pdf, 5,2 MB - Skogsbruket
Skogsbruket 5-2010 Röjning Bioenergi Tändstickor Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 5 2010. Årgång 80 4 10 12 15–18 19 21 24 28 Bioenergi från åkern Energigrödor är snabba att skörda jämfört med att ta ut energived. Renässans för björkved Man har kalkylerat att det blir 50 procent billigare att värma sitt hus med ved än med el. 4 10 Nya koncept att ta ut grot och klenvirke Flera företag jobbar med att ta fram nya tekniska lösningar som komprimerar skogsbränslen. 12 Skogsvårdsskolan, del 5: Trampa och röj – din plantskog behöver dig Röjsågen betalar sig snabbt tillbaka Redan med några hektars röjning har du förtjänat in sågen. Plantering med garanti 15–18 En garanti över utfört arbete ger skogsägaren ett mervärde. Enbart asp duger till tändsticksvirke Swedish Match tillverkar sina tändstickor uteslutande av asp. Väglagen ansvarar för underhållet at skogsvägarna 24 Genom regelbundet underhåll kan menföret förkortas avsevärt. På omslaget: Rolf Wickström Foto: Gerd Mattsson-Turku 2 Skogsbruket 5/2010 Skogsbruket Ledaren 11.5.2010 www.skogsbruket.fi Utgivare Redaktion Chefredaktör Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 [email protected] Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Johnny Sved tfn 020-772 9205 Redaktionssekreterare Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Redaktör Maria Lindén tfn 020-772 9192 Medarbetare Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 [email protected] Helena Forsgård tfn 018-155 50 [email protected] Marianne Palmgren [email protected] Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund [email protected] tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 [email protected] Annonsförsäljning Adressförändringar och prenumerationer Prenumerationspriser Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 09-221 3246 [email protected] Margita Törnroth tfn 020-772 9088 [email protected] Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Tryckeri 0037-6434 Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsbruket 5/2010 3 Bioenergi Varför Foto: Timo Lötjönen Bioenergi från åkern ska vi odla bio- massa på åkrar när skogarna är fulla med träd som växer av sig själva? De mål som Finland har ställt upp för användning av förnybar energi är dock så höga att skogsbränslena och vindkraften inte ensam räcker till för att vi ska nå de målen. Energigrödor är också snabba att skörda jämfört med att ta ut energived. V i har en halv miljon hektar åkermark som vi inte för närvarande behöver för vår egen livsmedelsproduktion. Genom att producera biomassa på dem kan vi bibehålla dem i odlingsskick. Det säger forskare Timo Lötjönen på Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, MTT. Rörflen trivs i vårt klimat De senaste åren har vi i Finland satsat mycket på rörflen till energiproduktion. Odlingsarealerna är omkring 18 000 hektar. Har satsningen varit rätt och finns det andra energigrödor med samma goda egenskaper som rörflen? Enligt Lötjönen odlar vi i Finland mycket rörflen jämfört med andra länder i Europa, men arealerna har inte ökat de tre senaste åren. Orsaken är att det hektarbaserade stödet i praktiken är lika stort för exempelvis korn, rörflen och en åker i träda. Då spannmålspriserna var höga 2007–2008, odlade jordbrukarna hellre spannmål, då avkastningen per hektar beräknades blir större. Lönsamheten i förhållande till annan 4 När rörflen transporteras i stora fyrkantsbalar ryms det 30–50 procent mera rörflen på lastbilen tack vare balarnas höga densitet. växtodling på gården är avgörande för om jordbrukaren börjar producera biomassa på åkern. Jordbrukaren får 3–6 euro/ MWh för rörflen vid väg. Levererat till värmeverk är priset omkring 10 euro/MWh. I dagens pannor används rörflen som bibränsle, ofta tillsammans med flis eller torv. Halm och sädesslag Förutom rörflen kommer troligtvis även andra växter att bli aktuella för energiproduktion. Halm från våra sädesslag är bra bränsle och halmen kan tas tillvara med samma maskiner som rörflen. Att bränna spannmål till energi är inte alls omöjligt med tanke på energiutvinningsförhållandet. Vid förbränning blir spannmålens energivärde 3,5 gånger större än mängden energi som förbrukas. Då har enbart kärnornas energivärde beaktats. Värmevärdet för spannmål varierar beroende på bl.a. sort, gödsling, renhet och fuktighet. Havre har en aning bättre värmevärde än övriga på grund av den högre fetthalten. Teoretiskt motsvarar 2,8 kilo handelsdugligt spannmål ett kilo eldningsolja, som är cirka 0,8 liter. Nytt uppsving för energivide Energivide är inte att glömma i områden med lite snö. I Finland var odling av energivide på stark frammarsch i slutet på 1980-talet, samtidigt med boomen i Sverige. Entusiasmen lade sig snabbt, då de flesta försöksodlingar misslyckades. Vårfrosten förstörde dem. Det berodde främst på att de sorter som prövades inte var lämpliga för våra nordliga förhållanden. – Nu har intresset vaknat på nytt och det finns ett företag som säljer odlingsmaterial och ger råd åt odlare, säger Lötjönen. Plantmaterialet köps som sticklingar och ger 5–6 skördar. Sticklingar till en hektar kostar omkring 1 400 euro. Vid skörd av energivide bör marken vara frusen, men det får inte finnas för mycket snö, för då har maskinerna svårt att ta sig fram och stubbarna blir höga. Det här är ett problem i Finland. Å andra sidan kan skörden flyttas fram ett år. Energivide behöver 3–8 år på sig att växa innan det är klart för nästa skörd, så en framflyttning med ett år försämrar inte biomassan. De sticklingar som nu finns till salu i Finland klarar sig i växtzonerna I–III. Poppel och hybridasp i framtiden? I Sydeuropa odlas poppel för energiproduktion. Dessa arter passar inte för finländska förhållanden. Hybridasp kan bli ett alternativ i Finland. Nu odlas hybridasp i liten omfattning för massavedsproduktion. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 5/2010 Bioenergi – ett ekologiskt alternativ Den 1950-talet började vara i Carina och Mats Hagman på gamla oljepannan från dåligt skick hemma hos Kimitoön. Mats började fundera på andra alternativ än olja. – Jag tänkte först skaffa en flispanna, men den begränsar sig till endast ett material, berättar Hagman. I stället blev det en halmpanna. N Mats Hagman bränner halm och massaved i sin halmpanna. Tre veckors eldande ger omkring en kubikmeter aska, som han sprider ut på sina åkrar. är medeltemperaturen ligger kring nollstrecket ute eldar Hagman halmpannan en gång per dygn. När det var som kallast i vintras var han tvungen att elda dubbelt så ofta. Halm och stubbar Det brännbara materialet består inte bara av halm, utan även av massaved och stubbar. Massaveden är tre meter lång och är av blandad kvalitet och sort. Stubbarna och veden kan vara våta då de eldas, men ger naturligtvis mer effekt om de är torra. Normalt blandar Hagman både torra och våta halmbalar. Halmbalarna har en diameter på 1,2 meter och längden är den samma. – Satsen brinner i 8–9 timmar och temperaturen i den 70 000 liter stora tanken ökar med 10–15 grader. Vattnets temperatur bör vara över 65 °C, berättar Mats Hagman. Han medger att han är bunden vid pannan, men vid behov hjälper både släkt och vänner till. Det tar cirka 20 minuter att fylla pannan och Hagman gör det med traktorns lunningsgrip och frontlastare. Skogsbruket 5/2010 Inte bara eget bränsle Fastän Hagman har stora marker har han i år varit tvungen att köpa halm och virke, på grund av den kalla vintern. – Visst kunde jag vara helt självförsörjande, men det har varit bekvämare att köpa en del, säger Hagman. Askan förs tillbaka till åkern Askan måste tömmas ungefär var tredje vecka och tömmandet går behändigt med en skopa som fästs på traktorns frontlastare. Tre veckors eldande ger ungefär en kubikmeter aska. – Man kan säga att jag har ett ekologiskt koncept, skrattar Hagman. Först samlas halmen från åkern som finns belägen 40 meter från pannan, sedan tas energin tillvara och därefter sprids askan ut på samma åker igen. Dessutom värmer Hagman sin sädestork med värme från halmpannan. – Det passar utmärkt att torka säden med hjälp av pannan, eftersom de övriga konsumenterna inte behöver så mycket värme på hösten, säger Hagman. Jag har även prövat att elda med spannmål, men det visade sig att 5 Bioenergi min panna inte var lämplig för detta. ”Jag säljer också värme” Granne till Hagmans i byn Nivelax finns en lågstadieskola och daghem och kommunen beslöt år 2007 att skolan skulle byggas ut. Det visade sig att skolan var intresserad av värme och det råkade sig inte bättre än att rören från Hagmans panna kunde grä- vas ner tillika med kommunalteknikens rör. – Skolan var avgörande för beslutet att skaffa en halmpanna, säger Hagman. Jag köpte den sommaren 2008 och i februari 2009 värmde pannan vårt hus och skolan. Idag värms totalt 2 300 m2 med Hagmans halmpanna och det finns kapacitet att värma ett par hushåll till. De anslutna konsumenterna betalar en anslutningsavgift och värmen faktureras enligt en fastställd tariff, som återspeglar oljans och flisens prisnivå. m Text: Siv Vesterlund Kort fakta om pannan Pannan, en dansktillverkad Uniboiler, har en effekt på knappt 400 kilowatt. Brännkammaren är 2x2 meter i genomskärning och 3,4 meter lång. Idag kostar en ny panna 8 000–20 000 euro beroende på t.ex. tankens storlek. m Vattenfall importerar biobränsle från Liberia Svenska Vattenfall med kraftverk även i Finland har tecknat ett avtal om import av biobränsle i form av uttjänta gummiträd från plantager i V attenfall uppger att tillgången på biobränslen är begränsad i Europa och att företaget därför vill skapa en internationell portfölj av biobränsleleverantörer. – Uttjänta gummiträd från plantager i Liberia är ett intressant bränsle, säger Göran Lindgren på Vattenfall. Träden har tidigare beaktats som restprodukter och avfall och bränts på fälten. Genom Liberia i Västafrika. att i stället göra bränsleflis av de gamla träden får bönderna betalt och träden kommer till nytta. Bränslet kommer enligt nuvarande planer att i huvudsak användas i Vattenfalls anläggningar i Tyskland och Polen. Syftet är bland annat att blanda in biobränslen i kolkraftverken