Skogsbruket Så mäter du ut 9|2012 bästa priset för din skog Tjernobylspår i aska Kemisk knäck åt knäckesjukan I trollskog växer 140-åriga träd Skogsbruket 9|2012 du ut Så mäbätestra priset för din skog i detta nummer pår i aska Tjernobyls kesjukan äck åt knäc Kemisk kn xer 140-åriga träd vä I trollskog 8 RADIOAKTIV ASKA Aska av torv eller skogsbränslen kan fortfarande innehålla radioaktiva ämnen från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl för 25 år sedan. Det finns dock ingen orsak att begränsa hanteringen av askan. 10 HENNINGS TROLLSKOG Henning Westberg på Kimitoön värnar om sin 140-åriga skog. Den ingår i Metso-programmet. 12 RADIKAL OMSTÄLLNING Fiskarskoncernen säljer allt virke från förstagallringar som energived. 16 HAN KNÄCKER KNÄCKESJUKAN Harald Svens i Vörå bekämpar asp på kemisk väg – med gott resultat. 20 DIKA INTE I ONÖDAN! Det kan vara onödigt att iståndsättningsdika virkesrika torvmarksskogar. 22 SÅ JOBBAR PROFFSRÖJAREN Jari Sutinens arbetsuppgifter varierar enligt årstiden. 24 UPP TILL BEVIS! Möt chefredaktör Johnny Sved i skogen. OMSLAGSBILD: RODEO 2 Skogsbruket 9/2012 6 FOTO: PIXMAC Be en fackman räkna ut vad skogen är värd om du tänker sälja. Det kan också löna sig att stajla den. 10 FOTO: siv karlsson RÄTT PRIS FÖR SKOGEN 16 Foto: JOHNNY SVED 6 Skogsbruket LEDAREN 12.9.2012 OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 9/2012 . SEPTEMBER . ÅRGÅNG 82 www.skogsbruket.fi Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF NORRA JÄRNVÄGSGATAN 21 B 00100 HELSINGFORS tfn 029 432 6000 [email protected] Redaktion Chefredaktör Johnny Sved tfn 0400-967 648 Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 0500-718 256 Tf. redaktionssekr.Peter Nordling tfn 050-559 5778 Redaktör Maria Lindén tfn 0400-327 159 Medarbetare Helena Forsgård tfn 018-155 50 [email protected] Nina Jungell tfn 050-378 6954 [email protected] Marianne Palmgren [email protected] Siv Karlsson tfn 040-678 6689 [email protected] Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 [email protected] Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn 040-548 5316 [email protected] Adressförändringar och prenumerationer Johnny Sved tfn 0400-967 648 [email protected] Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 49 euro i Sverige 53 euro i övriga länder (moms 0 %) Halvårsprenumeration (6 nr) 30 euro i Finland 30 euro i Sverige 33 euro i övriga länder (moms 0 %) 0037-6434 ISSN Layout och Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos ombrytning Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå Tryckeri Tidningen trycks på Papper PEFC-certifierat papper VIKTIGT UPPDRAG VÄNTAR NYA FULLMÄKTIGE SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA i Finland väljer i september nya fullmäktige som tar över vid årsskiftet. Mycket har hänt inom skogsbranschen de senaste fyra åren och vi vet att stora förändringar är att vänta ännu under de kommande fyra åren. De fullmäktigeledamöter som nu väljs har ett stort och ansvarsfullt uppdrag framför sig. De ska lotsa sin förening genom en period av stora förändringar. I en allt liberalare omvärld gäller det för fullmäktige att göra tydliga prioriteringar för hur verksamheten ska utvecklas. Fullmäktige speglar skogsägarna och därför är skogsägarens röst viktig i valet. Valdeltagandet har traditionellt rört sig kring hyggliga fyrtio procent, hur det gick i år får vi snart veta men deltagandet kan mycket väl ha stigit. I princip all lagstiftning, som berör skogsbruket, genomgår som bäst någon form av förändring. Nya politiska riktlinjer ska implementeras och det sker delvis genom lagstiftning, delvis genom informationsstyrning och också genom budgetstyrning. De statliga organisationerna är ännu i omvandling efter att den lagstiftning som berör dem förnyades. Turen har nu kommit till skogsvårdsföreningarna och jord- och skogsbruksministern har dragit upp riktlinjer för förändringsarbetet. Inom föreningarna upplever man överlag att det ska gå att leva med de förändringar som målats upp. Förändringarna ska verkställas under kommande fullmäktigeperiod. Som det nu ser ut får skogsvårdsföreningarna större frihet om skogsvårdsavgiften ersätts med medlemsavgifter som föreningarna själva driver in. Hur stor friheten blir inom virkeshandeln är ännu en öppen fråga. Samtidigt kommer föreningarna säkert att möta större konkurrens inom rådgivning och skogsvård. Föreningarna jobbar med sina medlemmars bästa för ögonen. Fullmäktige är medlemmarnas representanter och ska ge svar på vilken service de förväntar sig av sin förening. De ska hitta en lämplig balans mellan rådgivning, tjänsteproduktion och förmedling av tjänster och på samma sätt mellan förmedling och direkt handel med virke och andra varor. Samtidigt ska tjänsterna prissättas så att föreningarnas ekonomi balanserar. Förändringarna sker i en lågkonjunktur när skogsindustrin går på sparlåga. Det betyder att mindre pengar rör sig inom skogsbruket, men också att det finns lite mera tid att anpassa sig till en ny situation. Skogsenergin växer ännu starkt och här kanske föreningarna med sin lokala anknytning kan bli en viktig och betydande spelare. JOHNNY SVED [email protected] Skogsbruket 9/2012 3 Kopieringspapper av halm I Kanada finns det långtgående planer på att bygga en cellulosa- och pappersfabrik som tillverkar papper av en råvarumix bestående av 80 procent halm och 20 procent virke. Prairie Pulp & Paper har redan gjort små mängder ”halmpapper” med lovande resultat. Målet är att producera klorfritt miljövänligt kopieringspapper. Det finns ännu inga exakta planer för var fabriken skulle byggas, men någonstans i delstaten Manitoba. • FOTO: PIXMAC Ryska sågverk höjer kapaciteten Världens längsta rotorblad S iemens har framställt 75 meter långa glasfiberarmerade rotorblad för vindkraftverk. Det är enligt företaget självt längst i världen. Det är NyTeknik som på sin webb plats skriver om rotorbladen, som i höst ska installeras i det danska nationella testcentret på norra Jylland. Den totala rotordiametern blir 154 meter och rotorbladens spetsar ska klara en hastighet på upp till 290 km/h. Bladen är framställda i ett enda stycke, vilket ger en mer robust och lättare konstruktion än om bladens skarvats ihop av flera mindre enheter. Lättare blad är viktigt eftersom hela vindkraftverket då kan klara sig med ett lättare och billigare torn, maskinhus och monteringsfundament. • I nvesteringarna i rysk sågverksindustri har ökat kraftigt i år, skriver woodnet. se. Detta leder till stora kapacitetsökningar. Under de senaste åren har bara enstaka större investeringar gjorts inom rysk sågverksindustri. Men i år har det vänt. Investeringarna har under året varit betydande. Fram till år 2016 kommer produktionskapaciteten att öka med 3,5 miljoner kubikmeter. Kapacitetsökningen kommer dels från nybyggda sågverk, dels från investeringar i befintliga sågverk. Många ryska sågverk moderniserar också sina såglinjer. • Miljonböter för olagligt gitarrvirke D en världskända gitarrtillverkaren Gibson tvingas böta 300 000 dollar sedan det visat sig att företaget använt virke som avverkats olagligt på Madagaskar vid tillverkning av sina instrument, skriver woodnet.se. Det var för två år sedan som den amerikanska myndigheten United States Fish and Wildlife Services genomsökte företagets lokaler i Nashville och beslagtog ebenholts och rosenträ från Indien och Madagaskar. Dessutom fann myndigheten bevis för att en anställd varnat för att import från Madagaskar var olagligt, men att företaget beställt timmer därifrån ändå. Utöver böteskostnaden mister Gibson det virke, till ett värde av 1,8 miljoner kronor, som beslagtogs vid utredningen. • Iranska kvinnor portas från universitet U niversitetet i Teheran tillåter inte längre kvinnor att studera skogsbruk, naturvård och matematik. Inför det kommande läsåret kungör 36 iranska universitet att sammanlagt 77 akademiska utbildningar är tillgängliga enbart för män, skriver Sydsvenskan. – Det finns ämnesområden som inte alls passar kvinnans natur, säger utbildningsrådet Abolfazl Hasani till den irans- 4 Skogsbruket 9/2012 ka nyhetsbyrån Rooz Online. Universitetet i Ahvaz stänger ute kvinnor från alla teknologiska kurser. Oljeindustrins universitet, som har flera utbildningsorter över hela Iran, kungör att man inte längre accepterar kvinnliga studenter. Orsaken sägs vara att kvinnliga ingenjörer inte får jobb, ett argument som avfärdas av kritikerna i Irans parlament och regimkritiker såväl inom som utom landet. – Detta är en del av regimens nya politik, där man försöker tvinga kvinnan tillbaka till hemmet eftersom man inte tolererar hennes närvaro i det offentliga rummet, säger Shirin Ebadi, iransk människorättsaktivist som fick Nobels fredspris 2003 och nu lever i exil i London. • FOTO: WIKIPEDIA Noaks ark J ohan Huibers i Nederländerna har byggt en ark med mått från Bibeln. Den är 300 alnar lång (140 meter), 50 alnar bred och 30 alnar hög. Huibers ser i första hand sin ark som ett sätt att berätta om sin kristna tro. Han är kreationist och vill med sitt projekt levandegöra skapelseberättelsen och arken så som den var för tusentals år sedan. – Jag är inte predikant, utan snickare och predikar med min båt, säger han. Det tog nästan fem år att bygga arken och den öppnades i somras. Den ligger vid floden Merwede, ett par mil söder om Rotterdam. Det har gått åt 6 000 kubikmeter tallvirke till bygget. Arken är byggd av virke från Sverige, skriver woodnet.se. • Troll på jakt V FOTO: PIXMAC i börjar vänja oss vid jägarnas kamouflagekläder. De mest extrema har hittills varit lövkamouflagen, men nu kommer nästa generation kamougflagekläder. De nya kamouflagekläderna består av ett grovmaskigt nät och i nätet är trådar fastknutna enligt samma princip som trådarna i en rya. Trådarna är tillverkade av polypropylengarn, vilket innebär att de inte suger i sig vatten. Garnet är behandlat mot mögel och gnistor. Tillverkaren Swedteam uppger att kamouflagekläderna är totalt ljudlösa och prasselfria. • Flugrika älgar Attackerade får skickar sms I S nart kommer schweiziska får att kunna skicka ett sms till sina ägare när de blir hotade eller attackerade av vargar, skriver atl.nu. Det blir allt vanligare med vargattacker på får i Schweiz. Det har fått en schweizisk biolog att ta fram ett halsband som känner av om fårens hjärtfrekvens ökar under en längre period. Halsbandet är utrustat med ett mobilchip som vid ökad hjärtfrekvens ringer eller sms:ar en varning till fårägaren. Prototyper har testats på får som blev skrämda av en varghund. Testerna visade att fårens hjärtan slog nästan tre gånger fortare när fåren kände sig hotade eller blev skrämda. Ett annat alternativ som diskuteras är ett halsband som ger ifrån sig ett högt ljud eller sprayar illaluktande doft för att skrämma vargen. • genomsnitt finns det 10 600 älgflugor på en älgtjur, 3 500 på en älgko och 1 700 på en älgkalv, skriver Jaktjournalen, och hänvisar till en avhandling av Tommi Paakkonen. Paakkonen har undersökt 23 älgskinn. Mest älgflugor hittade han på en älg från östra Finland, 17 500 stycken. Trots att älgar bär på stora mängder älgflugor verkar detta inte påverka djurets