Laboratorioundersökningar för hjärtsjukdomar
Laboratorioundersökningar för hjärtsjukdomar Kristina Hotakainen, doc., Specialistläkare Klinisk lärare Enheten för klinisk kemi Helsingfors Universitet och HUSLAB Hösten 2012 Innehåll Hjärtinfarkt och ACS Hjärtinsufficiens Risken för hjärt- och kärlsjukdom Påståenden om grundundersökningar i klinisk kemi Laboratorioundersökningar vid hjärtinfarkt och akut koronarsyndrom Akut koronarsyndrom • Symptom som uppstår pga akut förträngning av koronarkärl (acute coronary syndrome). - instabil angina pectoris - hjärtinfarkt utan ST-höjning - hjärtinfarkt med ST-höjning (ICD-10:n diagnosklasser I20.0, I21, I22). • Instabil angina pectoris och infarkt utan ST-höjning omhändertas lika (NSTEMI), medan hjärtinfarkt med SThöjning behandlas annorlunda särskilt i akutskedet Käypä hoito 26.02.2003 / Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin och Suomen Kardiologinen Seura ry:n asettama työryhmä� Diagnostik av akut koronarsjukdom Bedömning av risken samt ställandet av arbetsdiagnosen baserar sig på • Symptom och • EKG-förändringar • Hjärtmuskelmarkörer • Klinisk undersökning • Anamnes Käypä hoito 26.02.2003 / Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin och Suomen Kardiologinen Seura ry:n asettama työryhmä� Diagnos Symptom + EKG och/eller positiva markörer Klinisk undersökning - ofta normal Radiologiska undersökningar - thx-rtg, hjärtecho, tallium/ tecnetiumscan EKG - diagnostisk hos ca 50%, men normalt EKG utesluter ej infarkt Klinisk kemiska undersökningar Laboratorieundersökningar vid akut koronarsjukdom Troponin I eller T ESC/ACC/God medicinsk praxis: troponin förstahandsmarkören Troponinerna mest sensitiva och specifika En markör räcker! CK-MBm Inte lika hjärtspecifik som troponiner Myoglobin Ospecifik Kinetiken för hjärtmuskelmarkörers frigörelse A. Myoglobin, B. troponin T och I, C. CK-MB – kinetik vid ACS. D. Troponinläckage hos patient med instabil angina pectoris. Document Markörernas kinetik idag Troponiner Delar av molekylkomplexet som svarar för muskelcellkontraktion En liten del fritt i cytoplasma (6% TnT) Hjärttroponiners (TnI och TnT) aminosyrasekvens är olika skelettmuskeltroponinernas Bestäms med specifika antikroppar → alltid hjärtmuskelspecifika! cTn indikationer: Diagnostik av hjärtinfarkt Troponiner Med nya ”ultrasensitiva” metoder detekteras mycket låga troponinkoncentrationer i plasma Fördelar är hjärtspecificitet och brett tidsintervall Troponinkoncentrationen stiger inom 3-4 h från muskelcellskada och hålls förhöjd till 1-2 v (toppen nås ofta vid 1-3 d) Förhöjd koncentration+ ökning eller sänkning av koncentrationen tyder på infarkt Användbar också för uppföljning av behandlingen och påvisande av ”gamla infarkter”. Förhöjda koncentrationer ses också utan övriga tecken på hjärtinfarkt; detta innebär ökad risk för hjärthändelser i framtiden: Tn är den bästa enskilda prognostiska faktorn Troponin-”snabbtester” OBS! TnT snabbtest svagt posit. 