Norrmejerier årsredovisning
11 Norrmejerier årsredovisning 2011 NYCKELTAL Likviditet % Soliditet % Insatskapitalets andel i % av eget kapital 200 – 50 – 50 – 180 – – – 160 – 40 – 40 – 140 – – – 120 – 30 – 30 – 2007 200820092010 2011 Kostnader i % av omsättning 2007 200820092010 2011 2007 200820092010 2011 Investeringar och avskrivningar på anläggningar, mkr Antal leverantörer Medelinvägning, ton 100 – 100 – 80 – – 60 – 50 – 40 – – 20 – 0 0 20092010 2011 Inköp fr producenter Förs kostn. Övr kostn sålda varor Adm kostn. 1 400 – – 420 1 200 – – 400 1 000 – – 380 800 – – 360 600 – – 340 400 – – 320 200 – – 300 0 0 2007 200820092010 2011 2007 200820092010 2011 Investering Tillgångar, kkr Avskrivning Antal leverantörer under året Medelinvägd ton/leverantör Eget kapital och skulder, kkr Eget kapital plus obeskattade reserver (efter skatt), kkr 380 – 900 000 – 900 000 – 360 – – – 300 – 600 000 – 600 000 – 240 – – – 180 – 300 000 – 300 000 – 120 – – – 60 – 0 0 2007 200820092010 2011 0 2007 200820092010 2011 Anläggn tillg Kortfr fordr Eget kapital Långfr skulder Finans anl tillg Kassa, bank Obesk reserver Kortfr skulder Varulager 02 Avsättningar 2007 200820092010 2011 Insatskapital Fritt eget kapital Reservfond Obesk reserver Vår vision ”Vi gör gott för Norrland” Vårt motto ”Gör gott” Vårt motto fungerar tvärs genom hela värdekedjan. Det är en förlängning av vår vision. Vi ska erbjuda våra norrländska konsumenter och kunder produkter med hög kvalitet och god smak. Vi ska skapa förutsättningar för en lönsam och livskraftig mjölkproduktion i Norrland. Vi ska bidra till lokal sysselsättning. Vi ska värna om vår norrländska natur och våra öppna landskap. ”Gör gott” förmedlar ett positivt värde samtidigt som det också ger trygghet och valfrihet. Verksamheten Sammanfattning och nyckeltal........................... 2 Ordförande har ordet........................................ 4 Vd har ordet....................................................... 7 Marknad och trender....................................... 10 Hållbarhetsredovisning Norrmejeriers miljöarbete................................ 14 Norrmejeriers uppförandekod......................... 18 Norrmejeriers arbetssätt................................... 22 Ekonomi Förvaltningsberättelse...................................... 24 Resultaträkningar............................................. 25 Balansräkningar................................................ 26 Kassaflödesanalys............................................. 28 Bokslutskommentarer...................................... 29 Noter............................................................... 30 Revisionsberättelse........................................... 34 Styrelse och revisorer........................................ 36 Företagsledning................................................ 38 Adresser............................................................ 39 3 2011 ORDFÖRANDE HAR ORDET ”Norrmejerier firar 40 år med stärkta positioner” 2011 blev ett ovanligt spännande och händelserikt år. Mejerikartan har ritats om på ett sätt som innebär både nya möjligheter och utmaningar. Norrmejerier har också firat 40 år som mejeriförening och på många sätt är det en stolt och stark 40-åring som går in i ett nytt år. Fusionen mellan Arla och Milko godkändes av Konkurrensverket och hur detta kommer att påverka oss vet vi inte säkert. Det vi vet är dock att Norrmejerier växte sig starkare genom att flera före detta Milko- bönder blev medlemmar hos oss under hösten. I dag levereras i stort sett all mjölk norr om Härnösand till Norrmejerier. Nu ser vi att ytterligare stora förändringar är på gång inom mejeribranschen. I ljuset av allt detta känns det bra att veta att Norrmejerier står på en stabil grund och att jag som norrländsk mjölkbonde tillhör en mejeriförening med stark lokal förankring där norrländsk mjölk är viktig för konsumenten. Utvecklingen på mejerimarknaden Enligt OECD:s och FAO:s Outlook-rapport kommer mjölksektorn att vara en av de snabbast växande marknaderna. Efterfrågan på mjölk och mejeriprodukter väntas öka. Framför allt i Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien, men även på mogna marknader som EU, USA och Ryssland. De kommande tio åren ser goda ut för mejeribranschen, priserna på mejeriprodukter bedöms därför bli h ögre under 2011 till 2020, jämfört med de föregående tio åren enligt Svensk Mjölk. Det är glädjande nyheter, inte minst eftersom mjölkkonsumtionen i Sverige minskar sedan många år. Mest minskar den tyvärr i Norrland som ändå 04 ligger över riksgenomsnittet i konsumtion. Det är dock med viss oro vi ser att mjölkförsäljningen s tadigt minskar och därför är uppslutningen av butiker och konsumenter i Ångermanland med ökad försäljning på vår nya hemmamarknad väldigt viktig. Mjölkinvägningen i Sverige minskar, men det finns undantag. Under 2011 har den ökat i åtta av 21 län och det är glädjande att se att den har ökat mest i Norrbottens län. Lönsamheten varierar också stort mellan mjölkföretag i landet och flera mjölkföretag i Sverige har i dag en mycket allvarlig ekonomisk situation. Norrmejeriers mål 2011 har varit att hålla avräkningspriset på en stadig, jämn nivå hela året och det känns bra att kunna konstatera att vi klarade det. Ett stabilt mjölkpris är viktigt för oss mjölkbönder för att vi ska kunna få arbetsro och kunna planera vår verksamhet och de investeringar vi måste göra i våra mjölkföretag utifrån en stabil ekonomi. Vi har dessutom kunnat göra flera tilläggsutbetalningar i slutet av året. Svensk Mjölk I samband med Skånemejeriers begärda utträde ur Svensk Mjölk, vilket senare togs tillbaka, så väcktes frågor kring vårt medlemskap och kostnaderna som är förknippade med det. Min övertygelse är att mejeribranschen gynnas av en egen branschförening, mjölken skulle troligen annars marginaliseras i en ORDFÖRANDE HAR ORDET 2011 större organisation. En branschförening ska givetvis företräda hela branschen. Svensk Mjölk står för en bred kunskap kring mjölkföretagande och mjölk som livsmedel. Även när det gäller kontakter med politiker och opinionsbildare och den mjölkinformation som erbjuds allmänheten har Svensk Mjölk hög trovärdighet. Vi på Norrmejerier satsar drygt 3 öre per kilo mjölk till Svensk Mjölk, då inkluderas även forskningsanslag till Svensk Lantbruksforskning. Det är väl investerade pengar. En stolt 40-åring I år fyller Norrmejerier 40 år – en stolt, stabil och modern mejeriförening med ovanligt brett varumärkessortiment för sin storlek och dessutom med sikte på en växande export. Norrmejeriers styrka är att vi vilar på två stadiga ben; våra riksvarumärken och våra lokala mejeriprodukter. Det är det som gör oss till en stark aktör trots att vi i sammanhanget egent ligen är ganska små. Vi möter konkurrens från de andra m ejeriföretagen, men också från butikernas egna varumärken. Norrmejeriers lansering av Norrgott i höstas är ett tydligt exempel på hur starkt vårt varumärke är hos våra konsumenter. Trots att Norrgott innebär insteg på ett helt nytt produktsegment för Norrmejerier lyckades vi på kort tid ta stora marknadsandelar från konkurrenternas välkända produkter. Ett starkt stöd som vi måste förvalta Vi har alltid upplevt att vi har ett starkt stöd hos våra konsumenter. Vi vet att det finns ett stort engagemang för Norrmejerier och oss mjölkbönder och för vad vi gör för Norrland. Intresset för lokalproducerade mejerivaror är stort i Norrland och det är omsorg om jobben och möjligheten att påverka framtiden i regionen som har betydelse när man väljer i butiken. Det visar den undersökning som Handelns Utredningsinstitut gjorde på uppdrag av Norrmejerier i våras. Som mjölkbonde är engagemanget från våra konsumenter ett starkt stöd och det är glädjande att många ser sambandet mellan norrländsk mjölk och arbetstillfällen i vår del av landet. Det är också spännande att intresset för mjölk råvarans ursprung fortsätter att öka. Detta ställer förstås också höga krav på oss som mjölkbönder. Årets betessläpp hade rekordmånga besökare. På min gård i Soukolojärvi utanför Övertorneå mötte jag nyfikna barn och vuxna som fick se lyckliga norrländska kor släppas ut på bete. Intresset och förtroendet är något vi förtjänar genom att fortsätta att sköta våra gårdar och djur på bästa sätt. Ny medlemsavdelning Under året har Producenttjänst knoppats av och fusionerats med det rikstäckande Växa Sverige, samtliga anställda i Producenttjänst erbjöds anställ- 05 2011 ORDFÖRANDE HAR ORDET ning i den nya organisationen. Kvar på Norrmejerier finns nu en mindre del som kallas Medlemsavdelningen. Vår nya Medlemsavdelning ska arbeta med att utveckla den goda kontakten mellan gårdar och mejerier på ett annat plan, för det är viktigt att den länken finns och fungerar bra på en vardaglig basis. Mjölkproduktion ska löna sig Norrmejeriers styrelse och fullmäktige har under hösten 2011 arbetat med något vi kallar för ”rådslag för framtiden”. Vi har diskuterat och räknat på olika scenarier om hur vi långsiktigt ska kunna stärka vår förmåga att på sikt ge ett stabilt baspris för mjölken med utgångspunkt i de stora investeringar vi nu gör. 06 Vår utgångspunkt är att mjölkproduktion i Norrland ska löna sig och vi kommer att fortsätta arbeta aktivt med att stimulera till höga avräkningspriser och ge våra bönder bästa tänkbara förutsättningar. Vi känner oss väl rustade att gå in ett nytt år, med nya förutsättningar och att fortsätta göra gott för Norrland. Henrik Wahlberg, styrelsens ordförande VD HAR ORDET 2011 ”Stabilt Norrmejerier på turbulent marknad” 2011 har varit ett omvälvande år, både i mejeribranschen och för Norrmejerier med rekordmånga produktlanseringar, storsatsning i Burträsk och inte minst etableringen i Ångermanland som gett oss både nya mjölkbönder och konsumenter. 