PDF 3,6 MB - Skogsbruket

Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 4 2008. Årgång 78
5
6
8
10
13
16
18
20
28
Fjärrvärmeverk i skogsägarregi
Skogsvårdsföreningen går in på energimarknaden.
Värdefulla torvmarksskogar står orörda
Tilläggsutrustning – inte nya maskiner säger experterna.
Plantbrist i sviterna efter rekordhyggen
20 miljoner skogsplantor produceras årligen i Kristinestad.
Ryska exporttullarna nu 15€ per kubikmeter
Finska staten svarar med sänkt skatt på förstagallringsvirke.
Fliskraftverk utvidgar
Ekenäs energi vill släcka oljepannor.
Jeppo kvar som självständig
Tio skogsvårdsföreningar gick ihop till ny jätteförening.
Sköt röjningen och kom ihåg att rapportera den
Effektiviteten för skogsägare är hälften av yrkesfolkets.
Nya skydd till röjsågen
Stamskador och stenskott kan förhindras.
Från utrotningshotad till hotande
Vargstammen i Finland har vuxit sig stark.
På omslaget: Granplantor.
Foto: Stora Enso
Skogsbruket
Ledaren
8.4.2008
www.skogsbruket.fi
ISSN 0037–6434
Utgivare
Föreningen för Skogskultur rf
Redaktion
Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
[email protected]
Chefredaktör
Klaus Yrjönen
tfn 020 772 9186
[email protected]
Redaktionssekreterare
Maria Lindén
tfn 020 772 9192
[email protected]
Redaktör
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020 772 9059
[email protected]
Medarbetare
Bjarne Andersson tfn 044 782 7502
Helena Forsgård tfn 018 15550
[email protected]
Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530
[email protected]
Annonser:
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 09 221 3246
fax 09 221 3425
[email protected]
Adressförändringar och
prenumerationer
Margita Törnroth
tfn 020 772 9088
[email protected]
Tidningen Skogsbrukets helårs­
prenumeration (11 nummer)
36 € i Finland
340 SEK i Sverige
43 € övriga länder.
Tidningen Skogsbrukets halvårs­
prenumeration (6 nummer)
22 € i Finland
210 SEK i Sverige
26 € övriga länder.
Mera stöd till skogsbruket
och skattefrihet för
förstagallringar
Goda nyheter. Statens stöd till skogsbruket ökar under de närmaste åren. Det
är ett resultat av att skogssektorns betydelse för vår samhällsekonomi har fått
den vikt den förtjänar. Klimat- och energipolitiken samt hänsyn till den biologiska mångfalden i våra skogar har också lett till konstruktiva lösningar och
stödåtgärder från statens håll. Den allmänna trenden i statsförvaltningen med
nedskärningar i finansieringen har nu vänt för skogssektorns del.
Genom statsrådets beslut om det Nationella skogsprogrammet 2015 och
METSO II programmet (2008–2016) får vi ökade anslag både till virkesproduktion och till naturvård. Bl.a. 255 miljoner har reserverats för statsbidrag till
enskilda vägar samt underhåll och reparation av andra vägar. En ytterst viktig
satsning på infrastrukturen som gynnar virkestransporterna. Också finansieringen av bevarande av den biologiska mångfalden via METSO II programmet ökar
och kommer i full gång från och med 2010. I framtiden kommer det existerande
skogsskyddet att kompletteras med frivilliga metoder, bl.a. genom handel med
naturvärden.
Det finns inte enbart orsak till applåder. Även om anslagen ökar, så är finansieringen långt ifrån det som har föreslagits och en mera betydande ökning
kommer först om ett par år. T.ex. de direkta skogsförbättringsstöden till skogsägarna ökar i år med ca 4 miljoner euro till 63,8 miljoner euro och 21 % av
medlen är redan förbrukade.
En mycket positiv sak är att den föreslagna skattefriheten för förstagallringar
träder i kraft retroaktivt från och med första april förutsatt att EU ger sitt godkännande till Finlands förslag. Förslaget om
skattelindring vid överlåtelse av skog ser inte ut
att verkställas. Ett dåligt beslut ur skogsbrukets
synpunkt, men det är ändå viktigt att få besked.
Ovissheten gynnar inte aktiviteten i skogsbruket.
Statens mål är att stimulera skogsbruket och
bidra till att de inhemska avverkningarna ökar
med 10 till 15 miljoner kubikmeter. De ovan
nämnda åtgärderna bidrar till en positiv utveckling, men är inte av avgörande betydelse. Marknadsutvecklingen och skogsbrukets aktörer avgör hur framtiden ter sig. För skogsägaren gäller
det att aktivt följa med marknadsläget och agera
när situationen är gynnsam. m
Ombrytning
Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab
Tryckeri
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008
A N b u D S P A k e T:
Lännen planteringsrör 55/53 mm DP
ett allroundrör till plantering av de vanligaste
täckrotsplantorna.
Plantkorg
Den ergonomiskt utformade plankorgen av
hård plast är utvecklad för transport av täckrotsplantor i samband med plantering.
180,00 €
Jakt-orange
Laksen -keps
skickas gratis med
varje anbudspaket.
ergo-borreN
Bra för både rygg och planta. Nytt effektivt redskap för
barrotsplantor, s.k. pluggplantor, lövplantor och stor
täckrot.
43,00 €
Nämn ”Skogsbruket”
vid beställning.
Tilläggsinformation och beställningar: Uittokalusto Oy, tel. (015) 5550 402, e-mail: [email protected], www.uittokalusto.fi
Fraktkostnad: 12,00 €/beställning. Leveranssätt: Matkahuolto, 1-2 vardagar. Pris inkl. moms 22 %.
Bioenergi
Fjärrvärmeverk i
skogsägarregi
Raseborgs Trä Oy Ab
har
beslutat
flisvärmeverk i
bygga
enligt
ett
Lappvik
Hangöudd. Om
hyggesresterna, dvs. verksamheten gynnade skogsägarnas
intressen. Också i det här
fallet kommer skogsägarna
att dra nytta av de kunskaper
och erfarenheter som driften av fjärrvärmeverket för
med sig. Om allt går väl kan
verksamheten på längre sikt
utvidgas till andra områden
vid sydkusten. Avsättningen
för energived blir större och
en konkurrenssituation med
andra värmeproducenter gynnar prisutvecklingen ur skogsägarnas synpunkt.
på
allt går
planerna
börjar
värmeleveranserna ännu i
år. Projektet är en ny spelöppning då
Raseborgs Trä
utvidgar sin verksamhet
från
flisleverantör
till
värmeproducent.
bolagets
Enligt
VD Johan Eng-
ström är investeringen ur
skogsägarnas
synpunkt
strategiskt viktig.
R
asebors Trä ägs av
Södra skogsreviret
r.f. Bolaget anskaffar och levererar ca
250 000 kubikmeter flis vid
sydkusten.
– För ett år sedan fattade
bolagets styrelse det strategiska beslutet att utvidga verksamheten från flisleveranser
till värmeproduktion, berättar
­Johan Engström på Raserborgs
Trä. I Lappvik byacentrum på
Hangöudd finns både höghus
och egnahemshus med gamla
oljepannor. De bildar ett tillräckligt kundunderlag för att
en investering i ett bioenergidrivet fjärrvärmeverk beräknas bli lönsamt.
Flis till nittio procent
Byggstarten för den ca 1,5 miljoner euro stora investeringen
sker i juni. Anläggningen och
Samhället stöder
investeringen
Johan Engström, VD för Raseborgs Trä, berättar att investeringen i ett flisvärmeverk i Lappvik är en strategiskt viktig investering
för alla skogsägare vid sydkusten även om den direkta nyttan
är lokal.
rörnätet ska byggas i snabb
takt och målet är att de första
värmeleveranserna ska börja
redan i år. Till det nya fjärrvärmeverket installeras en
flispanna med en effekt på en
megawatt och som reserv och
tilläggseffekt en oljepanna på
en megawatt. Värmeverkets
energiproduktion ska ske till
nittio procent med biobränslen och den årliga flisförbrukningen beräknas till ca 5 000
kubikmeter, dvs. ett långtradarlass per vecka. Engström
konstaterar att värmeverket
blir relativt litet och att det
inte har någon stor betydelse
i regionen för flisleveranserna
eller på energimarknaden.
Däremot är det en viktig
spelöppning ur bolagets och
skogsägarnas synpunkt.
Konkurrens om energived
gynnar skogsägarna
Finns det en konflikt i att
skogsägarnas bolag i framtiden dels fungerar som flisleverantör och dels som flisförbrukare och värmeproducent?
Johan Engström nekar bestämt
det här påståendet. Han hänvisar till att när Raseborgs Trä
började med flisanskaffning
och leveranser för ett antal
år sedan var organisationen
den första som började betala
ersättning till skogsägarna för
Användningen av bioenergi
och därmed också energived
kommer att växa mycket kraftigt under de närmaste åren.
Engström nämnder EU:s nya
klimat- och energistrategi där
målet är att bioenergins andel ska höjas till 38 procent
fram till år 2020. Bioenergiinvesteringarna får samhällets
stöd och det har man också
hoppeligen möjligheter att få
till investeringen i Lappvik.
Som den största utmaningen
i framtiden ser Johan Engstöm
integreringen av den växande
energivedsanskaffningen med
den övriga virkesanskaffningen. m
Text och foto:
Klaus Yrjönen
Hjälphjulen eller det extra hjulparet placeras längst bak på skogstraktorn.
Foto: Sami Lamminen.
Torvmarksskogarna
är för värdefulla för
att stå orörda
A
vverkning på torvmarker är problematisk. De senaste
årens varma vintrar,
som troligen fortsätter, gör det
allt svårare att utnyttja vinter-
Många bäckar små gör en stor å. Det ordspråket passar bra in på den virkesvolym som finns på våra dikade
torvmarker.
Enbart
en förstagallring av unga träd-
bestånd på torvmarker skulle öka avverkningsmängderna med drygt fyra miljoner kubikmeter per år.
perioden med snö och tjäle.
Virkesanskaffarna och maskintillverkarna har tillsammans börja fundera på hur
de ska tackla problemet med
ofrusna torvmarker.
Svenskfinland har virkesrika
torvmarker
Dikade torvmarker som är
i behov av förstagallringar
finns i hela landet och även
på Åland. Den sammanlagda
avverkningsbara volymen är
4,5 miljoner kubikmeter per
år under den närmaste femårsperioden.
Av den virkesmängden
finns 80 000 m3 i Österbotten, 60 000 m3 vid Sydkusten och 8 000 m3 på Åland.
Förstagallringarna innehåller
också mycket energived.
De virkesrikaste förstagallringsobjekten på dikade torvmarker finns bland annat vid
Sydkusten.
Hälften av avverkningspotentialen är tall. Granens andel är drygt tio procent och
björkens andel knappt fyrtio
procent.
Avverkning och utkörning
av virke på torvmarker är
dyrare än på fastmark. I en
förstagallring kostar avverkningen och skogstransporten
sammanräknat drygt 18 euro/
m3. Arbetet är något dyrare på
myrar än på kärr. Tumregeln
är att ju mindre virkesuttag
och ju klenare stammar desto
dyrare blir arbetet.
– Genom att utrusta skogsmaskiner med band förbättras
bärigheten avsevärt, säger
Tore Högnäs. Men drivningsplaneringen får vi heller inte
glömma. Den spelar en viktig
roll. En torrperiod på drygt 1,5
månader under sommaren,
gör att många mjuka marker
blir körbara. Men ett faktum
kommer vi inte undan. Det
blir mera spår i terrängen vid
avverkning på mjuk mark än
på fastmark.
verka på mjuk mark. Risning
och mobila terrängbroar är
exempel på markförstärkning.
