PDF 3,6 MB - Skogsbruket
Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 4 2008. Årgång 78 5 6 8 10 13 16 18 20 28 Fjärrvärmeverk i skogsägarregi Skogsvårdsföreningen går in på energimarknaden. Värdefulla torvmarksskogar står orörda Tilläggsutrustning – inte nya maskiner säger experterna. Plantbrist i sviterna efter rekordhyggen 20 miljoner skogsplantor produceras årligen i Kristinestad. Ryska exporttullarna nu 15€ per kubikmeter Finska staten svarar med sänkt skatt på förstagallringsvirke. Fliskraftverk utvidgar Ekenäs energi vill släcka oljepannor. Jeppo kvar som självständig Tio skogsvårdsföreningar gick ihop till ny jätteförening. Sköt röjningen och kom ihåg att rapportera den Effektiviteten för skogsägare är hälften av yrkesfolkets. Nya skydd till röjsågen Stamskador och stenskott kan förhindras. Från utrotningshotad till hotande Vargstammen i Finland har vuxit sig stark. På omslaget: Granplantor. Foto: Stora Enso Skogsbruket Ledaren 8.4.2008 www.skogsbruket.fi ISSN 0037–6434 Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 [email protected] Chefredaktör Klaus Yrjönen tfn 020 772 9186 [email protected] Redaktionssekreterare Maria Lindén tfn 020 772 9192 [email protected] Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn 020 772 9059 [email protected] Medarbetare Bjarne Andersson tfn 044 782 7502 Helena Forsgård tfn 018 15550 [email protected] Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530 [email protected] Annonser: Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 09 221 3246 fax 09 221 3425 [email protected] Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020 772 9088 [email protected] Tidningen Skogsbrukets helårs prenumeration (11 nummer) 36 € i Finland 340 SEK i Sverige 43 € övriga länder. Tidningen Skogsbrukets halvårs prenumeration (6 nummer) 22 € i Finland 210 SEK i Sverige 26 € övriga länder. Mera stöd till skogsbruket och skattefrihet för förstagallringar Goda nyheter. Statens stöd till skogsbruket ökar under de närmaste åren. Det är ett resultat av att skogssektorns betydelse för vår samhällsekonomi har fått den vikt den förtjänar. Klimat- och energipolitiken samt hänsyn till den biologiska mångfalden i våra skogar har också lett till konstruktiva lösningar och stödåtgärder från statens håll. Den allmänna trenden i statsförvaltningen med nedskärningar i finansieringen har nu vänt för skogssektorns del. Genom statsrådets beslut om det Nationella skogsprogrammet 2015 och METSO II programmet (2008–2016) får vi ökade anslag både till virkesproduktion och till naturvård. Bl.a. 255 miljoner har reserverats för statsbidrag till enskilda vägar samt underhåll och reparation av andra vägar. En ytterst viktig satsning på infrastrukturen som gynnar virkestransporterna. Också finansieringen av bevarande av den biologiska mångfalden via METSO II programmet ökar och kommer i full gång från och med 2010. I framtiden kommer det existerande skogsskyddet att kompletteras med frivilliga metoder, bl.a. genom handel med naturvärden. Det finns inte enbart orsak till applåder. Även om anslagen ökar, så är finansieringen långt ifrån det som har föreslagits och en mera betydande ökning kommer först om ett par år. T.ex. de direkta skogsförbättringsstöden till skogsägarna ökar i år med ca 4 miljoner euro till 63,8 miljoner euro och 21 % av medlen är redan förbrukade. En mycket positiv sak är att den föreslagna skattefriheten för förstagallringar träder i kraft retroaktivt från och med första april förutsatt att EU ger sitt godkännande till Finlands förslag. Förslaget om skattelindring vid överlåtelse av skog ser inte ut att verkställas. Ett dåligt beslut ur skogsbrukets synpunkt, men det är ändå viktigt att få besked. Ovissheten gynnar inte aktiviteten i skogsbruket. Statens mål är att stimulera skogsbruket och bidra till att de inhemska avverkningarna ökar med 10 till 15 miljoner kubikmeter. De ovan nämnda åtgärderna bidrar till en positiv utveckling, men är inte av avgörande betydelse. Marknadsutvecklingen och skogsbrukets aktörer avgör hur framtiden ter sig. För skogsägaren gäller det att aktivt följa med marknadsläget och agera när situationen är gynnsam. m Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 A N b u D S P A k e T: Lännen planteringsrör 55/53 mm DP ett allroundrör till plantering av de vanligaste täckrotsplantorna. Plantkorg Den ergonomiskt utformade plankorgen av hård plast är utvecklad för transport av täckrotsplantor i samband med plantering. 180,00 € Jakt-orange Laksen -keps skickas gratis med varje anbudspaket. ergo-borreN Bra för både rygg och planta. Nytt effektivt redskap för barrotsplantor, s.k. pluggplantor, lövplantor och stor täckrot. 43,00 € Nämn ”Skogsbruket” vid beställning. Tilläggsinformation och beställningar: Uittokalusto Oy, tel. (015) 5550 402, e-mail: [email protected], www.uittokalusto.fi Fraktkostnad: 12,00 €/beställning. Leveranssätt: Matkahuolto, 1-2 vardagar. Pris inkl. moms 22 %. Bioenergi Fjärrvärmeverk i skogsägarregi Raseborgs Trä Oy Ab har beslutat flisvärmeverk i bygga enligt ett Lappvik Hangöudd. Om hyggesresterna, dvs. verksamheten gynnade skogsägarnas intressen. Också i det här fallet kommer skogsägarna att dra nytta av de kunskaper och erfarenheter som driften av fjärrvärmeverket för med sig. Om allt går väl kan verksamheten på längre sikt utvidgas till andra områden vid sydkusten. Avsättningen för energived blir större och en konkurrenssituation med andra värmeproducenter gynnar prisutvecklingen ur skogsägarnas synpunkt. på allt går planerna börjar värmeleveranserna ännu i år. Projektet är en ny spelöppning då Raseborgs Trä utvidgar sin verksamhet från flisleverantör till värmeproducent. bolagets Enligt VD Johan Eng- ström är investeringen ur skogsägarnas synpunkt strategiskt viktig. R asebors Trä ägs av Södra skogsreviret r.f. Bolaget anskaffar och levererar ca 250 000 kubikmeter flis vid sydkusten. – För ett år sedan fattade bolagets styrelse det strategiska beslutet att utvidga verksamheten från flisleveranser till värmeproduktion, berättar Johan Engström på Raserborgs Trä. I Lappvik byacentrum på Hangöudd finns både höghus och egnahemshus med gamla oljepannor. De bildar ett tillräckligt kundunderlag för att en investering i ett bioenergidrivet fjärrvärmeverk beräknas bli lönsamt. Flis till nittio procent Byggstarten för den ca 1,5 miljoner euro stora investeringen sker i juni. Anläggningen och Samhället stöder investeringen Johan Engström, VD för Raseborgs Trä, berättar att investeringen i ett flisvärmeverk i Lappvik är en strategiskt viktig investering för alla skogsägare vid sydkusten även om den direkta nyttan är lokal. rörnätet ska byggas i snabb takt och målet är att de första värmeleveranserna ska börja redan i år. Till det nya fjärrvärmeverket installeras en flispanna med en effekt på en megawatt och som reserv och tilläggseffekt en oljepanna på en megawatt. Värmeverkets energiproduktion ska ske till nittio procent med biobränslen och den årliga flisförbrukningen beräknas till ca 5 000 kubikmeter, dvs. ett långtradarlass per vecka. Engström konstaterar att värmeverket blir relativt litet och att det inte har någon stor betydelse i regionen för flisleveranserna eller på energimarknaden. Däremot är det en viktig spelöppning ur bolagets och skogsägarnas synpunkt. Konkurrens om energived gynnar skogsägarna Finns det en konflikt i att skogsägarnas bolag i framtiden dels fungerar som flisleverantör och dels som flisförbrukare och värmeproducent? Johan Engström nekar bestämt det här påståendet. Han hänvisar till att när Raseborgs Trä började med flisanskaffning och leveranser för ett antal år sedan var organisationen den första som började betala ersättning till skogsägarna för Användningen av bioenergi och därmed också energived kommer att växa mycket kraftigt under de närmaste åren. Engström nämnder EU:s nya klimat- och energistrategi där målet är att bioenergins andel ska höjas till 38 procent fram till år 2020. Bioenergiinvesteringarna får samhällets stöd och det har man också hoppeligen möjligheter att få till investeringen i Lappvik. Som den största utmaningen i framtiden ser Johan Engstöm integreringen av den växande energivedsanskaffningen med den övriga virkesanskaffningen. m Text och foto: Klaus Yrjönen Hjälphjulen eller det extra hjulparet placeras längst bak på skogstraktorn. Foto: Sami Lamminen. Torvmarksskogarna är för värdefulla för att stå orörda A vverkning på torvmarker är problematisk. De senaste årens varma vintrar, som troligen fortsätter, gör det allt svårare att utnyttja vinter- Många bäckar små gör en stor å. Det ordspråket passar bra in på den virkesvolym som finns på våra dikade torvmarker. Enbart en förstagallring av unga träd- bestånd på torvmarker skulle öka avverkningsmängderna med drygt fyra miljoner kubikmeter per år. perioden med snö och tjäle. Virkesanskaffarna och maskintillverkarna har tillsammans börja fundera på hur de ska tackla problemet med ofrusna torvmarker. Svenskfinland har virkesrika torvmarker Dikade torvmarker som är i behov av förstagallringar finns i hela landet och även på Åland. Den sammanlagda avverkningsbara volymen är 4,5 miljoner kubikmeter per år under den närmaste femårsperioden. Av den virkesmängden finns 80 000 m3 i Österbotten, 60 000 m3 vid Sydkusten och 8 000 m3 på Åland. Förstagallringarna innehåller också mycket energived. De virkesrikaste förstagallringsobjekten på dikade torvmarker finns bland annat vid Sydkusten. Hälften av avverkningspotentialen är tall. Granens andel är drygt tio procent och björkens andel knappt fyrtio procent. Avverkning och utkörning av virke på torvmarker är dyrare än på fastmark. I en förstagallring kostar avverkningen och skogstransporten sammanräknat drygt 18 euro/ m3. Arbetet är något dyrare på myrar än på kärr. Tumregeln är att ju mindre virkesuttag och ju klenare stammar desto dyrare blir arbetet. – Genom att utrusta skogsmaskiner med band förbättras bärigheten avsevärt, säger Tore Högnäs. Men drivningsplaneringen får vi heller inte glömma. Den spelar en viktig roll. En torrperiod på drygt 1,5 månader under sommaren, gör att många mjuka marker blir körbara. Men ett faktum kommer vi inte undan. Det blir mera spår i terrängen vid avverkning på mjuk mark än på fastmark. verka på mjuk mark. Risning och mobila terrängbroar är