1. No category

SID 1 (18)
2010-11-11
KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNING EN
INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN
Utbildningsinspektörer
SÖREN BERNHARDTZ
GUNNEL ERIKSSON
08-508 33 579
08-508 33 062
Rapport
från inspektion av
Äppelviksskolan
1-7 september 2010
Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693
Besöksadress Hantverkargatan 2F
www.stockholm.se
s
SID 2 (18)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................... 2
UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE ................................................................... 3
OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN .......................................... 3
BESKRIVNING AV SKOLAN ............................................................................... 4
SAMMANFATTANDE ANALYS ........................................................................... 4
SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA VERKSAMHETERS
STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN ......... 5
Föredömligt ..................................................................................................................... 5
Styrkor ............................................................................................................................. 5
Svagheter ......................................................................................................................... 5
Områden att utveckla ....................................................................................................... 6
RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE.......................................................................... 8
Utveckling sedan den senaste inspektionen ..................................................................... 8
Styrning, ledning och kvalitetsarbete .............................................................................. 8
Kvalitetsredovisning ........................................................................................................ 9
Kunskaper, utveckling och lärande................................................................................ 10
Kunskapsresultat ................................................................................................................... 12
Elevhälsa ............................................................................................................................... 13
Elever i behov av särskilt stöd ............................................................................................... 14
Samverkan och övergångar ................................................................................................... 14
Bedömning och betygssättning ...................................................................................... 14
Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar........................................ 17
Planer mot diskriminering och kränkande behandling .......................................................... 18
s
SID 3 (18)
UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE
Inspektions- och analysenheten utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar
barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att
 granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala1 styrdokument och
riktlinjer
 granska hur förskolan/skolan utvärderar sin egen verksamhet
 ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas
Vi genomför vårt uppdrag genom att
 läsa material som förskolan/skolan ger oss, men även material från andra källor (ex.
från Skolverket)
 intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors
verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn.
 observera verksamheten
Vi granskar också förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet. I
bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om
kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att
verksamheten utmärks av att den väl:




strävar mot och uppfyller nationella mål
svarar mot nationella krav och riktlinjer
uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex.
skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer)
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de
förutsättningar man har.2
Efter cirka ett halvt år följs inspektionen upp på olika sätt beroende på skolform.
OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN
Verksamheterna granskas ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt
på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra
områden om det finns starka skäl till det. De områden som inspekteras är följande:
1
2

Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Kunskaper, utveckling och lärande

Bedömning och betyg

Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar

Skolbarnsomsorgens specifika uppgifter
Vid inspektion av fristående skolor utgår inspektionen endast från nationella styrdokument.
Från Skolverkets verktyg ”BRUK – för kvalitetsarbete i förskola och skola”, s 8.
s
SID 4 (18)
BESKRIVNING AV SKOLAN
Äppelviksskolan är en kommunal grundskola med verksamhet i årskurserna 6-9
och ungefär 630 elever får sin utbildning där. Skolan har även kö, men på grund
av lokalbrist finns endast begränsade möjligheter att ta emot externa sökande.
Skolan ligger i Äppelviken i Bromma och elevernas socioekonomiska bakgrund är
homogen. Andelen elever med utländsk bakgrund är låg.
Skolan har under en lång rad år uppvisat goda kunskapsresultat.
SAMMANFATTANDE ANALYS
Äppelviksskolan är en väl fungerande skola där eleverna trivs och är trygga. Det
är ett gott studieklimat och såväl lärarna som eleverna har höga förväntningar på
varandra.
Rektorn har byggt upp en väl funderande organisation som bidrar till goda
kontakter mellan skolans ledning och arbetslagen. Det finns en uttalad ambition
vid Äppelviksskolan att alla elever ska nå minst betyget godkänt i alla ämnen. För
att möjliggöra detta har bland annat har en flexibel och effektiv elevvård byggts
upp. Rektorn genomför medarbetarsamtal med alla anställda och uppfattas som en
lyhörd och stödjande ledare.
Skolan kännetecknas också av en vilja till kontinuerliga förbättringar. Ett eget
kvalitetssystem har vuxit fram och olika åtgärder vidtas kontinuerligt för att
förfina detta. Personalen har en hög ambition att hela tiden vara uppdaterad på
förändringar och forskningsrön inom det pedagogiska området och deltar därför i
flera olika kompetensutvecklingsinsatser.
Eleverna upplever att det är god kvalitet på undervisningen och att lärarna är
skickliga pedagoger som ger dem utmaningar. I några ämnen upplever dock
eleverna att undervisningskvaliteten inte är den önskvärda. Elevernas ambition att
nå höga betyg kan ibland leda till stress och det är en utmaning för skolan att,
tillsammans med elever och föräldrar, utveckla arbetsformer som minskar
elevernas upplevelse av stress.
