Download Report

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress
Del 1
Psykoedukation och mål med programmet
Välkommen till vårt självhjälpsprogram
för posttraumatisk stress. Detta
program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har
upplevt.
Vi stöttar dig
Du kommer få all
den stöttning du behöver i ditt arbete. Under
programmets gång kan du alltid höra av av dig anonymt via meddelanden i
till våra psykologer via en applikation som heter telegram.
Telegram
Med hjälp av appen
Telegram kan du skicka meddelanden som är
krypterade till din psykolog. Anledningen till att vi väljer att använda oss av
telegram är just säkerheten. Det är viktigt för oss att du känner dig trygg
när du kontaktar din psykolog.
För att komma igång, börja med att ladda hem appen och gå till
http://telegram.me/psychologists
.
Din psykolog kommer svara
när du skickar meddelanden till
@psychologists
Här kan du ladda
hem Telegram till din iphone eller Androidtelefon.
iOS
Android
Ta kontakt med din psykolog
Ett bra första steg
är att skicka ett meddelande till din psykolog så han
eller hon vet att du har kommit igång med programmet och kan finnas där
för att stötta dig.
Här är ett exempel
på vad du kan skriva.
“Hej! Jag har just börjat med ert självhjälpsprogram för PTSD. Jag hoppas
att du kan finnas där för att stötta mig under tiden jag går programmet”
Förväntningar inför programmet
Vi tänkte börja
med att berätta hur programmet kommer hjälpa dig att må
bättre genom att gå igenom det del för del.
Programmet är indelat i två huvudsakliga delar.
■ Del ett lär ut färdigheter för att må bra och hantera känslor
■ Del två fokuserar på att bearbeta traumatiska upplevelser
Att bearbeta ett trauma kan väcka många känslor. Vi vill därför börja med
att ge dig färdigheterna för att hantera dessa känslor innan vi påbörjar
arbetet med att bearbeta traumat.
Del 1 Stöttning och färdighetsträning
Del 1 handlar om
stöttning och att hitta pusselbitarna till ett bra liv.
Efter att vi har
varit med om en svår händelse är det lätt att vi tappar
fotfästet. I del 1 hjälper vi dig att på nytt ta kontroll över ditt liv och ge dig
förutsättningarna för att i del 2 kunna arbeta vidare med dina traumatiska
minnen.
Varje del är indelad i fyra kapitel. Del 1 är indelat i följande kapitel:
1. Inledning och psykoedukation om trauma (psykoedukation innebär i
psykologin riktad information, i det här fallet om trauma och PTSD).
2. Avslappning och aktivering.
3. Tankar om trauma och känsloreglering.
4. Stöd i omgivningen.
Del 2 Traumanarrativ och vidmakthållande
Del 2 handlar om
traumatiska minnen och hur vi bearbetar dessa för att
hitta tillbaka till en fungerande vardag efter en svår händelse. I del 2
kommer du att:
1. Lära dig mer om hur trauma påverkar hjärnans funktioner.
2. Påbörja din egen traumaberättelse.
3. Exponering för traumatiska minnen.
4. Vidmakthållande.
Glöm inte att ta kontakt med din psykolog!
Vi hoppas att du
tog tillfället i akt att ta kontakt med din psykolog genom
Telegram.
Om du önskar att
gå programmet utan detta stöd, fundera över om det
finns en vän eller anhörig som du tror skulle kunna stötta dig under arbetet
med programmet? Även om vi många gånger ensamma då vi upplever ett
trauma betyder det inte att vi behöver vara ensamma i arbetet att komma
över det det!
Väljer du att genomgå
behandlingen med stöd av en anhörig ber vi dig
kontakta oss på [email protected] och informera oss om
detta.
Information om posttraumatisk stress
Du kommer nu få
läsa information om PTSD och traumatiska upplevelser.
Kanske har du redan läst den här informationen förut på vår hemsida eller i
någon annat sammanhang. Vi ber dig ändå läsa igen. Anledningen till att vi
ber dig läsa om posttraumatisk stress och trauma är att det är viktigt att
förstå innebörden av vad PTSD innebär innan du påbörjar arbetet att
komma över dina traumatiska minnen.
