Presentaion Psykisk ohälsa, Irene Jensen

2015-09-16
• Vila
• Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats
Kvinnor mer
• Lättare anpassade insatser
sjukskrivna
De flesta
med besvär
inte
sjukskrivna
FH,
• Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack….arbetsplatsen
Flera
och
• Anpassat arbete
diagnoser,
omgivningens
multiproblem
• Aktivitet
Psykosocial
aspekter i
• Undvik sjukskrivning
arbetet och
privatlivet
• Arbetsinriktade åtgärder
• Självhjälpsmetoder
• Integrerad syn på hälsa och arbete
bemötande
Medarbetarens
syn på
möjlighet att
återgå i arbete
1
2015-09-16
• Rehabiliteringen fokuserar på arbete i liten utsträckning.
..mestadels genom diskussioner mellan patienterna och vårdgivare,
utan samverkan med arbetsgivaren.
• Efter rehabiliteringen kände patienterna sig ensamma i processen
mot arbetsåtergång och saknade stöd från
rehabiliteringspersonalen.
• Många deltagare kände sig efter rehab missförstådda av sina chefer
vilket försämrade deras möjligheter att acceptera och ta emot de
anpassningar på arbetsplatsen som faktiskt erbjöds dem.
• Orealistisk planering av framtida arbete gav patienterna
förhoppningar om hur deras kommande arbetsliv skulle te sig men
när de senare inte uppfylldes kände deltagarna en stark besvikelse.
Är arbete bra för hälsa och välbefinnande?
• Lönearbete är i allmänhet det viktigaste medlet för att uppnå tillräckliga
ekonomiska resurser för materiellt välbefinnande och fullt deltagande i
dagens samhälle,
• I samhällen där lönearbete är normen uppfyller arbete viktiga
psykosociala behov,
• Arbete är centralt för individens identitet, sociala roller och sociala status,
• Anställning och socioekonomisk status är bestämningsfaktorer till sociala
gradienter i fysisk och mental hälsa och mortalitet,
• Det finns även negativa aspekter med arbete där fysiska och
psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan utgöra hälsorisker
Burton och Waddell 2006
2
2015-09-16
Faktorer som främjar psykisk hälsa och
välbefinnande
• Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande)
• Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
• Balans mellan arbetsinsats och belöning
• Tydliga mål
• Anställningstrygghet
• Balans mellan arbete och fritid.
Resultat rehabgarantin
Ryggbesvär
OCH psykisk
ohälsa
Avgörande för positiv effekt på sjukfrånvaro :
• komma in tidigt (innan 2 mån sjukskrivning)
• Avgörande med arbetsinriktad insats
• Samordningsmöten med många parter hindrande vid
tidig insats främjande vid sen insats (lång
sjukskrivning)
• Evidensbaserad praktik
3
2015-09-16
Vad skiljer de med som är på jobbet resp
inte jobbar? - Ryggbesvär
Anställda som arbetar trots besvär har:
• Lägre grad av rädsla för sina besvär (undvikande,
katastroftänkande)
• Högre acceptans för sina besvär
• Högre grad av kontroll över besvären
• Lägre grad av psykiska besvär
• Upplevelse av lagom arbetsbelastning
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa APO
• Lättare eller vanlig psykisk ohälsa; depression,
ångesttillstånd, stressrelaterade diagnoser
• Implicerar inte att alltid arbetsorsakade utan
handlingsinriktning oberoende av orsak
• Multifaktoriella orsakssamband privatliv,
arbetssituation, egna förmågor och förutsättningar
4
2015-09-16
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa APO
• De flesta är inte sjukskrivna
• De flesta blir bra inom 3 månader
• Vissa arbetsmiljöer och yrkesgrupper dominerar
statistiken; vård, skola, omsorg,
• Risk/friskfaktorer i arbetsmiljön är lika för män och
kvinnor
När det händer….
• Fas 1: Återhämtning och orientering
• Fas 2: ”Att bli kapten över sitt eget skepp…”
• Fas 3: Att navigera och vidmakthålla
5
2015-09-16
Utifrån det nuvarande kunskapsläget kan
följande slutsatser dras om insatser för APO
• Problemlösningsfokuserade samtal och terapier via FH
med tydlig inriktning mot åtgärder på arbetsplatsen kan
minska sjukfrånvaro och underlätta återgång i arbete
• Uppföljning både av den anställde och med arbetsplatsen
även efter att arbetsåtergång skett minskar risken för
återfall i sjukskrivning
Forts: Utifrån det nuvarande kunskapsläget…
• Minskning av symtom leder inte automatiskt till
arbetsåtergång. Arbetsplatsfaktorer är troligen av
större betydelse för arbetsåtergång än
sjukdomssymtom
• Förebyggande insatser via arbetsplatsen kan
förebygga lättare psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.