exempel på markförstärkning. Men också genom att endast undvika de mest sanka ställen, dvs. planera körstråken noggrant, kan man förbättra drivningsförhållanden. Extra hjulpar – ny teknik som testas Hjälphjul på skogstraktorn är under utveckling. Skogsmaskintillverkaren Ponsse är aktivt med i utvecklingsarbetet. Det extra hjulparet kopplas längst bak. Tack vare snabbkoppling av det extra hjulparet har systemet fungerat bra i de försök som hittills utförts. Ju bredare band skogstraktorn utrustas med desto lägre blir marktrycket. Bredare band betyder också att skogstraktorn blir bredare och att risken för stamskador ökar på träd intill körstråken. Ökad bärighet med enkla medel – Det är också viktigt att maskinarbetet anpassas till dåligt bärande förhållanden, säger Högnäs. Här har skogstraktorn och föraren i hytten huvudrollen. Bara genom att reglera lasstorleken och antalet överfarter och förstärka körunderlaget kan man förbättra förutsättningarna att av- Problemet med dålig bärighet tas på allvar Dålig bärighet är det stora problemet vid avverkning på torvmarker. Nu har både virkesanskaffningsorganisationer och skogsmaskintillverkare tillsammans satt sig ner för att försöka lösa problemet. Målet är att hitta lösningar som inte blir oöverkomligt dyra och som inte heller ger avskräckande spår i terrängen. Specialmaskiner för mjuka marker är i dagens läge inte ett realistiskt alternativ. Det blir för dyrt. Tore Högnäs, som är utvecklingschef på Forststyrelsen, säger att vi kan utrusta nuvarande skogsmaskiner med tilläggsutrustning så att de klarar också mjuka marker. – Många torvmarker kan avverkas under barmarksperioden när skogsfackmän lär sig klassificera avverkningsobjekten och maskinerna, säger Tore Högnäs. En kombination av hjälphjul och breda band runt alla däck ger det lägsta marktrycket. Marktrycket är trettio procent lägre hos en skogstraktor med hjälphjul och band runt hjulen. Avverkningsobjekt och maskiner måste kunna klassificeras – Ökade avverkningar på torvmarker kräver definitivt att vi utvecklar ett schema för klassificering av avverkningsobjekt och maskiner, säger Högnäs. I planeringsskedet klassificeras ofta torvmarker som vinterstämplingar trots att de kunde avverkas under barkmarksperioden, dvs. på ofrusen mark, med lämpliga maskiner. Enligt Högnäs skulle ett klassificeringsschema där avverkningsobjektens bärighet och olika maskiners egenskaper möts klart öka möjligheterna att höja avverkningsvolymerna på torvmark. Det skulle också leda till ett jämnare utnyttjande av maskinparken. Klassificeringen skulle också sporra maskintillverkarna till att utveckla bättre maskiner, underlätta entreprenader och stöda virkeshandeln. Forststyrelsen har tillsammans med Skogsforskningsinstitutet och maskintillverkaren Ponsse skisserat upp en modell som kommer att testas i Metsätehos regi i sommar. m Text: Gerd Mattsson-Turku Stor efterfrågan på skogsplantor Såningsarbetet är i full gång vid Mellanå Plant i Dagsmark. Totalt ska närmare 20 miljoner Här börjar skogsplantornas sådd vid Mellanå Plant. En maskin gör först en grop, varefter fröet planteras. skogsplantor produceras och säljas i år. Efterfrå- gan har ökat och enligt bolagets vd Rainer Bod- år på förhand. Beaktar vi de siffrorna så är det tydligt att behovet av skogsplantor har ökat mycket. På ett år handlar det om en ökning på 3 miljoner plantor, säger Rainer Bodman, vd för Mellanå Plant. man hotar en eventuell plantbrist. S ex ståtliga växthus uppenbarar sig när man svänger in till Mellanå Plant i Dagsmark i Kristinestad. Det här är en plantskola med traditioner och ända sedan 1965 har plantskolan producerat skogsplantor av hög kvalitet. Årligen säljs 15 miljoner nya skogsplantor till det finländska skogsbruket. Men de senaste prognoserna skvallrar om att efterfrågan på nya skogsplantor bara ökar. Därför beräknas försäljningen i år öka till närmare 20 miljoner plantor. – Vi tar emot förhandsbeställningar av våra kunder ett Plantbrist hotar Bodman misstänker att den ökade efterfrågan beror på de goda virkespriserna. Den positiva prisutvecklingen har lett till att förnyelseavverkningsarealen har ökat. Men trots att Mellanå Plant och andra producenter ökar takten tror han att det kan uppstå brist på främst granplantor i framtiden. – Ingen hade kunnat tro att behovet skulle öka så här mycket, men försäljningsbe- Rainer Bodman, vd, för Mellanå Plant inspekterar kvaliteten vid planteringsmaskinen. Det här är första steget i produktionen av skogsplantor. Rainer Bodman i ett av bolagets stora växthus i Dagsmark. I bakgrunden syns det automatiska bevattningssystemet. teendet påverkas mycket av prisutvecklingen. Det är svårt att förutspå förändringar som är snabba inom virkeshandeln, säger han. Han understryker att det inte är plantproducenternas fel att det i nuläget finns för lite plantor. Produktionen baserar sig på förhandsbeställningar och prognoser. Med facit i hand kan man konstatera att behovet av nya plantor har uppskattats aningen pessimistiskt. – Men det är en svår sak att uppskatta hur många plantor som behövs för att fylla behovet. Det är frågan om många personer som prognostiserar. Faktorer som krukstorlek, fröets ursprung och i vissa fall åldern måste tas i beaktande när man gör såddplan. Matts Linnsén, områdesansvarig vid skogsvårdsföreningen Söderskog, menar att ingen kan beskyllas för om det blir brist. Skogsvårdsföreningarna utgick från att avverkningarna skulle minska i och med skatteomläggningen när förhandsbeställningarna gjordes. – Men det gick tvärtom främst på grund av högkonjunkturen, som medförde en livlig handel med höga virkespriser. Ingen kunde förutspå att det skulle gå så här, säger Linnsén. I nuläget vet han inte om Söderskog får alla de cirka 1,8 miljoner plantor som man har beställt. Det beror på att den slutgiltiga fördelningen mellan skogsvårdsföreningarna inte är klar. – Visst är det ett bakslag om vi inte får alla plantor som vi har beställt. Men det är ingen kris, utan då måste vi försöka skjuta upp vissa planteringar och justera prognoserna. andra förändringar. Produktionen utvecklas hela tiden och de senaste åren har en hel del rationaliseringar ägt rum. Det innebär främst att vissa manuella arbetsmoment har mekaniserats. – Vi har vidtagit dessa åtgärder helt enkelt för att minska produktionskostnaderna. Bygger nytt växthus Sådden i full gång Mellanå Plant är den fjärde största plantskolan i landet och Efter påsken kom sådden igång på fullt allvar. Tre såd- ”Vi går in för att öka vår produktionsareal och de flesta plantskolor har säkert kapacitet att öka produktionen.” domgångar görs per hus per år och redan i slutet av maj flyttas den första sådden ut. Då inleds arbetet med den andra, som flyttas utomhus vid midsommar. Därefter inleds arbetet med den tredje omgången. – Av de två första sådderna får vi plantor som vi kan leverera följande vår medan den tredje får växa en säsong till. Allt arbete – från att fröet är sått, gror och växer till en planta – görs här. Det som vi kan göra är att ge tilläggsljus har också en produktionsfilial i Lappo. Bolaget omsätter årligen cirka två miljoner euro och har en marknadsandel på tio procent. För att kunna möta den växande efterfrågan gör bolaget vad det kan för att öka produktionskapaciteten. Därför har man investerat i ett sjunde växthus, som ska stå klart redan i höst. – Vi går in för att öka vår produktionsareal och jag tror att de flesta plantskolor har kapacitet att öka lite. Vid plantskolan pågår också Bakom Bodman står sex stora växthus där nya skogsplantor får växa i kontrollerad miljö. När plantorna är större flyttas de utomhus. tidigt på våren och sent på hösten, säger Bodman. Och fortsätter: – Vi kan också stoppa tillväxten för att få mindre höjdvariation i plantpartiet. Vi fryslagrar också sjuttio procent av vårens plantor för att det är det säkraste sättet att vinterlagra plantor. Genom detta undviker vi också arbetstoppar när nya plantor ska sås. Att leverera plantor i vila är också bättre eftersom de inte är lika känsliga. Bodman säger att kvaliteten på plantorna är en hederssak för Mellanå Plant. Bolaget arbetar hårt för att plantorna ska fylla de krav som eftersträvas och har certifierade kvalitetsoch miljöledningssystem. Utöver det strävar man efter att kontrollera kvaliteten på plantorna från sådd till leverans. – Det här görs för att vi ska kunna säkerställa att vi inte skickar ut plantor som är undermåliga. Nu håller vi också på att utveckla ett inventeringssystem, vilket innebär att vi anlägger permanenta provytor i kundernas skogar och följer således upp hur våra plantor växer, berättar han. m Text och foton: Christoffer Thomasfolk Vid Mellanå Plant får hundratusentals granplantor växa sig större under öppen himmel. Virkeshandel Foto: Stora Enso. Exporttullar på ryskt virke blev verklighet Ryssland höjde sin exporttull på virke den 1 april. Då steg exporttullen från 10 euro/m3 till 15 euro. Om knappt ett år är tullavgiften 50 euro. Det här har allvarliga följder för oss i Finland, men också för Ryssland. E xporttullarna baserar sig på en förordning från den ryska regeringen. Enligt den ska alla virkessortiment som exporteras, med undantag av björk som är klenare än 15 cm eller i praktiken björkmassaved, beläggas med en exporttull. Den här lindringen är dock skenbar och fungerar bara i teorin. Det skulle kräva att allt björkvirke sorteras efter grovlek, vilket i praktiken är en omöjlighet vid gränsövergången. Lika omöjligt är det att tänka sig att klent och grovt björkvirke skiljs åt redan på avlägget i skogen och att den senare under hela transporten till gränsövergången inte blandas. I januari 2011 börjar exporttullen gälla även björkmassaved och då stiger den till 50 euro/m3. Typiskt för ryskt virke är de omfattande barkskadorna. De uppstår främst när virket lunnas ut till avlägg. 