50-100 ng/l och positiv > 100 ng/l. Förhöjd TnT koncentration påvisas med snabbtest inom 3-9 h. Negativt resultat utesluter infarkt först 8-24h efter symptomen! 4532 P-TnT troponin T 1.12.2010 ibruktagande av ny ultrasensitiv metod Enheten ng/l ersätter den tidigare, mg/l Ett företag håller patent: ”inter-assay” variationen mindre än förTnI och resultaten jämförbara kliniker emellan Sensitivare metod Fördelar: Tidigare diagnos av infarkt, snabbare uteslutning, och säkrare positiv hos NSTEMI-patienter än den gamla metoden. Nackdelar: mera ospecifikt förhöjda koncentrationer. Framhäver kliniska bildens betydelse! Förenklat, ju högreTnT-koncentration, desto större sannolikhet för hjärtmuskelskada Vid ankomst har ca. 60% av infarktpatienter ett värde >14 ng/l och 3h senare ca. 100%. Diagnostisk specificitet endast 70-80% beroende på patientmaterial Med beslutsfattande gränsen 50 ng/l är diagnostiska specificiteten 98% 4532 P-TnT tolkning Övre referensgränsen 14 ng/l (99. percentilen hos friska). TnT bestäms vid ankomsten och vid behov efter 3-6 h. Beslutsfattandegräns 50 ng/l = hjärtmuskelskada sannolik (motsvarar den tidigare mindre känsliga metodens 99% referensgräns 0.03 µg/l). TnT vid ankomst 15-49 ng/l: nytt prov inom 3-6 h. Ifall koncentrationen stigit med mer än 50% = hjärtmuskelskada sannolik TnT vid ankomst <15 ng/l: nytt prov inom 3-6 h. Ifall koncentrationen stigit med mer än 100% och överstiger samtidigt 14 ng/l = tyder på hjärtmuskelskada . Ifall koncentrationen om 3 h fortfarande <15 ng/l (+EKG normal och symptomen förbi / atypisk klinisk bild) = hjärtmuskelskada osannolik. TnT upprepat förhöjd på samma nivå: ospecifik orsak eller kronisk hjärtsjukdom. Bedömning av ny hjärthändelse: över 50% stegring jämfört med föregående värde efter att sänkning redan börjat = antyder ny skada. (I sådana fall ev. CK-MBm bättre.) Troponinstegring oberoende av kransartärsjukdom Hjärtmuskeltöjning Kongestivinen hjärtinsufficiens Lungemboli Pulmonalhypertension Obalans mellan syretillförsel och förbrukning Sepsis Hypotension Hypovolemi Hypertrofisk vänster kammare (subendokardiell ischemi) Takykardier Direkt hjärtmuskelskada Hjärtkontusion Infiltrativa hjärtmuskelsjukdomar Toxisk läkemedelsverkan Myokardit, perikardit Hjärtkirurgi Kronisk njursvikt Stroke Troponin I Också nya ultrakänsliga metoder; mätbara koncentrationer hos friska Kan påvisas i serum 3-6 t efter infarkten och koncentrationen hålls förhöjd ca. en vecka (5-10 vrk) Stor variation metoder- och kliniker emellan (”inter-assay variation”) Används i Uleåborg, övrigt TnT i Finland 4525 P-CK-MBm Kreatinkinas, MB-enhet, massa Dimer MM-typen i skelettmuskel MB-typen i skelett- och hjärtmuskel BB-typen i tarmen och hjärnan Ca. 3% av skelettmuskelns CK är av MB typ, i hjärtat 20-30% CK-MBm kan stiga också i skelettmuskelskador, tolkningen svår vid samtidig skelettmuskel- och hjärtmuskelskada I stället för CK-enzymaktivitet anges CK-MB koncentration(”massa”; ug/l) Lågt CK-MBm/CK-förhållande tyder på skelettmuskelskada utan hjärtmuskelskada Felaktiga positiva i samband med: muskelskada, operationer, fysisk ansträngning CK-MBm ■ Plasmakoncentrationen börjar stiga inom 2-3h från skadan, toppen nås inom 18-24 h, återställning på dygn (ca. 2-3d) Indikation: misstanke på hjärtinfarkt ■ Tolkning: ■ ■ ■ Efter hjärtoperationer är en minst 5x stegring i förhållande till övre ref.gränsen diagnostisk för infarkt Efter ingrepp i kranskärl är en minst 3x stegring i förhållande till övre ref.gränsen diagnostisk för infarkt Reinfarkt Referensområde 0-7 µg/l 7 - 15 µg/l; möjlig liten hjärtmuskelskada: Över 15 µg/l; akut hjärtmuskelskada: (om ingen betydande skelettmuskelskada) Sensitiviteten för ett enskilt test är endast ca 50%, men upprepade bestämningar med 6-9 timmars intervall ökar sensitiviteten till närmare 90% och under 24 timmar till nära 100%. Negativt resultat > 6-8 timmar från bröstsmärtans begynnande utesluter hjärtmuskelskada 4602 P-Myogl Myoglobin Indikationer: Skelettmuskelsjukdomar eller skador (Akut hjärtinfarkt) Muskelprotein som förekommer i alla muskler Mycket sensitiv och tidig markör för hjärtmuskelnekros, men ej hjärtmuskelspecifik Myoglobin kan detekteras i serum 1-3 t efter infarkten och högsta koncentrationerna uppnås inom 6-12 timmar med normalisering inom 18-36 t. Negativt resultat 4 t efter begynnandet av bröstsmärta: nästan 100% NPV Överstiger vanligen övre referensgränsen 5-15-faldigt vid akut hjärtinfarkt Patientfall 1 55 årig obes man (BMI 33). Tidigare refluxsymptom. Nu på förstahjälpen med smärta bakom bröstbenet. Blek och illamående. Ankomst EKG: ST-sänkning Ankomst cTnT 90 ng/l 6h senare cTnT 441 ng/l 12h senare cTnT 1962 ng/l AMI/NSTEMI Kriterier: - cTnT förhöjd - cTnT stegring/sänkning - symptom - EKG Patientfall 2 73-årig kvinna, flera anfall av bröstsmärta de senaste 2 veckorna, huvudsakligen vid ansträngning men också i vila, räcker 5-10 min, strålar mot nedre käken, vilan hjälper, 10 h seda sista anfallet T2D i 12 år, obes, hypertension Status: hjärta och lungor normala, RR 130/80 Krea 120 µmol/l, NT-proBNP 400 ng/l, troponin upprepat inom referensgränser Dg: UAP cTnT inom referensgränser under uppföljningen, avsaknad av stegring eller sänkning i värden berättigar inte AMI-diagnos! ”Lågrisk” patient: vidareutredning polikliniskt Patientfall 3 49-årig kvinna, 3 episoder av bröstsmärta under 6h. Blodtryckssjukdom Varit just på resa (suttit länge i bilen) EKG: sinusrytm, smärre Tvågsförändringar Ankomst cTnT 8 ng/l, D-dimer lindrigt förhöjd Under uppföljning, 3h cTnT 20 ng/l (> 100% nousu) 6h cTnT 30 ng/l Stigande cTnT = Högriskpatient Angiografi och effektiv behandling! Patientfall 4 64-årig man, tilltagande andnöd under de senaste 3v, vikten ökat med 3 kg under sista veckan. Dilaterande kardiomyopati Status: rassel i lungor, dilaterade halsvener, lindrigt ödem i vristerna NT-proBNP 1375 ng/l, Krea 120 µmol/l MRI: dilaterade kammare, EF 24% Dg: akut hjärtinsufficiens och dilaterande kardiomyopati Avsaknad av stegring eller sänkning i värden - berättigar inte AMI-diagnos! Upprepade cTNT-mätningar! Patientfall 5 54 v man, plötslig andnöd, smärta under andning, takykardi Rest till Asien en vecka innan. 