delrapport AV NÄRVAROTEAMETs arbete
DELRAPPORT AV NÄRVAROTEAMETS ARBETE Närvaroteamet är ett projekt i samarbete mellan två förvaltningar i Sundsvalls kommun, Socialtjänsten och Barn och utbildning. 2014-06-16 1 Innehållsförteckning 2 Sammanfattning ................................................................................................................. 2 3 Varför ett Närvaroteam? .................................................................................................... 3 4 3.1 Vikten av ett aktivt närvaroarbete .............................................................................. 3 3.2 Bakgrund ...................................................................................................................... 4 3.3 Närvaroteamet ............................................................................................................ 4 3.4 Syfte ............................................................................................................................. 5 3.5 Mål ............................................................................................................................... 5 3.6 Metod .......................................................................................................................... 5 3.7 Målgrupp ..................................................................................................................... 5 Resultat............................................................................................................................... 6 4.1 Riktlinjer ....................................................................................................................... 6 4.2 Elevernas berättelser ................................................................................................... 6 4.3 Hårda fakta .................................................................................................................. 6 4.4 Mjuka fakta .................................................................................................................. 7 4.5 Insatser från Närvaroteamet ....................................................................................... 7 4.5.1 Stöd till skolan – den vanligaste insatsen............................................................. 7 4.5.2 Koordinera insatser .............................................................................................. 8 4.5.3 Samtalsstöd .......................................................................................................... 8 4.5.4 Morgonrutiner ...................................................................................................... 8 4.6 5 Orsaker till skolfrånvaro .............................................................................................. 8 Närvaroteamet diskuterar................................................................................................ 10 5.1 Framgångsfaktorer för närvaro ................................................................................. 10 5.2 Bemötande och förhållningssätt ............................................................................... 11 5.3 Ansvaret på eleven .................................................................................................... 12 5.4 Iakttagna hinder för återgång i skola ........................................................................ 12 5.5 Samverkan ................................................................................................................. 12 5.6 Erfarenheter och mönster vi sett .............................................................................. 13 6 Förslag till förbättringsområden ...................................................................................... 15 7 Litteraturförteckning ........................................................................................................ 