Men också genom att endast
undvika de mest sanka ställen, dvs. planera körstråken
noggrant, kan man förbättra
drivningsförhållanden.
Extra hjulpar – ny teknik
som testas
Hjälphjul på skogstraktorn är
under utveckling. Skogsmaskintillverkaren Ponsse är aktivt med i utvecklingsarbetet.
Det extra hjulparet kopplas
längst bak. Tack vare snabbkoppling av det extra hjulparet har systemet fungerat bra i
de försök som hittills utförts.
Ju bredare band skogstraktorn utrustas med desto lägre
blir marktrycket. Bredare
band betyder också att skogstraktorn blir bredare och att
risken för stamskador ökar på
träd intill körstråken.
Ökad bärighet med enkla
medel
– Det är också viktigt att maskinarbetet anpassas till dåligt
bärande förhållanden, säger
Högnäs. Här har skogstraktorn och föraren i hytten huvudrollen. Bara genom att
reglera lasstorleken och antalet överfarter och förstärka
körunderlaget kan man förbättra förutsättningarna att av-
Problemet med dålig
bärighet tas på allvar
Dålig bärighet är det stora
problemet vid avverkning på
torvmarker. Nu har både virkesanskaffningsorganisationer
och
skogsmaskintillverkare
tillsammans satt sig ner för att
försöka lösa problemet. Målet
är att hitta lösningar som inte
blir oöverkomligt dyra och
som inte heller ger avskräckande spår i terrängen.
Specialmaskiner för mjuka
marker är i dagens läge inte
ett realistiskt alternativ. Det
blir för dyrt.
Tore Högnäs, som är utvecklingschef på Forststyrelsen, säger att vi kan utrusta
nuvarande
skogsmaskiner
med tilläggsutrustning så att
de klarar också mjuka marker.
– Många torvmarker kan avverkas under barmarksperioden när
skogsfackmän lär sig klassificera avverkningsobjekten och maskinerna, säger Tore Högnäs.
En kombination av hjälphjul och breda band runt alla
däck ger det lägsta marktrycket. Marktrycket är trettio procent lägre hos en skogstraktor
med hjälphjul och band runt
hjulen.
Avverkningsobjekt och
maskiner måste kunna
klassificeras
– Ökade avverkningar på
torvmarker kräver definitivt
att vi utvecklar ett schema för
klassificering av avverkningsobjekt och maskiner, säger
Högnäs. I planeringsskedet
klassificeras ofta torvmarker
som vinterstämplingar trots
att de kunde avverkas under
barkmarksperioden, dvs. på
ofrusen mark, med lämpliga
maskiner.
Enligt Högnäs skulle ett klassificeringsschema där avverkningsobjektens bärighet och
olika maskiners egenskaper
möts klart öka möjligheterna
att höja avverkningsvolymerna på torvmark. Det skulle
också leda till ett jämnare utnyttjande av maskinparken.
Klassificeringen skulle också sporra maskintillverkarna
till att utveckla bättre maskiner, underlätta entreprenader och stöda virkeshandeln.
Forststyrelsen har tillsammans
med Skogsforskningsinstitutet
och maskintillverkaren Ponsse
skisserat upp en modell som
kommer att testas i Metsätehos regi i sommar. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Stor efterfrågan på
skogsplantor
Såningsarbetet är i full
gång vid Mellanå Plant
i Dagsmark. Totalt ska
närmare
20 miljoner
Här börjar skogsplantornas
sådd vid Mellanå Plant. En
maskin gör först en grop, varefter fröet planteras.
skogsplantor produceras
och säljas i år.
Efterfrå-
gan har ökat och enligt
bolagets vd
Rainer Bod-
år på förhand. Beaktar vi de
siffrorna så är det tydligt att
behovet av skogsplantor har
ökat mycket. På ett år handlar
det om en ökning på 3 miljoner plantor, säger Rainer Bodman, vd för Mellanå Plant.
man hotar en eventuell
plantbrist.
S
ex ståtliga växthus
uppenbarar sig när
man svänger in till
Mellanå Plant i Dagsmark i Kristinestad. Det här
är en plantskola med traditioner och ända sedan 1965
har plantskolan producerat
skogsplantor av hög kvalitet.
Årligen säljs 15 miljoner nya
skogsplantor till det finländska
skogsbruket. Men de senaste
prognoserna skvallrar om att
efterfrågan på nya skogsplantor bara ökar. Därför beräknas
försäljningen i år öka till närmare 20 miljoner plantor.
– Vi tar emot förhandsbeställningar av våra kunder ett
Plantbrist hotar
Bodman misstänker att den
ökade efterfrågan beror på de
goda virkespriserna. Den positiva prisutvecklingen har lett
till att förnyelseavverkningsarealen har ökat. Men trots
att Mellanå Plant och andra
producenter ökar takten tror
han att det kan uppstå brist
på främst granplantor i framtiden.
– Ingen hade kunnat tro
att behovet skulle öka så här
mycket, men försäljningsbe-
Rainer Bodman, vd, för Mellanå Plant inspekterar kvaliteten vid
planteringsmaskinen. Det här är första steget i produktionen av
skogsplantor.
Rainer Bodman i ett av bolagets stora växthus i Dagsmark. I
bakgrunden syns det automatiska bevattningssystemet.
teendet påverkas mycket av
prisutvecklingen. Det är svårt
att förutspå förändringar som
är snabba inom virkeshandeln, säger han.
Han understryker att det inte
är plantproducenternas fel att
det i nuläget finns för lite plantor. Produktionen baserar sig
på förhandsbeställningar och
prognoser. Med facit i hand
kan man konstatera att behovet av nya plantor har uppskattats aningen pessimistiskt.
– Men det är en svår sak att
uppskatta hur många plantor
som behövs för att fylla behovet. Det är frågan om många
personer som prognostiserar.
Faktorer som krukstorlek, fröets ursprung och i vissa fall
åldern måste tas i beaktande
när man gör såddplan.
Matts Linnsén, områdesansvarig vid skogsvårdsföre­ningen
Söderskog, menar att ingen
kan beskyllas för om det blir
brist. Skogsvårdsföreningarna
utgick från att avverkningarna
skulle minska i och med skatteomläggningen när förhandsbeställningarna gjordes.
– Men det gick tvärtom
främst på grund av högkonjunkturen, som medförde en
livlig handel med höga virkespriser. Ingen kunde förutspå att det skulle gå så här,
säger Linnsén.
I nuläget vet han inte om
Söderskog får alla de cirka 1,8
miljoner plantor som man har
beställt. Det beror på att den
slutgiltiga fördelningen mellan skogsvårdsföreningarna
inte är klar.
– Visst är det ett bakslag om
vi inte får alla plantor som vi
har beställt. Men det är ingen
kris, utan då måste vi försöka
skjuta upp vissa planteringar
och justera prognoserna.
andra förändringar. Produktionen utvecklas hela tiden
och de senaste åren har en
hel del rationaliseringar ägt
rum. Det innebär främst att
vissa manuella arbetsmoment
har mekaniserats.
– Vi har vidtagit dessa åtgärder helt enkelt för att minska
produktionskostnaderna.
Bygger nytt växthus
Sådden i full gång
Mellanå Plant är den fjärde
största plantskolan i landet och
Efter påsken kom sådden
igång på fullt allvar. Tre såd-
”Vi går in för att öka vår
produktionsareal och de flesta
plantskolor har säkert kapacitet att
öka produktionen.”
domgångar görs per hus per
år och redan i slutet av maj
flyttas den första sådden ut.
Då inleds arbetet med den
andra, som flyttas utomhus
vid midsommar. Därefter inleds arbetet med den tredje
omgången.
– Av de två första sådderna
får vi plantor som vi kan leverera följande vår medan
den tredje får växa en säsong
till. Allt arbete – från att fröet
är sått, gror och växer till en
planta – görs här. Det som vi
kan göra är att ge tilläggsljus
har också en produktionsfilial
i Lappo. Bolaget omsätter årligen cirka två miljoner euro
och har en marknadsandel
på tio procent. För att kunna
möta den växande efterfrågan
gör bolaget vad det kan för att
öka produktionskapaciteten.
Därför har man investerat i ett
sjunde växthus, som ska stå
klart redan i höst.
– Vi går in för att öka vår
produktionsareal och jag tror
att de flesta plantskolor har
kapacitet att öka lite.
Vid plantskolan pågår också
Bakom Bodman står sex stora växthus där nya skogsplantor får
växa i kontrollerad miljö. När plantorna är större flyttas de utomhus.
tidigt på våren och sent på
hösten, säger Bodman.
Och fortsätter:
– Vi kan också stoppa tillväxten för att få mindre höjdvariation i plantpartiet. Vi fryslagrar också sjuttio procent
av vårens plantor för att det
är det säkraste sättet att vinterlagra plantor. Genom detta
undviker vi också arbetstoppar när nya plantor ska sås.
Att leverera plantor i vila är
också bättre eftersom de inte
är lika känsliga.
Bodman säger att kvaliteten
på plantorna är en hederssak
för Mellanå Plant. Bolaget arbetar hårt för att plantorna ska
fylla de krav som eftersträvas
och har certifierade kvalitetsoch
miljöledningssystem.
Utöver det strävar man efter
att kontrollera kvaliteten på
plantorna från sådd till leverans.
– Det här görs för att vi ska
kunna säkerställa att vi inte
skickar ut plantor som är undermåliga. Nu håller vi också
på att utveckla ett inventeringssystem, vilket innebär
att vi anlägger permanenta
provytor i kundernas skogar
och följer således upp hur
våra plantor växer, berättar
han. m
Text och foton:
Christoffer Thomasfolk
Vid Mellanå Plant får hundratusentals granplantor växa sig större
under öppen himmel.
Virkeshandel
Foto: Stora Enso.
Exporttullar på ryskt
virke blev verklighet
Ryssland höjde sin exporttull på virke den 1 april.
Då steg exporttullen
från 10 euro/m3 till 15
euro. Om knappt ett år är
tullavgiften 50 euro.
Det här har allvarliga
följder för oss i Finland,
men också för Ryssland.
E
xporttullarna baserar
sig på en förordning
från den ryska regeringen. Enligt den ska
alla virkessortiment som exporteras, med undantag av
björk som är klenare än 15
cm eller i praktiken björkmassaved, beläggas med en
exporttull.
Den här lindringen är dock
skenbar och fungerar bara
i teorin. Det skulle kräva att
allt björkvirke sorteras efter
grovlek, vilket i praktiken är
en omöjlighet vid gränsövergången. Lika omöjligt är det
att tänka sig att klent och grovt
björkvirke skiljs åt redan på
avlägget i skogen och att den
senare under hela transporten till gränsövergången inte
blandas.
I januari 2011 börjar exporttullen gälla även björkmassaved och då stiger den
till 50 euro/m3.
Typiskt för ryskt virke är de
omfattande
barkskadorna.
De uppstår främst när virket
lunnas ut till avlägg.
10
Foto: Stora Enso.
Björkmassaved är den största bristvaran för vår inhemska skogsindustri. Import av eukalyptusvirke eller färdig eukalyptuscellulosa är två sätt för skogsindustrin att lösa problemet.
Finska investeringar i
Ryssland läggs på is
på grund av exporttullarna på
virke.
Den finska skogsindustrin har
importerat ungefär en femtedel av det virke den förbrukar
från Ryssland. Störta delen
har varit av det slaget som
ryssarna själva har mycket lite
användning för, massaved.