2011 blev ett turbulent år för mejeribranschen. Fusionen mellan Arla och Milko samt Skånemejeriers utveckling har riktat strålkastarna mot hela MjölkSverige. Lågkonjunkturen har påverkat handeln negativt. HUI meddelade i december att utsikterna för detaljhandelns försäljningsutveckling är svaga. Innevarande år kommer att summera till den svagaste försäljningsutvecklingen på femton år även om det ser något bättre ut för dagligvaruhandeln. Därför är det extra roligt att kunna konstatera att Norr mejerier, samtidigt som vi fyller 40 år, lägger ännu ett framgångsrikt år bakom oss. dukter till deras butiker. Det här ger oss förutsättningar att erbjuda ännu fler norrlänningar lokala mejeriprodukter även i framtiden. Ångermanland ny hemmamarknad När Norrmejerier i juni meddelade att vi väl komnade alla mjölkbönder i Ångermanland att söka medlemskap i föreningen var intresset bland de ångermanländska bönderna stort. Nu levereras i princip all mjölk som produceras norr om Härnösand till Norrmejerier. Det innebar en ökning med cirka 9 miljoner kg mjölk från Ångermanland. I Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner är Norrmejerier den enda lokala mjölkleverantören. I början av sommaren undertecknades också avtal med Coop Nord i Ångermanland som innebar att Norrmejerier blev huvudleverantör av mejeripro- Hållbarhet – en framgångsfaktor Medvetandet om miljö- och klimatfrågor och vårt behov av en omställning till en mer hållbar ekonomi kommer enligt Svensk Handels trendrapport att få genomslag i alla led de närmaste åren. Från produktion, transporter och paketering till utbud och utformning av butikerna. Konsumenterna kommer inte enbart att bedöma företagen efter kvalitet och pris utan även genom mjuka faktorer som miljö, klimat, rättvisa och hälsosamma produkter. Att miljöfrågor är högt prioriterade för Norr mejerier är känt. Vi arbetar ständigt med att minska företagets klimatpåverkan, Norrmejeriers övergri- Lanseringsrekord Att ständigt förnya produktsortimentet är en viktig framgångsfaktor för Norrmejerier. Konsumenterna förväntar sig variation och förnyelse och konkurrenterna lanserar hela tiden nya produkter. 2011 blev ett rekordår för Norrmejerier sett till produktlanseringar. Omkring 40 nya Norrmejerierprodukter nådde de norrländska butikshyllorna under året. 07 2011 VD HAR ORDET pande miljövision är att vara det ledande kretsloppsmejeriet. 2011 har vi fokuserat vårt arbete mot ställda mål inom områdena transporter, energi, avfall, kemikalier och det öppna norrländska landskapet. Samdistribution – viktigt för Norrland Att minimera miljöbelastningen från våra transporter är en stor uppgift. Vi hämtar vår mjölkråvara från mjölkgårdar i Norrland med långa intransporter som följd. Därför är det strategiskt viktigt för oss att själva kunna styra uttransporterna av våra produkter. Vi måste kunna leverera färska mejeriprodukter till hela Norrland enligt den turtäthet som våra kunder vill ha. Vi valde därför att från och med 1 januari 2011 intensifiera arbetet med utvecklingen av samdistributionen i ett eget bolag, Lincargo. Detta beslut bottnar i såväl affärsmässiga som miljömässiga avväganden. Vårt mål är att ännu fler företag ska använda sig av våra transporter för att nå ut med sina varor i Norrland. Under året har också vår nya samdistributions central i Lycksele tagits i bruk. Bygget som innebar en investering på cirka 10 miljoner kronor invigdes i början av 2011. Samdistributionscentralen är ett nav i det nät som förser Norrlands inland med färska mejeriprodukter och livsmedel varje dag. Centralen gör Norrmejerier till en trygg distributionspartner för många livsmedelsföretag som inte har egna resur ser att nå ut till inlandets butiker. Stort arbete med att utveckla ledarskapet Under 2011 har vi genomfört ett stort arbete med att utveckla ledarskapet och värdegrunden inom Norrmejerier. Vi har bland annat genomfört ett ledarprogram med fokus på kommunikativt ledarskap. I programmet ingår även att ledaren får en återkoppling på sitt eget ledarskap. Vi deltar också i ett forskningsprojekt tillsammans med Mitthögskolan som går under benämningen ”Kommunikativt Ledarskap”. Alla de insatser som nu görs för att utveckla ledarskapet ska i sin tur leda till ett ännu bättre Ofel- arbete som i sin tur medför att arbetslaget frigör handlingskraft. Att vi tillsammans bygger en kultur med målsättning att vi lättare kan hantera föränd- 08 ringar och att vi uppmuntrar och synliggör varandra. Att vi inte bara pratar om våra värdeord glädje, stolthet och flexibilitet utan också lever upp till våra värderingar. Lyckas vi med detta så kommer det också att visa sig både i företagets resultaträkning och att vi mår bra på jobbet. Satsningen i Burträsk en milstolpe I år har Norrmejerier tagit beslut om en av de största enskilda investeringarna i företagets historia. Vi investerar cirka 165 miljoner kronor i en utbyggnad av mejeriet i Burträsk. Utbyggnaden är en förutsättning för att kunna möjliggöra en ökning av produktionen och svara upp mot den ökade efterfrågan på Västerbottensost, men också nödvändig för att vi i framtiden ska kunna förädla och få avsättning för vår mjölk på bästa sätt. Förvärvet av Ostens Hus är ytterligare en viktig del i satsningen på Väster bottensost och mejeriet i Burträsk. Mejeriet i Burträsk och Burträsk som ort är en stor del av Västerbottensost och vi kommer att satsa ännu mer på att lyfta fram det historiska arv som vi förvaltar. Investeringen i Burträsk kommer att vara klar 2013. Därefter tar det till i mitten av 2014 innan den högre volymen kommer till försäljning. Med andra ord får vi ta ökade kostnader omedelbart medan det dröjer mer än tre år innan vi ser en intäktsökning. Detta blir förstås en påfrestning för vår ekonomi och budgeten de närmaste åren kommer att innehålla fler prioriteringar än vi haft hittills. 2012 ställer nya krav på Norrmejerier HUI:s prognos för detaljhandelns tillväxt år 2012 har i december sänkts från 2,5 procent till 1 procent. Man konstaterar också att även konsumtionen bromsas in kraftigt under 2012. Hushållen oroar sig för utvecklingen för lågkonjunkturens konsekvenser och bostadsmarknadens osäkerhet, något som för med sig fortsatt högt sparande. Det som kan ses som posi tivt är att dagligvaruhandeln utvecklas relativt väl i lågkonjunktur och HUI menar att branschen kan få ett lyft när hushållens fokus i lågkonjunktur vrids från exempelvis restaurangbesök till en mer återhållsam matkonsumtion, något livsmedelshandel n kan vinna på. VD HAR ORDET 2011 Året som väntar 2012 kommer att innebära nya tuffa krav på Norrmejerier. Mjölkkonsumtionen sjunker varje år i hela landet, så även i Norrland. Vi befinner oss på en nästan helt omritad mejerikarta med konkurrens från starka företag som Arla och de stora butikskedjornas egna varumärken. Norrmejerier är i det sammanhanget en liten spelare men vi vet att vi har konsumenternas förtroende, både när det gäller våra lokalproducerade mejerivaror men också avseende våra omtyckta riksvarumärken. På den nya mejerimarknaden har våra konkurrenter ofta både bredare sortiment och lägre priser, men vi har ett starkt konsumentstöd där många vill köpa Norrmejeriers norrländska produkter. Ångermanland är en alldeles särskilt spännande utmaning eftersom vi för många ångermanlänningar är en helt ny aktör i mejeridisken. På kort tid har vi byggt upp en imponerande kännedom om vårt varumärke och våra produkter, men mycket arbete återstår. Vårt mål är att få konsumenterna att förstå att vi är det lokala alternativet och att när man väljer Norrmejerier så gör man en insats för de lokala mjölkbönderna som kommer regionen till nytta genom jobbtillfällen, kortare transporter och ett fortsatt öppet landskap. Norrmejerier har de senaste fem åren legat i Sverige-topp när det gäller betalning till bonden. Det gör gott för Norrland. För att vi fortsättningsvis ska kunna göra det krävs att vi arbetar vidare på den inslagna vägen. Bo Rasmussen, vd 09 2011 MARKNAD OCH TRENDER MARKNAD OCH TRENDER 2011 Lokalproducerade livsmedel alltmer i fokus Det stora intresset för mat och matlagning har hållit i sig under året som gått. Förutom ett stort engagemang runt matlagning har vi tydligt sett att intresset för lokalproducerade livsmedel är fortsatt starkt här i Norrland. När Norrmejerier bad Handelns Utredningsinstitut att undersöka svenskarnas och specifikt norrlänningarnas intresse för lokalproducerad mat bekräftades det vi sedan länge konstaterat. Matens ursprung är viktigt när norrlänningarna besöker matbutikerna och allra viktigast är det att det finns lokalproducerade mejerivaror. Det finns ett flertal olika anledningar bakom konsumenternas vilja att köpa lokalproducerat. Miljöfrågan är en viktig faktor, men omsorg om jobben och möjligheten att påverka framtiden i regionen är också avgörande när norrlänningarna köper lokalproducerad mat. För Norrmejerier är det glädjande att så många ser sambandet mellan aktiva mjölkbönder och ett levande näringsliv som skapar lokala jobb. De senaste åren har vi sett en mycket positiv utveckling när det gäller ekologiska produkter och under året har vår försäljning av ekologiska produkter ökat med nästan 14 procent i volym. Intresset för ekologiska mejerivaror är fortsatt stort i Norrland till skillnad mot andra regioner av landet där vi sett att intresset börjat avta. Därför är det glädjande att vi i år har gått mot strömmen i den utvecklingen. Vårt lokala engagemang ökar För Norrmejerier är det viktigt att stödja utvecklingen av livsmedelsnäringen i norr. Under året har vi därför utökat vårt engagemang i Matfesten i Skellefteå. Vi vill skapa stolthet hos norrlänningarna för den norrländska maten och våra norrländska råvaror. Norr- mejerier medverkade både under branschseminariet, på själva marknaden och med sitt engagemang i bolaget Matfestens Vänner AB. Norrmejerierstipendiet, som handlar om att uppmärksamma de som gör gott för Norrland, har under året utökats till att omfatta även Västernorrland utöver Västerbotten och Norrbotten. Eftersom Norrmejerier når konsumenter i så gott som hela Ångermanland kändes det naturligt att även ge västernorrlänningarna en chans att söka stipendiet och också rösta fram sin egen vinnare. Viktiga produktnyheter Under året har vi lanserat en rad nyheter som stärker vår position på marknaden. En nyhet som var både viktig och efterlängtad var Norrgott, som är en lokalproducerad matfettsblandning och innebär ett insteg på ett helt nytt produktområde för Norrmejerier. Gainomax innehar sedan en tid positionen som marknadsledande inom segmentet återhämtning. I mars utökades sortimentet med Gainomax Protein Bar som är en produkt med högt proteininnehåll som passar bra efter träning eller som ett proteinrikt mellanmål. I augusti lanserades även Gainomax Recovery Long Distance, en mjölkbaserad återhämtningsdryck, speciellt utformad till återhämtning efter uthållighetsidrott. Båda dessa produkter förstärker Gainomax position som den ledande aktören inom återhämtningskategorin. 