välbefinnande. Detta konstaterades genom blodprov på älgar med och utan älgflugor. Älgflugan kom till Finland från Ryssland i början av 1960-talet. • Skogsbruket 9/2012 5 Så får Om du planerar att sälja skog, lönar det sig att be en fackman räkna ut vad den är värd. För att höja värdet kan du stajla skogen. När det gäller att värdera skogen är skogsbruksplanen till stor hjälp, under förutsättning att den inte är äldre än 3–5 år och att avverkningar som blivit utförda efter det finns bokförda. Lita inte enbart på köparens värdering. Han vill ju köpa så billigt som möjligt. Det blir allt vanligare att dödsbon säljer skogen, eftersom det är lättare att dela pengar än en skogsfastighet. Skog som ägs av dödsbon blir tyvärr ofta orsak till att syskon och släktingar kommer i gräl. Delägarna har olika åsikter om hur skogen ska skötas och det räcker med att en delägare motsätter sig en avverkning för att den ska bli ogjord. Ett alternativ är att bilda en samfälld skog. Då får delägarna i dödsboet andelar i den samfällda skogen och dessa går att sälja. Beslut fattas som majoritetsbeslut. Säljaren kan välja vem han säljer sin skog till. Många har starka känsloband till skogen och vill att den även i fortsättningen ska skötas väl. Då är det vanligt att någon i grannskapet med välskötta skogar får köpa den. På motsvarande sätt finns det köpare som en säljare absolut inte säljer till, även om priset denna erbjuder kan vara det högsta. HÖJ VÄRDET Med ganska små insatser kan du höja värdet på din skogsfastighet. Snygg skog betyder bättre betalt. Homestyling, dvs. att piffa upp bostaden inför försäljning, blir allt vanligare för att få ut ett högra pris. I tv kan vi se program som visar vad en bostadsägare kan åstadkomma för ett par tusen euro. I Sverige har stajlingen nått skogen – skogsstajling. Enligt Skogssällskapet, som på senare år har börja arbeta med skogsstajling, kan stajlingen höja priset på en skogs- 6 Skogsbruket 9/2012 du rätt pris för skogen fastighet med upp till 25 procent. Skogssällskapet ger i sin kundtidning Skogsvärden några säkra tips för skogsstajling: • Kanthugg skogsvägar. Spekulanten åker nästan alltid bil när han tittar på skogen. Lövträd och buskar som hänger över vägen och över bilen ger ingen bra känsla. • Vägarna. Grusa och sladda skogsvägar. • Ladorna. Röj runt alla ekonomibyggnader, också runt den förfallna ladan som du skäms över. Även om bygganden är dålig är det bättre att lyfta fram den. • Vackra vatten. Vatten höjer värdet. Öppna vyer ut till vatten och även en vacker utsikt från en höjd. • Uppdatera skogsbruksplanen. En gammal skogsbruksplan kan skrämma spekulanter. Om spekulanten tror att det finns skog på en yta där den saknas och redan är huggen, får förtroendet sig en törn. • Underhåll rågångarna. En spekulant vill inte genast få problem med gränserna, eventuella gräl med grannar och lantmäteriprocesser med att reda ut gränser. • Ordna avtal. Visa konkret att här finns ett jaktavtal, här ett vägavtal osv. Köparen vill ha papper på vem du pratat med, vad ni avtalat om och hur lång uppsägningstiden är. • Vilt. Ordna med matning för att locka vilt. EXTRA INKOMSTER Utred om du kan få extra inkomster genom skogsköpet i form av till exempel vindkraft, grustag, jakt och fiske, byggrätter mm. Hur mycket kan du själv arbeta i skogen? Hur mycket tid har du till ditt förfogande? Mindre planteringar och förröjning inför avverkningar hör till de lättaste skogsarbetena. För plantering behöver du som arbetsredskap bara ett planteringsrör och för förröjningen en röjsåg. Vid förröjningen röjer du ner småträd närmast de träd som avverkningsmaskinen ska ta bort. Det behövs inga förkunskaper. Plantskogsröjning kräver däremot att du vet vilka trädslag som ska sparas och hur glest du ska röja plantskogen. Möjligheten att ta ved ur egen skog har för många nya yngre skogsägare varit en viktig morot för att bli skogsägare. Detta gäller speciellt mindre skogsfastigheter på mindre än 10 hektar. Också känslan kommer in, vad är det värt att kunna vandra runt i egen skog? Få saker är mera avstressande än att vandra i skog. Att ömt vårda sin skog och se den växa har ett stort värde för många skogsägare. • Kom ihåg TEXT: GERD MATTSSON TURKU Efterfrågan på skogsfastigheter är större än utbudet. Allt fler köper skog för andra ändamål än för att få pengar från virkesförsäljningar. Det finns köpare som betalar upp till trettio procent över det pris som skogen egentligen är värd sett till virkeskapitalet och avverkningsmöjligheterna. I fjol bytte omkring 3 300 skogsfastigheter ägare och över hälften av dem var över 10 hektar. Så här stor har den andelen inte varit på hela 2000-talet. I statistiken ingår enbart skogsfastigheter med obebyggd skogsmark. Priset på skogsmark har stigit kraftigt vid sydkusten. Från 2010 till 2011 steg priserna i genomsnitt med 35 procent. Medelpriset var 4 544 euro per hektar 2011. Enligt en expert, som Skogsbruket talat med, gör osäkerheten på aktiemarkanden att folk med löst kapital väljer att investera i skog. En annan orsak är att det finns personer som vill komma med i jaktlag och som vill använda sin skog för egen och familjens rekreation. Alla vill inte spela golf. • Text: Gerd Mattsson-Turku FOTO: PIXMAC Skogspriserna rusar Se till att det finns ett färskt gravationsbevis. I gravationsbeviset finns gällande inteckningar för skogsfastigheten och även rätt till vägar och samfälligheter. Gravationsbevis fås hos lantmäteribyrån. Köparen vill alltid ha en ”ren fastighet”, så om du bara säljer en del av skogsfastigheten ska du flytta över inteckningar till den del du blir kvar med. Gör detta i förväg. Se till att du kan uppvisa en färsk lagfart som visar vem ägaren eller ägarna är. Med en fullmakt kan dödsboet ge en dödsbodelägare eller en utomstående rätt att sälja skogsfastigheten. Köpet ska undertecknas av ett officiellt köpvittne. Den som köper skog kan dra av 60 procent av anskaffningsutgiften i form av skogsavdrag. Som anskaffningsutgift räknas förutom värdet på trädbeståndet och skogsmarken även bl.a. överlåtelseskatt, ersättning till köpvittne och utgift för lagfart. Skogsbruket 9/2012 7 Tjernob FOTO: VAPO Förbränning av skogsbränsle och torv kan ge aska som innehåller det radioaktiva ämnet cesium-137 och naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Brist på torv i vinter Många kraftverk tvingas i vinter använda stenkol i stället för torv. Det skapar tryck på priset för el och fjärrvärme trots att priset på stenkol sjunkit med närmare 40 procent på ett år. De flesta kraftverk är byggda för att samköra skogsbränslen och torv. Om torven inte räcker till är alternativet för de flesta kraftverk att använda stenkol. Enligt Tage Fredriksson på Bioenergia ry kan skogsbränslen oftast inte helt ersätta torv. I stället behövs det ett annat energitätare bränsle, t.ex. stenkol, för att få ut den effekt som behövs. Torven hjälper också till att hålla pannorna renare och det medför ett mindre underhållsbehov. – En panna som byggts för samkörning av skogsbränslen och annat kan ta skada av att köras enbart med skogsbränslen på grund av ökad korrosion i eldstaden. Kraftverken vill mycket ogärna ersätta torv med stenkol, då det blir dyrare att producera värme och elektricitet med stenkol. När det bränsle som används för produktion av t.ex. fjärrvärme stiger, betyder det att täckningsbidraget för fjärrvärmen minskar och att det finns tryck på att höja priset på fjärrvärme. HÄLFTEN MINDRE TORV Vapo, som producerar det mesta av den torv 8 Skogsbruket 9/2012 som används i Finland, uppskattar att torvproduktionen i år stannar vid mindre än hälften av målet, som är 20 miljoner kubikmeter. Avtalskunder har redan blivit kontaktade och underrättade om den ovanliga situationen. För att hjälpa upp situationen i någon mån höjde Vapo redan i juli det pris som betalas till entreprenörerna som lyfter upp torven. Vapo har för närvarande omkring 45 000 hektar torvmark för torvproduktion. ALHOLMENS KRAFT BYTER BRÄNSLE På Alholmens Kraft i Jakobstad uppskattar vd Roger Holm att biokraftverket bara får hälften av den torv som behövs i vinter. – Vi söker ersättande bränslen. I första hand vill vi naturligtvis ha skogsbränslen och övriga vedbaserade bränslen. Högst troligt kommer vi även att öka användningen av stenkol under kommande vinter. – Priset på stenkol har sjunkit radikalt. När jag tillträdde som vd sommaren 2011 kostade ett ton stenkol 130 dollar. I dag är priset 95 dollar. Tillgången på skogsbränslen går inte att öka i alltför snabbt takt. Kvistar och toppar ska torka minst en sommar innan de bränns och stubbar helst två somrar • Text: Gerd Mattsson-Turku Energiproducenter som eldar med torv eller skogsbränsle kan erhålla aska som innehåller cesium-137 från Tjernobylolyckan eller naturligt förekommande radioaktiva ämnen i marken. Nedfallet från Tjernobylolyckan varierade stort i olika delar av landet. Aska som uppkommer vid förbränning av stenkol, åkerbiomassa, skogsindustrins biprodukter kan innehålla radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetscentralen STUK har direktiv med åtgärdsgränser för att begränsa den strålningsexponering som orsakas av bland annat askans radioaktivitet. I detta direktiv är åtgärdsgränsen den effektiva dos som fås utöver dosen från radioaktiviteten i marken. Åtgärdsgränsen för arbetstagares exponering till följd av askhantering är 1 millisievert per år (effektiv dos). Eventuellt överskridande av åtgärdsgränsen bedöms med hjälp av aktivitetsindex. Aktivitetsindexet beräknas utifrån de uppmätta aktivitetskoncentrationerna av radioaktiva ämnen i t.ex. aska eller torv. Om aktivitetsindexet är större än 1, ska verksamhetsutövaren med hjälp av utredning visa, att åtgärdsgränsen för materialet ifråga inte överskrids. Om aktivitetsindexet är mindre än eller lika med 1, sätts inga begränsningar på askhanteringen med tanke på radioaktivitet och askan kan för radioaktivitetens del placeras på en övervakad avstjälpningsplats utan särskild utredning. SKOGSBRUKET har ställt några frågor till inspektör Siiri-Maria Aallos-Ståhl på Strålsäkerhetscentralen. 1. Kan personer som hanterar aska från förbränning av flis gjord av kvistar, toppar och stubbar få överstora stråldoser och likaså personer som hanterar aska av torv? I princip, men i aska av skogsbränslen är aktivitetskoncentrationerna i praktiken alltid under åtgärdsgränsen, vilket betyder att aktivitetsindexet är mindre än 1. Därför är strålningsexponeringen så pass liten att det inte finns några skäl att begränsa hantering av sådan aska. obylrester i aska som kommer från torvens ytlager. När det gäller aska av skogbränsle så överskrids aktivitetsindexet nästan aldrig. 4. Var i Finland innehåller torv och träd mest radioaktiva ämnen? För det mesta där nedfall från Tjernobyl var störst. – Det finns skäl att bestämma bränntorvens radioaktivitet särskilt då den torvmosse som tas i bruk för torvproduktion är större än 50 hektar, säger inspektör Siiri-Maria Aallos-Ståhl på Strålsäkerhetscentralen STUK. 2. Vilka är följderna av Tjernobylolyckan? Cesium som finns i torvaska och aska av skogsbränslen kommer för det mesta från Tjernobylolyckan och bara en liten del av cesium är från kärnvapenprov från 1950och 1960-talet. Direktiv gällande hantering av torvaska och aska av skogsbränslen är uppsatta särskilt efter Tjernobylolyckan. 