Från början av 2000-talet
har Ryssland försökt utveckla
sin egen industri och minska
sitt beroende av export av
råvaror och i stället satsa på
vidareförädling av råvarorna i
hemlandet. I fjol tog den ryska
skogssektorn ett steg i den här
riktningen då man beslöt att
stegvis göra det ryska virket
dyrt för importländerna för att
på det sättet tvinga utländska
skogsföretag att etablera sig i
Ryssland.
De senaste femton åren har
finska företag investerat omkring en miljard euro i den
ryska skogssektorn. I samband med etableringarna i
Ryssland har företagen lärt sig
mycket om hur virkesanskaffningen fungerar i Ryssland.
De här kunskaperna kunde
utnyttjas för nya etableringar,
men många finska skogsföretag omprövar nu sina planer
på nya etableringar i Ryssland
Vad har exporttullarna
betytt för Ryssland?
75 miljoner kubikmeter virke.
Nästan 60 miljoner kubik är
av inhemskt ursprung. Den
största bristvaran är björkmassaved och något större utbud på björkmassaved är inte
inom synhåll eftersom våra
skogar inte innehåller tillräckligt med björk.
Skogsindustrin har tre valmöjligheter. Fabriker som
producerar cellulosa av björkmassaved har kortare eller
längre driftstopp, övergår till
att producera cellulosa av tall
eller kompenserar rysk björk
med lövvirke eller färdig cellulosa från Sydamerika.
Ryssland har fått omkring 500
miljoner euro i exportintäkter
från virke som importerats
till Finland. Dessutom har
virkesanskaffning med tillhörande arbetet gett arbete åt
tiotusentals personer inom
skogs- och transportsektorn.
Mest lidande blir människorna i Karelen, Vologda och
Novgorod området, där det
nästan helt saknas ersättande
arbetsplatser.
En avstannad export försvårar även virkesanskaffningen
till Rysslands egen skogsindustri. Landet har ingen användning för massaved och långt
över hälften av avverkningsuttaget är massaved. Vad händer
med massaveden? Börjar man
lämna träd av massavedsdimension oavverkade på slutavverkningsytor och lämnas
gallringsskogarna åt sitt öde?
Slarvigt arbete skadar virket
Ryskt virke är överlag grövre
än finskt men kvaliteten är
sämre. Den ryska granstocken
är kvistigare och krokigare.
Typiskt för ryskt virke är de
omfattande
barkskadorna.
Bark saknas ofta på stora de-
lar av stockarna och massa­
vedsbitarna.
Barkskadorna
uppstår i skogen när stammarna lunnas ut till virkesavläggen. Kvalitetstänkande har
inte slagit igenom på skogsarbetsplatserna. Universitetet i
Petroskoj har gjort en studie
kring kvalitetsfrågor på skogsarbetsplatser och enligt den
efterlyser arbetarna ett avlöningssystem med bonus för
väl utfört arbete.
Rysk björkstock har mycket
färgfel och kärnröta. Orsaken
är att björkarna är överåriga.
Björkstammarna borde slutavverkas senast vid sjuttio års
ålder. Den ryska björkstocken
kommer från barrträdsdominerade skogar som slutavverkas och då är åldern vanligtvis
minst hundra år. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
I fjol importerade Finland 18,2 miljoner kubikmeter virke.
Virket kom från
• Ryssland 66 %
• baltiska länderna 17 %
• EU-länderna 12 %
• övriga länder, bl.a.
Sydamerika
5%
Hur kompenseras
björkbristen?
Vår inhemska skogsindustri
använder på årsbasis omkring
11
Många bäckar små…
vid försäljning av virke från förstagall-
ringar och ökad virkesimport från bl.a.
U
nder årets tre första
månaderna köpte
skogsindustrin
mindre än hälften av den mängd virke som
köptes under motsvarande
period i fjol. Mängden sjönk
från 9,8 miljoner kubikmeter
till 4,6 miljoner. Underskottet
har skogsindustrin täckt med
importvirke. Ett nytt inslag i
virkesimporten är den ökade
andelen virke från Sverige.
Utlovad skattelättnad
bromsade virkeshandeln
En stor orsak till det lama intresset bland skogsägarna att
sälja virke har varit den halvt
utlovade skattefriheten vid
försäljning av virke från förstagallringar. Nu är det klart att
den föreslagna skattefriheten
träder i kraft retroaktivt från
och med första april. Flera ministerier samarbetar nu för att
snabbt få fram en lösning som
även EU kan godkänna.
Nu föreslår Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT
att skatteprocenten för kapitalinkomster från försäljning
av virke sänks under en viss
tid. Enligt Tapio Tilli på PTT
kunde skatten sänkas från
nuvarande 28 procent till 22
procent. Den kunde sedan
höjas gradvis för att år 2015
vara uppe tillbaka i 28 procent. Enligt Tilli är en skattesänkning det effektivaste sättet
att få fart på virkeshandeln.
Extra pengar från staten
Skogsindustrin uppger att
utbudet på inhemskt virke
måste öka med 10–15 miljoner kubikmeter per år för
att den nuvarande produktionsvolymen ska kvarstå och
arbetsplatserna tryggas. Det
Foto: Sveaskog.
Skattefrihet
Sverige.
skulle kompensera importen
från Ryssland. Enligt PPT:s
prognos kommer importen av
virke att sjunka till åtta miljoner kubikmeter, vilket är tio
miljoner mindre än i fjol.
Ökade avverkningar i hemlandet kräver grundförbättring av landsvägs- och järnvägsnätet, ökade satsningar
på utbildning inom skogssektorn och ökad rådgivning till
skogsägare.
Regeringen beslöt i mars att
över 200 miljoner euro sätts
på grundförbättring av vägar
och järnvägsnätet. Bristen på
skogsmaskinförare är akut och
staten satsar 24 miljoner euro
på
skogsmaskinförarutbildningen. Det behövs hundratals
nya förare per år. Skogscentralerna får drygt tjugo miljoner
euro extra pengar för rådgivning till skogsägare och för
att kunna utveckla och utöka
webbaserade tjänster riktade
till skogsägare.
Det är en lönande affär för oss
att sälja tallmassaved till Finland, säger marknadschef Anders Dahlqvist på Sveaskog.
mängduppgifter vägrar han
att uppge.
– Det är främst tallmassaved som vi skickar till Fin-
land, säger Anders Dahlqvist
på Sveaskog. Det är i dag en
lönande affär för oss att sälja
massaved till Finland. Virket
skickar vi med båt och en stor
del går till hamnen i Raumo.
Virket som vi skickar till Finland kommer från vårt mellersta och södra distrikt, i praktiken från det område som
ligger söder om Gävle.
Statsägda Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Av
den totala skogsarealen äger
Sveaskog 3,3 miljoner hektar
eller fjorton procent. Skogsinnehavet sträcker sig över hela
landet. Den årliga avverkningsmängden är drygt åtta
miljoner kubikmeter. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Virkesprisen viktiga för skogsägaren
– kvalitetsfrågor nästan lika viktiga
Virkespriset och kvalitet på avverkningsarbetet avgör vem
skogsägaren väljer att sälja sitt virke till. Det framkommer av en
gallup som Gallup Elintarviketieto utfört åt tidningen Maaseudun Tulevaisuus. Gamla kundförhållanden sätter skogsägaren
inte lika stor vikt vid.
Sverige säljer massaved till
Finland
Virkespriset
Sverige hade under fjolåret de
lägsta virkespriserna i norra
Europa, bland länderna runt
Östersjön. Det här märktes i
en ökad virkesexport bland
annat till Finland. De senaste
månaderna har prisnivå på
timmer sjunkit i Finland, men
också i de baltiska länderna,
och virkespriserna i Sverige
och Finland har närmat sig
varandra.
Statsägda Sveaskog i Sverige
exporterar virke till Finland,
bl.a. till UPM-Kymmene.
Marknadschef Anders Dahlqvist på Sveaskog uppger att
export av virke till Finland
inte är något nytt, men att
den nu har antagit helt andra
volymer än tidigare. Några
Betalarens
soliditet
Spår efter
avverkningen
Maximalt
stockuttag
Inköparens
yrkesskicklighet
Inställning till
miljöfrågor
Vilja att bibehålla
arbetsplatser
Gammalt
kundförhållande
Lokal anknytning
0
1
2
3
4
5
6
7
(I gallupen skulle skogsägarna betygsätta olika påstående på en skala med vitsorden 1–7,
där 7 betyder ”har mycket stor betydelse” och 1 ”har mycket liten betydelse”)
Hälften av de skogsägare som tillfrågades uppger att de struntar
i om någon virkesköpare stängt en fabrik eller ett sågverk, när
de väljer vem de säljer sitt virke till. Skogsägare i norra Finland
med närhet till Stora Ensos fabrik i Kemijärvi sätter större värde
på att virkesköparen har lokal anknytning och bidrar till sysselsättningen. m
Källa: Maaseudun Tulevaisuus/Gallup Elintarviketieto
12
Bioenergi
Ekenäs Energi
utvidgar flisvärmen
Ekenäs Energi
lever i spännande tider.
Fjärrvärmeverket som finns på Björknäs industriområde i Ekenäs har
kunder för hela sin kapacitet. Nu finns det beslut på
utvidgning med en ny panna med generator för tillverkning av el. En nyhet som inte tidigare ingått i produktionen. Byggstarten för projektet med en budget på
16,5 miljoner euro sker denna vår.
sköts så att bottenaskan sprids
ut på åkrar och flygaskan blir
till gödsel som sprids ut tillbaka i skogen. Rökgaserna
från förbränningen renas med
ett elfilter.
E
kenäs Energis flisvärmeverk har för närvarande en kapacitet
på 15 MV. Beslutet
att bygga ett flisvärmeverk
för fjärrvärme togs i Ekenäs år
2000. Det nuvarande flisvärmeverket stod färdigt år 2001
och byggdes invid den gamla
värmecentralen som använder olja som bränsle. Beställningseffekten har tredubblats
och just nu lider man av kapacitetsbrist. Det inkörda
konceptet ska nu utvidgas
med ett tillbygge.
Vill släcka oljepannor
Ekenäs Energis miljöpolicy
går ut på att man vill stänga
små lokala oljepannor och
förse staden med lokal ren
flisvärme. Regional självförsörjning och miljövärden är
viktiga. Gamla oljecisterner
som ska förnyas är den vanligaste orsaken till att enskilda bostadsbolag eller enfamiljshus vill ansluta sig till
fjärrvärmenätet med flis som
energikälla, berättar Ekenäs
Energis energidirektör Roald
von Schoultz. Askhanteringen
Anskaffningsområde i 80
kilometers radie
Vid full kapacitet använder
den nuvarande värmepannan
6 långtradarlass med flis per
dygn, varje lass med 110–120
kubikmeter flis. Energibolaget
betalar för energiinnehållet i
den levererade flisen. Man
följer också med andelen
färskt virke i flisen. Optimal
flis är överårig men ändå inte
rutten. Till exempel färsk barrträdsflis kan orsaka korrosion
i pannan. Man jobbar rätt
mycket med fliskvaliteten på
Ekenäs Energi. Den gångna
vintern har varit svår också
för flisleverantören. De överåriga högarna med flisved har
inte kunnat nås på grund av
det varma och fuktiga vädret.
Å andra sidan är snö och is
också ett kvalitetsproblem i
flisen under kalla vintrar. Det
har man undgått denna vinter.
Skogsflisbristen har gjort att
man också använt överårig
massaved som flisråvara. Till
färgen skiljer sig massavedsflisen från skogsflisen i lagret
genom den betydligt ljusare
färgen. Bolagets flisanskaffningsområde finns inom en
Ekenäs Energis energidirektör
Roald von Schoultz väntar
med spänning på byggstarten
för det nya kraftvärmeverket
som ska ligga på planen invid
det gamla på industriområdet
i Björknäs i Ekenäs.