17 1 2 Sammanfattning Närvaroteamet har under två år arbetat med 60 elever varav 37 procent (21 st.) hade mer än 90 procent frånvaro(Bilaga 1, Närvaroteamet, Netigate) då vi började vårt arbete. Det vi kan se är att det handlar om bemötande och relationer vilket också bekräftas av aktuell forskning om måluppfyllelse för elever i grundskolan. Skolan har svårigheter med att vara tillgänglig och attraktiv för elever som tappat motivationen för skolarbete eller av andra omständigheter inte har fokus på skolan. Skolan ska arbeta aktivt för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro för att vi i Sundsvall ska kunna nå målet bästa skola 2021. Till hjälp finns elevhälsoplanen och riktlinjer vid frånvaro, dessa dokument ska implementeras och kontinuerligt följas upp så att arbetet med att öka närvaron säkerställs. Riktlinjerna kan hjälpa skolorna att på ett systematiskt sätt tillvarata sina lärdomar gällande frånvarande elever. Idag går personalens tid ofta till att agera i akuta situationer vilket gör att det inte finns tid och kraft kvar att arbeta främjande och förbyggande. Vi vet att den enskilt viktigaste friskfaktorn är måluppfyllelse i grundskolan. Närvaroteamets vanligaste insats kring eleverna (79 %, 44 st) är stöd till skolan, vilket konkret innebär att stötta skolan att hålla strukturer och följa upp gjorda handlingsplaner. Vem gör vad, när och hur. Nyckelord som bemötande, tydlighet, förutsägbarhet, kontinuitet och uppföljning är det som Närvaroteamet förmedlar till skolorna i arbetet med elever och föräldrar. Närvaroteamet ser vikten av att utforska elevens orsaker till frånvaro och att främja och återskapa kontakten mellan skolan och familjen. Det är viktigt att alla nämnder i Sundsvalls kommun aktivt bidrar till att främja skolnärvaro. När alla nämnder har en övergripande vision kan förvaltningarna utveckla en skolnärvarorutin som också ger exempelvis Socialtjänsten ett gemensamt ansvar att tillsammans med Barn och utbildning arbeta med skolnärvaro. 2 3 Varför ett Närvaroteam? 3.1 Vikten av ett aktivt närvaroarbete Skolfrånvaro är en riskfaktor och en varningssignal som skolorna måste ta på största allvar(Schilliaci, 2011). Frånvaro uppstår nästan aldrig isolerat från andra riskfaktorer. Skolan måste vara en del i återgång till skola och genom ett väl fungerande elevhälsoarbete är detta möjligt. För att förebygga och hantera elevers frånvaro behöver Barn och utbildning utveckla strategier och metoder. Skolan bör arbeta främjande och förebyggande när det gäller skolnärvaro(SKL, 2013). När elever känner sig trygga, trivs i skolan, känner motivation och lust är de nästan alltid i skolan. De behöver också få stöd och utmaningar i sitt lärande. En bra fysisk miljö och hur undervisningen organiseras samt schemaläggningen är också betydelsefulla faktorer när det gäller elevernas skolnärvaro. Arbetet med att öka närvaron måste finnas på organisationsnivå och ska inte byggas på enskilda personer. Rektor är nyckelpersonen i närvaroarbetet, för att se till att pedagogerna och elevhälsopersonalen får goda förutsättningar att arbeta utifrån de riktlinjer som är fastställda och att alla ”gör lika”, det vill säga rutiner. Enligt boken Vänd frånvaro till närvaro som Sveriges kommuner och landsting (SKL) gett ut så talar de om två viktiga frågor inför arbetet. De frågorna är: • Tycker alla berörda på skolan att arbetet för ökad skolnärvaro är viktigt? • Har elever, föräldrar och personal kunskap om kommunens skolnärvarorutin? Om svaret på dessa frågor inte är JA så är det där arbetet måste börja. Detta arbete kan se ut på olika vis beroende på hur organisationen ser ut. Det går inte att förvänta sig ett bra arbete om inte förutsättningarna finns. Att klara skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot psykosociala problem. Den främsta anledningen att arbeta med att öka skolnärvaron är för att eleverna ska klara skolans kunskapskrav. Åtgärderna måste syfta till att eleverna så fort som möjligt ska vara närvarande i skolan och få det stöd de behöver för att kunna nå målen. Detta fokus bör finnas både i skolan och hos de samhällsaktörer som skolan samverkar med (Vinnerljung, 2010) . Skolfrånvaro kan i sig utvecklas till psykisk ohälsa (depression, social fobi, ångest, panik, aggression m.m.) och till social problematik. Inte att förglömma är långsiktiga svårigheter med att komma in och hålla sig kvar på arbetsmarknaden, på grund av en kombination av bristfällig grundutbildning och ett invant beteende att undvika obehag och hålla sig undan kravsituationer. Risk finns också för utvecklandet av en alternativ livskarriär kantad av droger, kriminalitet och annat normbrytande beteende. Svensk forskning gjord på skolkare visar på just detta (Schillaci, 2011). 