Mat och måltider
i förskola och
grundskola
Matens betydelse
Mat och måltider är en viktig del i våra liv,
som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö. Att grundlägga bra matvanor hos barn och ungdomar
bidrar till en hållbar utveckling för människa
och miljö. Måltiderna i förskolan och grundskolan är en del i arbetet.
Skolan kan främja en hälsosam livsstil med
bra matvanor hos skolbarnen. Hemmet och
familjen har det huvudsakliga ansvaret, men
eftersom de flesta barn äter många måltider
utanför hemmet påverkar andra vuxna också
barnens matvanor.
Barn och unga i förskolan och skolan behöver nyttig och mångsidig mat för att må bra,
kunna utvecklas och orka med skoldagarna.
Därför innehåller måltiderna mycket grönsaker och rotfrukter, en låg halt av mättat fett
och få sockerrika livsmedel.
Det är viktigt att lära sig tycka om många
olika rätter och få en positiv inställning till
mat. Lika viktigt är att maten som serveras är
vällagad, god, näringsrik och att måltidsmiljön är lugn och bra.
Så arbetar vi med skolmat
Alla skolor och förskolor i Bengtsfors kommun har gemensamma matsedlar, recept
och råvaror. Ansvaret för måltiderna i förskolan och skolan i Bengtsfors kommun är
delat mellan kostenheten (som lagar och
levererar maten till enheterna) och barn och
utbildningsområdet (som ansvarar för skola
och barnomsorg). Vi utgår från kommunens
inriktningsmål för kostverksamheten och
arbetar för att kunna erbjuda bästa möjliga
måltidsverksamhet inom ramen vår verksamhet.
Skolmat är ett ämne som berör och engagerar. Det finns föräldrar och mor-/farföräldrar
som bär med sig minnen från sin skolmat
som kanske inte är odelat positiva. I den här
sammanfattningen kommer vi informera om
dagens skolmat, hur vi arbetar med skolmat,
varför den innehåller vissa livsmedel och så
avslutar vi med möjligheten för dig som förälder att prova på skolmaten.
Läroplanen
I den nya skollagen från 2011, ställs krav
på att skolmaten ska vara kostnadsfri och
näringsriktig. Kravet gäller alla de obligatoriska skolformerna (årskurs 1–9) och gäller
både offentliga och fristående skolor. För
skapa näringsriktiga måltider utgår vi från
de svenska näringsrekommendationerna
som tas fram av livsmedelsverket.
Balanserade måltider
för att orka hela dagen
Att servera bra mat utvecklar goda matvanor, ger tillräcklig näring och matglädje. Det
är viktigt att eleverna känner sig välkomna
till matsalen, att måltidsmiljön är trevlig och
att alla har god tid på sig att äta i lugn och
ro.
För att orka lära sig nya saker måste energi
tillföras regelbundet under dagen. Kroppen fungerar som bäst när frukost, lunch
och middag utgör de större måltiderna och
balanseras upp med ett eller två mellanmål
under dagen. Lunchen bör vara schemalagd
så att eleverna får en rutin att äta samma
tid varje dag, helst inte innan klockan 11 och
inte efter klockan 13.
Frukosten bör innehålla 20-25 procent av det
rekommenderade dagliga energiintaget. Vid
frukosten bör eleverna få mejeriprodukter
och charkuterivaror med låg fetthalt, bröd
med fullkorn, spannmålsprodukter, frukt
eller bär. Frukost serveras främst till barn vid
förskolor och skolbarnomsorg, i övrigt är det
upp till varje skola att besluta om och servera frukost till sina elever.
Lunchen bör utgöra 25-35 procent av det
rekommenderade energiintaget. Till lunch
serveras minst en näringsriktig varmrätt som
kompletteras med ett varierad och färgglad
grönsaksbuffé, bröd och dryck. Mejeriprodukterna som serveras på buffén ska ha låg
fetthalt.
Mellanmålen bör innehålla 15 procent av det
dagliga energiintaget. Det är en viktig måltid och bör komponeras med samma omsorg
som lunchen och frukosten. De livsmedelsgrupper som finns i frukostgruppen kan
gärna ingå även i mellanmålet.
Tallriksmodellen gör det enkelt att välja
klokt vid matbordet och hjälper eleverna
att få tillräckligt med näring. På varje skola
i Bengtsfors kommun finns det tillgång till
flata tallrikar som är indelade enligt tallriksmodellen. Tallriken är indelad i tre delar
med 3 färger. Storleken på portionen kan
variera beroende på hur mycket energi just
du behöver, men proportionerna på tallriken
är alltid de samma. Att äta enligt tallriksmodellen passar alla åldrar.