5. I Finland byggs i försökssyfte skogsvägar med aska från biokraftverk som byggnadsmaterial? Är detta någon hälsorisk? Största delen av aska av skogsbränslen har aktivitetsindex mindre än 1, vilket betyder att åtgärdsgränsen inte överskrids. I några enstaka fall kan torvaska ha aktivitetsindex större än 1, men eftersom skogsvägar används rätt så lite av en och samma människa, finns det ingen hälsorisk. Det finns därmed ingen orsak att begränsa användning av aska i byggande av skogsvägar. • Text: Gerd Mattsson-Turku 3. Borde personer som jobbar med dylik aska skydda sig på något sätt och borde arbetsgivaren låta undersöka strålningen i askan? Det finns skäl att bestämma bränntorvens radioaktivitet särskilt då den torvmosse som tas i bruk för torvproduktion är större än 50 hektar eller då den årliga produktionen överstiger 20 000 m3. Bränntorvens radioaktivitet borde då mätas på den aska Fakta om nedfallet från Tjernobylolyckan Än i dag ökar Tjernobylnedfall finländarnas stråldos, men mängden är bara en hundradel av den årliga 4 millisievert stråldosen. I samband med olyckan steg stora mängder radioaktiva ämnen med explosionens och brändernas kraft upp till över 1 000 meters höjd. På denna höjd blåste vindarna först mot Finland, Sverige och Norge. Då luftströmmarnas riktning senare skiftade transporterade vindarna radioaktiva ämnen också till andra platser, främst till mellersta Europa. En del av de radioaktiva ämnena sjönk ner till marken på grund av gravitationens kraft, men en betydligt större del spolades ner med regnet. Regnens mängd och styrka varierade stort i olika delar av Finland och därmed varierade även mängden radioaktiva ämnen som kom ner till markytan. Siffrorna i kartan visar nedfallet år 1987. Därefter har strålningen minskat p.g.a. radioaktivt sönderfall av cesium med cirka 2,3 procent per år och till hälften av den ursprungliga mängden efter 30 år. Cesium har halveringstid på 30 år. Karta: STUK Skogsbruket 9/2012 9 Träden är långa och bottenskiktet är frodigt och täckt av djurstigar. Henning Westberg mäter den största granen på området och konstaterar att måttbandet visar 250 cm. Han värnar om 140-årig trollskog Redan i unga år var Henning Westberg på Kimitoön mån om att hans far inte skulle ta virke från det speciella skogsområde som var omringat av bergsbranter. Sedan tre år tillbaka ingår Hennings trollskog i Metso-programmet. Flera kubikmeter stora granar, fyrtio meter höga bergsbranter och en lugn känsla möter oss då vi stiger in i en av skogarna i Vestlax by. Kontrasten mot det traditionella ekonomiskogsbruket är påfallande. Man kan lätt föreställa sig hur skog i naturtillstånd ser ut. 10 Skogsbruket 9/2012 I luckor, som bildats av vindfällen, har nya plantor dykt upp och de omges av träd som kan liknas vid jättar. – Skogsbruksplanen säger att beståndet är 140 år, men jag skulle gissa att många träd är åtminstone 150 år gamla, berättar skogsägaren Henning Westberg. Som äldre kan jag fortfarande inte riktigt sätta fingret på vad som gör området unikt, men vid avverkningsplaneringarna har det alltid gjorts en lov runt beståndet. GIGANTISKA TRÄD Många träd är mellan tre och fem kubikmeter stora och beståndet innehåller enligt skogsbruksplanen över 500 kubikmeter vir- ke per hektar och är från naturskyddssynpunkt värdefullt. – Vid en avverkning är redan två kubikmeters granar riktigt stora. Vid förnyelseavverkningar är träden vanligtvis en halv kubikmeter, så skillnaden är nog ganska stor, säger Henning Westberg med ett leende. Marken är kalkhaltig lund och man kan lätt föreställa sig att området svämmar över av blommor om våren. Marken är inte heller senare på året kal, så som ofta i täta granskogar, utan det finns ett grönt och frodigt bottenskikt. Genom beståndet rinner dessutom en liten bäck, som ännu mer förstärker känslan av att vi befinner oss i en annan värld. Rännilen som rinner genom området förstärker känslan av trollskog. VIKTIGA NATURVÄRDEN Området har alltid haft en speciell betydelse för Henning Westberg, även om han aldrig riktigt kunnat förklara varför. – Det har varit viktigt för mig att skogen hålls orörd. Att äga skog är någonting annat än att till exempel bruka jorden. Det finns ingen möjlighet att själv skörda det som du sått i och med att omloppstiderna i skogen är så långa, säger han. Medan ekonomiskogarna på den totala arealen om 160 hektar växtlig skogsmark har skötts enligt de rådande rekommendationerna har Hennings trollskog förblivit orörd. – Alla ska ha rätt att leva, djur, fåglar och insekter. I vintras trivdes hjortarna ypperligt här eftersom det täta kronskitet minskade på snömängden. Dessutom trivs skogsfåglarna runt våtmarken som finns inom det fredade området. Ibland har jag till och med sett tjädrar, som annars är sällsynta här på Kimitoön, säger Westberg. Med bävan gick han upp för stigen som leder till det i dag fredade området efter att julens storm hade härjat. Som tur var hade stormen fällt endast en handfull träd. – Jag var riktigt orolig för vad stormen kunde ha ställt till med. Marken var ju så mjuk efter den våta hösten. Tur att träden var starka. TANKEN PÅ METSO FÖDDES Det frodiga skogsbeståndet finns rätt långt bort från skogsbilvägen och troligtvis är det inte så många som hittar hit. – Jag trodde i ett skede att alla skogsägare har dylika områden, men i något skede insåg jag att området är speciellt. Eftersom det stod klart att beståndet inte ska avverkas mognade tanken på att freda området. – Jag var till att börja med väldigt skeptisk till Metso. Jag ville absolut inte att jag med tvång måste freda någonting utan ville göra det av egen vilja, berättar Westberg och tillägger att tvångsåtgärder som Natura sällan för någonting gott med sig. Efter ett besök hos den lokala skogsvårdsföreningen kom bollen i rullning och det stod snabbt klart att kriterierna för Metso uppfylls. – Skogsfackmannen vid skogscentralen tyckte att skogen var mycket fin. Fredningsprocessen gick snabbt så fort projektet kom igång. Totalt är 11,4 hektar fredat i dag och det ångrar jag inte, säger Henning Westberg belåtet. HOPPAS PÅ FORTSÄTTNING Trollskogen har stått orörd under åtminstone två generationer och framtiden är tryggad för åtminstone sju år framåt. Värderingarna ärvs ofta till nästa generation och Henning Westberg är rätt så säker på att hans son Henrik också kommer att värna om den gamla skogen. – Valet är förstås ägarens, men nog tycker jag mig se ett intresse för att bevara det jag sparat. Jag är rätt säker på att Henrik kommer att fortsätta fredningen av det unika området och jag hoppas att det förblir orört under en lång tid framöver. • TEXT OCH FOTO: SIV KARLSSON Skogsbruket 9/2012 11 Massa Bästa receptet för klenvirke? Konkurrensen om virke ökar. En orsak är utbyggnaden av värmekraftverk som producerar el och värme. Allt fler av dem använder skogsbränslen och i allt större omfattning. Förstagallringar och iståndsättning av ungskogar där röjningen försummats är intressanta energivedsobjekt och de kommer att öka i betydelse. Avverkningsmaskinerna utvecklas och det gör att man kan flytta fram avverkningarna till klenare skogar och ändå få lönsamhet. För närvarande finns det inga större motsättningar mellan skogsindustrins behov av virke och energisektorns behov av skogsbränsle. Men en kall vinter när cellulosaindustrin går för fullt är situationen en annan. I vinter kan konkurrensen också hårdna som en följd av den regniga sommaren då torvproduktionen blev bara en bråkdel av det normala. JÄMFÖR PRISER OCH VOLYMER Frågan om du ska sälja virke från en förstagallring som massaved eller som energived kan bli aktuell redan i höst. Virkesköparen vill kanske också ge en offert som bara omfattar energived. Det här kan vara en bättre affär än att sälja enbart massaved från förstagallringen. Du ska jämföra priserna och de uppskattade avverkningsvolymerna och göra ditt beslut utgående från dem. Ett lägre pris per kubikmeter kan kompenseras med en större avverkningsvolym. Kemera-stödet, som betalas för iståndsättning av ungskogar, höjer också priset. Var observant när du jämför priser så att priserna per volymenhet är angivna i samma måttenhet. Rotpris är säkrare än leveranspris, det ändras inte. Om du säljer på leverans får du senare en räkning för avverkningen och skogstransporten. • NYTT VIRKESSORTIMENT Grot och stubbar från förnyelseavverkningar och klenvirke från ungskogar och förstagallringar är de vanligaste skogsbränslena. Virke från förstagallringar kan tas tillvara både som massaved och som energived eller enbart som energived. För skogsägare är energived ett relativt nytt virkessortiment, som prismässigt i vissa situationer kan konkurrera med massaved. För skogsägaren är det bra med många virkessortiment. 12 Skogsbruket 9/2012 Kåre Pihlström, som är skogschef på Fiskars Oyj Abp, berättar att den här radikala omställningen fick sin början då Ekenäs Energi hade behov av att få tillgången på energived tryggad under alla årstider. – Energibolagen behöver buffertlager med bra energived som är lättillgängliga i alla fören. Flisentreprenörerna ska kunna köra i skytteltrafik mellan lagren och förbrukningsstället och avståndet får inte vara för stort, upplyser Pihlström. KVISTARNA BLIR KVAR – Förstagallringarna sker maskinellt och under barmarksperioderna utförs stubbehand- FOTO: KÅRE PIHLSTRÖM Foto: John Deere Fiskarsbolaget med över 15 000 hektar skog har valt att sälja allt virke från förstagallringar som energived. savedblir bränsle ling på alla gallringsytor. Skillnaden jämfört med en traditionell förstagallring är att avverkningsmaskinen tar träd ända ner till 3–4 centimeter i toppdiameter. Därmed har vi också mindre att förröja. – Virkesuttaget ökar med i genomsnitt 20 procent. Allt virke, som tas ut, kvistas i skogen, så vi för inte bort näring från skogen. Den mesta näringen finns i barr och löv. Utseendemässigt ser det snyggare ut i gallringsskogen då även klenare träd tas tillvara. I annat fall hade de förröjts och blivit kvar i skogen, säger Pihlström. LÖNSAMT ÄVEN UTAN KEMERA-STÖD Både avverkningen och skogstransporten blir billigare då man inte behöver skilja mellan olika massavedssortiment. Allt virke kan läggas i samma hög på avlägget. Det gör avlastningen snabb och mindre utrymmeskrävande. – För granmassaveden har det dessutom den fördelen att vi inte behöver bekymra oss om att få den färsk till fabrik. – Energibolaget betalar ett högre pris för den här energiveden som ju är grövre och av bättre kvalitet än genomsnittet, säger Pihlström. Ur bolagets synvinkel är det ett måste att ha tillgång till energived, flis, i alla situationer. Vi kör energiveden till terminaler som finns intill större vägar. – Nettot från förstagallringar har blivit något bättre trots att Fiskars som aktiebolag inte får Kemera-understöd. Våra gallringsskogar är skötta från plantskogsstadiet så förröjningen är därmed också lättare och blir billigare. minaler vid vägar. – Det motsvarar närmare 10 000 fliskubikmeter, säger Roald von