Nu är det nog med flex och snällhet.
Känn dina rättigheter och håll fast vid dem.
Arbetstidssystemet
Arbetsgivaren bestämmer om de arbetstids- och arbetsskiftsarrangemang som är mest ändamålsenliga. De mest använda arbetstidsformer
är ordinarie arbetstid, byråarbetstid eller periodarbete. Dessutom bestämmer arbetsgivaren om när arbetsskiftet inleds och avslutas samt om
vilotider under arbetsskiftet.
Allmän föreskrift angående arbetstid
Arbetstiderna har en
stor betydelse för
arbetsvälfärd och hur
man orkar i jobbet. I denna
broschyr finns föreskrifter
angående arbetstider som passar
in på alla arbetsplatser inom
social- och hälsovården. Periodarbete som används mest inom vårdbranschen är, sett ur arbetsgivarens synvinkel, en väldigt flexibel arbetstidsmodell, men
vårdpersonalen bör se till, att man inte flexar
för mycket! Håll fast i dina rättigheter!
Arbetstagarnas arbetstidsskydd grundar sig på
EU:s arbetstidsdirektiv och Finlands arbetstidslagstiftning, i vilka man begränsar den maximala arbetstiden och ställer krav
på vilotider. Arbetstidslagen förutsätter, att arbetsgivaren i arbetstidsredovisningen dokumenterar alla gjorda arbetstimmar, övertidstimmar och
de ersättningar som utbetalats åt den enskilda arbetstagaren. Arbetsskiftsförteckningen fungerar som arbetstidsredovisning. Samtidigt
fungerar den som grund för löneutbetalning, som bevis på gjorda arbetstimmar samt som dokument då man löser rättskyddsfrågor. Noggrannare
branschvisa arbetstidsföreskrifter finns i de kollektivavtal man följer på
arbetsplatserna.
Arbetstagarens regelbundna arbetstid kan enligt arbetstidslagen,
vara högst 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan. Den regelbundna arbetstiden varierar dock beroende på kollektivavtal.
T.ex. i det allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet (AKTA) är den högst 9 timmar i dygnet och 38 h 15
minuter/vecka, i kollektivavtalet för den privata sociala
servicebranschen (SOSTES) 8 timmar/dygn och 38 h 20 minuter/vecka, i kollektivavtalet för hälsovårdsbranschen (TPTES)
9 timmar/dygn och 38 h 15 minuter/vecka och kollektivavtalet för
arbetsgivarföreningen inom serviceinrättningar (PTY) 9 timmar/dygn och
38 h 15 minuter/vecka.
Periodarbete
Periodarbete får endast utföras, enligt arbetstidslagens 7 §, på arbetsplatser som sjukhus, hälsocentraler, barndaghem som fungerar dygnet
runt, sommarkolonier, service- och andra liknande inrättningar samt fängelser och hushållsarbete
Man har kommit överens om regelbunden full arbetstid inom periodarbete
med kollektivavtal. Regelbunden full arbetstid varierar enligt kollektivavtal:
t.ex. i AKTA är den 114 h 45 minuter/3 veckor, i SOSTES 115 h/3veckor, i
TPTES 114 h 45 minuter/3veckor och i PTY 114h 45 minuter/3veckor.
Periodarbetets utjämningsperiod
Arbetstidens utjämningssystem görs i allmänhet enligt en utjämningsperiod på tre eller sex veckor. I periodarbete varierar dock längden på
arbetstiderna under utjämningsperioden inom ramen för bestämmelser i
kollektivavtalen.
Möjligheter att flexa i periodarbete finns i arbetstidslagen. Utjämningsperioden kan ordnas så att den är ändamålsenlig för arbetstagaren eller,
för att undvika oändamålsenliga arbetsskift för arbetstagaren, så att den
t.ex. under två på varandra följande tre veckors perioder är 2 x regelbunden arbetstid. Arbetstiden får dock inte under någon av tre veckors
perioderna överstiga 128 timmar. För att kunna ge den förkortning av
arbetstiden som söckenhelg ger rätt till kan en dylik längre arbetstidsperiod vara ändamålsenlig eller för att kunna ordna arbetstider för dem som
bara jobbar natt.