13
Nattetid sparas hett vatten under tryck i den 26 meter höga
ackumulatortanken.
Lagret
kommer till användning när
stadens energibehov ökar i
morgonrusningen.
radie på ungefär 80 kilometer
från energiverket. Men eftersom Ekenäs ligger vid havet
blir anskaffningsområdet endast en halvcirkel, resten av
området är havsområden som
inte är flisanskaffningsområde.
Flisanskaffningen konkurrensutsätts
Vid infart till energiverket vägs
flisbilarna på vågen på energiverkets gård. Efter provtagning för att bestämma flisens
fuktighet och energiinnehåll
kippas lasset in i värmeverkets
lager. Ekenäs Energi håller sig
med ett flislager på 3 000
kubikmeter. Det räcker till
för ungefär en veckas behov
då verket kör för fullt. Tillsvidare har tillgången på råvara
varit bra. Ett storkraftverk i
huvudstadsregionen med flis
som bränsle kunde enligt von
Schoultz ändå snabbt ändra
situationen.
Raseborgs Trä är för tillfället ensam leverantör av flis till
att det sannolikt kommer att
komma in flera flisleverantörer. Konkurrensutsättningen
för anskaffningen av bränsle
verket och de räknar enligt von
Schoultz med en lönsamhetsgräns i anskaffningsområdet
på ungefär 80 kilometer. An-
”Regional självförsörjning och
miljövärden är viktiga för bolaget.”
till det nya verket inleds inom
kort. Av skogsentreprenörerna hoppas han på förbättrad
effektivitet. Den lokala skogssektorn får en välmenande
skaffningen har konkurrensutsatts och Raseborgs Trä har för
tillfället entreprenaden. Vid
utvidgningen och tillbyggnaden ser von Schoultz ändå
Kvaliteten på den levererade
flisen kontrolleras på plats
genom provtagning av varje
levererat långtradarlass.
14
känga för att vara aningen
konservativ. Nya lösningar
och flisved kommer inte alltid fram så enkelt. Samarbetet
mellan Ekenäs Energi och de
lokala entreprenörerna är i
alla fall gott. Bolaget har som
målsättning att vara regionalt
självförsörjande
gällande
bränslet men man har inte för
avsikt att själv börja tillverka
eller leverera flis, samarbetspartners behövs alltså också
framöver.
Ren flis en förutsättning
Trots att Ekenäsverkets panna
varken har galler eller magneter för att skydda den för
orenheter, har verket i stort
sett fungerat bra. Flisleverantören flisar veden direkt i
lastbilsflaket efter lagring vid
avverkningsplatsen. På så
sätt är flisen möjligast ren när
den levereras direkt till lagret
i Björknäs. Den nuvarande
pannan klarar dock inte av att
bränna annat än rent skogs-
Också gripkranen arbetar automatiskt och systematiskt i bränslelagret utan inblandning av någon människohand, en flitig och säker
medarbetare enligt Roald von Schoultz.
flis. T.ex. stubbar innehåller
sand och mull som murar
igen pannan med slagg och
släcker elden.
Den nya pannan planeras
så att den ska kunna klara
av också stubbar, torv och
rörflen som bränsle. Bränslelagret i nybygget kommer
att bli tvådelat så att de olika
bränsletyperna kan lagras
skilt från varandra. Flisen blir
ändå huvudbränsle också för
den nya anläggningen.
Nästan självgående värmecentral
Själva flispannan är helt och
hållet fjärrstyrd. Processen
kommunicerar med textmeddelanden till jourens mobiltelefon. Dagtid finns det ändå
oftast en man på plats vid
värmeverket. I framtiden ska
man kunna kvittera felmeddelanden också från sin hemdator. Om meddelandet gäller t
ex. en sten i transportskruven
kräver det förstås ett besök på
platsen.
Flisvärmeverket är i gång
året runt med en fyra veckors
stopp för årlig service som utförs på sommaren. Då startas
oljepannorna som finns intill
flispannan. Också då temperaturen utomhus sjunker
under plus 2 grader behövs
oljepannorna som tilläggsenergiproducenter vid sidan av
flispannan.
I flispannan sker förbränningen vid en temperatur av
ungefär 665 grader. Värmen
tas tillvara i form av uppvärmt vatten som dels körs ut
i fjärrvärmenätverket och dels
samlas i den 26 meter höga
ackumulatortanken som finns
utanför värmeverket. Ackumulatortanken ger en 4 Megawatts effekt för några timmar och används speciellt på
morgnarna när energibehovet
i staden efter en lugn natt stiger till sin toppnivå för några
timmar.
Många nya värmeverk i
framtiden
Framtiden ser alltså ljus ut
för bolaget. Förutom den nya
pannan arbetar man vidare
med planer för att starta mindre 1½–2 megawatts pannor
i lämpliga byacenter runt om
i den nya storkommunen Raseborg. För dessa är bränslet
flis eller pellets. Planer finns
för värmeverk i såväl Snappertuna, Svartå som Tenala
och Fiskars. I byacentren är
det frågan om småskalig närvärme som utgår från en befintlig gammal oljepanna som
ska förnyas vid någon större
fastighet såsom en skola eller
ett servicehus. Genom den
nya kommunstrukturen kommer Ekenäs Energi också att
överta det lokala värmeverket
i Pojo som för tillfället är oljedrivet. m
Text och foton:
Maria Lindén
Om 30 år är förbuskningen ett minne blott
Juha Kuisma direktör för Finlands lantbruksmuseum Sara
uppskattar att man i framtiden kommer att behöva också
slyet vid vägkanterna och vattenområdenas vassruggar till
energiproduktionen. ”Senast om trettio år har förbuskningen
på landsbygden tagit slut. Då finns det bioenergiverk med
40 kilometers mellanrum”, visionerar Kuisma i tidningen
Maaseudun Tulevaisuus. Samtidigt blir samhällsstrukturen
på landsbygden allt med koncentrerad till vägkanterna, tror
Kuisma. m
15
Österbotten
fick storförening
Tio
Österbotten går samman
till Skogsvårdsföreningen Österbotten. Detta beslöts
på den s.k. superonsdagen, den 2 april, när landskapets
samtliga elva föreningars fullmäktige höll sina vårmöten. Endast Jeppo skogsvårdsförening står utanför
fusionen.
I den nya föreningen ingår
17 150 skogsägare med nästan 160 000 hektar skog. Som
gamla arbetare medföljer de
30 funktionärerna i primärföreningarna, liksom ett 30tal skogsarbetare. De 20-talet
entreprenörer som haft avtal
med gamla föreningarna får
också fortsätta under nya föreningen.
Av funktionärerna är fem
kanslister, och dessa kommer
att finnas på kontoren i Ytteresse, Vasa och Lappfjärd. De
nuvarande områdeskontoren
bibehålls också. Korsholm blir
föreningens hemort, medan
områdeskontoret finns i Vasa.
skogsvårdsföreningar i
I
de flesta fallen blev besluten enhälliga, men Korsnäs svf tvekade en timme
innan beslutet föll. En av
de största, Norrskog, avhandlade fusionen på en knapp
timme då fullmäktige samlades i Pedersöre skolcentrum.
Målet med Österbottnisk
storförening uppnådd
Skogsvårdsföreningen Norrskog
Nykarleby
skogsvårdsförening
Vid Norrskogs fullmäktigemöte informerade Skosgägarför-
Terjärv
skogsvårdsförening
Jeppo
skogsvårdsförening
respons på olika detaljer i
helheten. Från första början
var en österbottnisk förening
målsättningen, och med 97,6
procent av skogsägarna involverade i den nya föreningen
så nåddes nästan det målet.
– Främsta målsättning är att
kunna effektivera intressebevakningen, d.v.s. att hjälpa
skogsägarna få ut bästa möjliga pris för virket. Men vi vill
naturligtvis verka över hela
sektorn, på en marknad där
konkurrensen blir allt hårdare. Fler vill bestämma om vad
som sker i våra skogar, konstaterade Olav Store.
Han förvånades också över
att Aho-gruppens betänkande
om hur våra virkestillgångar
skall kunna utnyttjas effektivt,
inte med ett ord nämnde skogsvårdsföreningen som aktör.
– Utan skogsägarförening-
”I den nya föreningen ingår 17 150
skogsägare, nästan 160 000 hektar skog och 30 funktionärer från
primärföreningarna samt ett 30-tal
skogsarbetare.”
Vörå-Maxmo skogsvårdsförening
Skogsvårdsföreningen Söderskog
Malax skogsvårdsförening
Korsnäs skogsvårdsförening
Pörtom skogsvårdsförening
bundet Kustens ordförande,
tillika Norrskogs styrelseordförande, Olav Store om processen bakom fusionen, samt
om målsättningarna.
– Processen har pågått i
ungefär ett år, och de olika
föreningarnas styrelser har
under arbetets gång fått ge
Övermark skogsvårdsförening
Kristinestads skogsvårdsförening
16
arnas medverkan lyckas man
inte nå de målsättningar gruppen satte upp!
Ekonomin viktig
För Norrskog förenklades
beslutet av att den nya föreningen enligt intentionsavtalet
får en skogsvårdsavgift på 5,5
procent. Norrskog har uppburit maximala 7 procent, vilket
i praktiken innebär en ekonomisk nytta på drygt 60 000
euro per år för medlemmarna
i Norrskog.
Olav Store betonade att det
blir i första hand interrimsstyrelsens, men senare också ordinarie styrelsens stora utmaning att få verksamheten och
ekonomin att fungera fördelaktigt och effektivt. Vid mötet i Pedersöre konstaterades
bland annat att Norrskog haft
ett positivt ekonomiskt utfall
2007, ett överskott på nästan
18 000 euro. En av ledamöterna påpekade att planerna
för den nya föreningen inte
tillfredsställer på alla punkter.
Enligt områdesindelningen
skulle hans skogsskiften i Pensala förutsätta kontakter med
tre olika fackmän i den nya
föreningen!
Tio föreningar med –
Jeppo stannar utanför
De tio föreningarna bakom
den nya föreningen är Korsnäs (1 006 skogsägare), Kristinestad (1 477), Malax (1 692),
Norrskog (4 123), Nykarleby (1 292), Pörtom (364),
Söderskog (4 588), Terjärv
(550), Vörå-Maxmo (1 482)
och Övermark (416). Jeppo
skogsvårdsförening valde att
stå utanför, främst för att föreningen är nära anknuten till
Jeppo skogsandelslag. m
Text:
Bertel Widjeskog
Timpenning och drygt
sju timmars arbetsdag
ningsytor och en person gör
arbetet från början till slut.
Ytan ska vara närmare tio
hektar och plantskogen ska
vara någorlunda jämntät. Våra
röjare jobbar oftast i par på en
yta och då är det enklast med
timpenning. De är nöjda med
det systemet.
Lindström berättar vidare
att skogsarbetarnas kollektivavtal ligger till grund för timersättningen.
– Vi fakturerar våra kunder
per hektar. När vi för kundens,
skogsägarens, räkning ansöker om statsstöd för röjningsarbetet s.k. kemerapengar,
ska vi i alla fall ha uppgifter
om röjningsytans storlek.
– Våra röjare röjer 0,6–0,7
hektar per dag i en normal
plantskog. Då är ytan plan-
Allforest, ett skogsvårdsföretag i östra Nyland
som har specialiserat sig
på röjning och hyggesrensning, har fyra yrkesröjare i sin tjänst.
V
åra röjare röjer
drygt en halv hektar
per dag i en normal
plantskog. De får
betalt per timme och är nöjda
med det här systemet. Det här
säger Bore Lindström på Allforest.