Posttraumatisk stress innebär
att vi efter att ha upplevt en skrämmande
eller obehaglig upplevelse börjar få ångest och obehag och andra
psykiska problem. Om dina svårigheter uppfyller vissa kriterier kan du få
diagnosen PTSD (Post Traumatisk Stress Syndrom).
Att uppleva en
traumatisk

händelse

är obehagligt för alla människor och
de flesta som är med om någonting fasansfullt mår väldigt dåligt efteråt.
Det är vanligt att
man får svårt att minnas det som hände, plötsligt får
flash backs av den traumatiska händelsen och börjar undvika situationer
som har en koppling till den traumatiska upplevelsen. Det är också vanligt
att få svårigheter med nedstämdhet, ångest och sömn.
Symtom vid posttraumatisk stress
PTSD kan få dig att känna dig bortkopplad från den övriga världen
Efter ett trauma kan du uppleva olika sorters symtom. Dessa symtom
behöver inte vara ett tecken på att du lider av posttraumatisk stress,
men det kan vara det. Du kan ha några, eller flera av symtomen som är
vanliga i samband med trauma.
Man brukar dela in symtomen vid PTSD i tre olika kategorier som du kan
läsa mer om nedan.
Återupplevande
■ Intensiva minnesbilder av den traumatiska upplevelsen.
■ Känslan av att återuppleva den traumatiska händelsen igen
(flashbacks).
■ Mardrömmar.
■ Känslan av panik när du påminns om traumat.
■ Ökade hjärtslag, illamående, muskelspänningar eller svettningar när
du påminns om traumat.
Undvikande
■ Undvikande av aktiviteter som påminner dig om traumat.
■ Svårigheter att minnas specifika detaljer som är kopplade till traumat.
■ Minskat intresse för aktiviteter och allmän känsla av trötthet.
■ Känslan av att vara frånkopplad från andra människor och
upplevelsen av att vara likgiltighet.
■ En känsla av att din tid är utmätt eller kort (du gör inga
framtidsplaner, som giftemål, karriär, barn etc).
Ångest
■ Svårigheter att somna eller hålla sig sovande.
■ Känsla av ilska och irritation.
■ Koncentrationssvårigheter.
■ Hyperaktiv.
■ Känslan av att hela tiden vara på helspänn.
Hur du påverkas kan skilja sig åt beroende på om du är barn eller vuxen.
Läs mer om det här:
■ Posttraumatisk stress hos små barn.
■ Posttraumatisk stress hos barn och tonåringar.
■ Posttraumatisk stress hos vuxna.
Posttraumatisk stress syndrom är
en relativt ny diagnos, men psykisk
ohälsa i samband med traumatiska händelser har förekommit i flera tusen
år. Tack vare att vi idag förstår sjukdomen bättre har vi kunnat utveckla
effektiva metoder för att hjälpa de som lider av sjukdomen. Att lida av
posttraumatisk stress / PTSD kan vara skrämmande, men du är inte ensam
och som tur är finns det hjälp att få.
Olika typer av traumatiska händelser
Om du har varit
med om en svår händelse kan du här nedan läsa hur olika
upplevelser kan vara kopplade till posttraumatisk stress.
■ Familjevåld och posttraumatisk stress.
■ Sexuella övergrepp och posttraumatisk stress.
■ Våldtäkt och posttraumatisk stress.
■ Cancer och posttraumatisk stress
■ Krig och posttraumatisk stress
■ Migration och posttraumatisk stress
■ Mobbning och posttraumatisk stress
■ Skilsmässa och posttraumatisk stress
Komplex traumatisering
Komplex traumatisering är en
term som används för att beskriva en mer
allvarlig form av påverkan till följd av trauma.
Ett av fallen där
det är vanligt med komplex traumatisering är de där en
nära anhörig begår övergrepp mot ett barn och övergreppen är
upprepade.
Barn som är komplext
traumatiserade lider ofta av en mängd trauman
såsom fysisk misshandel, sexuella övergrepp, bevittnat våld, separationer
från nära anhöriga.
Komplex traumatisering kan få
långtgående konsekvenser för barnets
fysiska och emotionella utveckling. Det är också vanligt att barnets
förmåga till inlärning, koncentration, impulskontroll och självbild påverkas
av upprepade trauman.