I periodarbete, där arbetstagaren inte har möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen har man rätt
att äta under arbetstiden flexibelt 15-20 minuter.
Denna matpaus räknas som arbetstid. Man får inte
hålla den dagliga vilopausen omedelbart i början
av arbetsskifte eller i slutet av den.
Arbetsskifte
Dygnsvilan, som finns bestämd i arbetstidslagen,
är en vilotid som en anställd skall ha under de 24
timmar som närmast följer på arbetsskiftets början
och innan nästa arbetsskift börjar. I periodarbete
måste man ha en minst 9 timmars vilotid utan
avbrott emellan av arbetsskiften.
Arbetsgivaren bör behandla arbetstagarna jämlikt vid planeringen av
arbetsskiften, beviljandet av veckoslutsledigt och förverkligandet av de
önskemål arbetstagarna har. Arbetsveckan och perioden börjar klockan
00.00 natten mellan söndag och måndag om man inte kommit överens
om annat.
Arbetsgivaren bör placera arbetsskiften under fem arbetsdagar i veckan,
om inte verksamhetens karaktär förutsätter annat. Målet är två lediga
dagar efter varandra i veckan. Enligt arbetstidslagen kan det i periodarbete finnas högst 7 nattskifte efter varandra.
Man har kommit överens om kaffepauser
i kollektivavtal eller arbetsgivarvis.
Veckovila är enligt arbetstidslagen en minst 35
timmar lång oavbruten ledighet, som om möjligt, placeras i samband med en söndag. Veckovilan kan ordnas så att den uppgår i genomsnitt till 35 timmar under en
14-dygnsperiod. Vilan skall dock uppgå till minst 24 timmar i veckan.
Periodarbetets maximi längd på arbetsskiftet definieras i kollektivavtalet. Arbetsskiftet bör vara enhetligt, om det inte finns behov av annat
motiverat arrangemang. Man bör inte använda arbetsskiften under 4
timmar om inte arbetstagaren vill göra sådana.
Arbetstidsersättning
Arbetsskiftsförteckningen bör ges arbetstagarna skriftligen till kännedom
minst en vecka före arbetsperioden börjar. Efter detta kan man endast
med arbetstagarens godkännande eller enligt några kollektivavtal, med
vägande skäl, göra förändringar. Man kommer överens med arbetsgivaren om förändringar i arbetsskiftsförteckningen.
Beredskaptid
Vilopauser
En daglig vilotid ges i arbetsskiften över 6 timmar eller enligt kollektivavtal. Vilopausen är minst en halv timme egen tid då man har möjlighet att
avlägsna sig från arbetsplatsen.
Om arbetstidsersättningar som söndags-, kvälls-, lördags-, helgdagsoch nattarbetsersättningar finns det skrivet i de kollektivavtal som gäller.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstagaren skall vara anträffbar i sin bostad eller någon annanstans så att
arbetstagaren vid behov kan kallas i arbete. Man kan komma överens om
beredskap i kollektivavtal eller skilt för sig från fall till fall. Denna beredskapstid räknas inte in i arbetstid, men en separat ersättning utbetalas.
Om man måste befinna sig på arbetsplatsen nattetid, räknas detta som
lektivavtalet. Mertidsarbete kan uppstå t.ex. i deltidsarbete då arbetstiden
uppfylls till ett heldagsjobb eller under en vecka med söckenhelg med en
tid som motsvarar söckenhelgsavdraget.
Mertidsarbete får utföras endast med arbetstagarens samtycke, om inte
arbetsavtalet innehåller en överenskommelse om mertidsarbete. Mertidsarbete ersätts med en enkel timlön eller motsvarande ledig tid enligt kollektivavtal.
normal arbetstid och inte som beredskap. Beredskapstidens längd och inplaceringen av beredskapstiderna får inte oskäligt
försvåra arbetstagarens möjligheter att disponera sin ledighet.