11 2011 MARKNAD OCH TRENDER Stora krav på förnyelse För att säkerställa en lönsam avsättning för den färska mjölk vi får in från de norrländska gårdarna måste vi kunna erbjuda varumärken och produkter som konsumenterna vill ha. Därför måste vi också kunna svara upp mot konsumenternas önskemål avseende såväl smak som förpackningar, men även kunna erbjuda stor variation och förnyelse i vårt sortiment. I början av året gjordes en nylansering av Norr mejeriers yoghurtsortiment. Det är den kategori där konsumenterna är som mest benägna att byta mella n varumärken varför det var angeläget med ett sortiment som de norrländska konsumenterna tyckte kändes lockande och hade en dekor som tydligt signalerade Norrmejeriers kärnvärden. Konsumenternas inställning till Norrmejerier Efter ett omfattande utredningsarbete beslutade Norrmejerier under året att fortsätta med de populära ”tegelstensförpackningarna” för mjölk- och filprodukter. Dessa förpackningar uppskattas av våra konsumenter och är i dag det mest miljövänliga alternativet. Brist på fett Intresset för mat och hälsa fortsätter att vara stort i Sverige. Att äta rätt, oavsett om det avser råvaror nas ursprung eller val av diet, är så viktigt för många att det kan påverka en hel bransch. Det blev Norrmejerier och hela mejeribranschen varse under hösten när efterfrågan på smör och feta mejerivaror blev betydligt större än tillgången. Mjölkens användning 2011 Ekoinvägning Mjölk, fil, yoghurt % 100– Norrbotten och Västerbotten 80– 60– 40– 20– 0– 2007200820092010 2011 Positiva 12 Varken-eller Negativa 44% Övrigt 1% Matfett 1% Ost 45% Grädde 4% Pulver 5% Ökning Andel av all % (f.å) invägning Antal gårdar 2007 1,417 200848 3,4 25 200922 4,0 30 201023 5,4 33 201129 6,6 34 201211 (prognos) 7,0 35 MARKNAD OCH TRENDER 2011 Smörbristen berodde bland annat på genomslaget för LCHF-dieten, LCHF står för Low Carb High Fat och dieten bygger på att utesluta kolhydrater och öka fettintaget i kosten. Dieten fick under året ett stort folkligt genomslag. Men det var inte enbart den ökade efterfrågan som skapade smörbristen. Den sammanföll också med att mjölkinvägningen sjunker i slutet av sommaren, samtidigt som kornas mjölk innehåller lite mindre fett än vanligt vilket gör produktionen av feta mejerivaror svårare. exklusiva matkedjan Waitrose. I Finland har Väster bottensost skördat framgångar och säljs nu via en av Finlands ledande matkedjor, Stockman. Gainomax produkter har också varit framgångsrika framför allt på den finländska marknaden. Under året har försäljningen i Finland ökat med cirka 8 procent i volym och vi fortsätter satsningen på export av våra starka varumärken, baserade på vår norrländska mjölkråvara, under 2012. Fortsatta exportframgångar Västerbottensost har under året testlanserats i London och 2012 breddas distributionen via den Dialog med konsumenter Vi har en kontinuerlig dialog med våra konsumenter. Några av de viktigaste kanalerna med våra konsumenter är: Norrmejerier Forum. Svarar på frågor, tar emot synpunkter från konsumenterna via e-post och telefon. Under 2010 hade Forum cirka 3 000 personliga kontakter. www. norrmejerier.se Här finns information om företaget, våra produkter, tips och recept, tävlingar samt vårt nyhetsrum. Under 2011 flyttades vår medlemswebb samt vår kundwebb in under norrmejerier.se och fick därmed en uppdaterad design. 2011 hade norrmejerier.se cirka 934 000 besök och över 3 000 000 sidvisningar. 500 000 av alla besök kom via sökmotorn Google och nästan 100 000 av alla besök gjordes via en telefon eller en surfplatta. Facebook. Vi har i dag cirka 5 500 ”gill are” på vår facebook.sida. Det gör att vi kan ha en löpande och transparent dialog där konsumenterna har chans att tycka till, provsmaka nya produkter, få förhandsinformation m m, och vi har möjlighet att få in synpunkter och tankar från ett konsumentperspektiv. Skolverksamhet. Vi tar emot studiebesök på våra mejerier i Umeå och Luleå framför allt från årskurs 5, men även från utvalda utbildningar på gymnasieskolor och universitet. Under 2011 tog vi emot totalt 162 besök vilket betyder att fler än 2 500 personer besökt oss. Vi har även varit med på eventet ”Jorden & Skogen i stan” med över 1 300 besökare från elever i årskurs 4-6 och i NOT (natur och teknik)-veckan i Umeå där vi både erbjudit bondgårds- och mejeribesök från förskolan upp till årskurs 5. 13 2011 HÅLLBARHETSREDOVISNING 14 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2011 Att iaktta största möjliga miljöhänsyn i vårt arbete är någonting som är inskrivet i Norrmejeriers affärsidé. Det säger en del om hur stor vikt vi lägger vid miljö- och klimatfrågan. I dag är det en självklarhet för alla företag att agera klimatsmart och göra vad man kan för att minska företagets klimatpåverkan. Men vi nöjer oss inte med att göra som alla andra utan vi vill vara ett ledande företag när det gäller miljöarbete. Norrmejeriers miljöarbete Miljöcertifiering Under 2011 har vi arbetat intensivt med ett flertal miljörelaterade frågor i så gott som alla delar av företaget, men det enskilt största arbetet är att vi under 2011 har miljöcertifierat hela företaget enligt ISO 14001. Norrmejerier har varit certifierbara under en längre tid, men nu har vi tagit steget fullt ut och certifierat hela företaget. Det har varit ett mycket omfattande arbete som har involverat de flesta delar inom Norrmejerier och vi är oerhört glada och stolta över att nu vara en miljöcertifierad mejeriförening. Inför miljöcertifieringen tog vi under 2010 fram nya miljömål som vi ska leva efter och 2011 är första året som vi har arbetat mot dessa. Vi ställer höga krav på oss själva när det gäller vårt miljöansvar och vi vet att även våra konsumenter och kunder förväntar sig att vi ska ta ett stort ansvar för miljön. Fosforhantering vid biogasanläggningen Under året har vi fortsatt arbetet med att effektivisera och utveckla vår biogasanläggning vid Umeå mejeri. Biogasanläggningen producerar i dag biogas motsvarande ungefär 22 000 MWh. Det innebär att vi varje dag producerar energi för att försörja 1 100 normalstora villor ett helt år. Under året har vi även påbörjat arbetet med att bygga en ny anläggning för att kunna ta till vara på den fosfor som tidigare släppts ut till kommunens reningsverk. Myndigheterna ställer i dag högre krav runt fosforutsläpp, men framför allt ser vi det som en självklar uppgift för oss att ta tillvara på fosfor, som är ett viktigt näringsämne. Vårt mål är att kunna använda den slutprodukt som bildas som gödningsmedel ute på gårdarna. I slutet av året inledde vi också försöket med vår första distributionsbil som drivs med biogas för att se hur vi kan använda alternativa drivmedel i våra bilar framöver. Det pågår också försök och studier runt biogasanläggningar ute på mjölkgårdar. Gödsel från en enda ko motsvarar den årliga elförbrukningen för en normalstor villa så här finns stora möjligheter. I Vännäs har det till exempel genomförts en förstudie där ett antal bönder har deltagit för att utvärdera möjligheterna att satsa på en lokal biogasanläggning. Under året har Norrmejerier också varit en del av projektet Ecostry City. Namnet Ecostry är en sammanslagning av ecology och industry och projektet går ut på att göra Örnsköldsvik till världens första hållbara industristad. Norrmejerier är ett av fem utvalda företag som deltar i Ecostry City. Ett mycket spännande projekt som vi hoppas kommer att utveckla bilden av hur vi ser på hållbar industri. 15 2011 HÅLLBARHETSREDOVISNING Utvärdering av våra miljömål Under 2010 tog vi fram nya miljömål för fem speci fika områden. Nedan redovisas hur vi har arbetat med respektive område och vilka förbättringar som har gjorts. Energi – Målet på detta område är att våra mejerier ska vara fria från fossila bränslen år 2017. Ett viktigt mål ur flera avseenden, dels genom att vi minskar klimatpåverkan från olja med fossilt ursprung, men också genom att vi går mot ett oberoende av fossil och ändlig energi. Under året har vi tagit ett viktigt steg mot målet genom att vår biogasanläggning vid Umeå mejeri har byggts ut för att få en större kapacitet och därmed ersätta mer fossil olja. Vi har även genomfört tester med bioolja under året och fortsätter att optimera detta vidare. Därmed har vi 2011 ökat vår andel av förnyelsebar energi ytterligare på våra anläggningar. Under de senaste fem åren har Andel icke förnyelsebar energi på mejerierna vi minska t andelen icke förnyelsebar energi från 60 procent till 11 procent. Transporter – Våra satsningar på att utbilda ännu fler förare i Ecodriving och att installera Drivec i lastbilarna har fortsatt under året. Detta har gett positiva resultat och överförbrukningen har minskat kraftigt. Sedan 2007 har vi minskat våra koldioxidutsläpp med ungefär 15 procent per mil. Under året har vi minskat överförbrukningen av bränsle från 0,26 l/mil till 0,17 l mil. Kemikalier – Vi arbetar kontinuerligt med att minska antalet kemikalier vi använder. Huvuddelen som används är disk- och rengöringsmedel. Vi har under året gått igenom alla våra kemikalier och tagit bort en hel del och bytt ut andra. På så sätt minskar vi antalet och vi fortsätter arbetet med att ytterligare förbättra och optimera vårt kemikaliearbete. Överförbrukning bränsle % liter 70– 0,4– 60– 0,35– Under 2011 har 135 andra livsmedelsföretag åkt med våra distributionsbilar. Detta innebär att lastbilarna fylls bättre och att ett färre antal lastbilar trafikerar vägarna. I alla lastbilar finns numer en Drivec, ett dator, som hjälper föraren att köra sparsamt. Bränsleförbrukningen har därmed sänkts med cirka 15 % per mil sedan de infördes 2007. 