Obearbetad komplex traumatisering
är i barndomen kan leda till
allvarliga konsekvenser när barnet kommer i
tonåren
. Då många barn som
utsatts för upprepade trauman visar tecken på:
■ Missbruk.
■ Kroniska somatiska besvär.
■ Depression.
■ Ångest.
■ Självskadebeteende.
Barn som befinner sig
i familjer som saknar förmåga att hjälpa barnet att
hantera sina traumatiska upplevelser kan utveckla försvarsmekanismer för
att överleva. De kan bli överkänsliga för andra människors humör och
ständigt observera vuxna omkring dem för att ta reda på hur de känner sig
och hur de kommer agera.
Barnet kan undanhålla sina
egna känslor från andra, så att ingen vet när
barnet är rädd, ledsen eller arg. Dessa strategier är byggs upp för att
överleva i en vardag där fysiska och emotionella hot är ständigt
förekommande. Men när barnet växer upp är dessa strategier inte längre
hjälpsamma och kan försvåra för möjligheterna att skapa funktionella
relationer till andra.
Effekterna av komplex traumatisering
kan vara många. Här nedan följer
en översikt över hur komplex traumatisering påverkar individen inom ett
flertal områden områden.
Anknytning och relationer
Vikten av barnets nära
relation till en vårdnadshavare kan inte överskattas.
Genom relationen till anknytningspersonen lär sig barnet att lita på andra,
hantera sina känslor och interagera med världen. Barnet skapar en känsla
av världen som säker eller osäker och kommer utifrån detta att förstå sitt
eget värde som individ. När dessa relationer är osäkra eller oförutsägbara
lär sig barnet att de inte kan vända sig till andra för hjälp. När
vårdnadshavare utnyttjar ett barn, lär sig barnet att hon är dålig och att
världen är en osäker plats.
De flesta utnyttjade barn
har svårigheter med att skapa en hälsosam
anknytning till en vårdnadshavare. Barn med en otrygg anknytning har
större svårigheter med stress. Barnen har svårigheter med att kontrollera
och uttrycka känslor och kan reagera våldsamt eller märkligt i situationer.
Vår förmåga att skapa hälsosamma stöttande relationer med vänner och
nära anhöriga är avhängigt vår förmåga att först ha skapat denna form av
relation med vår familj. Ett barn som är komplext traumatiserat kan senare
få svårigheter i intima relationer, vänskapsrelationer och med auktoriteter.
Fysisk hälsa: Kropp och hjärna
Från att vi föds
och genom ungdomen utvecklas vår hjärna. En del av vår
biologiska utveckling påverkas av vår miljö.
När ett barn växer
upp i en otrygg miljö eller under extrem stress, kan det
försämra immunsystem och vår kropps förmåga att hantera stress.
När barnet senare exponeras
för normal stress kan dessa system
automatiskt svara som om individen är under extrem stress. Personen kan
uppleva starka fysiska reaktioner som ökad hjärtfrekvens och börja
hyperventilera eller bli apatisk i en stressfylld situation. Dessa reaktioner
var adekvata vid allvarliga hot men blir överdrivna i förhållande till normal
stress. Andra kan då anse att personen överreagerar eller att personen är
överkänslig.
Stress i miljön kan också
försämra hjärnans utveckling. Vuxna personer
med en historia av barndomstrauman har fler kroniska sjukdomar och har
löper en större risk för missbruk.
Personer som är komplext
traumatiserade har svårigheter med att reglera
kroppsliga reaktioner och överreagerar eller reagerar inte alls på stimuli. En
överkänslighet mot ljud eller en försämrad förmåga att känna smärta är
exempel på detta. Detta kan på längre sikt leda till svårigheter att med att
märka av kroppsliga sjukdomar i tid eller tvärtom, att personen ständigt
lider av fysiska åkommor kan bli en följd av detta.
Känslomässiga effekter
Barn som har blivit
komplext traumatiserade har ofta svårt att namnge,
uttrycka och hantera känslor. Stressreaktioner internaliseras eller
externaliseras och kan leda till svårigheter med depression, ångest och
ilska. De känslomässiga reaktionerna kan vara oförutsägbara och explosiva.
