1. No category

1(4)
Förlossning utanför
sjukhus
Berörda enheter och syfte
Rutinen syftar till att fungera som stöd för de enheter utanför
förlossningsenheterna vid Gällivare och Sunderby Sjukhus, som kan utgöra
första mottagande enhet för gravida i akuta obstetriska situationer. Detta
gäller t ex vårdcentraler, jourcentraler samt vid transporter med ambulans.
Viktiga telefonnummer till förlossningen




Förlossningen, Sunderby Sjukhus: 0920-282463, 282464, 282470
Förlossningsjour Sunderby Sjukhus: p-sök 93604#
Förlossningen, Gällivare Sjukhus: 0970-19345, BB: 0970-19683
Förlossningsjour Gällivare Sjukhus: 0970-19034,
076-7802254
Partus – den obstetriska journalen
All viktig information om kvinnan och hennes graviditet dokumenteras i
länets obstetriska journal, Partus. Partus är integrerad med VAS men kräver
särskild behörighet. De flesta distriktsläkare skall ha behörighet, liksom
primärvårdsbarnmorskor. Saknas det person på enheten som kommer åt
Partus hjälper förlossningsenheterna till med information per telefon.
Långt framskriden normal förlossning
I de allra flesta fall hinner våra gravida kvinnor fram till förlossningen trots
länets stora avstånd. Någon gång går förlossningsarbetet oväntat snabbt
framåt och det finns inte tid för transport. Här nedan följer några praktiska
råd.
 Kontakta närmaste förlossningsenhet via telefon! Där finns
barnmorska och vid behov förlossningsläkare som kan ledsaga på
distans!
 Avgör vem på enheten där du är som har bäst kompetens att hantera
förlossningen och tillkalla vederbörande.
 Låt mamman halvsitta med en kudde under stjärten och böjda höfter.
 Sätt iv nål på mamman!
 Sedan barnets huvud fötts fram känner man försiktigt om
navelsträngen verkar ligga runt halsen, i så fall förs den försiktigt
över huvudet.
 Axlarna föds ofta fram under andra värken. Om axlarna inte kommer
spontant kan man försiktigt under värk pressa barnets huvud nedåt
för att hjälpa främre axeln att passera under symfysen. Dra aldrig i
barnets huvud!
 Se till att barnet har fri luftväg – torka försiktigt ur munnen och
kontrollera huvudets position.Om barnet inte är rosigt och skriker
efter yttre stimulering – arbeta enligt riktlinjer för Neonatal HLR
Process
Faktaägare
Upprättad av
Graviditet och förlossning
Obstetrisk och gynekologisk vård
länsklinik
Karin Lundmark
Dokumenttyp
Dokument-Id
Version
Information
lsgyn-5-82
1.0
2(4)







