Ställt utom rimligt tvivel?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emina Cehaja Ställt utom rimligt tvivel? - nya rön påverkar utfallet i ett rättsfall rörande barnmisshandel genom skakning JUEN01 Uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare: Helén Örnemark Hansen Termin: HT14 INNEHÅLL FÖRKORTNINGAR 2 1 3 INLEDNING 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3 1.2 METOD, MATERIAL OCH TEORI 4 1.3 DISPOSITION 4 2 NYA RÖN 5 3 NY PRAXIS - B 3438-12 6 3.1 SAKOMSTÄNDIGHETERNA 6 3.2 RÄTTSPROCESSEN I TINGSRÄTT OCH HOVRÄTT 6 3.2.1 3.2.2 3.3 4 TINGSRÄTTEN HOVRÄTTEN 7 11 Högsta Domstolen 12 ANALYS 15 BILAGA A 18 BILAGA B 19 BILAGA C 20 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 26 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 27 Förkortningar HD Högsta domstolen NJA Nytt Juridiskt Arkiv RMV Rättsmedicinalverket SBS Shaken baby syndrome TR Tingsrätten 2 1 INLEDNING Sent på kvällen i slutet av oktober 2007 tar en mamma och en far sitt skrikande barn till sjukhuser för att söka hjälp. Föräldrarna hoppas att läkarna snabbt ska kunna hjälpa barnet så att det blir friskt. Men tiden går och under natten tar läkarna på Astrid Lindgrenssjukhuset flera tester och undersöker barnet ytterligare då de befarar att hen kan ha flera skador. Dagen därpå blir föräldrarna fråntagna sin dotter och sin son samtidigt som de blir anklagade för att ha misshandlat sin dotter genom att ha skakat henne. Under lång tid får föräldrarna kämpa för att bli trodda, men tillslut blir de åtalade och pappan blir dömd i båda instanser och får i Hovrätten ett fyraårigt fängelsestraff.1 Fallet är långt ifrån unikt och det har uppspelats flera liknande scenarion inför landets domstolar där föräldrarna blivit anklagade och sedan dömda för att ha misshandlat sina barn genom skakning. Grunden till den fällande domen är en kombination av den medicinska diagnosen shaken baby syndrome (SBS) samt medicinska utlåtanden. I mitten av oktober i år förändrade Högsta domstolen (HD) sin praxis på området genom frikännandet av en av underinstanserna dömd pappa. Den stora förändringen som skett vid behandlingen av de här fallen, där barn orsakats skada eller dött pga. att de blivit utsatta för skakningar, beror på det stora ifrågasättandet som skett under de senaste åren. 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt den medicinska utvecklingen av SBS har påverkat juridiken i de fall där ett barn har skador som enligt diagnosen beror på barnmisshandel eller mord genom skakningar. För att uppfylla det här syftet har jag valt att utgå utifrån följande frågor: 1 Fallet bygger på riktiga händelser som finns beskrivna dels i Anderson, Magasin Filter nr. 36 men även i Svea hovrätts dom från 2009-03-23 med mål numret B1093-08. 3 Varför beslutade Högsta domstolen att ändra praxis på området och vilka konsekvenser får avgörandet för framtiden? Var de tre instansernas beslut grundade på goda grunder? 1.2 METOD, MATERIAL OCH TEORI De nämnda frågorna kommer att besvaras med hjälp av flera metoder. Den rättsdogmatiska metoden används mer framstående under huvuddelen av uppsatsen där det aktuella rättsfallet beskrivs för att utröna den nuvarande praxisen på området. Under senare delen av uppsatsen blir den rättspositivismen mer framträdande eftersom det diskuteras om rättstillämparen resonerat och gjort rätt. I analysen framträder även en slags normativ teori, en utifrån mitt perspektiv teori om hur verkligheten bör vara. Det material som kommer att användas för att kunna besvara de nämnda frågorna består av det redan nämnda rättsfallet men även andra rättsfall och en del medicinska artiklar då rättsfallet bara är några månader gammalt. 1.3 DISPOSITION Uppsatsen inleds med ett kort kapitel som redovisar diagnosen SBS och dess förändring samt dess utveckling in till juridiken. Huvuddelen av uppsatsen kommer därefter att bestå av en redogörelse av det relevanta rättsfallet från tingsrätten till hovrätt och sist till HD där fokus kommer ligga på domstolarnas bevisvärdering kring misshandelsyrkandet. I det sista kapitlet kommer den fakta som redovisats i huvuddelen analyseras och diskuteras utifrån de tidigare nämnda frågeställningarna. Domstolarnas argumentation och vikten som läggs på de medicinska utlåtandena kommer analyseras och granskas mer ingående. 4 2 NYA RÖN För snart 44 år sedan publicerade Dr. Norman Guthkelch en artikel i en välrenommerad tidskrift där han uttalade att upprepad acceleration och retardation i form av skakning kunde vara anledningen till att små barn hade subdurala hematom.2 De subdurala hematomen är blödningar i hjärnan, mer specifikt blodansamlingar mellan hjärnans yta och dura mater, hjärnhinnan (se Bilaga A) som orsakats av att vener töjts ut, rivits av och börjat blöda på grund av någon form av huvudskada.3 Efter Guthkelch sammankopplade radiologen John Caffey de subdurala hematomen med retinala blödningar (blödningar i bakre väggen av ögat) och identifierade skador som var typiska för det han kallade ”the whiplash shaken infant syndrome”.4 Sedan Dr. Gulthkelch och Caffey har diagnosen ändrat namn flera gånger men den är mest känt under namnet ”Shaken baby syndrome” (skakvåld). Även definitionen av SBS har ändrats till att kräva en kombination av tre kliniska fynd. De kliniska fynden består av subdurala hematom, retinala blödningar och encefalopati som innebär att det finns vissa andra fall av abnormiteter eller avvikelser i hjärnan och/eller neurologiska symptom.5 Domstolar har under väldigt lång tid accepterat SBS och dömt föräldrar i flera fall där skakning misstänkts. Bevisningen består ofta av rättsutlåtande av sakkunniga, den tilltalades utsaga och de skador som funnits på offret.6 Problemet med den här konstellationen är att diagnosen SBS börjat ifrågasättas på ett mer medicinskt och biomekaniskt plan under 2000-talet.7 Tillföljd därav så har det skett en förrändring av den svenska rätten genom det rättsfall som kommer att redovisas härnäst. 2 Guthkelch, A.N. 1971, s. 430. UCLA Neurosurgery: Acute Subdural Hematomas, hämtad den 24 december 2014. 4 Maguire, S. et al. 2009, s. 860. 5 Findley, Keith et al. 2012, s.212. 6 Bl.a. genom följande mål: Hovrätten för Västra Sverige mål B 4560-11 och mål B 140205 samt Svea Hovrätt mål B 18-09. 7 Findley, Keith et al. 2012, s.209. 3 5 3 NY PRAXIS - B 3438-12 3.1 SAKOMSTÄNDIGHETERNA I februari 2009 föddes en liten pojke Oliver och hans tvillingbror Alvin genom ett planerat kejsarsnitt till Mattias M och hans sambo Emma N. Men efter några veckor blev tvillingbröderna inlagda på sjukhus efter att ha blivit smittade av RS-virus, ett virus som angriper luftvägarna. Samma dag har det noteras i det rättsintyg som använts som bevisning i rätten att Oliver haft ett par blåmärken på ena kinden och blånader på hela vänstra underbenets framsida. Nästan två månader senare, den 14 maj 2009, valde familjen att besöka barnavårdcentralen på förmiddagen eftersom Oliver kaskad kräkts i två dagar.8 I vårdcentralens journal antecknades två meningar om Olivers besök: ”Kräkning i kaskad (någon dag). Infektion?”.9 Under hela eftermiddagen efter besöket var Oliver gnällig och vid 18-tiden befann sig Mattias med Oliver i badrummet som då hade skrikit väldigt högt ett bra tag. Efter att Oliver helt plötsligt blivit tyst hade Emma, som hela tiden befunnit sig utanför, snabbt gått in för att se vad som hade hänt. Inne i badrummet fann hon en livlös Oliver som andades dåligt. Hon ringde genast SOS-alarm medan Mattias höll i Oliver.10 Efter att ha ankommit till sjukhuset konstaterades det genom en röntgenundersökning att Oliver hade en del skador i hans hjärna. Skadorna bestod bl.a. av blödningar och en mindre mängd blod under hårda hjärnhinnan (mer specifikt i Bilaga C).11 3.2 RÄTTSPROCESSEN I TINGSRÄTT OCH HOVRÄTT En tid efter alla utredningar och undersökningar som gjorts på Oliver, väljer åklagaren att väcka åtala där han yrkar att domstolen ska döma Mattias för 8 Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 4. Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, beslut 2011-10-12. s. 4. 10 Högsta Domstolen mål B 3438/12, s.4 f.. 11 Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 6-10. 9 6 att ha misshandlat Oliver grovt genom att ha skakat honom och orsakat honom bl.a. blödningar under den hårda hjärnhinnan och blödningar i båda ögonbottnarna. Åklagaren valde att rubricera brottet som grovt eftersom gärningen varit livsfarlig och Oliver tillfogats svår kroppsskada. I andra hand yrkade åklagaren även ansvar för att Mattias genom grov oaktsamhet orsakat Oliver de nämnda skadorna då Mattias handlande inneburit ett medvetet risktagande. Mattias har erkänt att han skakat Oliver men ändå bestritt ansvar eftersom han saknat uppsåt och pga. att det inte finns något orsakssamband mellan skadorna och skakandet. Till sitt försvar har Mattias vidare åberopat att han handlat i nöd då han gripits av panik efter att Oliver blivit medvetslös, lealös och rullat med ögonvitorna och att hans agerande vidare även följt anvisningar från en sjuksköterska vid sjukvårdsupplysningen.12 3.2.1 TINGSRÄTTEN I målet, som drogs inför tingsrätten (TR) i Vargberg, presenterades omfattande bevisning.13 En stor del av bevisningen bestod av det omfattande yttrandet från Rättsmedicinalverket (RMV) (se Bilaga A) som bl.a. beskriver Olivers skador, undersökningar och tester.14 Enligt yttrandet och sjukhusjournalen har en läkare haft ett samtal med Olivers föräldrar dagen efter händelsen där han antecknat att Oliver kräkts i två dagar samt att han enligt föräldrarna lätt fått blåmärken men att en senare gjord undersökning visat normala fynd. Föräldrarna har enligt anteckningarna förnekat skakvåld men Mattias har senare erkänt att han i samband med att Oliver krampade skakat honom riktigt hårt i ca 15 sek x 2 på inrådan av sjukvårdsupplysningen. Dagen därpå har ett samtal återigen hållits med föräldrarna eftersom läkaren starkt misstänkt skakvåld då de tre kliniska fynden funnits hos Oliver. Läkaren har då, enligt yttrandet, beställt ytterligare prover som bedömts vara normala. Däremot har analyssvar på 12 Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 3 f. Ibid., s. 5. 14 Ibid., s. 6. 13 7 blodprover både före och efter händelsen visat sänkt faktor IX15 men det har bedömts vara normalt för Olivers åldersgrupp.16 RMV bedömning är att utseendet på Olivers skador, läget, omfattningen av blödningarna under hårda hjärnhinnan men även blödningarna i ögonbottnarna starkt talar för att17 de uppkommit genom skakvåld (trubbigt våld).18 I målet har Mattias redogjort för sin version av händelseförloppet. Mattias har berätta om hur Oliver blivit mycket arg och börjat skrika ännu högre inne på badrumet. Eftersom Oliver helt plötsligt blivit tyst och sedan medvetslös har Mattias i panik ruskat Oliver för att få liv i honom. Rörande de anteckningar som finns om samtalen med läkaren den 15 maj 2009 bestrider Mattias att han skulle ha uttalat sig på det sättet.19 Därefter har det första sakkunniga vittnet hörts, Dr Werner Rönnerman. Hon har redovisat om hur skador, uteslutande av andra sjukdomar och symptom så som kräkningar, medvetslöshet och andningssvårigheter kan bekräfta att skakvåld förekommit. Enligt henne är skakvåld den enda förklaringen till Olivers skador då alla tester, både blod- och urinprov och ämnesomsättningsprover, varit normala.20 Dr Jens Grögaard har sedan inledningsvis redogjort för att han ansett att RMV inte gjort en tillräckligt genomgående undersökning och att de inte beaktat äldre blödningar och hygromer, som är vätskeansamlingar mellan hjärnan och dura mater.21 Vidare förklarar dr Grögaard att det kan finnas flera orsaker till den färska blödningen som funnits, bl.a. att det kan ha uppstått en blödning runt den äldre. Dr Grögaard har även uppmärksammat att både Oliver och Alvin haft ärrbildningar i hjärnvävnaden och att skadorna därför inte kan ha orsakats av skakvåld. Ytterligare en 15 Faktor IX är en koagulationsfaktor som gör att blodet koagulerar och vid avsaknad koagulerar blodet sämre. Stora blåmärken är ett vanligt symptom som kan uppkomma spontant eller efter skada. Novo Nordiskt hämtad den 29 december 2014. 16 Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 9. 17 Sannolikhetsskala: Undersökningsfynden/omständigheterna – visar att - talar starkt för att- talar för att – talar möjligen för att – tillåter ingen slutsats om. Ibid., s. 11. 18 Ibid., s. 11f. 19 Ibid., s. 13f. 20 Ibid., s. 15ff. 21 Ibid., s. 19ff. 8 omständighet som inte beaktas tillräckligt genomgående är de faktum att alla ämnesomsättningsprover inte kan upptäckas genom den undersökning Oliver genomgått.22 Slutligen har dr Grögaard anfört att de centrala ögonblödningarna som Oliver haft inte är tillräckliga eftersom de inte finns några för skakvåld typiska blödningarna i bakre delen av ögat.23 Det sista sakkunniga vittnet som hörts är dr Lars- Martin Wiklund. Enligt honom är den bakomliggande orsaken till Olivers skador, bl.a. den färska högersidiga blödningen och den gamla vänstersidiga blödningen, skakvåld eftersom andra faktorer uteslutits genom undersökningar. Det sista dr Wiklund kommenterar är att de liknelser dr Grögaard anser finns mellan Oliver och Alvins endast är liknelser då de inte ser likadana ut.24 I sin bedömning inleder TR med att konstatera att det för uppfyllandet av beviskravet bortom rimligt i det här specifika fallet inte krävs att åklagaren måste visa att samtliga negativa fynd och alternativa sjukdomar eller skador till skadebilden är uteslutna eftersom diagnosen är komplex och eftersom de nämnda faktorerna inte påverkar skadebilden i någon avgörande grad.25 Den första frågan som TR valt att besvara är huruvida åklagaren genom bevisningen som föredragits styrkt förekomsten av de skador som ligger till grund för åtalet. Tingsrätten fann att det genom bevismaterialet var styrkt att Oliver haft de skador som åklagaren gjort gällande och att de i enlighet med RMV utlåtande varit livshotande.26 Vidare har TR ansett i enlighet med dr Wiklunds uttalande att de skador som Oliver uppvisat är tillräckliga för diagnosen skakvåld pga. att uppgifterna inte ifrågasatts utan vunnit stöd av dr Werner Rönnerman.27 Vid behandlingen av frågan om hur Olivers skador uppkommit lägger tingsrätten bl.a. vikt vid att de enligt RMV orsakats av trubbigt våld och att 22 Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 20f. Ibid., s. 22. 24 Ibid., s. 23f. 25 Ibid., s.25. 26 Ibid., s.25f. 27 Ibid., s. 26f. 23 9 skadorna starkt talar för att de har uppkommit genom skakvåld. Men även Dr Werner Rönnerman och Dr Wiklunds uttalanden om att de är väldigt säkra på att kraftigt våld i form av skakvåld orsakat Olivers skador beaktas. Andra förklaringssätt för Olivers skador som lämnats av dr Grögaards, bl.a. uppgifter om att det skulle finnas något samband mellan den färska och den äldre blödningen samt att skadorna skulle kunna bero på förlossningen, har avfärdats av TR då uppgifterna i förlossningsjournalen är normala och då Oliver inte haft de av dr Wiklund redovisade nackskadorna. Sambandet mellan blödningarna kan inte heller beaktas eftersom blödningarna dels varit på vardera sidan av skallen och uppgifterna har inte varit tillräckligt belysta. Även dr Grögaards anmärkningar på att både Oliver och Alvin haft förändringar på sina hjärnvävnader har avvisats med att det inte är utrett huruvida fynden utesluter skakvåld.28 Dr Grögaards yttrande om att placeringen och utseendet av ögonbottenblödningarna är viktig eftersom även andra sjukdomar kan ge ögonblödningar blir på samma sätt avvisat då dr Wiklund redovisat att blödningarna inte utesluter skakvåld utan endast stärker diagnosen.29 Slutligen, lägger tingsrätten även vikt vid dr Werner Rönnerman redovisning av att bl.a. andningsproblem och medvetslöshet är symptom på trubbigt våld och att ambulanspersonalen mötts av just de symptomen hemma hos paret.30 Vid en samlad bedömning av vad som framkommit under målet finner tingsrätten att det inte finns något som talar emot skadebilden och att åklagaren därmed styrkt att skadorna uppkommit genom skakvåld.31 Därmed anser domstolen att dr Grögaards uppgifter om att det kan finnas icke funna ämnesomsättningssjukdomar och uppgifterna om att RS viruset kan ha orsakat hjärnblödningen är vederlagda då de varit mindre belysande samtidigt som åklagarens bevisning varit tillräcklig. Likaså finner domstolen att dr Grögaards invändningar rörande IX-faktorn och de blåmärken som funnits hos Oliver några veckor efter födseln, inte påverkar tillförlitligheten av RMV:s utlåtande.32 28 Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 27ff. Ibid., s. 29. 30 Ibid., s. 29f. 31 Ibid., s. 32. 32 Ibid., s. 31. 29 10 Tingsrätten har sedan vid bedömningen av frågan under vilken tidpunkt skadorna uppkommit ansett att det blivit utrett att skadorna varit högst fem dagar gamla eftersom det blivit styrkt genom RMV:s uttalande och Dr Grögaards yttrande. På samma sätt har domstolen funnit att även ögonblödningarna varit högst fem dagar gamla.33 Vidare har tingsrätten vid en samlad bedömning ansetts att Mattias skakat Oliver innan han blivit medvetslös eftersom det inte finns någon annan förklaring till Olivers symptom och skador. Dessutom finner domstolen att skakningarna varit tillräckligt kraftiga för skakvåld i enlighet med läkarens journalanteckningar från den 15 maj 2009 och att Mattias därmed genom skakvåld orsakat Oliver de skador åklagaren gör gällande.34 Avslutningsvis dömer tingsrätten Mattias för vållande till kroppskada till böter. Domstolen anser att det inte visats att Mattias insett risken för hans handlande och att det skulle kunna utsätta Oliver för de uppkomna skadorna och att Mattias därför vållat skadorna av oaktsamhet. På grund därav finner tingsrätten att brottet inte heller varit grovt då det inte innefattat ett medvetet risktagande.35 En av nämndemännen i tingsrätten är dock skiljaktig och vill att åtalet ogillas då beviskravet inte är uppfyllt.36 3.2.2 HOVRÄTTEN I det till hovrätten överklagade målet presenterades samma bevisning som i TR och åklagaren yrkade återigen att Mattias skulle dömas för grov misshandel alternativt för grovt vållande till kroppsskada till ett fängelsestraff. Mattias å sin sida yrkade att åtalet avseende vållande till kroppsskada skulle ogillas.37 Hovrätten behandlade inledningsvis skuldfrågan och fann, i enlighet med TR, att åklagaren bevisat att Mattias kraftigt skakat Oliver, innan Oliver blivit medvetslösheten, så att han fått de skador som redovisats. Enligt hovrätten kvarstod frågan om Mattias 33 Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 32f. Ibid., s. 33f. 35 Ibid., s. 35. 36 Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, Bilaga 3. 37 Hovrätten för Västra Sverige mål B 4560-11, beslut 2012-06-25, s. 2. 34 11 objektivt sett avsiktligt hade skakat Oliver och varit oaktsam eller haft uppsåt i förhållande till skadorna.38 I sin bedömning lägger hovrätten vikt vid dr Werner Rönnermans uttalande om att skakvåldet måste ha varit mycket kraftigt och av viss varaktighet och att det rent definitionsmässigt är att uppfatta som farligt för barnet. Av den orsaken anser hovrätten att Mattias bevisligen inte berättat sanningen och att han inte heller berättat varför han skakat Oliver.39 Hovrätten finner att Mattias haft likgiltighetsuppsåt eftersom han insett att det förelåg en betydande risk för att den 11 veckor gamla Oliver skulle få svåra kroppsskador som en följd av att hans huvud okontrollerat skulle ha kastats runt kraftigt åt olika håll i flera sekunder och att Mattias måste ha sett hur just detta skett omedelbart men ändå inte sett följderna som ett relevant skäl att inte skaka Oliver. Handlingen anses även vara grov då den varit livsfarlig och objektet för handlingen varit ett spädbarn.40 Hovrätten bestämmer påföljden till ett år och sex månader efter att ha vägt den omständighet att Mattias varit instabil, fysiskt utmattad och pressad mot Olivers skyddsintresse och att skadorna orsakats uppsåtligen.41 Två nämndemän är dock skiljaktiga och vill fastställa TR dom.42 3.3 Högsta Domstolen I Högsta domstolen (HD) yrkade Mattias att domstolen skulle frikänna honom då han inte avsiktligt eller av oaktsamhet orsakat Oliver de påstådda skadorna. Riksåklagaren motsatte sig en ändring och behöll sina yrkanden från tidigare instanser. Däremot justerade riksåklagaren gärningsbeskrivningen för både första och andra hands yrkandet till att Mattias antingen skakat Oliver, riktat slag mot hans huvud, dunkat huvudet mot något eller på annat sätt brukat våld mot hans huvud. I de fall Mattias skulle anses ha handlat på det sättet har han invänt att han handlat i nöd.43 38 Hovrätten för Västra Sverige mål B 4560-11, s. 2f. Ibid., s. 3. 40 Ibid., s. 3f. 41 Ibid., s. 2f. 42 Ibid., Bilaga D. 43 Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 3. 39 12 Likt de föregående instanserna beaktar HD dels händelseförloppet direkt efter att ambulanspersonalen anlänt men även RMV:s rättsintyg. Av de skador som finns beskrivna i rättsintyget uppmärksammar HD särskilt de blånader som Oliver haft i ansiktet och på benen den 18 mars 2009 eftersom det endast står att det inte gick att avgöra vad för slags trubbigt våld orsakat skadorna. Därutöver anmärker HD på att det i rättsintyget anges att skadebilden stark talar för att Oliver skakats inte långt innan ambulansens ankomst, men att det sedan anges att Olivers blödningar haft olika ålder och att de uppkommit vid flera olika tillfällen. Därför har en kompletterande undersökning gjorts av dr Werner Rönnerman som visat att skadorna berott på skakvåld av en vuxen person.44 I HD har riksåklagaren inhämtat ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd. De har anslutit sig till professorn och överläkaren Anders Erikssons yttrande om att sannolikheten för att symptomen som Oliver har uppvisat orsakats av något annat än ett uppsåtligt agerande av en vuxen person är mycket liten. Det har enligt honom inte framkommit något som skulle motivera en annan bedömning än underinstansernas.45 I sitt vittnesförhör har Eriksson däremot förklarat att han inte längre kan stå bakom sitt yttrande och att han istället instämmer med det läkaren och radiologen Peter Aspelin framfört. Efter att ha redogjort för de tre symptom som med styrka talar för skakvåld, den s.k. triaden (blödningar under dura mater, ögonbottenblödningar och svullnad hjärna), påpekar Eriksson att triaden utsatts för stor kritik de senaste åren. På grund av kritiken har det därför blivit oklart i vilken utsträckning förekomsten av symptomen beror på skakvåld eller andra orsaker och att det är därför han frångått sitt första yttrande.46 Även Aspelin har uttalat sig om kritiken mot skakvåld och uppgett att en konflikt uppstått som handlar om med vilken vetenskaplig säkerhet skadors uppkomstsätt kan fastställas hos ett barn. Därefter har Aspelin redogjort för 44 Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 5ff. Ibid., s. 7f. 46 Ibid., s. 8f. 45 13 att skakvåld blivit allmänt accepterade trots att den medicinska bevisningen varit knaper enda sedan slutet av 1960-talet. Tvärtom, är det medicinskt bevisat att en stor del av ögonbottenblödningar inte har orsakats genom våld. Aspelin ifrågasätter även avsaknaden av nackskador vid skakvåld. Slutsatsen är att det inte finns någon diagnostisk standard och det är osäker om det finns några vetenskapliga bevis för diagnosen.47 Högsta domstolen finner att Mattias utsaga om hur han skakat Oliver knappt är en förklaring till de symptom Oliver uppvisat. Det våld Mattias lämnat uppgifter om och som har visats genom en video rekonstruktion av händelseförloppet kan inte anses vara ens i närheten av det som krävs för skakvåld utan är i jämförelse försiktiga.48 På grund av det anförda anser HD att riksåklagarens bevisning för att Mattias orsakat Olivers skador endast består av att de inte kan ha uppkommit på ett annat sätt då Oliver inte varit med om en allvarlig olyckshändelse. Frågan som HD ställer sig är huruvida riksåklagarens underlag för den här slutsatsen är tillräckligt för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att Mattias orsakat Olivers skador.49 Vidare fastställde HD i Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) 1991 s. 56 att det endast i undantagsfall gick att grunda en fällande dom på endast den negativa omständigheten att utredningen i målet inte tycktes ge rum för en annan alternativ gärningsman. Därför anser HD att det i sådana fall där det endast finns kroppskador måste finnas en vetenskaplig ståndpunkt som är starkt underbyggd för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att skadorna orsakats på brottsligt vis.50 Enligt HD har de visats att det vetenskapliga underlaget är osäkert. Sammanfattningsvis anser HD att Mattias ska frikännas då det inte är ställt bortom rimligt tvivel att Mattias orsakat Olivers skador. Tvärtom menar HD att RS-viruset och den äldre blödningen talar för att symptomen Oliver haft berott på något helt annat än skakvåld.5152 47 Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 9f. Ibid., s. 10f. 49 Ibid., s. 11. 50 Ibid., s. 11f. 51 Ibid., s. 12. 48 14 4 ANALYS Under nästan 40 år har SBS eller skakvåld använts som en bekräftad diagnos för att förklara de skador och symptom som barn uppvisat. Flertalet föräldrar har därför under åren dömts för att ha misshandlat sina barn genom skakvåld. I det perspektivet var pappan Mattias inledningsvis bara en i mängden då tingsrätten och sedan även hovrätten beslutade att döma honom för att ha orsakat sin son Oliver skador i form av bl.a. blödningar under den hårda hjärnhinnan och blödningar i båda ögonbottnarna. Frågan är huruvida de tre olika instansernas beslut varit grundade på goda grunder. I sin bedömning fokuserar tingsrätten enligt mig väldigt mycket på RMV:s yttrande och de skador som funnits hos Oliver. Uppgifterna som finns i yttrandet stärks genom att TR bekräftar uppgifterna genom dr Wiklunds och dr Werner Rönnermans yttranden. Samtidigt väljer TR att avvisa i princip hela dr Grögaards utlåtande eftersom de anser att han inte varit tillräckligt specifik med sina uppgifter. Varken tingsrätten eller hovrätten tar upp det av HD redovisade rättsfallet NJA 1991 s. 56 tvärtom anser tingsrätten att åklagaren inte måste visa att samtliga negativa fynd och alternativa sjukdomar är uteslutna. I sin helhet är hovrättens bedömning väldigt lik tingsrätten då de lägger vikt vid dr Werner Rönnermans yttrande samtidigt som de väljer att inte beakta dr Grögaards utlåtande. Till skillnad från underinstanserna baserar HD sin bedömning på helheten av den bevisning som framkommit och ställer sig frågan om åklagarens underlag verkligen är tillräckligt för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att Mattias skadat Oliver. Likt underinstanserna beaktar HD RMV:s och dr Werner Rönnermans yttranden men de beaktar även den nya bevisningen som uppkommit i domstolen i form av dr Aspelin och dr Erikssons vittnesmål. Min uppfattning är att underinstanserna grundat sina domar på ett tunt bevisunderlag. Bevisningen som åklagaren presenterat har endast bestått av 52 Ett NJA- nummer har inte fastställts ännu pga. att målet avgjordes i slutet av 2014 men rubriken finns i Bilaga B. 15 bevisning för att Oliver haft de åberopade skadorna samt sakkunnigutlåtanden som hävdat att skadorna endast kan ha uppkommit genom skakvåld. Bevisningen är tunn eftersom den endast är grundad på påståendet att Olivers skador inte kan ha uppkommit på ett annat sätt. Enligt NJA 1991 s. 56 krävs det som tidigare nämnts att det i dessa fall finns en vetenskaplig ståndpunkt som varit starkt underbyggd. Underinstanserna borde enligt mig inte ha dömt Mattias till ansvar eftersom det inte var ställt utom rimligt tvivel att han orsakat Oliver de åberopade skadorna då andra möjligheter praktiskt taget inte var uteslutna. Dr Grögaards yttranden borde enligt mig varit tillräckligt för att bevisa att undersökningarna av Oliver varit otillräckliga och osäkra. Högsta Domstolen gör enligt min uppfattning den mest objektiva bedömning av de tre instanserna. De beaktar all bevisning som redovisats under målet och undersöker i vidare grad beviskravet och huruvida åklagaren uppfyllt det. Till viss del underlättar den nya bevisningen som framförts i HD för domstolen att göra en objektiv bedömning då åklagarens bevisning ifrågasätts mer ingående och konkretare än tidigare. Anledningen till att HD valt att frångå tidigare avgöranden är enligt min uppfattning den nya bevisningen. Genom dr Aspelin och dr Erikssons vittnesmål ifrågasätt den bevisning som presenterats i underinstanserna. Dr Aspelins redogörelser för hur skakvåld redan från början varit grundat på en väldigt knaper medicinsk bevisning samt att det nu finns mycket som talar emot skakvåld påverkar enligt mig HD:s bedömning. Men även dr Erikssons uttalanden om hur diagnosen utsatts för stor kritik och att det nu blivit oklart i vilken utsträckning förekomsten av symptomen beror på skakvåld eller andra orsaker, inverkar på HD:s bedömning. Trots att diagnosen skakvåld eller SBS under flera år varit starkt ifrågasatt utomlands har den först under 2014 resulterat i att en förälder frikänts pga. det osäkra vetenskapliga underlaget. Det vetenskapliga underlaget har under ca 40 år varit oförändrat samtidigt som det från början varit torftigt. Det 16 innebär i sin tur att flera föräldrar kan ha dömts för att ha skakat sina barn trots att de varit oskyldiga. Därför kan det ifrågasättas huruvida diagnosen blivit befäst genom rättegångsbeslut, snarare än bevisat genom vetenskapen. Oavsett vilket så har de här besluten inte bara drabbat oskyldiga människor utan det har drabbat deras barn hårdast då de blivit fråntagna sin förälder ibland även sina föräldrar. Men genom HD:s dom ställs det lika höga krav på den bevisning som krävs för att döma en pappa för att ha skakat sin son som det krävs för att döma någon för vilket annat brott som helst. Kravet innebär i sin tur att oskyldiga föräldrar har större chans att inte bli dömda, trots att de har begränsad medicinsk kunskap och otillräckliga resurser för att anställa ett bra försvar, i en rättegång som beror på sakkunnigutlåtanden. Den sista frågan som ska besvaras är hur det här rättsfallet kommer att påverka framtiden. Framtiden är oviss men föräldrar kommer att beviljas resning och kommer även att frikännas på grund av utfallet i HD:s dom. Anledningen till att föräldrar kommer att beviljas resning beror på att bevisningen i de här fallen oftast endast bygger på sakkunnigutlåtanden och annan medicinsk bevisning som nu visats sig vara väldigt osäker. Men trots att diagnosen starkt ifrågasatts kan det komma ny forskning som i sin tur kan ändra den uppfattning jag har idag. Avslutningsvis, anser jag att förändringen varit påkallad länge då diagnosen ifrågasatt under flera år utomlands. Vidare har bevisningen i underinstanserna inte varit tillräcklig för att styrka beviskravet och beslutet är därför enlig mig inte grundat på goda grunder. Däremot anser jag att HD gjort en objektiv bedömning av vad som framkommit under målet och det därmed är välgrundat beslut. Slutligen, har ifrågasättandet av skakvåld även inneburit att pappan som fick ett fyraårigt fängelsestraff i hovrätten blivit beviljad resning. 17 Bilaga A 18 Bilaga B Rubriken till kommande NJA- nummer för mål nummer B 3438/12: ” ör att det a endast det förhållandet att issa kroppsskador föreligger ska k nna ara ställt tom rimligt t i el att dessa har orsakats a någon på ett isst angi et brottsligt sätt måste krä as att sl tsatsen ilar på en etenskaplig ståndp nkt som det finns my ket starka belägg för. Samtidigt måste det ara i praktiken tesl tet att det finns någon annan tänkbar förklaring till skadorna.” 53 53 Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 65 hämtad den 29 december 2014 från Infotorg Juridik. 19 Bilaga C Utdrag ur B 3438/12S De skador Oliver uppvisat: fter den ak ta behandlingen har en datortomografisk röntgen ndersökning (skiktröntgen ) a hans h ärna o h skalle tförts som har på isat blödning nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans högra del en mindre mängd blod nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans bakre änstra del in id mittlin en samt på lillh ärnstältet (o kså en del a hårda h ärnhinnan) o h i bakre delar a fåran mellan storh ärnshal orna (flss ra interhemisfåri a) misstänkta frontala s.k. hygrom ( ätskeansamlingar pannloberna) normal ida kammare o h ingen medellin eförsk tning (d. .s. inga te ken på sådan try kökning inne i h det att denna konk rrerat med h ärnans trymme) inga frakt rer på skallbenen”. 54 id RMV Yttrande i B 3438/12: 55 I ättsmedi inal erkets yttrande har nder r briken K SI I äsentligen pptagits föl ande. id läkar ndersökningen id ankomsten till s kh set har på isats 54 55 att li er arit okontaktbar (med etslös) samt blek o h "marmorerad" (te ken i h den på dålig irk lation) att han haft spänd fontanell (te ken på ökat try k inne i h att han haft tendens att spänna sig i hela kroppen o h ppåtriktad blickriktning likstora p piller ilka reagerat på l s Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s.7. Ibid., s.6-10. 20 det) li er har inte haft någon feber o h blodso kerni ån har arit normal. arnintensi - årdsläkare har konstaterat att li er haft nedsatt irk lation id ankomsten till ak tmottagningen o h li er har direkt fatt behandling med syrgas ätska o h blod. an har andats spontant (s äl ) . an har förbättrats något o h bör at titta pp litet grand men e bli it riktigt kontaktbar (e återfått med etandet f llt). ppgifter i patient o rnalen g ord id ankomsten framgår nder "Aktuellt" att li er de sista t å dagarna haft frek enta (täta) kräkningar. an har ätit o h kissat bra. Inga diarr er. okontaktbar(med etslös). äkaren har fått ppgift om att pro på li ers förmåga att le ra blod tförts id länss kh set i almstad (se nedan nder p nkt . ) o h kontrollerat s aret på denna s.k. koag lations tredning. Koag lations o rläkare i almö ( S) har meddelat att li ers tredning har arit helt normal. fter den ak ta behandlingen har en datortomografisk röntgen ndersökning (skiktröntgen ) a hans h ärna o h skalle tförts som har på isat blödning nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans högra del en mindre mängd blod nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans bakre änstra del in id mittlin en samt på lillh ärnstältet (o kså en del a hårda h ärnhinnan) o h i bakre delar a fåran mellan storh ärnshal orna (fiss ra interhemisfäri a) misstänkta frontala s.k. hygrom ( ätskeansamlingar pannloberna) normal ida kammare o h ingen medellin eförsk tning (d. .s. inga te ken på sådan try kökning inne i h det att denna konk rrerat med h ärnans trymme) inga frakt rer på skallbenen id rån röntgena delningen har li er förts till barnintensi a delningen. fter någon timmas intensiwård har han fått finare h dfärg o h bli it stabilare i sin irk lation. id -tiden har han arit aken men arit allmänt gnällig och irritabel. li ers skador o h tillstånd har disk terats o h bedömts i samråd med ne rokir rg. enne har föreslagit förnyad datortomografisk ndersökning a h det före midnatt eller tidigare om förändring sk lle inträda. li er har nästföl ande dag fredagen den ma läkar ndersökts på den in- tensiwårdsa delning han årdats et Inga skador i form a 21 blåmärken skrapsår eller dylikt har på isats id ndersökning a h dkostymen. Inga b lor har iakttagits id ndersökning a hans h d Samma dag har en rad ndersök- ningar tförts . Slätröntgen ndersökningar a halsryggraden samt a armarnas o h benens skelett har utförts. Inga skelettskador eller felställningar har på isats. atortomografisk ndersökning a hans bröstkorg o h b k har e på isat några s kliga förändringar a b ken. Inga skelettskador har heller på isats på ny kel- benen re benen bröstryggraden ländryggraden korsbenet eller på bä kenet. idare ndersöks på fredagen hans ögon o h ögonbottnar a ögonläkare o h läkarna på a delningen efterfrågar på remissen förekomst a näthinneblödningar (näthinnan är belägen i ögonbottnen). en ndersökande läkaren har id sin ndersökning a ögonbottnarna funnit: id papillen (papillen är synner ens tträde från näthinnan i ögats botten i riktning mot skallhålan den s.k. blinda flä ken ) ru och var" längs kärlen i bakre polen ( entralt i ögonbotten) "en del mer konfluerande " (sammanflytande) blödningar i näthinnan i bakre polen (svullnad i näthinnan). Sammanfattnings is har ögonläkaren konstaterat att olika typer a blödningar i ögonbottnarna i båda ögonen på isats i form a radierande strimfonnade) blödningar från papillen p nktformade blödningar längs blodkärlen sammanflytande blödningar inne i näthinnan i bakre polen ndersökningen a ögonen har i ö rigt isat normala fynd. Inga blödningar har konstaterats i glaskroppen. å fredagen den ma tförs o kså en ndersökning a magnetkamera (MR eller MRT; magnetresonanstomografi) a h ärna denna har på isat li ers blod nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans högra del blod nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans änstra del framför allt dess bakre delar, frontala hygrom ( ätskeansamlingar" vid pannloberna) ingen blödning inne i h ärn ä naden 22 ndersökningen i ö rigt har isat normal t e klingsgrad a den s.k. myeliniseringen kärlmissbildningar har på isats i h ärnan. öntgenläkaren har konstaterat att "icke accidentellt ( i ke oa siktligt åld an änds i medi inska sammanhang synonymt med barnmisshandel) måste tesl tas. äkare har haft ett förnyat samtal med föräldrarna. denna ante kning framgår li er har kräkts i t å dagar o h han har arit tröttare. öräldrarna har pple t att li er lätt fått blåmärken detta har tretts o h koagulationsutredning har varit normal. "Detfinnsingettrauma(ingen ppgiftomyttrepå erkan) ördagen den ma har bedömning g orts a barnne rologläkare som samtalat länge med föräldrarna äkaren har konstaterat att li ers förmåga att le ra blod arit normal o h att ndersökningsfynden med blödningen nder hårda h ärnhinnan hygromen samt näthinneblödningarna föranlett stark misstanke om skak åld. äkaren har idare konstaterat att man kan ö er äga issa andra tillstånd o h beställt pro er för på isande tesl tande a dessa li er har söndagen den ma haft fortsatta o h alltmer täta kloniska kramper (kramper i form a m skelry kningar) i sin högra kroppshal a o h i ansiktet. an har haft spänd fontanell. tterligare en förnyad datortomografisk ndersökning a hans h ärna har tförts som isat oförändrad bild.......... öretagen - ndersökning a li ers h ärna har på isat onormala fynd (nervcellsurladdningar med anfallsaktivitet - epileptiska anfall - samt s.k. epileptiform aktivitet mellan anfallen). nsdagen den ma har li er skri its t från rottning Sil ias barn- o h ngdomss kh s. den sammanfattande o rnalte ten ö er s kh s istelsen framgår sammanfattat att han har haft blödningar nder hårda h ärnhinnan samt hygrom blödningar a olika ålder att han haft blödningar i ögonbottnarna att han e har haft några skador på skelettet (helkroppsröntgen resp. ) att ingen koag lationsr bbning förelegat en mest sannolika orsaken till hans skador har bedömts ara skak åld. li er har fått komma till s kh set i almstad för fortsatt ård. an har 23 id tskri ningstillfället konstaterat att pro er bedömts normala men att man e erhållit s ar på samtliga pro er tagna i tredningssyfte. I patient o rnalen från änss kh set i almstad respekti e från Kungsbacka sjukhus finns - - - - respekti e - - ante knat att analyss ar på blodpro er för tredning a blodets le ringsförmåga (s.k. koag lations tredning) inkommit från almö ( S) sänkta faktor - ärde är sannolikt åldersadek at o h inte ttry k för hemofili lätt sänkt faktor I men kan ara normalt i denna åldersgr pp . et finns inga hållp nkter för on illbrands sjukdom, hemofili A eller annan rubbning inom plasmakoagulationen." Proverna har uppgivits utfalla "negativt" (varit normala). 4. - - samt - - har röntgenbilder a h det h ärnan samt skelettet tförda nder årdtiden - - - - eftergranskats tillsammansmed ö erläkaren ärs-Martin ikl nd spe ialistläkare i barnradiologi och neuroradiologi, SU/DSBUS Sammanfattningsvis har konstaterats: 4.1. ndersökning a h det med magnetkamera ( eller ) magnetresonanstomografi) samt datortomografiska ndersökningar a huvudet: blödningar nder hårda h ärnhinnan ö er högra storh ärnshal an mindre blödningar ö er änstra storh ärnshal ans bakre delar o h på lillh ärnstältet - så kallade hygrom med tseende som h ärn-ryggmärgs ätske(li or- tillblandade blödningsrester nder hårda h ärnhinnan kring pannloberna inga m kdelss llnader (a ser m k ä nad på h tanför skallens ben) det belägen inga te ken på ö riga skador s kliga förändringar eller missbildningar. 4.2. öntgen ndersökning a skelettet har på isat normal mineralisering o h t e kling. et har e på isats te ken på ämnesomsättningss kdom benskörhet eller annan s kdom taga skador har på isats på skelettet (skallen halskotpelaren bröstryggraden ländryggraden bä kenet nyckelbenen, revbenen, armarnas och benens skelett). 24 5. RESULTAT AV MEDICINSK PROVTAGNING: 5.1. lodpro er inom det s.k. blodstat s med kontroll a röda blodkroppar (blod- ärde) ita blodkroppar samt blodplättar har kontrollerats så äl id länss kh set i almstad som id S S S. tö er ett lågt ärde på blodkroppar i samband med intensiwårdens inledning på S S S har hans blod ärde arit normalt. Ingen brist har på isats a seende ita blodkroppar respekti e blodplättar e tförda koag lations tredningarna ( tredning a blodets le ringsförmåga) har i patient o rnalerna angi its ara normala. id den första stora pro tagningen a blodets le ringsförmåga - - har do k i patient o rnalen ppgetts att den så kallade faktor I bef nnits föreligga i mindre mängd . nligt telefonsamtal o h disk ssion med spe ialistläkare idKoag lations entr m S Sahlgrenska är referensinter allet (normal ärden) för faktor id hans ålder (fyra e kor o h en dag) från 0,21 klE/L till kffi . li ers ärde id denna pro tagning ar k ilket alltså arit ett åldersordinärt normalfynd o h e te ken på brist inom koag lationssystemet (så som t.e . ttry k för blödars ka). id förnyad pro tagning -05-18 har samtliga ppmätta ärden arit normala. et har enligt bedömning från koag lationsläkaren inte id något pro tagningstillfälle f nnits hållp nkter för s kdom inom koagulationssystemet. 5.2. id S S S har tförts pro tagning a seende analyser a olika s kdomar inom ämnesomsättningen s.k. metabola s kdomar. ndersökningen i dessa a seenden har skett genom analyser a blod o h rin. essa ndersökningar har ä en inkl derat analys för s kdom kallad glutarsyreuri typ I (GA 1). es ltaten a ndersökningarna har dels enligt tlämnade pro s ar dels enligt telefonkontakt med spe ialistläkare id laboratoriet id Klinisk kemi S Sahlgrenska e på isat någon s kdom. 5.3. tö er o anstående har pro tagningar o h den samlade kliniska bilden isat - inga te ken på den så kallade en kes isease - inga te ken på den så kallade hlers-Danlos syndrom typ IV 25 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING LITTERATUR Findley, Keith et al.: Shaken baby syndrome, abusive head trauma, and actual innocence: getting it right. I: Houston Journal of Health Law and Policy, Vol. 12, Nr.2, 2012, s. 209-312. thkel h . Infantile S bd ral aematoma and its elationship to hiplash In ries”. I: British Medical Journal (BMJ), Vol. 2, 1971, s. 430431. Maguire, S et al.: Which clinical features distinguish inflicted from noninflicted brain injury? A systematic review. I: Arch dis child, Vol. 94, Nr. 11, 2009, s.860-867. ELEKTRONISKA KÄLLOR Engelstrand Andersson, Madelene: Magasinet Filter: Utan min dotter. Hämtad den 8 januari 2015 från: http://magasinetfilter.se/magasin/2014/36/utan-min-dotter. Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, hämtad den 29 december 2014 från: Infotorg Juridik. Novo Nordiskt, Medfödd hemofili A (faktor VIII-brist) och B (faktor IXbrist), hämtad den 29 december 2014 från: http://www.novonordisk.se/documents/article_page/document/hemo_Medfo dd.asp. UCLA Neurosurgery, Acute Subdural Hematomas, hämtad den 24 december 2014 från: http://neurosurgery.ucla.edu/body.cfm?id=102. 26 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING Högsta domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16. Svea hovrätt mål B1093-08, beslut 2009-03-23. mål B 18-09, beslut 2009-03-05. Hovrätten för Västra Sverige mål B 4560-11, beslut 2012-06-25. mål B 1402-05, beslut 2005-11-03. Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, beslut 2011-10-12. 27
© Copyright 2024