Mars - Skogsbruket
Skogsbruket 3-2011 Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 3 2011. ÅRGÅNG 81 4 6 10 14 18 24 28 Läraren som gärna undervisar ute i det gröna 4 Riksdagsledamöter svarar på viktiga frågor om skog 6 Allt virke behövs – även klenare 10 Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara 18 Varför sitta inne i klassrummet och undervisa? Lärare Mikael Pietilä tar gärna med sina elever ut i det gröna på lektion. Den 17 april är det riksdagsval. Skogsbruket har ställt fem frågor som berör skog, skogsbruk och skogsbränslen till riksdagspartierna. Virke från förstagallringar är viktigt för skogsindustrin. Kanske kommer en dag då skogsvårdsavgiften är frivillig. ProfiPro fixar felen via GSM-nätet. När en avverkningsmaskin går sönder ute i terrängen kan föraren få vänta länge på service. Men om maskinen är en Profi fås hjälp direkt. 24 Så här undviker du arvsskatt Det är möjligt att halvera skatten på inkomster från virkesförsäljningar och undvika arvsskatt. Nu är det dags att bygga holkar När det gäller fågelholkar finns ingen medelstorlek. Du måste bestämma dig för vilka fåglar du vill ha och sedan bygga en holk som passar. 28 På omslaget: Lärare Mikael Pietilä med en av sina elever. Foto: Christoffer Thomasfolk 2 SKOGSBRUKET 3/2011 Skogsbruket LEDAREN 14.3.2011 www.skogsbruket.fi Utgivare Redaktion Chefredaktör Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 [email protected] Johnny Sved tfn 020-772 9205 Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Redaktionssekreterare Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Redaktör Maria Lindén (tjänstledig) Medarbetare Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 [email protected] Helena Forsgård tfn 018-155 50 [email protected] Marianne Palmgren [email protected] Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund [email protected] tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 [email protected] Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 [email protected] Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020-772 9088 [email protected] Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning 0037-6434 Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. SKOGSBRUKET 3/2011 Skogspolitik är viktigt I MARS MÅNAD BEFINNER jag mig 6 000 kilometer hemifrån på ett uppdrag för FAO i Mongoliet. Jag är här som konsult för att utarbeta enkla råd för praktiskt skogsbruk. Uppdraget är otroligt intressant och lärorikt. Det ger perspektiv på skogsbruk och en insikt om hur mycket vi vanligen tar för givet inom vårt eget skogsbruk. Mongoliet var kommunistisk i sjuttio år och hade ett nära samarbete med Sovjetunionen. De sovjetiska universiteten stod öppna för mongoler och hela samhällsapparaten var mer eller mindre en kopia av den sovjetiska. När den kommunistiska regimen föll i Sovjet blev också Mongoliet en demokrati. I Mongoliet kom demokratin igång otroligt bra med flera partier och fria val. Övergången till marknadsekonomi var snabb och samhällets strukturer började byggas upp på nytt. Efter tjugo år av demokrati har den ekonomiska tillväxten tagit ordentlig fart och välståndet stiger snabbt i landet. För skogsbrukets del ledde omställningen till att hela skogsadministrationen monterades ner. Den nya lagstiftningen siktade närmast in sig på att skydda skogarna. Möjligheten att förvalta och dra ekonomisk nytta av skogen förbisågs. Stora insatser har gjorts för att skydda skogen från skogsbränder och omfattande insektskador oroar. Tyngdpunkten har legat på att återbeskoga och försök att öka skogsarealen. Skogsbruket regleras idag av flera olika lagar som ofta står i konflikt med varandra. En tydlig skogspolitik har saknats och åtminstone med en finländares ögon sett är följderna dramatiska. Genast efter kommunismens fall rådde en helt oreglerad marknadsekonomi. Den som först tog för sig av skogsresurserna var den som utnyttjade den. Motreaktionen blev ett totalförbud mot export av rundvirke till Kina och en hård begränsning av avverkningar. Att skogarna är skyddade och att avverkning av levande träd inte tillåts minskar ändå inte befolkningens behov av brännved och byggnadsmaterial. Om det visar sig att det går betydligt lättare att få tillstånd att hämta stock och brännved på brandhärjade områden är människorna inte konstigare funtade än att skogen börjar brinna oftare. I mycket påminner Mongoliets barrskogar idag om läget i Finland för nästan hundra år sedan, brandhärjade och trashuggna. I Finland bar en klar och tydlig skogspolitik frukt. Tillväxten i våra skogar har fördubblats och vi utnyttjar idag den förnybara resursen skog på ett hållbart sätt. Att vi nått dit där vi står idag är inte en slump, det är resultatet av en målmedveten verksamhet som haft en bred politisk uppbackning. Det räcker inte med enbart punktinsatser och god skogsvård. Det måste finnas en helhetssyn som skapar en stabil marknad för skogens produkter. Utmaningen i Mongoliet idag är att se möjligheterna med skogen och att en förutsättning för en fungerande förvaltning av skogarna är en ekonomisk avkastning som kan finansiera förvaltningen. De är på god väg ditåt och om tjugo år finns det kanske en skogsindustri i landet igen. M JOHNNY SVED [email protected] 3 Läraren som gärna undervisar ute i det gröna Varför sitta inne i klassrummet och undervisa? Att gå ut i skogen och använda den stora gröna boken är roligare. Det säger klassläraren Mikael Pietilä, som gärna tar med sina elever ut i det gröna på lektion. E leverna i årskurs fem och sex vid Bergö skola klär på sig ytterkläderna och går ut. I spetsen vandrar deras lärare Mikael Pietilä med en lång käpp med en såg på ändan. Han frågar barnen om de vet vad redskapet heter. – Det är en kvistsåg som man sågar kvistar med, säger en av eleverna. – Helt rätt, svarar deras lärare som överlåter kvistsågen och eleverna får pröva på att såga. Den stora gröna läroboken Det här är en vanlig skoldag 4 för eleverna i Bergö skola. Mikael Pietilä, som själv är skogsägare och har ett stort intresse för skogen, undervisar utomhus så ofta det bara är möjligt. – Varje måndag förmiddag sker biologiundervisningen i skogen. Jag lägger upp undervisningen så att jag har uppgiftskort som de ska fylla i. Det handlar om uppgifter där de till exempel ska söka olika organismer och arter och fylla i rätt svar, förklarar Pietilä. Men varför är det bättre att undervisa ute i det gröna? Enligt Pietilä är svaret på den frågan självklart: – Läroböckerna är mest inriktade på artkunskap och där- för använder jag faktiskt inte litteraturen så ofta. Och om man sitter inne i klassrummet och ser en bild på exempelvis en blomma så råder det ingen tvekan om att det är bättre att gå ut i skogen där man kan se växten i verkligheten. – Där kan de ta, känna och lukta på blomman. Jag använder hellre den stora gröna läroboken, det vill säga skogen och naturen, säger han och skrattar. Bryter rutiner Han ser också undervisningen i skogen som ett avbrott mot rutinerna i klassrummet. – En gång hade jag en grupp som var ganska skoltrötta. Men efter några dagar stamkvistning, röjning och plantering hade de hittat ny kraft. Den gången handlade det om ett projekt där eleverna i Kolnebackens skola hade adopterat ett skogsskifte. Eleverna fick vara med och plantera och utföra plantvård och ha olika typer av rekreationer ute i skogen. – Vi fick markägarens tillstånd att arrangera en så kallad skolskog och projektet pågick i flera år. Eleverna tyckte mycket om det. Målet är att arrangera en ny skolskog i framtiden, men det gäller att hitta en markägare som vill vara med. SKOGSBRUKET 3/2011 Eleverna i Bergö skola får ofta undervisning utomhus av sin klasslärare Mikael Pietilä. Här instruerar han hur man använder en kvistsåg och eleverna får själva pröva på att använda redskapet. Genuint skogsintresse Enligt Pietilä, som är utbildad pedagogie magister, har eleverna ett medfött intresse av skogen och en naturlig nyfikenhet och därför lämpar sig undervisning utomhus mycket bra. Men det förutsätter också att läraren har ett genuint skogsintresse, vilket är tydligt när han undervisar i klassrummet. Pietilä använder en bit av en tallstock och ställer frågor till eleverna som svarar. – Hur kan man bestämma åldern och när den planterad? – Man kan se på barken att den är planterad och åldern räknas genom att se på årsringarna, säger eleven Tommy Rautamäki, som tycker om Pietiläs undervisning. – Det är roligare att göra så här än att sitta inomhus och läsa böcker. Man lär sig också bättre av att få se allt i verkligheten och så får man dessutom frisk luft, säger han. Men ger läromedlen en rättvis bild av hur viktig skogen är för Finland? På den frågan svarar Pietilä så här: – Det tekniska kunnandet betonas nog mera i dagens läge och det pratas inte längre lika mycket om Finlands gröna guld i läroböckerna. Men så har skogsindustrins betydelse också minskat och jag skulle säga att alla industrier är viktiga. Det måste vara balanserat. En bit av ett träd kan vara intressant när Mikael Pietilä undervisar i biologi i Bergö skola. Eleverna Tommy Rautamäki närmast, Rasmus Söderholm och Emil Skinnar (stående) lyssnar när deras lärare berättar. ”Jag använder hellre den stora gröna läroboken, det vill säga skogen och naturen.” Det finns många olika växter, konstaterar eleverna Moa Enholm, Tommy Rautamäki och Rasmus Söderholm under biologilektionen. Deras lärare Mikael Pietilä kan sin sak och får elevernas intresse. ”Förvaltar skog” Pietilä bor själv i Västerhankmo där han äger cirka tio hektar skog. Men han pratar inte gärna i termer av skogsägande, utan menar att han förvaltar skogen. SKOGSBRUKET 3/2011 Mikael Pietilä, klasslärare i Bergö skola tar gärna ut sina elever under biologilektionerna. Att undervisa ute i skogen och i naturen är bättre än att sitta inomhus och läsa böcker, anser Pietilä, som själv är en aktiv skogsägare. – Skogen är inte statisk utan den ska skötas ordentligt så att nästa generation kan njuta och ha nytta av den. Därför anser jag att det handlar om att förvalta skogen, säger han. Skogen betyder mycket för honom. Årligen hugger han ved på 20–30 löskubikmeter som han använder till att värma sitt hus. – Att hugga ved är bra träning och jag hugger alltid mellan november och januari. Jag brukar säga att skogen är mitt gym och framför allt när det har varit mycket snö är det ett mycket tungt arbete. ”Gammal skog måste förnyas” Man kan säga att Pietilä har en rätt traditionell syn på skogsbruket. Han är inte emot kalytor, utan anser att gammal skog måste huggas och förnyas. – I början av 1980-talet avverkade jag gammal skog och förnyade beståndet. Planteringen var bra och i dag börjar de första stockarna vara producerade. Skulle du kunna tänka dig att skydda skog? – År 2003 förnyelseavverkade jag skog och i dag vet jag att den kunde ha skyddats. Där fanns bland annat vindfällen med mycket ruttet virke, en typisk gammal granskog. Men då var det här med att skydda skog inte i ropet och i dagens läge skulle jag säkert kunna tänka mig att skydda skogen frivilligt. Pietilä rör sig gärna i skogen med jaktgeväret på ryggen. Han är en ivrig jägare som jagar allt från ringduvor till älg. – Min stora passion är rävjakt och jag trivs mycket bra att vara ute med min hund i skogen. Men jakten i sig handlar mera om rekreation och ger mig upplevelser i naturen. M Text och foto: Christoffer Thomasfolk 5 Riksdagspartierna svarar Den 17 april är det riksdagsval. För skogsägarna finns det flera frågor som partierna ibland har olika uppfattningar om. Vi har valt att ställa fyra frågor som berör skog, skogsbruk och skogsbränslen till riksdagspartierna och sänt frågorna till medlemmar i jord- och skogsbruksutskottet. FRÅGORNA ÄR FÖLJANDE: Hur ser du och ditt parti på Kemera-stöden? Bör samhället stimulera skogsvårdsåtgärder som t.ex. plantskogsskötsel, skogsvägbyggen och dikesrensningar? 