1. No category

Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet Var kommer de ifrån? •  Matostron? –  Inte från Frankrike eller Holland (Rohfritsch et al. 2013) •  Strömmar? –  Ostron från danska Vadehavet och LimPorden gene:skt lika våra ostron (Meurling, 2013) –  Projekt pågår Hur kom de hit? 2007 Utbredning i skandinavien Utbredning i Sverige 2013 •  Minskad geografisk utbredning •  Fokus: norra bohuslän •  Ökade tätheter (4 à >1 000 ind/m2) Livsmiljö? •  Inventeringar 2007, 2009, 2010, 2011, 2013 à –  0-­‐1,5 m (9m) –  Alla typer av substrat –  Låg vågpåverkan men god cirkula:on Hur mycket ostron finns det? 1.  Tillgänglig livsmiljö? –  SAKU (Lantmäteriet m.fl.) • 
• 
Djup 0-­‐3m Exponering (Ultraskyddat-­‐Moderat exponerat) –  Inventering geografisk utbredning 2013à • 
• 
• 
Norra bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil) 84 km2 (fördelat på olika exponeringskategorier) Södra Bohuslän: 178 km2 Hur mycket ostron finns det? 3.  Hur stor del av arean har ostron? –  Detaljinventering 2009 Exponeringskategori Moderat exponerat Skyddat Mycket skyddat Extremt skyddat Ultraskyddat •  Norra: 41 km2 •  Södra: 91 km2 Antal lokaler med ostron (%) 16.7 51.2 60.4 54.8 52.9 Hur mycket ostron finns det? 4.  Täthet av ostron? –  Norra • 
• 
2 inventeringar 2013 à 43 lokaler med ostron Medeltäthet: 398-­‐0.01 individer/m2 Exponeringskategori Moderat exponerat Skyddad Mycket skyddat Extremt skyddat Ultraskyddad Individer/m2 Antal lokaler 0.01 6 18.0 9 41.0 11 19.0 11 14.0 6 –  Södra • 
• 
7 lokaler med ostron à inga exponeringskategorier Medeltäthet: 0,18 individer/m2 Hur mycket ostron finns det? 5.  Antal ostron i Bohuslän? –  Täthet (antal ind/m2) x arean med ostron –  Norra • 
• 
Summa av antal individer per exponeringskategori 950 000 000 st –  Södra • 
• 
0.18 ind/m2 x 91 km2 17 000 000 st Hur mycket ostron finns det? 6.  Biomassa? –  Hur stora är ostronen i Bohuslän? –  Längd:ålder –  Återbesöksvikar (2007-­‐2013) • 
• 
• 
• 
• 
Längd vid olika ålder 0+: 20 mm (vår) – 65 mm (höst) 1+: 70-­‐75 mm 2+: 135 mm >2+: 180-­‐200 mm Hur mycket ostron finns det? 7.  Fördelning av ostron av olika storlekar i Bohuslän? –  Längd:ålder +inventeringar 2013 (längdfrekvensdata) • 
• 
• 
0+ 2013: 12.8% 1+: 80.5% >2: 6.7% Hur mycket ostron finns det? 8.  Antal ostron/storlekskategori –  Fördelning av ostron/storlekskategori x antal ostron –  Norra (950 miljoner) • 
• 
• 
0+: 120 000 000 1+: 765 000 000 >2: 65 000 000 –  Södra (17 miljoner) • 
• 
• 
0+: 2 000 000 1+: 14 000 000 >2: 1 000 000 Hur mycket ostron finns det? 9.  Vad väger ostronen? • 
• 
• 
• 
600 ostron Sverige, Norge, Danmark V = 0.05·∙L2 + 0.3·∙L -­‐ 38 R² = 0.86 600 Vikt (g) –  Längd/vikt förhållande 700 –  2013 à 2014 • 
• 
• 
0+ à 1+ =75 mm à 67 g 1+ à 2+ = 135 mm à 270 g >2: = 180 mm à 493 g 500 400 300 200 100 0 0 50 100 150 Längd (mm) 200 250 Hur mycket ostron finns det? 10.  Biomassa 2014? –  Antalet/storlekskategori x vikt/individ –  Norra • 
• 
• 
• 
1+: 8 000 ton 2+: 206 000 ton >2+: 31 000 ton Totalt: 245 000 ton –  Södra • 
• 
• 
• 
1+: 140 ton 2+: 3 700 ton >2+: 560 ton Totalt: 4 400 ton Hur mycket ostron finns det? 11.  Försik:ghetsprincipen! –  Konfidensintervall (norra Bohuslän)? –  Medelantal 29.6 –  Bootstrapanalys av medelvärdena 1 0,9 0,8 0,7 • 
• 
• 
80% Min 16.0 Max 45.3 0,6 0,5 0,4 0,3 –  Min biomassa: 170 000 ton –  Max biomassa: 480 000 ton 0,2 0,1 0 0 20 40 60 80 100 Hur mycket ostron finns det? 12.  Känslighetsanalys (Norra Bohuslän) –  Minskar arean med ostron med 50% –  Min biomassa: 85 000 ton –  Max biomassa: 240 000 ton Hur mycket ostron finns det? •  Sammanfapning: –  Norra Bohuslän •  330-­‐1 850 miljoner ostron, 85 000-­‐480 000 ton •  Medel: 945 miljoner ostron, 245 000 ton –  Södra Bohuslän •  Ca 17 miljoner ostron, drygt 4 000 ton Förändringar? •  Ekosystemingenjör –  Biogena rev –  Ökad strukturell komplexitet (levande och död) –  Påverkar strömmar och sedimenta:on –  Sedimentstabilitet och ökning av organisk halt i sediment Implika:oner? •  För både infauna, epifauna och fisk: fler arter, fler individer och mer biomassa i bivalvbäddar än på bar bopen •  Större effekter på mjukbopnar och sandbopnar än på hårdbopnar Implika:oner? •  Epifauna: ökande strukturell komplexitetà –  Ökad yta