för att minska utsläppen. Vattenfall köper biobränslet som färdig flis. m Ökad efterfrågan på tidningspapper Efterfrågan på tidningspapper i Europa ökade något under mars månad och leveranserna från de europeiska tidningspapperstillverkarna ökade 3,7 procent. Leveranserna av tidningspapper till den europeiska marknaden uppgick i mars till 921 000 ton, varav 723 000 ton kom från pappersbruk i Europa. En smolk i bägaren för de europeiska tidningspappersproducenterna är att importen av tidningspapper till Europa från andra världsdelar ökade med 28,4 procent. m Källa: papernet.se 6 Kina importerar rundvirke och sågvaror Kinas import av barrrundvirke och sågade trävaror har ökat kraftigt. Kina är nu världens näst största importör av sågade trävaror efter USA. Under årtes sex första månader ökade importen av sågade trävaror med drygt en fjärdedel jämfört med motsvarande period i fjol. Ökningen täcktes i huvudsak av virke från Ryssland, Kanada och Nya Zeeland. Den ökade mängden importerat rundvirke kommer främst från Ryssland och Nya Zeland. m Källa: Skogsland Skogsbruket 5/2010 Bioenergi Foto: Tanja Lepistö Låt trädbeståndets skick och dagspriset avgöra –Bottenröjning är så gott som alltid nödvändig vid uttag av energived ur ungskogar. –Ta alltid via offert reda på vad som ger mest pengar. Ska allt virke göras till energived eller upparbetas de grövre stammarna till massaved? T umregeln är att om du inte kan urskilja enskilda stammar på brösthöjd för att sly och andra högresta växter är i vägen, ska området bottenröjas före energivedsgallringen. Dålig sikt ökar risken för skador på de träd som blir kvar och skador på fällaggregatet. Vid bottenröjningen fälls alla stammar vars stubbdiameter är under 4 centimeter. I klenare ungskogar som är täta och i verkligt behov av att bli gallrade är motorsågen det enda alternativet. Det finns hjälpmedel till motorsågen som underlättar arbetet. Genom att köpa fällhandtag för cirka 250 euro och skruva fast dem på sågen, fäller du stammarna utan att behöva böja ryggen. Skogsarbete ger mångsidig motion. Allt som energived eller…. Motorsågen ska inte glömmas Foto: Hannu Humalamäki Energivedsgallringarna utförs vanligen maskinellt. Men stammarna får inte vara för små, för då blir avverkningen för dyr. Tjugo liter per stam anges som minimum och det motsvarar en stam som är 8 centimeter grov och drygt 10 meter hög. Det finns två modeller för energivedsgallring. Antingen tas allt virke ut som energived, även de träd som fyller massavedsdimensioner, eller så utför man en s.k. integrerad avverkning där träd som fyller massavedsdimension görs till massaved och klenare träd blir energived. Inför varje energivedsgall- Det är ett precisionsarbete att gallra i trädgrupper. Det finns alltid en risk att det träd som blir kvar skadas. ring bör skogsägaren via offerter ta reda på vilken modell som är fördelaktigast för honom just då, dvs. ger mest pengar i handen. I nuläget stöder staten uttag av energived med s.k. Kemera-pengar. Stöden är avsedda för uttag av energived från ungskogar. Medeldiametern på de stammar som blir kvar Med fällhandtag på motorsågen klarar skogsarbetaren av att med den fria handen flytta träd som han sågat av i högar. Skogsbruket 5/2010 efter gallringen ska vara under 16 centimeter. Stöden är: • arealbaserat stöd • stöd för avverkning • stöd för flisning • stöd för att göra pappersarbetet m Text: Gerd Mattsson-Turku Serien med artiklar om uttag av energived från gallringsskogar fortsätter. Artiklarna baserar sig på ”Laatuhakkeen tuotanto -opas” som är skriven av energivedsexpert Tanja Lepistö på Södra Österbottens skogscentral. m 7 Bioenergi Energived från dikesobjekt och väglinjer F rån nyår till påsk har skogsägare och bönder i östra Nyland haft möjlighet att få sina åkerkanter upprensade från störande sly. – Vi hann inte med alla objekt som anmäldes innan föret tog slut vid påsk. Bengt Karlqvist är entreprenör med skogsmaskiner och har vid årsskiftet skaffat sig en begagnad grävmaskin av caterpillartyp och ett klippaggregat. Under den här vintersäsongen hann han i östra Nyland med ett trettiotal objekt innan bärigheten på åkrarna tog slut. Inga skogsvägar har hittills klippts. Klipper åkerkanter – Vi gick ut med reklam i lokaltidningen och responsen överskred våra förväntningar, berättar Christer Ahlberg som jobbar på Södra skogsreviret. Ett tiotal markägare i Sibbo och Borgå tog kontakt. Projektet inleddes i Vessö i Borgå efter årsskiftet. – Städningen från åkern är problematisk. Det är svårt att avverka buskagen med en avverkningsmaskin då alla kvistar faller ut på åkern. Klippen med tillräckligt stort aggregat är däremot smidig och kan greppa de breda buketterna. Den samlar samtidigt ihop slyet till knippen och skogstraktorn som följer efter kör genast bort energiveden. Inga kvistar blir kvar på åkern och flisveden får sedan ligga på tork på upplägget i ett halvt år. Markägarna tacksamma – Lönsamheten för verksamheten beror på flispriset. Efter att vi gick ut i pressen kom det beställning på beställning, berättar Ahlberg. Dels kom kontakterna direkt till entreprenörer men också till oss på reviret. Verksamheten kom bra igång vid årsskiftet och rullade på direkt. Grävmaskinen med 90 centimeter breda larvband hade inga problem med bärigheten, den fungerade också bra i den djupa snön den här vintern. Arbetet utfördes utan kostnader för markägaren, men det finns inga stöd för de här objekten, så inkomsten gick till att täcka revirets utgifter. För den som annars skulle bli tvungen att anställa en huggare för att röja och släpa ihop slyet längs åkerkanten är den här formen av service välkommen. Enrisbuskar och större träd, vars kvistar inte hänger över åkern eller vägen får stå kvar. Christer Ahlberg från Södra skogsreviret är nöjd med klipparens arbete. 8 Lönsamheten svårberäknad Markägarna har gett god respons på arbetet. Något parti är redan flisat, men största delen har man bara kört till upplägget där det väntar på att torka upp före flisningen. Kranvågen på skotaren väger in riset och entreprenören får betalt enligt vågmätningen. Skogsägarens likvid kommer i form av uppstädade åkerkanter. En viss svårighet finns i att beräkna lönsamheten, medger Ahlberg. Vid försäljning får vi betalt enligt energiinnehållet i flisen och det är inte alltid så lätt att avgöra hur man ska omräkna ett objekt till vikt och energiinnehåll. Under den här första försöksperioden har Södra skogsreviret tagit emot alla uppdrag som de blivit erbjudna. I framtiden kan det hända att man får begränsa. Framtiden ser ljus ut Både reviret och entreprenören är pigga på en fortsättning nästa vinter, eller till och med redan i sommar. På reviret ska man ännu räkna ut hur det slutliga resultatet utföll. Klart är i alla fall att verksamheten fortsätter på området. – Vi kommer säkert att sätta ut någon notis om att motsvarande arbete också utförs på skogsvägar. Klippningar längs skogsvägskanter kan utföras också sommartid och det arbetet har ännu inte alls kommit igång hos oss. Just nu står klippaggregatet på en truckpall i väntan på arbete. – Vi kan egentligen starta när som helst med vägklippningen. Åkerkanterna kan vi Skogsbruket 5/2010 fortsätta med igen när skördarna är bärgade på hösten. Det är utkörningen man får vänta med tills det blivit tjäle. De åkerkanter som nu blev obehandlade kommer först igång i höst. Vi hoppas också att ryktet sprider sig så att markägarna tar kontakt, säger Ahlberg. Karlqvist visionerar om att man kunde klippa åkerkanter från grönträdor också under en torr sommar. Han hoppas på is i hatten hos instruktörerna. I år uppstod en liten topp i efterfrågan efter den första publiciteten. En jämn ström med beställningar skulle förstås vara idealet. Efter ett års erfarenhet vet man bättre hur man ska lägga upp arbetet. Klippningar kan sysselsätta på heltid Maskinkedjan med klipparaggregat på grävmaskinen och en utkörare kan vara i gång 7–8 månader per år om vi får igång arbetet också längs skogsvägar, tror Ahlberg. Om vi endast klipper åkerkanter begränsas verksamheten till halva året. Resultatet av vårvinterns klippningar kan man i östra Nyland nu se i form av uppstädade åkerholmar och Energiveden samlas på upplägget för att torka. högar av flisved på uppläggen. Utgångsläget för anskaffningen av grävmaskinen med klippaggregat var Bengt Karlqvists eget behov av att klippa sly. Kvistar som hänger ut över dikeskanten kan påverka mätningen av åkerarealen vid en eventuell EU granskning, funderar han. Därför skaffade han nu en begagnad grävmaskin modell Caterpillar 312 med högre markhöjd (60 centimeter) och skogsunderrede. När han övervägde investeringens lönsamhet inverkade nog också det faktum att en grävmaskin också har ett andrahandsvärde och ett bredare användningsområde än en skogsmaskin. Klippaggre- gatet som är kraftigt och enkelt byggt är en nyanskaffning. Jorma Haapakoski i Haapavesi har utvecklat aggregatet Kymppikoura, som kan monteras på grävmaskiner. – Det här första året fick vi en likvid för omkring 3 000 ton fastkubikmeter flis. Slutet av säsongen blev aningen rörig eftersom vi försökte sprida ryktet och därför gjorde avverkningar på olika håll i stället för att klippa alla objekt i samma by. Bäst resultat når entreprenören om han får jobba i en by åt gången. Nu gjorde vi lite uppvisning så att alla skulle få se hur det blir, summerar Karlberg. m Text och foto: Maria Lindén Breda larvband och hög markhöjd gör grävmaskinen lämpad för skogsarbete. Bengt Karlqvist skaffade maskinen som begagnad vid årsskiftet. Skogsbruket 5/2010 9 Renässans för Om man inte räknar något värde för eget arbete, har man kalkylerat att det blir 50 procent billigare att värma sitt hus med ved än med el. Cellulosaindustrin har märkt att det har blivit konkurrens om björkmassaved. Vedföretagare köper grövre björkmassaved till högre pris än vad cellulosaindustrin betalar. D e tre senaste åren har varit dåliga år för björktimmer och läget tycks fortsätta 2010. Veckan 16 var medelrotpriset på barrtimmer över 51 euro per kubikmeter, medan priset på björktimmer stannade vid 38 euro. Jämfört med barrtimmer har björktimmer som används till att framställa