Ett barn kan reagera
på en traumapåminnelse med ilska, sorg eller
undvikande. För ett barn som är komplext traumatiserad kan traumat göra
sig påmint överallt i barnets miljö.
Barnet reagerar ofta kraftfullt
och har svårigheter att lugna sig själv.
Eftersom traumat i sig ofta är interpersonellt kan även vardaglig stress
utgöra trigger för kraftfulla känsloutryckningar.
Eftersom barnet har lärt
sig att världen är en farlig plats där det inte ens
går att lita på personer han eller hon älskar är barnet ofta vaksam i kontakt
med andra och kan uppfatta ofarliga situationer som hotfulla. Andra barn
märker inte av några hot i miljön vilket kan öka risken för att barnet råkar ut
för nya traumatiska upplevelser.
Oförmågan att lugna sig
själv kan leda till stora problem i skolmiljön.
Frustrationer vid svåra uppgifter kan göra att barnet helt ger upp vilket
försvårar förmågan att klara av skolgången.
Dissociation
Dissociation återfinns ofta hos
barn som har en historia av komplex
traumatisering. När ett barn upplever en fruktansvärd upplevelse kan
barnet dissociera. Mentalt frånkoppla sig från upplevelsen. De kan uppleva
att de är bortkopplade från sin kropp och kan se på den traumatiska
händelsen från en annan del av rummet. Det kan också uppleva att de är i
en dröm eller att den traumatiska händelsen händer någon annan.
Personen kan också förlora
alla minnen av att händelsen har inträffat
vilket kan leda till luckor i det episodiska minnet. I en extrem form av
dissocation kan barnet förlora kontakten med en del av sin personlighet.
Även om barn inte
har förmågan att dissociera medvetet kan barn som har
lärt sig att dissociera som en försvarsmekanims automatiskt dissociera
under stressfulla situationer eller när de påminns om traumat.
Dissocation kan påverka ett
barns förmåga att vara delaktig i det
vardagliga livet och kan skada barnets känsla av tid och kontinuitet. Det
kan påverka inlärningen i skolan och samspelet med andra. Det blir inte
alltid tydligt att ett barn dissocierar och det kan framstå som att barnet
dagdrömmer eller har svårigheter med uppmärksamhet.
Beteende
Ett barn som har
en historia av komplexa trauma reagerar ofta starkt och
impulsivt på traumatriggers. Barnet kan ha svårigheter med att reglera sig
själv och kan ha svårigheter med impulskontroll och att se konsekvenser
av sina handlingar.
Som ett resultat av
detta kan traumatiserade barn handla på ett sätt som
framstår märkligt för andra. Ett barn som växt upp i en miljö där de känt sig
maktlös eller växt upp med rädsla för en våldsam auktoritetsfigur kan
reagera aggressivt då han eller hon känner sig förorättat eller attackerat.
Barnet kan också vara överdrivet kontrollerad och rigid i sitt förhållande till
vuxna.
Om ett barn dissocierar
ofta kan detta även påverka barnets beteende.
Barnet kan verka frånkopplat eller sakna verklighetsförankring.
Kognition
Barn som är komplext
traumatiserade kan ha svårigheter med
problemlösning och logisk slutledning. Det kan leda till svårigheter med
planering och att klara av att förutspå konsekvenser av handlingar.
När barnet växer upp
under konstanta hot kommer alla dess inre resurser
att användas till säkerhet. Den kroniska stressen försvårar gör det svårare
för barnet att tänka igenom problem och ser saker ur olika perspektiv. Det
kan leda till svårigheter med språkförståelse och logisk slutledning. Många
barn som upplevt komplex traumatisering har problem med inlärning och
bör erbjudas extra stöttning i skolan.
Självbild och bild av framtiden
Barn lär sig om
sitt eget värde utifrån andras reaktioner, framförallt
reaktionerna hos närstående.
Vårdnadshavaren har den största
påverkan på barns självkänsla.
Övergrepp och grav omsorgssvikt gör att barnet känner sig värdelöst. Ett
barn som blir utnyttjad kommer ofta själv ta på sig ansvaret för det som har
hänt.
Det kan kännas säkrare
att själv ta på sig skulden än att acceptera att ens
förälder är farlig och inte går att lita på.