10 Foto: Stora Enso. Björkmassaved är den största bristvaran för vår inhemska skogsindustri. Import av eukalyptusvirke eller färdig eukalyptuscellulosa är två sätt för skogsindustrin att lösa problemet. Finska investeringar i Ryssland läggs på is på grund av exporttullarna på virke. Den finska skogsindustrin har importerat ungefär en femtedel av det virke den förbrukar från Ryssland. Störta delen har varit av det slaget som ryssarna själva har mycket lite användning för, massaved. Från början av 2000-talet har Ryssland försökt utveckla sin egen industri och minska sitt beroende av export av råvaror och i stället satsa på vidareförädling av råvarorna i hemlandet. I fjol tog den ryska skogssektorn ett steg i den här riktningen då man beslöt att stegvis göra det ryska virket dyrt för importländerna för att på det sättet tvinga utländska skogsföretag att etablera sig i Ryssland. De senaste femton åren har finska företag investerat omkring en miljard euro i den ryska skogssektorn. I samband med etableringarna i Ryssland har företagen lärt sig mycket om hur virkesanskaffningen fungerar i Ryssland. De här kunskaperna kunde utnyttjas för nya etableringar, men många finska skogsföretag omprövar nu sina planer på nya etableringar i Ryssland Vad har exporttullarna betytt för Ryssland? 75 miljoner kubikmeter virke. Nästan 60 miljoner kubik är av inhemskt ursprung. Den största bristvaran är björkmassaved och något större utbud på björkmassaved är inte inom synhåll eftersom våra skogar inte innehåller tillräckligt med björk. Skogsindustrin har tre valmöjligheter. Fabriker som producerar cellulosa av björkmassaved har kortare eller längre driftstopp, övergår till att producera cellulosa av tall eller kompenserar rysk björk med lövvirke eller färdig cellulosa från Sydamerika. Ryssland har fått omkring 500 miljoner euro i exportintäkter från virke som importerats till Finland. Dessutom har virkesanskaffning med tillhörande arbetet gett arbete åt tiotusentals personer inom skogs- och transportsektorn. Mest lidande blir människorna i Karelen, Vologda och Novgorod området, där det nästan helt saknas ersättande arbetsplatser. En avstannad export försvårar även virkesanskaffningen till Rysslands egen skogsindustri. Landet har ingen användning för massaved och långt över hälften av avverkningsuttaget är massaved. Vad händer med massaveden? Börjar man lämna träd av massavedsdimension oavverkade på slutavverkningsytor och lämnas gallringsskogarna åt sitt öde? Slarvigt arbete skadar virket Ryskt virke är överlag grövre än finskt men kvaliteten är sämre. Den ryska granstocken är kvistigare och krokigare. Typiskt för ryskt virke är de omfattande barkskadorna. Bark saknas ofta på stora de- lar av stockarna och massa vedsbitarna. Barkskadorna uppstår i skogen när stammarna lunnas ut till virkesavläggen. Kvalitetstänkande har inte slagit igenom på skogsarbetsplatserna. Universitetet i Petroskoj har gjort en studie kring kvalitetsfrågor på skogsarbetsplatser och enligt den efterlyser arbetarna ett avlöningssystem med bonus för väl utfört arbete. Rysk björkstock har mycket färgfel och kärnröta. Orsaken är att björkarna är överåriga. Björkstammarna borde slutavverkas senast vid sjuttio års ålder. Den ryska björkstocken kommer från barrträdsdominerade skogar som slutavverkas och då är åldern vanligtvis minst hundra år. m Text: Gerd Mattsson-Turku I fjol importerade Finland 18,2 miljoner kubikmeter virke. Virket kom från • Ryssland 66 % • baltiska länderna 17 % • EU-länderna 12 % • övriga länder, bl.a. Sydamerika 5% Hur kompenseras björkbristen? Vår inhemska skogsindustri använder på årsbasis omkring 11 Många bäckar små… vid försäljning av virke från förstagall- ringar och ökad virkesimport från bl.a. U nder årets tre första månaderna köpte skogsindustrin mindre än hälften av den mängd virke som köptes under motsvarande period i fjol. Mängden sjönk från 9,8 miljoner kubikmeter till 4,6 miljoner. Underskottet har skogsindustrin täckt med importvirke. Ett nytt inslag i virkesimporten är den ökade andelen virke från Sverige. Utlovad skattelättnad bromsade virkeshandeln En stor orsak till det lama intresset bland skogsägarna att sälja virke har varit den halvt utlovade skattefriheten vid försäljning av virke från förstagallringar. Nu är det klart att den föreslagna skattefriheten träder i kraft retroaktivt från och med första april. Flera ministerier samarbetar nu för att snabbt få fram en lösning som även EU kan godkänna. Nu föreslår Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT att skatteprocenten för kapitalinkomster från försäljning av virke sänks under en viss tid. Enligt Tapio Tilli på PTT kunde skatten sänkas från nuvarande 28 procent till 22 procent. Den kunde sedan höjas gradvis för att år 2015 vara uppe tillbaka i 28 procent. Enligt Tilli är en skattesänkning det effektivaste sättet att få fart på virkeshandeln. Extra pengar från staten Skogsindustrin uppger att utbudet på inhemskt virke måste öka med 10–15 miljoner kubikmeter per år för att den nuvarande produktionsvolymen ska kvarstå och arbetsplatserna tryggas. Det Foto: Sveaskog. Skattefrihet Sverige. skulle kompensera importen från Ryssland. Enligt PPT:s prognos kommer importen av virke att sjunka till åtta miljoner kubikmeter, vilket är tio miljoner mindre än i fjol. Ökade avverkningar i hemlandet kräver grundförbättring av landsvägs- och järnvägsnätet, ökade satsningar på utbildning inom skogssektorn och ökad rådgivning till skogsägare. Regeringen beslöt i mars att över 200 miljoner euro sätts på grundförbättring av vägar och järnvägsnätet. Bristen på skogsmaskinförare är akut och staten satsar 24 miljoner euro på skogsmaskinförarutbildningen. Det behövs hundratals nya förare per år. Skogscentralerna får drygt tjugo miljoner euro extra pengar för rådgivning till skogsägare och för att kunna utveckla och utöka webbaserade tjänster riktade till skogsägare. Det är en lönande affär för oss att sälja tallmassaved till Finland, säger marknadschef Anders Dahlqvist på Sveaskog. mängduppgifter vägrar han att uppge. – Det är främst tallmassaved som vi skickar till Fin- land, säger Anders Dahlqvist på Sveaskog. Det är i dag en lönande affär för oss att sälja massaved till Finland. Virket skickar vi med båt och en stor del går till hamnen i Raumo. Virket som vi skickar till Finland kommer från vårt mellersta och södra distrikt, i praktiken från det område som ligger söder om Gävle. Statsägda Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Av den totala skogsarealen äger Sveaskog 3,3 miljoner hektar eller fjorton procent. Skogsinnehavet sträcker sig över hela landet. Den årliga avverkningsmängden är drygt åtta miljoner kubikmeter. m Text: Gerd Mattsson-Turku Virkesprisen viktiga för skogsägaren – kvalitetsfrågor nästan lika viktiga Virkespriset och kvalitet på avverkningsarbetet avgör vem skogsägaren väljer att sälja sitt virke till. Det framkommer av en gallup som Gallup Elintarviketieto utfört åt tidningen Maaseudun Tulevaisuus. Gamla kundförhållanden sätter skogsägaren inte lika stor vikt vid. Sverige säljer massaved till Finland Virkespriset Sverige hade under fjolåret de lägsta virkespriserna i norra Europa, bland länderna runt Östersjön. Det här märktes i en ökad virkesexport bland annat till Finland. De senaste månaderna har prisnivå på timmer sjunkit i Finland, men också i de baltiska länderna, och virkespriserna i Sverige och Finland har närmat sig varandra. Statsägda Sveaskog i Sverige exporterar virke till Finland, bl.a. till UPM-Kymmene. Marknadschef Anders Dahlqvist på Sveaskog uppger att export av virke till Finland inte är något nytt, men att den nu har antagit helt andra volymer än tidigare. Några Betalarens soliditet Spår efter avverkningen Maximalt stockuttag Inköparens yrkesskicklighet Inställning till miljöfrågor Vilja att bibehålla arbetsplatser Gammalt kundförhållande Lokal anknytning 0 1 2 3 4 5 6 7 (I gallupen skulle skogsägarna betygsätta olika påstående på en skala med vitsorden 1–7, där 7 betyder ”har mycket stor betydelse” och 1 ”har mycket liten betydelse”) Hälften av de skogsägare som tillfrågades uppger att de struntar i om någon virkesköpare stängt en fabrik eller ett sågverk, när de väljer vem de säljer sitt virke till. Skogsägare i norra Finland med närhet till Stora Ensos fabrik i Kemijärvi sätter större värde på att virkesköparen har lokal anknytning och bidrar till sysselsättningen. m Källa: Maaseudun Tulevaisuus/Gallup Elintarviketieto 12 Bioenergi Ekenäs Energi utvidgar flisvärmen Ekenäs Energi lever i spännande tider. Fjärrvärmeverket som finns på Björknäs industriområde i Ekenäs har kunder för hela sin kapacitet. Nu finns det beslut på utvidgning med en ny panna med generator för tillverkning av el. En nyhet som inte tidigare ingått i produktionen. Byggstarten för projektet med en budget på 16,5 miljoner euro sker denna vår. sköts så att bottenaskan sprids ut på åkrar och flygaskan blir till gödsel som sprids ut tillbaka i skogen. Rökgaserna från förbränningen renas med ett elfilter. E kenäs Energis flisvärmeverk har för närvarande en kapacitet på 15 MV. Beslutet att bygga ett flisvärmeverk för fjärrvärme togs i Ekenäs år 2000. Det nuvarande flisvärmeverket stod färdigt år 2001 och byggdes invid den gamla värmecentralen som använder olja som bränsle. Beställningseffekten har tredubblats och just nu lider man av kapacitetsbrist. Det inkörda konceptet ska nu utvidgas med ett tillbygge. Vill släcka oljepannor Ekenäs Energis miljöpolicy går ut på att man vill stänga små lokala oljepannor och förse staden med lokal ren flisvärme. Regional självförsörjning och miljövärden är viktiga. Gamla oljecisterner som ska förnyas är den vanligaste orsaken till att enskilda bostadsbolag eller enfamiljshus vill ansluta sig till fjärrvärmenätet med flis som energikälla, berättar Ekenäs Energis energidirektör Roald von Schoultz. Askhanteringen Anskaffningsområde i 80 kilometers radie Vid full kapacitet använder den nuvarande värmepannan 6 långtradarlass med flis per dygn, varje lass med 110–120 kubikmeter flis. Energibolaget betalar för energiinnehållet i den levererade flisen. Man följer också med andelen färskt virke i flisen. Optimal flis är överårig men ändå inte rutten. Till exempel färsk barrträdsflis kan orsaka korrosion i pannan. Man jobbar rätt mycket med fliskvaliteten på Ekenäs Energi. Den gångna vintern har varit svår också för flisleverantören. De överåriga högarna med flisved har inte kunnat nås på grund av det varma och fuktiga vädret. Å andra sidan är snö och is också ett kvalitetsproblem i flisen under kalla vintrar. Det har man undgått denna vinter. Skogsflisbristen har gjort att man också använt överårig massaved som flisråvara. Till färgen skiljer sig massavedsflisen från skogsflisen i lagret genom den betydligt ljusare färgen. Bolagets flisanskaffningsområde finns inom en Ekenäs Energis energidirektör Roald von Schoultz väntar med spänning på byggstarten för det nya kraftvärmeverket som ska ligga på planen invid det gamla på industriområdet i Björknäs i Ekenäs. 