björkfaner aldrig varit billigare än i dag, berättar Skogsforskningsinsti- tutets statistik. Långa perioder har dock björktimmer varit dyrare än barrtimmer, senast under drygt tjugo års tid åren 1982–2002. Situationen är unik, men den har sin förklaring. Björkfaner används i produkter som skapar nya värden som till exempel i lastbilar och gastankrar, medan sågade barrträvaror går till byggnation. Baksmällan i investeringarna ute i världen har varit så stor att efterfrågan har fallit mera än normalt under recessioner. Ska vi satsa på björk i skogsbruket? Experter verkar vara ganska enhetliga i sina optimistiska utlåtanden. Björkfaner är en god produkt, som kommer tillbaka. Konkurrensen från Ryssland blir större, men den finska industrin har bättre marknadskännedom, gamla kundkontakter och duktig ar- Björkmassaved är en omtyckt råvara till ved om den är grov. 10 Skogsbruket 5/2010 björkved betskraft. Skogsägare kan på sikt vänta sig en återhämtning av prisen. En annan sanning är att det inte är speciellt lönande att satsa på björk som förnyelse trädslag vid plantering. Under omloppstiden har björk en lägre andel timmer än gran på grund av olika fel och röta. Älgskadorna är mera omfattande och björkplantorna är dyrare. Plantering av björk har minskat med åren. Trenden borde vända för att skogsbruket ska bli mångsidigare. Det kan ske enbart om älgstammen regleras till samma nivå som 1970, då den var 20 000 älgar. I dag är stammen mera än 80 000. Björkmassaveden har ett stabilt pris, men slutprodukterna förändras Jämfört med tallmassaved har björkmassaved normalt varit lite billigare. Men det var länge sedan man fick björkmassaved till halva priset av tallmassavedens pris. Det var på 1960-talet. Det finns experter som förutspår att björkmassaved kan bli dyrare än tallmassaved. Tanken är inte orimlig. Orsaken är att det är god efterfråga på björkmassaved till uppvärmning av egnahemshus osv. År 2009 användes i egnahemshus, sommarstugor och inom lantbruket 6,7 miljoner kubikmeter vedbränslen. Största delen var klabbad ved (4,7 milj. m3) och resten utgjordes av träavfall (1,3 milj. m3) och flis (0,7 milj. m3). Efterfrågan på ved var i botten på 1980-talet. Sedan dess har användningen stigit med 25 procent. Det finns många orsaker. En orsak är en teknisk revolution. Förr i tiden var ”ved” alltid ett sortiment som var en Skogsbruket 5/2010 meter långt och som krävde mycket manuellt arbete. I dag har den traditionella björkvedens betydelse minskat. I stället börjar man från björkmassaved och producerar direkt vedklabbar för småskalig användning. Den gör att björkmassaved används mer och mer till bränsle i stället för till massa och papper. Vi har ett överflöd av vedmaskiner Vi har i Finland hundratals, kanske mer än tusen, vedmaskiner eller vedprocessorer eller vad man vill kalla dessa maskiner som äter massaved och producerar vedklabbar. Kapaciteten är störst om man använder ganska grov massaved som råvara. Några företagare accepterar inte klen massaved utan kräver en minimidiameter på 12–15 cm. Orsaken är att maskinen behandlar en massavedsbit åt gången och då sjunker produktionen snabbt om massaveden är alltför klen. Till försäljning används nästan uteslutande björkved, medan många för eget bruk accepterar även andra trädslag. Största delen är även då björk. Det finns olika slags vedmaskiner, men den mest omtyckta varianten är en traktordriven vedprocessor. Massaveden matas med en transportör till kapningsenheten där den kapas i 25–40 cm långa klabbar enligt val. Klabbarna matas med en hydraulisk cylinder till en klyvningsenhet där klabbarna delas i två eller fyra bitar. Efter klyvningen transporteras veden med en lång svängbar och vikbar vedtransportör till säckar, häckar eller traktorkärror för torkning. Det finns företagare som kommer med sina vedmaskiner till kundernas gårdar där kundernas egen råvara väntar. Enkelt och effektivt. Man kan till och med säga alltför effektivt. Den kapacitet som våra vedmaskiner har, kunde räcka till hela Europas behov. Största delen av vedmaskinerna används bara några veckor per år och det gör att maskinkostnaderna blir höga. Maskinförsäljarna har varit alltför effektiva. Ved blir populärare En annan förklaring till den stigande efterfrågan på ved är elpriset, som har stigit snabbare än priset på ved. Det är fördelaktigt att använda spisar som alltid finns i gamla egnahemshus och relativt ofta i nya hus. Inga nyinvesteringar krävs. Man börjar bara använda existerande möjligheter mera. Om man inte räknar något värde för eget arbete, har man kalkylerat att man eldar med ved 50 procent billigare än med el. De som i dag litar på ved i sina hus använder fem kubikmeter per år, och trenden är uppåt. Massaindustrin har redan märkt att den har fått konkurrenter till björkmassaved. I närheten av byar köper vedföretagare gärna björkmassavedtravar från vägkanter till bättre pris än massaindustrin betalar om det är fråga om grovt material. Mindre sågverk säljer också gärna sin björkmassaved till vedföretagare. Klen massaved lämnas gärna till massaindustrin! I dag talas mycket om skogsbränsle i stora värmeverk. Det är allt skäl att minnas att småhus med sin vedkonsumtion är lika viktiga. Vår dagliga användning av ved är så självklar att vi inte kommer att tänka på att den värmeenergi som vi får av ved motsvarar den totala elproduktionen i våra forsar. m Text och foto: Matti kärkkäinen Älgbete orsakar stora tillväxtförluster Hårt älgbete på unga tallar gör att vissa träd dör. De överlevande växer sämre och producerar mindre virke av sämre kvalitet. Mycket talar för att man bör låggallra i betade områden. Det visar en ny studie från Skogforsk i Sverige. I de värst betade områdena var volymtillväxten bara 30 procent jämfört med mer eller mindre oskadade områden. I dagens skogsbruk är det vanligt att älgbetet orsakar 5–7 procent färska stamskador per år. Det innebär att 30–50 procent av träden är skadade när bestånden växer ur älgfarlig höjd. De skadade träden är oftast klena och därför bör man låggallra i älgskadade bestånd. Däremot bör man inte gallra bestånd med mycket svåra skador. Då är det ofta bättre att sikta på en tidig slutavverkning. m 11 Teknik Grot och klenvirke är skrymmande med mycket luft i ett lass. Flera företag jobbar med att ta fram nya tek- niska lösningar som komprimerar skogsbränslen. Det len. ger större lass på skogstraktorn och på lastbi- Fixteri – buntar som hålls ihop av snören träd. Den kan användas för att göra massa-bränslebuntar som körs till cellulosafabrik eller enbart bränslebuntar som körs till värmeverk. Buntningsaggregatet monteras på en skogstraktor som Foto: Fixteri Oy Fixteri är en finsk maskin som fäller, kapar, komprimerar och buntar hela klena Foto: Rolf Segerstedt Nya koncept att ta ut grot och klenvirke FlisPac flisar groten i samband med avverkningen och packar in den råa flisen i ensilageplast. Fixteri är avsedd för uttag av klenvirke och energived från ungskogar. En stor del av barren blir kvar i skogen och virket i de öppna buntarna torkar effektivt. 12 har ett ackumulerande fällhuvud. Då träden fällts matas de okvistade in i en komprimerings- och kapningskammare. I den finns sensorer som känner av när kammaren är full. Då matas bunten upp till en bindningskammare, där den surras med bindgarn på fyra ställen. Därefter matas den ut och får vänta intill körstråket på vidaretransport till avlägget. Buntarna vägs innan de matas ut och uppgifter om virkesmängden fås i samband med avverkningen, vilket är en stor fördel. Skogsägaren behöver inte vänta på virkeslikviden för skogsbränslet. Transporten av skogsbränslet från skogen till avlägget är Skogsbruket 5/2010 Foto: Rogbico Rogbicos buntar är drygt fem meter långa och väger 800–1 200 kilo beroende på fukthalt. två till tre gånger effektivare när bränslet inte är löst utan i buntar. Fixters buntar är 2,6 meter långa och de innehåller omkring 0,5 fastkubikmeter skogsbränsle. För vidaretransporten kan man använda samma virkesbilar som transporterar timmer och massaved. På en bil ryms drygt 100 buntar. Flispac – inplastade flisstockar Svenska FlisPac bygger på att grot och andra träddelar som inte ska användas till timmer och massaved flisas samtidigt med avverkningen. I stället för att groten läggs på hög går den direkt in i en flistugg som tillsammans med komprimatorn och inplastningsutrustningen är monterad i en ram på avverkningsmaskinen. Efter komprimeringen packas flisen in i tre meter långa flisstockar av vit ensilageplast. De körs sedan ut ur skogen på traditionellt sätt för vidare transport med lastbil. Flisstockarna är tre meter långa och 50 centimeter i diameter. En dator registrerar uppgifter om flisens fukthalt och flisstockarnas vikt, vilket innebär att köparen genast får besked om hur mycket skogsbränsle det kommit från en avverkningsyta. Beräkningar visar att man får ut 25–30 procent mer skogsbränsle med den här metoden. kelt sätt kunna monteras och avmonteras på en lastbil. Storbuntaren buntar groten till 5,1 meter långa balar med en diameter på 80 centimeter. En bal väger 800–1 200 kilo beroende på grotens fukthalt. Den hålls ihop av tre platsband. Buntaren ger vinster både när det gäller transporter och krossning vid värmeverk. Jämfört med lös grot ökas transportmängden med 35– 40 procent. Den klarar av att bunta omkring 20 balar i timmen. m Rogbico – buntar lös grot på avlägget Den nya svenska storbuntaren är byggd på en ram till ett lastarväxlarflak för att på ett enSkogsbruket 5/2010 Text: Gerd Mattsson-Turku Christer Backlund som är utvecklingschef inom energivedshanteringen på UPM Skogs huvudkontor i Valkeakoski ger här sina synpunkter på Fixteri och FlisPac. Fixteri lämpar sig bäst i energigallringar där massavedens andel är så liten att allt virke buntas till energi. När andelen massaved blir större är det möjligt att göra massavedsbuntar av de grövre stammarna och energivedsbuntar av de klenare. Metoden med massavedsbuntar i gallring är ovanlig eftersom Fixteri är den enda maskinen som tillverkar dylika. Buntning av okvistat gallringsvirke torde öka eftersom det ger fördelar vid långa transporter. Transportersträckorna blir längre när användningen