1 Vad anser du och ditt parti om naturskyddet i Finland? Har vi en tillräcklig areal skyddad skog som är utanför virkesproduktionen eller bör vi skydda större arealer? 2 Användningen av biobränslen ska öka markant till 2020. Vilken är din och partiets inställning till stubbrytning? 3 Esa Suominen, Socialdemokraterna, chef för politiska avdelningen. Erkki Pulliainen, De gröna, riksdagsledamot och medlem i jord- och skogsbruksutskottet. 1 Staten bör stöda skogsvårdsarbeten genom att ge stöd för ett ekologiskt hållbart skogsbruk. 2 I norra Finland börjar det finns tillräckligt med skyddad skog, men i södra delarna av landet bör man vad gäller skydd av skogarna utgå från Metso-programmet. 3 De Gröna är kritiskt inställda till stubbrytning, men i områden med mycket rotröta kan man ta bort stubbarna efter slutavverkningar i granskogar. 4 Genom lagstiftning. 6 Pentti Oinonen, Sannfinländarna, riksdagsledamot och medlem i jordoch skogsbruksutskottet. 1 Kemera-stöden bör kännbart höjas. Staten bör se till att stödmedlen räcker och att byråkratin lindras. 2 Vi behöver inte mera skyddsområden. Ett överdimensionerat naturskydd försämrar skogsbrukets ställning. Vi godkänner inte skydd under tvång utan nya skyddsområden ska grundas frivilligt. Vi godkänner inte heller att områden som skogsägarna frivilligt låtit stå orörda ska skyddas med tvångsmedel. 3 Stybbrytning får inte äventyra virkesförsörjningen och inte förstöra skogsnaturen. 4 På svenskspråkiga områden bör service på svenska säkerställas. 1 2 3 Resurserna borde beräknas så att de är realistiska på budgetnivå. Naturskyddsområdena bör utökas. Det kommer mera utsläpp när vi tar ut och bränner stubbar, som förmultnar långsamt, jämfört med kvistar som förmultnar snabbt, så därför har kvaliteten på det skogsbränsle som tas ut stor betydelse. Stubbrytning påverkar också naturens mångfald och pH-värdet i skogsmarken. Följdverkningarna är inte ännu helt kartlagda. Därför rekommenderar vi inte att stubbrytningen utökas med en snabb tidtabell. 4 Till skogscentralernas myndighetsfunktion hör att service ska ges på båda inhemska språken på samma sätt som andra offentliga tjänster. Inom det befrämjande skogsbruket bör särdragen inom de svenskspråkiga områdena beaktas. Jari Leppä, Centerpartiet, riksdagsledamot och ordförande i jord- och skogsbruksutskottet. 1 Kemera-stöden är mycket viktiga. Deras fortsättning bör säkerställas och det bör avsättas tilltäckligt med pengar. 2 Naturskyddet spelar en viktig roll. Nya skyddsområden kan grundas på frivillig basis och det bör avsättas tillräckligt med pengar. Metso-programmet är ett bra exempel på skydd av mångfalden som baserar sig på frivillighet. 3 Stubbrytningens lämplighet beror på miljöfaktorer såsom jordart och skogstyp. Jag är inte negativt inställd till stubbrytning. I de rätta förhållandena kan vi ta tillvara 50– 70 procent av stubbarna. 4 Även med bara en skogscentral kvarstår det regionala mycket starkt i förvaltningen. Med regionalt täckande service kan vi garantera att det även ges service på svenska. SKOGSBRUKET SKOG SKO GSBRUKET 3/2011 på viktiga frågor om skog Hur ska vi enligt dig och ditt parti kunna trygga att skogsägare med svenska som modersmål får service på svenska även när vi från 1.1.2012 har bara en skogscentral? 4 Mats Nylund, Svenska folkpartiet, riksdagsledamot och medlem i jordoch skogsbruksutskottet. 1 Toimi Kankaanniemi, Kristdemokraterna, riksdagsledamot och medlem i jord- och skogsbruksutskottet. 1 Staten bör absolut fortsätta stöda skogsbruket med Kemera-medel. De är livsviktiga för ett hållbart skogsbruk även med tanke på att det finns allt fler samägda skogar som främst används för fritids- och rekreationsbruk. Stöden sporrar till viktiga skogsvårdsarbeten som annars lätt kan bli försenade eller glömda. 2 Det finns tillräckligt med skyddsområden inom de skyddsprogram som nu finns. Det finländska skogsbruket har varit en föregångare i hållbar utveckling och det ska vi värna om och hålla framme också på EU-nivå. 3 Preliminärt är vi positiva till stubbrytning eftersom stubbarna bara för några år sedan var en outnyttjad resurs. Det behövs ändå mera forskning på det området eftersom man inte med säkerhet kan säga vilka följder stubbrytningen har på skogens mångfald och hur marken återhämtar sig med tanke på risk för urlakning och utarmning. 4 Det var ett dåligt beslut att gå in för en sådan lösning. Lösningen med Kustens skogscentral är mycket bra och borde helst få fortsätta: det har vi också som parti tagit ställning för i programmet för Svenskfinland från 2008. Regionala gränser borde inte få vara hinder för samarbete och centralisering borde inte vara ett självändamål. SKOGSBRUKET SKOG SKO GSBRU BRUKET KET 3/2011 3/201 3/ 2011 201 1 Arto Satonen, Samlingspartiet, riksdagsledamot och ordförande för Samlingspartiets landsbygdsdelegation. 1 Investeringar i hållbart skogsbruk får samhället tillbaka mångfalt. Vi anser att samhället bör se till att skogsbruket är långsiktigt och att vi når klimatmålen genom att delta i finansieringen av skogsvårdsarbeten. 2 Vårt mål är att skogarna ska vara i full och mångsidig användning. Skogsägaren ska själv få bestämma hur han behandlar varje enskild figur i sin skog, från virkesproduktion till att trygga mångfalden. De mål som internationellt sett överenskommits gällande mångfalden ska uppfyllas även i Finland. Skydd behövs främst i södra Finland. Skydd av skogarna i södra Finland ska främjas utgående från frivillighet. 3 Ökad användning av förnybar energi bör ske så att uttag av skogsbränslen sker mera varsamt än tidigare så att skogsmarken inte utarmas och så att luftföroreningarna inte ökar okontrollerbart. Det behövs mera fakta och även planmässighet så att ökad användning av trädbränslen sker på ett hållbart sätt. Gällande nyttjandet av naturresurser vill vi satsa på nya produkter med högt förädlingsvärde såsom den nya generationens biobränslen. 4 Finland är ett tvåspråkigt land och service ska fås även på svenska. I lagen om skogscentralen sägs det att minst en av skogscentralens regionala enheter ska finnas främst för svensk- och tvåspråkiga områden. Markus Mustajärvi, Vänsterförbundet, riksdagsledamot och medlem i jord- och skogsbruksutskottet. 1 Staten bör stöda skogsvårdsarbeten. Alla vinner på att vi har en skog som producerar. Skogssektorn är livsviktig för oss både ekonomiskt och sysselsättningsmässigt. Många andra än skogsägarna drar nytta av skogen. Till exempel skogsvägar har vi alla nytta av. Det gäller dock att se till att skogsvägarna ska var öppna för alla om vägbygget stöds med allmänna medel. 2 I norra Finland har vi tillräckligt med områden med olika skyddsnivåer. Det bör avsättas tillräckligt med medel för att sköta skyddsområden så att t.ex. Forststyrelsens naturtjänster har tillräckligt med personal. När områden skyddas, bör man också ta fullt ansvar för att de sköts. I södra Finland kan det finnas behov av frivilligt skydd. Staten bör också i fortsättningen reservera tillräckligt med medel för att främja frivilligt skydd. 3 Jag vet inte vilken inställning mitt parti har, men själv är jag skeptisk till stubbrytning. Stubbarna har en marginell betydelse med tanke på den totala förbrukningen av biobränslen. 4 Listan med nerskärningar som går under namnet statens produktivitetsprogram spökar också i fråga om sammanslagningen av skogscentralerna. Inom några år torde det finnas tryck på att minska personalen med 150 personer. Om personalnedskärningarna blir för stora, lider både den svensk- och finskspråkiga servicen. Skogsbranschen är mycket marknadsstyrd och fungerar i huvudsak utan samhällsstöd. Investeringar i skogsvård ger däremot ofta avkastning först efter flera årtionden. Det är således helt korrekt och nödvändigt att samhället stimulerar till aktiv skogsvård. Stöd enligt lagen om hållbart skogsbruk (Kemera-lagen) är ett bra system och finansieringen måste motsvara behovet för att trovärdigheten ska bibehållas. Den nya lagen om stöd av klenvirke stöder också ett hållbart skogsbruk. 2 Finland har den överlägset största arealen strikt skyddad skog av alla europeiska länder. Det korrekta sättet att skydda nya objekt är via Metso-programmet där fredning sker på viss tid på markägarens initiativ. 3 Finland bör hålla fast vid de avtal som vi förbundit oss till gällande klimat- och energipolitiska mål. Bioenergiproduktionen utgör grunden för en ökad inhemsk förnyelsebar energiproduktion och däri utgör klenvirket den största energikällan. Stubbrytning och förbränning är också en metod att öka användningen av förnyelsebar energi och ska göras med urskillning beroende på markens beskaffenhet. 4 Lagen om Finlands skogscentral tredje paragrafen säger att en av skogscentralens regionala enheter i huvudsak är avsedd för svensk- och tvåspråkiga områden och att dess arbetsspråk i första hand är svenska. Det här har varit SFP:s målsättning under hela lagberedningen och det ger en stark juridisk grund för att vi i framtiden får god service på svenska. Därtill måste även den svenska utbildningen av branschkunnigt folk garanteras för att servicen praktiskt ska kunna ges på svenska även i framtiden. 