Alkoholreformen i Sovjetunionen: Framgångar, problem, svårigheter Det har nu fårflutit nastan tre och ett halvt år sedan reformen av alkoholkonsumtionen i Sovjetunionen inleddes. I borjan under cirka ett halvår rådde en direkt eufori, en nykterhetsberusning. Det verkade som om annu ett par steg framåt, stangning av annu några alkoholbutiker, skulle infria den så efterlangtade fårvantningen om allrnan nykterhet. Det var tiden då den naiva fårestallningen dominerade, att utfardandet av ett viktigt statligt beslut oundvikligen skulle leda till en snabb losning av alkoholismens problem. Denna fårhoppning backades snarare upp av ett starkt onsketankande an av exakta vetenskapliga kalkyler och reella mojligheter. Sociala åkommor av denna art, som har satt sin pragel på folkmedvetandet och ar starkt fårankrade i populara krav och vardeorienteringar och som sedan decennier har slagit rot i befolkningens dagliga livsstil, ar in te blott vitala och envisa utan har också fårmågan att påverka standigt nya delar av den sociala organismen. Under den tre år långa kampen mot fylleriet har det nu dykt upp allvarliga svårigheter och nya akuta problem, som kraver grundlaggande korrigeringar av de pågående anstrangningarna snarare an att strangare och kraftigare åtgarder vidtas. Det finns inga latta satt att losa ytterst komplicerade sociala problem. Vad som nu behovs ar en lugn utvardering av de resultat som uppnåtts och en lika lugn bed omning av de nya faror som har dyk t upp, åtfåljd av val genomtankta koordinerade åtgarder som inte får fjaskas bort. Vi bor dra ett streck langs ett ark vitt papper och på dess ena sida lista det som har uppnåtts och på den andra de olosta frågorna och de nya problemen. Darefter galler det att summera upp det hela och fråga: "Vad skall vi gora nu?" De beslut som fattades sommaren 1985 var ytterst nodvandiga, darom råder inte skuggan av ett tvivel, trots att bedomningen av det satt på vilket det genomfårdes ar långt ifrån enhetlig. Två storre positiv a resultat av reformen fåreligger: får det fårsta blev det oemotsagligt klarlagt att fylleri framgångsrikt kan tyglas med aktivt engagemang; får det andra borjade det klarna får folk vilken stor sak det var att inte ha några druckna liggande på gatorna, att drickandet vid produktionslinjerna fick ett slut, liksom de gemensamma drinkarna på arbetsplatsen, med eller utan orsak, samt dryckespartyna med cheferna och framstående gaster. Åven andra positiva resultat kan namnas, men man bor hålla i minnet att sådant som ett okat fådelsetal, minskad dodlighet, langre medellivslangd delvis sammanhanger med alkoholkonsumtionens nivå i samhallet, men också med en mångfald andra fundamentaia faktorer. Kampen mot alkoholism och fylleri ar i dag precis lika angelagen som får tre och ett halvt år sedan. Alkoholkonsumtionen i Sovjetunionen håller ånyo på att oka i alarmerande grad. De basindex som anvands får att mata alkoholkonsumtionen vittnar om denna olyckliga trend. År 1984, d.v.s. just infår reformen, uppgick produktionen i riket till 8,36 liter absolut alkohol per capita 88 och år 1987 till 3,36 liter, endast 40 % av siffran får år 1984.(Se "USSR National Economy"). Men om man tar i betraktande smygdestillationen av hembrant ar alkoholkonsumtionen per capita i dag på samma nivå som vid årsskiftet 1984-1985 enligt approximativa data som frarniagts i ett flertal studier (Zaigrajev: Industrial Gazelte 14.6. 1988). Antalet registrerade alkoholister i Sovjetunionen uppgick år 1986 til! 4 miljoner eller IS per l 000 personer och stationerna får medicinsk akutvård besoktes av cirka 9 miljoner - 33 per I OOO.