Schoultz, vd för Ekenäs Energi. Behovet av flis är på årsnivå 200 000 fliskubikmeter efter att den nya pannan i Karis tas i bruk i november. Vårt buffertlager består både av flisat och oflisat virke. Virket i buffertlagret är av bättre kvalitet än genomsnittet. Det är grövre och en stor del är av massavedsdimension. Enligt Schoultz är tillgången på energived god för närvarande. – Vi har avtal med fyra olika leverantörer. Tillsvidare tar vi inte emot stubbar, men det är inte otänkbart att vi i något skede går in för det i Karis. • BUFFERTLAGER NÖDVÄNDIGT Ekenäs Energi har ett buffertlager med energived, både i egna terminaler som omfattar omkring 4 000 fastkubikmeter och i ter- TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Skogsbruket 9/2012 13 Kickstarta tillväxten med första gallring Första gallring är en investering i skogskapitalet. Vill du maximera dina skogsintäkter, gör då en tidig gallring. FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Första gallring betyder att du för första gången kan räkna med inkomster från beståndet. Nu är plantstadiet förbi. En tidig gallring går ut på att ta tillvara stammar som med tiden skulle dö av exempelvis trängsel, eller svamp- och insektangrepp. Nu formas beståndet till önskvärt stamantal och trädslagsblandning. Efter gallringen ligger fokus på de kvarvarande stammarnas tillväxt. Det är dags för första gallring när trädkronorna i beståndet börjar växa in i varandra. Kolla dessutom hur stora trädens kronor är. De gröna tallkronorna ska utgöra 40 procent av trädets längd. För gran och björk är motsvarande siffra hälften av trädets längd. När träden får det för trångt krymper trädtopparna och tillväxten hämmas. 14 Skogsbruket 9/2012 En tredjedel bort Eftersom en tidig gallring ger virkesintäkter ska en anmälan om användning av skog lämnas till Skogscentralen senast två veckor innan arbetet kör igång. – Skogsägare erbjuder mig relativt mycket första gallringar, berättar anskaffningsförman Henrik Blomqvist från Stora Enso. Han har Lovisa som sitt anskaffningsområde. Blomqvist tillägger att i bästa fall kan skogsägaren räkna med 10–14 euro per kubikmeter vid en första gallring. Avverkningsuttaget måste röra sig runt 50 kubikmeter per hektar för att åtgärden ska vara lönsam för skogsägaren. Vid första gallring avlägsnas ungefär en tredjedel av trädbeståndets volym. – Det finns inga praktiska eller ekonomiska skäl att utföra en försiktig första gallring. Följande gallringsbehov infinner sig väl snabbt, kanske redan om ett par år. Det är en annan femma om den första gallringen också är den första skogsvårdsåtgärden i beståndet. Då måste man gå försiktigt fram, annars är stormskador att vänta. En nygallrad skog är känslig innan träden anpassat sig till det nya ljusa och blåsiga klimatet. Mer klirr i kassan Blomqvist listar upp några viktiga åtgärder som leder till mera klirr i kassan redan under första gallringen. – När plantbeståndet är mellan en och två meter, röj då bort allt lövsly. Därefter, när beståndet har nått 4–5 meters höjd, kolla att det finns tillräckligt med utvecklingsdugliga plantor i beståndet. Om det nu finns luckor på ytan, låt luckorna vara och komplettera inte med nya plantor. – Det kommer att växa lövträd i luckorna.När stammarna är 12–14 meter är beståndet redo för första gallring. Ifall skogsägaren gett träden utrymme att växa i plantskogsstadiet kan första gallringen senareläggas. Då duger flera av de avverkade stammarna till massaved. Blomqvist påminner att eftersatt röjning aldrig kan ersättas med en tidig gallring. När man gallrar en ovårdad skog är gagnvirket klenare och kostnaderna för avverkningen högre. – Om du inte röjer din skog blir första gallringen en energivedsavverkning med dåligt resultat. Han tillägger att risken för snöbrott ökar i en ovårdad första gallringsskog. • Text: Marianne Palmgren Besvär mot biobränsledepå Vaskiluodon Voima planerar att bygga en depå för biobränslen i Tölby i Korsholm. Men grannarna med Korsholms kommun i spetsen har besvärat sig mot planerna. Energibolaget Vaskiluodon Voima bygger som bäst världens största biogasanläggning på Vasklot i Vasa. En anläggning, som när den tas i bruk 2013, slukar hundratusentals kubikmeter energived och torv för att producera el och fjärrvärme. För att klara av de enorma mängderna av skogsbränsle, som huvudsakligen ska tas från närregionen, vill Vaskiluodon Voima bygga en depå för biobränsle i Tölby i Korsholm. Området är cirka 6,6 hektar och platsen ligger invid riksväg 8, drygt 3 kilometer söderut från korsningen mellan riksvägarna 3 och 8. – Cirka hälften av den mängd skogsbränsle som krävs för förgasningsanläggningen på Vasklot ska passera genom depån. Det innebär i praktiken 300 000– 400 000 löskubikmeter energived per år, berättar Esa Koskiniemi, anskaffningsingenjör för EPV Energia Oy. TORKAS OCH FLISAS När produktionen är i full gång behövs upp emot 3 000 lastbilstransporter per år, det vill säga cirka tio virkesbilar med släp per dag. – Vid depån ska virket både torkas och flisas. I riktning österut byggs en sju meter hög buller- och skyddsvall och mot riksvägen ska en naturlig skyddszon på cirka femtio meter lämnas. Enligt miljötillståndet får krossning utföras vardagar mellan klockan 7 och 20. Depån är enligt Koskiniemi ett måste för att bränsleleveranserna till kraftverket på Vasklot ska kunna garanteras även under menförestider och vintern. Depån behövs också för att logistiken ska effektiveras. – Genom att bygga depån kan vi garantera tillgången på biobränsle samtidigt som kvaliteten på bränslet bli hög, säger han. Enligt Koskiniemi är platsen den lämpligaste i förhållande till bosättning. – Det finns inte andra alternativ som är lika lämpliga som den här platsen. AVFALL SOM GRUND Men det tycker inte de närmaste grannarna och Korsholms kommun som har lämnat in ett besvär mot Regionförvaltningsverkets beslut om miljötillstånd för anläggningen. – Vi kan inte godkänna byggandet av depån delvis därför att verksamheten kommer att skapa otroligt mycket damm, buller och oljud för dem som bor i närheten. Men den största orsaken till att vi lämnat in besväret handlar om avfallet som ska användas som grund för depån, säger Hans Nyholm, ordförande för Korsholms kommuns planläggningssektion. Enligt Nyholm handlar det om över hundratusen kubikmeter avfall som ska anläggas som grund. – För grunden ska upp till två meter fyllas med avfall trots att området är stenigt och redan nu utgör en bra grund. Därför anser vi att Vaskiluodon Voima inte enbart vill bygga en depå utan också få en ny avstjälpningsplats, säger Nyholm och fortsätter: – Bolaget kallar det för grund, men jag anser att det handlar om att bolaget vill vi bli av med avfall. Och det handlar om mycket avfall. Det behövs cirka 10 000 lastbilar för att transportera det och det anser kommunen inte är skäligt. Korsholm ska inte behöva ta emot avfall från andra orter. • Text: Christoffer Thomasfolk Har du synpunkter på tidningen? Du kan ge respons per e-post till [email protected] eller per post till adressen Skogsbruket, Norra Järnvägsgatan 21 B, 00100 HELSINGFORS. Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. Poppeln potentiell energived Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet hävdar att poppeln har en stor framtida potential för produktionen av biobränsle. Poppeln är inte bara snabbväxande, den är även enkel att etablera. Vid plantering av poppel på åkermark krävs sedvanlig markberedning och stängsel mot vilt. I övrigt är planteringen lättskött. – Poppeln är en av de trädarter som har högst tillväxt i Sverige, säger professor Tord Johansson, vid Sveriges lantbruksuniversitet. Intresset för snabbväxande trädarter är stort just nu, bland annat eftersom de kan användas för att producera biobränsle. Poppelplanteringar som ska användas för timmer och massaved bör gallras efter 10–15 år för att slutavverkas vid 20–25 års ålder. Bestånd för produktion av biobränsle kan man i Sverige slutavverka redan efter 10–15 år. Tapios bioenergiexpert Matti Kymäläinen tänder inte direkt på idén med poppel för bioenergibruk i Finland. – Det finns inga belägg för att det skulle finnas ekonomiska grunder för att grunda energivedsplantager i Finland. Våra nuvarande ekonomiskogar räcker gott till för att producera den bioenergi som behövs. I andra kontexter, till exempel vid åkerbeskogning och som användning i vattenrening och grönbyggnad, ser Kymäläinen inget hinder för monokulturer och energivedsplanteringar. • Skogsbruket 9/2012 15 Motorsåg, yxa, tryckspruta och ryggspruta ingår i Haralds arsenal. Nitrilhandskarna skyddar mot kontakt med medlet. Varningsskylten kommer upp för att informera allmänheten och området märks ut med band. Harald knäcker knäckesjukan Harald Svens i Vörå tröttnade på aspsly och knäckesjuka i sina tallplanteringar. Han har länge bekämpat asp på kemisk väg med gott resultat. Insekter, svampar och hålbyggare hittar snabbt de grova döda asparna och Harald känner sig absolut inte som någon miljöbov. Harald Svens tog över hemgården och blev skogsägare 1988. Han har successivt köpt till både skog och åker. Harald drar en historisk parallell och pratar om ett mantal. Ett mantal ska räcka till för att föda en familj och han upplever nu att han nått det målet och känner sig nöjd med tillvaron. 16 Skogsbruket 9/2012 Jordbruk, skog och bioenergi Förutom jord- och skogsbruk är Harald aktiv inom bioenergi. Han är en av de drivande krafterna inom Vörå energiandelslag. Energiandelslagets verksamhet har vuxit och idag används 30 000 fliskubikmeter i de fem värmecentraler som andelslaget driver. – Vi börjar bli en betydande lokal virkesanvändare, säger Harald med ett nöjt leende. När vi startade upp andelslaget var en av målsättningarna att få avsättning för klent virke från förstagallringar och ungskogar. Det har vi idag och det känns bra när man ser att ungskogarna sköts om. Aspsly och knäckesjuka Det finns mycket asp i Vörå och efter slutavverkningarna brukar man se ett tätt hav av rotskott. Slyet växer snabbt och planterade tallar blir lätt efter. Aspen är växelvärd för svampsjukdomen knäckesjuka som skadar toppskottet på unga tallar. Angreppen leder till stamkrökar och dålig kvalitet på virket, rotstockarna blir helt förstörda. Birger Blusi konstaterade i tiderna att knäckesjukan orsakar betydligt mer skador än älgarna. Att bekämpa aspen mekaniskt med röjsåg känns tröstlöst. Aspen skjuter genast nya snabbväxande rotskott och så länge rotsystemet hålls vid liv får man gå en evig kamp mot slyet. Att satsa på asp är sällan ett alternativ. Om det inte är riktigt bördigt drabbas asparna lätt av olika rötskador. Istället har Harald valt att bekämpa aspen på kemisk väg. Det är snabbt och effektivt och när det görs rätt klarar man sig med små mängder bekämpningsmedel. Han kan idag visa upp fina ungskogar med raka tallar. – Jag har lång erfarenhet av det här och delar gärna med mig av mina erfarenheter! Fickning fungerar bäst Harald rekommenderar i första hand fickning av aspar i god tid före slutavverkningen. Med motorsåg sågar han upp fickor runt stammen. Fickorna fyller han med växtskyddsmedel. Det är en riktad behandling som enbart