3 3.2 Bakgrund Närvaroteamet startade hösten 2012 som en verksamhet i samverkan mellan Barn- och utbildning(BoU)och Socialtjänsten(Soc), utifrån att organisationen sett behovet av samarbete mellan förvaltningarna, något som framkom i utredningsuppdraget VoO 09/Utb 3. Kommunfullmäktige gav utifrån detta BoU och Soc uppdraget att ansvara för mål- och resursplanens punkt (MRP-uppdraget) ”Samordnad organisation och resurser inom elevhälsovård och förebyggande arbete för barn och unga”. En del i detta är att arbeta med elever som har hög frånvaro. Skolfrånvaro är en av de största riskfaktorerna till ett senare utanförskap; förutom de stora personliga kostnaderna för en människa som inte nått framgång i skolan, är de samhälleliga kostnaderna för utanförskap mycket stora. KOSTNAD FÖR EN INSATS EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ (Ur ”Är du lönsam lille vän”, Nilsson, 2011) Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10-15 miljoner kronor per år (Nilsson, 2011). Skandia beräknar i sin beräkningsmodell inom projektet ”Idéer för livet” att kostnaden för utanförskapet är 2 252 250 000 kr per årskull i Sundsvall (Skandia, 2014). Den tratt som ofta leder mot marginalisering och utanförskap har för många en sak gemensamt – man har misslyckats i skolan. Erfarenhet och forskning visar att för väldigt många utgör ett skolmisslyckande början på en livslång resa in i utanförskap. Citat ur ”Helhetssyn och långsiktighet” av Ingvar Nilsson, nationalekonom 3.3 Närvaroteamet Närvaroteamet arbetar på uppdrag av rektor, med elever som har hög frånvaro och som har svårt att nå kunskapskraven. Familjen måste ge sitt medgivande till insatsen. Närvaroteamet består av fem tjänster, en pedagog och fyra socionomer eller beteendevetare. Projekttiden är 2,5 år under tiden 14 augusti 2012 – 31 december 2014. 4 3.4 Syfte Syftet med uppdraget är att: • • aktivt söka upp elever med mycket hög frånvaro samt deras föräldrar, och erbjuda stöd så att skolnärvaron kan ökas. genom stöd och motivation arbeta för att dessa elever ska återgå till skolan. 3.5 Mål Målet är att öka elevens närvaro i skolan och att utveckla samverkan och arbetssätt kring skolfrånvaro både inom Barn och utbildning och med andra förvaltningar och myndigheter. 3.6 Metod Närvaroteamet ska arbeta uppsökande för att nå de elever som har hög eller mycket hög frånvaro. De ska också finna och dokumentera fungerande arbetssätt att jobba med elever med frånvaroproblematik(Bilaga 3, Närvaroteamet). Närvaroteamet ska inte ersätta eller ta över hemskolan utan vara ett komplement. Arbetet i enskilda elevärenden ska därför göras i dialog med hemskolan. 3.7 Målgrupp Upptagningsområdet är alla grundskolor i Sundsvalls kommun, både kommunala och fristående skolor, med fokus på årskurs 6-9(Bilaga 1, Närvaroteamet, Netigate). 5 4 Resultat 4.1 Riktlinjer Närvaroteamet har på uppdrag omarbetat de riktlinjer som de kommunala grundskolorna ska använda sig av. Riktlinjerna för skolenhetens arbete med att kartlägga orsaker till elevers frånvaro i grundskolan(Se bilaga 2) innebär att skolorna redan i tidigt skede uppmärksammar frånvaro, anmäld som oanmäld. Riktlinjerna är uppbyggda i fyra steg, där man i tidigt skede uppmärksammar frånvaro och vikten av närvaro i grundskolan. De fyra stegen är utformade som en trappstege vilket innebär att man inte gör om samma insats (steg) gång på gång utan går vidare till nästa steg. Riktlinjerna implementeras i skolornas elevhälsoteam, hos pedagoger och övrig personal våren 2014. Hösten 2014 förväntas riktlinjerna vara kända för föräldrar och elever och användas fullt ut. Riktlinjerna bygger på Vänersborgsmodellen som finns redogjord i Vänd frånvaro till närvaro (SKL, 2013). 