0,3– 50– 0,25– 40– 0,2– 30– 0,15– 20– 0,1– 10– 0,05– 0– 0– 2007200820092010 2011 16 Samdistribution och minskad bränsleförbrukning 2008200920102011 Diagram mitten: Den förbrukning som inte behövs för att utföra arbetet kallas överförbrukning (ÖF) och påverkas av förarnas körbeteende. Drivec fungerar som ett stöd för förarna att köra sparsamt. HÅLLBARHETSREDOVISNING 2011 Avfall – Genom att förenkla hanteringen av avfall och se till så att alla våra medarbetare tänker på detta vill vi minimera mängden avfall. En utmaning är att vårt avfall till stor del består av förpackningar, wellpapp och mjukplast som ofta är kladdigt och därför måste gå till förbränning. Vi har under året gjort en extra insats för att sortera ut det som går att skicka till materialåtervinning och vi har på så sätt ökat mängden material som återvinns. Miljöarbetet under 2012 Under 2012 kommer vi att fortsätta att utveckla biogasanläggningen och den nya fosforanläggningen. Vi kommer även att utvärdera den första biogasbilen vi har i drift för att distribuera varor i Boden och se hur vi kan gå vidare på detta område. Vi ser också årligen över våra miljömål och uppdaterar dem löpande så att vi hela tiden utmanar oss själva och tar nya steg mot vår vision – det ledande kretsloppsmejeriet. En ytterligare satsning under 2012 är att vi kommer att utveckla vår miljökommunikation på hem sidan. Vi vill ge alla våra kunder och de norrländska konsumenterna en bild av hur vi arbetar med miljö frågor och hoppas kunna inspirera och motivera andra att också ta sitt ansvar. Det öppna norrländska landskapet – Betande kor är landskapsvårdare och en förutsättning för det öppna och varierade norrländska landskapet. Varje mjölkko håller en yta motsvarande tre fotbollsplaner öppen. Under 2011 har fler mjölkbönder blivit medlemmar i Norrmejerier och därmed är det ännu fler norrländska mjölkkor som håller våra landskap öppna. Sammantaget en yta på cirka 75 000 fotbollsplaner, vilket är mer än förra året. Förpackningar Mjölk – nyttigt och klimatsmart Mjölkförpackningar av ”takåsmodell” med skruvkork i plast orsakar drygt 50 procent mer utsläpp av växthusgaser än den tradi tionella ”tegelstensförpackningen”. Det framgick av rapporten Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar, som har tagits fram av SIK på uppdrag av Livsmedelsverket 2011. På Norrmejerier arbetar vi hela tiden för att minska vår miljöpåverkan, därför har vi också valt att packa vår norrländska mjölk i miljösmarta Tetra Brik. 0,7– % 0,6– 0,5– 0,4– 0,3– 0,2– 0,1– Läsk Kranvatten Beer Mineral water Red wine Sojadryck Havredryck Mjölk Apelsinjuice 0– Diagram till vänster: Mjölk innehåller mer näring i förhållande till klimatpåverkan än vatten, läsk, juice, öl, vin, sojadryck och havredryck. Det visar en studie från Uppsala universitet, Lunds universitet, University of Washington och Svensk Mjölk Forskning. Beräkningarna bygger på en modell där de olika dryckernas näringstäthet divideras med den mängd växthusgas som produktionen står för och kallas Nutrient Density to Climate Impact-index (NDCI-index). Med NDCI-index kan man alltså jämföra ett livsmedels klimatpåverkan i relation till dess näringsinnehåll. Studien visar att NDCI-index för mjölk är avsevärt högre än alla de andra dryckerna. Mjölk är alltså mer än dubbelt så näringstätt som sojadryck i förhållande till dess klimatpåverkan, och nästan åtta gånger jämfört med havredryck. 17 2011 HÅLLBARHETSREDOVISNING Så här gör vi gott ”Så här gör vi gott” är vad vi kallar vår uppförandekod. Den sammanfattar våra viktigaste regler och riktlinjer och beskriver hur våra värderingar tar sig uttryck i vår dagliga verksamhet. Uppförandekoden har såväl ett externt som ett internt perspektiv. Den beskriver hur vi ska agera mot våra medarbetare, våra medlemmar, våra kunder, konsumenter, våra samarbetspartners och mot vår omvärld. Revision av uppförandekoden – Under året har vi reviderat uppförandekoden och gjort en del förändringar. Vi har tydliggjort hela uppförandekoden och säkerställt att den linjerar med den övergripande verksamhetspolicyn som även den uppdaterats i år. Vi har också gjort ett tillägg i uppförandekoden som gäller vår relation till våra leverantörer för att säkerställa att allt går rätt till samt förtydligat hur vi ska agera vid brott mot uppförandekoden. Ytterst ansvarig för Norrmejeriers uppförandekod är vd. Under året har det även utsetts två intern revisorer samt en styrgrupp som beslutar om uppdateringar av uppförandekoden. Internrevisorerna väljer varje år ut de områden som ska revideras. Styrgruppen agerar i de fall där brott mot upp förandekoden inträffat. Våra interna revisorer har detta år reviderat ett specifikt område, nämligen informationsflödet till styrelsen. I samband med detta har vi titta på ifall Antal lanserade artiklar 2011 Interna revisioner Nya förpackningar/ design Under året har sex revisionsteam om vardera två personer utfört 15 revisioner. De interna kvalitetsrevisionerna har utökats med miljörevisioner och revision mot Uppförandekoden. Fördelningen mellan dessa har varit: 7 st avseende kvalitet- och livsmedelssäkerhet, 6 st avseende yttre miljö, 1 st avseende arbetsmiljö, 1 st avseende Uppförandekoden. I genomsnitt har 5 avvikelser/förbättringar hittats per revision, dock ingen ur livsmedessäkerhetssynpunkt. Nya smaker 10 24 Övriga nyheter 11 5 Laktosfria nyheter 1st Ekologiska nyheter 18 Diagram höger: Uppföljning av reklamationer är en viktig del i kvalitetsarbetet. Vårt måltal är max 8 ppm (8 reklamationer per en (1) miljon förpackningar av en produkt). Reklamationer från konsument % 100– 80– ppm = parts per million exklusive ost och matfett Vår uppförandekod består av flera olika delar; ”Vi gör gott för Norrland”, ”Arbetsplatsen” ”Produkt och sortiment”, ”Livsmedelssäkerhet och kvalitet”, ”Våra leverantörer”, ”Miljö och klimat”, ”Hållbart lantbruk”, ”Kommunikation” samt ”Affären och verksamheten”. 60– 40– 20– 0– <8 ppm 8-30 ppm Färska produkter >30 ppm Långhållbarhetsprodukter HÅLLBARHETSREDOVISNING 2011 Norrmejerier har en transparent hållning gentemot ägarna så att de kan följa verksamheten samt om ägarna upplever att de har möjlighet till direkt dialog med styrelsen. Revisionen visar att detta fungerar bra och vi har inte vidtagit några åtgärder på detta område. Nedan beskrivs några av de övriga händelser inom uppförandekodens områden som är relevanta att lyfta fram i detta sammanhang. Affären och verksamheten Uppdaterad verksamhetspolicy – Ett arbete under 2011 har varit att se över vår verksamhetspolicy som täcker in hela vår verksamhet. Denna policy ska alla anställda känna till. Vi har under året arbetat med att implementera den. Policyn är kortfattad och tydlig. Till den kopplas regler och riktlinjer för olika specifika områden. Våra leverantörer Vi månar om relationen till alla våra leverantörer och för oss är det även viktigt att de, i sin verksamhet, arbetar på ett sätt som är förenligt med vår uppförandekod. Enkät mot alla våra leverantörer - I syfte att säkerställa ett ansvarsfullt agerande hos våra leverantörer har vi utifrån vår uppförandekod reviderat de krav vi ställer på våra leverantörer. Kraven omfattar förutom kvalitet och miljö bland annat även mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och arbetsrättsliga frågor grundat på kraven i FN:s Global Compact principer. Dessa nya krav har också infogats i vår leverantörs enkät. Affärsmässiga relationer – För att inga misstankar om oegentligheter i relationer med våra kunder eller leverantörer ska förekomma har vi tagit fram tydliga riktlinjer kring hur vi hanterar till exempel gåvor och resor i samband med våra kontakter. Produkt och sortiment Lanseringsrekord – Under året har vi slagit rekord i antalet lanseringar. Även om många av dessa har varit lansering av nya smaker, något som efterfrågas av våra konsumenter, så har vi också lanserat ett par strategiskt viktiga produkter. Norrgott samt nya Gainomax Recovery Long Distance är exempel två nya produkter som innebär ett intåg i en helt ny kategori och en breddning av vårt utbud på marknaden. Forskning och innovation – Vårt innovations- och produktutvecklingsarbete är viktigt för att säkerställa att våra produkter lever upp till våra konsumenters krav och förväntningar. Under året har vi bland 19 2011 HÅLLBARHETSREDOVISNING annat genomfört ett stort innovationsprojekt kring vårt matlagningssortiment som resulterat i ett flertal idéer vi nu arbetar vidare med för att kunna utveckla till nya spännande produkter. Vi har även arbetat med intressanta samarbetsprojekt tillsammans med olika forskare, bland annat kring ostlagring och förädling av bärrester. Vi har även inlett ett samarbete med Umeåföretaget Umbio och startat upp en mognadsstudie där vi med hjälp av deras nyutvecklade instrument ska undersöka den lagrade osten för att kunna avgöra ostens mognad mer exakt. Detta i syfte att minska antalet sensoriska bedömningar när vi ska avgöra om produkten tidsmässigt är färdiglagrad. Arbetsmiljö För att stärka vårt arbetsmiljöarbete implementerades under 2011 ett systemstöd för avvikelse- och förbättringshantering för olyckor och tillbud, LIA (Livsmedelsbranschens egna informationssystem om arbetsmiljö). Avvikelserapportering är en viktig del i vårt förbättringsarbete där vi har god hjälp av den statistik och de rapporter som skapas via LIA för att kunna arbeta förebyggande. 20 Livsmedelssäkerhet och kvalitet Våra produkter ska vara säkra och hålla hög kvalitet. Sedan lång tid tillbaka arbetar vi med HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point dvs faroanalys med framtagande av kritiska styrpunkter), för att säkerställa våra rutiner och har i dag en väl fungerande process som involverar flertalet funktioner inom företaget. Under året har vi inte haft några allvarliga incidenter när det gäller livsmedelssäkerhet och kvalitet. Vi arbetar efter den nya internationella standarden FSSC22000 som är ett nytt ledningssystem för livsmedelssäkerhet. Det bygger på ISO 22000 med kompletterande krav. Åldersstruktur Antal 140– Inom fem år kommer 20 personer att gå i pension. 120– 100– 80– 60– 40– 20– 0– <30 30-3940-4950-59 60-69 Nöjd-Medarbetar-Index Från och med 2011 redovisar vi nyckeltalet Nöjd-Medarbetar-Index baserat på tre frågor som ställs i vår årliga med arbetarenkät; Hur nöjd är du med Norrmejeriers verksamhet i sin helhet? Hur väl uppfyller Norrmejeriers verksamhet dina förväntningar? Hur väl överensstämmer verksamheten med en ideal verksamhet? Syftet är att årligen mäta detta index mot tidigare år och följa utvecklingen. Index detta år uppgick till värdet 63,67 och får betraktas som en nollmätning. HÅLLBARHETSREDOVISNING 2011 Arbetsplatsen Likabehandling – I samverkan mellan Norrmejeriers ledning och personal har vi under året tagit fram en ny Likabehandlingsplan. Planen tar sin utgångspunkt i alla människors lika värde, rättig heter, skyldig heter och möjligheter. Den syftar till att motverka diskriminering och i stället verka för lika möjligheter för alla. De områden som planen fokuserar är arbetsförhållanden, rekrytering, kompetensutveck ling och lönefrågor. Som en del i Norrmejeriers likabehandlingsarbete har också en lönekartläggning med fokus på jämställdhet genomförts under 2011. Resultatet av kartläggningen visar att det inte förekommer någon lönediskriminering på grund av kön hos Norrmejerier. vi ska kunna utveckla, mäta och följa upp ledares kommunikativa förmåga. Rekrytering – Under 2011 har det genomförts ett stort antal rekryteringar, främst beroende intern rörlighet, men även på grund av pensionsavgångar och att medarbetare slutat hos oss. Flera rekryteringar har varit till chefspositioner, bland annat har vi anställt en ny medlemschef, ny försäljningschef och en ny chef för Produktion & Logistik samt nya platschefer vid både Umeå och Luleå mejerier. Oegentligheter – I början av året uppdagades allvarliga missförhållanden vid Luleå mejeri där man agerat gentemot företaget på ett otillbörligt sätt. Detta fick till följd att två chefer vid mejeriet omedelbart lämnade sina tjänster. Tillsammans med externa revisorer har vi därefter sett över våra rutiner. Vi har även uppdaterat vår uppförandekod med riktlinjer om vad som ska gälla i relationen med våra under leverantörer och kunder. Kompetensutveckling – Under året som gått har vi satsat på ledarutbildning med fokus på det kommunikativa ledarskapet. Vi har även ägnat tid åt att implementera och diskutera vår uppförandekod i samband med ett personalevent. Tillsammans med bland andra Spendrups, Sandvik, Saab AB och Volvo AB har vi också ingått i ett forskningsprojekt som drivs av Mitthögskolan och som handlar om just kommunikativt ledarskap, hur Medarbetarundersökning – Liksom tidigare år har vi genomfört vår medarbetarundersökning. Undersökningen mäter åtta olika områden; Ofel, Psykosocial arbetsmiljö, Engagemang och delaktighet, Kompetens och utveckling, Ledarskap, Likabehandling, Medarbetarsamtal samt Kommunikativt Ledarskap. Undersökningen visar att vårt arbete med Ofel och kommunikativt ledarskap har gett positiva effekter. På en femgradig skala varierade medelvärdet för 2011 mellan 3,55 och 4,40 för Norrmejerier som helhet. Motsvarande siffror för 2010 var mellan 3,27 och 4,21. En klar förbättring har alltså skett. Omorganisation – Vid Umeå mejeri har vi under hösten genomfört en omorganisation vars syfte är att nå tydligare roller och ansvar, standardisering av befattningar, tydligare informationskanaler och ett än större fokus på arbetet med Ofel. Under 2012 kommer organisationen i Luleå att ses över på liknande sätt. 21 2011 HÅLLBARHETSREDOVISNING Ofel – ledarskapet i fokus Redan 2008 inledde vi arbetet med Ofel och i dag är det en naturlig del i vår vardag. Ofel kan enklast beskrivas som ett ständigt förbättringsarbete där alla medarbetare involveras. Målsättningen är att vi tillsammans ska skapa en mer effektiv organisation med engagerade medarbetare, ökad effektivitet och lönsamhet, samt inte minst nöjdare kunder. Under året har Ofel-arbetet fortsatt inom alla delar av företaget. Vi har tydligt märkt av att detta arbete förbättrar och förenklar det sätt på vilket vi arbetar och vi ser också hur Ofel har blivit en naturlig del av arbetet för våra anställda. Vi har även utsett en Ofel-coach vid Umeå mejeri. Vi har arbetat mycket med värdegrundsfrågor och vårt ledarskap och ökat förståelsen internt runt varför vi arbetar med Ofel och hur det gör Norrmejerier till ett bättre företag. Förutom att löpande identifiera de avvikelser som enkelt kan åtgärdas har vi även initierat en del större förändringar. Bland annat satsningen på ett gemensamt kundcenter. Den satsningen är ett direkt resultat av att vi under året fokuserat mer på hur vi kan arbeta smartare inte bara inom en specifik avdelning utan även mellan olika avdelningar bland annat med hjälp av processkartläggningar. Gemensamt kundcenter Att flytta fokus från de egna avdelningarna till att fokusera på samarbetet mellan avdelningar innebär ett helhetsperspektiv på verksamheten. Just samarbetet mellan olika delar inom företaget är en nyckelfråga eftersom de förändringar som genomförs på en plats ofta får konsekvenser även för andra avdelningar. Behovet av att titta närmare på order Genomförda förbättringar per person och år Vi följer upp antalet genomförda förbättringar per medarbetare eftersom det är ett nyckeltal som stimulerar till små och enkla förbättringar. Förbättringar och lärande blir på så sätt en del av det dagliga arbetet. Genom detta nyckeltal kompletterar vi våra resultatmål med att också sätta fokus på och mäta hur bra verksamheten är på att utveckla sin förmåga så att man kan nå högre mål i framtiden. Världsklass > 20 – Europaklass 13–20 – Sverigeklass 7–13 – 2011201220132014 2015 22 Diagram höger: Under 2011 har alla på Norrmejerier genomfört totalt 1 071 förbättringar. Det innebär 2,3 genomförda förbättringar per person. (Siffrorna är baserade på 470 årsanställda under 2011). Det här är bara förbättringar som faktiskt har registrerats och förts upp på Ofeltavlorna. Vi vet att det finns mycket mer som vi åtgärdar i det dagliga arbetet som aldrig skrivs upp, det är oftast bara de stora förbättringarna som dokumenteras. Detta är första gången vi gör en uppföljning på genomförda förbättringar och 2011 års resultat får därför betraktas som en nollmätning. HÅLLBARHETSREDOVISNING 2011 och delar av säljavdelningen lyftes från början i det dagliga Ofel-arbetet eftersom personalen upplevde att man genom små förändringar kunde skapa en effektivare arbetsprocess. Som ett resultat av kartläggningen beslutades att skapa ett gemensamt kundcenter. Med den förändringen ökas flexibiliteten och arbetsmiljön blir bättre då man inte blir lika utsatt vid arbetstoppar eller frånvaro eftersom medarbetargruppen blir större. Samtidigt blir det enklare och tydligare för kunderna i kontakterna med Norrmejerier. Vid Umeå mejeri har vi under hösten infört någonting som kallas Daglig Puls som är ytterligare ett steg i det dagliga Ofel-arbetet. Varje morgon träffas arbetsledarna från olika avdelningar tillsammans med platschefen för att gå igenom eventuella avvikelser. Mötena tar maximalt 15 minuter och är inte tänkta för att lösa problemen utan säkerställa att samtliga avdelningar har kännedom om eventuella avvikelser. Fokus ligger alltså på informationsspridning mellan avdelningarna och åtgärder samt lösningar kommer i ett annat skede. Kommunikativt ledarskap Ledarnas roll är central när det gäller Ofel-arbetet och vi har under året arbetat mycket med värdegrundsfrågor kopplat till Ofel och kommunikativt ledarskap. Vårt starka fokus på ledarskap bygger grunden för Ofel-arbetet och ska skapa en kultur som gör att vi lättare kan lyfta och hantera förändringar och på så sätt skapa en effektivare organisation där medarbetarnas engagemang är centralt. Ofel under 2012 Under 2012 kommer vi att fortsätta arbetet med processkartläggning, både inom administration och produktion. Vi kommer att fortsätta utveckla Ofelarbetet vidare på alla våra anläggningar. I dagsläget har vi kommit längst vid Umeå mejeri när det gäller verktyg och metoder, men nu kommer vi att ta lärdomar och arbetsmetoder till Burträsk och Luleå. Bland annat kommer vi att utse en Ofel-coach även i Luleå. Vi kommer också att fokusera på nya verktyg och arbetssätt som ytterligare kan förenkla det dagliga och långsiktiga Ofel-arbetet. Även under nästa år kommer ledarskap och värdegrund att vara viktiga byggstenar i arbetet eftersom de är grunden för ett fungerande arbete med att engagera alla medarbetare i förbättringsarbetet. Förbättringstavlor och Daglig Puls Under året har arbetet med förbättringstavlor fortsatt på så gott som samtliga avdelningar. Förbättringstavlorna är en central del i hela Ofel-arbetet eftersom det är där och i samband med Ofel-möten på avdelningarna som man fångar upp och kan ta tag i såväl små som stora förbättringsmöjligheter. 23 2011 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Norrmejerier ek för avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2011. Allmänt om verksamheten Norrmejerier är en ekonomisk förening som ägs av mjölkproducenter i Norrbotten, Västerbotten samt Ångermanland. Den största föreningsdelen av verksamheten finns i moderföreningen. Produktion av mejeriprodukter vid de egna mejerierna i Umeå, Luleå samt Burträsk. Övrig verksamhet på orterna: Hedenäset, Lycksele, Ånäset samt Öjebyn. Under första halvåret bedrev Norrmejerier husdjurstjänster samt rådgivning från seminstationerna i Antnäs, Lövånger samt Vännäs. Den verksamheten överläts 1 juni till husdjursföreningen Växa Sverige. Norrmejeriers samdistribution bedrivs i det helägda dotterbolaget LinCargo, som drivs i kommission med moderföreningen. Viktigare händelser under året Sveriges ekonomi fortsatte vara stabil. BNP ökade med över 4 %. Höjda styrräntor från Riksbanken samt osäkerhet på arbetsmarknaden gjorde att sparandet ökade. Svensk dagligvaruhandel ökade omsättningen med cirka 0,8 % och livsmedel ökade mindre än det. Flera av de stora dagligvarukedjorna genomförde prissänkningar för att försöka öka volymerna samt för att motverka den momssänkning på restaurangbesök som införs från 1 januari 2012. Den svenska mjölkproduktionen fortsatte att minska för sjunde året i rad. Nu med -0,7 %. Invägningen i Norrbotten ökade med 0,7 %, i Västerbotten sjönk den med 0,6 % och i Västernorrland minskade den med 0,2 %. I maj meddelade Milko och Arla att de önskade fusionera verksamheterna. Konkurrensverket utredde frågan, villkorade fusionen och godkände den sedan. Detta fick till följd att ett tjugotal av Milkos medlemmar ansökte och beviljades inträde i Norrmejerier. Under hösten tillkom även ett antal nya butiker i samma geografiska område som de nya medlemmarna. Försäljningsvolymerna av mjölk har ökat något under året på grund av nya kunder i Ångermanland. Grädde och matfett har ökade volymer drivet av konsumenternas önskan om livsmedel utan tillsatser, men också som en effekt av den allt mer utbredda dieten LCHF (lite kolhydrater och mer naturliga fetter i maten) som för många människor har gett mycket positiva hälsoeffekter. Riksvarumärkena Gainomax, Verum, Västerbottensost samt Norrglimt har alla haft positiva volymökningar. Under året har en prishöjning på ost genomförts. Baspriset var oförändrat under hela året. Tilläggsbetalningar gjordes under året med totalt 14,2 mkr och därefter en slutbetalning som motsvarar cirka 3 öre per kilo mjölk. Miljöinformation Föreningen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillstånd lämnas av länsstyrelse, som fastställer villkor för utsläppen. Den yttre miljön påverkas genom utsläpp till luft genom transporter och energicentraler liksom till avlopp genom bland annat disk och rengöring. Nettoomsättning Norrmejeriers totala intäkter uppgick till 1 837 918 kkr (1 802 546). Invägning Mjölkinvägningen uppgick till 203 Mkg (195). 