Ställt utom rimligt tvivel?

JURIDISKA FAKULTETEN
vid Lunds universitet
Emina Cehaja
Ställt utom rimligt tvivel?
- nya rön påverkar utfallet i ett rättsfall rörande
barnmisshandel genom skakning
JUEN01 Uppsats
Uppsats på juristprogrammet
15 högskolepoäng
Handledare: Helén Örnemark Hansen
Termin: HT14
INNEHÅLL
FÖRKORTNINGAR
2
1
3
INLEDNING
1.1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
3
1.2
METOD, MATERIAL OCH TEORI
4
1.3
DISPOSITION
4
2
NYA RÖN
5
3
NY PRAXIS - B 3438-12
6
3.1
SAKOMSTÄNDIGHETERNA
6
3.2
RÄTTSPROCESSEN I TINGSRÄTT OCH HOVRÄTT
6
3.2.1
3.2.2
3.3
4
TINGSRÄTTEN
HOVRÄTTEN
7
11
Högsta Domstolen
12
ANALYS
15
BILAGA A
18
BILAGA B
19
BILAGA C
20
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
26
RÄTTSFALLSFÖRTECKNING
27
Förkortningar
HD
Högsta domstolen
NJA
Nytt Juridiskt Arkiv
RMV
Rättsmedicinalverket
SBS
Shaken baby syndrome
TR
Tingsrätten
2
1 INLEDNING
Sent på kvällen i slutet av oktober 2007 tar en mamma och en far sitt
skrikande barn till sjukhuser för att söka hjälp. Föräldrarna hoppas att
läkarna snabbt ska kunna hjälpa barnet så att det blir friskt. Men tiden går
och under natten tar läkarna på Astrid Lindgrenssjukhuset flera tester och
undersöker barnet ytterligare då de befarar att hen kan ha flera skador.
Dagen därpå blir föräldrarna fråntagna sin dotter och sin son samtidigt som
de blir anklagade för att ha misshandlat sin dotter genom att ha skakat
henne. Under lång tid får föräldrarna kämpa för att bli trodda, men tillslut
blir de åtalade och pappan blir dömd i båda instanser och får i Hovrätten ett
fyraårigt fängelsestraff.1
Fallet är långt ifrån unikt och det har uppspelats flera liknande scenarion
inför landets domstolar där föräldrarna blivit anklagade och sedan dömda
för att ha misshandlat sina barn genom skakning. Grunden till den fällande
domen är en kombination av den medicinska diagnosen shaken baby
syndrome (SBS) samt medicinska utlåtanden.
I mitten av oktober i år förändrade Högsta domstolen (HD) sin praxis på
området genom frikännandet av en av underinstanserna dömd pappa. Den
stora förändringen som skett vid behandlingen av de här fallen, där barn
orsakats skada eller dött pga. att de blivit utsatta för skakningar, beror på det
stora ifrågasättandet som skett under de senaste åren.
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt den medicinska
utvecklingen av SBS har påverkat juridiken i de fall där ett barn har skador
som enligt diagnosen beror på barnmisshandel eller mord genom
skakningar. För att uppfylla det här syftet har jag valt att utgå utifrån
följande frågor:
1
Fallet bygger på riktiga händelser som finns beskrivna dels i Anderson, Magasin Filter nr.
36 men även i Svea hovrätts dom från 2009-03-23 med mål numret B1093-08.
3

Varför beslutade Högsta domstolen att ändra praxis på området och
vilka konsekvenser får avgörandet för framtiden?