4.2 Elevernas berättelser Eleverna berättar ofta att skolgången fungerar relativt bra fram till de senare åren i grundskolan. Här kommer ett antal citat från elever vi mött: ”Rasism, samt att alla på skolan är dumma i huvudet.” ”Blivit illa bemött, känner mig missförstådd. Jobbigt med mycket folk, svårt att sova.” "Tråkigt och svårt i vissa ämnen." "Trött, missar bussen." ”Känner ingen mening med skolan.” ”Förstår inte varför jag ska gå i skolan när jag inte kommer att få några betyg." ”Ville ta ett sabbatsår." "Problem med att komma i tid till mattelektioner som är på morgonen." ”Känner mig pressad, svårt att hänga med." 4.3 Hårda fakta Fram till och med den 30 april 2014 har vi arbetat med 60 elever, där 25 procent (15 st.) kommer från skolområdet Höglunda - Montessori och 17 procent (10 st.) från friskolorna. När eleverna aktualiserades hos Närvaroteamet hade 37 procent (21 st.) av eleverna mer än 90 procent frånvaro och 83 procent (47 st.) av eleverna mer än 50 procent frånvaro de senaste fyra veckorna. Vid avslutandet av insatsen hade frånvaron minskat för 33 procent (17 st.) av eleverna till under 50 procent. Statistiken visar också att frånvaron minskat för de allra flesta men inte helt försvunnit. 6 Den största andelen av eleverna (42 %, 25 st.) var från åk 9. Insatserna fokuserade inte bara på att öka närvaron utan också på motiverande arbete och förberedande till gymnasiets introduktionsprogram (IM). Under läsåret 2012/13 så var 11 st. elever från åk 9 aktualiserade hos Närvaroteamet där vi arbetade motiverande mot IM, vårterminen 2014 har 9 av dessa elever en aktiv studieplan på introduktionsprogrammet (IM). De två övriga går på nationellt program vid annan gymnasieskola. Hela 73 procent (43 st.) av de elever som Närvaroteamet kommer i kontakt med lever med en ensamstående förälder. De allra flesta eleverna (87 %, 52 st.) och föräldrarna (78 %, 46 st.) är födda inom Norden. Mer än hälften (58%, 36 st.) har ingen diagnos. Övriga elever har en eller flera diagnoser, eller är under utredning inom Barn och ungdomspsykiatrin. Fördelningen mellan könen är jämn, 52 procent (31 st.) av eleverna är pojkar, 48 procent (29 st.) är flickor (Se bilaga 1, Närvaroteamet, Netigate). 4.4 Mjuka fakta Många av de elever som Närvaroteamet arbetat med har livssituationer som försvårar återgång till grundskolan. Familjesituationen har ibland inte fungerat utan det har behövts insatser via socialtjänsten, såsom placering i familjehem. Det innebär att arbetet med att höja skolnärvaron försvåras för stunden och det behövs ett helhetsgrepp på situationen, något som på sikt ger eleven en bra livssituation och skolnärvaro. Ohälsa är en orsak som gör att insatserna fokuseras på annat än skolnärvaron i det inledande skedet av ett ärende. Beroende på typ av ohälsa så kan ibland närvaron i skolan höjas. Andra positiva förändringar som skett i elevernas liv till följd av att de är knutna till Närvaroteamet kan bland annat vara att de har beviljats en kontaktperson, bytt skola eller fått en förändrad boendesituation(Se bilaga 1, Närvaroteamet, Netigate). 4.5 Insatser från Närvaroteamet De flesta skolor och familjer som haft kontakt med Närvaroteamet har haft flera olika former av stöd och insatser från Närvaroteamet(Se bilaga 1, Närvaroteamet, Netigate). 4.5.1 Stöd till skolan – den vanligaste insatsen Den vanligaste insatsen kring en elev (79 %, 44 st) är stöd till skolan, vilket konkret innebär: • • • Stötta skolan att hålla strukturer, det vill säga följa upp gjorda handlingsplaner. Vem gör vad, när och hur. Nyckelord som tydlighet, förutsägbarhet, kontinuitet och uppföljning är det som Närvaroteamet förmedlar till skolorna i arbetet med elever och föräldrar. Att göra individuella handlingsplaner tillsammans med skolan utifrån elevens behov och kunskaper är viktigt. Utforska orsakerna till elevens frånvaro. Främja och vid behov återskapa kontakten mellan skolan och familjen. 7 • • • • • • • • Vägleda kring hur man kan anpassa studieplanen, till exempel genom att sända uppgifter via nätet till eleven för att främja återgången till skolan. Ge stöd att finna nya eller andra sätt att pröva för att få tillbaka eleven i undervisningen eller öka sin närvaro. Vägleda kring bemötande och förhållningssätt. Uppmana till mer stöd i skolan om det brister i hemmet. Visa på de övriga stödfunktionerna inom skolan och Centrum för kunskapsbildning (CFK) som finns. Uppmana att ta del av elevens berättelse för att finna lösningar. Hjälpa till att finna andra stödinsatser, det vill säga inom Socialtjänsten (Soc) och Barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Ge stöd i att förändring tar tid, och i att inte gå för fort fram utan vänta in eleven och föräldrarna. 