av skogsbränslen ökar. FlisPac som flisar energiveden direkt i samband med avverkningen har sina fördelar med tanke på produktion, men inte med tanke på kvalitet. Nackdelen är att man tillverkar en produkt som värmeverken inte vill ha. Rå flis innehåller 50–55 procent vatten, vilket innebär att flisstockarna fryser till ispinnar om de tillverkas när det är kallt. Skogsbränsle i alla former bör torka i något skede under anskaffningen fram till värmeverket. Annars blir antalet megawattimmar per ton eller kubikmeter bränsleråvara litet. Plasten är också ett problem vid värmeverken. Plast har en benägenhet att fastna runt axlar och transportörer efter att den har passerat huggen eller krossen. m 13 Nu har du chans att vinna en Trampa och röj! Så enkelt är det. Trampa ner gräset och röj lövslyet i din plantskog, meddela arealen till oss och du deltar i utlottningen av 2 röjsågar och 10 röjknivar. g å s j rö Din plantskog behöver dig. Genom att trampa ner gräs runt plantan och röja bort sly närmast plantan, ger du den utrymme och möjligheter att utvecklas till ett värdeträd. Praktiska råd och tips hittar du på de sex följande sidorna i tidningen. För att delta i utlottningen ska du meddela hur stor areal*) du har trampat och röjt. Skicka ett postkort med dina kontaktuppgifter och den areal du trampat eller röjt till Kustens skogscentral, PB 26, 02771 ESBO. Du kan också skicka uppgifterna per e-post till [email protected]. Tidningen Skogsbrukets och Kustens skogscentrals röjningskampanj pågår ända till slutet av oktober. *) Skogscentralen granskar vinnarnas röjningsobjekt. y Nmedarbetare Siv Vesterlund är Skogsbrukets nya medarbetare. Hon kommer att bevaka Kimitoön och Väståboland. Siv jobbar på Kimitonejdens skogsvårdsförening och har vuxit upp i Nagu, så området är bekant för henne. Du når henne per e-post [email protected] och per telefon 0400-880 253. 14 Skogsbruket 5/2010 5 Skogsvårdsskolan Trampa och röj – din plantskog behöver dig F ölj regelbundet med utvecklingen i din plantskog och kolla hur plantorna mår. Du kan påverka den framtida skogens tillväxt och kvalitet medan plantorna ännu är små. Om annan växtlighet har vuxit sig högre än plantorna är det dags att trampa ner gräset och röja bort lövslyet. Genom att trampa gräset och röja bort slyet runt plantan de närmaste åren efter planteringen hjälper du plantorna att vinna i kampen om ljus, vatten och näring. Den egentliga röjningen görs senare när plantorna är 3–7 meter höga. Då hindrar du den unga plantskogen från att förstöras av mer snabbväxande lövträd. I vissa fall finns det behov att glesa ut också barrträden. Gräs- och slyröjning Förvalta investeringen Anläggandet av en plantskog är en stor satsning. Som skogsägare har du investerat ungefär 1 000 euro per hektar för att lägga grunden till en ny trädgeneration. Det lönar sig att på alla sätt förvalta den investeringen. Enligt den senaste riksskogstaxeringen har kvaliteten på plantskogarna blivit sämre jämfört med tidigare inventeringar. Endast en tredjedel av plantskogarna klassas som goda. Utebliven gräs- och slyröjning är den största orsaken till de dåliga resultaten. Skogsförnyelsemetoderna har tack vare forskningsresultat och praktiska erfarenheter utvecklats mot det bättre. Plantmaterialet är förädlat och av lämplig härkomst. Vi kan anpassa markberedningsmetoden enligt trädslag och växtplats. Men nu har gräs- och slyröjningen blivit förnyelsekedjans svagaste länk. Jag hoppas att du och alla andra skogsägare ger er tid att nu på våren gå ut till skogen och kolla hur plantskogarna mår. Och att trampa och röja vid behov. Det här kan du göra själv eller med hjälp av andra i familjen. Det är väl använd tid. Det blir mycket dyrt att anlita utomstående arbetskraft. Tallplantorna tar skada när de har snabbväxande lövträd runt sig. Här är det dags att gå ut med röjsågen. Skogsbruket 5/2010 De första åren viktigast Ju bördigare marken är, desto bättre växer plantorna, men det gör också annan vegetation. De små plantorna behöver hjälp för att få ljus och inte kvävas av Trampa ner gräset i tid så säkrar du plantans utveckling. När du markerar plantan med en käpp och ett fiberband så hittar du den i sommargräset. 15 Skogsvårdsskolan Kristina Norrgård rensar gräs runt en granplanta. Sedan gäller det att ta till röjkniven och fälla bort de snabbväxande björkarna. gräs eller sly. Det täta gräset och lövslyet växer snabbt på förnyelseytan. Gräset både beskuggar plantan och konkurrerar om ljus, vatten och näring. På bördiga växtplatser gäller att hjälpa plantorna redan samma år som de har planterats. På de allra bördigaste markerna ska du trampa gräset både vid midsommar och sedan på nytt kolla behovet på hösten då gräset börjar lägga sig över plantorna. På våren är det lätt att urskilja de gröna barrplantorna bland fjolårsgräset. Mitt på sommaren är gräset som högst och då hinner det inte mera växa ut före hösten. På senhösten är det igen lätt att trampa och få bort det frusna gräset. Viktigare än tidpunkten är det att arbetet blir gjort. Slå gräset eller dra upp och trampa ner det runt plantorna. Du kan använda lövskära, lie eller röjsåg med trimmer eller gräsklinga. Var försiktig så att du inte skadar plantorna. Röjsågen kan utrustas med skydd för plantan. De tre första åren efter planteringen är de viktigaste. I det skedet kan du också ännu vid behov kompletteringsplantera om plantor har dött. Skogsägarnas medelålder är nu 60 år. Det har visat sig att seniorer har mer tid att använda på skogsbruket jämfört med yngre skogsägare. Gräs- och slyröjningen erbjuder nyttig motion i en hälsosam miljö för alla åldrar. Egen arbetsinsats är guld värd Kristina Norrgård vandrar i familjens skog i Raseborg. – Mina föräldrar köpte – Det är viktigt att höra fackmannens förslag, men jag vill sätta mig in skogsbruket så pass att jag vet vad jag beslutar om, säger Kristina Norrgård som äger skog i Raseborg tillsammans med sin mor och sina syskon. 16 det här karelarhemmanet år 1969. Åkrarna är numera utarrenderade och i skogsbruksfrågor anlitar vi Södra skogsreviret. Min mamma och vi fyra syskon äger skogen tillsammans och det är jag som har huvudansvaret för det praktiska. – Efter min pappas död gick det flera år utan att vi aktivt brukade skogen, men numera försöker jag hitta tiden för att följa med utvecklingen i skogen och planera kommande åtgärder. – Det här med gräs- och slyröjning kan jag ju göra själv. Och resultatet belönar. När jag efter slutavverkningen planterade granar, uppmanade revirinstruktör Marja Tolonen mig att trampa ner gräset runt plantorna de två följande somrarna. Jag följde hennes råd och nu ser det riktigt bra ut. Trampat gräs minskar risken för skador Det fuktiga mikroklimatet i gräset gynnar spridningen av svampsjukdomar. Också åkersorken trivs i riklig markvegetation och risken för sorkskador ökar ju mer gräs det finns runt plantan. När du befriar plantan från gräs minskar du även risken för att snytbaggen gnager plantornas bark. Markberedning som är anpassad efter växtplatsen och plantering så fort som möjligt med stora plantor ger den bästa möjliga starten åt plantorna. Plantering på en upphöjning ger plantan bättre möjligheter i konkurrensen. Fläckhögläggning i granplanteringar minskar enligt inventeringarna behovet av gräs- och slyröjning. Slyröjning Slyröjningen utför du när plantorna är ungefär 0,5–2,0 meter höga. Då fäller du de stammar som växer på ungefär en meters radie från huvudplantan och hämmar dess utveckling. Bildningen av stubbskott blir minst om du fäller lövträden mellan midsommar och slutet av juli. Skogsbruket 5/2010 Skogsvårdsskolan Egentlig röjning Det är dags för den egentliga röjningen när plantorna är 3–7 meter beroende på trädslaget. Röjningen formar den uppväxande skogen. Den utgör grunden för de framtida avverkningsmöjligheterna och är mycket värd redan vid första gallringen. Du ska gynna de bästa plantornas tillväxt genom att reglera tätheten och fälla förväxta träd och träd av dålig kvalitet. Björken växer som ung snab- bare än barrträd och därför är det viktigt att hålla efter den. Den totala virkesproduktionen ökar inte, men tillväxten styrs över till de mer värdefulla stammarna. Och det är viktigt för ekonomin, stammarna blir grövre. Sköt om plantskogen och hjälp fram de bästa träden vid rätt tidpunkt. Det lönar sig längden. Varför röja? Träden får en bra start. Färre stammar konkurrerar om ljus, näring och vatten. Du kan satsa på det trädslag som är bäst anpassat för växtplatsen Diametertillväxten blir större Stammarna blir stabilare och det minskar risken för storm- och snöskador Du kan satsa på de stammar som kommer att ge bra virke och röja bort stammar med kvalitetsfel Du får ut mer gagnvirke i första gallringen. n Minska risken för älgskador I områden med risk för älgskador lönar det sig att senarelägga röjningen och att lämna fler stammar per hektar. Minska på rönn och vide och gallra täta ruggar. Ge tallarna utrymme. Älgen föredrar tallar som växer beskuggade av lövträd. När röja? Tall Den egentliga röjningen är aktuell när plantorna är 5–7 meter höga. Lämna 1 800–2 500 stammar per hektar. Gran Röj plantskogen till ungefär 1 800 plantor per hektar när den är 3–4 meter hög. Observera att plantskogen inte får bli glesare än planteringstätheten. Fäll alla de björkar som växer så nära grannen att kvistarna piskar årsskotten. I luckor kan små björkar komplettera beståndet. Björk Vårtbjörksbestånden är oftast planterade och det är bra att röja dem vid 4–7 meters höjd. Lämna ungefär 1 600 stammar per hektar. n Granen tål inte att bli piskad. Björkens hårda och böjliga kvistar har under vintern skalat av alla barren och även toppskottet är i fara om inte björkarna fälls illa kvickt. Skogsbruket 5/2010 17 Skogsvårdsskolan Kontrollera plantskogens täthet Det lönar sig att kontrollera plantskogens täthet innan du börjar röja och under arbetets gång. Mät tätheten med en fyra meter lång käpp eller ett metspö. Genom att snurra käppen runt ett helt varv får du en cirkelprovyta på 50 kvadratmeter. En planta på provytan motsvarar 200 plantor på en hektar. Om det finns 11 plantor på provytan så finns det 11 x 200, det vill säga 2 200 