Var de tre instansernas beslut grundade på goda grunder?
1.2 METOD, MATERIAL OCH TEORI
De nämnda frågorna kommer att besvaras med hjälp av flera metoder. Den
rättsdogmatiska metoden används mer framstående under huvuddelen av
uppsatsen där det aktuella rättsfallet beskrivs för att utröna den nuvarande
praxisen på området. Under senare delen av uppsatsen blir den
rättspositivismen mer framträdande eftersom det diskuteras om
rättstillämparen resonerat och gjort rätt. I analysen framträder även en slags
normativ teori, en utifrån mitt perspektiv teori om hur verkligheten bör vara.
Det material som kommer att användas för att kunna besvara de nämnda
frågorna består av det redan nämnda rättsfallet men även andra rättsfall och
en del medicinska artiklar då rättsfallet bara är några månader gammalt.
1.3 DISPOSITION
Uppsatsen inleds med ett kort kapitel som redovisar diagnosen SBS och
dess förändring samt dess utveckling in till juridiken. Huvuddelen av
uppsatsen kommer därefter att bestå av en redogörelse av det relevanta
rättsfallet från tingsrätten till hovrätt och sist till HD där fokus kommer
ligga på domstolarnas bevisvärdering kring misshandelsyrkandet. I det sista
kapitlet kommer den fakta som redovisats i huvuddelen analyseras och
diskuteras utifrån de tidigare nämnda frågeställningarna. Domstolarnas
argumentation och vikten som läggs på de medicinska utlåtandena kommer
analyseras och granskas mer ingående.
4
2 NYA RÖN
För snart 44 år sedan publicerade Dr. Norman Guthkelch en artikel i en
välrenommerad tidskrift där han uttalade att upprepad acceleration och
retardation i form av skakning kunde vara anledningen till att små barn hade
subdurala hematom.2 De subdurala hematomen är blödningar i hjärnan, mer
specifikt blodansamlingar mellan hjärnans yta och dura mater, hjärnhinnan
(se Bilaga A) som orsakats av att vener töjts ut, rivits av och börjat blöda på
grund av någon form av huvudskada.3 Efter Guthkelch sammankopplade
radiologen John Caffey de subdurala hematomen med retinala blödningar
(blödningar i bakre väggen av ögat) och identifierade skador som var
typiska för det han kallade ”the whiplash shaken infant syndrome”.4 Sedan
Dr. Gulthkelch och Caffey har diagnosen ändrat namn flera gånger men den
är mest känt under namnet ”Shaken baby syndrome” (skakvåld). Även
definitionen av SBS har ändrats till att kräva en kombination av tre kliniska
fynd. De kliniska fynden består av subdurala hematom, retinala blödningar
och encefalopati som innebär att det finns vissa andra fall av abnormiteter
eller avvikelser i hjärnan och/eller neurologiska symptom.5
Domstolar har under väldigt lång tid accepterat SBS och dömt föräldrar i
flera fall där skakning misstänkts. Bevisningen består ofta av rättsutlåtande
av sakkunniga, den tilltalades utsaga och de skador som funnits på offret.6
Problemet med den här konstellationen är att diagnosen SBS börjat
ifrågasättas på ett mer medicinskt och biomekaniskt plan under 2000-talet.7
Tillföljd därav så har det skett en förrändring av den svenska rätten genom
det rättsfall som kommer att redovisas härnäst.
2
Guthkelch, A.N. 1971, s. 430.
UCLA Neurosurgery: Acute Subdural Hematomas, hämtad den 24 december 2014.
4
Maguire, S. et al. 2009, s. 860.
5
Findley, Keith et al. 2012, s.212.
6
Bl.a. genom följande mål: Hovrätten för Västra Sverige mål B 4560-11 och mål B 140205 samt Svea Hovrätt mål B 18-09.
7
Findley, Keith et al. 2012, s.209.
3
5
3 NY PRAXIS - B 3438-12
3.1 SAKOMSTÄNDIGHETERNA
I februari 2009 föddes en liten pojke Oliver och hans tvillingbror Alvin
genom ett planerat kejsarsnitt till Mattias M och hans sambo Emma N. Men
efter några veckor blev tvillingbröderna inlagda på sjukhus efter att ha blivit
smittade av RS-virus, ett virus som angriper luftvägarna. Samma dag har det
noteras i det rättsintyg som använts som bevisning i rätten att Oliver haft ett
par blåmärken på ena kinden och blånader på hela vänstra underbenets
framsida.
Nästan två månader senare, den 14 maj 2009, valde familjen att besöka
barnavårdcentralen på förmiddagen eftersom Oliver kaskad kräkts i två
dagar.8 I vårdcentralens journal antecknades två meningar om Olivers besök:
”Kräkning i kaskad (någon dag). Infektion?”.9 Under hela eftermiddagen
efter besöket var Oliver gnällig och vid 18-tiden befann sig Mattias med
Oliver i badrummet som då hade skrikit väldigt högt ett bra tag. Efter att
Oliver helt plötsligt blivit tyst hade Emma, som hela tiden befunnit sig
utanför, snabbt gått in för att se vad som hade hänt. Inne i badrummet fann
hon en livlös Oliver som andades dåligt. Hon ringde genast SOS-alarm
medan Mattias höll i Oliver.10 Efter att ha ankommit till sjukhuset
konstaterades det genom en röntgenundersökning att Oliver hade en del
skador i hans hjärna. Skadorna bestod bl.a. av blödningar och en mindre
mängd blod under hårda hjärnhinnan (mer specifikt i Bilaga C).11
3.2 RÄTTSPROCESSEN I TINGSRÄTT
OCH HOVRÄTT
En tid efter alla utredningar och undersökningar som gjorts på Oliver, väljer
åklagaren att väcka åtala där han yrkar att domstolen ska döma Mattias för
8
Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 4.
Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, beslut 2011-10-12. s. 4.
10
Högsta Domstolen mål B 3438/12, s.4 f..
11
Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 6-10.
9
6
att ha misshandlat Oliver grovt genom att ha skakat honom och orsakat
honom bl.a. blödningar under den hårda hjärnhinnan och blödningar i båda
ögonbottnarna. Åklagaren valde att rubricera brottet som grovt eftersom
gärningen varit livsfarlig och Oliver tillfogats svår kroppsskada. I andra
hand yrkade åklagaren även ansvar för att Mattias genom grov oaktsamhet
orsakat Oliver de nämnda skadorna då Mattias handlande inneburit ett
medvetet risktagande. Mattias har erkänt att han skakat Oliver men ändå
bestritt ansvar eftersom han saknat uppsåt och pga. att det inte finns något
orsakssamband mellan skadorna och skakandet. Till sitt försvar har Mattias
vidare åberopat att han handlat i nöd då han gripits av panik efter att Oliver
blivit medvetslös, lealös och rullat med ögonvitorna och att hans agerande
vidare även följt anvisningar från en sjuksköterska vid
sjukvårdsupplysningen.12
3.2.1 TINGSRÄTTEN
I målet, som drogs inför tingsrätten (TR) i Vargberg, presenterades
omfattande bevisning.13 En stor del av bevisningen bestod av det omfattande
yttrandet från Rättsmedicinalverket (RMV) (se Bilaga A) som bl.a.
beskriver Olivers skador, undersökningar och tester.14 Enligt yttrandet och
sjukhusjournalen har en läkare haft ett samtal med Olivers föräldrar dagen
efter händelsen där han antecknat att Oliver kräkts i två dagar samt att han
enligt föräldrarna lätt fått blåmärken men att en senare gjord undersökning
visat normala fynd. Föräldrarna har enligt anteckningarna förnekat skakvåld
men Mattias har senare erkänt att han i samband med att Oliver krampade
skakat honom riktigt hårt i ca 15 sek x 2 på inrådan av
sjukvårdsupplysningen. Dagen därpå har ett samtal återigen hållits med
föräldrarna eftersom läkaren starkt misstänkt skakvåld då de tre kliniska
fynden funnits hos Oliver. Läkaren har då, enligt yttrandet, beställt
ytterligare prover som bedömts vara normala. Däremot har analyssvar på
12
Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 3 f.
Ibid., s. 5.
