Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 1 – 2015

RondEllen
Nykarleby stads personaltidning – Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 1 – 2015
2
Efter regn
kommer solsken
I skrivande stund öser regnet ner,
men det stör mig inte, nästan tvärt
om. Före det magiska datumet för
sommarsemestern tänker jag alltid
att varje regndroppe ökar chansen
till flera soliga dagar under ledigheten. Det finns väl ingen logik i detta,
men det känns som om dagarna
av sol och värme vi får i Finland
är räknade, att de är ”på kort” som
maten under krigstiden.
Det är exakt fem år sedan jag skrev
ledaren i RondEllen senast, i sommarnumret 2010. Då svävade jag på
rosa moln efter att ha blivit mormor
till mitt första barnbarn. Jag skrev
då att jag skulle sväva länge på ljusa
moln, men så värst länge blev det inte. På hösten fick
jag cancerbesked och många mörka moln har svävat
på min himmel sen dess. Många ljusa också, och det
är bara de som räknas i dag. Barnbarnen är nu tre till
antalet, livet rullar på och jag får vara med.
Jag har blivit bättre på att fokusera på det positiva, att
ta vara på dagarna och sluta försöka ändra på det som
inte går att förändra. Det betyder att jag blivit snällare
mot mig själv, jag försöker göra mitt bästa och det får
duga!
Njut av sommarens alla dagar, mina kollegor, och se till
att du har balans mellan din yrkesroll och ditt riktiga
jag, året om. Var nöjd med dig själv och var snälla mot
varandra. Den senaste tidens klappjakt på ledande
tjänstemän inom den offentliga sektorn har varit vidrig
Redaktionen/toimitus Tfn 78 5….
Barbro Julin 6401
Kristina Backlund 6119, 050 300 4271
Niklas Knutar
6258, 040 964 0955
Gunilla Lillbacka 6115, 044 721 9002
Emil Wingren
6487, 044 721 9077
Johan Österbacka 6196, 050 529 6622
RondEllen 1 - 2015
att följa med i pressen. Bakom varje titel finns ju en
tänkande och kännande människa.
Tacka vet jag RondEllen, vår egen lilla personaltidning
som lyfter upp positiva saker och det finns det mycket
av i vår organisation. Vi tar tacksamt
emot era tips och fina foton, bara skicka
in, stort som smått. Jag hoppas att du får
trevliga lässtunder med RondEllen, själv
tycker jag att vi har fyllt detta nummer
med många intressanta reportage. Vi är
många som sysslar med cykling, loppis
och Geocaching på fritiden.
Redaktionen får inte så mycket respons
av er läsare, men vi tänker positivt, skrattar mycket på våra redaktionsmöten och
tror att vår personaltidning är uppskattad och har en funktion att fylla.
Jag hoppas att vi syns på ”Äntligen måndagskvällen” och att du cyklar mycket i
sommar!
Kristina Backlund
Sateen jälkeen
paistaa aurinko
Tätä kirjoittaessani sataa kaatamalla, mutta se ei häiritse
minua, pikemminkin päinvastoin. Ajattelen aina että
jokainen sadepisara joka tippuu ennen kesäloman maagista alkupäivämäärää lisää mahdollisuutta useampaan
aurinkopäivään loman aikana. Tässä ei varmaan ole
mitään logiikkaa, mutta tuntuu siltä että aurinkoiset ja
lämpimät päivät suomessa ovat lasketut, niin kuin ruoka
”kortilla” sodan aikana.
Nyt on tasan viisi vuotta siitä kun viimeksi kirjoitin
Chefredaktör och ansvarig utgivare /
Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka
Grafisk formgivning /
Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren
Tryck / paino: AB Forsberg Rahkola oy
Upplaga / painos: 600
Pärmfoto / kansikuva: Barbro Julin
Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta
och ändra inlämnat redaktionellt material.
...Njut av sommar
RondEllen 1 - 2015
3
RondEllenin pääkirjoituksen, kesänumeroon 2010.
Silloin leijuin vaaleanpunaisilla pilvillä vasta tultuani mummoksi. Kirjoitin silloin että tulisin leijumaan
kauan valkeilla pilvillä, kovinkaan kauan sitä en kuitenkaan tehnyt. Syksyllä sain tiedon sairastuneeni syöpään. Monta tummaa pilveä on leijunut taivaallani sen
jälkeen. Monta vaalea myös, ja vain niillä on merkitys
tänään. Lapsenlapsia on tänään kolme, elämä jatkuu ja
saan olla siinä mukana.
Olen tänään parempi keskittymään positiivisiin asioihin, ottamaan talteen päivät enkä enää yritä muuttaa
asioita joita en pysty muuttamaan. Se tarkoitta sitä että
olen kiltempi itselleni, teen parhaani ja se saa kelvata!
Nauti kesän kaikista päivistä, kolleegani, pidä huolta että sinulla on tasapaino ammattiroolisi ja oman
itsesi välillä, vuoden ympäri. Ole tyytyväinen itseesi ja
olkaamme kilttejä toisillemme. Viime aikojen julkisen
sektorin johtaviin virkamiehiin kohdistunutta ajojahtia
olen seurannut lehdestä inholla. Jokaisen tittelin takanahan on ajatteleva ja tunteva ihminen.
RondEllen se vasta jotakin on, oma henkilöstölehtemme
mikä ottaa esille positiivisia asioita, ja niitä minusta riittää organisaatiossamme. Otamme kiitollisena vastaan
vihjeitänne ja hienoja valokuvia, jatkakaa lähettämistä,
niin pientä kuin suurtakin. Toivon saavasi mukavia
lukuhetkiä RondEllenin parissa, omasta mielestäni
olemme täyttäneet tämän numeron monella kiinnostavalla reportaasilla. Meitä on monta jotka harrastavat
pyöräilyä, kirppistä ja Geocashingiä vapaajallamme.
Toimituksemme ei saa paljoakaan vastakaikua lukijoiltamme, mutta ajattelemme positiivisesti, nauramme
–Jesper Caron
paljon kokouksissamme ja uskomme RondEllen on
arvostettu ja että se täyttää tehtävänsä.
Toivottavasti tapaamme ”vihdoinkin maanantai-iltana”
ja muista pyöräillä tänä kesänä!
Kristina Backlund
Nykarleby stad ordnar motionsjippot
Uudenkaarlepyyn kaupunki järjestää liikuntatapahtuman
Äntligen måndagskväll
Vihdoinkin maanantai-ilta
för hela sin personal
koko henkilökunnalle
måndagen den 8 juni vid Stjärnhallen/Skogsvallen
maanantaina 8. kesäkuuta Tähtihallilla/Metsävalli
Kom och njut av motion, mingel, god mat och dryck tillsammans
med dina arbetskamrater. Kvällen inleds med motion i egen takt, fri
samvaro samt picknick i gröngräset med mat och dryck. Ta gärna
med en egen filt.
Kort program och utlottning av fina priser efter maten. Före du går
hem belönas du med en överraskningspresent som passar till
sommaren!
Program
Tule mukaan nauttimaan liikunnasta, ilonpidosta, hyvästä ruoasta
ja juomasta yhdessä muiden työkavereidesi kanssa. Ilta aloitetaan
liikunnalla omaan tahtiin minkä jälkeen on vapaata yhdessäoloa
sekä eväsretki vihreällä nurmikolla ruoan ja juoman kera. Ota
mielellään mukaasi oma huopa.
Lyhyt ohjelma ja hienojen palkintojen arvonta ruoan jälkeen. Ennen
kotiinpaluuta palkitsemme sinut yllätyslahjalla, joka sopii kesäksi!
Ohjelma
Klo.18:00
Lämmittely Annica4you:n kanssa
Kl.18:30 Start (3/5/10 km) längs spånbanan
Klo.18:30
Lähtö (3/5/10 km) pururataa pitkin
Kl.19:30 Picknick i gröngräset med mat och dryck.
Klo. 19:30
Eväsretki nurmikolla ruoan ja juoman kera
Kl.20:30 Program och utlottning av priser.
Klo. 20:30
Ohjelmaa ja palkintojen arvonta
Klo. 21:00
Kiitos illasta
Kl.18:00 Uppvärmning med Annica4you
Kl.21:00 Tack för ikväll
VÄLKOMMEN!
Anmälan till stadens växel senast den 28.5 kl. 15.00 på telefon 06-7856 111 eller per e-post till
[email protected] Meddela ev. matallergier
Anmälan till stadens växel senast den 28.5 kl. 15.00
på telefon 06-7856 111 eller per e-post till [email protected]
Meddela ev. matallergier.
TERVETULOA!
Ilmoittautumiset kaupunginkaupungin
vaihteeseen viimeistään
28.5 klo. 15:00,
puhelimitse 06-7856
tai s-postitse
Ilmoittautumiset
vaihteeseen
viimeistään
28.5111klo.
15:00
[email protected]. Ilmoita mahdolliset ruoka-allergiat.
puhelimitse 06-7856
111 tai s-postitse [email protected]
Ilmoita mahdolliset ruoka-allergiat.
r e n s a l l a d a g a r. . . .
4
RondEllen 1 - 2015
Hänt på jobbet
Kultur & Fritids
praktikant Viktoria
Mårtens är kaffemormor vid Kuddnäs
under kultursekreterarnas vårträff.
Hon bakade utsökta
morotskakor, gammaldags thekakor
och hallongrottor.
l och Calle som njuter i
Här kommer en bild på Mikae
3.2015 /Jojje
solen utanför Stjärnhallen 11.
Christina Asp-Törnqvist har haft sin sista arbetsda
g som byråsekreterare inom dagvården. Hon njuter ännu
till och med 31.7.15 av
sin semester. Arbetskamraterna på bildningskans
liet ville försäkra sej
om att hon kvalificerar sej som pensionär och ställd
e henne inför vissa
tester, som hon klarade med bravur. Hon kan bl.a.
sätta rullor i håret
utan hjälp av spegel och kam och hon kan pack
a en marthaslunga full
med nödvändiga saker. Vi önskar henne sköna
pensionärsdagar!
Ämbetshusets trivseldag på Glasbruket 27.3. Dagen ordnades som en del av processen med strukturförändringarna som gjorts inom staden då bildningskansliet flyttade till Ämbetshuset. För att lära känna varandra och få tid
att umgås ordnades ett lättsamt och tävlingsinriktat program samt roliga samarbetsövningar. Den store stadsdirektörshövdingen inledde dagen med att säga några väl valda ord om framtiden. ...en rymlig, ljus och v
RondEllen 1 - 2015
5
vatten i vaken.
Ny, varm bekantskap trots is, slask och 4-gradigt
nde 11 franska ungdomar med 2 lärare för ett
anlä
mars
Just efter den härligt varma vårveckan i
,
a fyra dagar bekantade sig ungdomarna med skola
studiebesök vid Topeliusgymnasiet. Under dryg
positiva erfarenheten av besöket, för både ungstad och vardagsliv i Nykarleby. Den ömsesidigt
t ett kontinuerligt utbyte med ett besök i Angers
domar och lärare, gör att vi nu kan se fram emo
och deras familjer som möjliggjorde besöket!
(Loiredalen) som nästa anhalt. Tack till värdarna
asiet.