4.5.2 Koordinera insatser För 64 procent av eleverna (36 st) koordinerar Närvaroteamet olika insatser genom att ta tillvara skolans egna resurser och samverka med andra aktörer, till exempel Bup och Soc. Närvaroteamet har en upprätthållande funktion, och fungerar som ett nav mellan de olika stödfunktionerna. Det innebär att se helheten, att övervaka att uppgjorda handlingsplaner följs och att det görs regelbundna uppföljningar. 4.5.3 Samtalsstöd Samtalsstöd till eleven och föräldrarna har varit den vanligaste insatsen i familjen, följt av samtalsstöd till föräldrar. Att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap och att skapa hopp för eleven gällande skolgången och sina förmågor. Med 46 procent (26 st) av eleverna har Närvaroteamet haft enskilt samtalsstöd. 4.5.4 Morgonrutiner Varierande stöd för att komma till skolan kan innebära att ringa eller sms:a eleven eller en förälder för att väcka eleven. Ett annat stöd är att hämta eleven eller åka med i skolskjutsen eller skolbussen, eller att möta upp eleven på skolan. Det har vi gjort i 43 procent (24 st.) av våra ärenden. 4.6 Orsaker till skolfrånvaro Skolan har svårigheter med att vara tillgänglig och attraktiv för elever som tappat motivationen för skolarbetet eller av andra omständigheter inte har fokus på skolan. Kritiska punkter som riskerar att skapa frånvaro är övergången mellan de olika stadierna. Den anmälda frånvaron i de lägre åldrarna blir ofta oanmäld frånvaro i de högre stadierna. När en elev inte klarar av kraven kan detta leda till ströfrånvaro som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Ströfrånvaron kan skapa svårigheter att känna ett sammanhang (KASAM) som kan leda till ännu mer frånvaro (Antonovsky, 2005). 8 Orsakerna till frånvaro är många; elever, föräldrar och skola beskriver ofta olika orsaker i samma frånvaroärende. Det visar tydligt på brister i kommunikationen mellan de olika aktörerna, det vill säga hem-skola. Skolan väljer ofta att prata om eleven istället för med eleven och föräldrarna(Se bilaga 1, Närvaroteamet, Netigate). Exempel på kommentarer: • ”Skolan har inte anpassat undervisningen tillräckligt” Förälder • ”Bristande föräldraskap, får inte iväg pojken till skolan” Skolpersonal 9 5 Närvaroteamet diskuterar Vi väljer att peka på det som vi sett som fungerar mindre bra utifrån att uppmärksamma utvecklingsområden för att Sundsvall ska nå bästa skola 2021. Vi vill dock understryka att vi möter kompetent personal inom skolan som gör ett gott arbete med våra elever. Det vi vill belysa är att ett bra skolarbete med eleverna inte kan vara beroende av insatser från enskild skolpersonal utan måste vara inbyggt i en fungerande organisation. John Hattie (Hattie, 2013) har pekat på de i genomsnitt viktigaste faktorerna för elevers studieresultat och det är: elevens förväntningar lärarens trovärdighet i elevernas ögon formativ bedömning (betyg) relationen lärare – elev användningen av begreppskartor. Det bekräftar väldigt väl vad vi sett i vårt arbete i Närvaroteamet, då tre av faktorerna är klart kopplade till relationen lärare–elev. 5.1 Framgångsfaktorer för närvaro För att bli framgångsrik behöver skolan utmana sig själv och sin organisation. Genom att göra en genomlysning av sina egna brister och sina tillgångar får skolorganisationen fokus på vad de kan förändra. Det innebär att de kan anpassa och förändra sin verksamhet utifrån elevernas behov. Detta ökar möjligheten för att skolan blir tillgänglig för alla elever. Tiden är en framgångsfaktor, att inte ha för bråttom, det kan ta tid att nå förändring. Vi anser att elevhälsoteamet (EHT) bör ha närvaro som egen punkt på agendan. Vanligt är att fokus ligger på frånvaron och att eleven problematiseras. Skolan måste arbeta aktivt för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro för att nå bästa skola 2021. Till hjälp finns elevhälsoplanen och riktlinjer vid frånvaro, dessa dokument måste vara levande och väl implementerade hos all personal. Det ger stödstrukturer som leder till en tydligare arbetsorganisation och ett främjande och förebyggande arbete. Kommunikation och tydlighet mellan ledningen, rektorn och personalen är viktigt. Det är även viktigt att överlämningar mellan skolor är noggranna när det gäller elevens förmågor och kunskaper. Vår erfarenhet är att idag går personalens tid ofta till att agera i akuta situationer. Vilket gör att det inte finns tid och kraft kvar att arbeta främjande och förbyggande, utan elevens frånvaro skapar istället lugn och arbetsro för personalen. Samverkan