Skolan bör också analysera betygssättningen ur ett genusperspektiv. Flickorna har,
med undantag för något enstaka ämne, markant bättre betyg än pojkarna. Skolan
behöver analysera och hitta vägar att komma till rätta med denna stora obalans.
s
SID 5 (18)
SAMMANSTÄLLNING AV SKOLANS OLIKA
VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER,
BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN
Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat.
Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och
kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i
styrdokumenten. Sammanställningen av styrkor, svagheter, brister och
utvecklingsområden som vi gör i detta avsnitt är avsedd att ge en översiktlig bild
av vår bedömning av verksamheternas kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte
är möjligt att på ett kvantitativt sätt genom att jämföra sammanställningar i olika
rapporter med varandra avgöra hur bra olika enheter är i förhållande till varandra.
Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna som avgör det. Jämförelser
måste baseras på noggrann läsning av texten vid punkterna.
Våra bedömningar presenteras
MÅLUPPFYLLELSE.
utförligare
under
rubriken
RESULTAT/
Föredömligt
De punkter som nämns under denna rubrik har så god kvalitet att de kan tjäna som
föredöme för andra skolor:
 Skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd genomförs på ett
flexibelt sätt i en väl fungerande organisation.
Styrkor
Vår inspektion har visat att skolan har ett antal styrkor, bland annat dessa:
 Kvaliteten på undervisningen är i majoriteten av ämnena mycket hög.
 Lärarna har höga förväntningar på eleverna och eleverna har höga
förväntningar på lärarna.
 Skolan har bra kunskapsresultat och eleverna får utmaningar i sitt lärande.
 Skolan har skapat möjligheter för eleverna att läsa flera moderna språk.
 Skolan bedriver ett ambitiöst värdegrundsarbete och de allra flesta av
eleverna känner sig trygga och trivs på skolan.
Svagheter
Vår inspektion har visat att skolan har vissa svagheter, bland annat följande:
 Elevernas inflytande över det egna lärandet är begränsat.
s
SID 6 (18)
 Användandet av informations- och kommunikationsteknik behöver
utvecklas.
 Det finns stora skillnader i betygsresultaten mellan pojkar flickor.
 Ämnesövergripande och tematiska inslag sker endast i begränsad
omfattning.
 IUP (individuella utvecklingsplaner) med skriftliga omdömen har inte den
tydlighet som krävs.
 Planerna mot diskriminering och kränkande behandling är otydliga
avseende det främjande och förebyggande arbetet.
Områden att utveckla
Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter
som styrkor, men även från sådant som vare sig är att betrakta som styrkor eller
svagheter, bör prioriteras:
 Individuella utvecklingsplaner, IUP, med skriftliga omdömen
IUP- processen med skriftliga omdömen bör ses över och utvecklas så att
dokumentet blir levande och därmed mer användbara i elevernas vardag. De
skriftliga omdömena behöver tydliggöras så att det framgår vad eleven kan. I den
framåtsyftande delen av IUP:n behöver skolans ansvar för att eleven ska utvecklas
mot uppsatta mål tydligt framgå.
 Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling och arbetet
med dessa
Arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling behöver
utvecklas bland annat för en bättre förankring bland såväl elever som personal.
Det bör tydligt framgå hur det främjande respektive förebyggande arbetet bedrivs.
 Bedömning och betygssättning
Skolan behöver se över rimligheten i att betygen fördelas så olika mellan könen,
men även att betygen i teknik avviker så tydligt mot andra ämnen. Det finns också
anledning för skolan att se över varför i stort sett var fjärde elev har ett högre
slutbetyg i svenska och matematik än resultaten på de nationella proven i
respektive ämne. Det är viktigt att skolan ser till att betygen i idrott och hälsa sätts
i överensstämmelse med gällande bestämmelser.
 Ämnesövergripande arbete samt elevernas ansvar och inflytande
I enlighet med läroplanens intentioner behöver skolan utveckla undervisningen så
att det ges fler tillfällen för eleverna att arbeta ämnesövergripande. Detta kan även
bidra till att minska elevernas upplevelse av stress.
s
SID 7 (18)
 Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning
Skolan behöver synliggöra hur och när olika uppföljningar och utvärderingar ska
genomföras. De arbetssätt som skolan angett till sina åtaganden har inte varit
föremål för en revidering på flera år och därför bör skolan se över om dessa
fortfarande är aktuella. Där så är möjligt bör skolan också följa resultatutvecklingen över tid.
De analyser som görs i kvalitetsredovisningen bör utvecklas så att det
framkommer eventuella skillnader i kunskapsresultaten mellan pojkar och flickor.
Vilka resultat man nått i arbetet med barn i behov av särskilt stöd bör även
framkomma. Vidare bör kvalitetsredovisningen förtydligas så att det framgår vilka
resultat det förebyggande arbetet gett.
s
SID 8 (18)
RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE
Utveckling sedan den senaste inspektionen
Skolverket inspekterade Äppelviksskolan i mars 2007 och fann då att
undervisningen i många stycken var av god kvalitet. Måluppfyllelsen, mätt i
betyg, var mycket hög.
Skolverket fann även brister bland annat avseende elevens val, avgifter,
utvecklingssamtalen i årskurs 6 samt att skolan saknade en systematisk
uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 9.
Vidare fann Skolverket att åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner samt
kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen behövde förbättras.
Vid vår inspektion kan vi se att skolan har kommit till rätta med flertalet av de
påtalade bristerna. Vi ser också att de styrkor som lyftes fram av Skolverket även
kännetecknar skolan idag.
Stadens inspektörer besökte Äppelviksskolan i april 2004, men eftersom det gått
så lång tid sedan dess refererar vi inte till denna rapport.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Detta område granskas utifrån läroplanen (Lpo 94), förordningen om
kvalitetsredovisning inom skolväsendet och Skolverkets Allmänna råd och
kommentarer om kvalitetsredovisning, men även utifrån skollagen,
grundskoleförordningen samt utifrån Stockholms stads kvalitetsstrategi (ILS) och
skolplan för Stockholms stad3. Beträffande ledarskap granskar inspektionen inom
detta område främst skolledningens arbete medan övrig personals, främst lärares,
ledarskap granskas under Kunskaper, utveckling och lärande.
Rektors förmåga att ta ett tydligt ansvar för kvaliteten och utvecklingen av skolans
kärnverksamheter är betydelsefulla för en skolas utveckling. I det arbetet ingår ett
övergripande ansvar för skolans kvalitetsarbete, att prioriterade mål och åtaganden
systematiskt följs upp och utvärderas, att resultaten analyseras och bildar
utgångspunkt för utvecklingsinsatser. I detta arbete bör personal, elever och om
möjligt även vårdnadshavarna delta. I såväl Äppelviksskolans kvalitetsredovisning
som arbetsplan redovisas hur det systematiska kvalitetsarbetet på skolan bedrivs.
Det finns en tydlig ambition att hela tiden förbättra kvalitetsarbetet och därför har
skolan under ett antal år successivt utvecklat ett eget kvalitetssystem som
komplement till stadens. Enligt såväl arbetsplan som kvalitetsredovisning för
föregående läsår ”tänker” skolan i en årscykel för när och hur olika uppföljningar
och utvärderingar ska genomföras.
Äppelviksskolan har, i enlighet med stadens styrsystem, gjort åtaganden till den
politiska nämndens mål. Rektorns åsikt är att skolans åtaganden kan ses som en
”huvudfråga” som skolan arbetar med år från år, vilket medför att åtagandena är
desamma under en längre period. De prioriterade målen, liksom de åtaganden som
skolan gjort till dessa, följs upp och utvärderas i arbetslagen, men rektorn lyfter
även dylika frågor i samband med medarbetarsamtalen. De samlade resultaten
3
ILS och stadens skolplan används inte som utgångspunkt vid inspektion av fristående skolor.
s
SID 9 (18)
analyseras och utgör grund för skolans förbättringsarbete. Den utveckling som
skolan sett framkommer i kvalitetsredovisningen under rubriken ”Utveckling”.
De arbetssätt som skolan angett till åtagandena har, enligt rektorn, däremot inte
reviderats på ett antal år. Vår bedömning är att skolan behöver se över arbetssätten
och vid behov revidera dessa. Dessutom behöver skolan tydliggöra, i exempelvis
ett årshjul eller på annat lämpligt sätt, hur och när olika uppföljningar och
utvärderingar ska ske.
Som ett komplement till de uppföljningar som sker från stadens sida, bland annat i
form av enkäter har Äppelviksskolan, som tidigare nämnts, även utvecklat egna
uppföljnings- och utvärderingsinslag. Resultaten av dessa finns väl dokumenterade
sedan många år tillbaka. Vissa år har exempelvis elever och lärare besvarat
gemensamma enkäter, resultaten jämförts och gett underlag till förbättringar.
Denna typ av utvärderingar skapar också förutsättningar för att ta med eleverna i
analysen av resultaten. Andra år har bara skolans lärare genomfört en utvärdering.
I det utvecklingsarbete som skolan bedrivit är det naturligt att göra förändringar,
men vi vill likväl understryka vikten av att följa förändringar över tid.
Vi bedömer sammantaget att rektorn på Äppelviksskolan tar ansvar och leder
skolans kvalitets- och utvecklingsarbete samt involverar såväl personal som elever
i processen. Rektorn arbetar även för att öka vårdnadshavarnas delaktighet, men
anser att det inte är så lätt. Under det senaste verksamhetsåret har dock
föräldrarådet involverats i arbetet. Rektorn betonar även vårdnadshavarnas
möjlighet till delaktighet via skolwebben.