Catarina Vestersund-Räikkönen, Topeliusgymn
Frontdesk -stadens ansikte utåt
Borta är det lilla mörka utrymmet där stadens växel
funnits. I stället finns en rymlig, ljus och välkomnande lobby där stadens frontdesk nu finns.
och vi som arbetar i ämbetshuset och i stadens andra
inrättningar håller med om.
Barbro Julin
Efter att Nykarleby stad köpt FPA:s utrymmen har det
minsann hänt saker på ämbetshusets första våning. Väggar har slagits ut och det har målats och fixats.
Therese Sjöberg och Maryt Blomqvist har sina arbetsplatser i frontdesk. Therese sköter växeln och har hand
om stadens anslagstavla och Maryt sköter samservice
och skannar in inkommande räkningar. Samservice erbjuder bl.a. blankettbank, råd och anvisningar för FPA,
skattebyrån, magistraten och arbets- och näringsbyrån.
Polisen är också på plats varje onsdag.
På första våningen i ämbetshuset finns numera också
dagvårdens administration och Nykarleby Bostäder.
Kundvänligare är det första både Maryt och Therese
svarar på frågan vilken den största förändringen är på
deras arbetsplats. Det tror jag att både stadens invånare
Therese och Maryt ger service åt alla som kommer in.
välkomnande lobby...
6
RondEllen 1 - 2015
Nykarleby får ett luftigt
och fräscht stadsbibliotek
Tung inomhusluft och trånga hyllor är snart historia
vid Nykarleby Stadsbibliotek. I augusti 2016 beräknas det nya biblioteket vara klart för öppning och
personalen ser fram emot att få bjuda sina besökare
på en helt förnyad miljö.
Till sin nuvarande lokal flyttade biblioteket 1981
efter att tidigare ha huserat i det gröna huset vid
Topeliusesplanaden mellan åren 1975-1981. Innan dess
fanns biblioteket vid Lybecksgatan. Dagens bibliotek i
Ämbetshuset var för litet redan från början och man har
genom åren fått krympa på alla ytor för att rymmas in.
Såväl besöksutrymmena som personalens utrymmen
har varit kraftigt underdimensionerade och man har
tvingats stapla böcker ovanför hyllorna för att allt skall
rymmas. Ventilationen håller inte modern standard
och luften är tidvis väldigt tung, vilket man märker som
besökare.
Femte gången gillt
Bibliotekschefen Margit Westerlund berättar att förnyande av biblioteket har varit aktuellt i flera repriser
och det var först på femte försöket som det lyckades.
Man fanns med på en stadsandelslista för 2016-2017,
men då Nokia drog sig ur så fick man sommaren 2014
erbjudandet att börja tidigare än beräknat. –Det var i
praktiken sista chansen för oss eftersom staten har meddelat att den kommer att upphöra att stöda nybyggande
av bibliotek, säger hon. –Tidigare har man funderat på
lösningar som skulle ha inneburit att man skulle utvidga
sina lokaler i eller kring Ämbetshuset, men att få bygga
helt nytt är förstås något helt annat, konstaterar Margit.
De tidigare alternativen har innefattat en utvidgning
uppåt, men de branta trapporna och svårtillgängligheten de skulle ha orsakat var ett problem. FPA:s utrymmena var också aktuella ett tag och det fanns pengar
för att köpa lokalen, men FPA blev kvar och därmed
föll den planen. Polishuset har också diskuterats, men
längre än till diskussionsstadiet har man aldrig kommit.
Flexibelt och luftigt
Hon konstaterar att personalen den här gången fått
vara med och planera utrymmena från början och det
skall man även kunna märka som besökare. Man har
velat ha flexibla ytor som går att förändra i takt med
att biblioteksvärlden ändrar. I det nya biblioteket finns
det få fasta väggar och allt är väldigt öppet, med lägre
hyllor och bättre översyn än i det nuvarande. I motsats
till det nuvarande biblioteket skall det finnas mer plats
för presentationen av material och fler lugna läs- och
arbetsplatser. Man har prioriterat barn och ungdomsav-
... ett mysig t sagor
RondEllen 1 - 2015
7
delningarna. Speciellt barnavdelningen är Margit nöjd
med. –Vi har planerat in ett mysigt sagorum för barnen,
där man skall kunna ta emot dagis- och skolklasser,
men dit barnen också själva skall kunna komma och
läsa eller göra sina läxor efter skolan.
En annan förbättring som hon är glad över, är att de
handikappades behov har kunnat beaktas vid planeringen. Det finns också arbetsrum och ett lite större
samlingsrum för grupper. Tidningsavdelning finns det
förstås och man räknar med att nuvarande sortiment
i stort sett kommer att behållas, även om e-tidningar
på sikt säkert kan komma att öka. Mängden material
skall överlag inte öka i och med flytten. –Vårt mål är att
avskriva 10 % av det nuvarande materialet innan flytten,
för tanken är ju inte att biblioteket skall vara ett arkiv,
utan innehålla ett ständigt levande material, förtydligar
Margit.
Under 2014 gjordes totalt knappt 600 lån av e-böcker,
medan traditionella böcker och annat material stod
för ca. 93 000 lån hos biblioteken i Nykarleby. Även
om man möter ökande konkurrens från den digitala
världen så ser Margit att biblioteket fortfarande har en
viktig roll i samhället. –Man brukar poängtera bibliotekens betydelse i en fungerande demokrati och biblioteket brukar därför räknas till en kommuns bastjänster,
konstaterar hon. –Dessutom har biblioteket också en
betydelse ur friskvårdssynpunkt då det är en samlingspunkt för många daglediga.
–Bibliotekets roll har ändrats och det är inte bara utlåning av material som vi sysslar med idag, utan minst
lika viktigt är att vi allt oftare tar emot grupper med
barn från dagisar och skolor, berättar Margit. Informationssökning, sagostunder och bokprat är något
som har ökat kraftigt de senaste åren. Tack vare de nya
utrymmena räknar man med att den trenden ytterligare
kommer att förstärkas och bibliotekets roll inom folkbildningen att bibehållas.
Tack vare lite förmånligare offerter än förväntat, så
kommer kostnaden för det nya biblioteket att bli lägre
än de 2,5 miljoner euro som man ursprungligen hade
räknat med. I den siffran ingår de inventarier man räknar med att behöva förnya. –Vi återanvänder det som
går, men till exempel så kommer hyllorna att förnyas
helt, berättar Margit. Det statliga stödet uppgår till 50 %
av totalkostnaderna och det är förstås en förutsättning
2 2
för att projektet skall kunna förverkligas.
I vån
(rumsyta
hum
) )
I vån
(rumsyta
hum
En verksamhet i förändring
1. Vuxenavdelning
1. Vuxenavdelning 239239
Biblioteksvärlden förändras och man hör ofta att böcker 2. Barnavdelning
2. Barnavdelning 110110
håller på att ersättas av andra medier, men faktum är att 3. Ungdomsavdelning
3. Ungdomsavdelning33 33
barn och ungdomssidan vid Nykarleby biblioteken går 4. Aula
61 61
4. Aula
mot strömmen i det här avseendet. Utlåningen av barn 5. Läsesal
45 45
5. Läsesal
och ungdomsböcker ökade det senaste året och det är en 6. Samlingssutr.
48 48
6. Samlingssutr.
fortsättning på den trend man sett under några år. Bib(även
för för
lektioner)
(även
lektioner)
lioteket kompletterar fortlöpande böckerna med andra
7. Hembygdssamling
7. Hembygdssamling 18 18
medier och e-material, men än så länge i blygsam skala.
2
I vån (rumsyta hum )
8. Låndisk+arb.utr.
8. Låndisk+arb.utr. 29 29
29. Lager
9. Lager
18 18
II vån (rumsyta hum )
10.10.
Övriga
utrymmen
Övriga
utrymmen 57 57
(wc,
tekn.,
korridor,
tekn.,
korridor,
1. Bibl.chef.
16(wc,
2. Bibl.tekarierna
19sociala
sociala
utr.utr.
etc.)
etc.)
3. Forskare
11
______________________
______________________
4. Arbetsutr.
29
Totalt
658658
Totalt
5. Magasin
28
6. Kök & soc.utr.
29
7. Korridor
17
_____________________
Totalt
149
1. Vuxenavdelning
239
2. Barnavdelning
110
3. Ungdomsavdelning 33
4. Aula
61
5. Läsesal
45
6. Samlingssutr.
48
(även för lektioner)
7. Hembygdssamling
18
8. Låndisk+arb.utr.
29
9. Lager
18
10. Övriga utrymmen 57
(wc, tekn., korridor,
Dessa digitala bilder visar på ett ungefär hur det kommer att se ut.
sociala utr. etc.)
______________________
Totalt
658
Niklas Knutar
2
2
(rumsyta
hum
) )
III vån
II vån
(rumsyta
hum
II
1.1.Bibl.chef.
16
1.
Bibl.chef.
16
Vuxenavdelning
239
2. Bibl.tekarierna
2. Bibl.tekarierna 19 19
2. Barnavdelning
110
3. Forskare
11 11
3. Forskare
Ungdomsavdelning
4.3.Arbetsutr.
2933
4.
Arbetsutr.
29
4.
Aula
5. Magasin
2861
5. Magasin
28
6.5.Kök
& soc.utr.
2945
6.
Kök
& soc.utr.
29
Läsesal
7.6.Korridor
17
7.
Korridor
17
Samlingssutr.
48
_____________________
_____________________
(även för lektioner)
Totalt
149149
Totalt
7. Hembygdssamling
18
8. Låndisk+arb.utr.
29
9. Lager
18
10. Övriga utrymmen 57
(wc, tekn., korridor,
sociala utr. etc.)
______________________
Totalt
658
1
2
3
4
5
6
7
_
To
YTOR
rum för barnen....
Totalt:
8
RondEllen 1 - 2015
Idrottsgalan – bakom kulisserna
Den har kallats ”Norra Europas bästa kommunala
idrottsgala”, känd i hela Österbotten, den ordnades före den finlandssvenska motsvarigheten i
Helsingfors och den lyser upp i midvintermörkret
mitt i smällkalla vintern. Jag syftar naturligtvis på
Nykarlebys egen idrottsgala! I januari 2015 ordnades den tolfte galan och RondEllen pratade med
galans initiativtagare och spindel i nätet, kultur- och
fritidschef Tina Nylund.
Nykarleby stad är bra på det här med evenemang för
hela kommunen och kommuninvånarna är bra på det
här med idrott, tänk att det årligen kommer cirka 30
FM-medaljörer från Nykarleby, det är en bedrift för
en relativt liten kommun. Den första idrottsgalan i
Nykarleby ordnades vintern 2004 och det var och är
Tina Nylunds förtjänst. Hon hade suttit hemma i tvsoffan och tittat på de rikssvenska galorna och tänkte
att om de kan så varför skulle inte vi i Nykarleby kunna,
och på den vägen är det. Nykarleby var den första
staden/kommunen i landet som började ordna den här
typen av idrottsgala med festlig inramning. Galan har
fyllt Lilla björnen i Stjärnhallen till bredden de senaste
åren, besökarantalet är ganska konstant, mellan 450-500
personer brukar delta.
med och njuta av den högklassiga underhållningen och
programmet under kvällen, berättar Tina. Det är ingen
förhandsanmälan till tillställningen och fri placering i
salen. Det är ofta en missuppfattning bland nykarlebyborna att den bara är till för idrottsvännerna men så är
det alltså inte.