24 Medlemmar Antalet medlemmar vid årets slut uppgår till 613, varav aktiva 483. Det är en minskning med 4 medlemmar respektive en ökning med 18 för aktiva vid jämförelse med fjolåret. Nytillkomna under året var 40 och antalet medlemmar som beviljats utträde är 44. Medlemmarnas inbetalda insatskapital uppgick den 31 december 2011 till 87 297 kkr. Det är en nettoökning med 3 154 kkr sedan föregående årsskifte. Investeringar och avskrivningar Under verksamhetsåret har investeringar gjorts med sammanlagt 92 958 kkr (86 987), varav fordon 2 644 kkr (7 887), gårdstankar 1 967 kkr (3 347), övriga maskiner och inventarier 36 334 kkr (34 018) samt i fastigheter, inkl mark och markanläggningar, med 34 479 kkr (5 232). I årets investeringar ingår bl a ostlager i Umeå. Årets pågående nyanläggningar uppgår till 17 534 kkr och avser bl a fosforreducering i biogasanläggningen i Umeå. Fjolårets pågående nyanläggning 36 865 kkr, har delvis aktiverats under året. Årets planenliga avskrivning på maskiner och inventarier uppgår till 57 282 kkr (57 499 ) och på fastigheter till 11 389 kkr (9 443). Resultat Resultatet för moderföreningen, efter finansiella poster, uppgår till 36 068 kkr (13 994). Förväntningar på 2012 Fler och fler länder, både inom och utanför EU, får allt tydligare problem med underfinansierade statsfinanser och därmed ökande skuldbördor. Tecknen är tydliga på att den globala ekonomin står inför flera stora utmaningar. Konsekvenserna blir troligtvis en ökad ström av människor som söker sig till länder med bättre förutsättningar. Efterfrågan på varor och tjänster kommer troligtvis att sjunka något de närmaste åren. Livsmedelskonsumtionen kommer dock fortsätta öka på grund av ökat antal människor på jorden samt för de flesta länderna en ökad livslängd. Detta gör att priserna på livsmedel kommer att var stabila och stigande. Under året kommer Norrmejeriers stora investering, för att öka volymerna av Västerbottensost, ha hög prioritet. Arbetet med ständiga förbättringar genom Ofels-arbetet (lean) intensifieras. Ett stort antal ledare har under 2011 fått nya ansvarsområden och målsättningen är att genom ett gott kommunikativt ledarskap skapa ännu bättre förutsättningar för nöjda kunder, nöjda medarbetare och därmed en ökad lönsamhet. Kundernas målsättning att öka EMV-andelen kommer fortsätta under året. En allt större andel av EMV-produkterna kommer att tillverkas utanför Sveriges gränser. Möjligheterna att höja priserna avhänger av den internationella efterfrågan och prisnivån. Förslag till disposition beträffande föreningens vinst Styrelsen föreslår att de till förenings stämmans förfogande stående balanserade vinstmedel 87 022 637 kr och årets vinst 28 684 368 kr disponeras enligt följande: Avsättes till reservfonden, kr Till ränta på insatskapital utbetalas Till medlemmars insatskonton överföres genom insatsemission Balanseras i ny räkning, kr Summa, kr 1 739 000 3 758 000 9 715 000 100 495 005 115 707 005 Föreningens och koncernens ställning den 31 december 2011 samt resultatet av dess verksamhet under räkenskapsåret 1 januari–31 december framgår av efter följande resultat- och balansräkningar. RESULTATRÄKNINGAR 2011 Resultaträkningar, kkr MODERFÖRENINGENKONCERNEN Not 20112010 2011 2010 Nettoomsättning 2 1 837 918 1 802 546 1 837 918 1 802 546 Kostnad för sålda varor Avräkningsvärde medlemmar - 704 330 - 694 839 - 704 330 - 694 839 Slutbetalning - 6 089 - 5 900 - 6 089 - 5 900 Övriga kostnader sålda varor 3 - 703 723 - 697 143 - 703 633 - 697 053 Bruttoresultat 423 776 404 664 423 866 404 754 Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader 4 5 6 7 - 337 978 - 44 078 1 761 - 1 295 - 343 177 - 44 268 1 720 - 3 270 - 337 978 - 44 078 1 761 - 1 297 - 343 177 - 44 268 1 720 - 3 272 Rörelseresultat 1 42 186 15 669 42 274 15 757 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 - 40 997 - 7 075 432 1 238 - 3 345 - 40 997 - 7 075 432 1 238 - 3 345 Resultat efter finansiella poster 36 068 13 994 36 156 14 082 Bokslutsdispositioner Erhållna/Lämnade koncernbidrag Avsättning periodiseringsfond Avskrivning över plan 12 88 - 12 645 15 040 Resultat före skatt 38 551 24 679 36 156 14 082 Skatt på årets resultat 10 - 9 867 - 6 899 - 9 237 - 4 111 ÅRETS RESULTAT 28 684 17 780 26 919 9 971 88 - 8 260 18 857 25 2011 BALANSRÄKNINGAR Balansräkningar, kkr tillgångar MODERFÖRENINGENKONCERNEN Not 2011-12-312010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 Varumärken, goodwill 0 0 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Mark och markanläggning Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Pågående nyanläggningar 22 095 142 985 177 782 19 246 18 757 12 807 102 249 190 785 18 206 36 865 22 182 142 985 177 782 19 246 18 757 12 894 102 249 190 785 18 206 36 865 Summa materiella anläggningstillgångar 380 865 360 912 380 952 360 999 Andelar i koncernföretag 13 Fordringar hos koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 Summa finansiella anläggningstillgångar 652 0 12 150 12 802 752 0 13 605 14 357 12 150 12 150 13 605 13 605 Summa anläggningstillgångar 393 667 375 269 393 102 374 604 Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror 57 223 239 601 33 368 63 330 221 249 26 930 57 223 239 601 33 368 63 330 221 249 26 930 Summa varulager m m 330 192 311 509 330 192 311 509 Kundfordringar 15 Produktlikvidkonto medlemmar 16 Övriga fordringar 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 133 843 2 054 11 541 6 332 133 604 6 040 15 858 12 299 133 843 2 054 11 541 6 332 133 604 6 040 15 858 12 299 Summa kortfristiga fordringar 153 770 167 801 153 770 167 801 Kassa och bank 10 567 7 664 10 567 7 765 Summa omsättningstillgångar 494 529 486 974 494 529 487 075 summa tillgångar 888 196 862 243 887 631 861 679 Materiella anläggningstillgångar 12 Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Kortfristiga fordringar 26 BALANSRÄKNINGAR 2011 Balansräkningar, kkr eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital MODERFÖRENINGENKONCERNEN Not 2011-12-312010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 18 Insatskapital Inbetalt insatskapital A-insats 87 297 84 143 87 297 Insatsemission 31 808 27 236 31 808 Bundna reserver Reservfond 47 906 46 726 152 300 152 886 Summa bundet eget kapital 158 105 271 405 264 265 Fritt eget kapital Balanserad vinst 87 023 82 321 Fria reserver Årets resultat 28 684 17 780 90 385 26 919 91 727 9 971 Summa fritt eget kapital 167 011 84 143 27 236 115 707 100 101 117 304 101 698 282 718 258 206 388 709 365 963 Ackumulerade avskrivningar utöver plan 12 Periodiseringsfonder 105 840 35 589 120 880 22 944 Summa obeskattade reserver 141 429 143 824 1 118 37 196 1 636 37 826 Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 19 1 118 1 636 Avsättning för uppskjuten skatt 20 Summa avsättningar 1 118 1 636 38 314 39 462 Checkräkningskredit 21 Övriga skulder till kreditinstitut 21 Skulder till koncernföretag 45 226 165 000 200 16 663 165 000 200 45 226 165 000 16 663 165 000 Summa långfristiga skulder 210 426 181 863 210 226 181 663 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 21 Leverantörsskulder Leverantörsskulder medlemmar 22 Sparkonto medlemmar 23 Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga skulder 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 0 113 174 72 973 3 674 2 127 1 836 9 298 49 423 0 123 103 85 034 4 761 2 127 1 126 10 848 49 715 0 113 174 72 973 3 674 0 123 103 85 034 4 761 1 836 9 302 49 423 1 126 10 852 49 715 Summa kortfristiga skulder 252 505 276 714 250 382 276 714 summa eget kapital och skulder 881 196 862 243 887 631 861 679 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Panter Ansvarsförbindelser 399 000 3 464 399 000 3 370 399 000 3 464 399 000 3 370 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 26 27 27 2011 KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalys, kkr MODERFÖRENINGENKONCERNEN 2011-01-012010-01-01 2011-12-312010-12-31 2011-01-01 2010-01-01 2011-12-31 2010-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m 36 068 72 487 108 555 13 994 69 103 83 097 36 156 72 487 108 643 14 082 69 103 83 185 Betald skatt - 9 157 - 7 578 - 9 157 - 7 578 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 99 398 75 519 99 486 75 607 Ökning (-) / Minskning (+) av varulager Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder - 18 683 10 045 - 23 831 - 17 886 - 16 652 48 102 - 18 683 10 045 - 23 832 - 17 886 - 16 651 48 102 Kassaflöde från den löpande verksamheten 66 929 89 083 67 016 89 182 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag Försäljning av dotterföretag 0 100 - 100 0 0 0 0 0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar - 92 958 5 441 - 86 174 3 101 - 92 958 5 441 - 86 174 3 101 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 87 417 - 83 173 - 87 517 - 83 073 Ökning av insatskapital Överlåtet kapital till Växa Sverige ek för Upptagna lån Amortering av låneskulder Utbetald ränta på insatt kapital Erhållna koncernbidrag 1 726 - 3 883 27 476 0 - 2 016 88 2 176 0 0 - 10 330 0 88 1 726 - 3 883 27 476 0 - 2 016 2 176 0 0 - 10 330 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 23 391 - 8 066 23 303 - 8 154 Årets kassaflöde 2 903 - 2 156 2 802 - 2 055 Likvida medel vid årets början 7 664 9 820 7 765 9 820 Likvida medel vid årets slut 10 567 7 664 10 567 7 665 0 997 7 075 1 1 238 3 345 0 997 7 075 1 1 238 3 345 Av- och nedskrivningar av tillgångar Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Avsättningar till pensioner 68 671 4 334 - 518 66 942 2 725 - 564 68 671 4 334 - 518 66 942 2 725 - 564 Likvida medel 72 487 69 103 72 487 69 103 Finansieringsverksamheten Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 10 567 7 664 10 567 7 765 10 567 7 664 10 567 7 765 28 BOKSLUTSKOMMENTARER 2011 Bokslutskommentarer och noter Beloppen är angivna i 1 000‑tal kronor. Belopp inom parentes avser 2010. I noterna för balansposter är det balansdagen 2011-12-31 (2010-12-31) som avses. Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt tillämpliga allmänna råd från Bokföringsnämnden med undantag BFNAR 2009:1 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar. För de fall där allmänt råd från Bokföringsnämnden saknas för en för företaget väsentlig fråga har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer samt uttalanden från dess akutgrupp. Fordringar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas bli reglerade. Övriga tillgångar, skulder samt avsättningar har värderats till anskaffningsvärde om ej annat anges. Utländsk valuta Fordringar och skulder har värderat till balansdagen EUR kurs 8,94. Varulager Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendationer RR2:02, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den s k först‑införst‑ut principen respektive verkligt värde. Med verklig värde avses netto försäljningspriset. Inkuransrisker har därvid beaktats. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Varumärken, goodwill 5 år Fordon 5 år Maskiner, inventarier 10 år Produktions- och byggnadsinventarier 5–10 år Datorer 3 år Byggnader och markanläggningar: Moderföreningen Mejeribyggnader Lagerlokaler Kontorsbyggnader Markanläggningar Dotterbolag Nord-Livs Produktion AB Pressanläggning 5% 3% 2% 5% 5% Intäktsredovisning Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3. Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget fått eller kommer att få. Avdrag görs för lämnade rabatter. Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kostnader för forskning och utveckling Utgifter för egen forskning och utveckling kostnadsförs allt eftersom de uppstår. Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation (RR1:00). Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderföreningen direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4. Koncernuppgifter I koncernen ingår moderföreningen Norrmejerier ek för med dotterbolagen Lincargo, Nord‑Livs Produktion AB och Lapland Food AB. Husdjurstjänster i Norr AB har avyttrats under året. Av moderföreningens totala inköp och försäljning avser, 90 kkr (90) av inköpen och 0 kkr (0) av försäljningen, andra företag inom koncernen. Not 1 Anställda och personalkostnader Medeltalet anställda 2011 470 2010 479 Medeltalet anställda uppgår till 470 (479) och utgörs av beräknat antal årsanställda på helårsbasis. Antalet årsanställda framräknas genom att den totalt framräknade arbetstiden divideras med årsarbetstiden 1 648 timmar (1 629). Elimineras påverkan av skilda årsarbetstider är ökningen av antalet årsanställda 5 st. Antal anställda har ökat i Umeå, Burträsk och HK. Eftersom husdjurstjänsternas fältpersonal övergått till annan från 2011-06-01 så är minskningen på helårsbasis 17 anställda. Av totalt årsanställda är 116 (116) kvinnor eller 25 %. Genomgående har medarbetarna lång anställningstid i företaget, 20 % har varit anställda i mer än 20 år. Inom fem år kommer 20 anställda att gå i ålderspension. Inga anställda finns i dotterföretag. Könsfördelning i företagsledningen 20112010 Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelse och vd 18 % 18 % Övriga ledande befattningshavare 57 % 43 % Sjukfrånvaro 20112010 Total sjukfrånvaro 3,1 % 3,9 % - långtidssjukfrånvaro, 60 dgr och mer 0,6 % 1,6 % - sjukfrånvaro för män 3,2 % 4,2 % - sjukfrånvaro för kvinnor 2,9 % 3,1 % - anställda –29 år 3,2 % 3,5 % - anställda 30–49 år 2,8 % 3,6 % - anställda 50 år– 3,6 % 4,6 % Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 20112010 Löner o Sociala Löner o Sociala ersättn kostn ersättnkostn Styrelse och vd 3 816 1 970 3 880 1 925 (varav pensionskostnad) 771 706 Övriga anställda 159 052 62 231 155 201 61 795 (varav pensionskostnad) 13 467 13 029 Summa 162 868 64 201 159 081 63 720 (varav pensionskostnad) 14 238 13 735 Löner och ersättningar till övriga förtroendevalda ingår i styrelse och vd med 678 kkr samt sociala kostnader med 213 kkr (644 resp 202). Föreningens utestående pensionsförpliktelser till vd och tidigare vd samt tidigare vvd uppgår till 12 182 kkr (11 686). Under året har vd Bo Rasmussen erhållit 1 731 kkr i lön. Ordförande Henrik Wahlberg har erhållit 327 kkr i arvode. Inkomstskatter Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatter, BFNAR 2001:1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Leasing Leasingavtal redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Det innebär att leasingavgiften kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Årets leasingkostnader uppgår till 6 241 kkr (7 117). 29 2011 NOTER Noter Not 2 Nettoomsättning Uppdelat på olika verksamheter Mejeri Intransportstöd, mejeri Logistiktjänster Producenttjänster 20112010 1 726 123 7 984 90 881 12 930 1 837 918 1 640 838 7 689 126 676 27 343 1 802 546 Under året har viss del avseende logistiktjänster utgått och för producenttjänster har husdjursverksamheten övergått till annan förening från 1 juni 2011. Not 3 Övriga kostnader sålda varor Moderföreningen Varukostnad inkl varulagerförändring Personalkostnader El, olja, vatten Fastighetskostnader, inkl rep och underhåll Transportkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Moderföreningen 253 997 171 283 57 958 46 155 50 144 63 557 60 629 703 723 252 746 175 411 57 214 40 001 50 871 62 487 58 413 697 143 Dotterföretag Koncernen totalt - 90 703 633 - 90 697 053 20112010 Del av personalkostnader som år 2010 ingår i noten redovisas i försäljningskostnader, not 4 2011. Not 4 Försäljningskostnader Personalkostnader Distributionskostnader Reklam, främmande tjänster Avskrivningar Övriga kostnader Not 5 Administrationskostnader Personalkostnader Främmande tjänster Förvaltningskostnader Service- och föreningsavgifter Avskrivningar Övriga kostnader 30 20112010 40 960 31 827 163 998 195 037 116 627 101 987 1 034 572 15 359 13 754 337 978 343 177 20112010 20 904 20 052 2 221 4 261 3 588 3 940 483 635 3 898 3 699 12 984 11 681 44 078 44 268 Not 6 Övriga rörelseintäkter Hyresintäkter, fastigheter Övrigt 20112010 130 419 1 631 1 301 1 761 1 720 Not 7 Övriga rörelsekostnader Moderföreningen Kostnader för fastighetsförvaltning Övrigt Moderföreningen 446 849 1 295 Dotterföretag Koncernen totalt 22 1 297 3 272 20112010 478 2 792 3 270 Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 20112010 Ränteintäkter 997 1 238 Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter 20112010 Räntekostnader 7 075 3 345 Moderföreningen 7 075 3 345 Not 10 Skatt på årets resultat Moderföreningen Betald skatt -9 867 Koncernen Betald skatt dotterbolag Uppskjuten skatt Koncernen totalt 00 630 2 788 - 9 237 - 4 111 20112010 - 6 899 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 2011 GoodwillVarumärke Totalt Ing ack anskaffningsvärden 100 405505 Årets anskaffning 0 Ing ack avskrivningar enl plan - 100 - 405 - 505 Årets avskrivning enligt plan 0 0 0 Utgående bokförda värden enl plan 0 0 0 NOTER 2011 Not 12 Materiella anläggningstillgångar Pågående Mark Moderföreningen nyanl Markanl Bygg-Maskiner Inv nader Tekn anl Verktyg 2011 totalt 2010 totalt Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 36 865 18 797 267 683 916 809 100 689 1 340 843 1 303 410 Omklassificering pågående till färdigställt - 35 642 8 060 23 170 4 412 0 0 Årets anskaffningar 17 534 2 071 32 408 31 128 9 817 92 958 86 987 Erhållna bidrag 0 - 813 Årets utrangeringar, försäljning - 65 - 10 019 - 19 799 - 2 291 - 32 174 - 48 741 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 18 757 28 863 313 242 932 550 108 215 1 401 627 1 340 843 Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan 5 990 150 715 711 363 82 483 950 551 929 625 Avgår avskrivningar avseende utrangeringar och försäljningar - 5 788 - 19 799 - 2 253 - 27 840 - 46 016 Årets avskrivningar enligt plan 778 10 611 48 543 8 739 68 671 66 942 Årets nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 6 768 155 538 740 107 88 969 991 382 950 551 Direktavskrivning mot fonder och lokaliseringsstöd Utgående bokförda värden enligt plan 18 757 22 095 Ingående ackumulerade avskrivningar över plan Årets förändring av avskrivningar över plan Utgående ackumulerade avskrivningar över plan Utgående bokförda nettovärden 18 757 22 095 14 719 142 985 1 584 - 84 1 502 141 483 14 661 177 781 19 246 118 783 513 - 14 337 - 621 104 446 - 108 73 336 19 354 29 380 380 865 120 880 - 15 040 105 840 275 025 29 380 360 912 139 737 - 18 857 120 880 240 032 Taxeringsvärden 20 789 155 366 176 155 Brandförsäkringsvärden 1 104 485 (1 075 167) kkr för maskiner o inv, exkl. fordon Byggnaderna är till övervägande del försäkrade till fullvärde. Fordon är försäkrade enligt gängse normer Gårdstankar är försäkrade till 180 kkr/st. Pågående Mark Bygg-Maskiner Inv 2011 2010 Koncernen nyanl Markanl nader Tekn anl Verktyg totalt totalt Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 36 865 19 104 272 167 916 809 100 689 1 345 634 1 308 201 Omklassificering pågående till färdigställt - 35 642 8 060 23 170 4 412 0 0 0 Årets anskaffningar 17 534 2 071 32 408 31 128 9 817 92 958 86 987 Erhållna bidrag 0 - 813 Årets utrangeringar, försäljning - 65 - 10 019 - 19 799 - 2 291 - 32 174 - 48 741 Nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 18 757 29 170 317 726 932 550 108 215 1 406 418 1 345 634 Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan 6 210 152 507 711 363 82 483 952 563 931 637 Avgår avskrivningar avseende utrangeringar och försäljningar - 5 788 - 19 799 - 2 253 - 27 840 - 46 016 Årets avskrivningar enligt plan 778 10 611 48 543 8 739 68 671 66 942 Årets nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 0 6 988 157 330 740 107 88 969 993 394 952 563 Direktavskrivning mot fonder och lokaliseringsstöd 17 411 14 661 32 072 32 072 Utgående bokförda värden enligt plan 18 757 22 182 142 985 177 782 19 246 380 952 360 999 Taxeringsvärden 20 801 155 740 176 541 175 537 Brandförsäkringsvärden 1 103 485 (1 075 167) kkr för maskiner o inv, exkl. fordon Byggnaderna är till övervägande del försäkrade till fullvärde. Fordon är försäkrade enligt gängse normer Gårdstankar är försäkrade till 180 kkr/st. Not 13 Andelar i koncernföretag Antal Eget ÅretsKapital- Bokf Dotterföretag/Orgnr/Säte andelar kapitalresultat andelvärde Lincargo AB, 556268-8746, Umeå 1 000 100 0 100 % 100 Nord-Livs Produktion AB, 556285-2698, Umeå 8 000 2 210 0 100 % 440 Lapland Food AB, 556256-8849, Umeå 1 000 100 0 100 % 112 0 652 Ägarandelen i samtliga dotterföretag är 100 %. Husdjurstjänster i Norr AB, 556814-9909, har avyttrats under året. 31 2011 NOTER Not 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav Bokfvärde Aktier 20112010 Matfesten AB 10 0 100 InsatsskyldighetNominellt Bokf värde Andelar 20112010201120102011 2010 Lantbrukarnas Riksförbund 12 658 12 658 10 757 10 757 10 340 10 340 Svensk Mjölk ek för, mejeridel 1 879 1 596 1 879 1 596 1 690 1 408 Sv Avel ek för 0 1 078 0 1 623 0 1 078 Sv Mjölk ek för/SHS 0 669 0 669 0 669 Krav ek för 6060606060 60 Norrmejeriers pensionsstiftelse 5050505050 50 12 746 14 755 12 140 13 605 Totalt bokfört värde aktier, andelar och andra värdepapper 12 150 13 605 Not 15 Kundfordringar Externa kunder Medlemskunder 20112010 133 779 133 500 64104 133 843 Not 16 Produktlikvidkonto medlemmar Fordringar produktlikvidkonto 133 604 20112010 2 054 6 040 Ränta beräknas månatligen efter aktuell räntesats per månad. Tillgodoränta på produktlikvidkonto beräknas efter Stibor 30 dgr -2 %. Låneränta beräknas efter Stibor 30 dgr + f.n. 8 %. Stibor 30 dgr var 2,11 % per 2011-12-31. Not 17 Övriga fordringar Statens Jordbruksverk Mervärdesskatt Övrigt 20112010 789 670 8 214 13 260 2 538 1 928 11 541 15 858 Not 18 Eget kapital Insats- Insats-Reserv-Balans Årets kapitalemission fond vinstresultat