7 BIOENERGI Behandla skogsbränslet med omsorg Orenheter i skogsbränslet är ett problem, inte bara för värmeanläggningarna utan främst för flisningsentreprenörerna. Stenar som kommer med in i flishuggen skadar betten. Foto: Tanja Lepistö N är du beslutar att sälja skogsbränsle, antingen stubbar och grot från en slutavverkning eller klenvirke från en ungskog, kräver även det lite planering från din sida eller att du är i kontakt med den som tar ut skogsbränslet och säger hur du vill ha det. Max två års lagringstid Det ska finnas en lagringsplats för skogsbränslet. Tumregeln är att uttag av skogsbränsle från en hektar ger en välta eller trave som är 15 meter lång. Traven ska finnas intill en väg eller på en lagringsplats där flishuggen och den bil som kör bort det flisade skogsbränslet har rum att röra sig. Du ska komma överens om en maximal lagringstid med den som du säljer bränslet till. Längre än två år ska du inte gå med på. Stenar är ett problem Stenar är vanliga i skogsbränsletravar. De flesta följer med när bränslet lastas på skogstraktorn som kör ut det från skogen. Grot och klenvirke som använts som markförstärkning eller som skogstraktorn kört över, ska aldrig tas tillvara som bränsle. Det är den sista länken i kedjan, dvs. flisningsentre- 8 En trave med grot som inte är täckt tar upp fukt under hösten. På sommaren kommer fukthalten ned till tjugo procent, men den stiger som följd av höstregnen till närmare fyrtio procent fram till årsskiftet. prenören, som lider mest av orenheterna. Betten blir slöa och i värsta fall går de sönder. Allt detta betyder mera tid för underhåll. Även plogen och snöslungan som håller upp vägen och lagringsplatsen vintertid kan tillföra orenheter. Problemet är specillt stort på vägar med grovt krossgrus. Ju torrare desto värdefullare Ju torrare skogsbränslet är när det kommer till kraftverket, desto värdefullare är det. Om fukthalten i det flisade skogsbränslet sjunker från 50 till 30 procent, innehåller varje löskubikmeter flis 0,27 MWh mera energi. Det är en fjärdel av den energi som en kyl och frys förbrukar per år. Med enkla medel är det lätt att få ett torrare skogsbränsle. Traven • placeras på en solig och öppen plats • förses med underslag så att luften kan cirkulera under traven – tumregeln är att en katt ska kunna gå under traven med svansen rakt uppåt • täcks med papper för att förhindra återfuktning och att smältvatten fryser i vältan. En trave med kvistar och toppar, grot, som inte är täckt har under sommarmånaderna kommit ner till en fukthalt på 20 procent. Under hösten tar groten upp fukt och fram till årsskiftet har fukthalten stigit till närmare 40 procent. Om grot med 40 procents fukthalt flisas innebär det att varje travkubikmeter grot innehåller 100 liter vatten. M Text: Gerd Mattsson-Turku SKOGSBRUKET 3/2011 Handla skogsvård på webben Vi börjar handla allt mera på webben. Numera kan du be om anbud på en skog som du vill ha gallrad eller förnyad eller en plantskog som du vill ha röjd. V i finländare börjar handla allt mera på webben. Ifjol uppgick webbhandeln till närmare 10 miljarder euro, i snitt 2 000 euro per person. Människor som är vana att surfa på nätet, har svårt att lämna hemmet eller arbetsplatsen under dagtid, hör till den grupp som gärna handlar på nätet. På internet behöver man inte passa tider. att satsa på svenskspråkiga. Skogsvårdsföreningen Österbotten och Södra skogsreviret har sina webbsidor på svenska, men någon webbhandel i egentlig mening har de inte. De räknar upp vilka skogsvårdsarbeten de utför och ber skogsägaren ta kontakt. Webbtjänsternas omfattning varierar UPM:s sidor är de mest informativa. De berättar vad priset för skogsvårdsarbeten startar från och skogsägaren kan be om en offert via webben. Kari Airaksinen på UPM:s skogkontor i Helsingfors uppger att det främst är stadsbor som tar kontakt via webben. – Jag kan bara tala för det område som jag representerar och det är söder om linjen Åbo–Tavastehus, säger Kari Airaksinen. De flesta kontakter gäller virkeshandel, men allt flera skogsägare börjar ta kontakt gällande skogsvårdsarbeten. April-maj och augusti–oktober är de månader då flest skogsägare kontaktar oss via webben. På hösten gäller det virkeshandel och på våren skogsvårdsarbeten. – Stadsskogsägarna är den klart största gruppen bland de som tar kontakt via webben. De är av alla åldrar, så jag kan absolut inte säga att det är yngre skogsägare som dominerar. Även skogsägarna kan idag sköta många ärenden via webben. En av fördelarna är att den som bor långt borta från sin skogsfastighet kan sköta ärenden just när det är aktuellt. I annat fall kanske det blir ogjort eller så är skogsägaren tvungen att köra flera hundra kilometer med bil för att uträtta sitt ärende och kanske ta ut en semesterdag. Det företag eller den organisation som vill hänga med i utvecklingen bör utveckla sina webbaserade tjänster så att skogsägare kan handla var de vill och när de vill. Utbudet på skogsvårdstjänster har vuxit det senaste året. Både skogsvårdsföreningar och virkesköpande bolag har webbsidor som berättar vad de erbjuder. Av de tre stora virkesköparna är det bara Metsäliitto som har svenska sidor. Varken Stora Enso eller UPM har valt SKOGSBRUKET 3/2011 Stadsbor tar kontakt via webben Kunden förväntar sig snabbt svar – Inför barmarksperioden ökar kontakterna gällande skogsvårdsarbeten och förfrågningar vad det kostar att få en plantskog röjd. Vi skickar en skogsfackman och titta på plantskogen och efter det ger vi en offert. Det är alltid ett hektarpris och i det priset ingår också kilometersersättning till röjarna. – Om vi inte själva har skogsarbetare i närheten av den ort där röjningsobjektet finns, anlitar vi skogsserviceföretagare som underleverantörer. Men det sköter vi och tar också anvaret för att arbetet blir riktigt utfört. För röjningen anger UPM att priset startar från 298 euro per hektar inkl. moms. Enligt Airaksinen är det a och o att man reagerar snabbt på förfrågningar som kommer vi webben. – I UPM:s policy ingår att vi tar kontakt med skogsägaren nästa dag, under förutsättning att det är en vardag. Annars blir det första vardagen efter helgen. Prisjämförelser i framtiden Vi får säkert vänta ännu en tid på att skogsägarna kan börja jämföra priser på skogsvårdstjänster på webben. Prisjämförelser för olika produkter har länge redan funnits för mobiltelefoner. Den som eldar med pellet kan jämföra pelletspriser på polttoaine. net. M Text och foto: Gerd Mattsson-Turku 9 SKOGSVÅRD Allt virke behövs – även klenare Virke från förstagallringar är viktigt för skogsindustrin. De senaste tio åren har virke från förstagallringar utgjort 14 procent av det inhemska virket. Volymmässigt motsvarar det 7 miljoner kubikmeter virke. V irke från förstagallringar är klent. För att gallringen ska bli lönsam krävs det effektiva avverkningsmetoder och att gallringsskogen är välskött. Med välskött avses att den har skötts från plantskogstadiet med gräs- och slyröjning och att den egentliga plantskogsröjningen gjorts när plantorna var drygt sex meter höga. Dyrt att avverka klena stammar Det kostar drygt 16 euro/m³ att avverka och köra ut virke från en förstagallring. Det är dubbelt så dyrt som att avverka och köra ut virke från en förnyelseavverkning där kostnaden stannar vid knappt 8 euro/m³. Orsakerna är • klena stammar • liten avverkningsvolym per hektar • träd och buskar som skymmer sikten från hytten och gör avverkningen långsammare. Bottenröjning passar nybörjare Till förstagallringar hör normalt en bottenröjning som utförs i förväg. Skogsägaren kan göra den själv eller så utför I talldominerade förstagallringar behövs sällan någon bottenröjning. 10 SKOGSBRUKET 3/2011 En förstagallring i en grandominerad ungskog som har blivit skött från plantskogsstadiet kan ge 850 euro per hektar med eventuellt avdrag för bottenröjningen. virkesköparen den med sin arbetskraft och skickar räkningen för arbetet till skogsägaren. Bottenröjningen utförs med röjsåg och priset varierar enligt hur mycket vegetation som ska röjas ner. Snittpriset ligger kring 200 euro per hektar. Bottenröjning är ett arbete som passar skogsägare som vill jobba lite i egen skog. Arbetet är tekniskt lätt att utföra, då röjaren inte behöver fundera på vilka träd han ska röja. Småträd och buskar tas bort medan allt större lämnas åt avverkningsmaskinen som tar ut de grövre som massaved och de klenare som energived. Alternativet är att allt virke tas ut som energived. Prisförhållandet mellan massaved och energived bör avgöra vilket alternativ som är fördelaktigast ur skogsägarens synvinkel, dvs. ger mest pengar i handen. Lägre pris för virke från förstagallringar De höga kostnaderna för avverkningen och utkörningen av virke avspeglar sig i virkespriserna. För massaved från förstagallring betalar virkesköparna mindre än för massaved från förnyelseavverkningar. Vecka 10 var priset för tallmassaved omkring 5 euro/m³ lägre, för granmassaved omkring 6 euro lägre och för björkmassaved omkring 5 euro lägre. En förstagallring ger i snitt 50 kubikmeter massaved per hektar. Mest virke ger grandominerade gallringar. Som skogsägare kan du räkna med ungefär följande rotpriser för förstagallringsvirke: tallmassaved 12,40 E/m³ granmassaved 15,00 ” björkmassaved 13,00 ” Enligt en undersökning som Metsäteho gjort är gagnvirkesuttaget från förstagallringar i snitt: talldominerade 45 m³/ha grandominerade 57 ” lövskogsdominerade 42 ” Med dessa siffror blir virkeslikviden per hektar i storleksklassen 550–850 euro/ha. Om gallringsskogen ska bottenröjas, och skogsägaren inte gör det själv, kommer en faktura på ca 200 euro/ha. M Källa: Metsäteho Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Långa tåg med flis till Stockholm I Sverige hämtas flis från Växjö till Södertälje strax söder om Stockholm, en sträcka på 400 kilometer. Nu avgår 1–2 tåg per vecka, men avgångarna kommer att öka till 3–4 per vecka. tt tågset innehåller 50 vagnar och i varje vagn ryms nästan 50 kubikmeter flis. Det betyder nästan 2 500 kubikmeter flis per tågset. De största flisanvändarna finns i Mellansverige, i Stockholmstrakten och västerut. Allt mera flis kommer att transporteras från norra och södra Sverige till just de här trakterna och järnvägstransporterna kommer att spela en viktig roll. Ett tågset med 50 vagnar lastas på drygt tre timmar. Men det kräver en van förare i lastaren och en bra terminal. En frontlastare är inget värt vid lastning av flis i järnvägsvagnar. E SKOGSBRUKET 3/2011 Föraren ser inte in i vagnen och det gör lastningen långsam och vagnarna blir sällan fullständigt fyllda. En grävmaskin med stor skopa är bäst. När transportsträckan blir över 150 kilometer börjar järnvägstransport bli ett alternativ till landsvägstransport. Flistransport med lastbil är direkt olönsamt när sträckan blir över 200 kilometer. M Källa: Bioenergia 6/2010. 