Nödarbete
Orsaker till nödarbete regleras i arbetstidslagens 21
§. Är det fråga om en nödsituation, avviker man från
normala maximala arbetstider och begränsningar angående vilopauser. Nödarbete kan endast utföras om det är fråga om
en oförutsedd händelse, som förorsakar eller hotar förorsaka ett avbrott
i den regelbundna verksamheten på ett sätt som riskerar liv, hälsa eller egendom och arbetet inte kan utföras senare. Nödarbetet får utföras
högst under 2 veckors tid. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål, göra en
skriftlig anmälan till arbetsskyddsmyndigheten om orsaken till nödarbetet.
Utryckningsarbete
Utryckningsarbete är arbete där arbetstagaren inkallas (larmas) till arbete
under sin fritid efter att hon/han redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen. Att ta sig till arbete bör ske inom den tid som finns regleras i kollektivavtalet. Ersättning enligt kollektivavtal utbetalas för utryckningsarbete.
Mertidsarbete
Arbetstagarens arbetstid kan vara kortare än den maximitid som finns
regleras i arbetstidslagen eller kollektivavtalet. Mertidsarbete är arbete
som på arbetsgivarens initiativ utförs den avtalade arbetstiden och som
inte överskrider den ordinarie arbetstid som är regleras i lagen eller kol-
Övertid
Övertidsarbete är ett arbete som arbetstagaren går med på efter förslag
av arbetsgivaren, och som överskrider den genomsnittliga, veckovisa,
maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet. Enligt arbetstidslagen får
man jobba övertid maximalt 138 timmar under en 4 månaders period
och 250 timmar i året. Arbetsgivaren kan med arbetstagarreprentanter
eller med personalen eller en personalgrupp avtala om extra övertidsarbete. Extra övertidsarbete kan utföras högst 80 timmar i året men gränsen på 138 timmar/ 4 månader får dock inte överskridas.
I periodarbete finns ej bestämmelser på hur lång arbetstiden under ett
dygn eller en vecka skall vara vilket betyder att övertid enligt dygn eller
vecka inte uppstår. I periodarbete finns endast övertid gjord i perioden. Övertidstimmarna klarnar först då perioden är gjord alltså efter en
tre veckors eller sex veckors period.
Övertid ersätts med dubbel ersättning enligt kollektivavtal. Inom den
kommunala sektorn får arbetsgivaren besluta om ersättningen ges i form
av förhöjd penningersättning eller ledig tid. Inom den privata sektorn ges
ersättningen i penningform om man inte kommer överens om annat.
SuPer rekommenderar att ersättningen tas i penningform.
SÄTT ATT ORKA BÄTTRE I JOBBET
1. Undvik ”grå övertid”
Benämningen ”grå övertid” betyder arbete, som görs utöver det planerade arbetet men som inte skrivs upp som övertid i arbetsskiftsförteckningen. Arbetstimmarna som uppstår av det gråa övertiden utjämnas under
samma arbetstidsperiod genom att byta ut de planerade arbetsskiften
enligt gjorda timmar. Grå övertid är också den arbetstid som görs i bör-
jan eller slutet av den planerade arbetsskifte ( t.ex. 5-10 minuter). Dessa
förändringar bör skrivas i arbetsskiftsförteckningen. Även underskriden
arbetstid skall antecknas i förteckningen.
Exempel
Planerad arbetstid 40 h + 40 h + 34 h 45 min = 114 h 45 min
Förverkligade arbetstimmar (40 h +8 h) +32 h + 34 h 45 min =114 h 45
min. Under periodens första vecka har man gjort 8 timmar extra som
utjämnas under följande vecka genom att minska arbetstimmarna (40
h - 8 h = 32 h), då ingen övertid uppstår. Den ekonomiska förlusten är
med en timpenning på 11 € 50 % som övertidsersättning 8 x 11 € =
88 € + 50 % x 88 € = 132 €. På samma sätt skulle den förhöjda fritidsersättningen under följande period ha varit 12 timmar ledigt.