Moderföreningen Vid årets början 84 143 27 236 46 726 82 321 17 780 Ökning av inbet ins.kapital 8 726 Avgått genom utträde - 5 572 - 1 423 -4 Överlåtet kapital avveckling Producenttjänst - 3 883 Vinstdisposition enligt föreningsstämma Utbetalning ränta på insatser Beslutad insatsemission 5 995 Avsättning till reservfond 1 184 Avsättning till balanserad vinst 8 585 - 2 016 - 5 995 - 1 184 - 8 585 Årets resultat 28 684 Vid årets slut 87 297 31 808 47 906 87 023 28 684 A-insats Tecknat insatskapital Ej inbetalt insatskapital Inbetalt insatskapital 153 161 - 65 864 87 297 I inbetalt insatskapital ingår 5 101 kkr som avser insatsåterbetalning under 2012 till medlemmar som avgått 2011-12-31. I emitterade insatser ingår 1 649 kkr som kommer att utbetalas 2012 till medlemmar som begärt utträde ur föreningen. Överlåtet kapital till Växa Sverige ek för efter beslut om överlåtelse och införlivande av producenttjänstdelen (husdjursdelen) inom Norrmejerier till den nybildade fristående landsomfattande organisationen inom husdjursskötsel. Insats- Insats-Bundna Fria Koncernen kapitalemission reserverreserver Vid årets början 84 143 27 236 152 886 101 698 Ökning av inbetalt insatskapital 8 726 Avgått genom utträde - 5 572 - 1 423 -4 Överlåtet kapital avveckling Producenttjänst - 3 883 Beslutad insatsemission - 2 016 Beslutad insatsemission 5 995 - 5 995 Avsättning till reservfond 1 184 - 1 184 Förskjutning mellan fria och bundna reserver - 1 766 1 765 Årets resultat 26 919 Enl balansräkning per 2011-12-31 87 297 31 808 152 300 117 304 Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20112010 Pensionsskuld vid årets början 1 636 2 200 Årets förändring - 518 - 564 Pensionsskuld vid årets slut 1 118 1 636 Föreningens pensionsförpliktelser är till den del de beräknas av PRI 66 788 kkr (61 391 kkr), säkerställda genom inbetalning till Norrmejeriers pensionsstiftelse. 32 NOTER 2011 Not 20 Avsättning för uppskjuten skatt Uppskjuten skatt har beräknats som 26,3 % av moderföreningens obeskattade reserver vid räkenskapsårets utgång, 37 196 (37 826). Not 24 Övriga skulder Moderföreningen Personalens källskatt Övrigt Moderföreningen 3 825 5 473 9 298 Not 21 Checkräkning/Skulder till kreditinstitut 20112010 Beviljad checkräkningskredit 150 000 150 000 Outnyttjat kreditbelopp 104 774 133 337 Utnyttjat kreditbelopp 45 226 16 663 Dotterföretag Koncernen totalt 44 9 302 10 852 För checkräkningskredit saknas avtalad förfallotidpunkt. Övriga skulder till kreditinstitut varav kortfristigt varav långfristigt 165 000 0 165 000 165 000 0 165 000 Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar 186 000 Företagsinteckningar 213 000 399 000 186 000 213 000 399 000 Not 22 Leverantörsskulder medlemmar Mjölkavräkning, inkl premie, IP Sigill och slutbetalning Not 23 Sparkonto medlemmar Sparkonto 20112010 72 973 85 034 20112010 3 674 4 761 Ränta beräknas månatligen efter aktuell räntesats per månad. Ränta på sparkonto beräknas efter Stibor 30 dgr -1 %. Stibor 30 dgr var 2,11 % per 2011-12-31. 20112010 3 743 7 105 10 848 Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20112010 Semesterlöneskuld, inkl arbetstidsförkortn 24 437 25 946 Sociala avgifter 12 056 12 702 Övrigt 11 930 11 067 49 423 49 715 Not 26 Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Ställd säkerhet för annat Spärrat konto Kontot ingår i posten likvida medel Not 27 Ansvarsförbindelser Garantiåtaganden, FPG/PRI Tecknade, ej inbetalda insatser Borgensförbindelser, föreningsborgen Kapitaltäckning pensionsstiftelsen 20112010 186 000 213 000 399 000 186 000 213 000 399 000 455 455 20112010 1 336 1 228 1 901 1 901 228 241 1 044 0 4 509 3 370 Umeå den 24 februari 2012 Henrik Wahlberg Göran Olofsson Mats Granberg Ulla Bergström Anders Jonört Staffan Öhgren Kenneth Samuelsson Ulf Lundmark Fredrik Oskarsson Birgit Andersson Bo Rasmussen Verkställande direktör Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 24 februari 2012 Marina Edberg Bo Nilsson Stefan Lindahl Auktoriserad revisor 33 2011 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Norrmejerier Ekonomisk förening, org.nr 794700-2296 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Norrmejerier Ekonomisk förening för år 2011. Föreningens års redovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 24-34. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Norrmejerier Ekonomisk förening för år 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och en koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncern redovisningen på grundval av vår revision. Auktoriserad revisor har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Förtroendevald revisor har utfört revisionen enligt god revisionssed för förtroendevalda revisorer i Sverige. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och koncernen. 34 Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av föreningens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Umeå den 24 februari 2012 Stefan Lindahl Ernst & Young AB Auktoriserad revisor Marina Edberg Förtroendevald revisor Bo Nilsson Förtroendevald revisor 35 2011 STYRELSE OCH REVISORER Bakre raden från vänster: Lars Westman, Göran Olofsson, Anders Lundström, Henrik Wahlberg, Mats Granberg, Ulf Lundmark, Fredrik Oskarsson. Främre raden från vänster: Kenneth Samuelsson, Ulla Bergström, Agneta Edlund Sjöström, Birgit Andersson, Anders Jonört, Staffan Öhgren, Bo Rasmussen. STYRELSE Henrik Wahlberg, ordförande Soukolojärvi 34, 957 92 Övertorneå mobil: 070/694 47 59 e-post: [email protected] Vald t o m föreningsstämman 2013 Uppdrag Kassör i Övertorneå LRF-avdelning, ledamot i Övertorneå SBO styrelse, ersättare i Övertorneå kommuns miljö- & byggnadsnämnd. Birgit Andersson 201 Hanabäck, 891 92 Örnsköldsvik tel: 0660/37 11 56, mobil: 070/670 88 56 e-post: [email protected] Vald t o m föreningsstämman 2012 Mats Granberg Lillpitevägen 213, 946 91 Roknäs tel: 0911/24 08 29, mobil: 070/605 48 77 e-post: [email protected] Vald t o m föreningsstämman 2012 Uppdrag Ledamot i Själevads LRF-styrelse. Ledamot i kommungruppen i Örnsköldsvik. Fullmäktige i Länsförsäkringar. Uppdrag Ledamot i Dina Försäkringar Nord, kassör i Piteå LRF-avdelning. Gård/produktion 70 kor, rekrytering samt uppfödning av ungtjurar totalt ca 260 djur, brukar 190 ha varav 25 ha bete, 240 ha skog. Gård/produktion 60 kor med mjölkrobot. Brukar 110 ha åker, 450 ha skog. Gård/produktion 320 kor plus rekrytering, 200 tjurar på annan gård. Brukar ca 450 ha åker varav 250 arrende och 210 ha skog. Ulla Bergström Bodsjövägen 72, 946 40 Svensbyn tel: 0911/24 11 22, mobil: 070/544 51 00 e-post: [email protected] Vald t o m föreningsstämman 2013 Anders Jonört Flarkbäcken 150, 915 96 Flarken tel: 0934/270 30, mobil: 070/359 46 77 e-post: [email protected] Vald t o m föreningsstämman 2012 Uppdrag Ledamot i kommungruppen, invald från Piteå LRF lokal avdelning. Ledamot i Växa Sverige styrelse. Ledamot i marknadsstyrelsen för Växa Nord. Uppdrag Revisor i Flarkens LRF-avdelning. Göran Olofsson, vice ordförande Liden 38, 915 95 Ånäset tel: 0934/230 03, mobil: 070/373 02 42 e-post: [email protected] Vald t o m föreningsstämman 2013 Uppdrag Ledamot i Växa Sveriges styrelse. Gård/produktion Delägare i Ängesbäckens Lantbruk AB 215 kor, brukar 300 ha åker. 36 Gård/produktion 70 kor samt rekrytering (SLB och SRB), tillbyggd lösdriftsstall med mjölkrobot. Brukar 150 ha åker, varav spannmål ca 45 ha, 180 ha skog. Gård/produktion Ekologisk produktion med 50 kor, 86 ha åker, vall och spannmål, 66 ha skog. STYRELSE OCH REVISORER 2011 Kenneth Samuelsson Svartbäcken 11, 961 91 Boden tel: 0921/34 02 04, mobil: 070/317 47 64 e-post: [email protected] Vald t o m föreningsstämman 2012 Gård/produktion 80 kor, brukar 150 ha åker. Bo Rasmussen, vd Mariehemsvägen 210, 906 50 Umeå tel: 090/18 29 15, fax 090/18 29 45 e-post: [email protected] Lars Westman, styrelsens sekreterare Mariehemsvägen 210, 906 50 Umeå tel: 090/18 29 36, fax 090/18 29 45 e-post: [email protected] Staffan Öhgren Rödålund 61, 922 92 Vindeln tel: 090/632 07, mobil: 076/849 50 70 e-post: [email protected] Vald t o m föreningsstämman 2013 Uppdrag Inga. Ulf Lundmark, facklig representant Bjännsjö 30, 905 87 Umeå tel: 090/14 70 95 Fredrik Oskarsson, facklig representant Rådjursvägen 103 A, 906 43 Umeå tel: 090/13 42 47 Agneta Edlund Sjöström, facklig repr. Bågvägen 19, 913 32 Holmsund tel: 090/249 23 Anders Lundström, facklig representant Ö Parkgatan 18 3 tr, 972 42 Luleå tel: 0920/177 75 Gård/produktion 40 kor. Brukar 80 ha, varav 50 arrende. 380 ha skog. Revisorer Bo Nilsson Hökmark 237, 930 10 Lövånger tel: 0913/201 48, fax: 0913/200 17 e-post: [email protected] Uppdrag Inga. Gård/produktion Driver Stenhalla gård AB tillsammans med brodern Anders. 170 kor, växtodling på totalt ca 250 ha, samt en del legokörning. Marina Edberg Näset 208, 890 51 Långviksmon tel: 0662/302 31, mobil: 070/21 600 65 e-post: [email protected] Uppdrag Sekreterare i Björna-Trehörningsjö LRFavdelning Revisor i Storsjöbygdens FVO Gård/produktion Delägare i Näsbacka Gård, 110 kor (SLB), samt rekrytering. Lösdrift med två mjölkrobotar. Brukar 130 ha åker samt 35 ha skog. Från vänster: Stefan Lindahl, Marina Edberg och Bo Nilsson. Auktoriserad revisor Stefan Lindahl Ernst & Young Box 4017, 904 02 Umeå tel: 090/70 27 00, fax: 090/70 27 99 37 2011 FÖRETAGSLEDNING Från vänster: Mårten Henriksson, Anna-Karin Karlsson, Vivianne Edvigsson, Bo Rasmussen, Erica Lundgren, Jan-Erik Noord (avgick med pension 1/10 2011) och Björn Jonsson. FÖRETAGSLEDNING Mårten Henriksson Chef Produktion & Logistik tel: 090/18 28 28 e-post: [email protected] Erica Lundgren Försäljningschef tel: 090/18 29 18 e-post: [email protected] Björn Jonsson HR-chef tel: 090/18 29 03 e-post: [email protected] Vivianne Edvigsson Chef Finans & IT tel: 090/18 29 28 e-post: [email protected] Bo Rasmussen Vd tel: 090/18 29 15 e-post: [email protected] Anna-Karin Karlsson Chef Marknad & Innovation tel: 090/18 28 56 e-post: [email protected] 38 ADRESSER 2011 Adresser Huvudkontor Mariehemsvägen 210, Box 1313, 901 23 Umeå Tel 090-18 28 00, fax 090-18 29 45 Luleå mejeri Producentvägen 14, Box 941, 971 28 Luleå Tel 090-18 28 00, fax 0920-24 24 24 Burträsk mejeri Kamvägen 10, 937 31 Burträsk Tel 090-18 28 00, fax 090-18 47 07 Ånäset ostlager Snickarvägen 1, 915 34 Ånäset Tel 090-18 28 00, fax 090-18 47 19 Umeå mejeri Mejerivägen 2, 906 22 Umeå Tel 090-18 28 00, fax 090-18 28 80 [email protected] www.norrmejerier.se 39 Krux. Foto: Jan Lindmark, Patrick Degerman, Johnér/Stefan Wettainen, m fl. Tryck: TryckeriCity, Umeå 2012.
© Copyright 2024