(United Front against Drunkenness. "Znanije", 1983,33). For narvara~de (i slutet av år 1988) ar antalet alkoholister och akutvårdsklienter ungerar på samma nivå. Andelen vodka av den statligt producerade alkoholen uppgår til! 50 % och om man raknar med konsumtionen av hembrant ar spritdryckernas, d.v.s. de socialt mest skadliga alkoholdryckernas andel 70-80 %. Om manjamfår detta med mangden spritdrycker som konsumeras i andra lander ligger nog Sovjetunionen i varldstoppen i detta hanseende. Tidigare sjuka punkter finns kvar annu i dag: alkoholism bland skolbarn, okad alkoholism bland kvinnor, allt yngre drinkare. Bland de nya eller akuta probiernen kan framst namnas en flod av illegalt destil!erat hembrant, en skrammande okning av narkomani samt ett okande antal fårgiftningsfall genom substitut och slutligen profiterande på alkoholdrycker. Alarmerande ar att fylleriet efter att ha lamnat gatorna nu lurar i hemmen, i familjerna, i bostadernas privatliv. Den stora frågan ar: vilka ar de grundlaggande orsakerna till dessa svårigheter? Detta ar en ytterst svår fråga utan några latta svar. Vi fårsoker inte har prestera en uttommande fårklaring til! detta rådande lage. Vi framstaller endast en plausibel version. Ett gemensamt sokande efter sanningen ar nodvandigt och våra utlandska kollegers åsikt i denna fråga ar av stort intresse får oss. Alkoholreformen i Sovjetunionen baserade sig på fårbud och restriktioner, på administrativa och prohibitiva åtgarder. Men fylleriet, somju obestridligen ar ett socialt fenomen, låter sig in te utplånas av administrativa åtgarder och straff oberoende av hur talrika och stranga de ar och hur nitiskt de tillampas. Konsumtionen av alkoholdrycker ar beroende av ett behov, som hur illusoriskt (enligt vår uppfattning), skadligt och farligt det an ar, dock ar ett tvång får hundratals miljoner manniskor. For mången ar detta tvång så trangande att det stalIs framom ovriga behov. Det ar ytterst svårt att avskaffa, eliminera eller ersatta detta tvång. Det fcirutsatter en social kampanj i stor skala, medan åter fårbud och administrativa tillrattavisningar åstadkommer en omedelbar (ibland också omedelbart overgående) effekt, men inte har fårmågan alt åstadkomma någon inverkan på orsakerna till alkoholism och ann u mindre att utrota fylleriet. Man satte igång med en kavalleriattack i stor skala i stallet får en envis belagring får att vinna terrang meter får meter och inte ofårberett fårsoka erovra en rastning som var en erkant hård not att knacka. Man slot helt ogonen får det faktum att alkoholrestriktioner kan ha effekt och framgång endast om de har medhåll och stod av befolkningens majoritet. I princip gick paketet av alkoholrestriktioner in fOr att skara ner en fortsatt okontrollerbar alkoholkonsumtion och att tygla excesser. Av dessa orsaker var det fcirsta som skars ner destillationen och fcirsaljningen av alkoholdrycker. Bagge minskades stegvis: 90 %-80 %-70 %, men fanns annu till eftersom alkohollagstiftningen in te stipulerade en fcirbudslag. Konsumtionen av alkohol fortgick likval som tidigare, om ock i borjan i begransad omfattning. Detta innebar att tyngdpunkten i praktiken var forlagd till en begransad och moderat alkoholkonsumtion trots att detta aldrig hade deklarerats eller fastslagits. Samtidigt fcirekom en lapparnas bekannelse till en total utradering av all alkoholkonsumtion som mål och det gjordes fcirsok (visserligen med ringa framgång) att overfcira orden till praktiska initiativ. Med andra ord bedrevs en vasentligen moderat politik under det extrema slagordet om kamp fcir absolut nykterhet. Denna ofcirenlighet mellan det vasentliga i politiken och andan och formen i propagandan mot alkohol har lett till ytterst oonskade konsekvenser. Lika motsagelsefulla var resultat en av arbetet i dess senare skede. De mest vederstyggliga manifestationerna av dryckenskap och fylleri på arbetsplatsen minskade starkt, stallvis til! ett minimum, och fcirsvann stallvis helt. Detta innebar en stor seger over de mest extrema och mest otillåtliga konsekvenserna av alkoholkonsumtion. Samtidigt fcirlorade den verbal a kampen fcir nyk terhet sitt moment, gav upphov til! fcirargelse på många håll och kollapsade år 1987. Ånnu ett år hol! pressen och televisionen på med att fortsattningsvis pladdra sina nykterhetsslagord men gav darpå upp också de. Detta var ingen tillfållighet. Majoriteten av den fullvuxna befolkningen var totalt ofcirberedd infcir iden om absolut nykterhet och motsatte sig, utifrån sett lugnt, men bestamt de extrema slagorden. Givetvis kan någon helnykterhet in te uppnås utan stod och fcirståelse från befolkningens sida. Det fcireligger också en annan viktig motsagelse, mellan den allrnanna politiken fcir perestrojka och glasnost - som overensstammer med dagens krav på social utveckling och den sunda befolknings andelens stravanden - och den miserabla formen fcir flera upprop mot alkoholen med deras primitiva och sårande formuleringar. Perestrojkan baserar sig på vetenskapliga begrepp, fcirnuftiga kompromisser och en flexibel installning till probIernen, på allvar och oppenhet i debatten gal!ande alla frågor. Den appel!erar til! mognaden, ansvarskanslan och vardigheten hos bildade och intelligenta manniskor. Samtidigt fcirsoker man stoda propagandan mot alkohol och sådana initiativ som den konstlade knappheten på alkoholdrycker med fcirlegade metoder och uppfattningar om samhallslivet och folket, samt garnrnaIdags ordval och stilistik. Tillvagagångssattet står kort sagt i direkt opposition mot innehållet och and an i perestrojkan. Infcirandet av perestrojkan och introduktionen av alkoholreformen skedde samtidigt. Målet att starka kampen mot alkoholism ar en viktig beståndsdel i ett hogklassigt socialt program. I sjalva verket kom likval kampen mot fylleriet att fciras med fcirlegade, tidigare så valkanda metoder. Godtyckliga programfcirklaringar, egen- maktiga aktioner, byråkrati, fcirskonad statistik och ringaktning av folkopinionen rapporterades från många håll under introduktionen av alkoholreformen. Ett annat allvarligt felval av metodologi bestod i att Sal!skapet fcir kamp fcir nykterhet ansåg envar som ko nsumerande alkohol vara en fcirfallen person. Det faktum att alkoholkonsumenter och fyllerister inte ar synonymer borde vara helt uppenbart och inte behova några bevis. Det fcireligger en substantiell skillnad mellan de två begreppen. Men ledningen fcir Sallskapet fcir kamp fcir nykterhet gor ingen skillnad på drinkare och måttliga konsumenter av alkohoL De anser snarare de senare mera farliga, samhallets fiender nummer ett, utgående från antagandet att det onda borjar med det fcirsta tomda glas et. Detta skenbart otadliga påstående gor vilket som helst fcirsok att motarbeta alkoholen frustrerande. Al! alkoholkonsumtion ar givetvis skadlig, alltså placerar man alia konsumenter på samma nivå. Att dricka ar il!a, mycket illa, fcirskrackligt illa. Men om man inte sarskiljer olika typer av alkoholkonsumenter, utan drar alla over en kam, då har man ingen chans att begripa problemet och åstadkomma något påtagligt. På det sattet lyckas man overhuvudtaget inte alls minska konsumtionen av alkohoL Inomjuridiken skiljer man ett banalt fall av olydnad från huliganism, eller mord, utan att knippa ihop dem. På samma satt ar det nodvandigt att åtskilja olika typer av alkoholkonsumenter i grupper fcir att kunna valja adekvata former fcir "behandling". Den erfarenhet som vi har av att bekampa alkoholism (både fcire och efter Oktoberrevolutionen) har man totalt ringaktat och ignorerat. Inte heller har man hållit til!racklig kontakt med forskningen och utnyttjat den i kampen mot dryckenskap och alkoholism. Krafter i overflod slosades på det riksomfattande Sallskapet fcir kamp fcir nykterhet och aven den enorma utokningen av dess personal var en allvarlig miss. Enligt vår uppfattning var den storsta blundern betraffande Sallskapets fcireskrifter en artikel enligt vilken endast en helnykterist kan accepteras som medlem. Y.P. Pronin, styrelsernedlem i det riksomfattande Sallskapets centralkommitte, skriver, som om han skulle fålla en dom: "Såsom nyfcitt behover detta sallskap samma insatser som på en intensivvårdsavdelning". (Y.P. Pronin: "Sobriety: to be or not to be". Moskovskij avtozavodets, 9.2.1988). Bland ens kild a felbedomningar kan namnas: en obefogad minskning av til!verkningen av alkoholdrycker, langre koer till spritbutikerna, overdrivna hojningar av prisen på alkohol, omotiverad nedskarning av fcirsaljning av ol, barbarisk fcirstorelse av vingård ar. AlIt detta ledde til! en formel! och propagandistisk effekt, som framstallde administrationen i fcirmånlig belysning, samtidigt som det gav mojligheter att soka andra vagar fcir att tillfredsstalla behovet av alkoholdrycker. Hembrant och droger ar de mest skad liga av dessa alternativ, som gor de formella resultaten meningslosa. BM. Levin eJ M.B. Levin Oversiittning.- Olof Moring 89