Vi bedömer att rektorn också har god kännedom om verksamheten och tar ansvar
för denna. Han har skapat en tydlig organisation med goda möjligheter till
kommunikation mellan skolans ledning och arbetslagen. Vi vill särskilt lyfta fram
att i respektive arbetslag ingår en företrädare för såväl skolans elevvårdsgrupp som
antimobbingteam. Rektorn uppfattas av personalen som en bra ledare, vilket
framkommer såväl i våra samtal med personal som i skolans egen utvärdering.
Dessutom betonar han vikten av kompetensutveckling för att ständigt förbättra
både det kunskapsmässiga som sociala arbetet i klasserna.
Kvalitetsredovisning
Skolans årliga kvalitetsredovisning ska vara ett led i den kontinuerliga
uppföljningen av verksamheten. Den ska innehålla en bedömning av i vilken
utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och vilka
åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Den ska även innehålla en
uppföljning och utvärdering av skolans planer mot diskriminering och kränkande
behandling.
Äppelviksskolans kvalitetsredovisning har utarbetats i enlighet med stadens
anvisningar i ILS-webben. Till respektive målområde görs en bedömning och
analys av resultaten. De resultat som skolan anger härrör från stadens
enkätundersökningar, olika resultatsammanställningar kompletterat med uppgifter
från det egna kvalitetssystemet. Vår uppfattning är att analyserna mestadels är bra,
s
SID 10 (18)
inte minst tack vare det underlag som skolan fått från sina egna uppföljningar.
Däremot anser vi att analysen under målområdet Kunskap och lärande/Bedömning
och betyg kan utvecklas vidare, så att resultaten för flickor och pojkar framgår,
men även att de resultat som skolan når i arbetet med barn i behov av särskilt stöd
synliggörs.
Den uppföljning och utvärdering av skolans planer mot diskriminering och
kränkande behandling som kvalitetsredovisningen ska innehålla saknar vissa delar
i relation till förordningen om kvalitetsredovisning (Se vidare området Normer
och värden - arbetet mot alla former av kränkningar).
Mot bakgrund av ovanstående bedömer vi att skolans kvalitetsredovisning till
stora delar är bra, men analyserna kan utvecklas inte minst avseende
kunskapsresultaten. Det är också viktigt att uppföljningen och utvärderingen av
skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling tydligt framgår att
den omfattar de åtgärder som genomförts under det gångna året samt vilka resultat
detta givit.
Kunskaper, utveckling och lärande
Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94),
Skolverkets Allmänna råd för fritidshem samt Stockholms stads skolplan.
Dessutom utgår inspektionen från tydligt bekräftade forskningsresultat med
relevans för dessa mål och riktlinjer.
Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger undervisningens
inriktning och ska styra all planering av undervisningen genom hela grundskolan.
Stockholms stads skolplan betonar bland annat vikten av att eleven möts av höga
förväntningar. Även forskning om framgångsrika skolor, har kommit fram till
betydelsen av att läraren har höga och samtidigt realistiska förväntningar på
eleverna.
På Äppelviksskolan har pedagogerna höga förväntningar på sina elever, men
eleverna ställer också krav på sina lärare. I skolans arbetsplan för läsåret 2009/10
finns ett åtagande ”Eleverna ska få utmaningar på sin nivå”. I våra samtal med
eleverna framkommer att de upplever att de får utmaningar och ser detta mestadels
som något positivt. Skolan har bland annat skapat förutsättningar att läsa moderna
språk samt avancerad matematik och engelska inom ramen för elevens val. Vi vill
också i detta sammanhang lyfta fram de utmaningar som eleverna får av skolans
specialpedagoger och de framsteg som eleverna når där. Vi vill samtidigt
understryka vikten av att utmaningarna, oavsett ämne och elev, anpassas till
respektive elevs förutsättningar för att så långt som möjligt undvika stress.
Läsning och skrivning är också ett område som skolplanen betonar och inte minst
den roll som skolbiblioteken spelar. Äppelviksskolans skolbibliotek är relativt
välutrustat med tillgång till både skönlitteratur och facklitteratur. Dessutom har
skolan klassuppsättningar av många olika titlar, vilket ger förutsättningar för
gemensamma läsupplevelser. Eleverna har även möjligheter att via skolbiblioteket
s
SID 11 (18)
eller på annat sätt välja böcker. Vid besök i klasserna har vi upplevt att lärarna
arbetar på ett strukturerat sätt med läsning och att läsupplevelser alltid bearbetas,
bland annat i form av muntliga och/eller skriftliga presentationer.
Elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift framkommer på ett tydligt sätt i
skoltidningen, MILO. Tidningen utgör ett valbart alternativ för eleverna i årskurs
åtta och nio inom ramen för elevens val. Den utkommer med ett nummer per
termin och innehåller artiklar där eleverna kritiskt, men sakligt och med
iakttagande av vad som är etiskt korrekt, granskar olika delar av
skolverksamheten. Tidningen är mycket uppskattad och reportagen av hög kvalitet
och ibland har reportagen även satt avtryck i organisationen. En artikel om
betygssättningen sett ur ett könsperspektiv har resulterat i livfulla diskussioner på
skolan. Kvaliteten på skoltidningen har också uppskattats från externt håll och
renderat olika priser. Vår uppfattning är att skoltidningen bidrar till att stimulera
lusten till lärande på skolan.