Det är idrottsföreningarna som nominerar och motiverar sina nomineringar i alla kategorier utom årets
motionär, där vem som helst kan vara med och nominera. Väljer gör stadens fritidssektion. De flesta nomineringarna kommer i kategorierna årets föreningsaktiva
och årets talkoarbetare, som även är de kategorier där
det oftast är svårast att utse vinnaren. Förutom vinnarna
i de olika kategorierna premieras även FM-medaljörer.
FM-guldmedaljö­rerna erhåller Nykarleby stads idrottsmedalj som utformats av Anders Aromäki. Samtliga
medaljörer (även FM-silver och -brons) får en minnespresent.
Kultur- och fritidsgänget lägger ner många arbetstimmar på galan, planeringen startar i september-oktober,
då dammet från Nykarlebyveckan lagt sig. Galan brukar
Idrottsgalan är främst idrottsföreningarnas, idrottarnas,
funktionärernas och de föreningsaktivas gala och samlingspunkt, men vem som helst är välkommen att vara
Onsdag kväll 28.1. Lasses Ljud har monterat det mesta och vi har lagt
upp 250 m2 fiberduk i taket.
Moodboards från planeringsmöte i oktober. Idén till årets tema:
Norrsken / ”Winter wonderland” föddes när Emil besökte tomten
och Rovaniemi under hösten.
Torsdag kväll 29.1. Salen klar, dags för genrep.
...Juha Mieto kör a
9
RondEllen 1 - 2015
Foto: Jonas Brunnström
Nöjda, glada, lättade arrangörer och serveringspersonal kl. 21.30; just efter att vi sköt iväg konfettin och precis innan vi börjar sopa upp den...
ha ett tema och jag frågar Tina hur temat föds, kan det
vara vad som helst? –Nej, svarar Tina. Det måste vara
något som kan upplevas som festligt, men annars kan
det vara nästan vad som helst. –Efter första planeringsmötet så gör vi en lista på vem som ansvarar för vad och
så börjar vi på, säger Tina. Hela galan är ett lagarbete,
från början till slut. Under hösten träffas kultur- och
fritidsgänget för att stämma av så att allt förlöper enligt
tidtabellen och sedan då galan närmar sig blir träffarna
tätare. Att göra filmsnuttar, videohälsningar, bildspel
och annat tekniskt har blivit lite av ett varumärke för galan. Sista veckan cirkulerar allt kring galan, både dagar
och nätter, berättar Tina. Kvällen före hålls genrep med
alla artister, husbandet, konferencier, ljus och ljud. Allt
är noggrant planerat med minutschema och arrangörerna vill försäkra sig om att allt kommer att fungera till
punkt och pricka. Hon tycker att det är relativt lätt att
få folk att ställa upp. Tjänstemän och förtroendevalda
brukar agera prisutdelare och galan brukar alltid ha
en speciellt inbjuden gäst. Ett år hade vi bjudit in Juha
Mieto, visste du att han alltid kör bil barfota, även på
vintern, berättar Tina åt mig. Man lär sig mycket då
man jobbar med idrottsgalan.
Vinnar­motiverin­garna skriver Tina alltid hemma, de
blir bäst där. Vinnarna får en ljusstake i klart glas med
ingravering, diplom samt blommor. Serveringen engagerar ca 20 personer då dryck med tilltugg skall serveras
åt deltagarna som sitter vid dukade långbord. Inom en
vecka efter galan håller Kultur & Fritid alltid ett utvärderingsmöte, där man går igenom vad som fungerade
och vad som fungerade mindre bra. Vi hittar alltid saker
som kunde ha förlöpt bättre. Oftast är det saker som publiken kanske inte ens märkt men som arrangörerna vet
att kunde ha gått bättre eller som man kan tänka på till
ett annat år. Stor del av gänget har varit med tidigare så
med den rutinen i bagaget är det nog oftast bara småsaker som de hänger upp sig på.
Under intervjuns gång undrar jag om inte intresset
för galan mattas av med åren men Tina säger –Nej, för
folk är väldig nöjda och det är nog det som driver oss
att göra en ännu lite bättre gala nästa år igen. Det som
gläder Tina är att det är så många unga, aktiva på plats,
som tar galan på allvar, klär upp sig och tycker att det är
roligt att komma.
Gunilla Lillbacka
Fredag kl. 18.27. Tre minuter innan publiken släpps in hissas Tomas
Knuts upp i vår specialutrustade korgbollsställning där han ska sitta
gömd tills 19.04 för en svävande entré. Drömmar blir verklighet!
lltid bil barfota....
10
RondEllen 1 - 2015
Kuddnäs år 2015 och visioner för framtiden
belysning. Vita husets värmesystem är från 1934 och
det har inte fungerat på länge, belysning finns endast
ovanför de icke fungerande kakelugnarna. Detta betyder att värmen och fukten i huvudbyggnaden, med de
topelianska inventarierna, regleras helt av årstidernas
växlingar.
Sommaren är på ingång och Kuddnäs börjar småningom vakna till liv! Sommartid är Kuddnäs en
riktig idyll och vi vill gärna fylla både huset och
trädgården med publik genom att öppna museet
och ordna olika evenemang.
Liksom tidigare år erbjuder vi skolor och daghem så
kallade ”Minitidsresor” där vi tillsammans reser tillbaka till början av 1800-talet och undersöker hur livet
på Kuddnäs såg ut då. Dessa tidsresor har varit väldigt
populära och även i år är de sista veckorna i maj nästan
fullbokade av skolgrupper. För skolor och daghem i
Nykarleby är besöket gratis, medan övriga skolgrupper
betalar 30 €/grupp (max 25 pers). För sommaren har vi
även många andra grupper inbokade för guidningar.
Andra evenemang som kommer att liva upp Kuddnässommaren är tidsresor, barnläger och konstläger i juni,
uppträdanden på Eino Leino dagen (sommarens och
diktens dag 6.7), samt förstås Nykarlebyveckan i augusti
med författarbesök, familjedag mm. Kuddnäs är som
vanligt öppet för allmänheten alla dagar 15.5-31.8 kl.
10-16 (juni-juli kl. 10-18). Café Emilie är också öppet
och alla är välkomna ut för att njuta av området och
dricka en kaffe eller äta en kaka.
Kuddnäs har varit museum i över 80 år, invigningen
ägde rum den 24 juni 1934 och fram till januari 1983
sköttes Kuddnäs museum av ”Stiftelsen för bevarandet av Z Topelius´ barndomshem”. Därefter är det
Nykarleby stad som ansvarar för verksamheten på
Kuddnäs. Museet består idag av fem byggnader: vita
huvudbyggnaden, gula sidobyggnaden, bagarstugan,
vagnslidret samt ett lusthus. Endast den gula byggnaden
har ett fungerande värmesystem och ändamålsenlig
År 2018 är det 200 år sedan tidningsredaktören, författaren och historieprofessorn Zacharias Topelius
föddes på Kuddnäs och detta kommer naturligtvis att
uppmärksammas i Nykarleby överlag och på Kuddnäs
speciellt. Det kommer att arrangeras ett nationellt jubileum till minne av Topelius och planeringen för jubileet
i Nykarleby har redan startat. Det som nu är aktuellt är
en restaurering av husen och området.
Vad gäller restaureringen är det framförallt huvudbyggnaden som är i behov av reparationer, bland annat
fasaden och fönstren behöver repareras, ventilationen
ökas och grundvärme installeras för att säkerställa att
byggnaden och museet bevaras i framtiden. Visionen
och planen är att huvudbyggnaden och gula byggnaden
ska kunna renoveras fram till jubileumsåret. Förutom
reparationer och restaurering av byggnaden ska museet även till viss del moderniseras och förses med
grundvärme, inva-toaletter, ramper och ev. trapphissar.
Museiverksamheten har sedan 1930-talet ändrat ganska
mycket form och nya verksamheter som tidsresor och
verkstäder för barn ställer andra krav på utrymmen
än den traditionella museiverksamheten. Ett Leaderfinansierat förundersökningsprojekt som tog fasta på att
granska husets och föremålens kondition och verksamhetens behov pågick under år 2014. Under 2015 ska det
mest akuta åtgärdas och finansiering sökas för en mer
omfattande renovering under 2016-2017.
Visionen fram till 2018 är alltså att ställa huvudbyggnaden och gula huset i sådant skick att de bevaras för
kommande generationer. Men det finns såklart även en
mer långtgående vision om att utveckla området och
göra det till en plats för berättelser och sagor, naturligtvis med avstamp i Zacharias Topelius verk. Ett museum
behöver också en nutid, ett nytt skikt som läggs på det
gamla. Berättelser är inte bundna till en given plats,
men berättelser för oss till platser och förmedlar hur
dåtid, nutid och framtid vävs samman. I denna vision
som sträcker sig 5, 10 kanske 15 år in i framtiden ingår
att återställa trädgården och bättre utnyttja den potential som denna gröna oas har. Den rymmer även planer
på ett nybygge, en ”stallslänga”, där det skulle finnas
!
..en plats för berät
LAAJA
RondEllen 1 - 2015
11
I planerna för att bättre utnyttja trädgården och området kring byggnaderna ingår att bygga/anlägga en
berättelsestig som går runt området och tar fasta på olika platser och händelser som finns beskrivna i Topelius
sagor. Längs med denna ska man hitta olika platser med
interaktiva stationer, uppgifter eller dikter och sånger
som härstammar från Topelius.
utrymme för att ordna verkstäder för barn och grupper, förråd, en liten utescen och en servicebyggnad som
skulle inrymma fler toaletter och sanitära utrymmen.
Enligt äldre ritningar har det på platsen även tidigare
funnits en stallslänga som nu är riven och en nya länga
(i äldre stil) skulle rama in innergården och ge den en
balans som den för tillfället saknar.
Visioner och planer finns det alltså. Hur mycket av
dessa som är möjligt att förverkliga fram till 2018 och
vidare, beror naturligtvis mycket på vilken finansiering som kan ordnas. Glädjande är dock att Kuddnäs
är nationellt känt och högt uppskattat. Det visar inte
minst det faktum att museet under våren mottagit flera
donationer, bl.a. en stol som troligen tillhört familjen
Topelius och enligt släkten tidigare stått på Kuddnäs.
Det är inte ofta det kommer fram nya föremål som härrör från skalden och hans familj! Dessa donationer är vi
naturligtvis väldigt tacksamma för.
Vi ses på Kuddnäs i sommar! Välkomna!
Johanna Enroth, vik. museiamanuens
smedja
bastu
gula huset
stallet
parkering
vita byggnaden
uteteater
cykelparkering
utsikt
berättelsestigen
lusthuset
Skiss över framtidens Kuddnäs. Uppe till höger en gammal ritning med dåvarande stallet inritat, nere till höger en skiss över nya stallet.
!!
!!
STALLET
!!
!!
!!
BERÄTTELSERUM KUDDNÄS
ARKITEKTER
!
t t e l s e r o c h s a g o r. . .