6
2015-09-16
Efterhjälpande åtgärder
• Arbetsmedicinsk utredning
• Noggrann diagnostik
7
2015-09-16
Sammanställning av diagnostiska- och
funktionsbedömningsinstrument
• vetenskapligt beprövade instrument vid diagnostik för
semistrukturerad intervju och självskattningsformulär
• Strukturerade utredningsmetoder för analys av
arbetets krav och individens förmåga
Forts. Efterhjälpande åtgärder
• Arbetsmedicinsk utredning
• Noggrann diagnostik
• Problemlösningsbaserade samtal
• Evidensbaserade råd till anställd
• Metoder för självhjälp
• Levnadsvanor/fysisk aktivitet
• Medicinering
• Utredning arbetsmöjligheter tillsammans med närmsta
chef –ADA, KOF; problemlösningsbaserad
samtalsmetodik
8
2015-09-16
Vid bedömning tänk på att:
Olika faktorer kan:
• Föregå besvären
• Utlösa besvären
• Vidmakthålla besvären
Forts. Efterhjälpande åtgärder
• Evidensbaserad information till chef
•Studier
Samsyn
påvisat
problem
och brist
insatser
hos de olika
har
att både
på tydlig
inblandadetillaktörerna.
anknytning
arbetsplatsåtgärder och
ensidigt betonade av terapi (ex arbets-KBT)
•för
Problemlösningbaserad
arbetsåtergång utan anknytning till
•besvär
Regelbunden
tät uppföljning
under minst 3 mån
kan påverka
funktionsförmåga
sjukskrivning
negativt
•och
Rehab
koordinator
• Undvik långtidssjukskrivning på heltid
9
2015-09-16
Arbetsplatsnära insatser
• Besök gärna arbetsplatsen; ha planeringsmöten på
arbetsplatsen, riskbedöm arbetsplatsen etc
Fråga den anställde (och chefen) om andra på
arbetsplatsen har liknande besvär
Genomgångar av arbetsmiljön kan visa på arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsbehov hos enskilda individer. Omvänt kan
individinriktad anpassning ge anledning till åtgärder för en allmän
förbättring av arbetsmiljön. Om brister i arbetsmiljön undanröjs bör
också antalet anställda som behöver arbetsanpassning och
rehabilitering minska.
AFS 1994:1
10
2015-09-16
Förebyggande och främjande
REDAN 1994…….
”Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering bör
organiseras så att problem hos arbetstagarna upptäcks så
tidigt som möjligt. Målet bör vara att hitta ett gemensamt
system för skadeförebyggande åtgärder genom anpassning
av arbetet och efterhjälpande åtgärder i form av
arbetsanpassning och rehabilitering.”
AFS 1994:1
11
2015-09-16
Verksamheten måste ha tydliga och tillämpbara policys och
riktlinjer så att chefer ges förutsättningar för att ta ansvar för :
 Riskanalys och förebyggande insatser
 tillfällig eller permanent anpassning av arbetet
Chefer måste ha kunskap om relationen arbete och hälsa samt
adekvata resurser och stöd:





Tidiga signaler och symptom på APO hos enskilda anställda.
Tidiga signaler på risk för APO i arbetsmiljön/organisationen
Vad det finns för främjande faktorer och redskap att ta hjälp av.
Hur man konkret ska agera.
Vikten av att agera snabbt.