14
Ibid., s. 6.
13
7
blodprover både före och efter händelsen visat sänkt faktor IX15 men det har
bedömts vara normalt för Olivers åldersgrupp.16 RMV bedömning är att
utseendet på Olivers skador, läget, omfattningen av blödningarna under
hårda hjärnhinnan men även blödningarna i ögonbottnarna starkt talar för
att17 de uppkommit genom skakvåld (trubbigt våld).18
I målet har Mattias redogjort för sin version av händelseförloppet. Mattias
har berätta om hur Oliver blivit mycket arg och börjat skrika ännu högre
inne på badrumet. Eftersom Oliver helt plötsligt blivit tyst och sedan
medvetslös har Mattias i panik ruskat Oliver för att få liv i honom. Rörande
de anteckningar som finns om samtalen med läkaren den 15 maj 2009
bestrider Mattias att han skulle ha uttalat sig på det sättet.19
Därefter har det första sakkunniga vittnet hörts, Dr Werner Rönnerman. Hon
har redovisat om hur skador, uteslutande av andra sjukdomar och symptom
så som kräkningar, medvetslöshet och andningssvårigheter kan bekräfta att
skakvåld förekommit. Enligt henne är skakvåld den enda förklaringen till
Olivers skador då alla tester, både blod- och urinprov och
ämnesomsättningsprover, varit normala.20
Dr Jens Grögaard har sedan inledningsvis redogjort för att han ansett att
RMV inte gjort en tillräckligt genomgående undersökning och att de inte
beaktat äldre blödningar och hygromer, som är vätskeansamlingar mellan
hjärnan och dura mater.21 Vidare förklarar dr Grögaard att det kan finnas
flera orsaker till den färska blödningen som funnits, bl.a. att det kan ha
uppstått en blödning runt den äldre. Dr Grögaard har även uppmärksammat
att både Oliver och Alvin haft ärrbildningar i hjärnvävnaden och att
skadorna därför inte kan ha orsakats av skakvåld. Ytterligare en
15
Faktor IX är en koagulationsfaktor som gör att blodet koagulerar och vid avsaknad
koagulerar blodet sämre. Stora blåmärken är ett vanligt symptom som kan uppkomma
spontant eller efter skada. Novo Nordiskt hämtad den 29 december 2014.
16
Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 9.
17
Sannolikhetsskala: Undersökningsfynden/omständigheterna – visar att - talar starkt för
att- talar för att – talar möjligen för att – tillåter ingen slutsats om. Ibid., s. 11.
18
Ibid., s. 11f.
19
Ibid., s. 13f.
20
Ibid., s. 15ff.
21
Ibid., s. 19ff.
8
omständighet som inte beaktas tillräckligt genomgående är de faktum att
alla ämnesomsättningsprover inte kan upptäckas genom den undersökning
Oliver genomgått.22 Slutligen har dr Grögaard anfört att de centrala
ögonblödningarna som Oliver haft inte är tillräckliga eftersom de inte finns
några för skakvåld typiska blödningarna i bakre delen av ögat.23
Det sista sakkunniga vittnet som hörts är dr Lars- Martin Wiklund. Enligt
honom är den bakomliggande orsaken till Olivers skador, bl.a. den färska
högersidiga blödningen och den gamla vänstersidiga blödningen, skakvåld
eftersom andra faktorer uteslutits genom undersökningar. Det sista dr
Wiklund kommenterar är att de liknelser dr Grögaard anser finns mellan
Oliver och Alvins endast är liknelser då de inte ser likadana ut.24
I sin bedömning inleder TR med att konstatera att det för uppfyllandet av
beviskravet bortom rimligt i det här specifika fallet inte krävs att åklagaren
måste visa att samtliga negativa fynd och alternativa sjukdomar eller skador
till skadebilden är uteslutna eftersom diagnosen är komplex och eftersom de
nämnda faktorerna inte påverkar skadebilden i någon avgörande grad.25
Den första frågan som TR valt att besvara är huruvida åklagaren genom
bevisningen som föredragits styrkt förekomsten av de skador som ligger till
grund för åtalet. Tingsrätten fann att det genom bevismaterialet var styrkt att
Oliver haft de skador som åklagaren gjort gällande och att de i enlighet med
RMV utlåtande varit livshotande.26 Vidare har TR ansett i enlighet med dr
Wiklunds uttalande att de skador som Oliver uppvisat är tillräckliga för
diagnosen skakvåld pga. att uppgifterna inte ifrågasatts utan vunnit stöd av
dr Werner Rönnerman.27
Vid behandlingen av frågan om hur Olivers skador uppkommit lägger
tingsrätten bl.a. vikt vid att de enligt RMV orsakats av trubbigt våld och att
22
Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 20f.
Ibid., s. 22.
24
Ibid., s. 23f.
25
Ibid., s.25.
26
Ibid., s.25f.
27
Ibid., s. 26f.
23
9
skadorna starkt talar för att de har uppkommit genom skakvåld. Men även
Dr Werner Rönnerman och Dr Wiklunds uttalanden om att de är väldigt
säkra på att kraftigt våld i form av skakvåld orsakat Olivers skador beaktas.
Andra förklaringssätt för Olivers skador som lämnats av dr Grögaards, bl.a.
uppgifter om att det skulle finnas något samband mellan den färska och den
äldre blödningen samt att skadorna skulle kunna bero på förlossningen, har
avfärdats av TR då uppgifterna i förlossningsjournalen är normala och då
Oliver inte haft de av dr Wiklund redovisade nackskadorna. Sambandet
mellan blödningarna kan inte heller beaktas eftersom blödningarna dels varit
på vardera sidan av skallen och uppgifterna har inte varit tillräckligt belysta.
Även dr Grögaards anmärkningar på att både Oliver och Alvin haft
förändringar på sina hjärnvävnader har avvisats med att det inte är utrett
huruvida fynden utesluter skakvåld.28 Dr Grögaards yttrande om att
placeringen och utseendet av ögonbottenblödningarna är viktig eftersom
även andra sjukdomar kan ge ögonblödningar blir på samma sätt avvisat då
dr Wiklund redovisat att blödningarna inte utesluter skakvåld utan endast
stärker diagnosen.29 Slutligen, lägger tingsrätten även vikt vid dr Werner
Rönnerman redovisning av att bl.a. andningsproblem och medvetslöshet är
symptom på trubbigt våld och att ambulanspersonalen mötts av just de
symptomen hemma hos paret.30 Vid en samlad bedömning av vad som
framkommit under målet finner tingsrätten att det inte finns något som talar
emot skadebilden och att åklagaren därmed styrkt att skadorna uppkommit
genom skakvåld.31 Därmed anser domstolen att dr Grögaards uppgifter om
att det kan finnas icke funna ämnesomsättningssjukdomar och uppgifterna
om att RS viruset kan ha orsakat hjärnblödningen är vederlagda då de varit
mindre belysande samtidigt som åklagarens bevisning varit tillräcklig.
Likaså finner domstolen att dr Grögaards invändningar rörande IX-faktorn
och de blåmärken som funnits hos Oliver några veckor efter födseln, inte
påverkar tillförlitligheten av RMV:s utlåtande.32
28
Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 27ff.
Ibid., s. 29.
30
Ibid., s. 29f.
31
Ibid., s. 32.
32
Ibid., s. 31.
29
10
Tingsrätten har sedan vid bedömningen av frågan under vilken tidpunkt
skadorna uppkommit ansett att det blivit utrett att skadorna varit högst fem
dagar gamla eftersom det blivit styrkt genom RMV:s uttalande och Dr
Grögaards yttrande. På samma sätt har domstolen funnit att även
ögonblödningarna varit högst fem dagar gamla.33
Vidare har tingsrätten vid en samlad bedömning ansetts att Mattias skakat
Oliver innan han blivit medvetslös eftersom det inte finns någon annan
förklaring till Olivers symptom och skador. Dessutom finner domstolen att
skakningarna varit tillräckligt kraftiga för skakvåld i enlighet med läkarens
journalanteckningar från den 15 maj 2009 och att Mattias därmed genom
skakvåld orsakat Oliver de skador åklagaren gör gällande.34