3 år tidigare djup ventrombos. Status: höger ben svullet, takykardi 102/min EKG: sinus takykardi och högersidigt skänkelblock D-dimer 1.3 mg/l, NT-proBNP 750 ng/l cTnT-stiger och sjunker snabbt tillbaka inom referensgränser Dg: akut lungemboli Differentiering från AMI på basen av kliniska bilden! Patientfall 6 62 -årig man Vänstersidig bröstsmärta redan i lindrig ansträngning under 4 d, räcker 15 min, nitro hjälper Likadana symptom för 3 år sedan, i samband med anterior hjärtinfarkt, efteråt hjärtinsufficiens, NYHA II Diabetes, hypertension Status: normal EKG: sinusrytm, gamla infarktförändringar D-dimer 12.2 mg/l, NT-proBNP 750 ng/l, Krea 90 µmol/l Dg: UAP (+ hjärtinsufficiens) Avsaknad av stegring eller sänkning i värden - berättigar inte AMI-diagnos! Upprepade cTNT-mätningar! Patientfall 7 73 -årig man Hypotension och stickande bröstsmärta under dialys , illamående Diabetes i 12 år, njurinsufficiens (2 år dialysis), hypertension RR 95/60, lungor norm, inga svullnader EKG: hypertrofi av vänster kammare Krea 750 µmol/l, NT-proBNP 5375 ng/l Hb 102 g/l Dg: Svår njurinsufficiens Avsaknad av stegring eller sänkning i värden - berättigar inte AMI-diagnos! Upprepade cTNT-mätningar! Övriga laboratorieundersökningar vid akut koronarsyndrom Blodbild – anemi? Leukocytosen toppar inom 2-4 d och nivån normaliseras på en vecka Sänkan (SR) stiger på 3 d och förblir förhöjd i veckor Serum laktatdehydrogenas (LDH) toppar på 3-6 d och normaliseras på 8-12 d. LDH, total-CK och aspartataminotransferas (ASAT) tillhör inte längre diagnostiken av hjärtinfarkt. C-reaktivt protein (CRP) i differentialdiagnostik och riskbedömning (sensitiv-CRP) Infarktens storlek (CRP-värdet, toppkoncentration och ytan) Prognos Patienter med akut anfall av koronarsjukdom har en ett års dödlighet på 2–18 % och hjärtinfarkfara på 7–21 % Patientens dödsfara eller risk för betydlig hjärthändelse är störst de första dagarna efter akut anfall Särskilt troponinkoncentrationen och EKG avspeglar dödsfaran eller risken för hjärthändelse på kort sikt, oberoende av kliniska data I samband med förhöjd troponinkoncentration är dödsfaran 3–8-faldig Sensitivt-CRP, kolesterol (LDL) vid riskbedömning Käypä hoito 26.02.2003 / Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin och Suomen Kardiologinen Seura ry:n asettama työryhmä� Sammandrag ACS & AMI Arbetsdiagnosen ställs på basen av symptom och EKG, men markörbestämningar behövs för slutlig diagnos, beslutsfattande (NSTEMI) och bedömning av risken Troponiner föstahandsmarkörer vid diagnostiken av hjärtinfarkt, CKMBm sekundär Bestämningarna bör upprepas inom 3-6 h för att pålitligt utesluta eller påvisa hjärtmuskelskada Vid reinfarktation eller progressiv muskelskada kan CK-MBm vara till nytta, eftersom troponinnivån hålls förhöjd i ad 2 v. I samband med hjärtingrepp är CK-MBm att föredra Vid svår njurinsufficiens rekommenderas troponin (koncentrationsförändringar viktiga!) Markörer för hjärtinsufficiens