13 Nattetid sparas hett vatten under tryck i den 26 meter höga ackumulatortanken. Lagret kommer till användning när stadens energibehov ökar i morgonrusningen. radie på ungefär 80 kilometer från energiverket. Men eftersom Ekenäs ligger vid havet blir anskaffningsområdet endast en halvcirkel, resten av området är havsområden som inte är flisanskaffningsområde. Flisanskaffningen konkurrensutsätts Vid infart till energiverket vägs flisbilarna på vågen på energiverkets gård. Efter provtagning för att bestämma flisens fuktighet och energiinnehåll kippas lasset in i värmeverkets lager. Ekenäs Energi håller sig med ett flislager på 3 000 kubikmeter. Det räcker till för ungefär en veckas behov då verket kör för fullt. Tillsvidare har tillgången på råvara varit bra. Ett storkraftverk i huvudstadsregionen med flis som bränsle kunde enligt von Schoultz ändå snabbt ändra situationen. Raseborgs Trä är för tillfället ensam leverantör av flis till att det sannolikt kommer att komma in flera flisleverantörer. Konkurrensutsättningen för anskaffningen av bränsle verket och de räknar enligt von Schoultz med en lönsamhetsgräns i anskaffningsområdet på ungefär 80 kilometer. An- ”Regional självförsörjning och miljövärden är viktiga för bolaget.” till det nya verket inleds inom kort. Av skogsentreprenörerna hoppas han på förbättrad effektivitet. Den lokala skogssektorn får en välmenande skaffningen har konkurrensutsatts och Raseborgs Trä har för tillfället entreprenaden. Vid utvidgningen och tillbyggnaden ser von Schoultz ändå Kvaliteten på den levererade flisen kontrolleras på plats genom provtagning av varje levererat långtradarlass. 14 känga för att vara aningen konservativ. Nya lösningar och flisved kommer inte alltid fram så enkelt. Samarbetet mellan Ekenäs Energi och de lokala entreprenörerna är i alla fall gott. Bolaget har som målsättning att vara regionalt självförsörjande gällande bränslet men man har inte för avsikt att själv börja tillverka eller leverera flis, samarbetspartners behövs alltså också framöver. Ren flis en förutsättning Trots att Ekenäsverkets panna varken har galler eller magneter för att skydda den för orenheter, har verket i stort sett fungerat bra. Flisleverantören flisar veden direkt i lastbilsflaket efter lagring vid avverkningsplatsen. På så sätt är flisen möjligast ren när den levereras direkt till lagret i Björknäs. Den nuvarande pannan klarar dock inte av att bränna annat än rent skogs- Också gripkranen arbetar automatiskt och systematiskt i bränslelagret utan inblandning av någon människohand, en flitig och säker medarbetare enligt Roald von Schoultz. flis. T.ex. stubbar innehåller sand och mull som murar igen pannan med slagg och släcker elden. Den nya pannan planeras så att den ska kunna klara av också stubbar, torv och rörflen som bränsle. Bränslelagret i nybygget kommer att bli tvådelat så att de olika bränsletyperna kan lagras skilt från varandra. Flisen blir ändå huvudbränsle också för den nya anläggningen. Nästan självgående värmecentral Själva flispannan är helt och hållet fjärrstyrd. Processen kommunicerar med textmeddelanden till jourens mobiltelefon. Dagtid finns det ändå oftast en man på plats vid värmeverket. I framtiden ska man kunna kvittera felmeddelanden också från sin hemdator. Om meddelandet gäller t ex. en sten i transportskruven kräver det förstås ett besök på platsen. Flisvärmeverket är i gång året runt med en fyra veckors stopp för årlig service som utförs på sommaren. Då startas oljepannorna som finns intill flispannan. Också då temperaturen utomhus sjunker under plus 2 grader behövs oljepannorna som tilläggsenergiproducenter vid sidan av flispannan. I flispannan sker förbränningen vid en temperatur av ungefär 665 grader. Värmen tas tillvara i form av uppvärmt vatten som dels körs ut i fjärrvärmenätverket och dels samlas i den 26 meter höga ackumulatortanken som finns utanför värmeverket. Ackumulatortanken ger en 4 Megawatts effekt för några timmar och används speciellt på morgnarna när energibehovet i staden efter en lugn natt stiger till sin toppnivå för några timmar. Många nya värmeverk i framtiden Framtiden ser alltså ljus ut för bolaget. Förutom den nya pannan arbetar man vidare med planer för att starta mindre 1½–2 megawatts pannor i lämpliga byacenter runt om i den nya storkommunen Raseborg. För dessa är bränslet flis eller pellets. Planer finns för värmeverk i såväl Snappertuna, Svartå som Tenala och Fiskars. I byacentren är det frågan om småskalig närvärme som utgår från en befintlig gammal oljepanna som ska förnyas vid någon större fastighet såsom en skola eller ett servicehus. Genom den nya kommunstrukturen kommer Ekenäs Energi också att överta det lokala värmeverket i Pojo som för tillfället är oljedrivet. m Text och foton: Maria Lindén Om 30 år är förbuskningen ett minne blott Juha Kuisma direktör för Finlands lantbruksmuseum Sara uppskattar att man i framtiden kommer att behöva också slyet vid vägkanterna och vattenområdenas vassruggar till energiproduktionen. ”Senast om trettio år har förbuskningen på landsbygden tagit slut. Då finns det bioenergiverk med 40 kilometers mellanrum”, visionerar Kuisma i tidningen Maaseudun Tulevaisuus. Samtidigt blir samhällsstrukturen på landsbygden allt med koncentrerad till vägkanterna, tror Kuisma. m 15 Österbotten fick storförening Tio Österbotten går samman till Skogsvårdsföreningen Österbotten. Detta beslöts på den s.k. superonsdagen, den 2 april, när landskapets samtliga elva föreningars fullmäktige höll sina vårmöten. Endast Jeppo skogsvårdsförening står utanför fusionen. I den nya föreningen ingår 17 150 skogsägare med nästan 160 000 hektar skog. Som gamla arbetare medföljer de 30 funktionärerna i primärföreningarna, liksom ett 30tal skogsarbetare. De 20-talet entreprenörer som haft avtal med gamla föreningarna får också fortsätta under nya föreningen. Av funktionärerna är fem kanslister, och dessa kommer att finnas på kontoren i Ytteresse, Vasa och Lappfjärd. De nuvarande områdeskontoren bibehålls också. Korsholm blir föreningens hemort, medan områdeskontoret finns i Vasa. skogsvårdsföreningar i I de flesta fallen blev besluten enhälliga, men Korsnäs svf tvekade en timme innan beslutet föll. En av de största, Norrskog, avhandlade fusionen på en knapp timme då fullmäktige samlades i Pedersöre skolcentrum. Målet med Österbottnisk storförening uppnådd Skogsvårdsföreningen Norrskog Nykarleby skogsvårdsförening Vid Norrskogs fullmäktigemöte informerade Skosgägarför- Terjärv skogsvårdsförening Jeppo skogsvårdsförening respons på olika detaljer i helheten. Från första början var en österbottnisk förening målsättningen, och med 97,6 procent av skogsägarna involverade i den nya föreningen så nåddes nästan det målet. – Främsta målsättning är att kunna effektivera intressebevakningen, d.v.s. att hjälpa skogsägarna få ut bästa möjliga pris för virket. Men vi vill naturligtvis verka över hela sektorn, på en marknad där konkurrensen blir allt hårdare. Fler vill bestämma om vad som sker i våra skogar, konstaterade Olav Store. Han förvånades också över att Aho-gruppens betänkande om hur våra virkestillgångar skall kunna utnyttjas effektivt, inte med ett ord nämnde skogsvårdsföreningen som aktör. – Utan skogsägarförening- ”I den nya föreningen ingår 17 150 skogsägare, nästan 160 000 hektar skog och 30 funktionärer från primärföreningarna samt ett 30-tal skogsarbetare.” Vörå-Maxmo skogsvårdsförening Skogsvårdsföreningen Söderskog Malax skogsvårdsförening Korsnäs skogsvårdsförening Pörtom skogsvårdsförening bundet Kustens ordförande, tillika Norrskogs styrelseordförande, Olav Store om processen bakom fusionen, samt om målsättningarna. – Processen har pågått i ungefär ett år, och de olika föreningarnas styrelser har under arbetets gång fått ge Övermark skogsvårdsförening Kristinestads skogsvårdsförening 16 arnas medverkan lyckas man inte nå de målsättningar gruppen satte upp! Ekonomin viktig För Norrskog förenklades beslutet av att den nya föreningen enligt intentionsavtalet får en skogsvårdsavgift på 5,5 procent. Norrskog har uppburit maximala 7 procent, vilket i praktiken innebär en ekonomisk nytta på drygt 60 000 euro per år för medlemmarna i Norrskog. Olav Store betonade att det blir i första hand interrimsstyrelsens, men senare också ordinarie styrelsens stora utmaning att få verksamheten och ekonomin att fungera fördelaktigt och effektivt. Vid mötet i Pedersöre konstaterades bland annat att Norrskog haft ett positivt ekonomiskt utfall 2007, ett överskott på nästan 18 000 euro. En av ledamöterna påpekade att planerna för den nya föreningen inte tillfredsställer på alla punkter. Enligt områdesindelningen skulle hans skogsskiften i Pensala förutsätta kontakter med tre olika fackmän i den nya föreningen! Tio föreningar med – Jeppo stannar utanför De tio föreningarna bakom den nya föreningen är Korsnäs (1 006 skogsägare), Kristinestad (1 477), Malax (1 692), Norrskog (4 123), Nykarleby (1 292), Pörtom (364), Söderskog (4 588), Terjärv (550), Vörå-Maxmo (1 482) och Övermark (416). Jeppo skogsvårdsförening valde att stå utanför, främst för att föreningen är nära anknuten till Jeppo skogsandelslag. m Text: Bertel Widjeskog Timpenning och drygt sju timmars arbetsdag ningsytor och en person gör arbetet från början till slut. Ytan ska vara närmare tio hektar och plantskogen ska vara någorlunda jämntät. Våra röjare jobbar oftast i par på en yta och då är det enklast med timpenning. De är nöjda med det systemet. Lindström berättar vidare att skogsarbetarnas kollektivavtal ligger till grund för timersättningen. – Vi fakturerar våra kunder per hektar. När vi för kundens, skogsägarens, räkning ansöker om statsstöd för röjningsarbetet s.k. kemerapengar, ska vi i alla fall ha uppgifter om röjningsytans storlek. – Våra röjare röjer 0,6–0,7 hektar per dag i en normal plantskog. Då är ytan plan- Allforest, ett skogsvårdsföretag i östra Nyland som har specialiserat sig på röjning och hyggesrensning, har fyra yrkesröjare i sin tjänst. V åra röjare röjer drygt en halv hektar per dag i en normal plantskog. De får betalt per timme och är nöjda med det här systemet. Det här säger Bore Lindström på Allforest. – I huvudsak får våra anställda betalt per timme, säger Bore Lindström på Allforest. Hektartaxa brukar vi tillämpa när det är fråga om större röj- terad och röjningen görs när ungskogen är fem till sex meter hög, säger Bore. Om plantskogen har vuxit förbi röjningsstadiet och har blivit ett s.k. problembestånd räcker arbetet mycket längre. Vi har haft röjningarna där dagsprestationen har stannat vid 0,2 hektar per dag. Det är inte mer än en yta som är 40 m x 50 m. Då blir röjningen dyr. – Arbetsdagen är i medeltal 7,5 timmar för våra röjare. I arbetstiden ingår inte resor till och från skogen, men nog kaffepauser och matpauser. m Text: Gerd Mattsson-Turku Foto: Allforest – Vi jobbar oftast parvis, säger Bore Lindström (t.h.) på Allforest som är på väg ut i skogen med Jesper Röök (t.v). Det minskar resekostnaderna och är en trygghetsfaktor. 