Observera följande inverkan vid grå övertid:
1. Är bort från lönen eller förhöjd fritidsersättning.
2. Är bort från den lön på vilken pensionen baserar sig.
3. Är bort från de förmåner som baserar sig på inkomst
(sjukförsäkringens dagpenning, alterneringsersättning,
inkomstbun den dagpenning etc.).
4. Arbetsgivarens sparåtgärd (lön- och arbetsgivarbetalningar).
5. Noteras inte som övertid i arbetstidsbokföring. Förverkligas inte som övertid.
6. Det riktiga behovet av ordinarie personalbehov syns ej. Det är svårt att motivera behovet av mer personal.
7. Det blir svårt att anpassa arbetsliv med familjeliv pga dom ständiga förändringarna i arbetsskifterna.
8. Man funderar ej på användning av reservpersonal.
2. ARBETSTIDSAUTONOMI
Arbetstidsautonomi är ett gemensamt sätt att tillsammans planera arbetsschemat där varje arbetstagare deltar i uppgörandet
av arbetsskifter. Arbetstagaren har frihet och ansvar att planera
arbetsskifter enligt uppgjorda spelregler och i kraft varande
ramvillkor. Ramarna är kollektivavtal, arbetstidslag, lokala
avtal, samt verksamheten på enheten. Med hjälp av
spelregler försäkrar man att verksamheten fungerar
och att arbetsskiftsplaneringen är rättvis och jämlik.
Arbetstidsautonomi ökar arbetstagarnas möjligheter att påverka sina egna arbetsskifter och deras
önskemål kan bättre tas i beaktande.
Autonomiskt arbetsskiftsplanering förutsätter en tillit mellan arbetstagare och förman samt kunskap om personalbehov och
behov av kunskap i varje arbetsskift. Arbetstidsautonomi grundar
sig på den ergonomiska arbetsskiftsplaneringen och hela arbetsplatsen svarar för att systemet fungerar. För att arbetsautonomin
skall fungera bra krävs kompromisser och överenskommelser samt råd
för hur fungera. Även handledning och stöd av förmannen är viktigt.
Arbetstidsautonomi förutsätter kunskap om ergonomisk arbetsskiftsplanering samt kunskap och förståelse hur arbetstider i periodarbete
påverkar välbefinnandet. En övergång till arbetstidsautonomi möjliggör
användandet av en flexibel arbetstid och en rättvis arbetsskiftsplanering.
Dessutom behövs färdighet i kommunikation och förhandling, jämkandet
av olika behov samt varje arbetstagares ansvarstagande över utvecklandet av arbetsplatsen. Förmannens uppgift är att stöda och handleda. Rollen förändras från att ha planerat arbetsschemat till att godkänna arbetsskiftsförteckningen.
9. Man funderar ej på vikarier eller ”vikariebanker”.
0.Tron på avtalssystemet minskar, då arbetsplats övervakningen inte 1
fungerar.
MED PÅ
E
T
N
I
GÅ
!
ERTID”
V
Ö
Å
R
”G
Man har konstaterat att arbetstidsautonomi främjar arbetstagarnas
välbefinnande för att
+ systemet ökar den egna påverkningsmöjligheten av
arbetstiderna
+ beslutsfattandet upplevs som mer demokratiskt
+ stöd av förmännen ökar
+ samhörighetskänslan och arbetsatmosfären förbättras
+ jämkandet av arbete och fritid blir lättare
3. Ergonomisk arbetstidsplanering
(M-K-N-L-L)
Skiftesarbete är fysiskt, psykiskt och socialt tungt. Målet med den ergonomiska arbetsskiftsplaneringen är att stöda arbetstagarnas välbefinnande, arbetsförmåga och hälsa samt mellan arbete och vila. Det ergonomiska arbetsskiftsplanering stöder återhämtningen efter arbetsdagen och
arbetsperioden. Den stöder även en tillräcklig fritid och tillräcklig sömn
samt undviker att en alltför stor börda hopar sig för arbetstagaren. Ergonomisk arbetsskiftsplanering har en gynnsam verkan på hälsan, eftersom
den stöder människans naturliga dygnsrytm.