Avslutningsvis dömer tingsrätten Mattias för vållande till kroppskada till
böter. Domstolen anser att det inte visats att Mattias insett risken för hans
handlande och att det skulle kunna utsätta Oliver för de uppkomna skadorna
och att Mattias därför vållat skadorna av oaktsamhet. På grund därav finner
tingsrätten att brottet inte heller varit grovt då det inte innefattat ett medvetet
risktagande.35 En av nämndemännen i tingsrätten är dock skiljaktig och vill
att åtalet ogillas då beviskravet inte är uppfyllt.36
3.2.2 HOVRÄTTEN
I det till hovrätten överklagade målet presenterades samma bevisning som i
TR och åklagaren yrkade återigen att Mattias skulle dömas för grov
misshandel alternativt för grovt vållande till kroppsskada till ett
fängelsestraff. Mattias å sin sida yrkade att åtalet avseende vållande till
kroppsskada skulle ogillas.37 Hovrätten behandlade inledningsvis
skuldfrågan och fann, i enlighet med TR, att åklagaren bevisat att Mattias
kraftigt skakat Oliver, innan Oliver blivit medvetslösheten, så att han fått de
skador som redovisats. Enligt hovrätten kvarstod frågan om Mattias
33
Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, s. 32f.
Ibid., s. 33f.
35
Ibid., s. 35.
36
Varbergs tingsrätt mål B 1298-10, Bilaga 3.
37
Hovrätten för Västra Sverige mål B 4560-11, beslut 2012-06-25, s. 2.
34
11
objektivt sett avsiktligt hade skakat Oliver och varit oaktsam eller haft
uppsåt i förhållande till skadorna.38 I sin bedömning lägger hovrätten vikt
vid dr Werner Rönnermans uttalande om att skakvåldet måste ha varit
mycket kraftigt och av viss varaktighet och att det rent definitionsmässigt är
att uppfatta som farligt för barnet. Av den orsaken anser hovrätten att
Mattias bevisligen inte berättat sanningen och att han inte heller berättat
varför han skakat Oliver.39 Hovrätten finner att Mattias haft
likgiltighetsuppsåt eftersom han insett att det förelåg en betydande risk för
att den 11 veckor gamla Oliver skulle få svåra kroppsskador som en följd av
att hans huvud okontrollerat skulle ha kastats runt kraftigt åt olika håll i flera
sekunder och att Mattias måste ha sett hur just detta skett omedelbart men
ändå inte sett följderna som ett relevant skäl att inte skaka Oliver.
Handlingen anses även vara grov då den varit livsfarlig och objektet för
handlingen varit ett spädbarn.40
Hovrätten bestämmer påföljden till ett år och sex månader efter att ha vägt
den omständighet att Mattias varit instabil, fysiskt utmattad och pressad mot
Olivers skyddsintresse och att skadorna orsakats uppsåtligen.41 Två
nämndemän är dock skiljaktiga och vill fastställa TR dom.42
3.3 Högsta Domstolen
I Högsta domstolen (HD) yrkade Mattias att domstolen skulle frikänna
honom då han inte avsiktligt eller av oaktsamhet orsakat Oliver de påstådda
skadorna. Riksåklagaren motsatte sig en ändring och behöll sina yrkanden
från tidigare instanser. Däremot justerade riksåklagaren
gärningsbeskrivningen för både första och andra hands yrkandet till att
Mattias antingen skakat Oliver, riktat slag mot hans huvud, dunkat huvudet
mot något eller på annat sätt brukat våld mot hans huvud. I de fall Mattias
skulle anses ha handlat på det sättet har han invänt att han handlat i nöd.43
38
Hovrätten för Västra Sverige mål B 4560-11, s. 2f.
Ibid., s. 3.
40
Ibid., s. 3f.
41
Ibid., s. 2f.
42
Ibid., Bilaga D.
43
Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 3.
39
12
Likt de föregående instanserna beaktar HD dels händelseförloppet direkt
efter att ambulanspersonalen anlänt men även RMV:s rättsintyg. Av de
skador som finns beskrivna i rättsintyget uppmärksammar HD särskilt de
blånader som Oliver haft i ansiktet och på benen den 18 mars 2009 eftersom
det endast står att det inte gick att avgöra vad för slags trubbigt våld orsakat
skadorna. Därutöver anmärker HD på att det i rättsintyget anges att
skadebilden stark talar för att Oliver skakats inte långt innan ambulansens
ankomst, men att det sedan anges att Olivers blödningar haft olika ålder och
att de uppkommit vid flera olika tillfällen. Därför har en kompletterande
undersökning gjorts av dr Werner Rönnerman som visat att skadorna berott
på skakvåld av en vuxen person.44
I HD har riksåklagaren inhämtat ett yttrande från Socialstyrelsens rättsliga
råd. De har anslutit sig till professorn och överläkaren Anders Erikssons
yttrande om att sannolikheten för att symptomen som Oliver har uppvisat
orsakats av något annat än ett uppsåtligt agerande av en vuxen person är
mycket liten. Det har enligt honom inte framkommit något som skulle
motivera en annan bedömning än underinstansernas.45 I sitt vittnesförhör har
Eriksson däremot förklarat att han inte längre kan stå bakom sitt yttrande
och att han istället instämmer med det läkaren och radiologen Peter Aspelin
framfört. Efter att ha redogjort för de tre symptom som med styrka talar för
skakvåld, den s.k. triaden (blödningar under dura mater,
ögonbottenblödningar och svullnad hjärna), påpekar Eriksson att triaden
utsatts för stor kritik de senaste åren. På grund av kritiken har det därför
blivit oklart i vilken utsträckning förekomsten av symptomen beror på
skakvåld eller andra orsaker och att det är därför han frångått sitt första
yttrande.46
Även Aspelin har uttalat sig om kritiken mot skakvåld och uppgett att en
konflikt uppstått som handlar om med vilken vetenskaplig säkerhet skadors
uppkomstsätt kan fastställas hos ett barn. Därefter har Aspelin redogjort för
44
Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 5ff.
Ibid., s. 7f.
46
Ibid., s. 8f.
45
13
att skakvåld blivit allmänt accepterade trots att den medicinska bevisningen
varit knaper enda sedan slutet av 1960-talet. Tvärtom, är det medicinskt
bevisat att en stor del av ögonbottenblödningar inte har orsakats genom
våld. Aspelin ifrågasätter även avsaknaden av nackskador vid skakvåld.
Slutsatsen är att det inte finns någon diagnostisk standard och det är osäker
om det finns några vetenskapliga bevis för diagnosen.47
Högsta domstolen finner att Mattias utsaga om hur han skakat Oliver knappt
är en förklaring till de symptom Oliver uppvisat. Det våld Mattias lämnat
uppgifter om och som har visats genom en video rekonstruktion av
händelseförloppet kan inte anses vara ens i närheten av det som krävs för
skakvåld utan är i jämförelse försiktiga.48 På grund av det anförda anser HD
att riksåklagarens bevisning för att Mattias orsakat Olivers skador endast
består av att de inte kan ha uppkommit på ett annat sätt då Oliver inte varit
med om en allvarlig olyckshändelse. Frågan som HD ställer sig är huruvida
riksåklagarens underlag för den här slutsatsen är tillräckligt för att det ska
vara ställt utom rimligt tvivel att Mattias orsakat Olivers skador.49
Vidare fastställde HD i Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) 1991 s. 56 att det endast
i undantagsfall gick att grunda en fällande dom på endast den negativa
omständigheten att utredningen i målet inte tycktes ge rum för en annan
alternativ gärningsman. Därför anser HD att det i sådana fall där det endast
finns kroppskador måste finnas en vetenskaplig ståndpunkt som är starkt
underbyggd för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att skadorna
orsakats på brottsligt vis.50 Enligt HD har de visats att det vetenskapliga
underlaget är osäkert. Sammanfattningsvis anser HD att Mattias ska