Som stöd för att utveckla skrivandet har även några pedagoger genomgått
utbildning i genrepedagogik4.
För att höja kunskapsnivån och elevernas intresse betonar kommunens skolplan att
undervisningen i matematik och naturorienterande ämnen ska ha hög kvalitet.
Under besök i verksamheten har vi sett många goda undervisningssituationer i
matematik. Vi ser lärare som diskuterar matematiska problem med eleverna och i
dessa samtal har lärare och elever gemensamt kommit fram till att det många
gånger finns olika sätt att lösa en uppgift. För de elever som behöver extra
utmaningar finns, som nämnts tidigare, också möjlighet att välja avancerad
matematik, även det inom ramen för elevens val.
Skolan har välutrustade lokaler för undervisning i naturorienterande ämnen och vi
har sett exempel där eleverna tränat förmågan att lösa problem genom att iaktta
och reflektera över händelseutvecklingen vid laborativa inslag.
Användningen av informations och kommunikationsteknik ses också som ett
viktigt område i skolplanen. Av skolans arbetsplan för verksamhetsåret 2009/10
framgår en viss oro avseende vilka budgetmässiga effekter införande av GSIT
kommer att medföra. Vid vårt besök på skolan har vi bland annat noterat att
skolans interaktiva skrivtavlor inte används beroende på att anslutningen till GSIT
inte medger detta. Enligt vår bedömning, är det inte tillfredsställande att skolans
pedagogiska utrustning inte kan nyttjas. I stadens brukarundersökning från 2010,
ger eleverna vid Äppelviksskolan lågt värde för påståendet ”Jag använder ofta
dator i skolarbetet när jag är i skolan”.
Vi vill sammanfattningsvis särskilt lyfta fram den pedagogiska skicklighet som
flertalet av lärarna visar och den höga kvaliteten på undervisningen. Eleverna
betonar också att de i stort är mycket nöjda med utbildningen, men det finns också
4
Genrepedagogik handlar om olika sätt att skriva, beroende på vilket ämnesområde man skriver
om.
s
SID 12 (18)
områden där de inte upplever att undervisningskvaliteten är tillfredsställande.
Detta kommer vi att behandla under området Bedömning och betygssättning.
Det behövs, enligt forskning, vissa kompetenser för att lärare framgångsrikt ska
kunna bidra effektivt till elevernas lärande. Utöver den didaktiska5 kompetensen,
krävs en relationell6 kompetens samt att läraren ska ha förmåga att leda arbetet i
klassen. En kunskapsöversikt från Skolverket ”Vad påverkar resultaten i svensk
grundskola (2009) lyfter fram ovan beskrivna forskningsresultat.
I flertalet av de lektionsbesök vi genomfört på Äppelviksskolan har vi observerat
att de flesta av skolans lärare organiserar arbetet så att elevernas lärande
stimuleras. Lärarna har även en god social relation med eleverna och de leder
arbetet i klasserna på ett tydligt sätt.
På Äppelviksskolan påbörjade några pedagoger förra läsåret en utbildning i lokal
pedagogisk planering, LPP, Vid tidpunkten för vårt besök på Äppelviksskolan
pågick dock, enligt lärarna, inget sådant arbete. Rektorn uppgav dock att det arbete
som krävs innan de nya kursplanerna träder i kraft kommer att innebära en sådan
planering. I Skolverkets Allmänna råd om den individuella utvecklingsplanen,
IUP, anges att ”de nationella kursplanerna ska konkretiseras och utvecklas lokalt
på ett sådant sätt att det klargörs vad undervisningen ska innehålla och hur den ska
utformas för att leda mot de nationella målen.
Vi har dock vid lektionsbesök sett många exempel på att kursplanerna
konkretiserats så att det såväl framgår vad arbetet innehåller som hur det ska
bedömas. Det arbete som lärarna redan gjort kommer säkerligen att utgöra en bra
grund i det kommande arbetet med lokal pedagogisk planering men anpassat till
de nya kursplanerna (se vidare avsnittet Bedömning och betygssättning).
Kunskapsresultat
Mål att uppnå beskriver den mininivå av kunskaper som skolan ansvarar för att
eleverna ska utveckla. Elevernas slutbetyg kan ses som ett mått på hur väl skolan
lyckats med uppdraget att alla elever ska nå målen, det vill säga minst betyget
godkänt i alla ämnen. Nedanstående tabell visar resultaten för Äppelviksskolan
under en treårsperiod.
5
Didaktisk kompetens innebär att läraren måste i relation till innehållet i undervisningen ha hög
kompetens både i det enskilda ämnet, men även den generella undervisningsprocessen.