tar på de fickade asparna. Fickningen ska göras tre till fyra år före avverkningen så att asparnas rotsystem säkert hinner dö. Om det ännu är liv i rötterna kommer de att skjuta nya skott. Vid fickning och stubbehandling använder Harald en blandning bestående av en tredjedel glyfosat, en tredjedel kylarvätska och en tredjedel vatten. Kylarvätskan är med för att minska ytspänningen så att medlet lättare kan tränga in och förhindra att medlet fryser på vintern. Fickningen går snabbt, den tar bara någon minut per träd. Utmaningen är att hitta alla aspar, det är inte bara de största träden som bildar rotskott. En fin bonus är att fickningen skapar döda stående aspar som blir utmärkta hålträd efter en tid. Stubbehandling går också Stubbehandling fungerar inte lika bra, men Harald räknar med att antalet rotskott minskar till en tiondel av vad fallet skulle vara utan behandling. Det är stor skillnad om det är 30 000 eller 3 000 aspskott som kommer upp. Vid stubbehandling är det behändigt att gå in före avverkningen och fälla asparna i september eller oktober när de ännu har löv. Harald sågar spår i kanten av stubben och fyller spåren med samma blandning som vid fickningen. Besprutning som sista utväg Efter avverkning och stubbehandling väntar Harald till nästa växtsäsong för att se om behandlingen haft effekt. Kommer det upp mycket sly blir det ännu bekämpning med ryggspruta i september. När man ska spruta är det viktigt att hålla koll på väderleken. En sval molnig dag med rätt högluftfuktighet är idealet. Är det risk för regn är det bäst att vänta så att inte växtskyddsmedlet regnar bort innan det hunnit verka. Vid besprutningen fungerar en tvåprocentig blandning bra. Blandningen ska också innehålla medel som binder blandningen vid bladen, annars rinner den snabbt av och effekten blir dålig. En ordentlig dusch så att det dryper av bladen ska till. Dödmansgrepp i plantbestånd Ett sista tips är dödmansgreppet som kan användas i plantskogar. Då behandlas asparna enskilt. Med handsprutan sprutas den tvåprocentiga blandningen in i ena handen samtidigt som man drar upp hand- sken längs aspen. Oljebeständiga handskar som är hela är ett måste. Det tar lite tid, men det är ingen risk för att de plantor man vill spara skadas. • TEXT OCH FOTO: JOHNNY SVED Med motorsåg gör Harald fickor runt stammen. Fickorna fylls med 33 procentig glyfosatlösning. Fickningen ska göras tre till fyra år före slutavverkningen. Kemisk bekämpning i PEFC-certifierad skog I PEFC-standardens kriterium 20 sägs att endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsmedel får användas inom skogsbruket. Lövsly får inte bekämpas med bladbesprutning, förutom vid bekämpning av asp i tallplanteringar som angripits av knäckesjuka. I särskilt viktiga livsmiljöer får inga kemiska växtskyddsmedel användas. Kemiska bekämpningsmedel får endast användas när det är ytterst nödvändigt, till exempel för att bekämpa ytvegetation på skogsföryngringsytor, för stubbehandling av lövträd, för att bekämpa snytbagge och för att behandla barrvirkeslager för att förhindra spridning av insektsskador. Källa: PEFC FI 1002:2009 Kemisk bekämpning i FSC-certifierad skog I princip nummer 6, miljöpåverkan, regleras användningen av bekämpningsmedel i FSC:s standard. Biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder ska alltid prioriteras framom kemisk bekämpning. Om kemiska växtskyddsmedel används ska de anvisningar och säkerhetsinstruktioner som myndigheterna utfärdat följas. Källa: FSC standard for Finland Växtskyddsmedel i yrkesmässigt bruk Lagstiftningen om växtskyddsmedel förändrades 1.1.2012. Senast 26.11.2015 ska alla, som använder växtskyddsmedel i yrkesverksamhet, ha avlagt växtskyddsmedelsexamen. Användning i skogsbruk anses vara yrkesmässig användning. All spridningsutrustning för växtskyddsmedel som används i yrkesverksamhet ska också testas en gång före 26.11.2016. Tukes påminner om att man vid användning av växtskyddsmedel från och med 1.1.2014 även ska följa de allmänna principerna för integrerat växtskydd (IPM, Integrated Pest Management). Källa: Tukes, säkerhets- och kemikalieverket Skogsbruket 9/2012 17 Stubbrytning – de värsta scenarierna förverkligades inte Stubbrytning väcker åsikter, för eller emot. Forskarna var en grupp som ställde sig mycket kritiskt till åtgärden då stubbrytning började utföras i våra skogar. – Man såg inte alltför många fördelar med stubbrytning, berättar äldre forskare Sirpa Piirainen på Skogsforskningsinstitutet. Hon har specialiserat sig på näringsbalansen i skogsmark. Nu, i takt med att mer forskning kring stubbrytning ser dagens ljus har de kraftigaste åsikterna aningen mildrats. Forskningsresultat ger vid handen att de värsta scenarierna inte infann sig. Bland annat var forskare oroliga över att stubbrytningen skulle leda till en snytbaggsinvasion. Nu verkar snytbaggen anlända oberoende om man tagit tillvara stubbar eller inte. Fruktkroppar bildas Eftersom åtgärden påverkar marken på flera sätt förhåller sig Piirainen fortfarande inte helt okritisk till stubbrytningen. Till ex- Foto: Heli Viiri Lämna kvar kvistar och tillåt att stubbarna lagras i max två år om det finns röta på ytan. Det är forskarens hälsning till skogsägare som planerar stubbrytning. empel blir marken kompakt eftersom flera maskiner kör över ytan och de grövre rötterna tas bort. – Dessutom säljs stubbrytning med argumentet att skogsägaren blir av med rotrötan. I praktiken blir skogsägaren inte av med rötan till hundra procent. Men risken för spridning av röta i gran och tall minskar vid stubbrytning. Hon poängterar att alla rötskadade stubbar borde avlägsnas från avverkningsytan. Under sommaravverkning ska de stubbar som blir kvar på ytan behandlas med bekämpningsmedel, antingen urea eller Rotstop. – Rötskadade stubbar borde inte få lagras Alla ytor kan inte stubbrytas Det ställs höga krav på en avverkningsyta som går att stubbryta. Marken får inte vara stenig, lerjordar lämpar sig inte, och branta sluttningar kan inte brytas på grund av erosionsrisken. Det här berättar Mikael Kopra, virkesuppköpare på UPM. – Dessutom måste körsträckan vara kort och det ska finnas plats att lagra grot och stubbar. Kopra köper virke mellan Raseborg och Hangö, ett område där det utförts en del stubb- brytning. Vad som betalas för stubbarna varierar då exempelvis besvärliga terrängförhållanden ökar kostnaderna för stubbskörden. 18 Skogsbruket 9/2012 – Ytans storlek och lagringsmöjligheter inverkar på stubbpriset. Stubbar kan lyftas från en yta på ungefär en hektar men större ytor, upp till tio hektar, är att föredra. Kopra tillägger att skogsägarna i Österbotten har varit aktiva med att sälja stubbar. Vid sydkusten är metoden tillsvidare inte så vanlig, men verksamheten ökar hela tiden. Stubbarna skickas bland annat till Jakobstad, Valkeakoski, Raumo och Borgå. – Stubbarna lagras vanligtvis vid samma lagerplats som virket, alltså vid vanliga virkesupplägg. I viss mån använder vi också terminaler men det är en kostnadsfråga. Lagringstid i virkeskontrakt Stubbarnas maximala lagringstid skrivs in i virkeskontraktet. För UPM gäller två års lagringstid och skogsägaren får räkna med att stubbarna lagras i minst ett år. Kopra til�lägger att toppar och kvistar tas tillvara före stubbrytningen. Men groten lämnas ett par månader att torka på ytan så att barren hinner lossna. – Man borde undvika att köra riset grönt till vägkanten. Han anser att skogsägaren inte behöver gödsla en yta där man lyft stubbar eftersom metoden vanligtvis utförs på bördiga mar- MÅNGFALDEN BESTÅR Piirainen säger att skönhetsvärdet alltid ligger i betraktarens ögon och anser att skogsnaturen kan bibehålla sin mångfald vid stubbrytning. Enligt instruktionerna för stubbrytning lämnas minst 25 stubbar per hektar jämnt fördelade på ytan och murkna stubbar borde lämnas kvar. Man lämnar alltid en minst tre meter bred zon runt värdefulla livsmiljöer och naturvårdsträd. Skyddszoner lämnas också intill vattendrag, småvatten och dikesrenar. Meningen med skyddszonerna är också att hindra näring och fasta partiklar att spolas bort med ytvattnet. – Preliminära studier visar att stubbrytning inte leder till övergödning av våra vattendrag. Vid stubbrytning är såväl urlakningen som erosionen mycket liten. • Text: Marianne Palmgren ker. UPM lämnar trettio procent av stubbarna kvar på ytan och björkstubbar lyfts inte. – Stubbrytning underlättar markberedningen och förnyelsearbetena blir mycket billigare. Visst ser metoden ganska rå ut och väcker ibland uppmärksamhet. Mycket beror på hur stubbytningen utförs, görs den fel blir resultatet därefter. • Text: Marianne Palmgren FOTO: PIXMAC mer än två år. I de nedersta stubbarna i högen bildas rotrötans fruktkroppar, alltså de som står för sporbildningen. Piirainen anser att drivning av energived samt stubbrytning leder till att näringsämnen försvinner från ytan. Boven i dramat är inte att stubbarna lyfts utan att kvistar forslas bort från ytan. Hennes förslag är att endast ta tillvara stubbar och toppar. När kvistar lämnas kvar på ytan blir också de näringsrika barren kvar. Näringsbortfallet som stubbrytningen förorsakar kan kompenseras med gödsling. Nu ligger forskarnas fokus på att gödsla med aska som är ett miljövänligt alternativ. Skogscentralen bygger landsväg Finlands skogscentrals enhet för skogstjänster kan komma att bygga en sidolandsväg i Korsholm. Om projektet blir av är vägbygget det dyraste hittills på Kustens område. Finlands skogscentral har gedigen erfarenhet av att bygga och förbättra skogsbilvägar. Men nu har enheten för skogstjänster lämnat in en offert för att bygga en 1,2 kilometer lång sidolandsväg i Smedsby, Korsholm, i anslutning till omfartsvägen som nu byggs. – Vi har lämnat in en offert till de markägare som berörs. Det är väglaget som beslutar om de accepterar budet. Ingenting är klart ännu, säger Dan Kullman, skogsserviceman vid enheten för skogstjänster i Vasa. PALETT AV AKTÖRER Skogscentralen har mångårig erfarenhet av att bygga och grundförbättra skogsvägar, men att man tar sig an landsvägsprojekt är ovanligt. I grunden handlar det om att den nya enheten för skogstjänster, som bildades efter skogscentralreformen vid årsskiftet, vill stärka sitt serviceutbud. – Vi verkar på en fri marknad och kan numera erbjuda vilka tjänster vi vill. Att ta oss an dylika projekt är ett sätt att bli mindre beroende av statliga stödmedel. Så det kommer att bli vanligare att vi inte enbart riktar in oss på skogsbilvägar, säger Kjell Sundsten, kundansvarig på Skogscentralen. Enligt Kullman finns det inga hinder för att skogscentralen börjar bygga mindre landsvägar. Han understryker att det handlar om samarbete med ett flertal olika aktörer. – Skogscentralen bygger inte vägen själv, utan vi arbetar med olika entreprenörer och strävar efter att hitta rätt kombination. På så sätt behöver vi inte ha allt kunnande själv utan vi bygger en palett av olika aktörer som tillsammans kan genomföra projektet. I området, som heter Sidlandet och sträcker sig från landsvägen längs Karperöfjärden, finns både fastboende och fritidshus. Vägen beläggs inte med asfalt utan med krossgrus. – Vägen ska vara farbar året om, så