
10 707
1 093
18 745
6 632
37 177
2012
22 600
9 398
271
32 269
2011
11 268
9 382
334
20 984
2012
2011
376
197
38
611
148
759
238
191
-53
376
91
467
26 Övriga skulder
tkr
Preliminärskatt räntor och utdelningar
Anställdas källskattemedel
Reversskuld FSR Holding AB
Övriga skulder
Summa
27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
28 Avsättning för pensioner och liknande förplikteler
Pensionering genom försäkring
tkr
Pensionering i egen regi
Kapitalvärdet vid årets början
Inbetalda premier
Värdeförändring kapitalförsäkring
Kapitalvärdet vid årets slut
Särskild löneskatt
Summa pensionsavsättningar
33
31
29 Obeskattade reserver
tkr
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2013
Utgående balans 31 december
2012
2011
20 692
20 692
0
0
Ackumulerade överavskrivningar byggnader och markanläggningar
Summa obeskattade reserver
962
21 654
1 248
1 248
30 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital på sid 10.
Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat
Fond för verkligt
värde
Ingående redovisat värde 2011-01-01
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
överfört till årets resultat vid avyttring
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
överfört till årets resultat vid nedskrivning
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Utgående redovisat värde 2011-12-31
167 192
-13 715
Ingående redovisat värde 2012-01-01
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
överfört till årets resultat vid avyttring
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
överfört till årets resultat vid nedskrivning
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Utgående redovisat värde 2012-12-31
152 652
162 372
37
500
-1 362
152 652
-12 271
150
-2 310
300 593
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan
säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas
dock i resultaträkningen.
31 Ställda säkerheter
tkr
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden
Summa ställda säkerheter
2012
2011
611
611
376
376
2012
2011
0
18 380
36 454
54 834
0
18 681
34 031
52 712
2012
362 386
87 948
21 121
18 133
489 588
2011
343 164
93 389
4 775
18 133
459 461
32 Ansvarsförbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Övriga ansvarsförbindelser
Summa
33 Åtaganden
tkr (nom belopp)
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
- Kreditlöften
- Valutaterminer
- Utfästelse om aktieägartillskott till Eko Väst Invest AB
Summa
34
32
34 Närstående
Närståenderelationer
Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående
företag uppgår till 27,5 mkr (f å 28,1 mkr). Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknadsmässiga
villkor. Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat.
Sammanställning över närståendetransaktioner
Tkr
Närståenderelation
Intresseföretag
Intresseföretag
År
Inlåning från
närstående per
31 december
Utbetald
sparränta
2012
2011
83
97
5 015
6 899
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not
10.
35
33
35 Finansiella tillgångar och skulder
2012
Fin tillg som
b tä
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Lånefordringar
och kundfordringar
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via
resultaträkningen
Investeringar
som hålles
till förfall
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
20 659
1 043 443
4 107 630
27 222
1 226 810
529 941
25 175
5 400
0 5 202 307
27 222
0
Fin skulder
som
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa skulder
1 756 751
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obli ti
Obligationer
och
h andra
d
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Lånefordringar
och kundfordringar
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via
resultaträkningen
Investeringar
som hålles
till förfall
0
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
1 605
Andra
finansiella
skulder
20 659
1 043 443
4 107 630
20 659
1 043 443
4 107 630
1 254 032
529 941
1 605
25 175
5 400
6 987 885
1 254 032
529 941
1 605
25 175
5 400
6 987 885
Summa redovisat
värde
Verkligt värde
171 971
5 244 805
23 450
32 269
5 472 495
Derivat som
används i
säkringsredovisning
171 971
5 244 805
23 450
32 269
5 472 495
Summa redovisat
värde
171 971
5 244 805
23 450
32 269
5 472 495
Verkligt värde
Innehav för
handelsändamål
68 197
669 937
403 542
22 221
1 856
0 5 032 794
0
1 073 479
Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
Fin skulder
som
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa skulder
1 605
19 346
893 806
4 095 565
68 197
Verkligt värde
Innehav för
handelsändamål
0
Fin tillg som
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Summa redovisat
värde
Innehav för
handelsändamål
Finansiella skulder värderade
till verkligt värde via
resultaträkningen
2011
Derivat som
används i
säkringsredovisning
0
1 594
1 594
Andra
finansiella
skulder
k ld
19 346
893 806
4 095 565
19 346
893 806
4 095 565
738 134
403 542
1 594
22 221
1 856
6 176 064
738 134
403 542
1 594
22 221
1 856
6 176 064
Summa redovisat
värde
äd
V kli t värde
Verkligt
äd
Innehav för
handelsändamål
0
203 691
4 641 482
42 657
20 984
4 908 814
203 691
4 641 482
42 657
20 984
4 908 814
203 691
4 641 482
42 657
20 984
4 908 814
36
34
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde.