6
Relationell kompetens innebär att läraren måste besitta kompetens att upprätta en social relation
med de enskilda eleverna.
s
SID 13 (18)
Andelen elever behöriga till gymnasieskolan, andel med betyg i alla ämnen och
meritvärde (Inom parentes anges SALSA7- värdet).
Andel behöriga till
gymnasieskolan
Andel med betyg i
samtliga ämnen
Meritvärde
2007
99,3
2008
100
2009
100
93,5
(91)
249,5
(241)
95,9
(95)
266,0
(247)
96,1
(99)
268,3
(253)
Källa: Skolverket
Vid vårt besök på Äppelviksskolan var den nationella statistiken för 2010 inte
klar, men vi har tagit del av skolans betygskataloger. Dessa visar på fortsatt goda
kunskapsresultat.
Slutbetygen vid Äppelviksskolan, som redovisas i tabellen ovan, har ur samtliga
tre aspekter (andel behöriga till gymnasieskolan, andel med fullständigt betyg och
meritvärde) förbättrats under den redovisade treårsperioden. Den inställning, att
alla elever ska nå minst betyget godkänt, som präglar arbetet på Äppelviksskolan
anser vi vara en av förklaringarna till de goda resultaten. Vi har också ovan i
rapporten beskrivit den pedagogiska skicklighet som vi sett hos många lärare.
Detta i kombination med elevernas studiemotivation är också förklaringsfaktorer.
Vår bedömning är att Äppelviksskolan lyckas mycket väl med det nationella
kunskapsuppdraget att alla elever ska nå minst ”mål att uppnå” i varje ämne.
Elevhälsa
I Äppelviksskolans elevvårdsteam ingår rektor, skolsköterska och
specialpedagoger8. Samtliga specialpedagoger har själva undervisning i klass och
tillhör organisatoriskt ett arbetslag, vilket skapat snabba processer från det att
signaler om stödbehov uppkommit till dess att stödinsatser genomförs. Teamet har
också utarbetat ett stödmaterial, riktat till samtliga lärare, för att få en enhetlig syn
på hur arbetet med elever i behov av stöd ska bedrivas. I detta material finns bland
annat nämnt vad läraren behöver beakta om någon elev har dyslexi,
koncentrationssvårigheter eller annan funktionsnedsättning. Skolan genomför
också olika screeningar och har bra utbyte med avlämnande skolor i syfte att
identifiera vilka elever som har behov av stödinsatser.
7
Modellberäknade betygsvärden (SALSA) tas fram med hänsyn till föräldrarnas sammanvägda
utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands samt andel elever födda i Sverige med
båda föräldrarna födda utomlands.
8
Alla pedagoger i teamet har en lärarutbildning, men några av dem är ännu inte klara med
specialpedagogutbildningen. Här används begreppet specialpedagog.
s
SID 14 (18)
Vid elevhälsoteamets veckovisa möten behandlas elevhälsofrågor i enlighet med
det ansvar som teamet har. Beslut som fattas vid mötena dokumenteras och när
behov så föreligger genomförs elevvårdskonferens.
Elever i behov av särskilt stöd
Om det framkommer att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska behovet
utredas och ett åtgärdsprogram upprättas i vilket skolan beskriver de insatser som
ska göras. För berörda elever upprättas alltid åtgärdsprogram. Ibland är det
undervisande lärare och vid andra tillfällen elevvårdsteamet - allt i enlighet med
den ansvarsfördelning som anges i det ovan nämnda stödmaterialet. De
åtgärdsprogram vi tagit del av uppfyller grundskoleförordningens krav. Det stöd
eleverna får är, enligt vår bedömning, av hög kvalitet och resultaten av vidtagna
åtgärder följs upp. Vi vill särskilt lyfta fram den flexibilitet som kännetecknar
specialpedagogernas arbete. Vår bedömning är att elever i behov av särskilt stöd
får stödbehovet tillgodosett liksom att åtgärdsprogram av god kvalitet upprättas.
Sammantaget bedömer vi att den specialpedagogiska verksamheten vid
Äppelviksskolan är föredömlig och kan utgöra exempel för andra skolor.
Samverkan och övergångar
En av specialpedagogerna har, inför årskurs 6, kontakt med avlämnande skola för
att få kännedom om eventuella stödbehov. Äppelvisksskolan tar även del av de
kunskapsprofiler som avlämnande skola upprättat efter genomförda nationella
prov i årskurs 5.
Vid övergång från årskurs 9 till gymnasieskolan förekommer det att någon elevs
vårdnadshavare önskar att specialpedagogen ska överlämna information om
eleven till mottagande gymnasieskola.
Bedömning och betygssättning
Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpo 94),
Skolverkets Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygssättning och
Handlingsplan för rättssäker och likvärdig betygssättning samt utifrån Stockholms
stads skolplan. Granskningen av bedömning och betyg ska ske på ett sådant sätt
att det framgår att området i teori och praktik är nära kopplat till området
Kunskaper. I detta avseende utgår granskningen också från vissa allmänt
accepterade forskningsresultat.