– I huvudsak får våra anställda betalt per timme, säger
Bore Lindström på Allforest.
Hektartaxa brukar vi tillämpa
när det är fråga om större röj-
terad och röjningen görs när
ungskogen är fem till sex
meter hög, säger Bore. Om
plantskogen har vuxit förbi
röjningsstadiet och har blivit ett s.k. problembestånd
räcker arbetet mycket längre.
Vi har haft röjningarna där
dagsprestationen har stannat
vid 0,2 hektar per dag. Det är
inte mer än en yta som är 40
m x 50 m. Då blir röjningen
dyr.
– Arbetsdagen är i medeltal
7,5 timmar för våra röjare. I
arbetstiden ingår inte resor till
och från skogen, men nog kaffepauser och matpauser. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Foto: Allforest
– Vi jobbar oftast parvis, säger Bore Lindström (t.h.) på Allforest som är på väg ut i skogen med
Jesper Röök (t.v). Det minskar resekostnaderna och är en trygghetsfaktor.
17
Skogsvård
Ska jag röja själv?
Ingen
plantskog är den andra lik.
Plantskogar
studie visar att arbetsdagens
längd är drygt 4,5 timmar.
växer
ofta väldigt fort och mycket kan hända på ett par
år.
Gran- och tallplantor kan växa en halv meter per
år och lövsly ännu mera. Röjningsbehov kan därför
uppstå på kort tid.
Hur mycket röjer jag på
en dag?
Röjning är en bra investering.
Även om röjningen medför en
kostnad idag kommer du redan i första gallringen att märka resultatet av din röjningsinvestering i form av en större
virkeslikvid från gallringen.
Röjer jag själv eller…
Skogsägarna gör ett bra arbete i röjningsskogen. De får ett
bra betyg både för stamvalet
och för arbetets tekniska ut-
Om du väljer att röja själv,
ska du räkna med att du i snitt
röjer 0,3 hektar per dag. Variationerna är stora, bl.a. beroende på hur mycket stammar
som ska röjas bort, hur grova
de är och vilken arbetstakt du
har.
Arbetseffektivitetsföreningen har kartlagt skogsägarnas
röjningsinsatser i deras egen
skog. Den studien visar att
skogsägarnas prestanda i röjningsskogen är nästan hälften
lägre än yrkesröjarens. Här
har det inte skett någon förändring de tio senaste åren.
Det är rätt naturligt eftersom
varken röjsågen eller arbetstekniken har ändrat mycket
det senaste decenniet. Samma
”Om trenden med minskade
röjningsareal inte vänder kan
skogscertifikatet vara hotat.”
förande i Arbetseffektivitetsföreningens studie. På åtta av
tio röjningsytor var stamvalet
riktigt gjort.
Sju av tio skogsägare uppger
att de väljer att röja själv eftersom det minskar utgifterna för
skogsbruket. Det är inte stor
skillnad mellan jordbrukande
skogsägare och skogsägare
Foto: Jan Karlsson Skog
H
uvudprincipen
är att röjning ska
utföras innan de
tänkta
huvudplantornas tillväxt hämmas i
alltför stor utsträckning av andra plantor. Trängsel i sidled
är inte lika allvarligt som beskuggning ovanifrån. Det här
gäller speciellt för tallplantor.
som jobbar på annat håll.
Som skogsägare ska du ta
ställning till om du själv vill
röja din skog eller om du lejer
bort röjningen. Om du väljer
att leja bort röjningen kan du
köpa tjänster från flera håll.
• Skogsvårdsföreningarna
och skogsreviret har fastan-
ställda eller säsonganställda skogsarbetare som utför
röjningar.
• Virkesköparna har egna
skogsarbetare eller avtal
med skogsvårdsföretag som
utför röjningar.
• Skogsvårdsföretag blir vanligare. Här ryms allt från
enmansföretag till företag
med tiotals anställda. De
utför röjningar med egen
personal eller så anlitar de i
sin tur underentreprenörer.
• Plantförsäljare säljer ibland
också röjningstjänster, men
främst erbjuder de planteringstjänster.
Skogsägarna har lovat röja
sina plantskogar
Skogscertifieringen innehåller
ett kriterium som berör skötseln av plantskogar. Det anger
Omkring 150 euro per dag
plus moms kostar det att ha
en skogsarbetare att röja i sin
skog. Kostnaderna är avdragbara i skogsbeskattningen och
likaså mervärdesskatten.
18
Foto: Gerd Mattsson-Turku
skogsägarna rapporterar röjningar de utför på egen hand
till någon aktör inom skogsbranschen. Revisorerna tittar
enbart på siffror i statistiken.
Vanligen två röjningar
En plantskog behöver oftast
två röjningar. Den första röjningen görs när beståndet är
omkring en meter högt. Den
utförs för att förhindra att
värdefulla plantor tar skada.
Oftast räcker det med en s.k.
brunnsröjning då man tar
bort alla lövträd på ungefär
en meters radie runt barrträdsplantan.
När beståndet är 5–7 meter
högt görs den egentliga röjningen. Målet med röjningen
är att reglera beståndets täthet och att välja ut de stammar som kommer att bilda det
framtida beståndet.
Timlön lika vanlig som
ackordlön
Tidigare hade yrkesröjare uteslutande ackordlön, men timpenning håller på att bli allt
vanligare. En snabb gallupp
bland skogsvårdsföreningar
och team inom Södra skogsreviret visar att timpenning
är lika vanlig som ackordlön
i dag.
– För ungefär fem år sedan
gick vi över från ackordlön
till timlön för våra röjare, sä-
En person som inte är yrkesröjare röjer omkring 0,3 hektar per
dag eller hälften mindre än proffsen. Arbetsdagens längd är
vanligtvis också ett par timmer kortare.
att röjningen på årsnivå ska
komma upp till minst sextio
procent av röjningsbehovet
i området. Områdena följer
skogscentralernas områdesgränser med undantag av
Kustens skogscentrals område
som även innefattar Åland.
Som grund används den areal
som riksskogstaxeringen ger.
För Svenskfinlands del har
situationen blivit hotfull eftersom röjningsarealerna minskat flera år efter varandra.
Om trenden inte vänder kan
skogscertifikatet vara hotat.
När röjning bör utföras på
minst sextio procent av arealen stannade procenttalet för
år 2006 på knappt femtio.
Procenttalet för år 2007 kan
bli tungan på vågen. Siffrorna
för röjningsarealerna år 2007
fås i början av sommaren, då
all statistik ska vara insamlad.
Därför är det viktigt att
ger Anders Kaivo-oja i Kristinestads skogsvårdsförening.
Både vi och röjarna har varit
nöjda. De har varit länge i vår
tjänst och är verkliga proffs. Vi
betalar 13,50 euro per timme
och i det priset ingår motorsågstillägget.
– När en skogsägare frågar
vad en röjning kostar, brukar jag säga att ett dagsverke
kostar omkring 150 euro plus
moms. På timlönen kommer
ju ytterligare sociala kostnader.
Henrik Andersson på Tomas
Ab uppger att de betalar sina
skogsarbetar per tank.
– I princip är det en omskrivning av timpenning, säger Henrik Andersson. Skogsarbetaren antecknar förutom
antalet bränsletankar även
hur många timmar han lägger
ner på en röjningsyta. Det ger
möjlighet till en extra checkning. De skogsarbetare som
jobbar i dag är yrkesmän och
vill verkligen jobba. Långvariga arbetsförhållanden leder till
ett ömsesidigt förtroende, som
båda parterna värnar om. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Röjningsarealerna i Svenskfinland har minskat flera år i rad
Hektar
9000
Mål 8400 ha
8000
7000
6000
2003
2004
2005
2006
Grafik: Margita Törnroth
19
Teknik
Foto: Per-Johan Bäckström
Nya skydd
Med
sprutskydd,
plant-
skydd och säkerhetsklinga
på röjsågen skyddar du
både
träd
och
buskar,
dina egna ben och grannens bil.
R
Foto: Per-Johan Bäckström
Ergo stötskydd, som har formen av skyddskorg, skruvas fast på riggröret. När det inte används
kan det vikas upp i viloläge längs riggröret.
öjsågen börjar vi använda allt mera för
mindre arbeten på
gårdsplanen och i
trädgården. Den passar bra för
gräsröjning runt träd och buskar. Men trots att vi är försiktiga händer det att klingan eller trimmerlinan nuddar vid en
trädstam så att barken skadas.
Och när vi röjer längs
kanststenar och vägslänter är
det vanligt att mindre stenar
flyger upp och träffar smalbenet med småsår som följd om
röjaren inte har gummistövlar
eller långbyxor på sig. I värsta
fall får bilen och kanske också
grannens bil stenskott.
Skydd mot stamskador
Sågklingan Ergo-anti-sinko minskar risken för stenskott tack vare tändernas speciella utformning.
Stötskyddet är i viloläge.
20
Skydden till röjsågarna har
olika namn beroende på vem
som tillverkar och säljer dem.
För att skydda trädstammar,
kantstenar stolpar osv. mot
beröringsskador av sågklingan eller trimmerlinan finns
stötskydd och plantskydd. Vid
gräs- och slyröjning vill man
göra ett så bra arbete som
möjligt och det händer lätt
att man går för nära stammen
och skadan är skedd, hur försiktig man än är. Gräset kan
också ta tag i klingan och dra
Foto: Per-Johan Bäckström
till röjsågen
röjsågen mot stammen. Skydden fästs på riggröret.
Skydd mot stenskott
Vid sly- och gräsröjning är
risken för stenskott stor. Stenskott från vanliga bett är ett
stort problem i tätorter och
det finns städer som har förbjudit användningen av vanliga sågklingor.
En fällriktigare gör det lättare att fälla grövre träd. Den monteras på riggröret.
Foto: Sammy Olenius
”Det finns
städer som har
förbjudit
användningen
av vanliga
sågklingor.”
Det finns både specialklingor och sprutskydd som
monteras på riggröret som
skydd mot stenskott. Specialklingorna påstås hindra
stenskott i alla riktningar tack
vara skärtändernas speciella
utformning.
Sprutskydden
skyddar endast mot stenskott
som slungas bakåt. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Husqvarnas plantskydd är av metall och fästs under vinkelväxeln, på den plats där sektorskyddet
normalt finns. Med hjälp av ”taggen” drar man gräs och sly från plantan in i klingan.
21
Kultur
i skogen
Samtliga markägare hörs in
fornminnen registreras
Samtliga fornlämningar på Åland ska registreras på
nytt. Det är en tidskrävande process som berör många
mark- och skogsägare.
P
å Åland finns uppskattningsvis 1 700
kända fornlämningar.
Bland de vanligaste
i skogsmarker är rösegravar
från äldre järnålder – cirka
500 f Kristus.
– De kan se olika ut, de är
ofta låga och flacka och det
kan växa rejäla träd på dem,
säger antikvarie Jan Andersson vid landskapets museibyrå.
Höggravfält från yngre järnåldern – fram till år 1000 e
Kristus – är också vanliga på
Åland. De ligger ofta i anslutning till dagens byar.
I trakterna kring Ålands
högsta berg, Orrdalsklint,
som först började stiga upp
ur havet, finns många boplatser från stenåldern. I området
har man påträffat 15 boplatser från en period på 3 500
år. De äldsta, som är cirka
7 000 år gamla, finns högst
upp på berget. Ju längre ner
man kommer, desto yngre är
boplatserna.
De minsta av de kända
boplatserna är mindre än en
hektar, sedan finns ett fåtal
större som upptar mellan 10
och 11 hektar.