LAAJA ARKITEKTER
BERÄTTELSERUM KUDDNÄS
1
12
RondEllen 1 - 2015
LOPPISrace, LOPPISfynd, gårdsLOPPIS, LOPPISgalen, LOPPIShall
LOPPISguide, flyttLOPPIS, LOPPISprylar, LOPPIStips, bLOPPIS
bakluckeLOPPIS, LOPPISfantast, LOPPISkalender LOPPISfreak
LLL = Litet Loppis Lexikon
Stjärnhallens loppislördag 11.4.2015.
–Loppar du na?
–Va?
–Alltså, köper du na från loppis?
Alla får vi någon sorts association av ordet loppis,
allt från ”bara skräp” till ”möjlighet-att-fynda-justdet-jag-sökt”.
Loppmarknad, lopptorg (i dagligt tal ofta loppis) är en
plats där det handlas med begagnade saker. Namnet
loppmarknad sägs härröra från att de kläder som bytte
ägare vid de första loppmarknaderna föraktfullt påstods
innehålla loppor och annan ohyra.
De var då det, utvecklingen har gått framåt och att både
köpa och sälja på loppis har blivit mycket populärt.
Loppis finns i alla former det kan vara frågan om traditionell butik- eller gårdsloppis eller så kan man loppa
genom att köpa varor via nätet. Där finns en uppsjö av
olika bloppisar, facebookloppisar, tori.fi och så Findit.
Många är de timmarna som alla österbottningar spenderat där. Nästan vad som helst kan säljas på ett loppis.
Ofta dominerar mindre objekt som köksutrustning,
porslin, elektronik, prydnadsföremål, kläder, böcker,
CD/DVD med mera. Man behöver nog ett tränat öga
för att hitta just DET på ett stort loppis där 90 % av
grejerna verkligen inte är något att ha, speciellt när det
gäller kläder. När man väl får igång flowet är det både
roligt, ekologiskt och ekonomiskt, t.o.m. lite beroendeframkallande att handla på loppis.
Det finns flera olika typer av loppmarknader:
1.Loppmarknad, större loppmarknad som anordnas
tillfälligt eller regelbundet. Där kan privatpersoner och
företag hyra ett bord för en eller flera dagar och sköta
sin egen försäljning. Dessa loppmarknader kan hålla
till i parkeringsgarage, i centrumbyggnader eller ute i
det fria. Ett exempel på en sådan är ju Juthbackamarknaden, finlands största loppmarknad.
2.Bakluckeloppisen, en särskild variant av denna typ av
loppmarknad är där försäljning sker från säljarens bil
eller från ett bord invid bilen.
3.Loppisbutik, en annan typ av loppmarknad, inrymd i
en konventionell butikslokal, men sortimentet består
av begagnade varor som är för enkla och för vanliga för att betecknas som antikviteter. Denna typ av
loppmarknad drivs ofta av välgörenhetsorganisationer,
församlingar eller olika föreningar.
4.Garageloppis, typ av loppmarknad som ordnas vid ett
enstaka tillfälle av en privatperson, där säljaren under
en begränsad tid, vanligen en helg säljer ut sina egna
begagnade saker från sitt garage.
5.Flyttloppis är ytterligare en variant av tillfällig loppmarknad som hålls i syfte att minska innehavarens bohag inför en förestående flytt. Dessa är vanligast i villor
och gårdar och kan hållas i den privata trädgården, i
ett garage eller i ett par rum i bostaden.
6.Loppisrace, ett grannlag bestämmer ett gemensamt
datum för ”garageloppis” i villakvarteret och kan därigenom kosta på sig en större annonsering. Spekulanterna kan promenera genom kvarterets många mindre
loppmarknader.
7.Bloppis, försäljning av begagnade varor på sin blogg.
Att sälja via bloppis kallas att bloppa.
8.Facebookloppis, försäljning av begagnade varor via
Facebook.
9.FINDIT = Fynda Igen Något Du Inte Trodde (var möjligt)
När man skriver om loppisar går det ju inte att undgå
Juthbackamarknaden, himmelriket för alla loppisfantaster. Det går att spendera många timmar på den marknaden, i syfte att hitta något man länge letat, hitta något
man inte trodde att man behövde eller så kan man ju
också hitta bekanta man inte träffat på länge.
...lust att lära sig
RondEllen 1 - 2015
13
Tips för loppisen:
»» Ha gärna klart för dig vad du letar efter, annars är det
lätt att man inte hittar något alls
»» Ge akt på åt vilket håll folk går och gå sen i motsatt
riktning, då kommer du ju före alla andra till loppisståndet med de allra finaste grejorna.
»» Fastän saker kan se fula och skabbiga ut, se möjligheterna, det mesta går att tvätta, måla om eller kanske
använda till något annat än det ursprungligen var
tänkt till
»» När du hittat det du sökt efter är det dags att börja strosa omkring utan något speciellt i åtanke. Du kommer
att märka att du ser massor av ”nya” saker som du inte
såg då du hade siktet inställt på just det du sökte. Det är
nu du hittar prylar som du inte visste att du behövde.
Loppisar dyker upp i var och varannan by, speciellt under sommaren. RondEllen har sammanställt en lista på
alla österbottniska loppisar som dyker upp för en eller
flera dagar. Vi listade alla vi kände till då tidningen gick
i tryck, listan hittar ni på baksidan av tidningen. Rör du
dig i övriga Finland eller Sverige i sommar och vill besöka ett loppis på okänd ort kan det vara bra att få hjälp
via internet, två av de bättre webbsidorna i Finland är
www.kirppikset.info och www.kirpputorihaku.com. Där
kan du lätt söka på en ort och så dyker det upp lämpliga besöksobjekt. Två rikssvenska sidor som kan vara
bra att känna till om du rör dig i Sverige i sommar är
www.loppiskartan.se och www.svenskaloppisar.se.
Gunilla Lillbacka/Barbro Julin
Koskelan Perhe
- ett unikt projekt i Nykarleby
Känner du familjen Koskela från
Nykarleby, de som har en leguan
som heter Lenni till husdjur? Inte?
Men det gör nog alla Nykarlebyelever i förskolan och årskurs ett
och två.
Meningen med materialet är att
väcka nyfikenhet för finska språket
och ge eleverna lust att lära sig spännande ord och uttryck före årskurs
tre, då den egentliga undervisningen
i finska tar vid i Nykarleby.
Koskelan perhe är huvudpersonerna
i ett digert material i finska för förskola och årskurserna 1 och 2. Materialet består av 15 trevliga filmklipp
med tillhörande lärarhandledning
och arbetsblad för eleverna.
Det är ju så att barn som tidigt
kommer i kontakt med främmande
språk lär sig andra språk snabbare,
blir bättre på sitt modersmål och
även duktigare på andra områden.
I förskolan och årskurs ett och två
har nu materialet tagits i bruk under
våren och idel positiva kommentarer
kommer från både de unga eleverna
och deras föräldrar. Lärarna har
systematiskt tagit in Koskelan perhe i
klassrummen och jobbat med de olika
uppgifterna. Man har inte schemalagt
denna extra finskaresurs utan lärarna
har fritt fått integrera materialet enligt
egen planering.
Camilla Fellman
Eleverna får bekanta sig med de
vanligaste finska orden och uttrycken i olika teman, till exempel siffror,
färger, veckodagar, måltider, kläder,
hem och skola och allt det som sker
i en helt vanlig familj med mamma
och pappa, två barn och ett husdjur.
I familjen Koskela utgör husdjuret
den busige leguanen Lenni.
”Koskelan perhe” har producerats av
ivriga finsklärare, en duktig illustratör och proffsigt bildkonst-, musik- och medie-folk. Materialet har
tagit dryga två år att framställa och
har även krävt en skälig ekonomisk
satsning.
Arbetsgruppen bakom Koskelan perhe, från vänster John-Erik Semskar, Linda Ingerström,
Marianne Jungell, Emil Wingren, Hanna Björkqvist, Charlotte von Essen, Margita Nylund,
Sofia Virtanen-Stormåns och Camilla Fellman.
spännande ord....
14
RondEllen 1 - 2015
Utviket
Tomas Knuts
Vem är du?
Jag är stadssekreterare. Jag är gift och tvåbarnsfar. Jag
gillar sport och natur. Jag har svårt att gå upp i vikt. Jag
är Tomas Knuts.
Beskriv dej själv med tre ord.
Jag är nöjd.
Vad gör du egentligen på dagarna?
Ja vad gör jag egentligen på dagarna? Mitt arbete är synnerligen omväxlande. Jag minns en dag i december när
jag satt nerborrad i juridiken och försökte tolka förvaltningslagen när telefonen ringde och jag fick frågan ”Kan
du kåma som julgubb?” Jag rör mej alltså inom allt från
juridik till julgubbsuppdrag.
I praktiken jobbar jag mest med olika typer av förvaltningsfrågor, beredning och verkställighet av stadsstyrelsens och stadsfullmäktiges beslut, protokoll, möten
både inom som utanför staden, näringslivs- och utvecklingsfrågor. Sen kommer det då och då specifika projekt,
uppdrag, föredrag, representationsuppdrag etc.
Efter jobbet försöker jag antingen motionera eller så är
jag häst åt våra barn hemma på vardagsrumsgolvet.
Vad är det bästa med jobbet?
Det bästa med jobbet är att jag trivs och sen värdesätter
jag omväxlingen och alla människomöten. Arbetsuppgifterna är utmanande och utvecklande och jag trivs
allra bäst med olika typer av utvecklingsarbeten som för
världen framåt.
Vad är det sämsta med jobbet?
Det sämsta med jobbet är att jag inte hinner med allt
som jag borde och skulle vilja. Men överlag ser jag väldigt få dåliga sidor med mitt jobb.
Vad skulle du göra om du inte hade detta jobb?
Då skulle jag antingen vara fotbollsproffs, fjällvandrare
eller stjärnkock.
Mina favoriter:
Resmål: Det verkliga livet finns i fjällvärlden. Men ska
Jag är Knuts, Tomas Knuts.
jag lista konkreta favoritresmål som jag sett hittills så får
det bli 1) New York, 2) Prag, 3) Siena.
Dryck: Inget slår vatten ur en porlande fjällbäck.
Mat: En mångsidig och hemmagjord middag på grillen
är nog svårslaget.
Bok: Av de jag själv skrivit är det nog ”Med glimten
i ögat – fem år med Munsala United”. En verklig läs-
.....Minä olen t
15
RondEllen 1 - 2015
Aukeama
Tomas Knuts
Kuka sinä olet?
Olen kaupunginsihteeri. Naimisissa oleva kahden
lapsen isä. Tykkään urheilusta ja luonnosta. Minun on
vaikea saada painoani nousemaan. Olen Tomas Knuts.
Kuvaile itseäsi kolmella sanalla
Minä olen tyytyväinen.
Mitä oikeastaan teet päivisin?
Niin, mitä minä oikeastaan teen päivisin? Työni on
erittäin vaihtelevaa. Muistan erään joulukuisen päivän
istuessani uppoutuneena juridiikkaan ja yrittäen tulkita
hallintolakia kun puhelimeni soi ja minulta kysyttiin
”voitko tulla joulupukiksi?” Eli minä teen kaikkea juridiikasta joulupukintehtäviin.