den är något mellan en liten landsväg och en skogsbilväg som ska betjäna skogsägarna samt dem som bor där, förklarar Kullman. Om det blir skogscentralen som genomför projektet klarnar i höst. • Text: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 9/2012 19 Stopp för onödiga iståndsättningsdikningar Med hjälp av en ny metod kan skogsägare enkelt granska behovet av en iståndsättningsdikning i torvmarksskogen. I vissa fall är åtgärden onödig. Skogsforskningsinstitutet har tillsammans med Aalto-universitet kommit fram till att det kan vara onödigt att iståndsättningsdika virkesrika torvmarksskogar. Träden avger som bekant vatten genom avdunstning och trots att dikena med tiden växer igen, är avdunstningen i virkesrika torvmarksskogar så pass kraftig att växtplatsen hålls torr. Att låta utföra en iståndsättningsdikning i virkesrika skogar behöver med andra ord inte påverka trädens tillväxt. Det medför bara en utgift för skogsägaren och vattendragen belastas i onödan. VÄDRET INVERKAR I undersökningen följde forskare upp vattennivån på tolv objekt och kollade hur mycket trädens tillväxt var beroende av iståndsättningsdikningen. Trädens tillväxt följdes upp i tjugo år efter dikningen. Mätningen koncentrerades till juli och augusti. Resultaten ger vid handen att en iståndsättningsdikning inte nämnvärt ökar tillväxten då vattennivån i slutet av sommaren är mellan 35 och 40 centimeter under marknivån. Om vattennivån är 25–30 centimeter under marknivån förbättrar en iståndsättningsdikning tillväxten rejält. Istället för att stirra på dikesbottnarna för att bestämma behovet av iståndsättningsdikning lönar det sig nu att följa med grundvattennivån i mitten av tegarna. Gräv två eller tre cirka 70 centimeter djupa gropar i mitten av tegarna och följ upp vattennivån. Behovet av iståndsättningsdikning är inte akut om vattennivån i gropen i slutet av sommaren är 35-40 centimeter under marknivån. Detta förutsatt att sommarens nederbörd har hållits på normal nivå. Nederbörden i södra Finland är kring 90 mm per månad, i norra Finland 80 mm per månad. MÄT INTE EFTER REGN Regnar det mycket, alltså mer är 100 mm per månad, går det inte att fatta beslut om Ett igenvuxet dike på en tallmyr. Iståndsättningsdikning behövs inte eftersom tillväxten är god. Beståndsvolymen är cirka 120 m3/ha. 20 Skogsbruket 9/2012 Annorlunda i Österbotten Carl Andtfolk, skogsserviceförman på Finlands skogscentral, konstaterar att det som Skogsforskningsinstitutets rapport visar kan fungera på högre belägna torvmarker med timmerskog och alternativt tätbevuxna kärrmarker. – När skogen avverkas och gallras på de här markerna behövs en iståndsättningsdikning. Avrinningen blir dessutom lidande om man hoppar över skogsskiften här och där. Det här gäller speciellt i Österbotten där skogsfastigheterna består av långa och smala skiften. Hur viktig är iståndsättningsdikning för Finlands skogscentrals verksamhet? – Iståndsättningsdikning är en del av vår affärsverksamhet och för att bibehålla tillväxten i skogen är den viktig för skogsägaren. – Jag tror att skogsägarna insett nyttan av iståndsättningsdikning. I slutändan är en samfälld dikesplan det mest optimala. Ett exempel på en onödig iståndsättningsdikning på ett grankärr i södra Finland. Beståndsvolymen är över 150 m3/ha. Avdunstningen är så stor att vattennivån under marken håller sig på djup nivå och påverkar inte tillväxten. iståndsättningsdikning. Man skall inte heller göra mätningar direkt efter kraftiga regn. – Det lönar sig att följa upp vattennivån i torvmarksskogen under flera somrar, och gräv minst tre gropar, säger forskare Sakari Sarkkola på Skogsforskningsinstitutet. – Till exempel en så regnig sommar som i år blir resultaten inte tillförlitliga. Sarkkola tillägger att forskningsresultatet bekräftade det som många redan anat en längre tid och önskar att onödiga iståndsättningsdikningar kan undvikas i framtiden. – Enligt uppskattningar kunde upp till trettio procent av iståndsättningsdikningarna i södra Finland lämnas ogjorda. DUBBELKOLL MED VIRKESUPSKATTNING Hurudan genomslagskraft den nya metoden får bland skogsägare är beroende av hur väl skogsfackmännen och organisationerna tar till sig det nya sättet att bedöma behovet av iståndsättningsdikning. – Metoden får inte betyda att skogsägare inte utför iståndsättningsdikningar i skogar där behovet är akut. Är man osäker på den nya metoden och inte enbart vill förlita sig på att kolla vattennivån i groparna kan beslutet backas upp med en virkesuppskattning. Om virkesmängden i torvmarksskogen i södra Finland är över 120 kubikmeter per hektar borde avdunstningen från träden vara tillräcklig för att upprätthålla en tillräckligt torr växtplats. För norra Finlands del är motsvarande siffra 150 kubikmeter per hektar. Sarkkola nämner gödsling med aska som ett miljövänligt alternativ att öka tillväxten på torvmarker. • TEXT: MARIANNE PALMGREN FOTO: Hannu Hökkä FLACKT LANDSKAP Andtfolk noterar att landskapet är flackt i Kustösterbotten och att skogarnas tillväxt här ökat markant tack vare dikningen. Nu underhålls gamla diken. Kostnaderna för rensning av tegdiken rör sig kring 50–60 cent per löpmeter. Det finns möjlighet att få stöd på 55 procent av verkställighetskostnaderna. – I samband med dikesrensningar är det vanligt att vi bygger vägar på dikesrenar, vilket underlättar avverkningen, säger Carl Andtfolk. För att staten ska bevilja stöd krävs en dikesplan och att det gått 20 år sedan förra dikningen. Rensning av utfall och tegdiken, sprängning, kostnader för vägtrummor och för att sätta ned dessa samt väg på dikesrenar är sådana arbetsslag som staten stöder. Andtfolk påminner att i flacka Österbotten är lutningsförhållandena svaga och att avrinningen måste vara i skick. Det här är speciellt viktigt under perioder med mycket regn. • Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 9/2012 21 Sommartid ersätter Jari Sutinen hjälmen med nackskyddsförsedda hörselskydd och ögonskydd. Proffsröjaren har ordet Högt ovanför en brant med förnyelsemogen granskog hörs bara röjsågen i svackan i det natursköna landskapet. Jari Sutinen arbetar som skogshuggare och han har gett sig i kast med en försenad plantskogsröjning på en hektar. Södra skogsrevirets skogshuggare utför i dag främst förröjningar i slutavverkningsskogar. Sutinen röjer hellre en tät plantskog, eftersom arbetet då medför kortare gång- 22 Skogsbruket 9/2012 sträckor per dag. Årsrytmen för skogshuggaren innebär ändå att plantskogsröjningar är allt mer sällsynta. Efter semestrarna i juli kör avverkningarna igång med full fart och då är det ofta bråttom med att få förröjningarna gjorda. Under våren fylls skogsarbetarens dagar av planteringsarbete. Totalt har Jari Sutinen mellan 20 och 30 dagar planteringsarbete per år och tidpunkten sammanfaller med den bästa röjningssäsongen. Sutinen anser själv att slyröjning i plantskogar blir bäst om man utför den på hösten. Oftast är arbetsrytmen i skogsvårdsföreningen sådan att han från maj fram till midsommaren utför endast planteringsarbete. På vårvintern finns det lite tid för plantskogsröjning. Under vintersäsongen hinner han också med att assistera avverkningsmaskiner vid knepiga avverkningar så som vägkantshyggen. PROFFSEN FÅR DE SVÅRA JOBBEN Ännu på 1980-talet arbetade Sutinen hela sommaren med plantskogsröjningar. – Hur är det möjligt att jag har kunnat naturligtvis skyddsstövlar, handskar och yrkeskläder. Hjälmen använder han vid röjning bara vintertid. Trots att utrustningen utvecklats mycket under de senaste åren är Sutinen ändå missnöjd med utbudet av regnkläder för utearbetande proffs. – Det finns ingen regnutrustning som är gjord för skogshuggare, säger han. Det värsta jag har prövat var ett par byxor som höll vatten bara på framsidan. Så fort jag backade kom vattnet in, tyget läckte som ett såll. Goretex-materialet håller visserligen vatten, men är inte långlivat i yrkesbruk, utan slutar fungera efter ett antal tvättar. Materialen borde dessutom hålla både köld och regn. DYRT BRÄNSLE Sin röjsåg byter Sutinen ut en gång per år och samtidigt byter han också bärselen. – Jag kan inte förstå hur någon får ekonomi i att använda färdigblandat bränsle, säger han. Sutinen blandar själv sitt bränsle. Den 98-oktaniga bensinen köper han på mack- en och blandar själv i oljan. Också klingan vässar han själv under arbetsdagen. – Klingan är värdefull och här i huvudstadsregionen finns det ganska mycket skrot och skräp i skogarna, så jag får nog vässa klingan och i värsta fall byta den under dagens lopp. • TEXT OCH FOTO: MARIA LINDÉN Röjare från Östeuropa Skogsvårdsföreningen Södra skogsrevirets egna röjare börjar bli en ovanlig syn. Allt oftare hyr föreningen in arbetskraft från skogsserviceföretag. Just nu pågår ett försök med ett svenskt företag som tar in skogsarbetare från östra Europa till Finland. Arbetslagen utför främst planteringsarbete och röjer. Jari Sutinen är utbildad elmontör, men han har arbetat som skogshuggare för Södra skogsreviret i nästan 20 år. plantera skog i 15 år och att det inte har behövts någon plantskogsröjning på de här ytorna under den här tiden, frågar han retoriskt. Sutinen anser att det bästa resultatet fås om plantskogsröjningen görs tre till fem år efter planteringen. Försenade plantskogsröjningar, som den han arbetar med idag, är ändå det som han oftast blir kallad till. Revirinstruktör Benjamin Leham har en förklaring till obalansen. – Skogsägarna utför själva en del av de lättare röjningarna i unga plantskogar och lämnar de äldre och försenade röjningar till proffsen. Gruppen självverksamma skogsägare minskar ändå hela tiden, säger han. FUNKTIONELL UTRUSTNING Proffsröjarens skyddsutrustning består sommartid av hörselskydd med nackskydd. Nackskyddet är fäst i hörselskyddet med buntband. Lösningen har Sutinen själv konstruerat för att inte få barr och skräp i nacken. Speciellt i tallskog är barren ett gissel. Ögonskydd ingår också i utrustningen och Skogsvårdsföreningens röjare blir ofta kallade till försenade röjningar, som den här figuren i Esbo församlings skog. Skogsbruket 9/2012 23 Upp till bevis! Flera aktörer inom skogssektorn påverkar de beslut som skogsägare fattar i sina skogar. Av fackfolket är många själva skogsägare. Chefredaktören som är Granplantorna tar sig bra. Fem år efter högläggning och plantering är de bästa plantorna redan över två meter höga. 24 Skogsbruket 9/2012 FOTO: ANN-CHRISTINE SVED skogsägare på distans Men hur sköter de sina skogar, vilka värderingar och målsättningar har de med sitt skogsägande? Det vill vi ta reda på. Johnny Sveds målsättning är att öka avkastningen på sin skog och han värnar för viltet. Skogsbrukets chefredaktör Johnny Sved är egentligen ett typexempel på den nya generationens skogsägare. En distansskogsägare med flera hundra kilometer till sin skog. Skogen finns i Solf i Korsholm, medan arbetet och familjen är i Helsingfors och Kyrkslätt. Skogsägare blev han år 2006 när det gjordes generationsväxling hemma på gården. Äldre brodern Bernt driver idag jordbruket. – I praktiken har jag möjlighet att besöka skogen under sommaren och vid större högtider. Uppvuxen i Malax känner han till de lokala