– Det är i regel inga problem
att avverka skog som växer på
en stenåldersboplats. Däremot kan en markberedning
enligt moderna metoder helt
fördärva de värdefulla kulturlagren, säger Jan Andersson.
Överstora skyddsområden
Antikvarie Jan Andersson granskar en äldre karta över ett höggravfält. Nu ska samtliga fasta fornlämningar på Åland registreras om.
22
Efter ett par fall av missnöje
på Åland där markägare ansett att fornlämningar i för
hög grad begränsar deras
möjligheter att använda sina
marker beslöts att samtliga
fornminnen ska registreras på
nytt och att varje markägare
”ges tillfälle att bli hörd” innan en fast fornlämning registreras. Syftet med lagändringen är att få tydligare gränser
för fornminnena och därmed
bättre skydd av markägarnas
intressen.
Både Ålands producentförbund och Ålands skogsvårdsförening har engagerat sig i
frågan.
– I vissa fall anser markä-
nnan åländska
Du kan ge respons per e-post till adressen
[email protected]
eller per post till adressen
Skogsbruket, Orrspelsgränden 4,
00700 Helsingfors.
garna att överstora skyddsarealer ritats in. Om skyddet
av fornminnena begränsar
möjligheterna att förnya skogen måste man få ersättning,
säger Tage Eriksson som är
ordförande för Ålands skogsvårdsförening.
Enligt en paragraf i lagen
kan en markägare ansöka om
att få rubba eller täcka över
– En markägare kan till exempel anse att registreringen
inte stämmer överens med
verkligheten – att fornminnet ritats in på fel plats eller
att området är för stort, säger
Britt Lundberg som är kultur- och utbildningsminister
i Ålands landskapsregering
och som är politiskt ansvarig
för registreringen.
”Fornlämningarna ligger
ofta i anslutning till
dagens byar.”
Du kan också ringa redaktionen direkt,
våra kontaktuppgifter finns på
sidan 3 i tidningen.
Ålands landskapsregering lediganslår en tillfällig tjänst som
skogsbruksplanerare
en fornlämning som begränsar ens verksamhet. Om anhållan avslås kan markägaren
få full ersättning om anhållan
kommit in inom två år från registreringen. Om parterna inte
kommer överens kan tvisten
hänskjutas till tingsrätten.
Hon säger att det är viktigt
att ”städa upp” i registren som
delvis är baserade på gamla
uppgifter.
– Det handlar om rättsäkerhet för markägarna, säger
hon. m
Sockenvisa stormöten
Själva registreringen beräknas
ta ett år. Först får markägarna
ett brev med information om
de fornlämningar som finns
på deras ägor. Sedan hålls
stormöten sockenvis där
markägarna får ställa frågor
och sedan får han eller hon
säga sitt om den planerade
registreringen.
vid näringsavdelningens skogsbruksbyrå fram till
31.12.2008 med möjlighet till förlängning.
Tillträde sker enligt överenskommelse.
Behörighetskrav är utbildning efter gymnasialstadienivå med
skoglig inriktning. Meriterande är goda kunskaper i ADB och
GIS-hantering samt erfarenhet av skogsbruksplanering.
Arbetsuppgifterna består av att självständigt upprätta
skogsbruksplaner för såväl enskilda fastigheter som för större
områden samt presentation och information kring dessa
planer. Arbetet består av fältarbete samt databehandling och
karthantering i programmen Tforest och ArcView.
Lön erläggs enligt löneklass A20 (f.n. 1.999,22–2.553,21
euro/mån. + ev. tillägg), fr.o.m. 1.6.2008 löneklass A21.
Dina ansökningshandlingar skall vara landskapsrege­
ringens registratorskontor tillhanda senast den 9 maj 2008
kl. 16.15. Ålands landskapsregerings adress är PB 1060,
22111 MARIEHAMN.
Närmare upplysningar ger ledande skogsbruksplanerare
Göran Grannas, tel. 018-25 327 eller byråchef Mikael Sandvik, tel. 018 - 25 320. www.regeringen.ax.
Text och foto:
Helena Forsgård
23
Praktiken en Kungsväg
till rekrytering
Britt-Mari
Fagerström
som är programchef för
utbildningsprogrammen inom skogsbruk och
miljöplanering vid yrkes-
Sydväst, komNovia, berättar
högskolan
mande
om skolans projekt för
att förbättra kontakten
till praktikarbetsgivarna.
Projektet
som avslutades
vid årsskiftet pågick i två
och ett halvt år och resulterade i en omfattande
manual och ett lite enklare informationsblad för
praktikarbetsgivarna.
O
rsaken till att
Sydväst har byggt
upp ett program
och gett ut en
handbok för praktikhandledarna är att praktikperioderna
är en viktig del av studierna.
Handboken fungerar som en
allmän manual för de företag
och samarbetsparter som har
tätt samarbete med skolan,
berättar Sydvästs programchef Britt-Mari Fagerström.
– Vi ville förbättra kopplingen mellan praktiken och
undervisningen och samtidigt
var projektet en del av skolans
kvalitetsarbete berättar hon.
Praktikvärdarna som också
har deltagit i projektarbetet
hade också önskat sig mera
respons från skolan.
Praktikinformation samlades
till manual
– Information speciellt om
verksamheten vid skogsbolagen måste eleverna få på
I skolans vinterträdgård står Robert Andersson, Danne Mattson och Robert Broo som är fjärde
årets studeranden vid Yrkeshögskolan Sydvästs skogslinje.
fältet, den kan inte ingå i undervisningen, påminner Fagerström. Därför är det viktigt
att praktikperioderna förlöper
väl både för studeranden och
praktikvärdar.
Handboken
Skogssektorns utbildningsansvar
I praktikmanualen betonar
skolan också skogsorganisationernas utbildningsansvar.
”Studien visade att en tredjedel av
skogsbruksingenjörerna jobbar på
någon av sina praktikplatser.”
som nu sammanställts innehåller tips för hur arbetsgivaren kan få ut så mycket som
möjligt av praktikperioden.
Den innehåller också en
kom ihåg lista för skolan och
de praktikansvariga lärarna.
Projektet som avslutades i
december 2007 producerade
manualerna som nu skickas
ut till skolans samarbetsparter
och lämpliga praktikvärdar.
Det är viktigt att praktikanterna får rätt slags arbetsuppgifter med både handledning
och självständigt arbete.
Praktikperioden ska bestå av
just praktik och inte endast
arbete. I praktikperioden ska
ingå inskolning men också ett
förtroende för praktikanten
så att han eller hon verkligen
får utföra riktigt arbete. Personalen på praktikplatsen kan
24
också på förhand planera vad
praktikperioden ska innehålla
tillsammans med skolan.
Praktikanter också till
privata skogsägare
Skolan uppmuntrar eleverna
att söka alla slag av praktikarbeten. -Det lönar sig att
kontakta skolan om man är
intresserad av att få en praktikant till sin skogsbrukslägenhet, säger Britt-Mari Fagerström. Större skogsägare kan
också erbjuda praktik i form
av beställning av skogsbruksplanering. På skolan vet man
om det finns en passlig person för det jobb skogsägarna
vill bjuda ut. Avgörande kan
också vara elevens boningsort. Eleverna hyr oftast platser
på skolans internat och under praktikperioderna vill de
kanske bo hemma. Den goda
regionala spridningen bland
skogsbrukseleverna gör ändå
att det nästan alltid finns studerande från alla regioner i
Svenskfinland som är i behov
av praktik, säger Fagerström.
Första praktikperioden
möjlig i privatskogsbruk
Elever som utför sin första
praktikperiod är kanske lämpligast för privata skogsägare
som vill ha en praktikant till
sin skogsbrukslägenhet. Den
första praktikperioden som
infaller i juni efter första året
av studierna är en såkallad
”overallpraktik”. Praktikarbetet ska inte innehålla några
omfattande planeringsarbeten utan är mera konkret jobb
i skogen. Alternativt kan den
första praktikperioden också
bestå av industriarbete inom
skogsindustrin.
Sin första praktik gör eleverna gärna på sin hemort, så
det lönar sig att söka efter
lokala skogsbruksstuderanden. I praktiken sysselsätter
skogsvårdsföreningarna idag
nästan helt första årets skogsbrukspraktikanter, så det kan
vara svårt att hitta en lämplig
studerande.
– Praktikintyget för en studernade som har praktiserat åt
en privatperson kan skrivas ut
av skogsvårdsföreningen, berättar Britt-Mari Fagerström.
Andra och tredje praktikperioden som infaller under
studiernas tredje och fjärde år
är oftast mera planerings- och
arbetsledningsbetonade.
praktikantavdrag. Också nu
blir eleverna ibland tvungna
att jobba utan egentlig lön av
arbetsgivaren.
Skolan har praktikansvariga
lärare men det är meningen
att alla lärare ska ta ansvar
för praktikperioderna. Praktikarbetsgivarna har också
önskat flera besök av lärarna
på fältet. De praktikansvariga lärarna ska ha koll på att
praktikrapporterna fylls i och
att informationen som kommer fram i dem också beaktas av skolan. I studerandenas
slutliga betyg ingår däremot
inget betyg eller bedömning
av praktikperioden.
Praktiken ger första jobben
Eftersom varje klass av skogsbruksingenjörsstuderande
består av ungefär 10 elever
med regional spridning i hela
Svenskfinland blir praktikantströmmen inte belastande för
skogsbranschens företag och
aktörer. Praktikplatserna är
däremot väldigt viktiga för
eleverna också med tanke på
deras framtida placering i yrkeslivet. Skolan har gjort en
praktikstudie under ledning
av Malin Kanerva. Studien visade att en tredjedel av skogsbruksingenjörerna jobbar på
någon av sina praktikplatser.
Nöjd trio har goda praktik­
erfarenheter
Robert Andersson, Danne
Mattson och Robert Bro är
fjärde årets studeranden vid
Yrkeshögskolan Sydvästs linje för skogsbruk. De tycker
att det har varit ganska lätt att
hitta praktikplatser. De stora
Kunskap om grundjobben
viktig
Arbete som verksamhetsledare för Skogsvårdsförening,
plantpackning vid plantskolor,
arbete i skogsvårdsföreningar
och industriarbete. Omväxlande och lärorika praktikplatser har trion lyckats hitta
trots att det under deras studietid inte funnits någon manual för praktikhandledarna.
Den såkallade ”overallpraktiken” som studerandena idag
går igenom efter det första
årets studier har de inte heller upplevt. Den nuvarande
overallpraktiken är bra tycker
de. I praktiken har de alla utfört stora mängder dylikt jobb
också i form av sommarjobb.
De tycker ändå att arbetet ska
ingå som praktik i studierna.
På så sätt lär sig alla blivande
skogsbruksingenjörer också
grundjobbet.
Österbottens skogsvårds­
förening lockar
Skolan har stödande roll
Eleverna ska själv sköta om
att hitta sig en praktikplats.
Lärarnas uppgift är att stöda.
Just nu hittar eleverna praktikplatser rätt enkelt berättar
Fagerström. I början av 1990talet var det däremot knepigare och då använde skolan en
praktikstödpeng för eleverna,
så att arbetsgivarna kunde att
ta emot praktikanter på jobb
gratis. Nu får praktikanterna
en praktikantlön som består
av normal lön med ett visst
företagen tar emot ansökningarna vid bestämda datum. Beskedet kan man sen
bli tvungen att vänta på in
till sista stund berättar de. De
har själv varit nöjda med sina
praktikperioder men har nog
också hört om andra som inte
lyckats hitta så bra praktikarbetsplatser. -Egna kontakter
och nätverk är viktiga, genom
dem hittar man bra praktikplatser, anser de.