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som
värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2012
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Summa
Nivå 1
1 197 410
503 124
0
1 700 534
Nivå 2
56 622
21 280
1 605
79 507
Nivå 3
0
5 537
0
5 537
Summa
1 254 032
529 941
1 605
1 785 578
2011
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Summa
Nivå 1
640 537
353 596
0
994 133
Nivå 2
97 597
43 987
1 594
143 178
Nivå 3
0
5 959
0
5 959
Summa
738 134
403 542
1 594
1 143 270
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till
verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).
tkr
Öppningsbalans 2011-01-01
Årets resultatpåverkan inom årets resultat
Anskaffningsvärde förvärv
Utgående balans 2011-12-31
Vinster och förluster redovisade i årets
resultat för tillgångar som ingår i den
utgående balansen 2011-12-31
Öppningsbalans 2012-01-01
Årets resultatpåverkan inom årets resultat
Försäljningslikvid försäljning
Utgående balans 2012-12-31
Vinster och förluster redovisade i årets
resultat för tillgångar som ingår i den
utgående balansen 2012-12-31
Derivat
0
0
0
0
Obligation
och andra
räntebär
0
0
0
0
Aktier och
andelar
4 564
-500
1 895
5 959
Totalt
4 564
-500
1 895
5 959
0
0
-500
-500
0
0
0
0
0
0
0
0
5 959
-116
-306
5 537
5 959
-116
-306
5 537
0
0
-150
-150
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella
instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna
Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av sparbankens finansiella instrument
åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de är inte föremål för daglig handel på en aktiv
marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för
respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av
kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har
använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som
använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är
indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Aktieinnehavet i Indecap AB har värderats på grundval av en externt upprättad marknadsvärdering samt observerade priser vid
avtalade nyemissioner. Under året har det även skett överlåtelser av aktier till kurser som inte understiger marknadsvärderingen.
37
35
Innehavet i West Wermland Invest AB har skrivits ned med 150 tkr under räkenskapsåret beroende på negativ resultatutveckling.
Övriga onoterade innehav redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och inget
nedskrivningsbehov kunnat identifieras.
36 Händelser efter balansdagen
Inga specifika händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar sparbankens resultat eller ställning.
37 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Bankledningen har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga
redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av
finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.
Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig
avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.
Säkringskvalifikationer
Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig att säkringen
ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivningar för kreditförluster
Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning
av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens
finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och
strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen.