frikännas då det inte är ställt bortom rimligt tvivel att Mattias orsakat
Olivers skador. Tvärtom menar HD att RS-viruset och den äldre blödningen
talar för att symptomen Oliver haft berott på något helt annat än
skakvåld.5152
47
Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 9f.
Ibid., s. 10f.
49
Ibid., s. 11.
50
Ibid., s. 11f.
51
Ibid., s. 12.
48
14
4 ANALYS
Under nästan 40 år har SBS eller skakvåld använts som en bekräftad
diagnos för att förklara de skador och symptom som barn uppvisat. Flertalet
föräldrar har därför under åren dömts för att ha misshandlat sina barn genom
skakvåld. I det perspektivet var pappan Mattias inledningsvis bara en i
mängden då tingsrätten och sedan även hovrätten beslutade att döma honom
för att ha orsakat sin son Oliver skador i form av bl.a. blödningar under den
hårda hjärnhinnan och blödningar i båda ögonbottnarna. Frågan är huruvida
de tre olika instansernas beslut varit grundade på goda grunder.
I sin bedömning fokuserar tingsrätten enligt mig väldigt mycket på RMV:s
yttrande och de skador som funnits hos Oliver. Uppgifterna som finns i
yttrandet stärks genom att TR bekräftar uppgifterna genom dr Wiklunds och
dr Werner Rönnermans yttranden. Samtidigt väljer TR att avvisa i princip
hela dr Grögaards utlåtande eftersom de anser att han inte varit tillräckligt
specifik med sina uppgifter. Varken tingsrätten eller hovrätten tar upp det av
HD redovisade rättsfallet NJA 1991 s. 56 tvärtom anser tingsrätten att
åklagaren inte måste visa att samtliga negativa fynd och alternativa
sjukdomar är uteslutna. I sin helhet är hovrättens bedömning väldigt lik
tingsrätten då de lägger vikt vid dr Werner Rönnermans yttrande samtidigt
som de väljer att inte beakta dr Grögaards utlåtande. Till skillnad från
underinstanserna baserar HD sin bedömning på helheten av den bevisning
som framkommit och ställer sig frågan om åklagarens underlag verkligen är
tillräckligt för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att Mattias skadat
Oliver. Likt underinstanserna beaktar HD RMV:s och dr Werner
Rönnermans yttranden men de beaktar även den nya bevisningen som
uppkommit i domstolen i form av dr Aspelin och dr Erikssons vittnesmål.
Min uppfattning är att underinstanserna grundat sina domar på ett tunt
bevisunderlag. Bevisningen som åklagaren presenterat har endast bestått av
52
Ett NJA- nummer har inte fastställts ännu pga. att målet avgjordes i slutet av 2014 men
rubriken finns i Bilaga B.
15
bevisning för att Oliver haft de åberopade skadorna samt
sakkunnigutlåtanden som hävdat att skadorna endast kan ha uppkommit
genom skakvåld. Bevisningen är tunn eftersom den endast är grundad på
påståendet att Olivers skador inte kan ha uppkommit på ett annat sätt. Enligt
NJA 1991 s. 56 krävs det som tidigare nämnts att det i dessa fall finns en
vetenskaplig ståndpunkt som varit starkt underbyggd. Underinstanserna
borde enligt mig inte ha dömt Mattias till ansvar eftersom det inte var ställt
utom rimligt tvivel att han orsakat Oliver de åberopade skadorna då andra
möjligheter praktiskt taget inte var uteslutna. Dr Grögaards yttranden borde
enligt mig varit tillräckligt för att bevisa att undersökningarna av Oliver
varit otillräckliga och osäkra.
Högsta Domstolen gör enligt min uppfattning den mest objektiva
bedömning av de tre instanserna. De beaktar all bevisning som redovisats
under målet och undersöker i vidare grad beviskravet och huruvida
åklagaren uppfyllt det. Till viss del underlättar den nya bevisningen som
framförts i HD för domstolen att göra en objektiv bedömning då åklagarens
bevisning ifrågasätts mer ingående och konkretare än tidigare.
Anledningen till att HD valt att frångå tidigare avgöranden är enligt min
uppfattning den nya bevisningen. Genom dr Aspelin och dr Erikssons
vittnesmål ifrågasätt den bevisning som presenterats i underinstanserna. Dr
Aspelins redogörelser för hur skakvåld redan från början varit grundat på en
väldigt knaper medicinsk bevisning samt att det nu finns mycket som talar
emot skakvåld påverkar enligt mig HD:s bedömning. Men även dr Erikssons
uttalanden om hur diagnosen utsatts för stor kritik och att det nu blivit oklart
i vilken utsträckning förekomsten av symptomen beror på skakvåld eller
andra orsaker, inverkar på HD:s bedömning.
Trots att diagnosen skakvåld eller SBS under flera år varit starkt ifrågasatt
utomlands har den först under 2014 resulterat i att en förälder frikänts pga.
det osäkra vetenskapliga underlaget. Det vetenskapliga underlaget har under
ca 40 år varit oförändrat samtidigt som det från början varit torftigt. Det
16
innebär i sin tur att flera föräldrar kan ha dömts för att ha skakat sina barn
trots att de varit oskyldiga. Därför kan det ifrågasättas huruvida diagnosen
blivit befäst genom rättegångsbeslut, snarare än bevisat genom vetenskapen.
Oavsett vilket så har de här besluten inte bara drabbat oskyldiga människor
utan det har drabbat deras barn hårdast då de blivit fråntagna sin förälder
ibland även sina föräldrar. Men genom HD:s dom ställs det lika höga krav
på den bevisning som krävs för att döma en pappa för att ha skakat sin son
som det krävs för att döma någon för vilket annat brott som helst. Kravet
innebär i sin tur att oskyldiga föräldrar har större chans att inte bli dömda,
trots att de har begränsad medicinsk kunskap och otillräckliga resurser för
att anställa ett bra försvar, i en rättegång som beror på sakkunnigutlåtanden.
Den sista frågan som ska besvaras är hur det här rättsfallet kommer att
påverka framtiden. Framtiden är oviss men föräldrar kommer att beviljas
resning och kommer även att frikännas på grund av utfallet i HD:s dom.
Anledningen till att föräldrar kommer att beviljas resning beror på att
bevisningen i de här fallen oftast endast bygger på sakkunnigutlåtanden och
annan medicinsk bevisning som nu visats sig vara väldigt osäker. Men trots
att diagnosen starkt ifrågasatts kan det komma ny forskning som i sin tur
kan ändra den uppfattning jag har idag.
Avslutningsvis, anser jag att förändringen varit påkallad länge då diagnosen
ifrågasatt under flera år utomlands. Vidare har bevisningen i
underinstanserna inte varit tillräcklig för att styrka beviskravet och beslutet
är därför enlig mig inte grundat på goda grunder. Däremot anser jag att HD
gjort en objektiv bedömning av vad som framkommit under målet och det
därmed är välgrundat beslut. Slutligen, har ifrågasättandet av skakvåld även
inneburit att pappan som fick ett fyraårigt fängelsestraff i hovrätten blivit
beviljad resning.
17
Bilaga A
18
Bilaga B
Rubriken till kommande NJA- nummer för mål nummer B 3438/12:
” ör att det a endast det förhållandet att issa kroppsskador föreligger ska
k nna ara ställt tom rimligt t i el att dessa har orsakats a någon på ett
isst angi et brottsligt sätt måste krä as att sl tsatsen ilar på en
etenskaplig ståndp nkt som det finns my ket starka belägg för. Samtidigt
måste det ara i praktiken tesl tet att det finns någon annan tänkbar
förklaring till skadorna.” 53
53
Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s. 65 hämtad den 29 december
2014 från Infotorg Juridik.
19
Bilaga C
Utdrag ur B 3438/12S
De skador Oliver uppvisat:
fter den ak ta behandlingen har en datortomografisk
röntgen ndersökning (skiktröntgen
) a hans h ärna o h skalle tförts
som har på isat