plantor per hektar. Bestäm i förväg hur många steg du tar till följande provyta och ta tillräckligt många provytor i din plantskog. Ett lämpligt antal är 10–15. n Björken växer i början mycket snabbare än barrträd. Speciellt stubbskotten konkurrerar ut de planterade plantorna. När du lämnar kompletterande björk, välj då stammar som är mindre än barrträden. Alla björkstammar borde ha tagits bort här. Aktuellt från naturen Skogsödlan kan tappa en del av sin svans På våren är det lättast att få syn på ödlor innan gräs och buskar hunnit bli för höga. Soliga dagar ligger de ofta och solar sig, men när de blir störda kilar de snabbt iväg. Om en ödla blir attackerad av en fiende kan den släppa en del av sin svans. Den lösa svansdelen rör sig ett tag och förvirrar därmed fienden. Då passar ödlan på att försvinna. En ny svans kan växa ut, men den blir inte lika lång som den första. För ödlan är det förargligt att tappa svansen, då fettlagret i svansen är en viktig näringsreserv under vintern. Därför ska du aldrig hålla en ödla i svansen. Vår skogsödla hör till de få ödlearter som föder levande ungar. Honan föder 5–10 ungar som är omgivna av en slags tunn hinna. Det är samma slags hinna som vi kan se inuti ett kokt ägg. På hösten går skogsödlan i dvala under murkna trädstammar eller stenar. Där stannar den tills solens värmande strålar väcker den på våren. m 18 Visa hänsyn till tickor och vilt Sälg, klibbal och ädla lövträd är livsviktiga för flera hänsynskrävande och hotade arter. Spara också enstaka rönnar och större aspar. Lövträden är värdefulla för den biologiska mångfalden både medan de lever och även som död ved. Lämna bäckraviner och närmiljön till källor orörda. Undvik röjning också i sådana fuktiga sänkor och andra områden som är mindre viktiga för virkesproduktionen. Du kan såga av granar, som du annars skulle fälla, på mitten. Då blir de buskiga och ett utmärkt skydd för skogsfågel och småvilt. Skogscentralen uppmuntrar till gräs- och slyröjning Skogscentralerna har utlyst en tävling bland alla er som trampar gräs och röjer i plantskogen. Kustens skogscentral sänder i maj brev åt de skogsägare som har planterat eller sått en plantskog år 2007, men tävlingen gäller alla skogsägare. Jag hoppas att tävlingen med sina priser uppmuntrar till större aktivitet, men framförallt hoppas jag att många hektar plantskogar bli omskötta. Men hjälp av tävlingen får skogscentralen en bild av hur mycket gräs- och slyröjning som görs i skogen. Normalt har vi ingen statistik på det här. n Text och foto: Annikka Selander Skogsbruket 5/2010 Teknik Röjsågen betalar sig snabbt tillbaka En titt på statistiken över röjningskostnaderna vi- sar att de har fördubblats under de senaste åren. 20 Under motsvarande tid har avverkningskostnaderna halverats. Röjningarna görs i dag fortsättningsvis till största delen med röjsåg medan avverkningsmaskiner sköter avverkningarna. D et blir allt tydligare att det är seniorer eller pensionerade skogsägare som är de aktivaste i skogen. Seniorer har ofta både tid och intresse att sköta sin skog och skogsarbete ger också mångsidig motion. Lönar det sig att köpa en röjsåg? Investering i en röjsåg är den mest lönsamma investeringen som skogsägaren kan göra. Redan med några hektars röjning i skogen har du förtjänat in sågen om du jämför med vad det skulle kosta att anlita utomstående arbetskraft för den egentliga röjningen som ska göras när plantskogen är 5–6 meter hög. En Husqvarna röjsåg av den typ som utlottas bland skogsägare som deltar i kampanjen som presenteras på s. 14 kostar 830 euro. Försäljarna har ofta kampanjpriser, så det lönar sig att följa med annonser i tidningar. Utgiften är helt avdragsgill i skogsbeskattningen. Utgifterna för röjningen är också avdragsgilla. Något exakt pris för röjningen är omöjligt att ange då det helt Skogsbruket 5/2010 beror av plantskogens karaktär. Ackordslön är vanligast vid röjningen och 2008, som den färskaste statistiken härstammar från, var medelpriset för röjningen 350 euro per hektar. För röjningen kan du som skogsägare ansöka om statsstöd dvs. Kemera-medel. Du får statsstöd även när du röjer själv i din plantskog. Det är omkring 100 euro per hektarx). Om du har avlönad arbetskraft är stödet omkring 50 euro större. Stöd som du fått enligt Kemera-lagen är skattefria. Det betyder att då är inte heller de motsvarande utgifterna avdragbara. Däremot är den del av utgifterna i Kemerastödprojektet som överstiger själva stödet avdragsgilla. Sommarjobb åt barn och barnbarn? Din plantskog behöver dig tidigt. Redan ett par år efter planteringen kan det finnas så mycket gräs och annan växtlighet runt plantorna, att de riskerar att dö om de inte blir friställda. Samma sak gäller på ytor med naturlig förnyelse och ytor som blivit sådda. Det behövs inga redskap för gräsröjningen, det räcker med att du trampar ner gräset runt plantorna. Stadiga kängor eller stövlar och ett gott humör räcker. Om du har ungdomar i familjen eller barnbarn som saknar sommarbete, kan du erbjuda dem arbete mot en liten tim- eller dagpenning. En skolelev får ha en inkomst upp till 1 070 euro/år utan att det går någon skatt. Glöm inte olycksfallsförsäkringen. Kräv inte att ungdomar ska jobba fulla arbetsdagar utan fyra timmar räcker väl. En dag med solsken blir det varmt på en förnyelseyta, så se till att de är utrustade med skärmmössa och långärmat och att de har tillräckligt med vätska med sig att dricka. m x) Exakta siffror hittar du på webbsajten www.skogsreflexen.net > Skogsägare > Ekonomi > Skogsbrukets stödformer. Kemera-stöd behöver inte vålla problem i bokföringen Stöd som du fått enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk eller den s.k. Kemera-lagen är skattefria. Det betyder att då är inte heller de motsvarande utgifterna avdragbara. Däremot är nog den del av utgifterna i Kemerastödprojektet som överstiger själva stödet avdragsgilla. Det kan vålla problem i bokföringen, inte minst när utgifterna och stödet kommer olika kalenderår. Ett sätt att tackla problemet är att uppge stödet i deklarationsblanketten som inkomst fastän det är skattefri inkomst. Då har du fria händer att dra av alla utgifter utan att behöva tänka på om de hör ihop med ett arbete som du fått understöd för. m Text: Gerd Mattsson-Turku 19 Teknik Ge dig tid att ställa in När du köper din första röjsåg är det viktigt att du får selen rätt inställd. Det kräver sin tid. Men när det väl är gjort och röjsågsselen sitter som gjuten på ryggen blir arbetet i röjningsskogen en njutning. SkogsvårdsRolf Wickström på Södra skogsreviret ger här några råd. instruktör B örja alltid med enkla röjningsobjekt som till exempel slyröjning i plantskogar som är högst ett par meter höga. Plantskogen behöver din hjälp redan några år efter planteringen. Björk- och aspsly växer snabbt upp på en förnyelseyta från stubb- och rotskott. En 40–45 cm3 röjsåg räcker väl till. Större sågar används främst av proffsröjare som får sin inkomst av skogsarbete. De mindre sågarna kan du också använda för gräsröjning på gårdsplanen och i plantskogen. Men du ska vara lite försiktig vid gräsröjning eftersom det finns risk för att motorn skär om du kör den för länge med fulla varvtal. Sågklingan bör du vässa vid varje tankning. Glöm inte att klingan ska skränkas med jämna mellanrum. Det finns olika slags skränkjärn. Det enklaste och mest lättanvända ser ut som en 15 centimeter lång linjal. Senast då sågklingan inte orkar skära sig igenom stammen utan blir i kläm, är det dags att skränka den. Skränkning är tändernas böjning i sidled på sågklingor. Tänderna böjs omväxlande åt sidorna för att snittet skall bli bredare än klingans tjocklek. Det görs för att sågen inte ska fastna på grund av friktionen. Med de mindre röjsågarna följer ofta en gräsklinga, som har tre eller fyra tänder. De här passar också bra för att röja sly som är högst 1,5 centimeter grovt. De här klingorna ska också vässas. 20 Hörselskydd är obligatoriska. Moderna hörselskydd är lätta att vika upp, när du inte behöver dem. Med radio i hörselskydden, känner du Spänn remmen som sitter runt midjan. De modernaste och mest ergonomiska selarna flyttar över en del av belastningen från axlarna, då de har ett höftbälte i stället för en rem runt midjan. röjselen dig inte ensam i skogen. Det räcker med skyddsglasögon vid röjning i låg plantskog. Hjälm är inte nödvändig. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Spänn axelremmarna genom att dra i remmarna. Selen ska inte röra sig, men den får inte heller spänna. Ju bredare axelremmar med stoppningar, desto bekvämare är selen. Handtagen ska du justera så att armens vinkel är 120 grader när överarmen är längs med kroppen. Du griper tag om de egentliga handtagen på samma sätt som du griper tag om ett ölstop. Du ska inte behöva böja handlederna. Ställ in plattan eller kudden som ska skydda mot vibrationer på rätt höjd. Den ska sitta 10–15 centimeter nedanför höftbenet. Med en kudde med stoppning, börjar inte sömmarna i byxorna skava mot benet. Först när selen sitter bra, hänger du sågen på den krok som finns på selen. När sågen har full tank ska klingan vara på 30 centimeters avstånd från marken när sågen hänger fritt. Du får rätt höjd genom att flytta upphängningsöglan för selen på riggröret. Skogsbruket 5/2010 Skogsvård Plantering med garanti Foto: Romi Rancken Kvalitetstänkande har äntligen kommit in i skogsvården. Österbottens skogsvårdsförening börjar i år ge garanti för att de planteringar som föreningen utför håller god kvalitet. Föreningen tar ansvar för att den planterade skogen har fått en god start och överlevt den första vintern. Verksamhetsledare Jan Slotte sä- ger att de flesta skogsvårdsföreningar inför garantin i år. Ä ven andra aktörer ger garanti på sitt arbete. Johan Grönros från Nordic Forest Plants berättar att bolaget ger garanti på både plantor och arbete. Plantorna som NFP levererar är fryslagrade och alltid i vila vid leveransen. När bolaget började sälja planterade plantor 2006 införde man genast kvalitetsuppföljning och garanti på arbetet. Johan Grönros säger att man redan efter en växtsäsong kan se hur plantorna etablerat sig och rekommenderar en kontroll på hösten samma