mellan skolan och de olika stödfunktionerna som finns inom elevhälsan är mycket viktig. Att se helheten skola-elevhälsa som komplement till varandra i arbetet med 10 att göra skolan attraktiv och tillgänglig för alla elever. Vi upplever att pedagogerna lämnas ensamma i sitt arbete med de enskilda eleverna. Riktlinjerna uppmanar till samverkan och gör att pedagogen får en tydlig stödstruktur i sitt arbete. För att nå framgång behöver skolan ta vara på sina lärdomar och de mönster som de ser i sitt arbete med att främja skolnärvaro. Idag blir varje elevärende nytt och skolan använder sig inte av sina lärdomar eller sin egen kompetens inom skolan. 5.2 Bemötande och förhållningssätt Relationen är viktig och att möta eleven på elevens villkor trots att eleven inte har den plan eller det tänk som vi önskar. Vi ser att skolorna själva eller tillsammans med föräldrar gör många fina planeringar. Dessa görs utan att eleven är delaktig eller lyssnad till, vilket resulterar i att planerna inte fungerar. Att tillsammans med eleven utforska vilka önskemål och tankar hen har kring sin skolgång ser vi är framgångsrikt. Att utgå från de önskemål och tankar eleven har innebär inte att eleven vinner eller får rätt. Vi skapar inte framgång genom att köra tåget utan eleven, bättre att eleven är lokförare och att vi åker med även om destinationen inte är den som vuxenvärlden har tänkt. I arbetet med återgång till skolan kommer Närvaroteamet vidare i arbetet när vi tar del av elevernas och föräldrarnas berättelser, upplevelser och önskemål. Ofta behöver relationen mellan eleven,skolan och föräldern byggas upp igen och förtroende skapas. Många föräldrar har negativa erfarenheter från sina kontakter med skolan. Det viktiga är inte att leta syndabockar utan att se helheten, för att därigenom kunna komma ifrån de låsningar som lätt skapas när man har olika upplevelser av situationen. Det är viktigt att i sin profession ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Lyssna aktivt, ställa öppna frågor, visa engagemang och fokusera på möjliga mål utifrån elevens situation. Vi har sett att skolorna brister i att kommunicera med eleven kring vad eleven upplever är bekymret och vad som kan vara lösningar. Det är viktigt att skolans personal har ett icke värderande förhållningssätt och acceptans när det gäller människors olika sätt att välja att leva sina liv, att människor fungerar olika. Det är ofta många inblandade kring eleven och ibland vet inte alla om varandra. Många gör ett bra arbete men på varsitt håll vilket inte blir lika framgångsrikt som om man arbetar utifrån en gemensam plan. Vårt arbete har utvecklats från att fokusera på relationen till eleven, till att vara en brygga mellan skola och elev. Den relation vi har nu är inte sämre, men blir mer tydligt riktad mot skolan och den problematik som finns där. Valet av elevansvarig pedagog är viktigt. Pedagogenen behöver vara beredd att satsa den tid som behövs – behöver ha planerad tid med eleven för att bygga relationen och ha kontakt med eleven flera gånger per vecka, ibland flera gånger per dag. Att besöka eleven i hemmet och prata med elev och förälder är ovant och ovanligt, trots att det kan betyda oerhört mycket för familjen och eleven att man pratar med dem i en för dem trygg miljö. Det för att 11 skapa allians med föräldrarna, undersöka deras upplevelse och erfarenheter av situationen. Därför måste organisationen kring elevansvarig pedagog ses över: Behöver alla ha lika många elever? Delat elevansvar? Mer eller mindre undervisningstid? Vilka är elevgruppens behov? 5.3 Ansvaret på eleven Skolorna lägger ofta ansvaret på eleven gällande ökad närvaro i skolan och att nå måluppfyllelsen. Om eleven hade haft den förmågan så hade eleven förmodligen inte varit frånvarande från skolan och haft svårigheter med att nå måluppfyllelsen. Eleven blir ofta den som får bära ansvaret kring skolarbetet och även skulden i misslyckanden. De ombeds att själva söka kunskap hos pedagoger och via skolportalen Schoolsoft om vad som ska göras när och hur i de olika ämnena. 