Gul markering = Potatis, pasta, ris, matvete,
bulgur, couscous.
Grön markering = Grönsaker, kalla och/eller
varma, rotfrukter
Röd markering = Kött, fisk, ägg, vegetariskt
alternativ med linser, kikärter eller bönor
Vid ingången till de större matsalarna/resturanger på Bengtsfors kommuns skolor finns
en visningsmonter där förslag på uppläggning av dagens rätt finns serverad.
Specialkost/Allergier
Bengtsfors kommun får maten som serveras inte innehålla nötter, mandel, jordnötter, och sesamfrö på grund av allergirisken.
Vid behov av specialkost av medicinska skäl
behöver förskolan eller skolan ett intyg från
dietist eller läkare. Gäller det däremot specialkost av etiska eller religiösa skäl behövs
istället ett intyg från vårdnadshavare som sedan kompletteras med ett samtal med skolsköterskan alternativt BVC. Kommunen ska
servera elever den mat de behöver då dessa
intyg är godkända.
Livsmedel
Bengtsfors kommun strävar efter att följa
livsmedelsverkets råd ”Maten i skolan”. Om
du vill fördjupa dig så finns den att läsa på
livsmedelsverkets hemsida (http://www.slv.
se/).
Livsmedelsval
I Bengtsfors kommun upphandlas livsmedel
i samarbete med övriga Dalslandskommuner
samt Säffle och Årjängs kommun. En gemensam livsmedelspolicy används som styrdokument för att säkerställa hög livsmedelskvalitet.
I upphandlingen ställdes bland annat krav
på hög livsmedelskvalitet, god djuromsorg i
alla led, miljöhänsyn, etik och mänskliga rättigheter.
Målet är också att inköp av ekologiska och
andelen närproducerade livsmedel ska öka
för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan.
Ekologiskt ökar
Målsättningen på sikt är ökad andel inköp
av regionalproducerade och ekologiska
livsmedel. All mjölk, fil och yoghurt är ekologiska liksom bananer, kaffe, te och kakao
som dessutom är rättvisemärkta. Vi använder
också en stor andel nyckelhålsmärkta produkter.
Regeringen har satt upp som mål att 25 %
av livsmedelsbudgeten inom offentlig sektor
ska vara ekologiska år 2010, vi når ännu inte
detta mål men arbetar för att förverkliga
det.
Kött, fågel och fisk
Svenskt kött och svensk fågel
Vi tillagar köttfärslimpor, kålpudding, lasagne o liknande från grunden på plats i
centralköket, däremot köps färdiga köttbullar in. Av erfarenhet vet vi att mat lagad från
grunden ger en längre mättnad.
Vi anpassar matsedlarna utifrån de produkter som finns tillgängliga hos våra avtalspartner och uppskattningsvis är cirka 90
% av alla kött- och charkuteriprodukter vi
använder är av svenskt ursprung. Vissa upphandlade produkter innehåller inte svensk
köttråvara och då är det svårt för oss att få
tag i ersättningsalternativ, däremot försöker
vi att påverka leverantörerna. Huvuddelen
av köttråvarorna köper vi från Scan, och till
kycklingrätterna använder vi svensk färsk
kyckling från Guldfågel.
Fisk och fiskprodukter
Fisk serveras varje vecka i form av fiskgratänger, fiskgrytor, fisksoppor och fiskpudding som till största delen görs på huvudsakligen sej. Ibland serverar vi också rätter med
fet fisk, exempelvis lax.
Huvuddelen av den fisk och de fiskprodukter
vi köper är MSC-certifierad. MSC:s standarder är ett som bevis på leverantörerna stöder
hållbart fiske. MSC är en internationell organisation som främjar det bästa miljövalet för
fisk och skaldjur.
Grönsaker, frukt &
spannmålsprodukter
Grönsaker och frukt
I förskolorna serverar vi sallad och varma
grönsaker varje dag. På skolorna serveras
ett salladsbord där det ska finnas rikligt med
råkost, bönsallader och en ”matig” sallad.
Högt intag av grönsaker och frukt är mycket
gynnsamt för hälsan. Barn i åldern 4 till 10
år rekommenderas äta 400 g grönsaker och
frukt per dag. Det är viktigt att stimulera och
uppmuntra barnen att stegvis öka intaget så
att de vid fyra års ålder kommer upp i den
rekommenderade mängden. Flera alternativ
erbjuds vid samma måltid. Av miljöskäl väljer
vi frukt och grönsaker efter säsong. Alla soppor och grytor tillverkas från grunden med
en rotfrukts bas.