år som planteringen utförts. Planering och övervakning Jan Slotte säger att förutsättningen för att garantin skall gälla är att hela arbetet med skogsodlingen görs enligt skogsvårdsföreningens rekommendationer och att arbetet övervakas av skogsvårdsföreningen. Grunden för en lyckad plantering skapas vid markberedningen och därför lämnar man inte garanti för ytor som inte är markberedda. Vilken markberedningsmetod som väljs är avgörande för hur planteringen kommer att lyckas. Repertoaren är bredare än harvning och på många Skogsbruket 5/2010 ställen skulle högläggning vara att föredra. Högläggning ger högre planteringspunkter och på täta jordar minskar riskerna för att plantorna går drunkningsdöden till mötes. På låga och frostkänsliga marker ger den högre planteringspunkten också ett bättre skydd mot försommarens frostnätter. Uppföljning och snabba åtgärder Arbetet följs upp följande sommar med en inventering av de planterade ytorna. På femtio kvadratmeter stora provytor räknas antalet plantor som överlevt och anses utvecklingsdugliga. För att få en bra bild av hela ytan placeras minst tio provytor ut med jämna avstånd och om ytan är större än tre hektar ökas antalet kontroller. Alla plantor överlever inte, men man garanterar att antalet plantor efter första övervintringen är tillräckligt för att det skall bli en bra skog. Beställaren kommer alltid att få en rapport över hur plantorna mår efter det första året på hygget och en skötselrekommendation för de närmaste åren. Om det visar sig att planteringen misslyckats tar man Om markberedning och plantering utförts så här finns det inte stort hopp för plantorna. Högläggning och plantering i den omvända torvan hade gett ett lyckat resultat. genast itu med saken och kommer överens med skogsägaren om hur man går vidare. Om misslyckandet beror på plantorna eller arbetet står föreningen för en kompletteringsplantering. Om en naturskada uppstått ansöker föreningen om statsstöd för återplantering. tet. Efterhand kan man se vad som är orsaken till misslyckanden och vilka metoder som fungerar var och kan då bli bättre på både planering och utförande. m Att bli bättre Den systematiska uppföljningen av planteringarna ger goda möjligheter att förbättra kvaliteten på planteringsarbe- Text och foto: Johnny Sved 21 Vi går över Vi finländare är flitiga vandrare i naturen. Många av oss väljer färdiga vandringsleder som är tryggt utmärkta och försedda med spångar över våta partier i terrängen. V i som vandrar längs en stig tänker sällan på vilket arbete som kan ha blivit gjort längs stigen. Kanske det finns en spång över ett våtare område, en grillplats med ved, avfallskärl och kanske ett utedass. Skogsbruket har träffat specialplanerare Carina Wennström på Forststyrelsen och fått en inblick i Forststyrelsens satsningar på friluftsliv. leder att underhålla på sina marker. – Förutom att vi håller gamla leder i skick, anlägger vi också nya, berättar Carina Wennström. Målet är att dra lederna genom varierande och vacker natur, men ibland sätter säkerheten stopp. Ett högt berg kan erbjuda en fantastisk utsikt, men om det skulle krävas staket ur säkerhetssynvinkel, är det mycket sällan som vi drar leden till en sådan plats. Tusentals kilometer vandringsleder Miljövänliga spångar En spång över en våtmark och en trappa nedför ett brant berg. Oj, vad skönt. getation som skorna fäster i. Berget blir kalare och kalare och det tar lång tid innan nya lavar och annan vegetation etablerat sig. – Spångarna bygger vi främst av lärk. En del av lärken importeras från Ryssland. Vi har över 5 000 spångar med en sammanlagd längd på lite över 450 kilometer att underhålla. Vi räknar med en hållbarhet på 10–15 år. En spång är dyr att bygga. Priset är 15 000–20 000 euro ”Spångar och trappor bygger vi inte enbart för att vandrarna. Lika viktigt är det att spara på naturen.” Foto: Erkki Tuovinen, Forststyrelsen Forststyrelsen har närmare 8 000 kilometer vandrings- – Spångar och trappor bygger vi inte enbart för vandrarna. Lika viktigt är det att spara på naturen, säger Wennström. Om det inte finns en spång över en våtmark, blir stigen bredare och bredare, då ingen vill trampa i den gyttja som bildas efter några överfarter. Det samma gäller på platser där vi har byggt trappor. När berget är halt, väljer vi en trygg nerfart som betyder att vi söker oss ut i terrängen, där det finns ris och annan ve- per kilometer eller samma pris som för att bygga en ny skogsbilväg. Orsaken är att det går åt mycket virke och dessutom byggs spångarna ofta i svår terräng långt från vägar. Bredden på en spång är en eller två bräder. Ur säkerhetssynvinkel får mellanrummet mellan två bräder inte vara för stort. Varken spångarna eller trapporna har spikar eller skruvar utan de är hopfogade med trätappar. Eldplatser med ved – Våra eldplatser är alltid utrustade med ved, säger Wennström. Om vi inte er- Forststyrelsen bygger spångarna främst av lärk. Priset är omkring 15 000 euro per kilometer. 22 Skogsbruket 5/2010 bjöd den servicen, skulle den som vill grilla korv ta brännbart material från omgivningen. Vedträna som finns vid eldplatserna är långa, så den som vill tända upp en brasa ska själv kapa och klyva sin ved. Det finns både sågar och yxor på platsen. – Undantaget är Noux. Där har vi färdigt klabbad ved. En av orsakerna är att yxorna och sågarna försvinner. Expert på skötsel av utedass Trappor i brant terräng byggs inte enbart för vandrare. De skonar också marken. Forststyrelsen • sköter över 70 000 km2 statsägda marker, vilket är över 1/5 av Finlands landareal • underhåller närmare 8 000 kilometer vandringsleder • underhåller 456 kilometer spångar • har närmare 5 miljoner besök på sina marker, mest besökare har Pallas-Ylläs nationalpark och Urho Kekkonens nationalpark • satsar närmare 20 miljoner euro på friluftsliv som finansieras ur statsbudgeten • på webbsajten www.utflyktskarta.fi hittar du bland annat utflyktsmål och fiskeställen samt beskrivningar av dem inklusive koordinater. Du får veta om där finns tältplats, brasplats, utedass osv. Foto: Erkki Tuovinen, Forststyrelsen Forststyrelsen kan säkert kalla sig expert på skötsel av utedass eftersom de har 2 600 utedass att underhålla. Målet är att allt bajs i framtiden ska komposteras. – Utedassen ska skötas för att fungera, säger Wennström. I Lappland är utedassen flitigast i användning på vintern och då är de också svårast att sköta. Både bajs och urin fry- Foto: Aarno Tervonen, Forststyrelsen … ser snabbt. Enligt Tapani Eskola som är Wennströms kollega är ett snyggt utedass ett villkor för att det ska utnyttjas. – Därför uppmanar vi herrarna att alltid sätta sig ner, även när de bara ska kissa. Den här ändringen får vi inte till stånd genast, men på sikt lär sig väl vi herrar också. m Text: Gerd Mattsson-Turku Forststyrelsens har sina eldplatser utrustade med ved. Skogsbruket 5/2010 23 Enbart asp duger till tändsticksvirke Numera importerar vi alla våra tändstickor. En stor del kommer från Swedish Match i Sverige, som är en av världens största tändstickstillverkare med en produktion på 250 miljoner tändstickor per dag. Till stock. S det behövs asp- wedish Match tillverkar sina tändstickor uteslutande av asp. Aspträ är elastiskt, starkt, rakfibrigt och behåller ljusheten bättre än andra träslag. På årsnivå behöver företaget 30 000 kubikmeter aspstock. Stockarna får ha röta – Vi har prislistor för tändsticksvirke, berättar Johnny Karlsson, som är ansvarar för virkesanskaffningen i sydöstra Sverige. De finns på våra hemsidor. Vi köper aspstock avverkad och utkörd till bilväg. Priset är 400–450 kronor per fastkubikmeter, mätt under bark*). För virke som kommer från FSC-certifierade skogar betalar vi ett tillägg på 15 kronor per kubikmeter. – Minimidiametern är 22 centimeter under bark och längden ska vara 3,1 meter. I rotstocken får det finnas röta i stubbskäret intill 1/3 av diametern. Import från Finland – om priset är det rätta – De senaste sju åren har vi inte importerat aspstock, främst på grund av prisbilden, säger Karlsson. Tidigare har vi köpt aspstock från Baltikum och även från Ryssland. Finland är naturligtvis ett alternativ, bara priset är det rätta. Vi köper alltid importvirke fritt hamn. :S ish wed Foto Sampo tändstickorna tillverkas i Sverige. Inga tändstickor tillverkas längre i Finland. 24 tch Ma Oskarshamn är vanligen vår importhamn, då tillverkningen sker i Vetlanda. m *) I Finland mäter vi allt virke på bark och 400 kronor per fastkubikmeter mätt under bark, motsvarar 350 kronor mätt på bark eller ungefär 35 euro/m3. Tillverkningen i ett nötskal Virket kommer till fabriken som 3,1 meter långa, obarkade stockar Stockarna barkas och kapas till 0,6 meter långa kubbar Kubbarna svarvas till faner av en tändstickas tjocklek Faneret transporteras till en splinthack, som skär faneret till splint, dvs. stickor utan knopp. Därefter impregneras stickorna så att de inte efterglöder när de släckts, torkas och poleras. Från poleringen går de till sållningen, där de skakas fram över perforerade aluminiumplåtar så att felaktiga stickor automatiskt faller bort. Först nu får de sin knopp; Stickorna laddas i magasin som stöter in dem i en ändlös vandrande matta. När mattan roterar doppas stickorna i paraffin och satsmassa och får sin knopp. Nu är tändstickan färdig. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 5/2010 Skogsägarna är positiva Fyra av tio skogsägare som säljer virke i Svenskfinland väljer frivilligt att avsätta en liten del av virkeslikviden till Finlands Skogsstiftelse. Siffran är högre än för skogsägarna i medeltal. D en del av virkeslikviden som skogsägaren frivilligt avsätter i form av en säljbefrämjande avgift utgör vid rotförsäljning 0,2 procent av rotaffärens värde och vid leveransförsäljning 0,1 procent av leveransaffärens värde. Avgiften är för skogsägaren avdragsgill i skogsbeskattningen. Virkesköparen betalar motsvarande belopp När en skogsägare bestämmer sig för att betala den säljbefrämjande avgiften, förbinder sig virkesköparen att betala ett lika stort belopp till skogsstiftelsen. På virkesförsäljningskontraktet anges att avgiften ska avsättas. Virkesköparen uppbär avgiften i samband med utbetalningen av den sista raten av virkeslikviden och redovisar pengarna till Finlands Skogsstiftelse. kontraktsblanketten för den säljbefrämjande avgiften. – Det är penningsummans storlek som är den avgörande faktorn. Från en leveransaffär på 10 000 euro tas 0,1 procent bort som säljbefrämjande avgift och det är 10 euro. Vid leveransaffärer varierar avgiftens storlek mellan 8 och 30 euro. Miniavgiften är 8 euro. Jag tycker att de här pengarna går till ett mycket bra ändamål och utgiften är ju avdragsgill för skogsägaren. m Finlands Skogsstiftelse grundades 1995 gemensamt av skogsägarnas intresseorganisationer, skogsindustrin och sågarna. I fjol betalade skogsstiftelsen ut 1,3 miljoner euro för olika projekt med skoglig anknytning. Drygt en femtedel av pengarna fick barn och ungdomar ta del av via skolor, daghem och andra som jobbar med barn och ungdomar. Pengarna används också till att skapa en positiv bild av skogsbruket och skogsindustrin och till att främja användningen av trä och byggande i trä. Text: Gerd Mattsson-Turku Siffrorna anger från hur stor andel av virkesaffärerna pengar har betalts till Finlands Skogsstiftelse. Avgiftens storlek avgör Skogsbruket 5/2010 Kustens skogscentral Niklas Westerlund som jobbar som virkesköpare för Metsäliitto i Väståboland hör till de skogsfackmän som helhjärtat har gått in för att marknadsföra den säljbefrämjande avgiften åt skogsägarna. – Vid en leveransförsäljning är det nio av tio skogsägare som vill avsätta avgiften, berättar Niklas Westerlund. Vid rotförsäljning, där det oftast handlar om betydligt större penningsummor, är intresset betydligt lägre. Ungefär fyra av tio skogsägare som säljer sitt virke på rot vill att jag sätter ett kryss i rutan på Kustens skogscentral Källa: Skogsindustrin rf 25 Virkeshandelsanalys & statistik över bränslepriser Skogsbranschen på väg mot bättre tider Pellervo ekonomisk forskning PTT har publicerat sin färska prognos för den finska skogssektorn för 2010-2011. PTT förutspår försiktigt bättre tider för hela branschen. Som en följd av en positiv utveckling av den allmänna ekonomin kommer efterfrågan på alla skogsindustriprodukter att öka. Enligt PTT:s prognos kommer endast exportpriset på papper att utvecklas i negativ riktning. Produktionen av massa kommer i Finland att öka med 10–15 procent från år 2009. Produktion av sågade trävaror ökar med nästan en femtedel från år 2009 och kommer att vara närmare 9,0 miljoner kubikmetern i år. Produktionen och exporten av papper utvecklas bättre i Finland än i konkurrentländerna. Den främsta orsaken är att prishöjningar på massa straffar hårdare sådana pappersproducenterna som använder marknadsmassa. Trots produktionsökningar blir kapacitetsutnyttjandegraden inom hela skogsindustrin mycket låg. Det finns fortfarande outnyttjat kapacitet under nästa år fastän PTT förutspår ökad produktion inom alla produktgrupper. Exportpriserna på trävaror stiger i år enligt PTT:s prognos med drygt en tiondedel. Det genomsnittliga exportpriset på massa är 25 procent högre än i fjol. Exportpriset på papper är däremot cirka två procent lägre jämfört med 2009. Kartongmarknaden utvecklas positivare än pappersmarknaden både pris- och volymmässigt. Skogsindustris framtidsutsikter gör att den finska industrin behöver mera virke. I fjol blev virkesanvändningen enligt de första uppskattningarna under 50 miljoner kubikmeter. I år behöver skogsindustri omkring 5 miljoner kubikmeter mera virke än 2009. Nästa år ökar virkesbehovet ytterligare något. Inhemska marknadsavverkningar kommer att öka cirka med en tiondedel i år. Virkesimporten stannar i år och under nästa år vid ungefär nio miljoner kubikmetern. Det stigande virkesbehovet påverkar också till virkespriset. Enligt PTT:s prognos stiger priserna på rundvirke med tre till åtta procent i år. Skogsindustrin har överlag stora svårigheter att klara sin virkesförsörjning i år. Inköpsmängderna borde öka tydligt från år 2009. Där finns utmaningar för alla aktörer inom skogsbranschen. Sågindustrins läge är speciellt dålig. Skogsägarna bör för sin del se till att skogsindustri har tillräckligt med virke. m Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje Konsumentpriset på skogsflis har sjunkit Bränslets pris i värmeproduktion Bränslepriser, februari 2010 A Konsumentpris Frästorv B Skatter och avgifter eur/MWh (inkl. bränsleskatt och försörjningberedskapsavgift dvs. kolumn B) C D E Bränslets pris 3 mån. glidande 12 mån. glidande medelvärde medelvärde euro/GJ euro/MWh euro/MWh euro/MWh 6) - transport ca 50 km 9,3 euro/MWh 0,0 2,6 9,3 9,3 9,7 - transport ca 100 km 10,5 euro/MWh 0,0 2,9 10,5 10,5 10,8 - transport ca 50 km 12,6 euro/MWh 0,0 3,5 12,6 13,6 13,7 Stycketorv 6) - transport ca 100 km 13,5 euro/MWh 0,0 3,8 13,5 13,5 14,4 Skogsflis 7) 16,9 euro/MWh 0,0 4,7 16,9 17,8 18,4 Träpellets 8) 35,4 euro/MWh 0,0 9,8 35,4 35,4 36,3 Nominalla priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion €/MWh 90 85 80 75 Nominella priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion 70 65 60 Lätt brännolja 55 Träpellets 50 Tung brännolja 45 40 Naturgas 35 Skogsflis 30 Stenkol 25 Frästorv 20 15 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 26 Mervärdesskatt ingår inte medan bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift ingår. Obs. Bränslen inom elproduktion är skattefria (kolumn B); från siffrorna i kolumnerna C, D och E ska värdet i kolumn B avdras. 6) Pris för storkonsumenter 7) Medelpris 8) Lös pellets för storkonsumenter I Finland är stödet för elström som produceras med skogsflis och vindkraft 6,9 euro/MWhe, för elström som produceras i mindre vattenkraftverk (≤1 MVA)och med biogas 4,2 euroa/Mwhe och med återanvändningsbränslen 2,5 euro/ MWhe. Det finns ingen statistik över återanvändningsbränslen. m Skogsbruket publicerar en gång per kvartal statistik över bränslepriser. Den fullständiga statistiken över bränslepriser hittat du i fortsättningen på Skogsbrukets webbsajt under rubriken ”Skogsbruket för prenumeranter”. Loginuppgifterna för att öppna sidan finns fr.o.m. årsskiftet på fakturan. Du kan också beställa dem från redaktionen. m Källa: Pöyry Energy Oy. Skogsbruket 5/2010 Virkespriser Skogsägarna säljer virke Virkeshandeln har tagit fart. Under de två första veckorna i maj sålde skogsägarna över 800 000 m3 virke, vilket är mest hittills i år. Mängden är nästan åtta gånger större än under motsvarande period i fjol. På köparhåll är man nöjd med utvecklingen och utbudet och efterfrågan på virke börjar vara i balans. Mest eftertraktade är sommarstämplingar och menföresstämplingar som kan avverkas genast. Rotprisen på barrstock och barrmassaved fortsätter att stiga. I södra Finland har rotpriset på tall- och granstock stigit med 50 cent på en vecka. I Österbotten har prisen stigit mindre. m milj.m3 Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna 3 2,5 ROT vecka 17 LEVERANS 18 17 18 ROT vecka 17 SÖDRA FINLAND 0,5 0 v. 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 3 6 51.2 51.6 54.8 54.8 tat 50.6 50.7 51.4 51.8 51.7 52.1 52.9 52.7 grt 50.1 50.4 49.3 50.3 bjt 36.7 36.8 38.2 38.2 bjt … … … … tamv 14.2 14.4 27.7 27.8 tamv 15.0 15.2 27.0 26.8 grmv 18.5 18.7 29.4 29.2 grmv 17.7 17.7 27.4 27.4 bjmv 13.8 13.9 28.7 28.9 bjmv 15.1 15.3 27.5 27.4 KESKI-SUOMI SAVO-KARJALA tat 51.7 51.6 52.3 52.7 tat 51.1 52.0 55.7 55.8 grt 52.7 53.3 51.5 51.7 grt 51.5 52.1 52.3 52.4 bjt 37.7 38.3 42.4 42.8 bjt 37.5 37.7 47.8 47.5 tamv 14.2 14.1 26.9 27.4 tamv 14.0 14.3 28.3 29.0 grmv 18.4 18.4 28.2 28.3 grmv 16.6 16.8 27.9 28.5 bjmv 14.7 14.6 28.5 28.7 bjmv 13.9 14.0 29.0 29.4 euro 53.2 53.3 55.0 54.5 tat 45.1 43.8 55.4 55.2 grt 53.1 53.3 51.9 52.2 grt 41.5 41.5 … … bjt 40.1 - 42.0 42.1 bjt - - - - tamv 14.8 14.7 27.3 27.5 tamv 14.7 14.7 26.5 26.8 grmv 18.4 16.6 28.2 28.3 grmv 16.8 16.6 … … bjmv 14.5 14.0 28.1 28.2 bjmv 14.2 14.0 26.4 27.2 9 12 15 18 800 700 600 500 LAPPI tat HELA LANDET Källa: Skogsforskningsinstitutet Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna 18 grt KYMI-SAVO 1 17 ÖSTERBOTTEN tat 2 1,5 LEVERANS 18 förkortningar tat 51.5 51.7 54.2 54.2 tat = talltimmer grt 52.0 52.5 52.0 52.1 grt = grantimmer bjt 38.2 38.3 43.2 43.3 bjt = björktimmer tamv 14.5 14.6 27.4 27.5 tamv = tallmassaved grmv 17.9 18.0 28.6 28.7 grmv = granmassaved bjmv 14.5 14.5 28.2 28.3 bjmv = björkmassaved 400 300 200 Barrsulfatmassa Blekt lövmassa 100 0 v. 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 4 7 10 13 16 19 Källa: FOEX Indexes Ab, www.foex.fi I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 85 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m3 och vid leveransköp under 500 m3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m3, anges (-) som pris. ❍ Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten Skogsbruket 5/2010 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. m LAPPI Text: Gerd Mattsson-Turku SAVO-KARJALA KESKISUOMI KYMISAVO 27 Väglagen ansvarar för underhållet av skogsvägarna Så här års är många skogsvägar i dåligt skick. genom ett regelbundet underhåll av vägen kan föret förkortas avsevärt. Men men- Några vanliga åtgärder som kan vidtas är sladdning, röjning av vägkanterna och plogning under vintern. I april och ännu i maj råder det menföre på en stor del av landets skogsvägar. En av de vägar som var stängd för trafik under några veckors tid är Skata–Storbacka skogsväg i Kimo i Oravais. – Vi brukar alltid stänga skogsvägen under menförestiden. Det har varje väglag rätt till. Oberoende av vädret har vi den vanligtvis stängd till slutet av maj, säger Henrik Gammelgård, ordförande för skogsvägens vägbestyrelse. ”Vi sladdar två gånger per år” I mitten av april var situationen längs den 27 kilometer långa skogsvägen inte katastrofal. Det beror på att väglaget har gått in för att sköta underhållet av vägen enligt bästa förmåga. Årligen genomförs en rad olika åtgärder för att vägen ska hållas i så Dan Norrgård, som är medlem i vägbestyrelsen, visar hur det ser ut efter att energived har flisats vid vägkanten. Flisskräpet är något som blir allt vanligare och kan bli ett problem i framtiden om inget görs. bra skick som möjligt. – Beroende på hur ytan slits brukar vi sladda vägen två