11 SKOGSVÅRD Stamkvistning kan höja värdet på din skog I planterade skogar kan kvistarna leva längre och bli grövre än i frösådda eller naturligt förnyade skogar så att den naturliga kvistrensningen fördröjs. Det minskar andelen kvistfritt virke vid slutavverkningen. För att garantera en kvistrensning kan man kapa de lägsta grenarna. Dokumentationen är viktig Även om staten beviljat understöd har intresset för stamkvistning inte varit stort och det är omkring 200 000 hektar som har stamkvistats i Finland 12 Foto: Gerd Mattsson-Turku S tamkvistning är ett arbetsslag som staten länge understött genom skogsförbättringslagarna. I gällande lag om finansiering av hållbart skogsbruk finns stamkvistning också med som ett av de arbetsslag som finansieras. Kvistas träden till 4 m höjd är stödet om du har en giltig skogsbruksplan i finansieringszon I 168,50 euro per hektar och i zon II 202,20 euro per hektar. Österbotten och delar av Åboland och Nyland hör till zon II, resten av Svenskfinland till zon I. I ett förslag till ny finansieringslag finns stamkvistningen inte längre med bland de arbetsslag som understöds. Det betyder inte att det inte skulle vara lönsamt att stamkvista men på det nationella planet vill man reservera pengarna för att röja och gallra i plantskogarna. För den enskilda skogsägaren är läget ett annat. Om den övriga skogsvården är i skick kan man börja tänka på att ytterligare höja värdet på virkesproduktionen med att stamkvista. Juni-augusti och februari-mars är de bästa tiderna för stamkvistning. sedan början av 1980-talet. På Kustens skogscentral uppger myndighetschef Greger Erikslund att man betalat ut understöd för 392 hektar efter 2005. För alla objekt som finansierats genom ti- derna finns ett register med stamkvistningsdokument. Erikslund säger att registret småningom kommer att föras in i skogsdatabasen så att informationen blir mera lättillgänglig. Eftersom stora delar av registret enbart finns i pappersform finns äldre stamkvistningsobjekt tyvärr inte införda i skogsbruksplanerna om skogsägaren inte speciellt bett om en anmärkning. Det är nästan enbart finansierade stamkvistningsobjekt som förts in i registret och Erikslund understryker vikten av att också föra in sådana objekt som inte fått finansiering i registret. Stamkvistningsdokumentet skall fungera som bevis på att skogen är stamkvistad när det är dags att förhandla om stockpriset vid slutavverkningen. Utan dokument kan det vara svårt att övertyga köparen. På åttiotalet gjordes en del stamkvistning som sysselsättningsarbete. Kvaliteten var inte alltid den bästa och i flera bestånd fläktes barken och andra bestånd drabbades av barrträdskräfta. Kräftan är en svampsjukdom som lätt angriper träden om de kvistas på hösten när kådflödet är litet och luftfuktigheten är hög. Undvik att stamkvista i savningstid för att minska risken för att barken skall fläkas upp och på hösten. Rekommenderade tider är februari-mars och juni-augusti. En investering för framtiden Som det mesta inom skogsvård är stamkvistning en inSKOGSBRUKET 3/2011 Foto: Gerd Mattsson-Turku Vid stamkvistning kvistas 400–500 träd per hektar. Det tar 3–4 dagar att stamkvista en hektar. vestering med sikte långt in i framtiden. Nyttan kommer först vid slutavverkningen och arbetet kommer en annan generation till godo. Grundtanken är att skapa en rotstock där centrumutbytet är kvistigt och omges av en mantel som ger kvistfria sidobräder eller faner. Kvistning kan utföras på tall, björk och på de ädla lövträden. Alla är trädslag där man kan få ut en kvalitetspremie för kvistfritt virke. För granens del är kvalitetspremien låg så där lönar det sig inte att stamkvista. Stammarna får inte vara för grova om det skall bli någon mantel att tala om. För att ge ett gott resultat skall stammarna vara kleSKOGSBRUKET 3/2011 nare än 12 cm på brösthöjd. Om centrumutbytet är 2 st. 50x120 mm och klingbredden är 5 mm blir centrumblocket 115x130 mm och då är de närmaste sidobräderna kvistfria på utsidan. Skogen ska vara av bra kvalitet Stamkvistning bör utföras i skogar som redan före kvistningen har god kvalitet. Stammarna skall vara raka och kvistarna skall inte vara grövre än 20 mm, enstaka kvistar upp till 25 mm kan kapas. På tallen bildar levande kvistar en kådtapp som är lika lång som kvisten är grov. På karg mark blir stamkvistning klart olönsam på grund av den långa omloppstiden. För tall finns de lämpliga objekten på torra och friska moar och för björk på friska och lundartade moar. För björkens del ska man undvika att kapa levande kvistar då det kan ge upphov till färgfel i veden. Stamkvistningen begränsas till att ta bort döda kvistar så att de snabbt kan övervallas av frisk ved. Att välja ut ett träd, kvista det, mäta diametern och bokföra och märka trädet går på någon minut. För att spara tid kvistas bara de 400-500 träd per hektar som blir kvar till slutavverkningen, skogens elit. För de träd som tas ut i gallringarna ger stamkvistningen ingen annan nytta en kvistfri cellulosaflis. Stamkvistningen ska göras för första stocken eller till en höjd mellan 4 och 6 meter. När man kommer över 4 meter blir arbetet långsammare och risken för att skada barken på trädet ökar. Tjugo träd per effektiv arbetstimme hinner man kvista så en hektar tar tre till fyra dagar beroende på hur grova kvistarna är och hur högt man kapar. Arbetet kan också göras i två omgångar så att man först kvistar till 4 meter och sedan till 6 meter. per hektar och ett räntekrav på 3 % skall kostnaden multipliceras med 4,38 om det är 50 år till slutavverkningen, det betyder en kostnad om cirka 2 600 euro som skall fördelas på rotstockarna. Rotstocken utgör cirka hälften av stockvolymen vid slutavverkningen. Kostnaden skall då fördelas på cirka 120 kubikmeter vilket ger 21,50 euro per kubikmeter. Om du är nöjd med arbetsersättningen och räntan måste du med andra ord få en kvalitetspremie om 21,50 per kubikmeter rotstock för att stamkvistningen skall vara lönsam för dig. Räknar du in stödet, nöjer dig med lägre arbetsersättning eller har ett högre avkastningskrav ändrar förstås kalkylen. M Text: Johnny Sved När blir det lönsamt? Det går att räkna på lönsamheten i stamkvistningen. Avgörande blir hur mycket betalt man vill ta för det egna arbetet, för hur lång tid investeringen skall verka, vilken ränta man kräver och hur mycket kvistfri rotstock som fås ut i slutavverkningen. Om vi i en tallskog räknar med en kostnad om 600 euro Stamkvistning görs för den första stocken, till en höjd mellan fyra och sex meter. 13 Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Kanske kommer en dag då skogsvårdsavgiften är frivillig. – Det skulle betyda att fusioner mellan skogsvårdsföreningarna fortsätter och föreningarna måste bli mer kundorienterade, säger skogsråd Marja Hilska-Aaltonen på jord- och skogsbruksministeriet. örändringens vindar blåser genom hela skogssektorn. Såväl skogslagen som skogsorganisationerna är under luppen. – Det handlar om en ny linjedragning som genomsyrar hela samhället, inte bara skogssektorn. Utgångspunkten är att öka valfriheten, berättar skogsråd Marja Hilska-Aaltonen på jord- och skogsbruksministeriet. F I framtiden ingen skogsvårdsavgift? – Med tanke på att målsättningen är att öka valfriheten kommer också lagen om skogsvårdsföreningarna och skogsvårdsavgiften att gran- skas. Ännu är det för tidigt att säga om skogsvårdsavgiften blir frivillig, konstaterar Hilska-Aaltonen. Hon kan inte uttala sig om någon annan form av avgift i så fall kompenserar skogsvårdsavgiftens bortfall. – Skogsägare som bor långt från sin skog har inte någon direkt nytta av en skogsvårdsförening i de fall föreningen bara verkar lokalt. Kanske en reform aktiverar de här skogsägarna, tillägger HilskaAaltonen. Skogsägarna finansierar och fattar besluten i skogsvårdsföreningen. Enligt lagen om skogsvårdsföreningarna uppbärs en skogsvårdsavgift av alla skogsägare som äger över fyra hektar skog. Majoritet vill betala avgift Två av tre skogsägare är beredda att betala den nuvarande, eller en lite lägre lagstadgad skogsvårdsavgift. Det här framgår ur en undersökning som Etelä-Suomen metsänomistajien liitto lät utföra. Undersökningen gjordes av Taloustutkimus Oy. Av 6 000 skogsägare svarade 1 517 personer. Ungefär 40 procent av de som svarade var beredda att betala en frivillig avgift åt skogsvårdsföreningen om den lagstadgade avgiften försvinner. Endast en femtedel var beredda att ta bort avgiften. Enligt undersökningen önskade skogsägarna från skogsvårdsföreningarnas sida en klarare information om vilka tjänster de erbjuder och ett språk som inte var fyllt av fackterminologi. M 14 Vad skulle det betyda för skogsvårdsföreningarna om skogsvårdsavgiften blir frivillig? – De senaste åren har skogsvårdsföreningarna genomgått fusioner och trenden kommer sannolikt att fortsätta. – Om skogsvårdsavgiften i framtiden blir frivillig är skogsvårdsföreningarna tvungna att bli mer kundorienterade, de måste se över kvaliteten på sina tjänster och prissättningen samt kvaliteten på föreningens expertkunnande, säger Hilska-Aaltonen. SLC är beredd Stefan Thölix, fullmäktigeordförande för Svenska lantbruksproducenters centralförbund SLC, konstaterar att EU-kommissionen för tillfället behandlar ett besvär som en finländsk skogsägare lämnade in år 2008. Enligt besväret snedvrider den lagstadgade skogsvårdsavgiften konkurrensen på marknaden för skogstjänster. – Enligt uppgifter skall fallet inte leda till åtgärder. Skogsvårdsföreningslagen öppnas tidigast under nästa regeringsperiod. – En frivillig skogsvårdavgift påverkar flera skogsvårdsföreningars verksamhet. SLC jobbar för att bibehålla avgiften. Vi är beredda om en ändring sker, men ännu är det för tidigt att gå in på detaljer, konstaterar Thölix. Valmöjligheterna ökar Stefan Sundman, energioch infrastruktur direktör på Skogsindustrin, anser att en frivillig avgift skulle möjliggöra att skogsägarna har flere alternativa kumpaner att välja mellan då de är i