Käytännössä työskentelen eniten kaupunginhallituksen
ja kaupunginvaltuuston erilaisten hallintokysymysten,
valmistelujen, toimeenpanojen, päätösten, pöytäkirjojen ja kokousten parissa. Sekä kaupungin sisäistä että
ulkoista elinkeinoelämää ja kehittämistä koskevissa
asioissa. Silloin tällöin tulee myös erilaisia projekteja,
tehtäviä, esitelmiä, edustustehtäviä jne.
Työn jälkeen yritän joko kuntoilla tai sitten leikin hevosta olohuoneenlattialla lasteni kanssa.
Mikä työssäsi on parasta?
Parasta on se että viihdyn ja arvostan vaihtelua ja ihmiskontakteja. Työtehtäväni ovat sekä haastavia että vaihtelevia ja viihdyn parhaiten erilaisten maailmaa eteenpäin
vievien kehitystöiden parissa.
Mikä työssäsi on huonointa?
Huonointa on että en ehdi tehdä kaikkea mitä pitäisi ja
mitä haluaisin. Mutta yleensäkin näen työssäni erittäin
vähän huonoja puolia.
upplevelse!
Motionsform: Lagsport, fotboll och innebandy.
Vilken yrkeskategori vill du se på utviket i nästa
nummer?
I nästa nummer skulle jag vilja se någon som jobbar
inom elevvården.
Mitä tekisit jos sinulla ei olisi tätä työtä?
Olisin mahdollisesti ammattilaisjalkapalloilija, tunturivaeltaja tai mestarikokki.
Suosikkini
Matkakohde: Todellinen elämä löytyy tunturimaailmasta. Jos minun pitää valita konkreettisia suosikkimatkakohteita mitä olen tähän mennessä nähnyt niin ne ovat
1) New York 2)Praha 3) Siena.
tyytyväinen.....
16
RondEllen 1 - 2015
Juoma: Mikään ei vedä vertoja tunturipuron kuplivalle
vedelle.
Ruoka: Monipuolinen ja kotona grillillä valmistettu
päivällinen on vaikeasti lyötävä.
Kirja: Itse kirjoittamani kirja ”Med glimten i ögat-fem
år med Munsala United”. Todellinen lukuelämys!
Kuntoilumuoto: Joukkueurheilu, jalkapallo ja salibandy.
Minkä ammattiryhmän haluat nähdä aukeaman
seuraavassa numerossa?
Seuraavassa numerossa haluaisin nähdä henkilön joka
työskentelee oppilashuollossa.
Käännös: Marianne Blomqvist
Tomas är en tävlingsmänniska.
Tomas som konferencier på idrottsgalan 2015.
Aktuellt i de kommunala avtalen 2015
De kommunala kollektivavtalen är i kraft till
31.1.2017. Avtalsperioden är indelad i två perioder.
Den första perioden 1.3.2014 – 31.12.2015 är 22
månader och den andra 1.1.2016 – 31.1.2017 är 13
månader. Löneförhöjningen den 1.7.2015 förverkligas enligt följande i de olika avtalen:
AKTA
-Revidering av bestämmelserna om periodarbetstid
-Revidering av lönebilagorna (bilaga 1, 2, 7 och 8)
-Höjning av grundlönerna i vissa lönepunkter i lönebilaga 4 och 5
-Ändring av anställningsvillkoren för familjedagvårdare
som arbetar i sitt eget hem.
UKTA
Månadslönerna höjs genom en allmän förhöjning på
0,4 %.
TS-avtalet
En lokal justeringspott på 0,29 %, kan utbetalas som en
jämnstor procentuell allmän förhöjning.
TIM-AKA
En allmän förhöjning vars kostnadseffekt är 0,3 %.
Om du har frågor, ta gärna kontakt!
Kristina Backlund
. . .krävs e n h e lt ny r
RondEllen 1 - 2015
17
Kovjoki Vatten planerar bygga nytt vattenverk i Jeppo
I och med en stadigt ökande vattenförbrukning så har vattenproduktionen i Kovjoki ställts inför
rejäla utmaningar de senaste åren.
Under vissa tider på året så når
man nästan taket för vad som går
att leverera och någon buffert för
eventuella störningar finns inte.
Det här är en utveckling man vid
Kovjoki Vatten sett under ett antal
år och man har hela tiden varit
medvetna om att något så småningom måste göras. Därför har
man under våren 2015 inlett ett
projekt, som avser höja totala vattenkapaciteten med ytterligare ca.
1500 m3/dygn, från nuvarande 5000
m3/dygn. Förutsättningarna för att
bygga ut kapaciteten i Kovjoki är dåliga, så utbyggnaden är tänkt att ske
i områdena kring Gunnarskangan
i Jeppo. Den nya kapaciteten skall
avlasta vattenverket i Kovjoki och
kunna bidra till att det finns en
säkerhet även vid krissituationer,
samt möjliggöra en fortsatt tillväxt
och utveckling hos näringarna i
ägarkommunerna Nykarleby och
Pedersöre.
Det nya vattenverket
Nykarleby Kraftverk äger sedan
tidigare ett mindre vattenverk i
Kangholmen i Jeppo. Det vattenverket tar sitt vatten från brunnar i
Kainuunkangas, som ligger nästan
tio kilometer längre bort. Vattnet
från Kainuunkangas är av så pass
bra kvalitet att man har klarat sig
med en enklare process än vid vattenverket i Kovjoki. Vattnet leds
genom ett kalkstensfilter för att höja
pH värdet, men någon övrig rening
behövs inte. I Kovjoki krävs en betydligt mer omfattande reningsprocess, eftersom råvattnet innehåller
en hel del järn och mangan.
Tanken med det nya vattenverket
går ut på ungefär samma princip,
Provborrningar i Gunnarskangan.
dvs. att vattnet fångas upp i så kallade silrörsbrunnar i Gunnarskangan,
varefter det leds till ett reningsverk
i Kangholmen. Men en väsentlig
skillnad är att vattnet i Gunnarskangan inte alls håller samma
kvalitet som i Kainuunkangas, så det
krävs en helt ny reningsanläggning
för att man skall kunna leverera bra
vatten ut till kunderna. Den här
anläggningen skall, enligt de preliminära planerna, placeras alldeles
intill den befintliga anläggningen i
Kangholmen.
Val av reningsteknik
Pöyry Finland har fått uppdraget
att planera det nya vattenreningsverket. Under våren har man gjort
provborrningar i Gunnarskanganområdet. Man har tagit vattenprover och vattnet skall analyseras för
att man skall kunna avgöra vilken
reningsteknik och process som
skall användas. Resultaten och
rekommendationerna som arbetet
utmynnar i skall vara klara i slutet
av augusti 2015, varefter Kovjoki
Vatten tar ställning till hur man
skall fortsätta.
För Kovjoki Vatten är det nya reningsverket ett stort och kostsamt
projekt, men helt nödvändigt för att
man skall kunna fortsätta försörja
samma område med lika hög leveranssäkerhet och vattenkvalitet som
idag.
Niklas Knutar
Reningsverket i Kangholmen.
re ni n g sa nl ä g g ni n g. . .
18
RondEllen 1 - 2015
Nu är stadens intranät äntligen här!
I början av maj tas Nykarleby stads
länge efterlängtade intranät i
bruk. Intranätet kommer att betjäna stadens personal med alla typer
av personalfrågor och kommer
att bli stadens viktigaste informationskanal gentemot personalen.
het att samla material och information som är mera sektorsspecifik.
Intranätet, eller kort och gott intran,
hittas på adressen intra.nykarleby.fi
Till intranätet loggar du in med dina
vanliga inloggningsuppgifter.
Pratbubblan är intrans mest interaktiva sida där alla har möjlighet att ge
tips, förslag och idéer om hur Nykarleby stad i allmänhet och personalpolitiken i synnerhet kan utvecklas.
Där finns också möjligheter att kommentera och ge feedback. Pratbubblan ger också anställda möjligheter
att blogga om aktualiteter.
Intran kommer att vara en ständigt
levande informationsportal där stadens personal förväntas vara aktiva
både som konsumenter och producenter. Här samlar vi personalinfo
– allt från info om personalförmåner, företagshälsovård, evenemang,
pensionsinfo och blanketter – till
information om aktuella händelser,
arbetarskydd, ekonomi och förvaltning samt ofta frågade frågor.
Förhoppningen är att stadens intra
skall bli en ständigt levande anslagstavla för personalen. För att det ska
lyckas krävs input från hela personalen. I inledningsskedet kommer
de som har rättigheter att uppdatera
stadens webbsidor också ges rätt att
föra in information på intran. Finns
det intresse för andra att föra in material på intran kan man kontakta
sin förman och IKT-avdelningen.
På intran finns också skild enhetsinfo där stadens sektorer har möjlig-
Tack vare intran har alla möjlighet att informera, om både smått
På intran kan du bl.a.
»» kolla vad som är aktuellt i staden
»» beställa ett användarkonto åt
nyanställda
»» kolla de senaste personalförmånerna
»» rapportera om ”nära-ögat-upplevelser” inom arbetarskyddet
»» läsa alla RondEllen-tidningar
»» söka reseräkningsblanketter
»» söka svar på de vanligaste frågorna
till IKT-avdelningen
»» ge förslag på hur vi kan förenkla –
och förbättra – vår verksamhet
och stort. Nu vet alla var man ska
söka information i frågor som berör
personalen. Nu är det upp till oss
alla att ytterligare förbättra informationsgången inom staden och inom
vår personalgrupp.
Välkommen till intran!
Tomas Knuts
Kaupungin intranet on vihdoinkin täällä!
Toukokuun alussa otettiin käyttöön
kauan kaivattu Uudenkaarlepyyn
kaupungin intranet. Intranet tulee
palvelemaan kaupungin henkilökuntaa kaikenlaisissa henkilöstökysymyksissä ja siitä tulee kaupungin
tärkein informaatiokanava henkilöstöä kohtaan.
Intranet, eli lyhyesti intra, löytyy
osoitteesta intra.nykarleby.fi
Intranettiin kirjaudutaan omilla
tavallisilla sisäänkirjautumis tunnuksilla.
Intra tulee olemaan koko ajan elävä
informaatioportaali missä kaupun-
gin henkilökunnan odotetaan olevan aktiivisia sekä kuluttajina että
tuottajina. Tänne keräämme henkilökuntainfoa – henkilöstöeduista,
työterveydenhuollosta, tapahtumista, eläkeinfosta ja lomakkeista ajankohtaisiin tapahtumiin, työsuojeluun, talouteen ja hallintoon sekä
usein esitettyihin kysymyksiin.
Intrasta löytyy myös erillinen yksikköinfo missä kaupungin eri sektoreilla on mahdollisuus kerätä sektorikohtaista materiaalia ja informaatiota.
Puhekupla on intran interaktiivisin
sivu missä kaikilla on mahdollisuus
Intrassa voit mm.
»» Tarkistaa mikä on ajankohtaista
kaupungissa
»» Tilata käyttäjätili uusille työntekijöille
»» Tarkistaa viimeisimmät henkilöstöedut
»» Raportoida työsuojelun ”läheltä
piti” tilanteet
»» Lukea kaikki RondEllen-lehdet
»» Etsiä matkalaskulomakkeita
»» Etsiä vastauksia tavallisimpiin TVTkysymyksiin
»» Ehdottaa miten voimme helpottaa
ja parantaa toimintaamme
....en ständig t levan
RondEllen 1 - 2015
19
antaa vinkkejä, ehdotuksia ja ideoita
Uudenkaarlepyyn ja ennen kaikkea
henkilöstöpolitiikan kehittämiseksi. Siellä on myös mahdollisuus
kommentoida ja antaa palautetta.