Då man utvecklar ett ergonomiskt arbetsskiftsplanering är det bra
att beakta följande faktorer vid uppgörandet av arbetsskifter:
1. Förverkligandet kräver tillräckligt stor personal.
2.
Arbetsskiften växlar medsols och går enligt morgon-, kvälls- och nattskifte. Systemet passar bättre in på den normala dygnsrytmen. Fritiden mellan arbetsskiften blir nästan 24 timmar då t.ex. sömnen blir bättre.
3. Systemet är regelbundet, snabbt framåtgående, där arbetsskiftet i regel är 8 -10 timmar.
4. En dygnslång vila förverkligas mellan skiften. Då en vilotid på 10-12 timmar uppstår mellan skiften hinner man vila.
5. Undvik enskilda arbetsskift.
6. Undvik enskilda lediga dagar.
7. Högst 2-3 nattskiften efter varandra (2 är rekommendationen)
och varaktigt nattarbete bör finnas så lite som möjligt.
8. Efter nattskifte bör man ha minst 2 lediga dagar.
9. Ett varaktigt nattarbete bör grunda sig på frivillighet.
10. Högst 5 -7 arbetsskift efter varandra. Högst 48 h arbetsperioder.
11. Veckovilan är oavbruten.
12. Undvik besvärliga arbetsskift efter varandra.
13. Lediga dagar i huvudsak efter nattskifte.
14. För ju längre tid arbetsschemat uppörs desto bättre.
Tilläggsinformation om arbetstidsautonomi och ergonomisk
arbetsskiftsplanering:
www.superliitto.fi
www.ttl.fi
Härmä, M (toim) 2000: Toimivat ja terveet työajat. Työterveyslaitos. Sosiaali- ja terveysministeriö. Työministeriö. Helsinki.
4. Håll fast vid din rättighet till fritid
I arbetsavtalet förbinder sig arbetstagaren att vara tillgänglig för den tid
som finns skrivet i arbetsavtalet. Den tid som går utöver detta bestämmer arbetstagaren själv. Inom vårdarbete glömmer man lätt bort detta i
och med att man ofta gör förändringar i arbetslistor, byter arbetsskiften
etc. Tillräcklig tid att återhämta sig mellan arbetspassen och möjlighet till
liv utanför arbetet är förutsättningar för att behålla sin arbetsförmåga och
välbefinnande. Mänskliga arbetsförhållanden och arbetstider gör att man
orkar jobba fram till pensionsåldern.
För att orka är det viktigt att du håller fast vid din rättighet till fritid.
Det är bra att komma ihåg att;
• att jobba övertid är alltid frivilligt! Arbetsgivaren kan inte tvinga till övertid.
• då man byter skiften bör man hålla sig till kollektivavtalen
• man måste inte alltid vara tillgänglig!
Super Rf
Intressebevakningsenheten
Minneslista:
• Rättvisa i arbetsskiftsplaneringen
• Enhetlig arbetsskift – inga snuttar!
• Lediga dagar efter varandra
• Arbetsskiftsförteckningen till kännedom
minst en vecka före periodens början.
• Följ planerade arbetstider
• Arbetstidersättninar i pengar –
du samlar på din pension
• Listor som roterar framåt
• Nej tack till ”grå övertid”!
Finlands närvårdar- och primärskötarförbund
Banmästargatan 12, 00520 Helsingfors
växel: (09) 2727 910
fax: (09) 2727 9120
www.superliitto.fi