Riskmarkörer/indikatorer
Individ:
Organisation:
• Minskat/lågt engagemang i arbetet
• Konflikter
• Höga arbetskrav
• Sänkt prestation (misstag, ej hålla
och arbetsplatsen
• Sänkt prestation (misstag, sänkt
kvalitet, ej hålla deadlines etc)
• Hög sjuknärvaro (den anställdes
hälsotillstånd har en negativ påverkan
på arbetsprestationen)
• Upprepad sjukfrånvaro/ många
långa sjukfall
• Minskad/låg kontroll över egna
arbetssituationen
• Störda relationer med närmsta
chef/arbetskamrater
deadlines etc)
• Upprepad sjukfrånvaro/ flera långa
sjukfall m psyk diagnos
• Hög sjuknärvaro (den anställdes
hälsotillstånd har en negativ påverkan på
arbetsprestationen)
• Minskad/låg kontroll över egna
arbetssituationen
• Minskat/dåligt arbetsklimat
• Störda relationer mellan närmsta
• Bristande/försämrad stresshantering chef/arbetskamrater
• Ej balans mellan arbete/privatliv
• Många med dålig balans
arbete/privatliv
12
2015-09-16
Chefers kompetens i frågan
• Nästan hälften av lärarna på utbildningar där framtida
chefer hämtas har inte tillräckliga kunskaper om
arbetsmiljöfrågor
• 62% tar inte upp arbetsmiljöfrågor i undervisning
• 56% av studenterna ansåg att arbetsmiljö var ointressant
eller ”likgiltigt”
Prevent 2012
Studier visar att utbildning för anställda i arbetsmiljö och
säkerhet ökar säkerhetsbeteenden både hos chefer och
medarbetare
Chefers arbetshälsa
Hur mår chefen…..?
Poäng
Björklund C m fl J Occup Environ
Med. 2013 Hierarchies of health
.
13
2015-09-16
Systematiskt arbetsmiljöarbete för hälsa och
säkerhet
• ger ökade kunskap och engagemang, ökat antal insatser och
minskat antal skador, minskad sjukfrånvaro samt ökad
produktivitet
Robson 2007, Systematic review, Safety science
• starkt stöd för positiv effekt när anställda aktivt medverkar och
engagerar sig i hälso- och säkerhetsarbetet .
• Mindre stöd för effekt av skyddskommittéer och liknande
Milgate (2002), Work
Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Survey feedback
14
2015-09-16
Kartläggning och återkoppling
• Framgångsrika åtgärder för förbättrad psykisk hälsa
använder organisatoriska strategier för att öka
deltagandet i beslutsfattandet och problemlösning,
• Vid kartläggningar;
Ställ frågor om endast det som du vill ta reda på och
har hjälp av för att uppfylla syfte och mål!
Använd vetenskapligt kvalitetssäkrade enkäter
Vetenskapligt kvalitetssäkrade frågeformulär
Använder du cykelhjälm?
Ja Nej Vet ej
12% Vet ej!!
•
•
•
•
•
•
Födelseår
Längd
Vikt
1955
52
3590
30
15
2015-09-16
Sammanställning av vetenskapligt prövade
kartläggningsinstrument
Vad är företagshälsans roll i detta?
• Tvärprofessionellt expertstöd vid utformning och
•
•
•
•
•
implementering av policys mm
Utbilda chefer
Kartläggning av psykosocial arbetsmiljö
Riskbedömningar
Föreslå och genomföra åtgärder på arbetsplatsen
Individuella åtgärder för medarbetare
16
2015-09-16
Att förebygga arbetsrelaterad APO
• Väl förankrade, kända, tydliga och användbara policys och
åtgärdsvägar/riktlinjer
• Kartlägg och åtgärda hinder för implementering av policys och
riktlinjer
• Kunskap om relationen arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
genom chefsleden
• Kunskap om tidiga signaler på arbetsrelaterad psykisk ohälsa
genom chefsleden
• Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbunden
kartläggning av psykosocial arbetsmiljö
• Riskanalys med uppföljande åtgärder enligt participativ
metodik/survey feedback
• Uppföljning
Alla behöver inte allt….
Anpassa till
• verksamhetens behov
• Syftet med insatsen
• Individens behov
17
2015-09-16
Arbetsmiljöekonomi; Interventioner på arbetsplatsen
AHA-studien, svenska förhållanden
• I genomsnitt en
10% förbättring
över tid av
arbetsförmåga
• Pay off tid ca 8
mån
• På 1 satsad
arbetstimme får
man i genomsnitt
3 arbetstimmar
tillbaka
• Upp till 5%
produktivitetsöknin
g
ISSA - studien 2011, internationellt
Prevention på arbetsplatsen ger 2 gånger pengarna tillbaka
Skomakarens barn……
• Arbetsmiljöproblem kostar mer i produktionsbortfall än
hälsoproblem
• i genomsnitt 38% prestationsnedsättning
• ledarskap och socialt klimat påverkar mest
Lohela Karlsson M., Bergström G. Björklund C., Hagberg J. Jensen I., Measuring Production Loss due to Health
and Work Environment Problems. JOEM, 2013
16
september
2015
36
18