Spannmålsprodukter
Vi bakar själva en stor del av brödet ute
på kommunens förskolor och grundskolor.
Spannmålsprodukter som bröd och flingor
är viktiga kolhydratkällor tillsammans med
potatis, ris, pasta, grönsaker och frukt. Till
kolhydraterna räknas också kostfibrer. Det
är bra om barnen får pröva på och vänja sig
vid grovt bröd och fullkornsprodukter, men
mängden mat som ett litet barn behöver för
att få i sig tillräckligt med energi kan bli för
stor om maten innehåller mycket fibrer. De
yngsta barnen kan därför med fördel äta
spannmålsprodukter med lägre fiberhalt.
Mjölk, mjölkprodukter &
matfett
Mjölk och mjölkprodukter
Rekommendationen är 5 dl mjölkprodukter
per dag. Av det räknar man med att ungefär
70 % intas i förskolan, det vill säga knappt
2 glas (3,5 dl). Det motsvarar 75–80 % av
kalciumbehovet hos barn i åldern 2–5 år.
Mjölkens fetthalt påverkar inte kalciuminnehållet.
Matfett
Livsmedelsverket rekommenderar att barn
ska äta produkter med låg fetthalt. Vid matlagning rekommenderas flytande fett eller
matolja. Som bordsmargarin serverar vi bregott , där andelen mättat fett inte överstiger
en tredjedel.
Alla såser, såväl varma som kalla görs från
grunden.
Högtider, pedagogiska
måltider & utflykt
Födelsedagar och andra högtider
Kostenheten köper inte in glass eller godis,
det är upp till förskolor och skolor att besluta om och köpa in.
eleverna kommer till matsalen och äter eller
att passa på att uppmuntra till att pröva
någon ny grönsak är några andra delar i den
pedagogiska måltiden.
Pedagogiska måltider
Utflykt
Elevernas interaktion med vuxna utanför
lektionstid är viktig för att de ska utvecklas
som individer. Att kombinera måltider med
umgänge mellan elever och personal skapar
en trevlig stund för båda parter. Personal
anställda vid skolor och förskolor äter en så
kallad pedagogisk måltid. Det innebär att
personalen äter tillsammans med eleverna
och tar ansvar för att upprätthålla en trevlig stämning kring matbordet. Att se till att
Vid utflykter från förskolan eller skolan ansvarar kostenheten för maten under
utflykten, en enklare men näringsriktig
måltid tas med. Förskolan eller skolan
informerar föräldrarna om något annat är
lämpligt att ta med på utflykten.
Elevernas rätt att påverka
Alla elever i Bengtsfors kommun har
rätt att vara med och påverka sin måltidssituation. På varje skola i finns ett
matråd som framför synpunkter till
kostenheten. Det är rektor som an-
svarar för att matråden tillsätts och
fungerar. Förskolebarnens påverkan
sker genom dialog och observation av
pedagogerna.
Bengtsgårdens elevkafé
För elever i årskurs 6–9, finns ett
elevkafé på Bengtsgården där goda
och nyttiga mellanmål kan köpas.
Kaféverksamheten ska inte konkurrera med maten som serveras i skolans
matsal, utan istället komplettera den.
Så gott som hela kaféutbudet är
nyttigt, varierat och populärt, även
om alla produkter inte är nyckelhålsmärkta. Eleverna ges möjlighet att
komma med önskemål om utbudet i
kaféet.
Få reda på mer om skolmaten
Susanne Persson Städ och kostchef, Bengtsfors kommun
Telefon 0531- 526130, [email protected]
Björkåsens kök
Lagar maten till förskolor och skolor i Bengtsfors, Billingsfors, Dals Långed och
Skåpafors.
Björklunda kök
Lagar maten till förskolor och skolor i Bäckefors
Matsedel
Eleverna får med sig matsedel för skolmaten hem från skolan.
Skolmatsedeln finns även på respektive skolhemsida samt på kommunens
hemsida www.bengtsfors.se.
Bengtsfors kommun är även anslutna till appen skolmaten som finns för alla
vanligt förekommande smartphones och laddas enkelt hem via respektive
app-butik. Sök bara efter ”SKOLMATEN” och följ instruktionerna så installeras
appen automatiskt och du är redo att börja använda appen inom någon minut.
Testa skolmaten
En gång per läsår är du som förälder välkommen att äta på ditt barns skola.
Hör gärna av er någon dag innan. Glöm inte att ta med kupongen och lämna
till kostpersonalen.
Giltigt 1 gång per läsår och barn.
Förälder till:
I klass:
Skola: