BAS-program för MVC

BAS-program för MVC
FörstOmProvtagning, åtgärd
föderska föderska
vecka
vecka
Ett tidigt besök, om möjligt före v 9, med fokus på livsstilsfrågor (alkohol, tobak,
droger, kost, motion m.m.).
Vikt, längd.
8-12
8-12
Inskrivning. Anamnes.
Blodtryck. Urinsticka. Hb. P-glukos. Blodgruppering, immuniseringsprov.
HIV, hepatit B, syfilis, ev riktad infektionsscreening.
Erbjud cytologiprov om 2 år och 9 månader sedan senaste prov.
Information om ultraljud/fosterdiagnostik.
Fråga om kvinnans syn på förlossningen, för ev tidig noréakontakt.
12
12
Läkarbesök till allmänläkare, erbjuds i första hand till kvinnor med pågående
medicinering eller känd grundsjukdom.
18-19
18-19
Ultraljudsscreening.
20
20
BT, ev. fosterljud, Hb, P-glucos, ev. Fe-rekommendation.
25
25
BT, SF, fosterljud, vikt.
29
BT, SF, fosterljud, immuniseringsprov, P-glucos, Hb.
Kvinnan ombeds komma ensam till denna eller någon annan kontroll.
BT, SF, fosterljud, immuniseringsprov, P-glucos, Hb.
Kvinnan ombeds komma ensam till denna eller någon annan kontroll.
BT, SF, fosterljud.
33
33
BT, SF, fosterljud, P-glucos, vikt.
35
35
BT, SF, fosterljud.
37
37
39
39
BT, SF, fosterljud, P-glucos, Hb, vikt.
Säkerställa uppföljning av t.ex. diabetes och hypertoni.
BT, SF, fosterljud.
Ev. 41
Ev. 41
28
31
BT, SF, fosterljud.
Kvinnor ≥40 år till SMVC för överburenhetsbedömning, se rutin.
Ev.42+0 Ev.42+0 Till SMVC för överburenhetsbedömning, se rutin.
Efterkontroll 6-12 v BT, Hb, vikt.
efter förlossningen Preventivmedelsrådgivning.
Huvudprocess
Graviditet och förlossning
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
1 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-3990
2015-06-04
3.0
Hb-kontroll
Fe-rekommendation 50-60 mg Fe dagligen från v 20 vid Hb <130.
Om Hb <110 g/l vid inskrivningen, eller <105 g/l efter v 28 görs anemiutredning, se rutin.
Urinsticka (Protein i urinen)
Tas vid inskrivningen, samt vid förhöjt blodtryck. Vid känd njursjukdom eller diabetes kontrolleras urinprov
oftare, enligt läkarordination. Ange svaren i g/l och skriv in dem i VAS labmodul.
Vid protein/u 0,3 g/l tänk på uvi eller annan infektion, njursjukdom eller riklig flytning.
Vid protein/u ≥1,0 g/l kontrolleras prov på morgonurin. Om även detta visar ≥1,0 g/l samlas en dygnsmängd
urin för bestämning av kvantitativt protein/u, samt skickas urin för odling. Rådgör med läkare.
Vikt
Mäts vid inskrivningen, samt i v 25, v 33 och v 37.
Vid BMI <20 eller >29 (ev >25) rekommenderas tätare kontroller, för att få möjlighet att diskutera
viktuppgång och ev.”målvikt”. Vid preeklampsi mäts vikt vid varje besök.
Cytologiprov
Erbjuds vid inskrivningen till dem som inte tagit prov inom 2 år och 9 månader. Använd GCK-remiss, så
remitteras avvikelser direkt till gynmott. Remittera till gynmott även vid obedömbart prov. Patientavgift ska
erläggas eftersom det räknas som tidigarelagd GCK. Asylpatienter omfattas ej.