Natriuretiska peptider • • • • Atrial natriuretic peptide (ANP) frisätts vid förhöjt förmakstryck Brain natriuretic peptide (BNP) frisätts från vänster kammare vid sviktande funktion Koncentrationerna (särskilt BNP och dess propeptid pro-BNP) är förhöjda vid hjärtsvikt och hypertrofi av vänster kammare Används för diagnostik av hjärtsvikt, uppföljning av vården, differentialdiagnostik av andnöd och riskbedömning T ½ BNP = 20 min T ½ NT-proBNP = 60-120 min 4760 P-proBNP; B -typens N-terminala propeptid, plasma NT-proBNP:n indikationer: Diagnostik av hjärtinsufficiens (samt uppföljning av vården) Differentialdiagnostik av andnöd Riskbedömning av hjärtpatienter Koncentrationerna påverkas av b.la. ålder, kön och njurinsufficiens Koncentrationen korrelerar med hjärtinsufficiens svårighetsgrad Nyttan för uppföljning av behandlingen hjärtinsufficiens oklar Referensvärden: Män < 50 år < 84 ng/l Kvinnor < 50 år < 155 ng/l Män 50-65 år < 194 ng/l Kvinnor 50-65 år < 222 ng/l Män > 65 år < 229 ng/l Kvinnor >65 år < 352 ng/l NT-proBNP tolkning Ålder Akutti HF utesluten HF möjlig, men beakta övriga orsaker Akut HF sannolik < 50 < 300 ng/l 300-450 ng/l > 450 ng/l 50-75 < 300 ng/l 300-900 ng/l > 900 ng/l > 75 < 300 ng/l 300-1800 ng/l > 1800 ng/l Icke-akut hjärtinsufficiens kan uteslutas då proBNP är under 125 ng/l. NT-proBNP lindrigt förhöjd Kroninsk hjärtinsufficiens Vänster kammarhypertrofi Koronarsjukdomsanfall Lungemboli Rytmstörningar (bl.a. förmaksflimmer och –fladder) Följdtillstånd av hjärtinfarkt Belastning av höger kammare Svår pneumoni Njurinsufficiens Patientfall 73 årig man, kommer till förstahjälpen för andnöd. Rökt från ungdomen Blodtryckssjukdom, använt diuretika i 10 år Ingen bröstsmärta Status: andningsfrekvens 32/min, RR 170/100, puls 98, hyperinflation av lungor, pipande utandning, svullna ben Thx: COPD, hjärtat lindrigt förstorat NT-proBNP 1500 ng/l Akut hjärtinsufficiens Bedömning av risken för hjärt- och kärlsjukdomar Bedömning av risken för hjärtoch kärlsjukdomar Lipidundersökningar Kolesterol LDL-kolesterol HDL-kolesterol Triglyserider Apolipoproteiner ApoB ApoA1 Hs-CRP 4515 fP-Kol, Kolesterol Indikationer Hyperlipidemiers diagnostik Kransartärsjukdomens riskbedömning Uppföljning av behandlingseffekten av kolesterolnedsättande mediciner Målvärden i stället för referensvärden fP-Kol målvärdet <5.0 mmol/l För högriskpatienter är målvärdet <4.5 mmol/l (konstaterad artärsjukdom, diabetes eller då helhetsrisken för artärsjukdom bedöms hög) Förhöjd kolesterolkoncentration: diet, ärftliga faktorer Kolesterolkoncentrationen kan öka också vid t.ex. hypotyreos, nefrotiskt syndrom, gallstas, diabetes, övervikt, gikt, uremi Låga kolesterolvärden ses vid bl.a. hypertyreos, undernäring, malabsorption 4599 fP-Kol-LDL, LDL-kolesterol Indikationer 70% av plasmakolesterolet vanligen i LDL-fraktionen och LDL-kolesterolkoncentrationen följer huvudsakligen totalkolesterolkoncentrationen LDL är en viktigare riskfaktor för ateroskleros, koronarsjukdom och andra artärsjukdomar än totalkolesterol Vid hög LDL-Kol-koncentration samlas kolesterol i perifera vävnader, bl.a. i artärväggar Bestäms i HUSLAB med direkt enzymatisk metod, tidigare beräknades koncentrationen med Friedewalds formel: Hyperlipidemiers diagnostik Kransartärsjukdomens riskbedömning Uppföljning av behandlingseffekten av kolesterolnedsättande mediciner fS-Kol-LDL = fS-Kol - fS-Kol-HDL - (fS-Trigly / 2.2) LDL-Kol målvärdet < 3 mmol/l Högriskpatienter < 2.5. mmol/l Hos diabetiker med artärsjukdom < 1.8 mmol/l Kol-LDL/Kol-HDL < 3 (Förutsätter att fS-Trigly är < 4 mmol/l) 4516 Kol-HDL, HDL-kolesterol Indikationer: Utredning av hyperlipidemier Kransartärsjukdomens riskbedömning 20-30% av plasmakolesterolet vanligen i HDL-fraktionen HDL transporterar kolesterol ur perifera vävnader till levern Hög HDL hör samman med nedsatt hjärt- och kärlssjukdom HDL-nivån stiger: Nedsatt HDL: motion, viktminskning, litet med regelbundet alkohol intag, vissa läkemedel (estrogener, antiepileptika) metabolt syndrom, diabetes, övervikt och gallstas Lågt HDL vanlig i tillstånd med förhöjt totalkolesterol och LDL-kolesterol samt vid hypertriglyseridemi Sällsynta ärftliga tillstånd, där HDL klart nedsatt eller saknas helt (LCAT-enzymdefekt, Tangiers sjukdom) Kol-HDL målvärdet >1 mmol/l Förhållandet Kol/Kol-HDL har målvärden < 4 4568 fP-Trigly, Triglyserider Indikationer: Efter måltid kylomikroner, fastande VLDL Hög trigly (> 5-10 mmol/l eller mera) efter fasta i familiala hyperlipidemier Sekundärt förhöjt värde (ofta 2-5 mmol/l): Hyperlipidemiers diagnostik och uppföljning av behandlingen Kransartärsjukdoms riskens bedömning alkohol (enstaka rikligt intag kan höja trigly-för flera dygn) Hypotyreos metabolt syndrom, insulinresistens, dåligt balanserad diabetes, övervikt njurinsufficiens, gallvägsobstruktion, akut pankreatit Paraproteinemi, gikt Diuretika i stora doser, betablockare och estrogener Lågt trigly: hypertyreos, malabsorption, undernäring, leverskada eller sällsynta genetiska defekter (hypobetalipoproteinemi, abetalipoproteinemi). fP-Trigly målvärden <2 mmol/l Trigly-koncentrationer >5-10 mmol/l medför ökad risk för pankreatit Apolipoproteiner 20705 fS-Apot, FS-Lipoproteiner, apo A1 och apo B Innehåller båda llipoproteinundersökningarna, apo A1 och apo B och deras förhållande fS-ApoB/A1 Att föredra av apolipoproteinundersökningar Kan begäras separat: 2247 fS-LipoA1, 2248 fSLipoB, 20706 fS-ApoB/A1 Indikationer för alla apolipoproteinundersökningar Riskbedömning för hjärt- och kärlssjukdomar Utredning av dyslipidemier Uppföljning av behandlingseffekten av kolesterolnedsättande mediciner ApoB Målvärden < 1.1 g/l, i Kanada för högriskpatienter < 0.90 g/l Apo B förekommer i plasma i två former Apo B-100 bildas i levern och är LDL-partiklarnas huvudsakliga apoprotein och förekomer också i VLDL-, IDL- och Lp(a)-partiklar Apo B-48 bildas i tarmväggen och är en komponent av kylomikroner Varje lipoproteinpartikel innehåller en apo B-molekyl = Apo B-koncentrationen avspeglar de aterogena lipoproteinpartiklarnas