blödning nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans högra del

en mindre mängd blod nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans
bakre änstra del in id mittlin en samt på lillh ärnstältet (o kså en
del a hårda h ärnhinnan) o h i bakre delar a fåran mellan
storh ärnshal orna (flss ra interhemisfåri a)

misstänkta frontala s.k. hygrom ( ätskeansamlingar
pannloberna)

normal ida kammare o h ingen medellin eförsk tning (d. .s. inga
te ken på sådan try kökning inne i h
det att denna konk rrerat
med h ärnans trymme)

inga frakt rer på skallbenen”. 54
id
RMV Yttrande i B 3438/12: 55
I ättsmedi inal erkets yttrande har nder r briken
K
SI
I
äsentligen pptagits föl ande.
id läkar ndersökningen id ankomsten till s kh set har på isats
54
55

att li er arit okontaktbar (med etslös) samt blek o h
"marmorerad" (te ken i h den på dålig irk lation)

att han haft spänd fontanell (te ken på ökat try k inne i h

att han haft tendens att spänna sig i hela kroppen o h ppåtriktad
blickriktning

likstora p piller ilka reagerat på l s
Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, s.7.
Ibid., s.6-10.
20
det)
li er har inte haft någon feber o h blodso kerni ån har arit normal.
arnintensi - årdsläkare har konstaterat att li er haft nedsatt irk lation
id ankomsten till ak tmottagningen o h li er har direkt fatt behandling
med syrgas ätska o h blod. an har andats spontant (s äl ) . an har
förbättrats något o h bör at titta pp litet grand men e bli it riktigt
kontaktbar (e återfått med etandet f llt).
ppgifter i patient o rnalen g ord id ankomsten framgår nder
"Aktuellt" att li er de sista t å dagarna haft frek enta (täta) kräkningar.
an har ätit o h kissat bra. Inga diarr er.
okontaktbar(med etslös).
äkaren har fått ppgift om att pro på li ers förmåga att le ra blod
tförts id länss kh set i almstad (se nedan nder p nkt . ) o h
kontrollerat s aret på denna s.k. koag lations tredning. Koag lations
o rläkare i almö (
S) har meddelat att li ers tredning har arit helt
normal.
fter den ak ta behandlingen har en datortomografisk röntgen ndersökning
(skiktröntgen
) a hans h ärna o h skalle tförts som har på isat