17 Skogsvård Ska jag röja själv? Ingen plantskog är den andra lik. Plantskogar studie visar att arbetsdagens längd är drygt 4,5 timmar. växer ofta väldigt fort och mycket kan hända på ett par år. Gran- och tallplantor kan växa en halv meter per år och lövsly ännu mera. Röjningsbehov kan därför uppstå på kort tid. Hur mycket röjer jag på en dag? Röjning är en bra investering. Även om röjningen medför en kostnad idag kommer du redan i första gallringen att märka resultatet av din röjningsinvestering i form av en större virkeslikvid från gallringen. Röjer jag själv eller… Skogsägarna gör ett bra arbete i röjningsskogen. De får ett bra betyg både för stamvalet och för arbetets tekniska ut- Om du väljer att röja själv, ska du räkna med att du i snitt röjer 0,3 hektar per dag. Variationerna är stora, bl.a. beroende på hur mycket stammar som ska röjas bort, hur grova de är och vilken arbetstakt du har. Arbetseffektivitetsföreningen har kartlagt skogsägarnas röjningsinsatser i deras egen skog. Den studien visar att skogsägarnas prestanda i röjningsskogen är nästan hälften lägre än yrkesröjarens. Här har det inte skett någon förändring de tio senaste åren. Det är rätt naturligt eftersom varken röjsågen eller arbetstekniken har ändrat mycket det senaste decenniet. Samma ”Om trenden med minskade röjningsareal inte vänder kan skogscertifikatet vara hotat.” förande i Arbetseffektivitetsföreningens studie. På åtta av tio röjningsytor var stamvalet riktigt gjort. Sju av tio skogsägare uppger att de väljer att röja själv eftersom det minskar utgifterna för skogsbruket. Det är inte stor skillnad mellan jordbrukande skogsägare och skogsägare Foto: Jan Karlsson Skog H uvudprincipen är att röjning ska utföras innan de tänkta huvudplantornas tillväxt hämmas i alltför stor utsträckning av andra plantor. Trängsel i sidled är inte lika allvarligt som beskuggning ovanifrån. Det här gäller speciellt för tallplantor. som jobbar på annat håll. Som skogsägare ska du ta ställning till om du själv vill röja din skog eller om du lejer bort röjningen. Om du väljer att leja bort röjningen kan du köpa tjänster från flera håll. • Skogsvårdsföreningarna och skogsreviret har fastan- ställda eller säsonganställda skogsarbetare som utför röjningar. • Virkesköparna har egna skogsarbetare eller avtal med skogsvårdsföretag som utför röjningar. • Skogsvårdsföretag blir vanligare. Här ryms allt från enmansföretag till företag med tiotals anställda. De utför röjningar med egen personal eller så anlitar de i sin tur underentreprenörer. • Plantförsäljare säljer ibland också röjningstjänster, men främst erbjuder de planteringstjänster. Skogsägarna har lovat röja sina plantskogar Skogscertifieringen innehåller ett kriterium som berör skötseln av plantskogar. Det anger Omkring 150 euro per dag plus moms kostar det att ha en skogsarbetare att röja i sin skog. Kostnaderna är avdragbara i skogsbeskattningen och likaså mervärdesskatten. 18 Foto: Gerd Mattsson-Turku skogsägarna rapporterar röjningar de utför på egen hand till någon aktör inom skogsbranschen. Revisorerna tittar enbart på siffror i statistiken. Vanligen två röjningar En plantskog behöver oftast två röjningar. Den första röjningen görs när beståndet är omkring en meter högt. Den utförs för att förhindra att värdefulla plantor tar skada. Oftast räcker det med en s.k. brunnsröjning då man tar bort alla lövträd på ungefär en meters radie runt barrträdsplantan. När beståndet är 5–7 meter högt görs den egentliga röjningen. Målet med röjningen är att reglera beståndets täthet och att välja ut de stammar som kommer att bilda det framtida beståndet. Timlön lika vanlig som ackordlön Tidigare hade yrkesröjare uteslutande ackordlön, men timpenning håller på att bli allt vanligare. En snabb gallupp bland skogsvårdsföreningar och team inom Södra skogsreviret visar att timpenning är lika vanlig som ackordlön i dag. – För ungefär fem år sedan gick vi över från ackordlön till timlön för våra röjare, sä- En person som inte är yrkesröjare röjer omkring 0,3 hektar per dag eller hälften mindre än proffsen. Arbetsdagens längd är vanligtvis också ett par timmer kortare. att röjningen på årsnivå ska komma upp till minst sextio procent av röjningsbehovet i området. Områdena följer skogscentralernas områdesgränser med undantag av Kustens skogscentrals område som även innefattar Åland. Som grund används den areal som riksskogstaxeringen ger. För Svenskfinlands del har situationen blivit hotfull eftersom röjningsarealerna minskat flera år efter varandra. Om trenden inte vänder kan skogscertifikatet vara hotat. När röjning bör utföras på minst sextio procent av arealen stannade procenttalet för år 2006 på knappt femtio. Procenttalet för år 2007 kan bli tungan på vågen. Siffrorna för röjningsarealerna år 2007 fås i början av sommaren, då all statistik ska vara insamlad. Därför är det viktigt att ger Anders Kaivo-oja i Kristinestads skogsvårdsförening. Både vi och röjarna har varit nöjda. De har varit länge i vår tjänst och är verkliga proffs. Vi betalar 13,50 euro per timme och i det priset ingår motorsågstillägget. – När en skogsägare frågar vad en röjning kostar, brukar jag säga att ett dagsverke kostar omkring 150 euro plus moms. På timlönen kommer ju ytterligare sociala kostnader. Henrik Andersson på Tomas Ab uppger att de betalar sina skogsarbetar per tank. – I princip är det en omskrivning av timpenning, säger Henrik Andersson. Skogsarbetaren antecknar förutom antalet bränsletankar även hur många timmar han lägger ner på en röjningsyta. Det ger möjlighet till en extra checkning. De skogsarbetare som jobbar i dag är yrkesmän och vill verkligen jobba. Långvariga arbetsförhållanden leder till ett ömsesidigt förtroende, som båda parterna värnar om. m Text: Gerd Mattsson-Turku Röjningsarealerna i Svenskfinland har minskat flera år i rad Hektar 9000 Mål 8400 ha 8000 7000 6000 2003 2004 2005 2006 Grafik: Margita Törnroth 19 Teknik Foto: Per-Johan Bäckström Nya skydd Med sprutskydd, plant- skydd och säkerhetsklinga på röjsågen skyddar du både träd och buskar, dina egna ben och grannens bil. R Foto: Per-Johan Bäckström Ergo stötskydd, som har formen av skyddskorg, skruvas fast på riggröret. När det inte används kan det vikas upp i viloläge längs riggröret. öjsågen börjar vi använda allt mera för mindre arbeten på gårdsplanen och i trädgården. Den passar bra för gräsröjning runt träd och buskar. Men trots att vi är försiktiga händer det att klingan eller trimmerlinan nuddar vid en trädstam så att barken skadas. Och när vi röjer längs kanststenar och vägslänter är det vanligt att mindre stenar flyger upp och träffar smalbenet med småsår som följd om röjaren inte har gummistövlar eller långbyxor på sig. I värsta fall får bilen och kanske också grannens bil stenskott. Skydd mot stamskador Sågklingan Ergo-anti-sinko minskar risken för stenskott tack vare tändernas speciella utformning. Stötskyddet är i viloläge. 20 Skydden till röjsågarna har olika namn beroende på vem som tillverkar och säljer dem. För att skydda trädstammar, kantstenar stolpar osv. mot beröringsskador av sågklingan eller trimmerlinan finns stötskydd och plantskydd. Vid gräs- och slyröjning vill man göra ett så bra arbete som möjligt och det händer lätt att man går för nära stammen och skadan är skedd, hur försiktig man än är. Gräset kan också ta tag i klingan och dra Foto: Per-Johan Bäckström till röjsågen röjsågen mot stammen. Skydden fästs på riggröret. Skydd mot stenskott Vid sly- och gräsröjning är risken för stenskott stor. Stenskott från vanliga bett är ett stort problem i tätorter och det finns städer som har förbjudit användningen av vanliga sågklingor. En fällriktigare gör det lättare att fälla grövre träd. Den monteras på riggröret. Foto: Sammy Olenius ”Det finns städer som har förbjudit användningen av vanliga sågklingor.” Det finns både specialklingor och sprutskydd som monteras på riggröret som skydd mot stenskott. Specialklingorna påstås hindra stenskott i alla riktningar tack vara skärtändernas speciella utformning. Sprutskydden skyddar endast mot stenskott som slungas bakåt. m Text: Gerd Mattsson-Turku Husqvarnas plantskydd är av metall och fästs under vinkelväxeln, på den plats där sektorskyddet normalt finns. Med hjälp av ”taggen” drar man gräs och sly från plantan in i klingan. 