Skam, skuld, låg självkänsla
och låg självbild är vanligt hos barn som blivit
komplext traumatiserade.
För att barn ska förmå a
tt planera inför framtiden behöver barnet
värdesätta sig själv.
Barn som är omgivna
av våld i hemmet lär sig från en tidig ålder att de inte
kan lita på någon, att världen är en farlig plats och att de är maktlösa att
påverka sin situation.
Läs också:
■ Små barn och posttraumatisk stress.
■ Familjevåld och posttraumatisk stress.
Andra typer av traumatiska händelser
Du kan lida av traumatiska
minnen även om du inte upplevt någon av
händelserna som beskrivs ovan.
Starka upplevelser av skam
eller skuld under barndomen är exempel på
händelser som kan upplevas traumatiska och kan påverka oss under hela
livet. Att leva med en psykisk sjuk förälder är en annan upplevelse som kan
skapa trauma hos barn. Det kan vara extra svårt att bearbeta denna typ av
händelser eftersom vi själva kanske inte helt förstår att det vi upplevt var
traumatisk för oss.
Att själv ha varit
fast i ett missbruk eller att ha en nära anhörig som är eller
har varit missbrukare är också något som kan leda till posttraumatisk
stress.
Oavsett vad det är
som orsakat vårt trauma är det viktigt att vi vågar vara
öppna med vad det är som hänt. Det är vanligt att våra trauman blir en del
av en hemlig historia i vårt liv som vi aldrig berättar för någon men som vi
bär med oss som känslomässig ärrvävnad.
I behandling för PTSD
tar vi hand om dessa sår och ger dem den
omvårdnad som behövs för att de ska kunna läka på ett bra sätt.
Vanliga myter om trauma
Det är ovanligt att
vi pratar om traumatiska upplevelser till vardags. Det
har gjort att vissa myter kring trauma uppstått.
1. Det är farligt att prata om trauma
Att berätta om ett
trauma kan väcka starka känslor av obehag. Det är
därför vi i den här delen av programmet börjar med att ge dig verktygen
du behöver för att hantera dessa starka känslor. Men att ett minne är
plågsamt betyder inte att det är farligt och när du känner dig redo kommer
berättandet hjälpa dig bearbeta ditt trauma.
2. Det är svårt att behandla trauma
Behandling av trauma med
hjälp av kognitiv beteende-terapi har i
forskningsstudier visat sig ha en liknande effekt som behandling av andra
former av psykisk ohälsa. Däremot ställer behandlingen höga krav på
kompetens hos terapeuter som hjälper patienten att bearbeta sina svåra
minnen.
3. Det är extremt ovanligt att vara med om ett trauma
Att vara med om en
traumatisk händelse är väldigt vanligt. 20-25 procent
av flickor och ca 10 procent av pojkar vid 18 års ålder medger att det varit
med om minst en traumatisk händelse kopplat till våld eller sexuella
övergrepp. Känslor av ensamhet och utanförskap är vanligt efter ett
trauma men det är viktigt att veta att du är långtifrån ensam.
4. Ett trauma kan bara vara en naturkatastrof eller en
situation där jag är hotad till livet
Många känner sig förvirrade
efter att ha upplevt en traumatisk händelse.
Når våld eller sexuella övergrepp förekommer i en nära relation är det lätt
att bli överväldigad av våra känslor. Men även människor vi tycker om kan
utsätta oss för ett trauma.
5. Ett trauma kan aldrig bli helt läkt
Ibland kan det efter
ett trauma kännas som någonting inom oss har gått
sönder. Lyckligtvis går det att laga. Efter att ha bearbetat ett trauma
berättar många att de får tillbaka hopp och får en ny styrka som ger dem
möjligheten att skapa det liv som de vill leva.
En av världens mest
framstående psykologer
Marsha H. Linehan
har själv upplevt trauma och skapade dialektisk beteendeterapi för att
hjälpa människor med svårigheter att reglera känslor.
Längre ner kommer
du få svara på kunskapsfrågor om trauma och själv
fundera över dina mål för programmet.
Bra jobbat, nu har du läst igenom första kapitlet!