behov av skogsservice. – I den grad skogscentralerna eller skogsvårdsföreningarna idkar affärsverksamhet, skall den verksamheten inte i framtiden finansieras med statliga bidrag eller obligatoriska avgifter, som är jämförbara med skatter. – Vi förespråkar en jämlik konkurrens på skogservicemarknaderna för alla aktörer. En frivillig skogsvårdavgift är i sig möjlig, men det naturliga är att skogsvårdföreningarnas affärsverksamhet i framtiden finansieras med intäkter från själva verksamheten. M Text: Marianne Palmgren SKOGSBRUKET 3/2011 Skogsdöden i nordvästra Ryssland utredd U Inga stora förändringar Under våren kommer förordningen om skogsvårdsföreningen att ses över. Vår nuvarande regering hinner godkänna förändringarna i förordningen. Det handlar om skogsvårdsavgiftens användning till administrativa kostnader, alltså något som skogsägaren inte direkt berörs av. Förordningsändringen inverkar inte på skogsvårdsföreningen Österbottens verksamhet. – Vi har sett över vår organisation och att öppenhet genomsyrar vår verksamhet, alltså att man kan visa upp vad skogsvårdsavgiften används till. De här åtgärderna borde räcka till då den nya förordningen träder i kraft, säger verksamhetsledare Jan Slotte. Slotte vill inte spekulera i vad det skulle föra med sig för skogsvårdsföreningen Österbottens del ifall skogsvårdsavgiften blir frivillig. M SKOGSBRUKET 3/2011 nder fem års tid, åren 1999–2004, dog en femtedel av träden i de områden som undersöktes. En titt tjugo år tillbaka i tiden visade att skogsnöden i snitt bara hade varit 0,5 procent. När forskarna jämförde klimatförhållandena och skogsdödens omfattning kom de fram till att det var en exceptionell torka som ledde till att träden dog. Marken i Archangelsk området är finkornig och har dålig vattengenomsläpplighet. Granen, som dominerar i området, har sina rötter nära marken och därför blev den utsatt för torkstress. Följden var att granen angreps av skadeinsekter, främst granbarkborrar. Forskarna kom fram till att år 1999 var det torraste året på hundra år och även 2000 och 2001 var det torrt. Om klimatförändringen leder till att vi får längre torrperioder på sommaren, kan det märkbart påverka granskogarna i norra Europa. Det säger forskare från Skogsforskningsinstitutet och Helsingfors universitet, som ledde forskningen i Archangelsk-området. M Foto: Heikki Kauhanen En exceptionell torka och skadeinsekter visade sig vara orsaken till den omfattande skogsdöden i nordvästra Ryssland i Archangelsk-området. I Archangelsk-området kan ställvis upp till en femtedel av träden ha dött på grund av torka. Nationalparkerna blir utnyttjade Vi finländare besöker flitigt landets nationalparker. I fjol registrerade Forststyrelsen nästan två miljoner besök. Landets 35 nationalparker är spridda över hela landet. Den sydligaste finns i Skärgårdshavet och den nordligaste i Enare. Besökarna är viktiga för närområdet. I snitt gör en besökare av med 55 euro i samband besöket i nationalparken. M 15 TEKNIK Nu sågar vi grova stockar Fyra killar i västra Nyland köpte tillsammans en bandsåg för specialsågning och fick en agentur på köpet. Främst köpte vi sågen för att såga för eget behov då vi specialiserat oss på stockstugor och brokistor. Ulf Wikström är en av delägarna i bandsågen och agenturen. – Vi ville pröva något annat än de sågar som hittills dominerat den inhemska marknaden, säger Ulf Wikström som är en av ägarna, så vi åkte till Brno i Tjeckien där man tillverkar Pilous Forestor bandsågar. Det blev affär, vi köpte en Pilous och fick dessutom agentur att sälja Pilous Forestor bandsågar i Finland. Mindre spill med egen såg – Främst köpte vi sågen för att såga för eget behov, då vi har specialiserat oss på att bygga stockstugor och brokistor. Med en egen såg kan vi ta ut lämpliga bitar direkt och får mindre spill på det sättet, säger Ulf. Vi har hyrt in oss under tak i gamla Raseborgs Tegel i Ekenäs. Där sågar vi och bygger stockstugor och brokistor på beställning för att sen plocka ner dem och flytta Här ses Pilous Forestor CTR 959 Hydraulic i funktion i Raseborg. dem till respektive köpare. Visst kan vi också utföra legosågning av specialvirke, men några 2x4 sågar vi inte. Nästan en meter grova stockar sågas – Vi kan såga stockar som är upp till 97 centimeter grova och för närvarande längder Från manöverbordet har man god översikt över hur sågningen framskrider. Martin Lindqvist vid knapparna. 16 på 10,7 meter. Basversionen är 8,7 m som kan förlängas med tre meters sektioner och det är möjligt att såga 13 meter långa stockar. Då stocken ligger på arbetsbordet kan den hydrauliskt roteras, sänkas och höjas för att fås i önskat läge för sågning. De grövsta blocken som kan tas ut fullkantade är 77x87,5 cm. – Vår såg väger 2 500 kg medan den minsta modellen väger drygt 200 kg. M Text & foto: Bjarne Andersson SKOGSBRUKET 3/2011 TEKNIK Alkylatbensinen blev billigare Bensin för småmotorer eller alkylatbensinen ökar i popularitet. Vid årsskiftet sjönk accisen med drygt 20 cent per liter. En 5-liters dunk Aspen 2-takt kostar omkring 18 euro. E nligt Bo-Håkan Engström på Erikssons Skog & Trädgård i Jakobstad har efterfrågan ökat markant från årsskiftet då E10 ersatte 95-oktanig bensin. – De flesta motorsågs- och röjsågstillverkare säger att E10 inte passar i 2-taktsmotorer, säger Bo-Håkan Engström. Fördelarna med alkylatbensinen är ju att den är renare och luktar mindre. Med alkylatbensin i bränsletanken blir motorsågen och röjsågen mera lättstartad efter en vinter- eller sommarförvaring. Många upplever som den största fördelen att kläderna inte börjar lukta illa av avgaserna. De kan hänga på tork i badrummet utan att avgaslukten sprider sig i hela badrummet. Hobbysågarna största kundgruppen Enligt Engström är det fortsättningsvis främst hobbysågare som köper den dyrare alkylatbensinen. – Det är ju en ekonomisk fråga för yrkesröjare och yrkeshuggare. Röjsågen förbränner omkring fem liter bränsle per dag och då är det skillnad om bränslet kostar 3 euro/liter eller 1,50 euro/liter. Accisen sänktes vid årsskiftet med drygt 20 cent per liter för att det är ett miljövänligare bränsle. Den sänkta accisen Med alkylatbensin börjar skyddskläderna inte lukta avgaser utan kan tas in i badrummet för att torka. flyttades direkt över på konsumentpriset. En 5-liters dunk kostar omkring 18 euro, vilket ger 3,60 euro per liter. Ju större dunk desto lägre literpris. Med en 10-liters dunk blir literpriset strax under 3 euro. M Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Hämnades genom att förgifta ekar Regnskogsbröllop på Jamaika En man i Alabama, USA, har arresterats, misstänkt för att ha förgiftat ekar och andra växter på universitet i staden Auburn. Mannen var upprörd över att University of Alabama hade förlorat en viktig match i amerikansk fotboll. Som hämnd sprutade han giftiga kemikalier på universitesträden i Auburn. Träden kommer med all sannolik att dö, uppger lokala medier. Förövaren avslöjade sig själv genom att ringa in till en lokal radiostation och skryta med dådet. Han riskerar nu fängelse i 1–10 år. M För den som önskar sig ett alternativ till bröllop i kyrkan finns en lösning på Jamaica. Det är det jamaikanska turismföretaget Rain Forest Adventures Mystic Mountain som försöker locka giftaslystna par till ön, skriver Skogsland. Lockbetet är en tur i linbana över regnskogen upp till en bergstopp med skogs- och havsutsikt där ceremonin ska äga rum. För den som vill ha mer än bara regnskog erbjuder arrangören champagne till brudparet, brudbukett, vigselförrättare mm. Priset på bröllopsäventyret startar från 700 euro och uppåt. M Källa: Skogsland 9/2011 SKOGSBRUKET 3/2011 17 TEKNIK Profi-maskinerna tillverkas i Nivala i Norra Österbotten. De har ett unikt system för att lokalisera fel. ProfiPro fixar felen via GSM-nätet När en avverkningsmaskin går sönder ute i terrängen kan föraren få vänta länge på service. Men om maskinen ifråga är en Profi 50 fås hjälp direkt – via GSM-nätet. Tillverkaren kopplar upp sig mot maskinen och kan i de allra flesta fall åtgärda felet. vverkningsmaskinerna arbetar djupt inne i skogen. Terrängen är svårframkomlig och en tjock kvist river lätt sönder en kabel i avverkningsmaskinens elsystem. Maskinen är helt plötsligt A 18 ”I och med att vi kan garantera att åtgärda ett fel inom femton minuter minskar ståtiden betydligt.” obrukbar och felet behöver snabbt åtgärdas. Men i det här fallet behövs ingen serviceman. Skogsmaskinentreprenören – som har en skördare av typen Profi 50 – ringer tillverkaren ProfiPro Oy. Företaget kopplar upp sig SKOGSBRUKET 3/2011 via GSM-nätet mot maskinen och åtgärdar felet genom ett feldiagnostiseringsprogram. – Grunden till systemet är att vi har ett elsystem som skiljer sig från andra maskinmodeller. Elsystemet innehåller inga mekaniska säkringar eller reläer och samtidigt är tekniken programmerbar. – Systemet är kortslutningsskyddat och vidare från det finns en utgång mot GSMnätet. Det gör att vi kan ta kontakt med maskinen och koppla upp oss mot den, säger ProfiPros försäljningschef Henrik Fridlund. Mäter hydrauliska tryck och flöden Fridlund räknar upp en lång lista över fel som kan åtgärdas genom den här tekniken. – När vi har kopplat upp oss mot maskinen kan vi mäta och justera de flesta hydrauliska tryck och flöden i basmaskinen och i avverkningsaggregatet. Systemet möjliggör också att vi kan gå in i hela elsystemet och kontrollera om det har uppstått ett glapp i en kontakt. – Allt detta görs från vårt kontor i Nivala och i praktiken kan vi göra vad som helst. Vi kan starta och styra maskinen, slå av och på lamporna, höja och sänka hastigheter, berättar Fridlund. Ståtiden minskar klart Fördelen med systemet är enligt Fridlund att avverkningsmaskinens drifttid förbättras. – I och med att vi kan garantera att åtgärda ett fel inom femton minuter minskar ståtiden betydligt. Det kan jämföras med när en serviceman måste komma ut till skogen och reparera felet. Det kan ta flera timmar och i värsta fall dagar. Enligt Fridlund utgörs cirka 90 procent av skogsmaskinernas problem av elektriska fel. I nio fall av tio kan ProfiPro SKOGSBRUKET 3/2011 åtgärda felet genom att koppla upp sig mot maskinen. – Vi genomför felsökningen och ofta kan föraren själv åtgärda en liten koppling om så krävs. Det enda som vi inte går in i är mätsystemen, som är skogsbolagens privata angelägenhet. Hur gör ni om felet inte kan åtgärdas via GSM-nätet? – I några fall har vi kopplat ur en viss funktion