21 Kultur i skogen Samtliga markägare hörs in fornminnen registreras Samtliga fornlämningar på Åland ska registreras på nytt. Det är en tidskrävande process som berör många mark- och skogsägare. P å Åland finns uppskattningsvis 1 700 kända fornlämningar. Bland de vanligaste i skogsmarker är rösegravar från äldre järnålder – cirka 500 f Kristus. – De kan se olika ut, de är ofta låga och flacka och det kan växa rejäla träd på dem, säger antikvarie Jan Andersson vid landskapets museibyrå. Höggravfält från yngre järnåldern – fram till år 1000 e Kristus – är också vanliga på Åland. De ligger ofta i anslutning till dagens byar. I trakterna kring Ålands högsta berg, Orrdalsklint, som först började stiga upp ur havet, finns många boplatser från stenåldern. I området har man påträffat 15 boplatser från en period på 3 500 år. De äldsta, som är cirka 7 000 år gamla, finns högst upp på berget. Ju längre ner man kommer, desto yngre är boplatserna. De minsta av de kända boplatserna är mindre än en hektar, sedan finns ett fåtal större som upptar mellan 10 och 11 hektar. – Det är i regel inga problem att avverka skog som växer på en stenåldersboplats. Däremot kan en markberedning enligt moderna metoder helt fördärva de värdefulla kulturlagren, säger Jan Andersson. Överstora skyddsområden Antikvarie Jan Andersson granskar en äldre karta över ett höggravfält. Nu ska samtliga fasta fornlämningar på Åland registreras om. 22 Efter ett par fall av missnöje på Åland där markägare ansett att fornlämningar i för hög grad begränsar deras möjligheter att använda sina marker beslöts att samtliga fornminnen ska registreras på nytt och att varje markägare ”ges tillfälle att bli hörd” innan en fast fornlämning registreras. Syftet med lagändringen är att få tydligare gränser för fornminnena och därmed bättre skydd av markägarnas intressen. Både Ålands producentförbund och Ålands skogsvårdsförening har engagerat sig i frågan. – I vissa fall anser markä- nnan åländska Du kan ge respons per e-post till adressen [email protected] eller per post till adressen Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. garna att överstora skyddsarealer ritats in. Om skyddet av fornminnena begränsar möjligheterna att förnya skogen måste man få ersättning, säger Tage Eriksson som är ordförande för Ålands skogsvårdsförening. Enligt en paragraf i lagen kan en markägare ansöka om att få rubba eller täcka över – En markägare kan till exempel anse att registreringen inte stämmer överens med verkligheten – att fornminnet ritats in på fel plats eller att området är för stort, säger Britt Lundberg som är kultur- och utbildningsminister i Ålands landskapsregering och som är politiskt ansvarig för registreringen. ”Fornlämningarna ligger ofta i anslutning till dagens byar.” Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. Ålands landskapsregering lediganslår en tillfällig tjänst som skogsbruksplanerare en fornlämning som begränsar ens verksamhet. Om anhållan avslås kan markägaren få full ersättning om anhållan kommit in inom två år från registreringen. Om parterna inte kommer överens kan tvisten hänskjutas till tingsrätten. Hon säger att det är viktigt att ”städa upp” i registren som delvis är baserade på gamla uppgifter. – Det handlar om rättsäkerhet för markägarna, säger hon. m Sockenvisa stormöten Själva registreringen beräknas ta ett år. Först får markägarna ett brev med information om de fornlämningar som finns på deras ägor. Sedan hålls stormöten sockenvis där markägarna får ställa frågor och sedan får han eller hon säga sitt om den planerade registreringen. vid näringsavdelningens skogsbruksbyrå fram till 31.12.2008 med möjlighet till förlängning. Tillträde sker enligt överenskommelse. Behörighetskrav är utbildning efter gymnasialstadienivå med skoglig inriktning. Meriterande är goda kunskaper i ADB och GIS-hantering samt erfarenhet av skogsbruksplanering. Arbetsuppgifterna består av att självständigt upprätta skogsbruksplaner för såväl enskilda fastigheter som för större områden samt presentation och information kring dessa planer. Arbetet består av fältarbete samt databehandling och karthantering i programmen Tforest och ArcView. Lön erläggs enligt löneklass A20 (f.n. 1.999,22–2.553,21 euro/mån. + ev. tillägg), fr.o.m. 1.6.2008 löneklass A21. Dina ansökningshandlingar skall vara landskapsrege ringens registratorskontor tillhanda senast den 9 maj 2008 kl. 16.15. Ålands landskapsregerings adress är PB 1060, 22111 MARIEHAMN. Närmare upplysningar ger ledande skogsbruksplanerare Göran Grannas, tel. 018-25 327 eller byråchef Mikael Sandvik, tel. 018 - 25 320. www.regeringen.ax. Text och foto: Helena Forsgård 23 Praktiken en Kungsväg till rekrytering Britt-Mari Fagerström som är programchef för utbildningsprogrammen inom skogsbruk och miljöplanering vid yrkes- Sydväst, komNovia, berättar högskolan mande om skolans projekt för att förbättra kontakten till praktikarbetsgivarna. Projektet som avslutades vid årsskiftet pågick i två och ett halvt år och resulterade i en omfattande manual och ett lite enklare informationsblad för praktikarbetsgivarna. O rsaken till att Sydväst har byggt upp ett program och gett ut en handbok för praktikhandledarna är att praktikperioderna är en viktig del av studierna. Handboken fungerar som en allmän manual för de företag och samarbetsparter som har tätt samarbete med skolan, berättar Sydvästs programchef Britt-Mari Fagerström. – Vi ville förbättra kopplingen mellan praktiken och undervisningen och samtidigt var projektet en del av skolans kvalitetsarbete berättar hon. Praktikvärdarna som också har deltagit i projektarbetet hade också önskat sig mera respons från skolan. Praktikinformation samlades till manual – Information speciellt om verksamheten vid skogsbolagen måste eleverna få på I skolans vinterträdgård står Robert Andersson, Danne Mattson och Robert Broo som är fjärde årets studeranden vid Yrkeshögskolan Sydvästs skogslinje. fältet, den kan inte ingå i undervisningen, påminner Fagerström. Därför är det viktigt att praktikperioderna förlöper väl både för studeranden och praktikvärdar. Handboken Skogssektorns utbildningsansvar I praktikmanualen betonar skolan också skogsorganisationernas utbildningsansvar. ”Studien visade att en tredjedel av skogsbruksingenjörerna jobbar på någon av sina praktikplatser.” som nu sammanställts innehåller tips för hur arbetsgivaren kan få ut så mycket som möjligt av praktikperioden. Den innehåller också en kom ihåg lista för skolan och de praktikansvariga lärarna. Projektet som avslutades i december 2007 producerade manualerna som nu skickas ut till skolans samarbetsparter och lämpliga praktikvärdar. Det är viktigt att praktikanterna får rätt slags arbetsuppgifter med både handledning och självständigt arbete. Praktikperioden ska bestå av just praktik och inte endast arbete. I praktikperioden ska ingå inskolning men också ett förtroende för praktikanten så att han eller hon verkligen får utföra riktigt arbete. Personalen på praktikplatsen kan 24 också på förhand planera vad praktikperioden ska innehålla tillsammans med skolan. Praktikanter också till privata skogsägare Skolan uppmuntrar eleverna att söka alla slag av praktikarbeten. -Det lönar sig att kontakta skolan om man är intresserad av att få en praktikant till sin skogsbrukslägenhet, säger Britt-Mari Fagerström. Större skogsägare kan också erbjuda praktik i form av beställning av skogsbruksplanering. På skolan vet man om det finns en passlig person för det jobb skogsägarna vill bjuda ut. Avgörande kan också vara elevens boningsort. Eleverna hyr oftast platser på skolans internat och under praktikperioderna vill de kanske bo hemma. Den goda regionala spridningen bland skogsbrukseleverna gör ändå att det nästan alltid finns studerande från alla regioner i Svenskfinland som är i behov av praktik, säger Fagerström. Första praktikperioden möjlig i privatskogsbruk Elever som utför sin första praktikperiod är kanske lämpligast för privata skogsägare som vill ha en praktikant till sin skogsbrukslägenhet. Den första praktikperioden som infaller i juni efter första året av studierna är en såkallad ”overallpraktik”. Praktikarbetet ska inte innehålla några omfattande planeringsarbeten utan är mera konkret jobb i skogen. Alternativt kan den första praktikperioden också bestå av industriarbete inom skogsindustrin. Sin första praktik gör eleverna gärna på sin hemort, så det lönar sig att söka efter lokala skogsbruksstuderanden. I praktiken sysselsätter skogsvårdsföreningarna idag nästan helt första årets skogsbrukspraktikanter, så det kan vara svårt att hitta en lämplig studerande. – Praktikintyget för en studernade som har praktiserat åt en privatperson kan skrivas ut av skogsvårdsföreningen, berättar Britt-Mari Fagerström. Andra och tredje praktikperioden som infaller under studiernas tredje och fjärde år är oftast mera planerings- och arbetsledningsbetonade. praktikantavdrag. Också nu blir eleverna ibland tvungna att jobba utan egentlig lön av arbetsgivaren. Skolan har praktikansvariga lärare men det är meningen att alla lärare ska ta ansvar för praktikperioderna. Praktikarbetsgivarna har också önskat flera besök av lärarna på fältet. De praktikansvariga lärarna ska ha koll på att praktikrapporterna fylls i och att informationen som kommer fram i dem också beaktas av skolan. I studerandenas slutliga betyg ingår däremot inget betyg eller bedömning av praktikperioden. Praktiken ger första jobben Eftersom varje klass av skogsbruksingenjörsstuderande består av ungefär 10 elever med regional spridning i hela Svenskfinland blir praktikantströmmen inte belastande för skogsbranschens företag och aktörer. Praktikplatserna är däremot väldigt viktiga för eleverna också med tanke på deras framtida placering i yrkeslivet. Skolan har gjort en praktikstudie under ledning av Malin Kanerva. Studien visade att en tredjedel av skogsbruksingenjörerna jobbar på någon av sina praktikplatser. Nöjd trio har goda praktik erfarenheter Robert Andersson, Danne Mattson och Robert Bro är fjärde årets studeranden vid Yrkeshögskolan Sydvästs linje för skogsbruk. De tycker att det har varit ganska lätt att hitta praktikplatser. De stora Kunskap om grundjobben viktig Arbete som verksamhetsledare för Skogsvårdsförening, plantpackning vid plantskolor, arbete i skogsvårdsföreningar och industriarbete. Omväxlande och lärorika praktikplatser har trion lyckats hitta trots att det under deras studietid inte funnits någon manual för praktikhandledarna. Den såkallade ”overallpraktiken” som studerandena idag går igenom efter det första årets studier har de inte heller upplevt. Den nuvarande overallpraktiken är bra tycker de. I praktiken har de alla utfört stora mängder dylikt jobb också i form av sommarjobb. De tycker ändå att arbetet ska ingå som praktik i studierna. På så sätt lär sig alla blivande skogsbruksingenjörer också grundjobbet. Österbottens skogsvårds förening lockar Skolan har stödande roll Eleverna ska själv sköta om att hitta sig en praktikplats. Lärarnas uppgift är att stöda. Just nu hittar eleverna praktikplatser rätt enkelt berättar Fagerström. I början av 1990talet var det däremot knepigare och då använde skolan en praktikstödpeng för eleverna, så att arbetsgivarna kunde att ta emot praktikanter på jobb gratis. Nu får praktikanterna en praktikantlön som består av normal lön med ett visst företagen tar emot ansökningarna vid bestämda datum. Beskedet kan man sen bli tvungen att vänta på in till sista stund berättar de. De har själv varit nöjda med sina praktikperioder men har nog också hört om andra som inte lyckats hitta så bra praktikarbetsplatser. -Egna kontakter och nätverk är viktiga, genom dem hittar man bra praktikplatser, anser de. Britt-Mari Fagerström, programchef för skogsbruk och miljöplanering vid yrkeshögskolan Sydväst har arbetat med handböcker för praktikarbetsgivarna. 