Britt-Mari Fagerström, programchef för skogsbruk och miljöplanering vid yrkeshögskolan Sydväst har arbetat med handböcker
för praktikarbetsgivarna.
25
Robert Broo har också bakom
sig studier till skogsmaskinförare på institutnivå, så han har
fått den praktiska kunskapen
också genom grundstudierna. Trots att han är utbildad
skogsmaskinförare och bristen på chaufförer är stor, har
ingen försökt locka honom
till skogsmaskinförarjobb. Arbetet som skogsmaskinförare
lockar inte heller just nu, Broo
gör hellre planeringsarbete
och vistas ute i skogen. Praktiken under en sommarmånad
som han utförde som verksamhetsledare för Övermark
skogsvårdsförening gav mers-
mak. Broo hoppas att han efter slutförda studier i sommar
ska hitta ett jobb inom det
Österbottniska skogsvårdsföreningsfältet. Efter jobbet som
verksamhetsledare
kändes
den andra praktikperioden
som plantförpackare på Mellanå Plant rätt annorlunda,
konstaterar han. Alla tre är
dock ense om att det är bra
att se olika arbetsgivare och
prova på varierande arbetsuppgifter under praktiken.
ler virkesanskaffning. Några
ansökningar har han redan
skickat ut, men ännu i mars
hade han inte fått napp. BrittMari Fagerström konstaterar
också att det inte är helt lätt
att hitta en första arbetsplats.
Ofta får de nyutexaminerade
börja med något vikariat som
sen småningom leder till fast
anställning.
Sverige nästa etappmål
Alla tre studerande vill helst
hitta en första arbetsplats
inom något företag eller inom
en skogsvårdsförening. Något favoritbolag eller favoritarbetsgivare säger de sig
inte ha. Att få arbeta i skogen
känns viktigt för dem alla.
Placeringsorten är också viktig. Andersson vill gärna se
världen och åka utomlands
medan Broo för tillfället helst
söker sig till sina hemtrakter i
Sydösterbotten. Att starta eget
företag är inget första alternativ för dem, men inte heller
uteslutet. Egen företagsverksamhet är kanske något man
börjar med senare, när man
fått lite erfarenhet som löntagare eller om man inte hittar
ett lönearbete, funderar trion
sakligt. m
o
m
on
Hellre löntagare än företagare
S
Robert Andersson har gjort
sin praktik på Södra skogsreviret och vid Vida Skog i Sverige. Ursprungligen ville han
åka till USA men de planerna
realiserades inte. Då föreslog
läraren praktikjobb i Sverige. Svenskarna var snabba
i rekryteringsprocessen och
inom några veckor var allt
klart. Jobbet i Sverige gick ut
på att fungera som tolk för de
finska chaufförerna som arbetade i spåren efter de svenska
stormarna. I Sverige var man
också noga med praktikhandledningen. Andersson är nöjd
och vistelsen i vårt grannland
gav mersmak. Han siktar nu på
fortsatta skogsstudier i Umeå.
En mastersutbildning inom
skogsbruk är nästa etappmål
för skogsbruksingenjören som
snart utexamineras från Ekenäs. Universitetsstudier på
finska i Helsingfors lockade
däremot inte.
gskultu
o
rs
Sk
mar
exku
i
s
r
Kom ihåg Skogkulturs
sommarexkursion!
Skogskulturs sommarexkursion ordnas den 4–5.6 utgående
från hotell Korpilampi i Esbo. Utfärdsmålen är som vanligt mångsidiga. Se programmet och gör din anmälning på
www.skogsreflexen.net. m
Branschfolket på plats
12 14.6 2008 i Umeå
Tre skogsbruksingenjörer
strax klara för arbetslivet
Danne Mattson har praktiserat vid Åbolands skogsvårdsförening och vid UPM
Kymmene. Drömjobbet för
både Mattson och Andersson
skulle vara arbete på någon
stor gård med både skogsbruk och viltvård. Högst på
listan för Broos del står arbete
i någon skogsvårdsförening.
Mattson som liksom de två
andra också siktar på att bli
färdig skogsbruksingenjör i
vår hoppas att han ska få ett
jobb inom skogsskötsel el-
Besök årets viktigaste
mötesplats för skogen!
Utställare och program
hittar du på
www.nolia.se/skogs
Text och foton:
Maria Lindén
Signalvägen 3, SE-903 22 Umeå, Sverige
+46 (0) 90 16 34 00 • www.nolia.se
26
Virkespriser
Skattefriheten för förstagallringar
retroaktivt i kraft
Den föreslagna skattefriheten för inkomster från försäljning av
virke från förstagallringar träder i kraft retroaktivt från och med
den första april och gäller fem år. Ännu krävs det att EU godkänner skattefriheten. Problemet är att skattelättnader kan tolkas
som statens stöd till näringen och skulle därmed stå i strid med
konkurrenslagstiftningen.
Enligt statsminister Matti Vanhanen blir det inget av Pellervo
ekonomiska forskningsinstituts förslag att skatteprocenten för
kapitalinkomster från försäljning av virke skulle sänkas för en
viss tid.
Massavedsprisen har stabiliserats så nu lönar det sig att gallra
ungskogarna. Efterfrågan på massaved är stor. m
I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår.
Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privat­ägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder
och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.
I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av
alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar.
De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset
på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något
sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m3 och vid leveransköp under 500 m3,
anges inget pris (..). Om mängden är 0 m3, anges (-) som pris. ❍
Förkortningar:
ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har
hand om avverkningen och skogstransporten
LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten
27
Svenska Österbotten hör till ett
mycket stort område och det
försämrar prisstatistikens användbarhet. m
LAPPI
Text: Gerd
Mattsson-Turku
SAVO-KARJALA
KESKISUOMI
KYMISAVO
Viltvård
VARGEN – inte enbart
biologiskt problem
Vargen väcker blandade känslor hos oss. För dem som
ser den på bilder eller i djurparker är den ett fascinerande hunddjur och hundens anfader. För de människor som på landsbygden ser vargen som ett hot mot renar, får, nötkreatur, övriga husdjur, jakthundar och
barnens trygga skolväg är den en icke önskad varelse.
H
istoriskt har vargen varit illa sedd
p.g.a. sina angrepp på vilt och
husdjur samt det hot mot
människors liv och hälsa som
den förknippats med. Vargen
var fredlös sedan 1300-talet,
det var en medborgerlig plikt
att förfölja den, lagstadgade
skottpengar infördes på 1600talet. År 1868 avskaffades
medborgarnas plikt att deltaga i vargjakten men skottpengarna utbetalades ända
fram till 1973 då vargen fredades utanför renskötselområdet. Vid det här laget hade
vargstammen kraftigt reducerats och på 1970-talet sköts
färre än fem vargar per år.
vårdsdistrikten. Miljöministeriet har en myndighetsroll
som fastställer bl.a. vargens
hotklassificering. Miljöministeriet inverkar väsentligt på
vargpolitiken i Finland.
I samband med att Finland
anslöt sig till EU blev vargen
klassificerad som en art på
vilken jakten är kraftigt reglerad. I december 2005 lade
Jord – och skogsbruksministeriet fram en förvaltningsplan
för vargstammen i Finland där
ungar och ibland avkommor
från tidigare årskullar. De ensamma vargarna, 15–25 procent av stammen, är vanligen
unga individer som söker ny
livsmiljö eller partner.
Vargen blir könsmogen vid
22 månaders ålder, löptiden
är i februari–mars och har
parningen lyckats så föds valparna, vanligen 5–6 stycken,
efter 63 dygn. Valparna, som
tillbringar den första tiden i
lyan, slutar dia vid nio veckors
ålder och börjar småningom
vänja sig vid fast föda. I september är valparna stora nog
att följa med flocken på vandringar och jakter. Vargflocken
håller ihop under vintern men
i mars och april händer det
att de första valparna lämnar
flocken. De flesta unga vargar
”De vargar som lämnat flocken har
som mål att hitta ett eget revir samt
en partner att bilda par med.”
Vargpolitiken idag
På senare år har vargstammen
repat sig mer än väl och officiellt finns det nu 190–200
vargar i Finland. Den finländska vargstammen är en del av
vargpopulationen på 25 000–
30 000 individer som sträcker
sig in i Ryssland. Ökningen av
vargarna i Finland har medfört
att den spritt sig till hela landet med betydande problem i
”trängsel Finland”. Vargen betraktas i Finland som en viltart
och Jord – och skogsbruksministeriet ansvarar för skötseln
med regionalt bistånd av jakt-
målen och åtgärderna slås fast
fram till år 2010.
Artkännedom
Vargen är den största av c. 35
arter vilda hunddjur och hör
till släktet Canis, till vilken
också tamhunden hör. Vargen
är mycket anpassningsbar,
förökar sig effektivt och sprider sig snabbt till nya områden. Vargstammen utgörs av
familjeflockar och ensamma
vargar. Vargfamiljen består
vanligtvis av det ursprungliga
paret, alfaparet, deras års-
lämnar flocken först under sitt
andra levnadsår. Utvandringen kan i princip ske vilken tid
på året som helst men hösten
och senvintern verkar vara
den vanligaste tidpunkten.
Oktober och november är
den period då vargflocken
vandrar mycket tillsammans
och då är strider om rangordningen vanliga. Den andra
perioden för utvandring är
januari till april i samband
med parningstiden då alfaparets aggressioner mot övriga
flockmedlemmar är stora.
De vargar som lämnat
28
flocken har som mål att hitta
ett eget revir samt en partner
att bilda par med. Hur detta
lyckas beror på tillgången på
bytesdjur och lediga områden. Det nya reviret har i de
flesta fall bildats på ett avstånd
som ligger under 100 kilometer från det gamla reviret men
här uppvisas ytterligheter på
allt från 35–445 kilometer.
Medellivslängden för den
vilda vargen är troligen inte
högre än 3–4 år och få vargar uppnår 10 års ålder. Som
dödsorsak beräknas i 80 procent av fallen vara laglig jakt
eller att vargen på annat sätt
dödats av människan. Enstaka
djur har dödats i trafiken, av
älg eller andra vargar. Sjukdomar, svält och ålderssvaghet är
andra möjliga dödsorsaker.
Konflikt med samhället
Vargen undviker normalt vägar, bebyggelse och mänsklig aktivitet men påträffas
också nära gårdar och hus.
Detta visar på anpassning då
det blivit för trångt i de stora
skogsområdena. Tillgången
på bytesdjur styr i första hand
förekomsten av varg. I Finland
vållar vargen stor skada inom
renskötselområdet där den
tar hundratals djur årligen, år
2002 nästan 600 renar.
Älgen är dock vargens huvudföda. Studier i Sverige
visade att över hälften av
vargdödade älgar var kalvar,
76 procent var hondjur och
ingen av de dödade tjurarna
var över två år. Antalet slagna
älgar varierar vanligen mellan
7 och 13 djur per varg och år.
Vitsvanshjort och rådjur finns
Foton: Paavo Hamunen/Kuvaliiteri
Vargflockarna håller ihop
under vintern. Unga vargar
lämnar flocken för att hitta
sig en partner och ett eget
revir. Utvandringen sker
ofta på senvintern.
också på matsedeln och är
mycket lättare byte för vargen
än älg som kan vara livsfarlig
då den kommer åt att sparka.
Rikssvenska studier visar att
rådjur dödades ungefär dubbelt så ofta som älg trots att tätheten av rådjur var tre gånger
lägre än för älg. Detta trots att
det behövs 12–15 rådjur för
att motsvara köttmängden hos
en älg. En ensam varg kan äta
8–9 kilo kött per dygn när den
har tillgång till ett kadaver.