för fastsipande arter –  Ökad yta med mikrofilm av alger = bra för betande arter –  Skydd mot preda:on –  ”Bra jaktmarker” –  Lekområden –  Uppväxtområden för juveniler av flera arter –  Mollusker, havsbortsmaskar, krätdjur och fisk Implika:oner? •  Infauna: ökande organisk deposi:on i sedimentet och strukturer på bopen à –  Predatorer och detri:vorer ökar –  filtrerare minskar •  Olika artsammansäpning i bivalvbäddar och barbopen –  Skal: oligochaeter och nemer:ner (slemmaskar) –  Barbopen: polychaeter (havsborstmaskar) och sedimentlevande gammarider Implika:oner? •  Skillnad mellan blåmusslor och ostron? -­‐  Ja! Men komplext -­‐  Generellt: fler arter gynnas av O än av M -­‐  O: fler sessila arter + fler större fiskarter + större djur Konkurrens – Blåmusslor •  Samma habitat •  Olika filtreringsgränser •  Bopenfällning •  Preda:onsskydd •  Tillväxt •  Samexistens? JA!? Konkurrens? – Ostrea edulis •  C. g. 0-­‐1.5 m (djuputbredning ökar?) •  O. e. 1-­‐3 m (primärt) •  Bopenfällning: C. g. gynnas av O. e. •  Tillväxt •  Konkurrens? Preda:on -­‐  Krabbor och sjöstjärnor äter ostron -­‐  Gråtrut och strandskata Ekosystemkonsekvenser? Ben:sk-­‐pellagisk koppling Ändring från pelagiskt system (växtplankton och mikrober) :ll ben:skt system (mikrophytobenthos) Fångar näringsämnen innan mikrobiella loopen à ökar energiflödet från ben:sk primärproduk:on uppåt i systemet :ll topppredatorer Nega:va effekter? Fauling Rev (sedimenta:on) Rörligt frilutsliv Förändrade ekosystem •  ... • 
• 
• 
• 
Ekosystemtjänster •  Filtrering: –  minskar övergödning à mindre turbiditet à mer makroalger och sjögräs (vik:ga biotoper) + gödning för sjögräs –  Mindre toxiska algblomningar •  Motverkar antropogen N :llförsel genom biodeposi:on à ökad denitrifika:on (bakterier) i sedimenten •  Ökad biodiversitet-­‐mindre känsliga ekosystem •  Lek-­‐ och yngelområde fisk + mer födo-­‐
organismerà ökning kommersiella fiskarter Ekosystemtjänster •  Stabilisering sediment-­‐minskad erosion (naturlig vågbrytare)à minskad effekt av båprafik (svall) •  Fixerar CO2 vid skalbildning à växthuseffekt •  Diversifiering av landskap: habitatkorridorer •  Turism/rekrea:on (klarare vapen, mindre algblomning, ökat fiske à bad, båpurism osv.) •  Kommersiell art! Möjligheter We conserva+vely es+mate that the economic value of oyster reef services, excluding oyster harves+ng, is between $5 500 and $99 000 per hectare per year Jonathan H. Grabowski, Robert D. Brumbaugh, Robert F. Conrad, Andrew G. Keeler, James J. Opaluch, Charles H. Peterson, Michael F. Piehler, Sean P. Powers, and Ashley R. Smyth (2012). Economic Valua:on of Ecosystem Services Provided by Oyster Reefs. BioScience. 62: 900-­‐909.
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Tack :ll Havsmiljöanslaget Wåhlströms s:telse Byggmästare Engkvist s:telse Susanne Lindegarth Mats Lindegarth Per Bergström Carlo Nyberg Ylva Fredriksson Jakob Looström Pia Norling m.fl. Odling av C. gigas? •  Odling? –  Ok i recirkulerande system –  Ingen smitning –  Ingen spridning –  Havet? à spridning ep möjligt problem Temperatur och salinintet Temperatur (°C) Salinitet (‰)
Max
Min
Max
Min
Överlevnad adulter
32 (40)
-22
36
10
Optimal för tillväxt
25*
19
25
15
Gametproduktion
27
10
32
15
Lek
>16 (18) 36
23
Överlevnad larver
30
15
39
15
Optimal tillväxt larver
30
20
30
25
*=om god födotillgång, annars ca 20
Sepling År
Maxtemperatur (°C) Datum Mest settling
2008
23.4
29-jul Mitten av augusti
2009
23.7
03-jul Mitten-slutet av augusti
2010
20.5
13-jul Slutet av augusti
2013
20.5
31-jul Mitten-slutet av augusti
Alterna:v? •  Hindra smitning? •  Hindra lek? –  Triploider måpligt framgångsrikt –  Områden med låg temperatur? –  Områden med låg salthalt? Abio:ska förhållanden i Sverige Alsbäck: Koster: 1980-­‐1991, Maj-­‐september 1988-­‐2014 (data>30 m?), Juni-­‐oktober Abio:ska förhållanden i Sverige Abio:ska förhållanden i Sverige Alterna:v? •  Alterna:va odlingstekniker –  Nedsänkning –  odling i brackvapen/estuarier? –  Uppföljning: könsmognad/lek, :llväxt, överlevnad, phytoplanktonförekomst, strömmar, fouling, närområden Är det möjligt? 8 och 32 m New Zealand Odlingsområde? • 
• 
• 
• 
Lämpliga områden? Spridning om lek? Oceanografisk modell Odlingsvillkor-­‐
skötselkrav närliggande områden?