25 Robert Broo har också bakom sig studier till skogsmaskinförare på institutnivå, så han har fått den praktiska kunskapen också genom grundstudierna. Trots att han är utbildad skogsmaskinförare och bristen på chaufförer är stor, har ingen försökt locka honom till skogsmaskinförarjobb. Arbetet som skogsmaskinförare lockar inte heller just nu, Broo gör hellre planeringsarbete och vistas ute i skogen. Praktiken under en sommarmånad som han utförde som verksamhetsledare för Övermark skogsvårdsförening gav mers- mak. Broo hoppas att han efter slutförda studier i sommar ska hitta ett jobb inom det Österbottniska skogsvårdsföreningsfältet. Efter jobbet som verksamhetsledare kändes den andra praktikperioden som plantförpackare på Mellanå Plant rätt annorlunda, konstaterar han. Alla tre är dock ense om att det är bra att se olika arbetsgivare och prova på varierande arbetsuppgifter under praktiken. ler virkesanskaffning. Några ansökningar har han redan skickat ut, men ännu i mars hade han inte fått napp. BrittMari Fagerström konstaterar också att det inte är helt lätt att hitta en första arbetsplats. Ofta får de nyutexaminerade börja med något vikariat som sen småningom leder till fast anställning. Sverige nästa etappmål Alla tre studerande vill helst hitta en första arbetsplats inom något företag eller inom en skogsvårdsförening. Något favoritbolag eller favoritarbetsgivare säger de sig inte ha. Att få arbeta i skogen känns viktigt för dem alla. Placeringsorten är också viktig. Andersson vill gärna se världen och åka utomlands medan Broo för tillfället helst söker sig till sina hemtrakter i Sydösterbotten. Att starta eget företag är inget första alternativ för dem, men inte heller uteslutet. Egen företagsverksamhet är kanske något man börjar med senare, när man fått lite erfarenhet som löntagare eller om man inte hittar ett lönearbete, funderar trion sakligt. m o m on Hellre löntagare än företagare S Robert Andersson har gjort sin praktik på Södra skogsreviret och vid Vida Skog i Sverige. Ursprungligen ville han åka till USA men de planerna realiserades inte. Då föreslog läraren praktikjobb i Sverige. Svenskarna var snabba i rekryteringsprocessen och inom några veckor var allt klart. Jobbet i Sverige gick ut på att fungera som tolk för de finska chaufförerna som arbetade i spåren efter de svenska stormarna. I Sverige var man också noga med praktikhandledningen. Andersson är nöjd och vistelsen i vårt grannland gav mersmak. Han siktar nu på fortsatta skogsstudier i Umeå. En mastersutbildning inom skogsbruk är nästa etappmål för skogsbruksingenjören som snart utexamineras från Ekenäs. Universitetsstudier på finska i Helsingfors lockade däremot inte. gskultu o rs Sk mar exku i s r Kom ihåg Skogkulturs sommarexkursion! Skogskulturs sommarexkursion ordnas den 4–5.6 utgående från hotell Korpilampi i Esbo. Utfärdsmålen är som vanligt mångsidiga. Se programmet och gör din anmälning på www.skogsreflexen.net. m Branschfolket på plats 12 14.6 2008 i Umeå Tre skogsbruksingenjörer strax klara för arbetslivet Danne Mattson har praktiserat vid Åbolands skogsvårdsförening och vid UPM Kymmene. Drömjobbet för både Mattson och Andersson skulle vara arbete på någon stor gård med både skogsbruk och viltvård. Högst på listan för Broos del står arbete i någon skogsvårdsförening. Mattson som liksom de två andra också siktar på att bli färdig skogsbruksingenjör i vår hoppas att han ska få ett jobb inom skogsskötsel el- Besök årets viktigaste mötesplats för skogen! Utställare och program hittar du på www.nolia.se/skogs Text och foton: Maria Lindén Signalvägen 3, SE-903 22 Umeå, Sverige +46 (0) 90 16 34 00 • www.nolia.se 26 Virkespriser Skattefriheten för förstagallringar retroaktivt i kraft Den föreslagna skattefriheten för inkomster från försäljning av virke från förstagallringar träder i kraft retroaktivt från och med den första april och gäller fem år. Ännu krävs det att EU godkänner skattefriheten. Problemet är att skattelättnader kan tolkas som statens stöd till näringen och skulle därmed stå i strid med konkurrenslagstiftningen. Enligt statsminister Matti Vanhanen blir det inget av Pellervo ekonomiska forskningsinstituts förslag att skatteprocenten för kapitalinkomster från försäljning av virke skulle sänkas för en viss tid. Massavedsprisen har stabiliserats så nu lönar det sig att gallra ungskogarna. Efterfrågan på massaved är stor. m I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m3 och vid leveransköp under 500 m3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m3, anges (-) som pris. ❍ Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 27 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. m LAPPI Text: Gerd Mattsson-Turku SAVO-KARJALA KESKISUOMI KYMISAVO Viltvård VARGEN – inte enbart biologiskt problem Vargen väcker blandade känslor hos oss. För dem som ser den på bilder eller i djurparker är den ett fascinerande hunddjur och hundens anfader. För de människor som på landsbygden ser vargen som ett hot mot renar, får, nötkreatur, övriga husdjur, jakthundar och barnens trygga skolväg är den en icke önskad varelse. H istoriskt har vargen varit illa sedd p.g.a. sina angrepp på vilt och husdjur samt det hot mot människors liv och hälsa som den förknippats med. Vargen var fredlös sedan 1300-talet, det var en medborgerlig plikt att förfölja den, lagstadgade skottpengar infördes på 1600talet. År 1868 avskaffades medborgarnas plikt att deltaga i vargjakten men skottpengarna utbetalades ända fram till 1973 då vargen fredades utanför renskötselområdet. Vid det här laget hade vargstammen kraftigt reducerats och på 1970-talet sköts färre än fem vargar per år. vårdsdistrikten. Miljöministeriet har en myndighetsroll som fastställer bl.a. vargens hotklassificering. Miljöministeriet inverkar väsentligt på vargpolitiken i Finland. I samband med att Finland anslöt sig till EU blev vargen klassificerad som en art på vilken jakten är kraftigt reglerad. I december 2005 lade Jord – och skogsbruksministeriet fram en förvaltningsplan för vargstammen i Finland där ungar och ibland avkommor från tidigare årskullar. De ensamma vargarna, 15–25 procent av stammen, är vanligen unga individer som söker ny livsmiljö eller partner. Vargen blir könsmogen vid 22 månaders ålder, löptiden är i februari–mars och har parningen lyckats så föds valparna, vanligen 5–6 stycken, efter 63 dygn. Valparna, som tillbringar den första tiden i lyan, slutar dia vid nio veckors ålder och börjar småningom vänja sig vid fast föda. I september är valparna stora nog att följa med flocken på vandringar och jakter. Vargflocken håller ihop under vintern men i mars och april händer det att de första valparna lämnar flocken. De flesta unga vargar ”De vargar som lämnat flocken har som mål att hitta ett eget revir samt en partner att bilda par med.” Vargpolitiken idag På senare år har vargstammen repat sig mer än väl och officiellt finns det nu 190–200 vargar i Finland. Den finländska vargstammen är en del av vargpopulationen på 25 000– 30 000 individer som sträcker sig in i Ryssland. Ökningen av vargarna i Finland har medfört att den spritt sig till hela landet med betydande problem i ”trängsel Finland”. Vargen betraktas i Finland som en viltart och Jord – och skogsbruksministeriet ansvarar för skötseln med regionalt bistånd av jakt- målen och åtgärderna slås fast fram till år 2010. Artkännedom Vargen är den största av c. 35 arter vilda hunddjur och hör till släktet Canis, till vilken också tamhunden hör. Vargen är mycket anpassningsbar, förökar sig effektivt och sprider sig snabbt till nya områden. Vargstammen utgörs av familjeflockar och ensamma vargar. Vargfamiljen består vanligtvis av det ursprungliga paret, alfaparet, deras års- lämnar flocken först under sitt andra levnadsår. Utvandringen kan i princip ske vilken tid på året som helst men hösten och senvintern verkar vara den vanligaste tidpunkten. Oktober och november är den period då vargflocken vandrar mycket tillsammans och då är strider om rangordningen vanliga. Den andra perioden för utvandring är januari till april i samband med parningstiden då alfaparets aggressioner mot övriga flockmedlemmar är stora. De vargar som lämnat 28 flocken har som mål att hitta ett eget revir samt en partner att bilda par med. Hur detta lyckas beror på tillgången på bytesdjur och lediga områden. Det nya reviret har i de flesta fall bildats på ett avstånd som ligger under 100 kilometer från det gamla reviret men här uppvisas ytterligheter på allt från 35–445 kilometer. Medellivslängden för den vilda vargen är troligen inte högre än 3–4 år och få vargar uppnår 10 års ålder. Som dödsorsak beräknas i 80 procent av fallen vara laglig jakt eller att vargen på annat sätt dödats av människan. Enstaka djur har dödats i trafiken, av älg eller andra vargar. Sjukdomar, svält och ålderssvaghet är andra möjliga dödsorsaker. Konflikt med samhället Vargen undviker normalt vägar, bebyggelse och mänsklig aktivitet men påträffas också nära gårdar och hus. Detta visar på anpassning då det blivit för trångt i de stora skogsområdena. Tillgången på bytesdjur styr i första hand förekomsten av varg. I Finland vållar vargen stor skada inom renskötselområdet där den tar hundratals djur årligen, år 2002 nästan 600 renar. Älgen är dock vargens huvudföda. Studier i Sverige visade att över hälften av vargdödade älgar var kalvar, 76 procent var hondjur och ingen av de dödade tjurarna var över två år. Antalet slagna älgar varierar vanligen mellan 7 och 13 djur per varg och år. Vitsvanshjort och rådjur finns Foton: Paavo Hamunen/Kuvaliiteri Vargflockarna håller ihop under vintern. Unga vargar lämnar flocken för att hitta sig en partner och ett eget revir. Utvandringen sker ofta på senvintern. också på matsedeln och är mycket lättare byte för vargen