(skall finnas på alla enheter och i alla ambulanser). I första hand
ventilation!
När pulsationerna i navelsträngen upphört ( efter ca 2-3 min) delas
navelsträngen mellan två peanger. Lämna gärna en stump på 5 cm
mot barnets navel initialt. Det är värre med en för kort stump än för
lång. Om barnet inte mår bra avnavlas naturligtvis tidigare.
Torka av barnet och linda in det i dukar/filtar, lägg det om möjligt
hud mot hud med mor. Det är viktigt att barnet inte blir nedkylt.
Ge mamma 16,6 ug Syntocinon iv när barnet är framfött.
Om mamman blöder rikligt efter förlossningen masserar man
livmodern genom bukväggen för att den ska dra ihop sig. Säkra prov
för blodgruppering/bastest. Ge iv vätska (typ Ringer-Acetat) och
syrgas. Kontrollera puls och blodtryck.
Vid mycket ymnig blödning – aortakompression och bimanuell
uteruskompression (en hand i vagina, en på bukväggen, komprimera
uterus).
Om placenta kommer paketeras den i dubbel plastpåse och följer
med till förlossningen.
Eventuella bristningar lämnas – de kan sutureras senare på
förlossningen. Om bristningen blöder ymnigt kan vagina tamponeras
med en bukduk.
Vaginal sätesförlossning
Även sätesförlossningar kan gå snabbt. Följ i ö huvudprinciperna ovan. Ring
Förlossningen Sunderby Sjukhus för telefonassistans under
utdrivningsskedet! Högtalartelefon är bra!
 Försök förmå mamman att inte krysta aktivt förrän hela barnets
rumpa/höfter syns. Undvik att peta på barnets rumpa i onödan.
 Ta en torr duk att v b ha som stöd och håll/stöd försiktigt under
barnkroppen när den föds fram. Om benen inte faller ut av sig själv
lirkas de försiktigt ut ett och ett när knävecken syns. När även
armarna fallit fram sänks kroppen tills nackgropen syns. Då höjs
barnet istället brant upp mot mammans mage varpå huvudet
framföds.Dra inte!
Om armarna inte kommer av sig själv utan ligger uppslagna måste
de lösas med särskild manöver. Förlossningsbarnmorskan guidar dig
genom denna per telefon.
Om barnmorska ansvarar för förlossningen framgår det av
SOSFS 1976:81 att hon är skyldig att göra följande:
 om ett barn fötts och förlossningen avslutats ( = även moderkakan
framfötts) någon annanstans än på sjukhus med kvinnoklinik, föra
journal över förlossningen och använda Socialstyrelsens fastställda
journalblanketter och där ange var barnet är fött. Detta är en fullständig
förlossning utanför sjukhus ( diagnos Z 390 + Z 381, barndiagnos )
 om den nyblivna modern inte åker till sjukhus med kvinnoklinik för
eftervård, ska ansvarig barnmorska senast 10 dagar efter det att
Process
Faktaägare
Upprättad av
Graviditet och förlossning
Obstetrisk och gynekologisk vård
länsklinik
Karin Lundmark
Dokumenttyp
Dokument-Id
Version
Information
lsgyn-5-82
1.0
3(4)
förlossningen avslutats översända förlossningsjournal och av henne
utfärdat medicinsk födelsemeddelande till det sjukhus, på vilket
förlossningen skulle ha ägt rum, om den skett i sluten vård
 om barnet framfötts på annan plast än sjukhus, men förlossningen
avslutats på sjukhus med förlossningsklinik, vid framkomsten till
sjukhuset lämna rapport om förlossningen samt meddela de för
journalföringen nödvändiga uppgifter. Utfärdandet av medicinska
födelsemeddelandet sker genom sjukhusets försorg. Detta är en
ofullständig förlossningen, dvs placenta avgår först på sjukhuset (
diagnos O 809 + Z 381, barndiagnos).
Dokumentation vid förlossning utanför sjukhus
Skriv en journalanteckning i Partus med Beskrivning : Födelse. Ange så
fullständiga uppgifter som möjligt t.ex: bjudning, fostervattnets utseende,
apgar score, placenta avgång, bristning, och blödning. Kontakta närmaste
förlossningsavdelning för rapport. Mottagande barnmorska dokumenterar
vidare i Partus för korrekta blanketter.
Gravida som krampar
Om mamman inte har känd epilepsi måste man misstänka eklampsi, som är
en allvarlig graviditetskomplikation under senare hälften av graviditeten.
Misstanken styrks om mamman dessutom har huvudvärk, ögonsymtom,
buksmärtor eller är allmänpåverkad. Eklampsi är ofta förenat med hypertoni,
proteinuri, fosterasfyxi och DIC.
 Lägg kvinnan i vä sidoläge.
 Håll fria luftvägar, ge syrgas på mask.
 Sätt iv nål men ge inte vätska (risk för lungödem!).
 Vid fortsatta eller nya kramper ges Stesolid 5-10 mg iv. Dosen kan
upprepas i väntan på transport men ge akt på andningen.
Om fri venväg saknas ges 10 mg Stesolid som klysma
 Ordna omgående akut transport till närmaste förlossningsenhet.
Mest effektiv krampprofylax vid eklampsi är Magnesiumsulfat. Om detta
finns på enheten är det bättre än Stesolid som profylax mot nya kramper
under transport. Kontakta förlossningen för hjälp med dosering.
Gravida som blöder
Under senare hälften av graviditeten kan blödningar beror på avlossning av
moderkakan, föreliggande moderkaka eller s.k. teckningsblödning när
livmoderhalsen börjar öppnas vid förlossning. De två förstnämnda
tillstånden
kan vara livshotande för såväl mamman som barnet.
 Kontakta närmaste förlossningsenhet!
 Sätt iv nål. Ge vätska och syrgas på mask.
 Palpera inte kvinnans mage i onödan.
Process
Faktaägare
Upprättad av
Graviditet och förlossning
Obstetrisk och gynekologisk vård
länsklinik
Karin Lundmark
Dokumenttyp
Dokument-Id
Version
Information
lsgyn-5-82
1.0
4(4)


Ambulansen bör köra försiktigt och undvika stötar.
Det är bra om ambulansen kontaktar mottagande förlossningsenhet
när den närmar sig sjukhuset, för att meddela kvinnans tillstånd.
Förlossningsjouren kan då avgöra om läkare och barnmorska ska
möta upp på akutmottagningen eller om ambulansförarna kan ta
kvinnan upp till förlossningen.
Hotande förtidig förlossning – förtidigt värkarbete
Sammandragningar under graviditetens andra hälft är vanligt och sällan ett
tecken på hotande förtidsbörd. Varningstecken är regelbundna
sammandragningar var 10:e minut eller tätare som gör mor smärtpåverkad,
samtidig ökad flytning eller misstänkt vattenavgång.




Kontakta närmaste förlossningsenhet för rådgivning!
Undvik vaginal palpation på smärtpåverkad kvinna innan du rådgjort
med förlossningen.
Vid behov kan inj Bricanyl 0,25 mg ges i.m. eller s.c.
Om kvinnan behöver transporteras – rådgör med mottagande enhet,
behöver man skicka ut mötande barnmorska?
Process
Faktaägare
Upprättad av
Graviditet och förlossning
Obstetrisk och gynekologisk vård
länsklinik
Karin Lundmark
Dokumenttyp
Dokument-Id
Version
Information
lsgyn-5-82
1.0