38 Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora
exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster
och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital) med marginal
ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med sparbankens risk- och kapitalpolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på
-
sparbankens riskprofil,
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
s k stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid
behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga
riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och
investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt
3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning
och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbanken hemsida
www.wwsparbank.se
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med
specifikationer enligt nedan följande avsnitt;
tkr
Primärt kapital
Supplementärt kapital
Kapitalbas netto
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
38
2012
946 470
9 259
955 729
2011
872 490
0
872 490
36
Kapitalkrav kreditrisk schablonmetoden
Kapitalkrav för operativa risker
Summa kapitalkrav
2012
290 451
32 507
322 958
2011
274 871
31 924
306 795
Kapitalöverskott
632 771
565 695
2,96
2,84
2012
2011
1 509 285
16 140
-167
-300 593
-278 195
946 470
1 283 314
0
-123
-152 652
-258 049
872 490
287 454
-278 195
9 259
148 752
-148 752
0
955 729
872 490
2012
2011
0
0
0
0
1 692
20 394
98 541
115 766
47 626
489
3 967
1 976
290 451
1 761
15 661
97 079
106 303
47 165
771
2 489
3 642
274 871
2012
2011
32 507
32 507
31 924
31 924
322 958
306 795
Kapitaltäckningskvot
(Kapitalbas/kapitalkrav)
tkr
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
Periodiseringsfond (78 % därav)
Avgår: - Uppskjutna skattefordringar
- Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott
Summa primärt kapital
Supplementärt kapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott
Summa supplementärt kapital
Total kapitalbas
Kapitalkrav
tkr
Kreditrisk enligt schablonmetoden
1. Exponeringar mot stater och centralbanker
2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt
myndigheter
3. Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt
trossamfund
4. Institutsexponeringar
5. Företagsexponeringar
6. Hushållsexponeringar
7. Exponeringar med säkerhet i fastighet
8. Oreglerade poster
9. Exponeringar i form av säkerställda obligationer
10. Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
tkr
Operativa risker
Basmetoden
Summa kapitalkrav för operativa risker
Totalt minimikapitalkrav
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en
egen process för Intern KapitalUtvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt
sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i
relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den
interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.
39 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som
för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet förlängs automatiskt med två år i sänder om inte endera parten säger
upp avtalet senast 24 månader före löpande avtalstids utgång. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till
Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB
Av sparbanken förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgick per 2012-12-31 till 2 193 mkr.
Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från provisionen upp till ett maximalt belopp
om innevarande års provisioner.
Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB hade sparbanken per 2012-12-31 förmedlat fondsparande på 1 671 mkr
och försäkringssparande på 625 mkr. Provision för både fond och försäkring beräknas utifrån marknadsvärdet på det
förmedlade sparandet.
Den totala provisionen för ovan nämnda förmedlade volymer uppgick till 27 mkr för år 2012
39
37
Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse
med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska
förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle
kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.
Arvika den 25 februari 2013
Ann-Mari Brodin
Niklas Stake
Sture Patriksson
Torgny Richardsson
Maria Fogelberg
Christer Fransson
Marianne Levin
Kenneth Wåhlund
Håkan Nordblad
Marita Eriksson
Yvonne Norbäck
Ordförande
Personalrepr.
Verkst. direktör
Personalrepr.
Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 mars 2013
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB
Michael Lindengren
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
40
Ernst & Young AB
Stefan Persson
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Westra Wermlands Sparbank
org nr 572000-4489
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Westra Wermlands
Sparbank för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisning
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning
som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som
styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning
som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
förordningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision
av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller
förlust samt styrelsens förvaltning för Westra Wermlands Sparbank
för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som
har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och
sparbankens reglemente.
Revisorernas ansvar
oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till
Revisorernas ansvar
förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår
revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on
Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att
vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att
uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen.
Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom
att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna
riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen
som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för
att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som
är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte
att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll.
En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i
de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i
styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi
granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår
revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och
förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även
granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid
med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
sparbankens reglemente.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med
lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter
Arvika den 19 mars 2013
Öhrlings Pricewaterhouse
Coopers AB
Ernst & Young AB
Michael Lindengren
Auktoriserad revisor
Stefan Persson
Auktoriserad revisor
ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Westra
Wermlands Sparbank finansiella ställning per den 31 december 2012
och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga
delar.
Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer
Av huvudmännen utsedda revisorer
resultaträkningen och balansräkningen.