blödning nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans högra del

en mindre mängd blod nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans
bakre änstra del in id mittlin en samt på lillh ärnstältet (o kså en
del a hårda h ärnhinnan) o h i bakre delar a fåran mellan
storh ärnshal orna (fiss ra interhemisfäri a)

misstänkta frontala s.k. hygrom ( ätskeansamlingar
pannloberna)

normal ida kammare o h ingen medellin eförsk tning (d. .s. inga
te ken på sådan try kökning inne i h
det att denna konk rrerat
med h ärnans trymme)

inga frakt rer på skallbenen
id
rån röntgena delningen har li er förts till barnintensi a delningen. fter
någon timmas intensiwård har han fått finare h dfärg o h bli it stabilare i
sin irk lation. id -tiden har han arit aken men arit allmänt gnällig
och irritabel.
li ers skador o h tillstånd har disk terats o h bedömts i samråd med
ne rokir rg. enne har föreslagit förnyad datortomografisk ndersökning
a h
det före midnatt eller tidigare om förändring sk lle inträda.
li er har nästföl ande dag fredagen den
ma
läkar ndersökts på
den in- tensiwårdsa delning han årdats et Inga skador i form a
21
blåmärken skrapsår eller dylikt har på isats id ndersökning a
h dkostymen. Inga b lor har iakttagits id ndersökning a hans h
d
Samma dag har en rad ndersök- ningar tförts .
Slätröntgen ndersökningar a halsryggraden samt a armarnas o h benens
skelett har utförts. Inga skelettskador eller felställningar har på isats.
atortomografisk ndersökning a hans bröstkorg o h b k har e på isat
några s kliga förändringar a b ken. Inga skelettskador har heller på isats
på ny kel- benen re benen bröstryggraden ländryggraden korsbenet eller
på bä kenet.
idare ndersöks på fredagen hans ögon o h ögonbottnar a ögonläkare o h
läkarna på a delningen efterfrågar på remissen förekomst a
näthinneblödningar (näthinnan är belägen i ögonbottnen).
en ndersökande läkaren har id sin ndersökning a ögonbottnarna
funnit:

id papillen (papillen är synner ens tträde
från näthinnan i ögats botten i riktning mot skallhålan den s.k.
blinda flä ken )

ru
och var" längs kärlen i bakre polen ( entralt i ögonbotten)

"en del mer konfluerande " (sammanflytande) blödningar i näthinnan
i bakre polen

(svullnad i näthinnan).
Sammanfattnings is har ögonläkaren konstaterat att olika typer a
blödningar i ögonbottnarna i båda ögonen på isats i form a

radierande strimfonnade) blödningar från papillen

p nktformade blödningar längs blodkärlen

sammanflytande blödningar inne i näthinnan i bakre polen
ndersökningen a ögonen har i ö rigt isat normala fynd. Inga blödningar
har konstaterats i glaskroppen.
å fredagen den
ma
tförs o kså en ndersökning a
magnetkamera (MR eller MRT; magnetresonanstomografi) a
h ärna denna har på isat
li ers

blod nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans högra del

blod nder hårda h ärnhinnan ö er storh ärnans änstra del framför
allt dess bakre delar,

frontala hygrom ( ätskeansamlingar" vid pannloberna)

ingen blödning inne i h ärn ä naden
22
ndersökningen i ö rigt har isat normal t e klingsgrad a den s.k.
myeliniseringen kärlmissbildningar har på isats i h ärnan.
öntgenläkaren har konstaterat att "icke accidentellt
( i ke oa siktligt
åld an änds i medi inska sammanhang synonymt med barnmisshandel)
måste tesl tas.
äkare har haft ett förnyat samtal med föräldrarna.
denna ante kning
framgår li er har kräkts i t å dagar o h han har arit tröttare. öräldrarna
har pple t att li er lätt fått blåmärken detta har tretts o h
koagulationsutredning har varit normal.
"Detfinnsingettrauma(ingen ppgiftomyttrepå erkan)
ördagen den
ma
har bedömning g orts a barnne rologläkare
som samtalat länge med föräldrarna äkaren har konstaterat att li ers
förmåga att le ra blod arit normal o h att ndersökningsfynden med
blödningen nder hårda h ärnhinnan hygromen samt näthinneblödningarna
föranlett stark misstanke om skak åld. äkaren har idare konstaterat att
man kan ö er äga issa andra tillstånd o h beställt pro er för
på isande tesl tande a dessa
li er har söndagen den
ma
haft fortsatta o h alltmer täta
kloniska kramper (kramper i form a m skelry kningar) i sin högra
kroppshal a o h i ansiktet. an har haft spänd fontanell. tterligare en
förnyad datortomografisk ndersökning a hans h ärna har tförts som isat
oförändrad bild..........
öretagen
- ndersökning a li ers h ärna har på isat onormala fynd
(nervcellsurladdningar med anfallsaktivitet - epileptiska anfall - samt s.k.
epileptiform aktivitet mellan anfallen).
nsdagen den
ma
har li er skri its t från rottning Sil ias
barn- o h ngdomss kh s.
den sammanfattande o rnalte ten ö er
s kh s istelsen framgår sammanfattat

att han har haft blödningar nder hårda h ärnhinnan samt hygrom
blödningar a olika ålder

att han haft blödningar i ögonbottnarna att han e har haft några
skador på skelettet (helkroppsröntgen
resp.
)