tillfälligt så att maskinen kan användas. Om det krävs service vet vi exakt vilka reservdelar som vi ska ha med oss. GSM-nätet säkrast Orsaken till att företaget använder GSM-nätet och inte modernare nät som 3G, förklarar Fridlund så här: – GSM-nätet är det säkraste och nyare nät som 3G fungerar inte ordentligt i andra länder. Täckningen är inte heller så bra ute i skogen och därför är GSM-nätet det bästa alternativet. ProfiPros avverkningsmaskin Profi 50 har funnits på marknaden sedan 2005. – Det är en lätt, stabil och smidig maskin. Trots det kan man använda stora kranar och tunga aggregat på grund av att basmaskinen har en mycket låg tyngdpunkt, säger Fridlund. I fjol sålde ProfiPro sex avverkningsmaskiner och i år kommer antalet att fördubblas. – Vår viktigaste marknad är den inhemska. Vi exporterar också till Sverige, Frankrike och de baltiska länderna. Målet är att växa som företag och framtidsutsikterna är i dagsläget ljusa. M UPM köper mer mark i Uruguay UPM utökar sitt landinnehav i Uruguay för att blir självförsörjande på eukalyptusmassaved till sin cellulosafabrik i Fray Bentos, Uruguay. UPM har förvärvat ytterligare cirka 25 000 hektar skogsmark i landet av en privat markägare. Affären uppgår till i storleksordningen 65 miljoner euro. Skogsmarken utgörs av flera landområden på olika håll i landet. Omkring hälften av arealen är antingen redan bevuxen med eukalyptusskog eller lämpad för plantering av eukalyptus. UPM har i dag ungefär 225 000 hektar mark i Uruguay. Cirka 135 000 hektar används för skogsplantager. Merparten av avverkningarna går till cellulosafabriken i Fray Bentos. M Källa: papernet.se Visste du att… En kubikmeter massaved ger omkring 330 kg papper. Det räcker till: • 2 800 dagstidningar med 25 sidor • eller 66 000 ark kontorspapper i A4 storlek • eller 2 600 rullar toalettpapper. M MÖTESKALLELSE Eläkekassa Versos ordinarie kassamöte hålls tisdagen den 12 april 2011 kl. 13.00 på Restaurang Tekniska, Eriksgatan 2, 6:e våningen, 00100 Helsingfors. Vid mötet behandlas de ärenden som nämns i 24 § i kassans stadgar för ordinarie kassamöte. Bokslutshandlingarna finns till påseende under tjänstetid vid pensionskassans byrå, Fredriksgatan 45 A, från och med den 5 april 2011. Kopior av handlingarna sänds till delägarna före mötesdagen. Helsingfors den 17 februari 2011 STYRELSEN Text: Christoffer Thomasfolk Delägarnas och medlemmarnas detaljerade och daterade fullmakter bör sändas fem dagar före mötet till pensionskassans byrå för granskning. Medlem som personligen har för avsikt att utöva sin rösträtt vid mötet bör meddela om sitt deltagande till byrån även fem dagar före mötet (t.ex. per telefon 09-680 3800). 19 – Extremkylan har ställt till med besvär bland annat för flisbilarnas hydraulik och slangar, säger logistikförman Joni Grönqvist. Hakevuori har många järn i elden Det är många som vill köpa skogsägarnas virke i Nyland. Hakevuori har nu också gett sig in på marknaden. – För skogsägaren är det bara bra med konkurrens, säger logistikförman Joni Grönqvist. I Hakevuoris terminal i Askola lagras för tillfället närmare 25 000 löskubikmeter stubbar, grot och slanor på det fem hektar stora området. Terminalen fungerar som ett extra buffertlager så att företaget skall klara av sina efterfrågetoppar. På plats är Kosken Megawatti Ab:s stubbkross. Entreprenör Risto Perttilä sköter om servicen av Hakevuoris flisbilar, och värmer för tillfället upp motorn på stubbkrossen med en uppvärm- 20 ningsbrännare då den saknar motorvärmare. – På morgonen och efter veckoslut tar det tid att få igång stubbkrossen, förklarar Perttilä. Under köldknäppen i februari, då temperaturen sjönk långt under minus trettio grader, lät vi maskinen stå. Den gick sönder i kylan och utgifterna för servicen blev för stora. Flisar också åt privatpersoner Hakevuori har flisat virke se- dan 2001 och mängderna har ökat varje år. I fjol flisade företaget totalt 600 000 löskubikmeter flis. Flisen levereras till de flesta värme- och kraftverk mellan Ekenäs och Lovisa. – Vi har fem mobila flisbilar och i fjol somras inskaffades en flisbil för terminalbruk, den är ofta stationerad vid värmeverket i Lovisa, berättar logistikförman Joni Grönqvist. – Energived flisas åt såväl privatpersoner som åt större bolag inom energivedsbranschen. Åt privatpersoner flisar vi cirka 10 000 löskubikmeter per år. I fjol flisade Hakevuori totalt 100 000 löskubikmeter egen flis. – Vår flis levereras till allt mellan småhus och värmeoch kraftverk. Vi säljer också flis åt privatpersoner som har flisuppvärmning, tillägger Grönqvist. Nu också virkesuppköpare Hakevuori har gett sig in på SKOGSBRUKET 3/2011 virkeshandel. I fjol levererade företaget 50 000 kubikmeter virke åt industrin. – Vi tar emot rotposter och slutavverkningar, men är mest intresserade av energived, grot, överrötskadat virke och slanor inom en radie mellan Esbo och Lovisa. Energived avverkas året runt med två egna Valmet 801 kombinationsmaskiner försedda med Mecanils EG250energigrip. – Anskaffningsförman Anssi Korsström har hand om virkeshandeln. Det går att kontakta mig också, säger Grönqvist, som har svenska som modersmål. – Vår stubbrytning har också påverkats av snömassorna. Sedan medlet av december har vi inte tagit upp stubbar då man inte längre hittar dem under snön. Entreprenör Risto Perttilä börjar tröttna på kylan. Underslag a och o Pop att rensa upp åkerrenar – Nu börjar skogsägarna få upp ögonen för att ta ut energived från dikes- och åkerrenar. Vi har tre 22 tons grävmaskiner försedda med giljotin som vi röjer upp åkerrenar med. – Det hela börjar med att en skogsägare röjer upp sina åkerrenar för att få bättre ljusförhållanden på åkrarna. Snart tar resten av byns skogs- ägare efter, och slutligen är vi halva vintern på samma plats, berättar Grönqvist. I vinter har jobbet varit en utmaning. Under snön är marken på sina ställen mjuk då tjälen saknas i jorden. – Till exempel går det inte att köra över en mull- eller torvåker för att komma åt åkerrenar, för trots larvfötter sjunker grävmaskinen ner i marken. Orenheter, till exempel marksubstans som följer med energiveden, är ett problem som såväl flisentreprenören som värmeverken får tampas med. Utköraren har en viktig roll med tanke på vältans kvalitet. – Därför är det extra viktigt att vältan har underslag. Det tar två timmar att byta bett på flismaskinen och under tiden står två lastbilar. Är vältan i dåligt skick flisar vi den inte, säger Grönqvist. – Då vi utför tomtavverkningar i huvudstadsregionen har vi i vältorna hittat järnbalkar, flatjärn och till och med cykelramar. Det uppstår direkt farliga situationer då dessa sedan flisas. M Text och foto: Marianne Palmgren Vespa helt i trä Carlos Alberto i Portugal har byggt en vespa av trä. Den är fullt körbar och han har tillstånd av myndigheterna att köra med den på allmänna vägar. C arlos Alberto fick sin ide efter att ha läst i en tidning om en snickare i Italien som hade hade byggt en cykel av trä. – Det här ska väl jag också klara, var min första tanke när jag läste texten, berättar Carlos. Jag gick ett steg vidare och ville bygga en motorcykel av trä. När mina bekanta hörde om mina planer, trodde de att jag blivit tokig. Men två i bekantskapskretsen trodde på mina idéer och i oktober 2007 började jag bygga en vespa i trä. SKOGSBRUKET 3/2011 Carlos har döpt sin vespa till Daniela efter sin dotter. Vespan väger 107 kg och har en topphastighet på 75 km/h. Motorn är encylindrig med tre växlar. – Det var många problem att lösa under arbetets gång, berättar Carlos. Det tog nästan ett år att bygga den. Som material har jag bland annat använt bok, elfenben och rosenträ. M Text: Gerd Mattsson-Turku 21 Flerskiktade bestånd är ingen nyhet Redan på 1970-talet jobbade Stig Sundahl med sådant skogsbruk som man idag skulle kalla kontinuerligt. Sundahl jobbade som skogshuggare och alla slags avverkningar är bekanta för honom. Man märker dock snabbt att naturvärdena spelar en stor roll även i Stigs egen skog. S tig Sundahl föddes på 1930-talet i Västanfjärd på Kimitoön. Han skaffade sin första motorsåg 1960 och jobbade dessförinnan med bågsågen i skogen. Ända fram till pensioneringen från Rauma-Repola 1991 var han från september till maj sysselsatt med avverkningar. Sommarhalvåret gick till plantskogsröjningar. Historierna om vad som hände i skogen är många. – En gång råkade jag på en lustig figur mitt i skogen. Han var skygg och sprang undan. Senare fick jag veta att det var en fånge som rymt från fängelset i Åbo, berättar Sundahl inlevelsefullt. De största träden var skogens drottningar Vad som händer i skogen intresserar Stig Sundahl fortfarande. Diskussionen om kontinuerligt skogsbruk har inte heller gått honom förbi. – Jag jobbade för en skogsägare för fyrtio år sedan som gav mig i uppdrag att endast avverka de största träden och vara mån om de mindre exemplaren, förklarar Sundahl. Vidare berättar Stig att samma skogsägare var noga med att fatta beslut angående skogen ett år i taget och då fattades också besluten om vilka träd som skulle avverkas. – Filosofie magister Norrgård var alltid viktig med att skogen skulle ha tre våningar. Övre våningen var de äldsta och fullväxta träden, mittenvåningen bestod av de halvväxta träden, medan nedre våningen utgjordes av plantor. – De äldsta träden kallade Norrgård skogens drottningar, skrattar Sundahl. En sann naturvän Stig Sundahl kan inte riktigt svara på vad som är det viktigaste med hans egna skogsinnehav. Han har dock inte avverkat annat än lite ved åt sig själv under den tid han ägt skogen. – Jag har knappt tio hektar skog och jag tycker att det är så lite att det inte finns någonting att ta av. Men det är ändå viktigt att ta bort sjuka och döende träd. Utanför Stigs köksfönster flyger tiotals småfåglar i snabb takt och plockar i sig av havren och solrosfröna. Stig berättar om ekorrar som bor i närliggande träd och hur ekorrarna trivs i gamla fågelholkar. Även de större djuren har Stig koll på och vet när något har rört sig på hans marker. Det är helt klart att det viktiga inte är vad han i euro och cent kan få ut ur skogen. – Jag har fredat ett område inom Metso-programmet. Officiellt är det inte ännu, men snart. Jag vill inte att man hugger stora kalytor på mina marker i framtiden, säger Sundahl. Röjningen är den viktigaste skogsvården Stora kalytor faller alltså Stig Sundahl inte alls i smaken. Han anser att man skulle kunna förnya en mycket större del naturligt. – Med hjälp av frötallar Genom täta gallringar får man långsamt in mera ljus och plantmängden ökar sakta. 