skogsfackmännen, vilket är en klar fördel om man är distansskogsägare. Det mesta går ju att sköta per telefon. – En gång per år går jag alltid igenom min skog och kollar att allt står rätt till. Det är det minsta man måste göra som skogsägare. Trots att viljan och intresset finns kan han inte vara självverksam skogsägare. Tiden räcker inte till. Men så fort det finns möjlighet, som under semestern, tar han ut allt av skogsägandet. – Ett av mina bästa skogsminnen är när jag lunchpausade en sommar när jag höll på med en förstagallring. Plötsligt prasslade det till nästan intill mig. En älgko med kalv tuggade helt orädda på en videbuske. Tid att röja Till sommarens skogsarbete hörde att slyröja en sex år gammal granplantering på en hektar. Plantskogen grundades samma år som Sved blev skogsägare. – Ifjol tyckte jag att slyröjningen nog kan vänta ett år. Det var ett misstag. På våren kan man inte tänka sig att slyet kan växa så mycket på en sommar. Han tillägger att det går mycket väl att jobba i skogen under högsommaren förutsatt att man packar med sig tillräckligt att dricka. Bara vatten räcker inte, det måste finnas salt också för man svettas ju ordentligt. Nu möter vi chefredaktör Johnny Sved i skogen. I nästa nummer inspekterar vi Purmobon Henrik Nylunds skog. Nylund jobbar på Skogsvårdsföreningen Österbotten. Planteringen hade inte drabbats av skadegörare. – Överlag har skogen skonats, med undantag för angrepp av röda tallstekeln och lite frostskador i granplanteringen. Tall på bördig mark Johnny Sved berättar att hans skog är geografiskt lätthanterlig då den består av bara fem bestånd. Majoriteten av skogsmarken är frisk mo där det växer yngre och äldre tallskog och lite gran. På sina ställen är det lite för bördigt för den tall som planterats. Idag skulle det säkert bli gran på de ställena. Den årliga tillväxten ligger på cirka sex kubikmeter per hektar. Sved kalavverkar och planterar på bördig mark medan karg skogsmark förnyas på naturlig väg, Han beaktar också miljön. Det finns inga viktiga livsmiljöer i skogen, men Sved ser till att lämna kvar exempelvis asp och sälg. Han påminner att det inte kostar något extra att se till att viltet har föda för vintern. För tillfället har Sved inte en gällande skogsbruksplan men i sommar borde Skogscentralens inventering ha utförts i Solf. Jämfört med södra Finland är långsmala skiften vanliga i Österbotten. – Det betyder att många personer är med i väglagen och gemensamma dikningsprojekt kan bli tungrodda. Här finns en av stötestenarna till att vara skogsägare på distans. Det blir omöjligt att ta del i viktiga möten och man får förlita sig på att folk fattar rätta beslut. Nästa projekt är en brådskande grövre gallring, en tallskog i 60-års ålder. Uttaget kommer att ligga på cirka 100 kubikmeter per hektar. Sved tar anbud av såväl skogsbolag som skogsvårdsföreningen och väljer därefter det bästa alternativet. Överlag vill han aktivt sköta skogen och målsättningen är att öka avkastning på skogen. – När det kommer till att gödsla skogen är jag öppen för alternativet. För min del är det kanske inte lönt då jag inte har så stor skogsareal. Kemisk bekämpning är han däremot lite skeptiskt inställd till och skulle ta till det alternativet bara i yttersta nödfall. Frihet under ansvar Sved framhåller att skogsägandet är till nytta i arbetet som chefredaktör för Skogsbruket. Det viktigaste är att få bekräftat att artiklarna i tidningen stämmer överens med verkligheten. – När vi skriver om vikten att slyröja så vet jag att det i praktiken också är det. Skogsbranschen är i förändring och den nya skogslagen kommer att föra med sig mera frihet för den enskilda skogsägaren. Sved säger att det betyder att skogsägare mera aktivt än tidigare måste fatta skogsbeslut. Skogsindustrin i Finland är beroende av aktiva skogsägare. – Därför har Skogsbruket som informationsförmedlare en viktig roll i framtiden. Reklam blir skogsägare överösta av. Han ser också fram emot databaser, exempelvis ärendetjänsten Min Skog, som kommer att göra livet lättare för skogsägare. Sved tillägger att en bransch i förändring också betyder att skogsorganisationerna nu aktivare än tidigare måste ta kontakt med skogsägarna. – Skogsägare har ju också andra affärskontakter. Det blir för organisationerna att hitta modeller som skogsägare känner igen. Barnen viktiga Sist men inte minst säger Sved att det är viktigt att engagera barnen i skogen och naturen. Till en början genom skogspromenader och genom att plocka bär och svamp om hösten. Själv brukar han under sina skogspromenader med barnen berätta hur skogen sköttes förr och av vem. Även om barnen kanske inte ännu bryr sig. Sved konstaterar att intresset kommer med tiden. Ju äldre man blir desto mer värdesätter man tidigare generationers arbete. – Där har vi det finländska familjeskogsbrukets styrka. Redan familjebanden gör att skogsägare tar ansvar för skogen. • TEXT: MARIANNE PALMGREN Skogsbruket 9/2012 25 ÖVERSIKT ÖVER virkesmarknaden Virkespriserna under tryck Virkespriserna har sjunkit i hela världen de senaste 12 månaderna. Enligt nordamerikansk Wood Resource Quarterly WRQ, sjönk virkespriserna med 11 procent från andra kvartalet 2011 till andra kvartalet i år. Virkeskostnaderna har sjunkit i alla stora sågvaruproducentländer. Det globala sågtimmerprisindexet var 82,90 US-dollar per kubikmeter under årets andra kvartal, vilket enligt WRQ var drygt tio procent lägre än andra kvartalet i fjol. Det senaste året har timmerpriserna sjunkit mest i Europa. Priset på barrtimmer sjönk under andra kvartalet i hela världen. Orsaken härrör från ringa efterfrågan på olika skogsindustriprodukter, vars behov beror på den ekonomiska utvecklingen. Det globala timmerprisindexet, som består av timmerpriserna i 20 regioner runt om i världen, sjönk med 3,4 procent från årets första kvartal och med 11,5 procent från andra kvartalet i fjol, då indexet nådde sin högsta notering någonsin. Timmerpriserna sjönk både i lokala valutor och i dol- lar praktiskt taget i alla regioner som WRQ undersökte. De enda undantagen var västra USA och British Columbia, två regioner som drog nytta av en stark export av trävaror till Asien samt större efterfrågan på träprodukter på den amerikanska marknaden de senaste sex månaderna. Timmerpriserna sjönk årets andra kvartal i US-dollar mätt mest i Brasilien, Japan, Tjeckien, Sverige och Ryssland. Som följd av den fortsatta finansiella krisen i ett antal europeiska länder har förbrukningen av träprodukter sjunkit i Europa. Timmerpriserna i Europa har de senaste 12 månaderna sjunkit i genomsnitt med cirka 14 procent. Prissänkningarna på timmer var störst i de nordiska länderna, där timmerpriserna dollarmässigt har sjunkit med 18 procent det senaste året. Det borde vara en bra nyhet för europeiska sågverk att timmerpriserna har sjunkit mera än sågvarupriserna, vilka i genomsnitt har sjunkit med åtta procent från förra årets andra kvartal. Trots en liten höjning de senaste månaderna ligger sågvarupriserna fortfarande långt under genomsnittet från de senaste tre åren. En prisjämförelse av timmerpriserna mellan 2012 och 2010 visar att nuvarande priser är betydligt högre i de flesta europeiska länder, framför allt i östra Europa och Centraleuropa. Till exempel i Polen är de genomsnittliga priserna 32 procent högre än för två år sedan och österrikiska sågverk har 15 procent högre timmerkostnader än 2010. I Sverige och Norge var timmerkostnaderna lägre 2Q/12 än under samma kvartal 2010. Trots alla frågetecken på exportmarknader behöver sågindustrin i Finland virke. Skillnaderna mellan regionerna och företagen kan vara stora, men som helhet verkar efterfrågan på timmerstämplingar vara acceptabel under hösten. • Text: Erno Järvinen forskningschef för MTK:s skogslinje När vindkraften byggs ut i skogarna hotar den tjädrarna. Dels flyger fåglarna in i propellrarna, dels stör snurrorna naturen och eventuella tjäderrevir i närheten. Den svenska organisationen Tjäderobservatörerna hävdar i en rapport att en reducering av tjäderpopulationen kan leda till inavel och till att fåglarna överger området. Organisationen framhåller att ett oförsiktigt skogsbruk på lång sikt hotar tjädrarna. – Tillgången på fjärilslarver, kycklingarnas basföda, minskar och de traditionella spelplatserna för tjädrarna försvinner. När fåglarnas naturliga spelplatser samtidigt ödeläggs blir flockarna också mindre. Hönorna får då nöja sig med färre hanar, vilket på sikt leder till inavel, påpekar Tjäderobservatörerna. – Dessutom, säger organisationen, har utdikningen av myrar lett till att de öppna områdena på kärren vuxit igen, vilket i sin tur resulterat i att en del spelplatser försvunnit. Samtidigt presenterar den svenske biologen Richard Ottvall nya fakta om hur skogsbruket påverkar tjädern. Enligt honom klarar fågeln det moderna skogsbruket bättre än man trott. – Det finns sedan länge en uppfattning om att tjädern är väldigt starkt knuten till gammal skog. När den gamla skogen försvinner, förlorar tjädern sin biotop och då försvinner också den. Men vi har kunnat visa att tjädern klarar av det moderna skogsbruket bättre och därför har vi fått tänka om, säger Ottvall. Han är en av författarna till boken Fåglar i Sverige – antal och förekomst. Författarna, som alla är fågelexperter, har kartlagt 250 fågelarter i Sverige under femton års tid. • 26 Skogsbruket 9/2012 FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Motstridigt om tjädrar Virkesprisstatistik Rotpriser vecka 36 Hela landet Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 54,56 p 45,15 p 47,88 p Granstock 54,28 q 44,15 p 47,34 q Björkstock 41,53 p 29,74 p 37,87 p Tallmv*) 17,80 p 14,72 p 14,99 p Granmv 18,87 p 14,61 q 15,61 p Björkmv 17,52 q 13,84 p 14,07 p Tallsmåstock 25,67 p 21,31 p 21,74 p Gransmåstock 25,88 p 20,68 q 21,87 p p q stigande sjunkande *) mv=massaved Södra Finland Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 54,59 p 43,40 p 47,70 p Granstock 54,60 q 42,59 p 48,63 q Björkstock 41,09 p … 36,01 p Tallmv 15,89 p 14,53 p 14,27 p Granmv 18,75 p 14,38 q 15,75 p Björkmv 16,45 p 13,50 p 13,87 p … … – Gransmåstock 25,34 q – … stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 55,70 p 45,30 p 44,66 p Granstock 53,33 p 43,66 p 44,74 p p q stigande sjunkande Tallsmåstock I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. • Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna Södra Österbotten p q … … … Tallmv Björkstock 17,95 p 15,65 p 14,56 p Granmv 18,65 p … 14,79 q Björkmv 18,27 p 15,31 p 14,56 p Tallsmåstock 25,50 p 23,00 q 20,83 p Gransmåstock 25,49 p … … Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Leveranspriser vecka 36 stigande sjunkande Hela landet Södra Finland Tallstock 56,60 p 56,33 p 54,50 q Granstock 56,52 q 57,70 q 53,77 q Björkstock 46,50 q 46,91 p ... Tallmv*) 29,65 q 29,77 p 29,64 q Granmv 31,49 p 32,62 p 30,36 q Björkmv 30,18 31,43 p 29,68 q Tallsmåstock 35,46 q – … Gransmåstock 35,82 p – … p q q Södra Österbotten *) mv=massaved Skogsbruket 9/2012 27 Foto: Heli Viiri Så här ser skvattramrost ut. Efter regn kommer skadegörare Vår rekordregniga sommar har gjort susen för skadegörare som gillar regn och fukt. Därför