Puhekupla antaa myös henkilöstölle
mahdollisuuden bloggata ajankohtaisista asioista.
Toiveena on että kaupungin intrasta
tulisi henkilöstölle jatkuvasti elävä
ilmoitustaulu. Sen onnistumiseksi
vaaditaan koko henkilöstön panosta. Aloitusvaiheessa saavat intraan
päivittää tietoja kaikki ne joilla on
tällä hetkellä oikeudet päivittää kaupungin webbsivuja. Mikäli muilla
on kiinnostusta laittaa materiaalia
intraan voivat he ottaa yhteyttä esimieheensä ja TVT-osastoon.
Intran avulla kaikilla on mahdolli-
suus informoida, niin pienistä kuin
suuristakin asioista. Nyt kaikki
tietävät mistä hakea informaatiota
henkilöstöä koskevissa kysymyksissä. Ja nyt me kaikki voimme vaikuttaa tiedonkulun parantamiseen
kaupungissa ja henkilöstöryhmissä.
Tervetuloa intraan!
Käännös: Marianne Blomqvist
Skall vi slå ner bopålarna i Nykarleby?
då man hittat sin tomt gör man först en s.k. reservering
av tomten. Reserveringen behandlas som ett löpande
ärende i Tekniska nämnden och när anhållan inkommer tas inga flera ansökningar emot innan ett reserveringsbeslut fattats. Kostnaderna för reserveringen, som
sträcker sig ett år framåt, är fastställt till 40% av årsarrendet för bostadsändamål. Nu kan man i lugn och ro
börja fundera på en hustyp som passar just för den tomt
man valt. Småningom tar processen med byggnadslov
över och sen är man i full gång.
Ledig villatomt i Dammskata.
Tillbaka till våran gata, till hembyn, eller till rötterna
brukar bli förr eller senare bli ett aktuellt ämne för
många unga vuxna som studerat, och kanske även
jobbat, en tid på annan ort. Vad finns det då för utbud och möjligheter i Nykarlebynejden för den som
går i såna tankar? RondEllen begav sig till Byggnadskontoret i Nykarleby stad för att närmare kolla
upp saken med stadsgeodet Tom Johansson.
Vi välkomnar nybyggare och vill gärna se unga familjer
slå ner bopålarna i Nykarlebynejden, säger Tom.
Mera information och handledning samt kartor på
lediga tomter fås från byggnadskontoret, men även på
stadens hemsida www.nykarleby.fi finns en hel del likvärdig information att hämta.
Johan Österbacka
Vad finns det för tomtutbud i Nykarlebynejden idag?
Förutom privatägda tomter här och var så har staden
idag hela 55 småhustomter att erbjuda i centrum. Även
på de olika detaljplanerade bostadsområdena ute i byarna finns det lediga tomter. I Jeppo finns det 16 tomter
och i Munsala 11 tomter. Även i Hirvlax, Monäs, Monå
och Socklot finns det några tomter i varje by som är
lediga i nuläge. Fördelen med detaljplanetomter är ju
att alla vägar och kommunaltekniska anslutningar är
ordnade! Sen finns det även fritidstomter till salu, i såväl
Dammskata, som i Kanäs.
Hur går man då tillväga om man är en intresserad
nybyggare?
Kartor och handlingar fås från byggnadskontoret och
Staden har idag hela 55 småhustomter att erbjuda i centrum.
n d e a n s l a g s t av l a . . . .
20
RondEllen 1 - 2015
ASLAK – Rehabvecka i Härmä
Vi var en grupp på 10 personer, anställda av Nykarleby
stad, som samlades i Härmän Kuntokeskus på måndag morgon den 16.3. Vi hade alla sökt och efter flera
intervjuer och otaligt blankettifyllande, slutligen valts ut
av FPA att få genomgå rehabiliteringen, som är på sammanlagt fyra veckor, utspridda över drygt ett år.
Vi har ingen lön under rehabtiden men kan söka ersättning från FPA.
En vecka fylld av olika aktiviteter väntade oss. Det var
kanske inte riktigt som vi hade föreställt oss innan, men
nog så mycket bättre.
Redan den första dagen, efter den första informationen
med veckoprogram och många individuella tider att
hålla reda på, fick vi bl.a. pröva på djupvattenträning.
Det är jobbigare än man kanske kan tro att springa i vatten med ett bälte runt magen så man hålls flytande.
Följande dag skulle vi gå ett gångtest, inomhus! Det var
att trampa på runt, runt en bana, 11,5 varv så fort man
kunde, smmanlagt 2 km, med pulsbälte och reflexväst
på. Så fick vi veta var vi ungefär står i vår kondition och
vilka pulsvärden vi borde hålla när vi är ute och motionerar. Nästa morgon, redan klockan 8 skulle vi vara ute,
igen med pulsmätare på, och träna in vårt lägre pulsvärde och högre pulsvärde.
Något av det jobbigaste vi skulle genomleva var nog
muskelbalanstesten. Men det gick det också. Så vet man
var man har sina svagaste punkter då.
nade både av arbetstagaren och handledaren. Och de
pappren skulle också sändas in till FPA. Så nu gäller det
att sikta framåt. Målen skall sen följas upp varja gång
vi kommer, om vi kommit någon bit på vägen mot våra
mål.
Sist men inte minst åt vi alla dagar, både mycket och
gott. De första dagarna var tallrikarna väldigt välfyllda,
men så småningom kom vi nog ner till en vettig balans,
tyckte jag åtminstone.
Och varje dag försökte vi också klämma in promenader
när vi hade något hål i programmet. Och badavdelningen inte att förglömma. Den hade vi fri tillgång till efter
dagsprogrammet. Där var det skönt att koppla av och
ladda inför morgondagen.
En sak som också var en trevlig upplevelse var gruppgemenskapen! Att umgås en liten grupp en hel vecka, med
många gemensamma föreläsningar och gruppdiskussioner ger nog väldigt mycket. Det blev många goda skratt
både under föreläsningarna och på fritiden.
Hela gruppen är nog väldigt tacksamma att arbetsgivaren, Nykarleby stad, gett oss den här möjligheten och
vi kan varmt rekommendera det här åt fler, om det ges
möjlighet.
På rehabgruppens vägnar,
Gunilla Kvist, byråsekreterare vid stadskansliet
Alla hade också indivudeulla samtal med arbetslivskonsulten, fysioterapeuten och läkaren. Enligt deras
bedömningar fick vi sen alla personliga jumpaprogram,
som är utformade för att stärka de svagheter vi har och
de krämpor vi behöver få bukt med. Allt detta med
tanke på att vi skall klara arbetsdagen bättre och också
må bättre i vardagen.
Vi hade också föreläsningar av psykologen och om
viktigheten av motion. Vi fick också göra våra egna
motionsprogram, som vi sen fick till hemläxa till nästa
gång, att vi skall fylla i motionsdagboken också.
Sen skulle vi också göra upp egna mål, vad vi vill förbättra under den här kursens gång, och åtminstone ett
mål skulle vara arbetsrelaterat. Där fick vi tänka till litet.
Men nu har alla sina mål nedskrivna och underteck-
Stadens ASLAK-grupp i Härmä.
...stolt över alla
RondEllen 1 - 2015
21
Detta visste du inte om....
I detta nya inslag i RondEllen lyfter vi fram personer inom staden som har
speciella intressen, talanger eller erfarenheter. Vi tar gärna emot tips inför kommande nummer, om dej själv eller din kollega! Mejla [email protected]
Christian Perämäki, Stjärnhallen
Jag har samlat kulspetspennor i nästan tio år.
Det började av sej själv, jag kände att det var
roligt, sen blev pennorna fler och fler. Jag har
bara köpt en penna, resten har jag fått eller hittat
på olika ställen. Jag använder pennorna nu och
då, jag samlar bara på pennor som fungerar. Favoritpennan är just den som jag köpt, jag köpte
den på båten för många år sen, den har en Silja
Line-båt som åker när man vänder på pennan.
Johanna Enroth,
vik. museiamanuens
Jag är före detta elitfotbollsspelare. Som sjuåring såg jag
en lapp om att man startar upp ett tjejfotbollslag i Sundom IF
och började spela, som 15-åring slapp jag med i damlaget i Vasa,
som 16 åring kom jag med i landslagsringen. Jag tror jag gjorde
4 landskamper var i U17 och U19. Som 17-åring blev jag värvad
till FC United och flyttade då till Jakobstad tillsammans med en
lagkompis. Jag spelade 8 säsonger i United och vi vann två guld,
ett silver och ett brons i FM-serien/Ligan. 2004 var bästa året, då
vann vi i princip allt man kunde vinna. Fotbollen har gett mej
mycket glädje och lärt mej mycket, kanske främst gällande lagarbete och sammanhållning. Jag slutade spela fotboll helt 2007 och
det känns rätt skönt att inte behöva träna 5-6 gånger i veckan,
utan bara när jag själv vill. Bästa minnet är kanske från sista ligamatchen 2004 när jag nickade in segermålet mot HJK!
Margareta Jakobsson, serviceförman-städ
Jag har snickrat så länge jag minns, redan i unga år var jag med på
Arbis snickarkurs och nu de senaste 10-12 åren har jag återupptagit
mitt intresse som deltagare i Träslöjd- och möbelrestaurering Jag har
ingen egen verkstad men ett varmt garage där jag huserar och på kursen har jag tillgång till de verktyg och maskiner som inte finns hemma.
Både stora och små föremål har jag tillverkat allt från Hälge-figurer
till en mindre och en större prydnadsbrunn. Jag är stolt över alla mina
arbeten, men kanske mest de båda prydnadsbrunnarna. Jag gör inga
onödiga saker, bara sånt som jag eller någon annan behöver, eller vill ha.
Jag har alltjämt tyckt om att arbeta med händerna. Mitt snickarintresse,
tror jag, att jag fått från min pappa, med honom tillbringade jag mycket
tid som liten, han fixa det mesta.
mina arbeten....
22
RondEllen 1 - 2015
Trafiksäkerhet
lokala trafiksäkerhetsgruppen. Gruppen består av företrädare från kommunens olika förvaltningsområden.
Gruppen följer och organiserar trafiksäkerhetsarbetet
som görs i den egna kommunen, samt koordinerar och
delegerar arbetet till de olika förvaltningsenheterna, där
en stor del av trafiksäkerhetsarbetet sen sker.
Nykarlebys trafiksäkerhetsgrupp
Tekniska sektorn
Peter Sjöblom
UngaKatarina Östman
Allmän förvaltning, Tomas Knuts
handikapp- och äldrerådet /Gunilla Kvist
Utbildning, lågstadiet
Anders Fors
DagvårdCarola Stråka
Social- och hälsovård
Carita Andersson
TrafikskyddetHeli Lintamo
NTM-centralenKjell Lind
Nykarleby stad har gjort upp en ny trafiksäkerhetsplan som blev färdig våren 2015.