22 SKOGSBRUKET 3/2011 Fuktiga marker har bättre förutsättningar att bli flerskiktade än torra marker. och skärmar får man en bra återväxt, men visst vet jag att en del marker måste planteras också, säger Sundahl vidare. Stig anser att allt för många plantskogsröjningar blir ogjorda och att gräset är plantornas värsta fiende. – Gångerna då jag med lie tagit fram små plantor är många, konstaterar Stig. Hemma hos Stig finns massor av hantverk som han slöjdat av trä. Stolar av hela trädstycken, ordförandeklubbor och svarvade fat är bara några exempel. – Sådana här hantverk går det inte att göra av virke som inte mognat först. Så som skogsbruket sköts idag finns det ingen chans till att få prima virke, avslutar Stig Sundahl. M Text och foto: Siv Vesterlund I Tyskland har man ”framtidsträd” ”Jag jobbade för en skogsägare för fyrtio år sedan som gav mig i uppdrag att endast avverka de största träden och vara mån om de mindre exemplaren.” O beroende om man sköter om skogen traditionellt med gallringar eller om man eftersträvar ett flerskiktat bestånd väljer man i Tyskland ut så kallade framtidsträd (ty. Z-Baum). Träden väljs ut eftersom man är övertygad om att träd med större diameter kommer att ge en högre avkastning än klenare vid samma ålder. Framtidsträden väljs ut då träden är mellan 10 och 40 år och den kvistfria andelen av stammen är tillräckligt stor. Antalet framtidsträd varierar starkt beroende på beståndets huvudträdslag och hur skogen sköts. Allt från 40 till 100 stammar per hektar är normalt. I vissa fall märks även reservträd ut, ifall de ursprungliga skulle visa sig ha något fel. Trädens väljs ut enligt stammens kvalitet, avstånd till nästa träd av god kvalitet och trädets allmänna kondition. I vissa fall väljer man dessutom ut framtidsträd som har andra värden än ekonomiska. Det kan då röra sig om träd som kommer att fröa av sig bra, träd som ur estetisk synvinkel är viktiga eller träd som är viktiga för t.ex. fågellivet. Genast när ett närliggande träds grenar rör framtidsträdets krona är det dags för avverkning. Man avverkar dock inte de träd som inte påverkar framtidsträdet. Under hela omloppstiden ser man alltså till att framtidsträdet har det så bra som möjligt. Framtidsträden märks oftast ut med en röd prick. Ädla lövträd är mer allmänt förekommande i Tyskland och ofta är det lövträd som väljs till framtidsträd. Bland våra egna trädslag är det troligen tallen som bäst skulle lämpa sig för ett dylikt förfarande. M SKOGSBRUKET 3/2011 Stig Sundahl med en del av sina hantverk. 23 EKONOMI Så här undviker du arvsskatt Det är det möjligt att halvera skatten på inkomster från virkesförsäljningar och undvika arvsskatt. Det gör du genom att låta nästa generation ta över skogsfastigheten genom köp. E n generationsväxling ska alltid inledas i tid. Då finns det tid att dryfta olika alternativ. Men det är minst lika viktigt att allt sker i samförstånd. Det är lämpligt att inleda diskussionerna om generationsväxling när föräldrarna är 55–60 år. Dottern köper skogen I det här exemplet inleder vi överföringen av skogsfastigheten till dottern i familjen när skogsägaren är 55 år och han även i fortsättningen vill ha inkomster från skogen. Skogsfastigheten är 50 hektar. Skogens gängse värde är 170 000 euro eller 3 400 euro per hektar. Den uthålliga avverkningsmängden är 250 kubikmeter per år. Generationsväxlingen sker i form av köp. Skogsägaren säljer sin skog till dottern. Priset fastställs till 70 procent av gängse värde, i det här fallet omkring 130 000 euro. Det här är lägsta tänkbara pris för att köpet inte ska betraktas som gåva. Det betyder också att köparen inte behöver betala någon gåvoskatt. Två års betalningstid Betalningstiden sätts till två år och skrivs in i köpebrevet. En längre betalningstid kan tolkas som nedsättning av köpesumman, vilket kan medföra att köparen blir tvungen att betala gåvoskatt. Det finns ett prejudikat från Tavastehus förvaltningsdomstol. Under betalningstiden, som är två år, har den nya ägaren möjlighet att avverka och gallra all den skog som enligt skogsbruksplanen är avverkningsmogen och använda inkomsterna till att förkorta lånet. Om det finns mycket att avverka i skogen, kan köparen avkorta en betydande del av lånet redan i det här skedet. 1 2 3 4 5 6 7 När förfallodagen för den tidsbundna depostionen på fyra år närmar sig, har det gått sex år sedan generationsväxlingen gjordes och dottern i familjen köpte skogen. När den tidsbunda depositionen förfaller, lyfter säljaren den deponerade summan och lånar den åt dottern. Med de pengarna amorterar dottern det som finns kvar av banklånet. Det blir inga skatteeffekter av det räntefria lån som föräldrar gett. Köparen återbetalar lånet till sina föräldrar med de inkomster hon får från virkesförsäljningar. På det här sättet får föräldrarna regelbundet många år framåt inkomster från skogen fastän de inte längre äger den. När betalningstiden börjar ta slut, beger sig säljaren och köparen till banken. Köparen tar ett lån och med det betalar hon den del av köpesumman som ännu är obetald. Säljaren deponerar samma summa på fyra år hos banken. Depositionen räcker som säkerhet för lånet och skogen behöver inte intecknas. Räntan på lånet och depositionen är nästan lika stor, omkring tre procent. Därför blir de sammanlagda finansieringsavgifterna för familjen som helhet obetydliga. Skatteeffekterna av det här finansieringssystemet kvitterar varandra. Köpa- 8 9 10 Tiden för den tidsbundna depositionen förfaller. Föräldrarna lånar köpeskillingen räntefritt till dottern, som nu kan amortera banklånet i sin helhet. 11 4 ÅR Köparen tar ett lån från banken och med det betalar hon köpeskillingen till föräldrarna. Föräldrarna deponerar pengarna för fyra år på ett tidsbundet konto. 24 Lånet amorteras efter fyra år – med räntefritt lån av föräldrarna Banklån först efter två år Skogsfastigheten säljs till dottern i familjen och betalningstiden fastställs till 2 år. Köparen kan göra skogsavdrag och med avverkningar finansierar hon köpet. 2 ÅR ren avdrar räntorna på lånet för skogsinköpet och säljaren betalar skatt på ränteintäkterna från sin depostion. Köparen betalar överlåtelseskatten. Den utgör fyra procent av köpesumman, dvs. 5 200 euro. 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 15 ÅR Dottern återbetalar lånet till föräldrarna med inkomster från virkesförsäljningar. Tack vare skogsavdraget betalar hon mycket mindre skatt. SKOGSBRUKET 3/2011 Foto. Ponsse Föräldrarna kan underlätta amorteringen Föräldrarna kan underlätta låneamorteringarna på flera sätt. De kan exempelvis ge åt köparen vart tredje år som gåva 3 999 euro skattefritt. Dessutom kan de ta en sparförsäkring på 8 500 euro, som dottern kan kan lyfta skattefritt efter tre år. Förutsättningarna för ett arrangemang av det här slaget är att det är frågan om ett verkligt köp. Bevis på det är det banklån som köparen tar för att betala köpesumman. Skogsavdaget ger mera pengar i handen Med det här arrangemanget minskar skatterna avsevärt. För det första betalar köparen ingen arvsskatt. I exemplet skulle arvsskatten ha blivit 22 100 euro (skatteklass 1). Även det skogsavdrag som köparen kan göra för fastighetsköpet har stora skatteeffekter. Utan skogsavdrag skulle köparen för virkesförsäljningsinkomster som är av samma storlek som köpesumman – 130 000 euro – betala 36 400 euro som skatt på virkesförsäljningsinkomsterna. Kapitalskatten är 28 procent. Tack vare skogsavdraget kan köparen avdra 60 procent av köpesumman, dvs. sälja virke till ett belopp som motsarar 60 procent avköpesumman utan att behöva betala någon skatt på de virkesförsäljningsinkomsterna. Beskattningsbara virkesförsäljningsinkomsterna stannar vid 52 000 euro, dvs. 40 procent av köpesumman. På den summan betalar köparen 14 560 euro i skatt. Köparen betalar 21 840 euro mindre i skatt (36 400 – 14 560). Skogen betald på 15 år Köparen ska sälja virke för cirka 150 000 euro för att få ihop pengar till köpesumman, när överlåtelseskatten och skatter på virkesförsäljningsinkomster beaktas. Med ett hållbart avverkningsuttag på 250 kunikmeter per år, kan köparen amortera lånet på cirka 15 år utan att hon tär på virkeskapitalet i skogen. Om det finns mycket avverkningsmogen skog på fastigheten eller om föräldrarna ger gåvor för att hjälpa till med amorteringarna, genomförs generationsväxlingen snabbare. M Text: Mikko Riikilä Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 1/2011. SKOGSBRUKET 3/2011 25 ÖVERSIKT ÖVER VIRKESMARKNADEN Pappersmarknaden utvecklar sig i rätt riktning E fter många års svårigheter ser pappers- och kartongmarknadens framtid ljusare ut ur den finska skogsindustrins synvinkel sett. Dessutom var de finska företagens kvartalsoch årsresultat 2010 utmärkta. Värdet av Finlands skogsindustriexport steg med cirka en fjärdedel 2010 till cirka 11 miljarder euro. Man kan igen konstatera att Finland fortsättningsvis också står på ett träben. Pappersindustrin återhämtade sig på det hela taget bra under 2010. Både efterfrågan och exporten av produkter från den finska pappersindustrin ökade, men tyvärr är vi inte ännu tillbaka på samma nivåer som före den ekono- miska krisen. Återhämtningen för förpackningsmaterial har varit lite starkare än för papper, vilket avspeglar ökad privat konsumtion och en ökad global handel med allt större behov av förpackningar. Enligt den sista konjunkturbarometern genomförd av Finlands Näringsliv EK, är framtidsutsikterna för pappersindustrin positiva på kort sikt. Under början av 2011, i spåren av det förbättrade ekonomiska läget, har efterfrågan på massa och många papperskvaliteter varit bra. Prishöjningar har aviserats eller genomförts på massa och på flera pappers- och kartongkvaliteter. För några papperskvaliteter har priserna under årets början varit oförändrade. Den finska massa- och pappersindustrins konkurrensförmåga har förbättrats av flera orsaker den senaste tiden. Till exempel starkare utländska valutor och höjda kostnader för virkesråvara utomlands har påverkat de finska skogsindustriföretagens konkurrenskraft mycket positivt. Trots kraftiga kapacitetsnedläggningar finns det fortfarande många massa- och pappersfabriker i Finland. Det visar att det behövs massaved och flis också i framtiden. För närvarande är priskonkurrenskraften för finskt virke bättre än på många år. Det lönar sig också att komma ihåg att efter saneringarna