Förlossningsrädsla
Kvinnor som önskar kejsarsnitt på icke medicinsk indikation, oftast p.g.a. förlossningsrädsla, skall
uppmärksammas tidigt i graviditeten så att det finns tillräckligt med tid för information, stödsamtal och
andra insatser, se särskild rutin.
Fosterljudskontroll
Fosterljud bör ej avlyssnas före v 20.
SF-mått
Mäts enligt anvisningar i ”Blå boken” s 121. Avvikande mått = Tre på varandra följande lika mätvärden,
eller ett mätvärde som ligger 3 cm eller mer från medelvärdet för graviditetslängden. Om man får två lika
mätvärden i andra trimestern, tar man lämpligen tillbaka pat på 1,5-2 veckor för en tredje mätning. I tredje
trimestern går alla varannan vecka. Avvikelsen på 3 cm eller mer bör räknas från den kurva pat följt under
tidigare mätningar, och inte från diagrammets medelvärde.
Se även övriga gällande rutiner
Blodtrycksförhöjning under graviditet, Graviditetsdiabetes screening, Immunisering m.fl.
Kvinnan bör komma ensam till MVC någon gång under graviditeten för att lättare kunna prata om
bl.a. utsatthet för våld
Uppföljning av sjukdomar med risk för senare hälsoeffekter
Om sjukdomar med risk för återkomst senare i livet upptäcks under graviditeten, t.ex. hypertoni eller
diabetes, ska man säkerställa att dessa pat följs upp efter förlossningen. Detta görs lämpligen vid
sammanfattningen av graviditeten v 37 och enligt respektive vårdcentrals gällande arbetsrutiner.
Huvudprocess
Graviditet och förlossning
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
2 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-3990
2015-06-04
3.0
STD och annan infektionsscreening görs på nedanstående grupper
Hepatit C
Kvinnor som har varit i.v. missbrukare eller har/har haft en partner som varit i.v. missbrukare (alltså även
tidigare partners!)
Kvinnor som har fått blodtransfusion före 1992.
Flyktingar/asylsökande från Asien, Afrika, Latinamerika, sydöstra och östra Europa, som inte tidigare
kontrollerats.
Rubella
Alla invandrarkvinnor.
Däremot screenas inte de som är födda i Sverige. Ett par årskullar av dessa (födda 1999-2000) vaccinerades
visserligen i något mindre utsträckning pga autismdebatten, men har rekommenderats catch-up vaccination i
åk 6. Det är ännu för tidigt säga hur detta har följts.
De som inte är immuna ska vaccineras på BB efter förlossningen. Om så inte kan ske ska MVC meddelas.
Obs att de som är vaccinerade inte med automatik är immuna.
Tuberkolos
Lungröntgen görs efter v 28 (om sådan ej är utförd efter ankomst till Sverige) på kvinnor som
själva kommer från områden med hög tuberkulosförekomst (Afrika, Asien, Latinamerika, sydöstra och
östra Europa), eller har partner (som ej har gjort lungröntgen) från sådant område.
Kvinnor som har haft kontakt med tuberkulospatient även om det varit länge sedan.
Kvinnor som har symtom som kan vara förenliga med tuberkulos (t.ex. långvarig hosta, avmagring,
subfebrilitet).
UVI
På kvinnor som har haft recidiverande uvi, har aktuella symtom eller som har positivt
utslag på urinsticka bör urinodling skickas.
Ev förekomst av GBS hittas även om man inte aktivt frågar efter detta.
Övrigt
Tills vidare ingen generell screening för cytomegalovirusinfektion, toxoplasmos, grupp B streptokocker
(GBS), bakteriell vaginos eller klamydia.
Om kvinnan tidigare har haft GBS, noteras detta i historiken i Partus.
2012-06-19
Åke Berggren
Mödrahälsovårdsöverläkare
Huvudprocess
Graviditet och förlossning
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Anna Pohjanen
Anna Pohjanen
3 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-3990
2015-06-04
3.0