Den utgör en revidering av den tidigare planen från
2003. Trafiksäkerhetsplanen är ett samarbete mellan NTM-centralen i Södra Österbotten, Nykarleby
stad samt en del andra aktörer. Staden och NTMcentralen har som beställare av arbetet ansvarat för
utarbetandet av planen.
I grannkommunerna Jakobstad och Pedersöre har
även liknande trafiksäkerhetsplaner utarbetats.
Nykarlebys trafiksäkerhetsplan utgår från den landsomfattande säkerhetsvisionen att ”ingen ska behöva dö
eller skadas allvarligt i trafiken”. Målet är att antalet skadade i trafiken skall mer än halveras fram till år 2025.
Planen innehåller handlings- och åtgärdsförslag för utvecklandet av den fysiska trafikmiljön samt för utvecklandet och genomförandet av fostrings-, bildnings- och
informationsarbete. Med planen försöker man säkra att
arbetet i trafikfostran når alla ålders- och trafikgrupper.
För organiseringen och koordineringen av trafiksäkerhetsarbetet bildades såväl kommunala trafiksäkerhetsgrupper som en regional grupp för Jakobstad, Pedersöre och Nykarlebyområdet. Den regionala gruppen
stöder verksamheten i kommunerna och bistår vid t.ex.
koordinering av gemensamma trafiksäkerhetsärenden.
Grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Nykarleby är den
Trafiksäkerhetsgruppens uppgifter:
(ts = trafiksäkerhet)
»» Samla information om förvaltningarnas ts-nyheter,
deras behov och önskningar, samt ge information om
aktuella ärenden.
»» Reservera nödvändiga resurser för förvaltningarnas
ts-arbete.
»» Hålla kontakt med den regionala ts-gruppen.
»» Utarbeta handlingsplaner för ts-arbetet.
»» Koordinera organiseringen av evenemangsdagar.
»» Medlemmarna fungerar som ts-arbetets stödpersoner
i sina förvaltningar.
»» Informera om kommunens ts-arbete.
»» Uppföljning och rapportering om ts-arbetet.
Trafiksäkerhetsgruppens viktigaste frågor är att jobba
med upplysning, attityder, påverkan och kontinuitet
gällande trafiksäkerhetsfrågor inom Nykarleby stad.
Just nu är fokus satt på att informera om den nya trafiksäkerhetsplanen samt om trafiksäkerhetsgruppens
uppgifter och verksamhet. Olika kampanjer och evenemang planeras för innevarande år 2015. Ett tema som
kommer att uppmärksammas i någon form i år är säker
cykling.
Aktuell information om trafiksäkerhet finns också på
stadens hemsidor www.nykarleby.fi
Peter Sjöblom
. . . . u p p l y s n i n g, a t t i t
RondEllen 1 - 2015
23
Liikenneturvallisuus
yhteisten liikenneturvallisuusasioiden koordinoinnissa.
Uudenkaarlepyyn liikenneturvallisuustyön perustana
on paikallinen liikenneturvallisuusryhmä. Ryhmä koostuu kunnan eri hallintoalueiden edustajista. Ryhmä seuraa ja organisoi liikenneturvallisuustyötä, joka tehdään
omassa kunnassa, sekä koordinoi ja delegoi työtehtäviä
eri hallintoyksiköille, joissa suuri osa liikenneturvallisuustyöstä sitten tehdään.
Uudenkaarlepyyn liikenneturvallisuusryhmä
Uudenkaarlepyyn kaupungin laatima uusi liikenneturvallisuussuunnitelma valmistui keväällä 2015.
Se muodostaa vuodelta 2003 olevan aikaisemman
suunnitelman tarkastuksen. Liikennejärjestelmäsuunnitelma laaditaan yhteistyössä Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen, Uudenkaarlepyyn kaupungin
sekä muutamien muiden toimijoiden kanssa. Kaupunki ja ELY-keskus ovat työn tilaajina olleet vastuussa suunnitelman laatimisesta. Naapurikunnissa
Pietarsaari ja Pedersöre on laadittu myös vastaavanlaiset liikennejärjestelmäsuunnitelmat.
Uudenkaarlepyyn liikenneturvallisuussuunnitelma
perustuu valtakunnalliseen turvallisuusvisioon ”kenenkään ei tarvitse kuolla tai loukkaantua vakavasti
liikenteessä”. Tavoitteena on, että liikenteessä loukkaantuneiden määrä enemmän kuin puolitettaisiin vuoteen
2025 mennessä. Suunnitelma sisältää toiminta- ja
toimenpide-ehdotuksia fyysisen liikenneympäristön kehittämistä varten sekä kasvatus-, sivistys ja tiedotustyön
kehittämistä ja toteuttamista. Suunnitelmalla yritetään
turvata, että liikennekasvatustyöllä tavoitetaan kaikki
ikä- ja liikenneryhmät.
Liikenneturvallisuustyön organisointia ja koordinointia
varten muodostettiin sekä kunnallisia liikenteen turvallisuusryhmiä että alueellinen ryhmä Pietarsaarta,
Pedersöreä ja Uudenkaarlepyyn aluetta varten. Alueellinen ryhmä tukee kuntien toimintaa ja auttaa esim.
Tekninen sektori
Peter Sjöblom
Nuoret Katarina Östman
Yleinen hallinto, vammais-
Tomas Knuts
ja vanhusten neuvosto /Gunilla Kvist
Koulutus, ala-aste
Anders Fors
PäivähoitoCarola Stråka
Sosiaali- ja terveydenhoito
Carita Andersson
LiikennesuojeluHeli Lintamo
ELY-keskusKjell Lind
Liikenneturvallisuusryhmän tehtävät:
(lt = liikenneturvallisuus)
»» Kerätä tietoa hallintojen lt-uutisista, niiden tarpeista
ja toiveista, sekä antaa tietoja ajankohtaisista asioista.
»» Varata tarpeelliset resurssit hallintojen lt-työtä varten.
»» Pitää yhteyttä alueellisen lt-ryhmän kanssa.
»» Laatia asiakirjasuunnitelmat lt-työtä varten.
»» Koordinoida tapahtumapäivien organisointia.
»» Jäsenet toimivat lt-työn tukihenkilöinä hallinnoissaan.
»» Tiedottaa kunnan lt-työstä.
»» Lt-työn seuranta ja raportointi.
Liikenneturvallisuusryhmän tärkeimmät kysymykset
ovat tehdä työtä neuvonnan, asenteiden, vaikutusten
ja jatkuvuuden kanssa koskien liikenneturvallisuuskysymyksiä Uudenkaarlepyyn kaupungissa. Juuri nyt on
painopiste asetettu tiedottamiseen uudesta liikenneturvallisuussuunnitelmasta sekä liikenneturvallisuusryhmän tehtävistä ja toiminnasta. Kuluvalle vuodelle 2015
suunnitellaan eri kampanjoita ja tapahtumia. Teema,
joka tullaan huomioimaan jossain muodossa tänä vuonna on varmasti pyöräily.
Ajankohtaista tietoa liikenneturvallisuudesta löytyy
myös kaupungin kotisivuilta www.uusikaarlepyy.fi
Peter Sjöblom
t y d e r, p åv e r k a n . . . . .
24
RondEllen 1 - 2015
Nykarlebyveckan 2015
I mitten av augusti, 15-22.8, blir det igen dags för en
hel vecka med program för nykarlebybor och besökare utifrån. Nykarlebyveckan har blivit en träffpunkt efter sommarsemestrar och stugliv, innan
den långa mörka hösten tar vid. Programmet under
veckan har år för år utökats och förutom Nykarleby
Kultur & Fritid är det många olika parter som medverkar; föreningar, företag och enskilda aktörer.
»»
I programutbudet för årets Nykarlebyvecka ingår både
sådana inslag som blivit tradition, men också nya saker.
Ifjol drog Pia-Karin Helsing fulla salar med sin föreställning Med små, små steg. I år har vi igen lyckats engagera
Pia-Karin – nu med fokus på Jean Sibelius. Tillsammans
med den norska konsertpianisten Helge Kjekshus kommer hon att ge två konserter i Ahlbecksalen – den som
önskar ta del av dem gör säkert klokt i att boka biljetter så fort de släpps... Det blir en musikromantisk kväll
kallad Sommarnattens dröm, en form av hyllning till
den ljusa sommarnattens avsked i augusti. En stämningsfull kväll utlovas med både musik och poesi.
»»
Comeback, efter uppehåll ifjol, gör också American
Bluegrass Gospel Night på Klippan i Monäs. Lördagen
den 15:nde augusti inleds årets konsert med Open stage
– nu har alla okända amatörer och band sin chans att
visa upp sig inom genren bluegrass & country. Duon
Penny och Katy Clark, som tillsammans bildar Purple
Hulls, finns på scenen även i årets upplaga av konserten.
De kommer från Texas och är artister på världsnivå. De
inhemska inslagen under konsertkvällen består av Jussi
Syren & The Groundbrakes, Country Life och Homeward Bound. Förutom real countrymusic utlovas stora,
goda helköttshamburgare! (...och en kväll vid havet i
sommarvackra Monäs är ju alltid rätt :)).
»»
»»
»»
»»
Skrubiluttan och Skrubilej alias Marianne Maans och
Desiré Saarela framför rolig folkmusik varvat med
spännande påhitt och historier. Barnen får också själva göra musik tillsammans med Maans och Saarela.
I rådhusgalleriet ställer årets kulturpristagare, Leif
Sjöholm, ut fotografier och andra verk. I bagarstugan på Kuddnäs visas i sommar Helge Hedmans
fantastiska ikoner. Utställningen pågår även under
Nykarlebyveckan.
Under veckan kommer vi att visa flera olika nya
mittnordiska filmer, producerade i Finland, Sverige
och Norge.
År 2015 är Bokens år! Det behöver naturligtvis uppmärksammas i författarnas stad. Det blir en litterär
vandring i stadskärnan med stopp på platser som
anknyter till lokala författare eller böcker.
En föreläsning med Ann-Sofie Backgren om Storytelling som metod för marknadsföring och utveckling.
Familjedagen på Kuddnäs hör till de större enskilda
evenemangen under veckan. Den brukar locka ca
500 barn och vuxna – olika former av program på det
natursköna museiområdet utlovas även i år.
För ungdomarna blir det bl.a. Back to School party
i Pepparkakshuset och naturligtvis Parkhäng i
Topeliusparken – dit alla åldrar är välkomna.
Inför Kulturnatten på torsdagskvällen den 20:nde
augusti hoppas vi naturligtvis på varmt och vackert
väder för en kvällspromenad i stadskärnan. Det blir
ett mångsidigt program utplacerat på olika punkter i
stadskärnan.
Istället för ett sammanhängande program på torgscenen
blir det i år enskilda uppträdanden med förbestämda
»» De lokala museerna kommer också i år att ha öppet
hus under veckan – passa på att besöka nåt museum!
»» Byautfärden med buss kommer i år att gå till Socklot.
»» Tractorcruisingen har blivit ett kärt kännetecken för
Nykarlebyveckan. Söndagen den 16:nde augusti är
det igen dags att damma av gamla dyrgripar eller
moderna traktorvrålåk.
»» Good Mood Guerillan är aktiv också 2015! Här kan
alla delta – överraska, hjälp och gläd dina medmänniskor så mycket du hinner under veckan. Tillsammans gör vi världen lite soligare!