är den massa- och papperskapacitet som nu finns i Finland mycket konkurrenskraftig. Om oroligheterna i Nordafrika och Mellanöstern fortsätter länge påverkar de pappersindustrins marknadsutveckling negativt, trots att de här områdena har mindre betydelse som exportmarknader för massa- och pappersindustrin än för sågverken. Oljepriset har redan stigit kraftigt. Följden är att kartongförpackningar kan bli lockande i jämförelse med oljebaserade produkter. Ännu finns ingen statistik som kan avspegla vilka effekter händelserna i Nordafrika och Mellanöstern har på finska leveranser. M Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje. Inredning med ved Eldstäder och tillbehör till dem kan också vara konst. Bevis på det ger det italienska företaget AK47, som har unga, innovativa designer. Flex består av en skiva av härdat stål. Skivan kan formas på olika sätt och bl.a. användas som vedförråd intill spisen. Med lite fantasi blir den också en bekväm fåtölj. En skiva kostar omkring 490 euro. Nuvola är gjord av 10 mm tjockt härdat glas och passar intill spisen. Den är enkel i sin utformning och rymmer en hel del ved. Priset är drygt 500 euro. Eldstaden Zero håller veden torr samtidigt som den är ett dekorativt inslag på tomten och kan fungerar som bänk. Den är 1,5 meter i diameter och i mitten finns eldstaden som kan förses med galler och användas som grill. Materialet är rostfritt stål. M 26 SKOGSBRUKET 3/2011 VIRKESPRISER Rotpriser vecka 10 Hela landet stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 54,28 p 42,58 p 46,91 p Granstock 54,44 p 44,52 q 47,13 q Björkstock 42,01 p … 36,90 q Tallmv*) 17,36 p 12,88 q 14,62 p Granmv 19,99 p 14,54 q 16,28 p Björkmv 17,41 p 12,98 q 14,00 p Tallsmåstock 26,08 p 20,42q 21,13 q Gransmåstock 27,43 p … … p q *) mv=massaved Södra Finland p q stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 55,09 p … 48,59 q Granstock 55,06 p 44,79 q 47,93 p Björkstock 40,57 p … Tallmv 16,57 p 12,57 p 15,62 p Granmv 20,71 p 15,28 p 16,97 p Björkmv 16,74 p 13,09 p 14,22 p … Tallsmåstock … … … Gransmåstock … – … Södra Österbotten stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 55,17 p 44,02 p 44,77 p Granstock 54,66 p … … – … p q Björkstock … 13,94 p 18,10 p Granmv 19,89 p … 15,94 p Björkmv 18,55 p 13,84 p 14,19 p Tallsmåstock 27,02 p … … Gransmåstock 29,11 p … – Leveranspriser vecka 10 q stigande sjunkande Hela landet Södra Finland Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Södra Österbotten Tallstock 58,17 q 60,02 p 54,45 q Granstock 58,52 q 60,90 q 54,54 p Björkstock 46,49 q … Tallmv*) 30,59 p 31,42 p 30,50 p Granmv 31,71 q 33,19 p 30,07 p Björkmv 30,56 q 32,57 p 30,88 p Tallsmåstock 35,01 q … … … … – Gransmåstock På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. M 14,72 p Tallmv p I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. … *) mv=massaved SKOGSBRUKET 3/2011 27 Nu är det dags att bygga holkar När det gäller holkar finns det ingen medelstorlek. Du måste bestämma dig för vilka fåglar du vill ha och sedan bygga en holk som passar. E n bit av en äkta trädstam ger den snyggaste holken, men den är svår att urholka. En holk av bräder duger bra och helst bör du använda ohyvlade bräder. Det ger fåglarna bättre fotfäste när de ska ut och in. Det är enklast att bygga holken i form av ett rätblock, dvs. räta vinklar överallt. Om du Fågelart blåmes, svartmes talgmes, svartvit flugsnappare knipa, skrake vill ha lutande tak måste det luta framåt så att vatten inte rinner ner mellan stammen och holken. Taket ska vara större än holkens botten. Vat- Hålets diameter, cm 2,8 3,0–3,2 8–15 Holkens höjd, cm 25 30 50–60 tenfast faner och tryckimpregnerat virke är bra takmaterial, men du kan också beklä taket med takfilt. Öppningsbart tak Enklaste sättet att senare komma åt att öppna holken för putsning är att göra taket öppningsbart. Spika fast det i ett hörn med en längre spik och i ett annat med en kortare. Då kan du slå upp den kortare spiken och vända på taket. 28 Bottnens sida, cm 8–10 10–12 20–25 Du bör putsa holkarna varje år så att fåglarna inte drabbas av ohyra. Holken kan också bli så full av bomaterial att ingen mera får plats. Skyddsplåt runt ingångshålet Ingångshålets diameter är viktig. Ett litet hål garanterar småfåglar häckningsfred, då större arter inte kan tränga in och konkurrera ut dem. Det är bra att förse hålet med skyddsplåt för att förhin- SKOGSBRUKET 3/2011 Foto: John Deere dra att ekorrar och andra rovdjur förstorar det och tar sig in och äter ägg eller ungar. Holken får aldrig förses med sittpinne för fåglarna. Upphängning med rep Du ska inte spika fast holken i trädet. Rep runt holken och trädet är den bästa metoden. En närbesläktad metod är att fästa repet runt spikar på holken sidoväggar i stället för runt holken. Repet bör vara av hållbart material som inte murknar. M Vanliga holkfåglar • Om du sätter upp en blåmesholk i ett träd, kommer du ganska säkert att få holken bebodd. Det viktigaste är att ingångshålet inte är större än tre centimeter. • talgmesholkar passar bra även åt svartvit flugsnappare. Det händer ofta att flugsnapparen kört bort talgmesen och övertar dess bo. • För sädesärlan räcker det med att spika upp en brädstump under takutsprånget på uthuset eller under bryggan. • Knipa och skrake är lätta att få in i holkar. De är mycket försiktiga och ofta kan en holk vara bebodd utan att fåglarna ger sig till känna. M Text och foto: Gerd Mattsson-Turku SKOGSBRUKET 3/2011 Den vandrande skogsmaskinen finns i Punkaharju på skogsmuséet Lusto. Den vandrande maskinen finns nu på museum I början på 1990-talet presenterade Timberjack en vandrande skogsmaskin. Maskinen, Plusjack, kom inte längre än till prototypstadiet. Marknaden var inte ännu mogen för något så revolutionerande som en skogsmaskin som i stället för att köra tog stora kliv. Prototypen visade ändå klart fördelarna med en maskin utan hjul. Den är skonsam mot miljön och klarar sig bra i brant och ojämn terräng och den kan röra sig i alla riktningar och svänga runt på platsen. Den vandrande skogsmaskinen finns nu i Punkaharju på skogsmuséet Lusto. Den hör till den permanenta utställningen med skogsmaskiner från 1900-talets början. M 29 KÖP & SÄLJ På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: • Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749 • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. – Den här nya spelplatsen är super! Här är det massor med utrymme för både dans och brudar! “Skog är en dyrbar egendom som många glömmer bort att försäkra.” Aktia Skogsförsäkring Med skogsförsäkringen kan du försäkra de flesta normala risker som kan förekomma på din skogsmark. Försäkringen omfattar både trädbeståndet och plantbeståndet. Läs mer om vår skogsförsäkring på www.aktia.fi. Försäkring beviljas av Aktia Skadeförsäkring Ab Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 30 Ser en människa i varje kund. SKOGSBRUKET 3/2011 Snöskor har ersatt skidor Skogsfackmän har de två senaste vintrarna blivit flitiga användare av snöskor. De har så gott som helt ersatt skidor. – Den här vintern har jag använt snöskor sedan årsskiftet, säger Jan Wasström på Metsäliitto. Jag brukar ta fram dem när snödjupet blir en halv meter. Som nybörjare trodde jag att jag inte skulle ha någon nytta av dem i lös snö, men breda modeller bär bra. Med en halv meter lös snö, sjunker jag ner bara 25 centimeter. Enligt Wasström är det inte tungt att gå med snöskor och de tar heller inte ner på farten. – Visst är det tyngre än att gå på en plogad väg, men utanför vägen har man inget att göra i dagens läge utan snöskor. Skidorna har de flesta lämnat. I utförsbackarna går det för fort med skidor och stavarna binder båda händerna. Många har den uppfattningen att man är tvungen att gå bredbent med snöskor, men enligt Wasström är det här en fel uppfattning. – På hårt underlag behöver man gå lite mera bredbent, men inte i snö. Med en gammaldags skidbindning på snöskorna kan man använda vilka slags stövlar som helst. Remmen spänns runt hälen. Tredubblad försäljning av snöskor Mikko Söderling som är vd på Uittokalusto uppger att de i vinter har tredubblat sin försäljning av snöskor till skogsorganisationer och skogsbolag. Alposet säljer vi mesta av, säger Mikko Söderling. Alposet är gjord för finska förhållanden. Snöskorna är av plast med ordentliga bindningar. Vi säljer något mera av den modell som har SAS-bindning, dvs. den modell som finska armén använder. M Text: Gerd Mattsson-Turku Det är inte tungt att gå med snöskor och de tar heller inte ner på farten. Röjning med snöskor Röjning vintertid på skare med snöskor går lika snabbt, egentligen lite snabbare, än röjning på barmark. Det visar en undersökning i Sverige. öjarna som medverkade i undersökningen var i början lite skeptiska till att röja med snöskor, men efter att bärigheten blev bättre och vanan att röja med snöskor förbättrades, blev de positivt inställda till att röja vintertid. Röjarna som deltog i undersökningen tyckte att bärförmågan var bra i kramsnö och drevsnö, men absolut bäst på skarsnö. R SKOGSBRUKET 3/2011 De hade delade meningar om bärförmågan i lös snö. Anledningen till att det gick något snabbare att röja vintertid kan vara att det är lättare att ta sig fram när det inte finns någon undervegetation och att det är lättare att få en överblick av plantskogen då lövträden inte hade några blad. M 31 info Föreningen för Skogskultur år 2011 Föreningens styrelse för år 2011 är: • Ordförande Anders Portin • Viceordförande Greger Erikslund • Barbara Alm • Lars Simell • Roger Turku Tyngdpunkten i verksamheten är att förvalta för- • Suppleanter Guy Nyberg, Kåre Pihlström och Annikka Selander eningens tillgångar väl och möjliggöra informa• Sekreterare Nina Jungell tion om skogsnäringen bl.a. genom: • Kassaförvaltare Guy Karlsson • Utgivandet av tidskriften Skogsbruket • Information till skolor och unga Genom att bli medlem kan även Du stöda verk• Stöd till annan skoglig information samheten. Medlemsavgiften är endast 9 € per år. • Stipendier och reseunderstöd Kontakta då föreningens sekreterare. Föreningen för Skogskultur, som senaste år fyllde 100 år, har enligt stadgarna ”till syfte att främst inom svenskbygden i Finland verka för ett allsidigt befrämjande av skogsbruket och speciellt skogskulturverksamheten”. från Föreningen för Skogskultur Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral, Kvarngatan 15, 65100 VASA, [email protected], tfn 040-5321165
© Copyright 2024