Sammanfattning
I det första kapitlet
har du tagit kontakt med din psykolog eller en när
anhörig, lärt dig vad posttraumatisk stress är samt lärt dig hur det här
självhjälpsprogrammet är uppbyggt och kan hjälpa dig att bli fri från dina
symptom.
I slutet av varje
kapitel kommer vi kort repetera det som du lärt dig i
programmet med några kunskapsfrågor.
Kunskapsfrågor kapitel 1
1. Kan du komma i kontakt med en psykolog medan du läser
programmet?
A.
Det vore bra att
ha kontakt med en psykolog men det finns tyvärr ingen
möjlighet till det.
B.
En psykolog finns alltid
tillgänglig via meddelanden på @psychologists
via applikationen Telegram. Applikationen har valts ut eftersom den har
stark kryptering och du har alltid möjligheten att vara anonym. Det kan
också vara användbart att få stöd av anhöriga när du går programmet.
C.
Det här är ett
program som det är menat att du läser själv.
2. Vad är målsättningen med del 1 av detta program?
A.
Att lära ut vad
posttraumatisk stress är samt ge mig alla verktyg jag
behöver för att senare i programmet kunna arbeta med att bearbeta
traumatiska händelser.
B.
Att direkt exponera mig
för obehagliga minnen på ett okontrollerat sätt.
C.
Att ge ut information
om olika sorters trauma.
Kan behandling hjälpa för alla former av trauma?
A.
Absolut, behandling är hjälpsamt
för alla former av trauma och för alla
människor. Även om inte alla personer direkt blir av med alla sina symptom
brukar de flesta som genomgår en behandling rapportera en förbättring.
Hur lång tid en behandling tar kan däremot påverkas av typen av trauma
och antalet traumatiska händelser. Det första steget att påbörja behandling
är ofta det svåraste så även om det kanske inte känns så har du redan tagit
ett stort steg mot att överkomma dina svårigheter.
B.
Nej, för vissa typer
av trauma så hjälper inte psykologisk behandling.
C.
Nej, behandlingen är bara
hjälpsam om man är en stark person så om
jag inte är en tillräcklig stark person kommer inte behandlingen att hjälpa
mig.
Svar på kunskapsfrågorna
1:
B
2:
A
3
A
Hemuppgifter
I alla former av
psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi är
hemuppgifter ett viktigt inslag.
Inom kognitiv beteendeterapi
utgår vi ifrån att allt det vi gör i vårt liv, inte
bara stunden när vi träffar en psykolog eller läser text i ett program har
möjligheten att påverka vårt mående.
Hemuppgifterna blir därför
en naturlig fortsättning på arbetet du gör när
du läser texten i programmet och svarar på frågor. I början av programmet
kommer hemuppgifterna ta kortare tid att genomföra. I senare delar av
programmet kommer det vara mer utförliga.
Hemuppgifterna är den absolut
viktigaste delen i vårt program. Så ta dig
tid att genomföra dem!
Hemuppgift 1
Välj ut dina egna mål med programmet
För att göra din första
hemläxa fyller du i formuläret som du

kommer till
genom att klicka här
. Har du svårt att fundera ut några mål kan du ta hjälp av
exemplen nedan.
Här är några exempel på mål:
■ Gå vidare från det som har hänt och komma tillbaks till mitt liv.
■ Sluta känna mig nedstämd.
■ Få tillbaks min tro på framtiden
■ Lära mig att hantera min ilska.
■ Hitta sätt att hantera min ångest.
■ Sluta känna känslor av skuld och skam kopplat till det som har hänt.
■ Sluta må dåligt av återkommande påminnelser från det som hände
mig.
■ Jag vill lära mig hantera mina känslor på ett bättre sätt.
■ Gå vidare från den traumatiska händelsen och klara av att vara
öppen med det som har hänt mig när jag träffar människor jag litar på
i min närhet.
Grattis!
Du har nu genomför
t den första delen i det här programmet.
Ta gärna ett par
dagar att fundera över det du har läst och dina mål.
När du är redo
att fortsätta hör av dig till din psykolog via telegram efter
att du fyllt i dina mål med programmet för att få lösenord till del 2.
I kapitel två i
programmet får du lära dig utmärkta färdigheter för
välmående.