antal i plasma, vilken korrelerar direkt med hjärt- och kärlssjukdomsrisken LDL avspeglar däremot inte direkt de aterogena partiklarnas antal, eftersom LDL-partiklarnas kolesterolkoncentration varierar Hög apo B-koncentration i förhållande till Kol-LDL tyder på att andelen av små, täta (small dense) LDL-partiklar är stor. Detta förknippas med stor risk för hjärt/kärlssjukdom Enligt de stora AMORIS- och INTERHEART-studierna är apo B en bätre riskmätare för hjärt/blodkärlssjukdom än Kol eller Kol-LDL Nedsatta Apo B-värden ses i leversjukdomar. Apo B saknas i abetalipoproteinemi. Apo A1 Målvärden > 1.2 g/l Apo A1 är HDL-partiklarnas huvudsakliga proteinkomponent Nedsatt serumkoncentration av apo A1medför större risk för krans-, hjärnoch perifer artärsjukdom Apo A1- och Kol-HDL-koncentrationer korrelerar ofta bra Apo A1 kan vara hög av genetiska orsaker Motion, estrogener, graviditet och sköldkörtelhormon kan höja koncentrationen Apo A1 är nedsatt vid primära hyperlipoproteinemier rökning och övervikt kolestas sepsis Nedsatt eller saknas i Tangiers sjukdom och ärftlig hypoalfalipoproteinemi fS-ApoB/A1-kvoten Målvärden Män < 0.91 Kvinnor < 0.81 Enligt flera omfattande nyare patientmaterial är ApoB/A1 en bättre riskmätare av hjärt- och kärlsjukdomar (akut hjärtinfarkt, hjärnans artärer) än övriga lipidundersökningar 8022 S-hs-CRP Indikationer: Risken oberoende av Kol-, HDL- och LDL-koncentrationer Lokal, lindrig, kronisk inflammatuon kan skada endotelet och orsaka lokala koagel Hs-CRP känslig mätare för inflammation Hs-CRP median hos fiska kvinnor 0,6 mg/l och män 0,45 mg/l Hjärtinfarkt, hjärninfarkt eller perifer aterosklerosrisk: Diagnostik och uppföljning av ockult inflammation Redan lindigt ökad koncentration förknippas med ökad risk för koronarsjukdom Låg risk hs-CRP < 1 mg/l Medelstor risk 1 – 3 mg/l Hög risk > 3 mg/l Aspirin- och statinbehandling nyttar klarast då CRP >3 mg/l Kan vara förhöjd också hos diabetiker och I metabolt syndrom Om CRP-koncentrationen är förhöjd görs ny bestämning efter 3 - 6 v Patientfall 72-årig kvinna, på hälsokontroll Röker, blodtryckssjukdom (ACE-inhibitor), inga andra läkemedel, BMI 23 Lab: Kol 5.59 mmol/l, LDL 2.96 mmol/l, HDL 2.12 mmol/l, hs-CRP 7.7 mg/l Far AMI vid 58 års ålder, bror haft CABG vid 62 år Bedömdes som lågrisk patient pga kolesterolvärdena (Framingham cardiac risk score) 4 mån senare AMI, varefter statin och ASA 1 mn efter medicineringen LDL 2.02 mmol/l och hs-CRP 4.8 mg/l Om hs-CRP värdet skulle ha beaktats vid hälsogranskningen, skulle patienten ha klassificerats som högriskpatient Riskkalkyler FINRISKI-kalkylen http://www.ktl.fi/portal/suomi/tietoa_terveydesta/ terveyden_riskitestit/finriski-laskuri Reynolds risk score http://www.reynoldsriskscore.org/ EuroSCORE http://www.euroscore.org/ innehåller hs-CRP Heart score Europe (high risk) Framingham heart studyn risk-scores för olika sjukdomar http://www.framinghamheartstudy.org/risk/index.html Normal sandwich-assay Pirjo Tanner Heterofil ”brygga” Pirjo Tanner
© Copyright 2025