att ingen koag lationsr bbning förelegat
en mest sannolika orsaken till hans skador har bedömts ara skak åld.
li er har fått komma till s kh set i almstad för fortsatt ård. an har
23
id tskri ningstillfället konstaterat att pro er bedömts normala men att
man e erhållit s ar på samtliga pro er tagna i tredningssyfte.
I patient o rnalen från änss kh set i almstad respekti e från
Kungsbacka sjukhus finns
- - - - respekti e
- - ante knat att analyss ar på blodpro er för
tredning a blodets le ringsförmåga (s.k. koag lations tredning) inkommit
från almö (
S) sänkta faktor
- ärde är sannolikt åldersadek at o h
inte ttry k för hemofili
lätt sänkt faktor I men kan ara normalt i
denna åldersgr pp . et finns inga hållp nkter för on illbrands
sjukdom, hemofili A eller annan rubbning inom plasmakoagulationen."
Proverna har uppgivits utfalla "negativt" (varit normala).
4.
- - samt
- - har röntgenbilder a h
det h ärnan samt
skelettet tförda nder årdtiden
- - - - eftergranskats
tillsammansmed ö erläkaren ärs-Martin ikl nd spe ialistläkare i
barnradiologi och neuroradiologi, SU/DSBUS
Sammanfattningsvis har konstaterats:
4.1. ndersökning a h
det med magnetkamera (
eller
)
magnetresonanstomografi) samt datortomografiska ndersökningar a
huvudet:

blödningar nder hårda h ärnhinnan ö er högra storh ärnshal an

mindre blödningar ö er änstra storh ärnshal ans bakre delar o h på
lillh ärnstältet
- så kallade hygrom med tseende som h ärn-ryggmärgs ätske(li or- tillblandade blödningsrester nder hårda h ärnhinnan kring
pannloberna

inga m kdelss llnader (a ser m k ä nad på h
tanför skallens ben)
det belägen

inga te ken på ö riga skador s kliga förändringar eller
missbildningar.
4.2. öntgen ndersökning a skelettet har på isat normal mineralisering
o h t e kling. et har e på isats te ken på ämnesomsättningss kdom
benskörhet eller annan s kdom taga skador har på isats på skelettet
(skallen halskotpelaren bröstryggraden ländryggraden bä kenet
nyckelbenen, revbenen, armarnas och benens skelett).
24
5. RESULTAT AV MEDICINSK PROVTAGNING:
5.1. lodpro er inom det s.k. blodstat s med kontroll a röda blodkroppar
(blod- ärde) ita blodkroppar samt blodplättar har kontrollerats så äl id
länss kh set i almstad som id S
S S. tö er ett lågt ärde på
blodkroppar i samband med intensiwårdens inledning på S
S S har
hans blod ärde arit normalt. Ingen brist har på isats a seende ita
blodkroppar respekti e blodplättar
e tförda koag lations tredningarna ( tredning a blodets
le ringsförmåga) har i patient o rnalerna angi its ara normala. id den
första stora pro tagningen a blodets le ringsförmåga
- - har do k
i patient o rnalen ppgetts att den så kallade faktor I bef nnits föreligga i
mindre mängd .
nligt telefonsamtal o h disk ssion med spe ialistläkare
idKoag lations entr m S Sahlgrenska är referensinter allet
(normal ärden) för faktor
id hans ålder (fyra e kor o h en dag) från
0,21 klE/L till
kffi . li ers ärde id denna pro tagning ar
k
ilket alltså arit ett åldersordinärt normalfynd o h e te ken på brist
inom koag lationssystemet (så som t.e . ttry k för blödars ka). id
förnyad pro tagning
-05-18 har samtliga ppmätta ärden arit
normala. et har enligt bedömning från koag lationsläkaren inte id något
pro tagningstillfälle f nnits hållp nkter för s kdom inom
koagulationssystemet.
5.2. id S
S S har tförts pro tagning a seende analyser a olika
s kdomar inom ämnesomsättningen s.k. metabola s kdomar.
ndersökningen i dessa a seenden har skett genom analyser a blod o h
rin. essa ndersökningar har ä en inkl derat analys för s kdom kallad
glutarsyreuri typ I (GA 1).
es ltaten a ndersökningarna har dels enligt tlämnade pro s ar dels
enligt telefonkontakt med spe ialistläkare id laboratoriet id Klinisk kemi
S Sahlgrenska e på isat någon s kdom.
5.3. tö er o anstående har pro tagningar o h den samlade kliniska bilden
isat - inga te ken på den så kallade en kes isease - inga te ken på den
så kallade hlers-Danlos syndrom typ IV
25
KÄLL- OCH
LITTERATURFÖRTECKNING
LITTERATUR
Findley, Keith et al.: Shaken baby syndrome, abusive head trauma, and
actual innocence: getting it right. I: Houston Journal of Health Law and
Policy, Vol. 12, Nr.2, 2012, s. 209-312.
thkel h
.
Infantile S bd ral aematoma and its elationship to
hiplash In ries”. I: British Medical Journal (BMJ), Vol. 2, 1971, s. 430431.
Maguire, S et al.: Which clinical features distinguish inflicted from noninflicted brain injury? A systematic review. I: Arch dis child, Vol. 94, Nr.
11, 2009, s.860-867.
ELEKTRONISKA KÄLLOR
Engelstrand Andersson, Madelene: Magasinet Filter: Utan min dotter.
Hämtad den 8 januari 2015 från:
http://magasinetfilter.se/magasin/2014/36/utan-min-dotter.
Högsta Domstolen mål B 3438/12, beslut 2014-10-16, hämtad den 29
december 2014 från: Infotorg Juridik.
Novo Nordiskt, Medfödd hemofili A (faktor VIII-brist) och B (faktor IXbrist), hämtad den 29 december 2014 från:
http://www.novonordisk.se/documents/article_page/document/hemo_Medfo
dd.asp.
UCLA Neurosurgery, Acute Subdural Hematomas, hämtad den 24
december 2014 från: http://neurosurgery.ucla.edu/body.cfm?id=102.
26
RÄTTSFALLSFÖRTECKNING
Högsta domstolen
mål B 3438/12, beslut 2014-10-16.
Svea hovrätt
mål B1093-08, beslut 2009-03-23.
mål B 18-09, beslut 2009-03-05.
Hovrätten för Västra Sverige
mål B 4560-11, beslut 2012-06-25.
mål B 1402-05, beslut 2005-11-03.
Varbergs tingsrätt
mål B 1298-10, beslut 2011-10-12.
27