än älg som kan vara livsfarlig då den kommer åt att sparka. Rikssvenska studier visar att rådjur dödades ungefär dubbelt så ofta som älg trots att tätheten av rådjur var tre gånger lägre än för älg. Detta trots att det behövs 12–15 rådjur för att motsvara köttmängden hos en älg. En ensam varg kan äta 8–9 kilo kött per dygn när den har tillgång till ett kadaver. Vargen är därför en konkurrent till jägarna och en stor vargstam påverkar jakten då vargarnas uttag måste kompenseras genom minskad jakt för att inte viltstammarna ska överbeskattas. En annan konflikt är den att också hundar ingår i vargens matsedel. Att hundar tas från gårdsplaner är en sak, de kan ju inhägnas, men jakthundar under lösjakt är helt värnlösa. Man har försökt skydda hundarna med specialhalsband och pinglor samt nu senast med en skyddsväst som ska ge en elstöt åt eventuell angripare. Det är tveksamt om västen kommer att ge ett fullgott skydd. En rätt säker metod skulle vara att lära hunden att vara livrädd då det finns dofter av varg i terrängen och direkt söka upp sin matte eller husse. Idag är det många hundar som inte förstår detta och istället börjar spåra vargen. – Under en björnjakt i Ilomants rapporterades att en varg sprungit förbi tre skyttar, ungefär en kilometer från den plats där jag befann mig. Jag kopplade min hund genast då den återvände från sin sökrunda och döm om min förvåning då hunden energiskt tog sig an vargspåret synbarligen utan att känna någon hotande fara. Vargen ett hot mot människan? Vargen som hot för en vuxen människa är minimal även om den säkerligen finns. ”Vargen har kapacitet att döda människor, den har dödat människor och ingen kan garantera att en varg aldrig kommer att angripa en människa igen” (citat ur boken Vargen – viltet, ekologin och människan). Trots att det är synnerligen ovanligt att vargar angriper människor förstår jag småbarns föräldrars oro i glesbygden. En osäkerhetsfaktor finns även i risken för att varghybrider, korsning mellan hund och varg, kommer in i samhället. Hybrider som har vargens styrka och tamhundens brist på nedärvd skygghet för människan kan tänkas utgöra ett större hot för människor och tamdjur. Framtiden Vargens framtid är tryggad i nationell lagstiftning och genom internationella förpliktelser. Vår vargstam är en del av den ryska och gränsen är öppen för besök i vardera riktningen. Risken för inavel förekommer sålunda inte. Enligt förvaltningsplanen är det viktigt att beakta antalet par som kan föröka sig så att en livskraftig vargstam kan bibehållas på lång sikt. I praktiken betyder begreppet minsta livskraftiga vargstam, 29 enligt viltforskningen, att det bör finnas 20–25 förökningsdugliga vargpar. Detta skulle betyda att den vargstam, 120– 140 individer, som vi hade för 10–15 år sedan skulle vara tillräcklig. En större vargstam medför, förutom enorma kostnader för forskning, förvaltning, övervakning, ersättning av skador, skolskjutsar m.m. att medborgarnas acceptans för vargen sjunker i takt med störningarna. En reglerad jakt på varg är i framtiden också nödvändig för att vargens naturliga skygghet för människan skall bibehållas. Vargproblematiken är inte enbart ett biologiskt problem utan också en ekonomisk och social fråga. m Källor: Förvaltningsplan för varg stammen i Finland, JSM 11a/2005. Vargen – viltet, ekologin och människan, Jens Persson och Håkan Sand, Svenska Jägarförbundet 1998. Text: Bjarne Andersson Köp & Sälj På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till skog och skogssektorn. Utbud på tjänster i Österbotten: • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda annonser beaktas inte. – Vad jag skall ha den till? Den skall jag använda om du påstår att den planerade skattesänkningen för förstagallringsvirke berättigar till ett lägre massavedspris! Utnämningar Kustens skogscentral: Greger Erikslund har från och med 1.5. valts till myndighetschef och Fredrik Adamsson arbetar på kontoret i Esbo med bl.a. rådgivning och myndighetsärenden. m Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 30 Skogsbruket fick gott vitsord Skogsbrukets redaktion tackar för det livliga deltagandet i vår läsarundersökning. Bland alla som svarade lottade vi ut 10 portföljer som skickats till dem som vann. Läsarna gav Skogsbruket som helhet skolvitsordet 8,3. Vi tackar för det och för alla kommentarer och idéer som vi fick av er läsare. Det sporrar oss att arbeta vidare med att göra en allt bättre tidning. m Kom och upplev hyggesbränning Peter Edström intresserade att inbjuder komma och uppleva hyggesbränningen i hans skog i i Purmo Exakt Lillby i början av juni. datum är omöjligt att ge i det här skedet eftersom tidpunkten beror av hur våren framskrider och hur snabbt marken torkar upp. D et område som Peter Edström ska hyggesbränna är en fem hektar stor förnyelseyta som blev kalavverkad för två år sedan. Peter har så sent som i januari i år köpt området, både för fornlämningarnas skull och för att öka sin skogsareal. På ytan finns alltså fornlämningar och de vill Peter få fram med hyggesbränningen. Förnyelseytan är nästan idealisk för hyggesbränning eftersom den är fyrkantig till formen. – Gravrösen och jättekyrkor finns dokumenterade, säger Peter Edström. Jättekyrkor är stenar radade till ringformade vallar med öppningar. De här gåtfulla konstruktioner härstammar från stenåldern, ca 3300–1300 f.Kr. På en lägre nivå finns det eventuellt rester av en boplats och den hoppas jag att ska komma fram efter bränningen. Efter hyggesbränningen ska Peter Edström i Lillby, Purmo, inbjuder intresserade att komma och följa med hyggesbränningen på en fem hektar stor yta i hans skog. Peter beskoga ytan. Marken är mager och det blir antingen tallplantering eller tallsådd. Området närmast fornlämningarna blir obeskogat. Statsstöd för hyggesbränning Peter är jordbrukande skogsägare med nötkreatur i ladugården. Han räknar sig som självverksam skogsägare då han gör planteringar, röjningar och gallringar i egen regi. För hyggesbränningen behöver han omkring fyrtio personer. Grannar, släktingar och intresserade hoppas jag att ställer upp. Skogsägare får statsstöd för hyggesbränning, sk. kemera- Om du är intresserad av att komma och titta på Peter Edströms hyggesbränning ska du ringa honom på telefonnummer 050 594 75 75 i slutet av maj. Då ger han närmare besked om tidpunkten. Hyggesbränningsytan ligger en bit från Lillby längs landsväg 741 mot Kortesjärvi. Från vägen är det ca 700 meter att promenera till ytan. m 31 pengar. Stödet utbetalas för förberedande arbeten och arbeten under själva hyggesbränningen. Kostnaderrna för försäkringar som behövs för hyggesbränning ersätts helt med statsmedel. Stödets storlek betalas utgående från genomsnittliga kostnader för hyggesbränning. Peter får omkring 300 euro/ ha. Många arbeten och osäkerhetsmoment För Peter innebär hyggesbränningen en hel del arbete. Bland annat ska han ta upp en dryg två meter bred brandgata runt hela ytan. Konkret betyder det att humusskiktet ska skalas bort och för det behövs en grävmaskin. Runt ytan ska han placera ut tunnor med vatten för släckning av brandungar som kan hoppa över brandgatan. Han ska också ha större mängder vatten i närheten av ytan ifall hyggesbränningen sprider sig till den närliggande skogen. – Till all tur finns det ett utfallsdike i närheten av ytan. Det ska jag täppa till och då får jag en vattenreservoar, säger Peter. Jag ska också teckna försäkringar, både försäkring mot skogsbrand och olycksfallsförsäkring för de som medverkar. – Målet är att kunna bränna i månadsskiftet maj–juni, men det kan hända att det blir först midsommarveckan. Allt beror på väder och vind. Till all tur finns det pålitliga femdygnsprognoser. Med stor sannolikhet blir det en kvällsbränning, då nordanvinden går hem till kvällen. Men det får inte heller vara kavlugnt, för då blir det ingen fart på elden. Många faktorer spelar in, säger Peter. m Text: Gerd Mattsson-Turku SKOGSBRUKET´spresentstips presentstips SKOGSBRUKET´s SKOGSBRUKET SKOGSBRUKET Med gåvoprenumeration presentkort • • Med enen gåvoprenumeration fårfår dudu ettett presentkort med utrymme egna hälsningar. med utrymme förför egna hälsningar. SSKOGSBRUKETSHANDBOK HANDBOK BOK SSKOGSBRUKETS BOK Handboken vänder i första hand personer med egen skog. skog Den Handboken vänder sigsig i första hand tilltill personer med egen skog. skog Den •• visar brukar skog hållbart och idka visar hurhur dudu brukar dindin skog påpå ettett hållbart sättsätt och hurhur dudu kankan idka ettett skogsbruk som inriktat såväl virkesproduktion som naturvård. skogsbruk som är är inriktat påpå såväl virkesproduktion som naturvård. Boken med mjuka pärmar nästan 300 sidor fakta skogsbruk. • • Boken med mjuka pärmar harhar nästan 300 sidor fakta omom skogsbruk. TRÄDENOCH OCH TRÄDEN VIVI Boken Träden och beskriver bland annat trädens i konst, litteratur, Boken Träden och Vi Vi beskriver bland annat trädens rollroll i konst, litteratur, religion, folktro och medicin. fascinerande läsa många funkreligion, folktro och medicin. DetDet är är fascinerande attatt läsa hurhur många funktioner träden egentligen oss, och dessa roller variera. tioner träden egentligen harhar förför oss, och hurhur dessa roller kankan variera. TillTill exempel granen hämtar julstämningen åt oss, men i folktron granen exempel granen hämtar julstämningen åt oss, men i folktron stårstår granen melankoli, tungsinthet, svårmod och mörker. förför melankoli, tungsinthet, svårmod och mörker. kan också beställa genom mejla skogsbruket@tapio.fi DuDu kan också beställa genom attatt mejla tilltill skogsbruket@tapio.fi eller ringa 020 772 9088. eller ringa ossoss påpå 020 772 9088. Beställningskupong(Var(Var texta!) Beställningskupong godgod texta!) Gåvoprenumeration på SKOGSBRUKET ett(11 år (11 nummer, euro) Gåvoprenumeration på SKOGSBRUKET för för ett år nummer, 36 36 euro) SKOGSBRUKETS HANDBOK euro) SKOGSBRUKETS HANDBOK (45(45 euro) TRÄDEN OCH VI (20 euro) TRÄDEN OCH VI (20 euro) betalar betalar portot portot Namn: Namn: (betalaren) (betalaren) Adress: Adress: Föreningen Skogskultur Föreningen förför Skogskultur Beteckning: 5001298 Beteckning: 5001298 Telefon: Telefon: Gåvoprenumeration (namn) Gåvoprenumeration till till (namn) : : Adress: Adress: 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE
© Copyright 2024