39
41
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare.
Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare
eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet
med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse."
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av
publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för
styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken 48 huvudmän. Hälften av dessa väljs av kommunerna inom verksamhetsområdet,
medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens
högsta beslutande organ.
Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 43.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens
valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor.
Valberedningen utgörs av Urban Öberg som sammankallande samt ledamöterna Britt-Marie Öjstrand, Andreas Johansson, Kenneth
Christoffersson och Maria Sveder. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till
arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen
verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 9 ledamöter och 1 ersättare. Därutöver ingår 2
personalrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är 5 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse
och mandattider för dessa återfinns på sidan 43. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader
inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader
i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan
styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen,
delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen
med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden
ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en
en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta
uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive
kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/styrdokument för
verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen
behandla rapporter härom. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Styrelsen har även genomfört en styrelseutbildning
under året. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan tre år
framåt inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, styrdokument, större kreditengagemang
och revisionsrapporter. Sparbankens jurist har varit sekreterare i styrelsen.
Internrevision
Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar
även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och
arbetsprocesser.
Styrelsens arbetsutskott
Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och
rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande, VD,
kreditchef samt en av de övriga styrelseledamöterna enligt ett rullande schema.
Styrelsens risksutskott
Utskottet utvärderar löpande de risker sparbanken är utsatt för, samt föreslår förändringar i styrmedel eller åtgärder för att minimera
eller hantera riskexponeringen. Beslutet ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet
ingår styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande, VD, viceVd, kreditchef, riskcontroller samt en av de övriga styrelseledamöterna
enligt ett rullande schema.
42
40
Huvudmän
Vald
första
gången år
Mandattid
t o m årssammantr.
VALDA AV ARVIKA KOMMUN:
Back, Kari, Arvika
Brunzell, Ann-Christin, Arvika
Ericsson, Hans, Brunskog
Hallberg, Kjell, Mangskog
Hjalmarsson, Elisabeth, Klässbol
Joensuu, Peter, Arvika
Johansson, Marie-Louis, Arvika
Karlsson, Gerd, Arvika
Mensner, Ragnar, Brunskog
Mikaelsson, Eva, Arvika
Nauclér, Leif, Brunskog
Pettersson, Claes, Arvika
Svensson, Dick, Arvika
Söderström, Anders, Arvika
Wettmark, Jan, Arvika
* Öberg, Urban, Arvika
Mandattid
t o m årssammantr.
2008
2001
2010
1995
2008
2005
1986
2010
1998
1996
2007
2006
1995
2007
2011
2011
1996
1990
2011
2011
2008
1989
2008
1989
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2014