De skriftliga omdömen som upprättas inför utvecklingssamtalen bör ha en
formativ funktion, vilket innebär att de beskriver såväl vad eleven kan och vad
som eleven behöver utveckla vidare och hur detta kan stimuleras. Forskare, som
exempelvis Paul Black och Dylan William9 har också visat att formativ
bedömning leder till bättre resultat. För svagpresterande elever blir resultaten
signifikant bättre. Att eleverna involveras i bedömningsprocessen har också visat
sig ha effekter på lärandet.
9
Black, Paul och William, Dylan, In the black box: raising standards through classroom
assessment (1998)
s
SID 15 (18)
De skriftliga omdömena är en del av elevens individuella utvecklingsplan, IUP,
och upprättas i alla ämnen som eleven fått undervisning i. De exempel på
skriftliga omdömen som skolan delgivit oss saknar till stora delar information om
vad eleven kan, men däremot anges vad eleven behöver utveckla. I samband med
utvecklingssamtalen upprättas också den andra delen, den framåtsyftande
planeringen, av elevens IUP. Denna ska innehålla realistiska målsättningar för
eleven och konkret beskriva vilka insatser som ska göras av skolan och vad elev
och vårdnadshavare kan göra för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. Den
framåtsyftande planeringen i elevernas IUP som vi tagit del av är utformade på ett
sådant sätt att ansvaret lagts på eleven, men däremot är skolans ansvar otydligt.
Vår bedömning är att såväl de skriftliga omdömena som den framåtsyftande delen
av elevernas IUP är ett utvecklingsområde för Äppelviksskolan.
Eleverna vid skolan blir naturligtvis bedömda vid andra tillfällen än när de
skriftliga omdömena skrivs. Här har vi fått flera exempel på formativ bedömning,
I Stockholms stads skolplan anges också att alla elever har rätt till ett betyg som på
ett rättvist sätt speglar deras kunskapsnivå. De elever vi samtalat med upplever att
vissa lärare på ett tydligt sätt informerar om mål och kriterier. De upplever också
att betygen i de flesta fall speglar deras kunskapskvaliteter. Eleverna anser
däremot att betygssättningen i bland annat idrott och hälsa inte är rättvis. De anger
att idrottslärarna betygssätter resultaten på ett konditionstest som innebär att
eleverna ska springa en viss sträcka. Den tid eleven har avgör vilket betyg de får
på detta moment. Vi vill därför uppmana skolan att granska om det finns stöd i
kursplanen för en sådan bedömning och om man kommer fram till att det inte gör
det ändra bedömningsrutinerna. Dessutom genomförs enligt elever testet på ett
sådant sätt att många elever känner sig kränkta.
I övrigt har lärarna på Äppelviksskolan kontinuerliga bedömningsdiskussioner
såväl i arbetslaget som med ämneskollegor. Syftet med de nationella proven i
årskurs 9 är att de ska användas för att bedöma elevens kunskapsutveckling och
som stöd för betygssättning. De nationella proven rättas därför av annan lärare än
den undervisande, vilket är i enlighet med skolplanens intentioner.
Nedanstående tabell visar på relationen mellan resultat på nationella prov och
elevernas slutbetyg sig på Äppelviksskolan.
Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 vid Äppelviksskolan 2009
Svenska/svenska
som andraspråk
Matematik
Engelska
Lägre slutbetyg jämfört med
provbetyget i procent
1,3
0,6
2,6
Samma slutbetyg jämfört med
provbetyget i procent
75,8
75,3
88,2
Högre slutbetyg jämfört med
provbetyget i procent
22,9
24,0
9,2
s
SID 16 (18)
Källa: Skolverket
Av tabellen framgår att nästan var fjärde elev har fått ett högre slutbetyg än
resultatet på nationella provet i svenska/svenska som andraspråk och matematik. I
jämförelse med såväl riket som skolorna i kommunen har Äppelviksskolan större
avvikelse, men i engelska är den däremot lägre.
Vid vårt besök på skolan var den nationella statistiken avseende nationella prov
och slutbetyg för 2010 inte klar. Däremot har vi tagit del av skolans egen
sammanställning av de nationella proven. Av denna framgår att 95 procent av
eleverna nådde minst betyget Godkänt i svenska, 97 procent i engelska och 94
procent i matematik. Hur slutbetygen förhåller sig till resultaten på de nationella
proven är en uppgift som skolan bör ta tag i så snabbt som dessa resultat
publiceras.
Vid granskning av betygen är det också viktigt att se hur betygsstegen fördelas i
olika ämnen, vilket illustreras i tabellen nedan.
Slutbetyg i årskurs 9 vid Äppelviksskolan 2009.
Siffrorna anger andel elever som nått respektive betygssteg.