Vargen är därför en konkurrent till jägarna och en stor
vargstam påverkar jakten då
vargarnas uttag måste kompenseras genom minskad jakt
för att inte viltstammarna ska
överbeskattas. En annan konflikt är den att också hundar
ingår i vargens matsedel. Att
hundar tas från gårdsplaner
är en sak, de kan ju inhägnas, men jakthundar under
lösjakt är helt värnlösa. Man
har försökt skydda hundarna
med specialhalsband och
pinglor samt nu senast med
en skyddsväst som ska ge en
elstöt åt eventuell angripare.
Det är tveksamt om västen
kommer att ge ett fullgott
skydd. En rätt säker metod
skulle vara att lära hunden
att vara livrädd då det finns
dofter av varg i terrängen och
direkt söka upp sin matte eller
husse. Idag är det många hundar som inte förstår detta och
istället börjar spåra vargen.
– Under en björnjakt i Ilomants rapporterades att en
varg sprungit förbi tre skyttar,
ungefär en kilometer från den
plats där jag befann mig. Jag
kopplade min hund genast då
den återvände från sin sökrunda och döm om min förvåning då hunden energiskt tog
sig an vargspåret synbarligen
utan att känna någon hotande
fara.
Vargen ett hot mot
människan?
Vargen som hot för en vuxen
människa är minimal även om
den säkerligen finns. ”Vargen
har kapacitet att döda människor, den har dödat människor
och ingen kan garantera att
en varg aldrig kommer att angripa en människa igen” (citat
ur boken Vargen – viltet, ekologin och människan). Trots
att det är synnerligen ovanligt
att vargar angriper människor
förstår jag småbarns föräldrars
oro i glesbygden. En osäkerhetsfaktor finns även i risken
för att varghybrider, korsning
mellan hund och varg, kommer in i samhället. Hybrider
som har vargens styrka och
tamhundens brist på nedärvd
skygghet för människan kan
tänkas utgöra ett större hot för
människor och tamdjur.
Framtiden
Vargens framtid är tryggad
i nationell lagstiftning och
genom internationella förpliktelser. Vår vargstam är en
del av den ryska och gränsen
är öppen för besök i vardera
riktningen. Risken för inavel
förekommer sålunda inte.
Enligt förvaltningsplanen är
det viktigt att beakta antalet par som kan föröka sig
så att en livskraftig vargstam
kan bibehållas på lång sikt. I
praktiken betyder begreppet
minsta livskraftiga vargstam,
29
enligt viltforskningen, att det
bör finnas 20–25 förökningsdugliga vargpar. Detta skulle
betyda att den vargstam, 120–
140 individer, som vi hade för
10–15 år sedan skulle vara
tillräcklig. En större vargstam
medför, förutom enorma kostnader för forskning, förvaltning, övervakning, ersättning
av skador, skolskjutsar m.m.
att medborgarnas acceptans
för vargen sjunker i takt med
störningarna. En reglerad jakt
på varg är i framtiden också
nödvändig för att vargens
naturliga skygghet för människan skall bibehållas. Vargproblematiken är inte enbart
ett biologiskt problem utan
också en ekonomisk och social fråga. m
Källor: Förvaltningsplan för varg­
stammen i Finland, JSM 11a/2005.
Vargen – viltet, ekologin och människan, Jens Persson och Håkan Sand,
Svenska Jägarförbundet 1998.
Text:
Bjarne Andersson
Köp & Sälj
På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till
skog och skogssektorn.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och
Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda annonser beaktas inte.
– Vad jag skall ha den till? Den skall jag
använda om du påstår att den planerade
skattesänkningen för förstagallringsvirke
berättigar till ett lägre massavedspris!
Utnämningar
Kustens skogscentral:
Greger Erikslund har från och med 1.5. valts till myndighetschef och Fredrik Adamsson arbetar på kontoret i Esbo med bl.a.
rådgivning och myndighetsärenden. m
Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket
område annonsören betjänar.
30
Skogsbruket fick
gott vitsord
Skogsbrukets redaktion tackar för det livliga deltagandet i
vår läsarundersökning. Bland alla som svarade lottade vi ut
10 portföljer som skickats till dem som vann.
Läsarna gav Skogsbruket som helhet skolvitsordet 8,3. Vi
tackar för det och för alla kommentarer och idéer som vi
fick av er läsare. Det sporrar oss att arbeta vidare med att
göra en allt bättre tidning. m
Kom och upplev
hyggesbränning
Peter Edström
intresserade
att
inbjuder
komma
och uppleva hyggesbränningen i hans skog i
i
Purmo
Exakt
Lillby
i början av juni.
datum är omöjligt
att ge i det här skedet eftersom tidpunkten beror
av hur våren framskrider
och hur snabbt marken
torkar upp.
D
et område som
Peter Edström ska
hyggesbränna är
en fem hektar stor
förnyelseyta som blev kalavverkad för två år sedan. Peter
har så sent som i januari i år
köpt området, både för fornlämningarnas skull och för att
öka sin skogsareal. På ytan
finns alltså fornlämningar
och de vill Peter få fram med
hyggesbränningen. Förnyelseytan är nästan idealisk för
hyggesbränning eftersom den
är fyrkantig till formen.
– Gravrösen och jättekyrkor
finns dokumenterade, säger
Peter Edström. Jättekyrkor är
stenar radade till ringformade
vallar med öppningar. De här
gåtfulla konstruktioner härstammar från stenåldern, ca
3300–1300 f.Kr. På en lägre
nivå finns det eventuellt rester
av en boplats och den hoppas
jag att ska komma fram efter
bränningen.
Efter hyggesbränningen ska
Peter Edström i Lillby, Purmo, inbjuder intresserade att komma och följa med hyggesbränningen
på en fem hektar stor yta i hans skog.
Peter beskoga ytan. Marken
är mager och det blir antingen
tallplantering eller tallsådd.
Området närmast fornlämningarna blir obeskogat.
Statsstöd för hyggesbränning
Peter är jordbrukande skogsägare med nötkreatur i ladugården. Han räknar sig som
självverksam skogsägare då
han gör planteringar, röjningar och gallringar i egen regi.
För hyggesbränningen behöver han omkring fyrtio
personer. Grannar, släktingar
och intresserade hoppas jag
att ställer upp.
Skogsägare får statsstöd för
hyggesbränning, sk. kemera-
Om du är intresserad av att komma och titta på Peter Edströms hyggesbränning ska du ringa honom på telefonnummer 050 594 75 75 i slutet av maj. Då ger han närmare
besked om tidpunkten.
Hyggesbränningsytan ligger en bit från Lillby längs landsväg 741 mot Kortesjärvi. Från vägen är det ca 700 meter att
promenera till ytan. m
31
pengar. Stödet utbetalas för
förberedande arbeten och
arbeten under själva hyggesbränningen. Kostnaderrna för
försäkringar som behövs för
hyggesbränning ersätts helt
med statsmedel.
Stödets storlek betalas utgående från genomsnittliga
kostnader för hyggesbränning.
Peter får omkring 300 euro/
ha.
Många arbeten och osäkerhetsmoment
För Peter innebär hyggesbränningen en hel del arbete.
Bland annat ska han ta upp
en dryg två meter bred brandgata runt hela ytan. Konkret
betyder det att humusskiktet
ska skalas bort och för det
behövs en grävmaskin. Runt
ytan ska han placera ut tunnor med vatten för släckning av brandungar som kan
hoppa över brandgatan. Han
ska också ha större mängder
vatten i närheten av ytan ifall
hyggesbränningen sprider sig
till den närliggande skogen.
– Till all tur finns det ett utfallsdike i närheten av ytan.
Det ska jag täppa till och då
får jag en vattenreservoar, säger Peter. Jag ska också teckna
försäkringar, både försäkring
mot skogsbrand och olycksfallsförsäkring för de som
medverkar.
– Målet är att kunna bränna i månadsskiftet maj–juni,
men det kan hända att det
blir först midsommarveckan.
Allt beror på väder och vind.
Till all tur finns det pålitliga
femdygnsprognoser. Med stor
sannolikhet blir det en kvällsbränning, då nordanvinden
går hem till kvällen. Men det
får inte heller vara kavlugnt,
för då blir det ingen fart på elden. Många faktorer spelar in,
säger Peter. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
SKOGSBRUKET´spresentstips
presentstips
SKOGSBRUKET´s
SKOGSBRUKET
SKOGSBRUKET
Med
gåvoprenumeration
presentkort
• •
Med
enen
gåvoprenumeration
fårfår
dudu
ettett
presentkort
med
utrymme
egna
hälsningar.
med
utrymme
förför
egna
hälsningar.
SSKOGSBRUKETSHANDBOK
HANDBOK
BOK
SSKOGSBRUKETS
BOK
Handboken
vänder
i första
hand
personer
med
egen
skog.
skog
Den
Handboken
vänder
sigsig
i första
hand
tilltill
personer
med
egen
skog.
skog
Den
••
visar
brukar
skog
hållbart
och
idka
visar
hurhur
dudu
brukar
dindin
skog
påpå
ettett
hållbart
sättsätt
och
hurhur
dudu
kankan
idka
ettett
skogsbruk
som
inriktat
såväl
virkesproduktion
som
naturvård.
skogsbruk
som
är är
inriktat
påpå
såväl
virkesproduktion
som
naturvård.
Boken
med
mjuka
pärmar
nästan
300
sidor
fakta
skogsbruk.
• •
Boken
med
mjuka
pärmar
harhar
nästan
300
sidor
fakta
omom
skogsbruk.
TRÄDENOCH
OCH
TRÄDEN
VIVI
Boken
Träden
och
beskriver
bland
annat
trädens
i konst,
litteratur,
Boken
Träden
och
Vi Vi
beskriver
bland
annat
trädens
rollroll
i konst,
litteratur,
religion,
folktro
och
medicin.
fascinerande
läsa
många
funkreligion,
folktro
och
medicin.
DetDet
är är
fascinerande
attatt
läsa
hurhur
många
funktioner
träden
egentligen
oss,
och
dessa
roller
variera.
tioner
träden
egentligen
harhar
förför
oss,
och
hurhur
dessa
roller
kankan
variera.
TillTill
exempel
granen
hämtar
julstämningen
åt oss,
men
i folktron
granen
exempel
granen
hämtar
julstämningen
åt oss,
men
i folktron
stårstår
granen
melankoli,
tungsinthet,
svårmod
och
mörker.
förför
melankoli,
tungsinthet,
svårmod
och
mörker.
kan
också
beställa
genom
mejla
skogsbruket@tapio.fi
DuDu
kan
också
beställa
genom
attatt
mejla
tilltill
skogsbruket@tapio.fi
eller
ringa
020
772
9088.
eller
ringa
ossoss
påpå
020
772
9088.


Beställningskupong(Var(Var
texta!)
Beställningskupong
godgod
texta!)
Gåvoprenumeration
på SKOGSBRUKET
ett(11
år (11
nummer,
euro)
Gåvoprenumeration
på SKOGSBRUKET
för för
ett år
nummer,
36 36
euro)
SKOGSBRUKETS
HANDBOK
euro)
SKOGSBRUKETS
HANDBOK
(45(45
euro)
TRÄDEN
OCH
VI (20
euro)
TRÄDEN
OCH
VI (20
euro)
betalar
betalar
portot
portot
Namn:
Namn:
(betalaren)
(betalaren)
Adress:
Adress:
Föreningen
Skogskultur
Föreningen
förför
Skogskultur
Beteckning:
5001298
Beteckning:
5001298
Telefon:
Telefon:
Gåvoprenumeration
(namn)
Gåvoprenumeration
till till
(namn)
: :
Adress:
Adress:
00003
SVARSFÖRSÄNDELSE
00003
SVARSFÖRSÄNDELSE