2014
2014
2014
2014
2014
2015
2015
2015
2015
2015
2015
2016
2016
2016
2016
2016
2016
VALDA AV HUVUDMÄNNEN:
2002
1995
1996
2001
2009
2009
2001
2002
2005
2003
2009
2008
1997
1985
2001
1991
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2013
2011
2012
2001
2005
2013
2013
2013
2013
2008
2012
1998
2008
2013
2013
2013
2013
VALDA AV EDA KOMMUN:
Brunzell, Lennart, Charlottenberg
Glader, Tommy, Charlottenberg
Guldbrandsson, Tord, Åmotfors
* Öjstrand, Britt-Marie, Koppom
Vald
första
gången år
Eriksson, Jan-Erik, Charlottenberg
Holmstrand, Annika, Årjäng
* Johansson, Andreas, Arvika
Kindberg, Ulla, Arvika
* Sveder, Maria, Arvika
Tidemand, Gunnar, Arvika
Axelsson, Irene, Arvika
Danielsson,Elin, Arvika
Hermansson, Jan-Åke, Arvika
Jorälv, Tommy, Koppom
Nilsson, Ulla, Arvika
Skogsström, Ingegerd, Årjäng
Albertsson, Sven, Arvika
Gabrielsson, Christina, Arvika
Hedengård, Carin, Arvika
Olsson, Robin, Töcksfors
Wilson, Titti, Arvika
Wästlund, Johan, Edane
Andersson, Jessica, Klässbol
Bergman, Margareta, Charlottenberg
* Christoffersson, Kenneth, Töcksfors
Eriksson, Gunnar, Edane
Olsson, Ingvar, Töcksfors
Åkesson, Bertil, Charlottenberg
VALDA AV ÅRJÄNGS KOMMUN:
Andersson, Esbjörn, Årjäng
Digrell, Inge, Årjäng
Halfvardsson, Uno, Töcksfors
Söderberg, Christer, Årjäng
* = Ledamot av valberedningen
Styrelse
ORDINARIE LEDAMÖTER:
ERSÄTTARE
Nordblad, Håkan, Arvika
Fransson, Christer, Töcksfors
Levin, Marianne, Charlottenberg
Stake, Niklas, Arvika
Brodin, Ann-Mari, Brunskog
Wåhlund, Kenneth, Gunnarskog
VD
2007
2008
2009
2002
1998
2013
2013
2013
2014
2014
Nyberg, Cajs-Marie, Arvika
Fogelberg, Maria, Arvika
2012
2015
Patriksson, Sture, Töcksfors
2011
2015
Richardson, Torgny, Klässbol
** Norbäck, Yvonne, Arvika
2010
2001
2015
2014
** Eriksson, Marita, Arvika
2011
2013
V VD
** = Personalrepresentanter
Revisorer
VALDA AV HUVUDMÄNNEN:
Ernst & Young AB
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB
Stefan Persson som huvudansvarig
Michael Lindengren som huvudansvarig
2016
2016
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 26 april 2013 kl 18.00 på hotell Scandic, Arvika.
43
41
Westra Wermlands Sparbank styrelse
Yvonne Norbäck
Christer Fransson
Sture Patriksson
Håkan Nordblad
Personalrepresentant
Maria Fogelberg
Torgny RIchardson
Ann-Mari Brodin
Ordförande
44
Kenneth Wåhlund
Marianne Levin
VD
Niklas Stake
Marita Eriksson
Personalrepresentant
Arvika huvudkontor
Västra Torggatan 1A
Box 19, 671 21 Arvika
Telefon: 0570-848 00 (kundcenter)
Telefax: 0570-848 91
Måndag och torsdag 9.30–17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Charlottenberg
Charlottenbergsvägen 7
Box 5, 673 21 Charlottenberg
Telefon: 0571-387 80
Telefax: 0571-387 88
Måndag och torsdag 9.30–17.00
Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Edane
Edanevägen 30, 671 60 Edane
Telefon: 0570-502 02
Telefax: 0570-500 04
Måndag och torsdag 9.30–17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00
Koppom
Koppomsvägen 104
670 41 Koppom
Telefon: 0571-100 28
Telefax: 0571-100 96
Måndag och torsdag 9.30–17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30–15.00
Töcksfors
Sveavägen 18
Box 28, 670 10 Töcksfors
Telefon: 0573-296 60
Telefax: 0573-290 04
Måndag och torsdag 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Åmotfors
Jössevägen 6
Box 5, 670 40 Åmotfors
Telefon: 0571-388 50
Telefax: 0571-388 57
Måndag och torsdag 9.30 – 17.00
Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Årjäng
Kvarnåsgatan 3
Box 63, 672 22 Årjäng
Telefon: 0573-63 89 90
Telefax: 0573-63 89 99
Måndag och torsdag 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och fredag 9.30 – 15.00
Uttagsautomat alla dagar hela dygnet
Kundcenter / Telefonbanken
Telefon 0570-848 48
Självbetjäning alla dagar hela dygnet
Personlig service bankdagar 8.00 – 18.00
Kundcenter bankdagar 8.00 – 18.00
www.wwsparbank.se