gånger per år för att hålla den jämn. Det gäller att få bort vattnet så att vägprofilen håller. Utöver det slyröjer vi en gång om året och för ett par år sedan besprutade vi också vägkanterna. Kemisk bekämpning gör att slyproblemen minskar under en längre tid, berättar Gammelgård. För kemisk bekämpning fordras tillstånd av kommunens miljövårdsnämnd. En annan viktig åtgärd som förkortar menföret på våren är att ploga under vintern. Genom att hålla vägarna öppna på vintern torkar de ett par veckor tidigare. Henrik Gammelgård, ordförande för Skata-Storbacka skogsvägs vägbestyrelse i Kimo, har beslutat att stänga vägen under menföret. Vägen öppnas igen i slutet av maj. 28 – Varje vinter strävar vi efter att hålla vägen öppen. Det har vi gjort i år och det har bidragit till att vägen tidigt på våren var i ett relativt bra skick. Respektlösa förare Trots att väglagen har rätt att stänga skogsvägarna under menföre kan delägare anhålla om lov att virkesbilar får köra ut virke. Men det händer också att virkesbilarna tar sig in olovligt på vägarna. Då gäller det att stå på sig, menar Dan Norrgård, som är medlem i vägbestyrelsen. Både Norrgård och Gammelgård efterlyser att skogstraktorentreprenörerna tar ett större ansvar när de arbetar på skogsvägar. Ett sätt att undvika skador på vägen är att avlastningen av virket sker på skogsidan och inte på vägen. Då sliter arbetet inte lika mycket vägen. Ett annat problem som har blivit vanligare är att flisentreprenörer lämnar efter sig stora högar med Skogsbruket 5/2010 min långa tid i arbetet varit med om att vi har återkrävt statsbidraget för en vägförbättring. Men i framtiden tror jag att det blir bättre kontroll på hur vägarna sköts, säger Leif Sandbacka. Viktigt följa regelboken På våren är skogsvägarna i dåligt skick. Ett sätt att undvika spårbildning i vägen är att skogsmaskinentreprenörerna lastar av virket från skogssidan och inte med traktorn stående på själva vägen. skräp efter att de är färdiga med flisningen. – Det gäller att hålla reda på entreprenörerna, som ofta inte respekterar väglagens bestämmelser. De kör ofta när och hur som helst och då krävs det att vägbestyrelsen har skinn på näsan och ser till att de ersätter skador på vägen. Det är också vanligt att väglag lägger upp trafikskyltar med viktbegränsning. – Om en lastbil som är tyngre ändå kör på vägen så är det föraren eller virkesköparen som ska betala om någonting körs sönder. Vi brukar försöka komma överens om att de lägger kross efter utförd körning. Väglaget ansvarar för underhållet Varje väglag som har fått statsbidrag för att bygga eller grundförbättra en skogsväg är skyldigt att ansvara för underhållet. Väglagen kan inte ansöka om bidrag för underhållet, utan det ska bekostas genom uppbörd. Nivån på uppbörden, eller debiteringslängden, bestäms av vägbestyrelsen. – Vår skogsväg omfattar 197 fastigheter fördelat på 123 delägare. Vi höll nyligen vägstämma och lade fram till Skogsbruket 5/2010 påseende storleken på uppbörden. Vårt förslag är tre euro per enhet och inom den här vägen finns totalt 6 490 enheter. I och med att skogsvägen ifråga grundförbättrades för fem år sedan har man också budgeterat för att lägga ett nytt krosslager i år. – Det har inte varit nödvändigt förrän nu med ett nytt krosslager. Det är en stor utgift så det gäller att ta in avgift så att krossgruset kan bekostas. För oss handlar det om en kostnad på drygt 14 000 euro, men då håller krosslagret fyra år framåt. Leif Sandbacka, skogsförbättringsexpert på Kustens skogscentral, poängterar att det är av stor vikt att underhållet av skogsvägarna sköts. Om ett väglag missköter uppgiften under längre perioder kan skogscentralens granskningar resultera i att statsbidraget återkrävs. – Finansieringslagen är tydlig, men jag har aldrig under Sandbacka understryker också vikten av att vägstämmorna följer regelboken. Annars kan det uppstå problem. Det här är något som Gammelgård i egenskap av ordförande verkar ha på klart. – Uppslutningen på vägstämmorna brukar vara liten då allt fler skogsägare bor utomlands. Trots att de inte närvarar är de skyldiga att betala uppbörden, som är utmätningsbar. Därför är det viktigt att man följer protokollet om väglaget måste söka utmätning, säger han. Enligt Sandbacka kan det för vägbestyrelsen för stora väglag vara svårt att ha hela regelverket på klart. Därför erbjuder skogscentralen tjänster som att ordna vägstämmor och uppdatera enhetsfördelningen. – Det sker årligen äganderättsförändringar och det är en svår uppgift för en enskild person att sköta allt detta. Här kommer skogscentralen in i bilden för att hjälpa till. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Trots att det är mitten av april är Skata-Storbacka skogsväg i Kimo i utmärkt skick på de allra flesta avsnitt av den 27 kilometer långa sträckan. En orsak till det är att väglaget sköter underhållet. 29 Köp & Sälj På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: • Röjningar och planteringar utförs på Kimitoön, Johan Lindroos, tfn 0400 435 236. • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. – Bingo!! Pappas gamla skolbetyg, lagom till skolavslutningen! Faslig älgskada i skogen Förhindra det ! Produkter Försäljning: Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Beställ vår gratis produktkatalog tel. 010 439 4770 beställning FORESTUM Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons ören betjänar. 30 OY Pilslättsvägen 8 A, 00420 HELSINGFORS tel.010 439 4770 www.forestum.fi Skogsbruket 5/2010 U Skogsägarens värderingar utgångspunkten Skogarnas kulturobjekt avgränsas till att omfatta materiella och immateriella traditioner som härrör sig från människans verksamhet och liv. Traditionen kan bestå av allt från konstruktioner till naturobjekt och platser som föregående eller nuvarande generationer använt. Traditionen kan också bestå av en historia som förknippas med ett visst skogsobjekt som blivit ödelagt. Skogsägarens egna värderingar är av stor betydelse när information om kulturobjekten insamlas. Värdet för ett kulturobjekt i skogen definieras alltid av skogsägaren själv. Skogarnas kulturobjekt kan grovt indelas i samma grupper som fornlämningarna, de viktigaste grupperna är: Boplatser Stenkonstruktioner Färdvägar Platser med tradition Händelseplatser Konst och minnesmärken Foto: Arto Mutikainen tvecklingen av en metod för kartläggning av kulturobjekt i privatskogarna pågår som bäst inom Tapios och TTS researchs EU finansierade skogskulturprojekt Forest heritage developer. Samtidigt strävar man till att öka skogsägarnas intresse för att lokalisera och bevara kulturobjekten i sina skogar. En metod för kartläggning av kulturobjekt i privatskogarna prövas i fält den här sommaren. Metoden går ut på att man kartlägger kulturobjekten genom att först bekanta sig med området via litteraturen. Som kulturobjekt avses yngre lämningar, traditioner och berättelser förknippade med en viss plats i skogen. Fornlämningar som skyddas av Lagen om fornlämningar ligger utanför. Ungefär hälften av objekten framgår ur litteraturen eller genom information som kartläggaren får genom intervjuer av lokalbefolkningen, hälften av objekten lokaliseras i terrängen. Foto: Leila Warén-Backström Skogarnas kulturobjekt får egen kartläggningsmetod- Mäntsälämetoden skapas Kulturobjekten i skogsmark kan vittna om näringar som inte mera finns. Här ses en bortglömd kvarnsten i en estnisk skog. Skogsbruket 5/2010 Kalkbrottet i en skog i Mäntsälä har enligt litteraturkällor varit i bruk fram till år 1904. Naturformationer Jordkonstruktioner Arbets- och tillverkningsplatser Anskaffningsplatser för råvaror Industri Militära anläggningar Gemensamt för fornlämningar och skogarnas kulturobjekt är att samtliga objekt är öde och inte längre används till sitt ursprungliga användningsändamål. Med erfarenhet från Estland vet vi att det i medeltal finns ungefär ett kulturobjekt per 100 hektar skogsmark. Man kan anta att siffran gäller också i de finländska kustskogarna. Under en fältsäsong har kartläggarna i Estland arbetat sig igenom i medeltal 20 000 hektar per kartläggare och säsong. Variationerna mellan kartläggare och område är ändå mycket stora. ska ansvara för kartläggningen av privatskogarnas kulturobjekt. Det är också öppet om vi kommer att få en gemensam databas med uppgifter om objekten eller om varje skogsägare endast själv får tillgång till uppgifterna om objekten i den egna skogen. I Estland har man valt en modell där uppgifterna från kartläggningen har lagts ut på internet. De viktigaste kulturobjekten i Estlands skogar finns på nätet med kartkoordinater, fotografi och kort beskrivning av objektet. Webbtjänsten (http://geoportaal.maaamet.ee/ kaardiserver/ pärandkultuur) har blivit mycket populär och samlar tiotusentals besökare varje månad. m Lokalisering och bevarande av kulturobjekt målet I Finland är det ännu inte beslutat vilken organisation som Text: Maria Lindén 31 Gåvotips NYHET! Skog må icke skövlas Skogsbrukets handbok Granfrönas uppbrott •FöreningenförSkogskulturs jubileumsskrifthögtidlighållerföreningensjubileumsår ochhedrarallademsomarbetatförföreningenssyften. Bokenhandlaromföreningens många skeden under dess100-årigaverksamhet. •Handbokenvändersigiförsta hand till personer med egenskog.Denvisarhurdu brukardinskogpåetthållbartsättochhurdukanidka ett skogsbruk som är inriktat på såväl virkesproduktion somnaturvård. •Boken skildrar granfrönas resafrånkottetillväxtplats. Frönagersigutpåenspännande resa mot okänt mål. Den underhållande och uttrycksfulla sagan håller ocksårentvetenskapligt. •Boken med hårda pärmar har100sidor. •Boken med mjuka pärmar har nästan 300 sidor fakta om skogsbruk. •Pris:15euro(förmedlemmariFöreningenförSkogskultur10euro.) •Boken med hårda pärmar har40sidor. •Pris:15euro •Pris:45euro Du kan också beställa genom att mejla till [email protected] eller ringa oss på 020 772 9042. Beställningskupong SKOG MÅ ICKE SKÖVLAS SKOGSBRUKETS HANDBOK GRANFRÖNAS UPPBROTT (Var god texta!) Skogsbruket ___ ex ___ ex ___ ex stårför portot Namn: Adress: Föreningen för Skogskultur Beteckning: 5001298 E-post/telefon: Kod: 5-10 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE
© Copyright 2024