är det i höst extra viktigt att bekämpa gräset på planteringsytorna. – Den goda nyheten är att granbarkborrarnas larver växer långsammare när det är regnigt och kallt, barkborrar behöver torra och varma somrar, säger docent Heli Viiri på Skogsforskningsinstitutet. I somras publicerade Finlands skogscentral en karta över områden som drabbats hårt av granbarkborren. Viiri uppmanar skogsägare, vilkas skog finns i riskområdena, att kolla upp sina granskogar. – Men det börjar vara i senaste laget om man inte ännu granskat stormskadorna från senaste vinter. Baggar och björkrost Björkens blad kan i år gulna i förtid, man kan tycka att hösten kom tidigt. Men det är egentligen björkar som drabbats av björkrost. Björkrost förorsakas av en rostsvamp som infekterar bladen på försommaren. Svampen tränger sig in i bladen, som med tiden blir gulfläckiga. Därefter producerar 28 Skogsbruket 9/2012 svampen sporer på bladens undersida och infekterade blad torkar ut och faller i förtid. – Björkrost ger nästan inga tillväxtförluster. I slutet av sommaren växer trädet varken på längden eller på bredden. Björkrost har mera att göra med estetiska värden. Heli Viiri tillägger att alarna kan bli bruna tidigt i år. Då är alarna angripna av alglansbaggar. Såväl baggarna som deras larver äter alens blad, och i år finns det mycket alglansbaggar. Skvattramrost finns det också rikligt av. Rostsvampen värdväxlar mellan gran och skvattram, som även kallas getpors. Skvattramrost har en invecklad livscykel där regniga somrar spelar en viktig roll. – Skogsägare, som har skvattramrost i sin skog, får sannolikt sina granar angripna. I första hand angrips yngre granar. Mycket kraftiga angrepp kan leda till tillväxtförluster. TRAMPA GRÄSET Gräset är rekordhögt i år, vilket gynnar sorkarna. Viiri säger att vi inte har en sorkepidemi att vänta, men om sorken nu har lämpliga förhållanden kan detta märkas under nästa sorktopp. Flertalet svampar och insekter trivs i högt och fuktigt gräs. Till exempel björkstriten som lever på växtsaft. Björkstriten kan föra med sig röta i björkplanteringar då den gör ett litet snitt i björkstammen där honan lägger äggen. – Skador i planteringar kan förhindras genom gräsbekämpning. Att trampa gräset runt plantorna är en enkel åtgärd som stoppar stritarna. ÄLGAR I SIKTE För de skogsägare som har oturen att ha älgar på vinterbete i sina skogar kan det bli aktuellt att spruta avskräckningsmedlet Trico på plantorna. Det ska göras i september–oktober. – Trots att antalet älgar har minskat har inte älgskadorna reducerats i samma proportion. Vi odlar mest gran och trycket på tallplanteringarna blir därför hårt. – Är det riktigt illa, kan det vara värt att använda avskräckningsmedel. Älgavskräckningsmedlet Trico är baserat på naturliga ämnen. Medlet består av en blandning av fårfetter och vatten med en tillsats av vit färg så att man kan se vilka plantor som är behandlade. Trico kan bland annat införskaffas via skogsvårdsfö reningar. • Text: Marianne Palmgren Ny forskning: Trico skyddar plantor Älgavskräckningsmedlet Trico minskar på älgskador. Det visar en undersökning som utfördes av Skogsforskningsinstitutet vintern 2010–2011. Så gott som alla tallplantor som behandlats med Trico fick vara ifred från älgarna. De obehandlade plantorna på ytan gillade däremot älgarna. Undersökningen utfördes i Kuusamo på områden där kraftig älgbetning förekommer vintertid. En förfrågan skickades också till skogsägare som provat på Trico i sin skog. Majoriteten av de skogsägare som besvarade förfrågningen ansåg att medlet minskade älgbetningen och de kunde tänka sig använda Trico igen. Text: Marianne Palmgren Tallplanta betad av älg. Foto: Gerd Mattsson-Turku Avverkningsanmälningar, som följd av insektskador, som kommit till skogscentralen. Den visar tydligt var det finns mest angripen skog. Jan Slotte, verksamhetsledare på Skogsvårdsföreningen Österbotten, berättar att skogsägare som är intresserade av att behandla sina plantskogar kan köpa Trico till ett subventionerat pris av skogsvårdsföreningen. – Jägarnas centralorganisation betalar en stor del av priset. Vi säljer medlet i tiolitersdunkar. Trico används främst av självverksamma skogsägare. – Medlet skall sprutas på plantornas toppar och de översta kvistvarven. Priset är 50 euro per dunk (inklusive moms 23 procent) och räcker till 1–2 hektar. Medlet är avdragbart i skogsbeskattningen. Källa: Finlands skogscentral Skogsbruket 9/2012 29 KÖP & sälj På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten • F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten i Pedersöre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området, tfn 050 517 3712. • Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749. • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171. • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. Skydda dina skogsplantor • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054. • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 867 373. Utbud av tjänser vid sydkusten • Röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar utförs i västra Nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994. • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till [email protected]. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. Månadens TOK www.forestum.fi Produkt urval: - rådjurstängsel, Trico – älgrepellent, Tubexplantskydd, sorkfällor, insektfällor och– repellenter Forestum Ab Pilslättsvägen 8 A, 00420 Helsingfors p. 010 439 4770, [email protected] Finlands Skogskluster blir FIBIC Finlands Skogskluster Ab blir specialist på bioekonomi och byter namn till FIBIC Ab (Finnish bioeconomy cluster). Bolaget ägs av företag, de centrala forskningsinstituten och universiteten och är ett kluster 30 Skogsbruket 9/2012 där toppforskning inom skogsindustrins olika branscher möts. Nu utvidgas verksamheten till att omfatta också andra områden inom bioekonomin. Finlands skogskluster grundades år 2007. – Som nyvald fullmäktigemedlem kommer jag att köra en grön linje. –Menar du med grön det samma som oerfaren? En ny rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU behandlar riskträd i stadsmiljö och ska ligga till grund för säkerhetsarbetet med träd i stadsmiljö i Sverige. Syftet med arbetet är dels att lägga grunden för ett säkerhetsarbete för träd i gatumiljö, dels att utreda förutsättningarna för en nationell databas över träd i urban miljö. Enligt SLU finns det ett stort användningsområde för en nationell trädinformationsmanual i Sverige och en urban trädinventering är till stor nytta. Träd i urban miljö har den senaste tiden fått uppmärksamhet bland annat på grund av alm- och askskottssjukan, men även genom händelser där träd fallit utan att detta kunnat förutses. Almen har liten skoglig betydelse, men spelar en väsentlig roll i stadsmiljöer, trädgårdar och som landskapsträd. Almens virke används framför allt till möbler, golv och snickerier. Trädet är snabbväxande och har hög tolerans mot torka, storm, luftföroreningar, vägsalt och fysiska skador. Som stadsträd bidrar arten till att minska växthusgaser, absorbera föroreningar och skapa en tilltalande miljö. Källa: SLU.se Har du flyttat? Via webben, www.skogsbruket.fi, gör du snabbt adressförändringen. FOTO: PIXMAC Säkrare träd i städer Visste du att… En fladdermus kan fånga och äta upp till 2 700 myggor under en natt. Fladdermusen är ett nyttodjur, då den äter alla slags flygande insekter och även nattfjärilar. Larver av nattfjärilar gör stor skada i trädgårdsland, då de äter växter. Det är möjligt att med specialbyggda holkar locka fladdermöss till tomten. En fladdermusholk har ingången nertill. Den ska vara långsmal och 1,5 – 2 centimeter hög, så att ingen fågel kommer åt att störa fladdermössen. Ohyvlade 2 cm tjocka bräder är det bästa byggmaterialet. Hösttecken lika viktiga som vårtecken Svenska forskare vill med hjälp av allmänheten dokumentera höstens utveckling i naturen och särskilt samla uppgifter om när lövträden blir höstfärgade. På www.blommar.nu kan man rapportera om höstlöv och lövfällning. – Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, säger Kjell Bolmgren på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vi har inte alls samma kunskap om växternas utveckling på hösten som vi har om vårtecknen. En av de tydligaste effekterna av klimatförändringen är att naturens kalender förändras. De flesta vårtecken påverkas som förväntat. När klimatet blir varmare kommer blomning och lövsprickning i gång tidigare. Det råder betydligt större osäkerhet om hur växterna påverkas på hösten. – Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU. Det gör det möjligt att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden. Forskning om höstlöven tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong medan andra inte verkar följa med klimatförändringen i samma utsträckning. Växtsäsongens längd, från den första lövsprickningen till höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i olika områden. Den påverkar vilka växter som kan odlas och hur mycket skogen växer under året. Den påverkar också hur mycket koldioxid växterna andas in och hur mycket vattenånga de andas ut. Det finns alltså ett samspel mellan växtsäsongens längd och klimatet, som klimatforskarna vill förstå bättre. Med hjälp av rapporter från hela Sverige om allt från lövsprickning och blomning till fruktmognad, fröspridning, höstlöv och lövfällning, vill SLU nu få uppgifter om växtsäsongens längd och klimatet. Källa:SLu.se Torn av ribbor I Stratfort, i östra London, finns ett nybyggt 40 meter högt torn, som liknar den olympiska facklan. Tornet är uppbyggt av trägaller, som består av 72 snedställda ribbor per sektion. Det finns totalt sexton sektioner och de hålls samman av 32 000 bultar. På natten lyser mer än 600 lampor upp tornet. Ljusets färg och intensitet kan ändras och på det sättet kan man producera dramatiska effekter på natthimlen över London. Skogsbruket 9/2012 31 * . QG7 1 * Foto: Tarja Tuovinen, Forststyrelen Finlands nationalparker Pallas-Yllästunturi nationalpark Pallas-Yllästunturi nationalpark är Finlands tredje största nationalpark. Den inrättades 2005 och går in på fyra kommuners område i västra Lappland, Enontekis, Kittilä, Kolari och Muonio. I nationalparken domineras landskapet av fjäll som omges av skogar och myrar i naturligt tillstånd. Yllästunturi, med sina pister, hör inte till nationalparken. Nationalparkens högsta fjälltopp är Taivaskero i Pallastunturi-kedjan vars krön ligger 807 meter över havet. Nationalparken är mest känd för sina ruskavandringar. Där finns Finlands första officiella vandringsled, Hetta-Pallas vandringsled, från 1934. Den är 55 kilometer lång och hör till nationalparkens populäraste utflyktsmål. Forststyrelsen, som förvaltar Finlands nationalparker, har ett nytt vandrings- koncept på prov för den här vandringsleden. Vandraren har bara med sig en dagsryggsäck. Lokala företagare transporterar vandrarnas kappsäckar och annat bagage mellan olika övernattningsställen. Den bästa tidpunkten för vandringar börjar kring midsommaren och fortsätter till mitten av oktober då vintern står för dörren. •
© Copyright 2024