»» För barnen blir det bl.a. en teaterföreställning med
gruppen Soiva Sammakko/Den Klingande Grodan
och barnkonserten Skrubiluttan Å Skrubilej. Trollen
Barnteater med Soiva Sammakko/Den Klingande Grodan.
. .t o rs d a g skväl l e n d e
RondEllen 1 - 2015
25
klockslag. Kring upplevelseprogrammen samarbetar vi
med Tammerforsföretaget Gre8t Sports. Det blir Zorbbollar på ån, sumodräkter och korgklättring – utmana
dig själv – frågan är: hur högt kan du klättra och vågar
du rulla runt inne i en stor plastboll på ån?! Vi gör ett
uppehåll med Råddrock i år och istället gör vi ett hopp
tillbaka i tiden på rådhusets innergård. Stig in på ett
livligt gammaldags torg, fritt från mobiltelefoner och
andra moderna rackerier :).
Leif Strengell har samlat några konstnärer/grafiker och
håller öppet hus i köttkontrollen invid Jakobstadsvägen.
Veckan avslutas som vanligt med den jättelika
Juthbackamarknaden.
Det här och mycket annat kan du ta del av under den
kommande Nykarlebyveckan 15-22.8. Har du programidéer? Vill du/din förening medverka i programmet?
Ta kontakt med Kultur & Fritid senast i mitten av juni!
[email protected]
Tina Nylund
Nykarleby – den cyklande staden!
Nykarleby stad erbjuder stadens
personal möjlighet att köpa en ny
cykel från valfritt ställe. Avbetalningen får göras under max 24
månader, räntefritt och minimibeloppet är 50 euro per månad.
Kampanjen gäller till 31.5.
Stadssekreterare Tomas Knuts, själv
aktiv motionär tycker att kampanjen
är ett bra sätt att stöda personalen
i att motionera mera. Att cykla till
jobbet är en bra start på dagen och
dessutom bra för miljön. Knuts tycker att kampanjen var ett bra initiativ
och för honom själv gav det också
en ”kick” att investera i en ny cykel.
Han ser fram emot en aktiv vår på
cykeln och hoppas att personalen
passar på och utnyttjar förmånen.
Maria Sjöblom klasslärare vid Normens skola nappade på erbjudandet och köpte en ny cykel från en
lokal cykelförsäljare. Hon har också
utnyttjat möjligheten att dela opp
betalningen i rater. Cykelkampanjen är en god gest av arbetsgivaren
att motivera personalen till att röra
på sig tyckte Sjöblom. Hon cyklar
nästan dagligen till skolan.
Ann-Christine Rudnäs barnskötare
vid Skogsstjärnans daghem gillade
också arbetsgivarens initiativ till
cykelkampanj och har just köpt en
ny cykel. Anci använder cykeln året
runt och tycker att avbetalningsförmånen var bra.
Det finns också planer på motionskampanjer på cykel inom staden
och där kunde den lokala cykelklubben vara en naturlig samarbetspartner. Mera info om detta kommer
under våren. Gågrupperna i byarna
kunde kanske bli cykelgrupper som
samtidigt besöker sevärda platser i
kommunen. Det finns också kommuner där man utsett ”den mest”
cyklande arbetsplatsen. Kanske
något för Nykarleby att ta efter?
Personalen får gärna komma in med
förslag till mig så får vi se vad vi kan
hitta på. Jag hoppas också att arbetsplatserna själva hittar på evenemang
där personalen kan använda cykeln.
Maria Sjöblom nappade på erbjudandet och
köpte en ny cykel.
Stadens lätta trafikleder har under
många år lyfts fram vid budgetarbetet men ännu ligger vi dåligt till
i jämförelse med våra grannkommuner. För att kunna cykla tryggt
inom kommunen bör nog nätet av
lätta trafikleder utvecklas. Något för
politikerna att ta tag i.
Önskar er alla en god fortsättning på våren och hoppas att ni får
många fina upplevelser på cykel.
Anders Fors
Ann-Christine Rudnäs cyklar året runt.
e n 2 0 : n d e a u gu sti . . .
26
RondEllen 1 - 2015
Något för dig? - Geocaching
”Det är en Micro vi är ute efter,
medelsvår terräng. Se upp, en
mugglare!”
Många har hört om Geocaching
men kanske inte riktigt förstått
poängen med det. Likadant var
det för mej, men en RondEllenartikel hjälper alltid!
Geocachare lever lite i det fördolda,
både din granne och din kollega kan
vara Geocachare utan att du vet om
det, när man börjar rota i det finns
de överallt!
Jag hade i alla fall fått nys om en
stadsanställd som sades vara en av
dom där, de som håller på med det
där..
Meribell, som hon väljer att kalla sej
är ödmjuk, hon säger sej först vara
nybörjare med små kunskaper om
Geocaching... sen kör hon över mej
med en massa fakta och fackspråk,
historier och detaljer...
Geocaching är en världsomfattande
skattjakt med hjälp av GPS. Man
börjar med att ladda ner gratisappen Geocaching till sin smarttelefon. Efter man loggat in får
man fram en karta där de närmaste
cacherna/skatterna är utmärkta. De
är också graderade enligt svårighetsgrad, terräng och storlek. Micro är
i storleken av en filmburk, Liten är
under en liter och Standard är över
en liter. Till många cacher kan det
också finnas praktiska tips på var
man ska söka för att hitta dem.
några ”mugglare”, dvs. vanligt folk
i närheten måste vi vara diskreta,
en skattjakt ska ju vara lite hemlig.
I burken finns en hoprullad sliten
lista där man ska skriva sitt namn.
Kanske inte världens mest spännande skatt, men jakten är som bekant
bättre än fångsten.. Det här är den
enklaste typen av cach, men det
finns många olika, fantasifulla, svåra
cacher. Det kan vara svåråtkomliga
ställen eller någon typ av pussel eller
rebus som ska lösas och som kan
leda en vidare till en ny plats.
För att jag ska få en direkt känsla
av hur det är att Geocacha måste
vi så klart ge oss ut och pröva på
det! Raka spåret mot första cachen
”Nykarleby Kraftverk”. GPS:en visar
oss till en gräsplätt utan minsta
ledtråd om var cachen kan vara.
Meribell har hittat denna tidigare
men är väldigt sparsam med tips, jag
måste hitta den själv.. Det tar några
minuter men plötsligt får jag syn på
den lilla micro-cachen! Men med
Jag märker cachen som hittad i appen på min telefon och vi går vidare
mot nästa cache, ”Skolområdet”. Där
har Meribell tidigare krupit omkring i buskarna länge utan att hitta
den, men med lite nybörjartur eller
ren talang så hittar jag den ganska
snabbt! I denna cach finns förutom namnlistan även en liten grej.
Denna är det meningen man ska
byta mot något annat, så det löns att
ha någon liten rolig sak med sej.
. . . .” m u g g l a r e ”, d v s
RondEllen 1 - 2015
27
Visst ger det mersmak, nu måste vi
vidare till nästa! Till den finns ett
tips om att söka mellan stenarna,
men vilka stenar!? Här krävs lite
smutsiga händer, men om en stund
hittar vi lådan!
Med gratisversionen av appen så
kan man bara söka tre cachar per
dag, så här slutar dagens äventyr.
Men tre cachar är jag faktiskt nöjd
med. Visst var Geocaching kul, och
intressant var att jag efter första
cachen började känna mej som en
Geocachare, en sån som är ute på
nåt hemligt uppdrag, som måste
smyga lite så att inte några mugglare
kommer oss på spåren... Jag tror inte
jag i första hand skulle ge mej ut på
egen hand och Geocacha, det är nog
trevligare med sällskap. Jag tänker
mej att det framför allt är något man
gör tillsammans med barnen, men
Meribell säger att i många fall är
det nog de vuxna som vill mer. Det
finns de som lämnar hus och hem
på sekunder när en ny cach dyker
upp, med målet att hinna bli den
första som hittar den!
Det är Geocachare själva som lägger
ut cacherna, men före de ”publiceras” finns det andra som kontroller
att de är ok och att GPS-kordinaterna stämmer.
Som ni märker är det lätt och snabbt
att börja Geocacha. Det är en orsak
att komma sej ut i naturen eller till
platser man annars inte besöker,
dessutom man får motion och frisk
luft på köpet.
Ps. För de som är intresserade av en
snabbare, simplare version av Geocaching så finns även Munzee. Här
är de olika skatterna ersatta med
QR-koder som man scannar in med
sin telefon.
Emil Wingren
Nyutnämningar / Vastanimitetyt
Sanna-Kaisa
Edström
Ambulerande
specialbarnträdgårdslärare
Emilia Ek
Karttekniker på
enheten planläggning och mätning
vid BK
Virpi Elenius
Barnskötare
Jeppo dagahem
Fridlund Rita
Byråsekreterare
för dagvården
Hilkka Norrgård
Tuntiopettaja
Metsäkulman
koulu
Camilla
Söderholm
Barnskötare,
Rummelbackens
daghem
Ann-Sofi Östman
Daghemsassistent,
städare, köksbiträde
Munsala daghem
!
n
e
m
Välkom loa!
u
t
e
v
r
Te
s. vanligt folk.....
28
RondEllen 1 - 2015
Håll koll på sommarens
loppisevenemang
Juni
2.6 6.6 6.6 6.6 6.6. 6-7.6 7.6 7.6 7.6 7.6 10.6 13.6 14.6 28.6 28.6 Loppisrace i Bosund i Larsmo kl. 17-20.30
Loppisrace längs Vasavägen i Närpes kl. 10-18
Bakluckeloppis vid Övermark uf kl.10-18
Gårdsloppis i Kovjoki i Nykarleby
Loppisrace i Jeppo kl. 12-18
Loppis i Replot uf
Loppisrace i Malax kl. 10-17
Bakluckeloppis vid Åminne folkpark kl 10-17
Loppis i Malax uf kl 10-17
Loppisrace i Oravais kl. 10-18
Onsdagsloppis vid Juthbacka herrgård kl. 18-21,
varje onsdag 10.6-29.7
Loppisrace i Munsala kl. 12-17
Loppis/sommarmarknad i Kantlax kl. 18
Loppisrace på Källbacken i Nykarleby kl. 12-18
Gårdsloppis vid gamla prästgården i Nykarleby kl. 10-16
Juli
4.7 Loppisrace i Forsby i Pedersöre kl. 10-18
4.7 Loppisdag på Lundagård i Pedersöre kl. 10-18
5.7 Loppisrace i Tölby i Korsholm kl. 10-17,
bakluckeloppis vid hembygdsföreningen
18.7 Loppisrace i Lappfors, Pedersöre
20.7 Storloppis i Jakobstad i samband med Jakobs dagar
25.7 Gårdsloppis i Kaskö
Augusti
1.8 Loppisrace i Sundom i Vasa kl. 10-15
1-6.8 Skärgårdsloppis på Fagerö i Närpes
21-22.8 Juthbackamarknaden i Nykarleby
Listan är från bloggen Tidstjuven, där hittar du uppdaterad lista
under http://tidstjuven.com. Sök loppis under fliken kategorier.
Sök loppisar i Finland:
www.kirppikset.info
www.kirpputorihaku.com
Sök loppisar i Sverige:
www.loppiskartan.se
www.svenskaloppisar.se