Betygsfördelning 2009 - Äppelviksskolan
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
G
VG
MVG
ENM
bl eng hk idh ma spv spv mu bi
ev spv
fy
ke
sl
ge
hi
re
sh sv
tk
Källa: Skolverket
Av sammanställningen framgår att i stort sett alla elever fick slutbetyg i samtliga
ämnen 2009. Vidare var det många elever som nådde det högsta betygssteget,
Mycket Väl Godkänt (MVG). I vissa ämnen är det väldigt hög andel elever med
MVG – bland annat i teknik, engelska samt moderna språk inom ramen för
elevens val. I det sistnämnda fallet bör det dock observeras att antalet elever är
litet och därför är resultaten i detta avseende inte jämförbara med övriga ämnen.
s
SID 17 (18)
Av Skolverkets statistik går även att utläsa hur olika betygssteg fördelas mellan
könen. En sådan jämförelse visar att det är flickorna som i hög utsträckning får
MVG, vilket också ger utslag på meritvärdet. År 2009 var meritvärdet för
flickornas del 285,3 poäng och för pojkarna 253,2 poäng.
Av skolans betygskatalog för 2010 framgår bland annat att cirka 85 procent av
eleverna fick MVG i teknik, vilket måste betraktas som anmärkningsvärt. Vidare
finns det fortsatt stora skillnader i betyg mellan pojkar och flickor ibland annat
ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.
Vi bedömer att Äppelviksskolans kunskapsresultat är goda, men skolan behöver se
över rimligheten i att betygen fördelas så olika mellan könen och att betygen i
teknik avviker så tydligt. Det finns också anledning för skolan att se över varför i
stort sett var fjärde elev har ett högre slutbetyg i svenska och matematik än
resultaten på de nationella proven i respektive ämne.
Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar
Detta område granskas utifrån skollagen och Diskrimineringslagen (2008:571)
samt Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja
likabehandling, men även i hög grad utifrån läroplanens (Lpo 94) värdegrund och
dess avsnitt Normer och värden samt utifrån allmänt accepterade forskningsrön
med relevans för området.
Diskrimineringslagens krav är att skolorna ska bedriva ett främjande arbete som
syftar till att stärka respekten för allas lika värde. Det arbetet ska omfatta alla
diskrimineringsgrunder och utgöra en naturlig del i den dagliga verksamheten.
Det förebyggande arbete som anges i skollagen syftar till att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. För att skolans arbete ska
vara förebyggande krävs att insatserna bygger på en kartläggning av vilka behov
som finns på skolan. Utifrån vad kartläggningen visat ska mål för årets arbete
anges.
Stockholms stads brukarundersökning, som numera genomförs årligen, innehåller
bland annat frågor om elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. I
undersökningen våren 2010 uppgav 94 procent av eleverna i årskurs 8 att de kände
sig trygga. Av tidigare undersökningar har det dock framgått att eleverna i årskurs
6 inte upplevt samma grad av trygghet som de äldre eleverna. Därför har skolan
lagt ner ett omfattande arbete för att skapa förutsättningar för att alla 6:or ska
fungera väl tillsammans och känna sig trygga. Bland annat har tid avsatts för att
utveckla ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt bland pedagogerna. Lärarna
bestämmer vilka elever som samarbetar och elevernas placering i klassrummet.
Alla elever har också mappar i respektive ämne och i dessa ligger allt
undervisningsmaterial samlat. Även skolans omorganisation med fler arbetslag
samt målsättningen att hålla elevantalet per klass till cirka 24 elever är tänkta att
bidra till, bland annat, ökad trygghet.
Även i våra samtal med eleverna framkommer att de känner sig trygga och att det
råder ett respektfullt förhållningssätt mellan vuxna och elever. Det är också vår
s
SID 18 (18)
upplevelse att skolan lyckat väl i arbetet med att skapa ett gott klimat som präglas
av ömsesidig respekt.
Planer mot diskriminering och kränkande behandling
Enligt lagstiftningen ska skolan skriva två planer; en likabehandlingsplan som
utgår från diskrimineringslagen och en årsplan mot kränkande handlingar som
utgår från skollagen, kap 14 a. Planerna kan skrivas ihop till en, men det ska
tydligt framgå vad som är vad.
Äppelviksskolans plan, av skolan benämnd likabehandlingsplan, reviderades i
april 2009. Av planen framgår också att den ska utvärderas inför varje nytt läsår
och revideras vid behov. Vid vårt besök var årets planer på väg att färdigställas.
Den ännu gällande planen saknar en tydlig koppling mellan kartläggning och
planerade åtgärder/aktiviteter för året samt en uppdelning av det främjande och det
förebyggande arbetet. Förankringen har också varit svag bland eleverna.
Utvärdering av de åtgärder som vidtagits under ska ingå i nästa års plan och i
kvalitetsredovisningen.
Stockholm den 27 september 2010.
Sören Bernhardtz
Gunnel Eriksson