5.4 Iakttagna hinder för återgång i skola • • • • • • • • • • • • • Bristande kommunikation mellan skola-elev, skola-föräldrar är ett sådant hinder för att öka närvaron i skolan. Organisationen är inriktad på att nå kunskapsmålen och elever som inte uppnår dessa fångas inte upp utan blir ett problem som skolan har svårt att hantera. Det innebär att man misslyckas med att göra skolan tillgänglig för alla elever. Skolan väljer att fokusera på det man inte har makt att förändra, exempelvis den sociala situationen. Skolan har tänket att ”bara eleven kommer hit”. Det innebär i praktiken att man inte ser att den egna organisationen kan vara orsaken till frånvaron. Brister i elevernas arbetsmiljö. Eleverna är överåriga och vill till gymnasiet, skolan måste få bort tänket att elever ska gå om en årskurs. Skolans hänvisar till skolans ekonomi, har inte resurser. Det saknas en levande likabehandlingsplan som är väl organiserad på skolan. Sjukdomstillstånd hos eleven, exempelvis ångest eller depression. Eleven har en diagnos. Mobbning eller kränkning av eleven förekommer. Skolan har en bristande relation till eleven. Eleven är extremt bunden till en förälder i hemmet. 5.5 Samverkan Socialtjänsten måste prioritera skolnärvaro hos elever, att arbeta främjande och förebyggande är en social investering eftersom skolfrånvaro innebär höga kostnader för individ och samhälle (SKL, 2013). Vi anser att det är viktigt att alla nämnder intresserar sig för skolfrånvaro. Har politiken en övergripande vision kan förvaltningarna utveckla en skolnärvarorutin som också ger exempelvis Socialtjänsten ett gemensamt ansvar att med Barn och utbildning arbeta med skolnärvaro. 12 ”Det är ju bara skolfrånvaro”. Socialsekreterare Vår uppfattning är att vi och skolor alltför ofta möts av denna kommentar från Socialtjänsten i samband med orosanmälningar. Samverkan mellan skola, elev, förälder, Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och Socialtjänsten (Soc) är framgångsrik om man arbetar systematiskt och strukturerat. Det är viktigt att utse en koordinator om många parter är inblandade. Att man gör upp en plan för vem som gör vad och när. I planen ska regelbundna träffar, och ibland rena professionsmöten ingå. Vi ser att det är framgångsrikt med en mycket detaljerad struktur och planering vid en elevs återgång till skolan, en tydlig och avgränsad plan, steg för steg. När det saknas support hemifrån som gör att eleven inte får det stöd som den behöver, så måste de övriga aktörerna som skolan och Socialtjänsten anstränga sig mer. Brist på föräldrastöd får aldrig påverka elevers möjlighet att få sina behov tillgodosedda när det gäller att nå kunskapsmålen i skolan. 5.6 Erfarenheter och mönster vi sett Skolan vill ha en snabb förändring och behöver förstå att förändring tar tid, det behövs tålamod och förmåga att se små detaljer som framsteg. Skolan ska ta ansvar för undervisningen och inte vänta in en annan aktörs insats, till exempel en utredning vid BUP. Vi möts ibland av att skolor avvaktar med anpassningen av undervisningen innan en utredning har gjorts. Vi ser att de elever vi möter behöver förutsägbarhet, kontinuitet och tydlighet. Dessa tre ledord förenklar återgången till skolan och hjälper eleven att nå en högre måluppfyllelse. Vi ser att skolan ofta har svårigheter med att upprätthålla dessa ledord. Alla elever vi träffar VILL gå i skolan, men en rad faktorer har gjort att eleven inte har skolnärvaro. Hur skolan har hanterat den enskilda elevens situation finns alltid med som en viktig faktor. Exempel på det kan vara att: skolan och kamrater slutar fråga efter eleven vid längre tids frånvaro, en elev får ett anpassat schema men ingen pedagog följer upp och utvärderar det med eleven, ingen nivåanpassning av studiematerialet, elever är inte benämnda som frånvarande i skolfotokatalogen = de finns inte! För att nå framgång i närvaroarbetet är rektor nyckelperson. Saknas rektors medverkan tar det längre tid att nå framgång i arbetet. Vi upplever att det ofta saknas ett långsiktigt syfte med insatserna. Varför görs insatsen och vad ska den leda till? Finns det en kartläggning som grund för besluten? Är alla pedagoger informerade om planeringen? Har man frågat eleven själv om orsakerna till skolfrånvaron? Att våga prova något som redan testats, det kan vara ett helt annat läge idag än för ett halvår sedan. 13 Under den tid vi arbetat har vi sett att skolan börjat ändra sitt förhållningssätt gällande frånvarande elever. Bland annat följer de upp kontinuerligt, tar det lite lugnare och forcerar inte fram en återgång till skolan utan tar hänsyn till elevens situation. Vi ser att det görs väldigt få pedagogiska utredningar av de elever som är aktuella. En pedagogisk utredning ska alltid föregå ett åtgärdsprogram. Däremot har vi sett oändligt många åtgärdsprogram som fokuserat på vad eleven ska förändra och inte hur skolan ska anpassa lärmiljön. Majoriteten av de elever vi träffar lever med en förälder, som upplever sig ensam i sitt föräldraskap. Föräldern har ingen annan vuxen som delar arbetet med att dra lasset i uppfostrans svåra konst. Dessutom upplever de sig skuldbelagda av skolan eftersom de inte kan hjälpa sitt barn på bästa sätt. Vår erfarenhet är att de föräldrar vi möter uppskattar att ha stöd i kontakten med skolan. 14 6 Förslag till förbättringsområden Gemensamma rutiner för skolfrånvaro finns sedan 2012, Barn och utbildning (BoU)måste säkerställa att riktlinjerna implementeras och följs upp kontinuerligt. Skolorna måste på ett systematiskt sätt tillvarata sina lärdomar gällande frånvarande elever. Skolorna behöver tidigt i skolfrånvaron använda sina egna kompetenser i fråga om kurator, specialpedagog etcetera. BoU behöver utveckla alternativa undervisningsmetoder för att nå frånvarande elever och göra skolan attraktiv, exempelvis med hjälp av internet. Skolan behöver bli en bättre mottagare av elever för att göra arbetet med att öka närvaron framgångsrikt. Att vara en bra mottagare innebär att ha goda relationer med elever och föräldrar, något som är av största vikt för ett framgångsrikt arbete. ”För att skolan ska kunna åtgärda skolfrånvaron är skolpersonalens bemötande av elever med skolfrånvaro och de elever som återvänder till skolan efter en frånvaroperiod av stor betydelse” (SKL, 2013). Hur tänker BoU använda Närvaroteamets lärdomar kring frånvarande elever? Det finns ett behov av att mer effektivt och till högre grad samverka mellan de centrala resurser som finns inom Centrum för kunskapsbildning (CFK). Vi ser att användningen av skolportalen Schoolsoft inte fungerar fullt ut vad gäller korrekt inrapportering av frånvaro, vilket behöver förbättras för att få tillförlitlig statistik kring frånvaron i Sundsvalls skolor. Organisationen bör bli bättre på att uppmärksamma särskilt yngre syskon, för att tidigt sätta in rätt stöd i skolan. Eftersom vi ser att det finns ett samband mellan äldre och yngre syskons frånvaro. Samordnad individuell planering (SIP) är en lagstiftning sedan 2010 som innefattar Socialtjänst och landsting. Alla som har behov av insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) och som har behov av samordning ska erbjudas en samordnad individuell plan. Det står kommunen fritt att tillsammans med landstinget teckna ett samarbetsavtal som även inkluderar BoU som aktiv part. Det skulle kunna göras i det redan existerande avtalet MITBUS, som kan läsas i sin helhet på Västernorrlands läns landstings webbplats: http://www.lvn.se/PageFiles/26661/V%C3%A4sternorrland%20%C3%96verenskommelse%2 0MITTBUS%20undertecknad%20131025.pdf. 15 I det fortsatta arbetet är det viktigt att se över syfte och mål för Närvaroteamet, så att arbetet möter de behov som finns inom förvaltningarna. En ensidig inriktning är inte framgångsrik. Ett förslag är att Närvaroteamet regelbundet deltar i skolornas Elevhälsoteam (EHT) framför allt för äldre elever, det anser vi säkerställer att riktlinjerna för frånvarande elever blir ett arbetsredskap som används i det dagliga arbetet. Ett annat förslag är att Närvaroteamet samfinansieras av flera förvaltningar, då vi ser att samma elev är aktuell på olika vis exempelvis på Socialtjänst, Kultur och Fritid och Barn och Utbildning. En riktigt vild idé är att landstinget också är medfinansiär då de också arbetar med samma elever. I Närvaroteamet arbetar: Annelie Haglund Samordnare Karin Svanberg Johan Holm Gunilla Sand Helena Bertz 16 7 Litteraturförteckning Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur. Hattie, J. (2013). Synligt lärande för lärare. Nilsson, I. (2011). Är du lönsam lille vän? Schillaci, V. K. (2011). Skolfrånvaro- KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete. Lund: Studentlitteratur. SKL. (2013). Vänd frånvaro till närvaro. Sveriges kommuner och landsting. (2013). Vänd frånvaro till närvaro- Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Vinnerljung, B. (2010). Social rapport 2010. 17
© Copyright 2024