Att minska skolfrånvaro The basic things in life are simple: one person who cares and one thing to be good at, simply to be loved and to be needed. (Rutter) Litteratur • ”Vänd frånvaro till närvaro” – Sveriges kommuner och Landsting 2013 • ”Skolfrånvaro och vägen tillbaka” – Skolverkets rapport 2010 • ”Tillbaka till skolan” av Gladh och Sjödin 2013 • ”Skolfrånvaro” av Konstenius och Schillaci 2010 • ”Skolk ur elevernas och skolans perspektiv – en intervju- och dokumentstudie” - en avhandling av Anne-Sofie Strand 2013 Individuella orsaker till frånvaro • Känslor av ensamhet, av att inte passa in. • Dålig självkänsla/självförtroende. Känsla av att misslyckas. • Låg känsla av sammanhang (KASAM) • Psykiatriska, neuropsykiatriska, ångest-, depressions-, tvångs eller fobirelaterad problematik. Familjerelaterade orsaker till frånvaro • Konflikter inom familjen. • Föräldrars egen erfarenhet av skolan/utbildningsnivå. • Oro för förälders missbruk eller psykisk ohälsa. • En god relation till föräldern (lagom omhändertagande, lyssnande etc) bäddar för att inte bli hemmasittare. Skolrelaterade orsaker till frånvaro • Bemötandet från lärare och övrig skolpersonal är den enskilt viktigaste faktor. • Mobbning • Svårigheter att förstå läraren. • Negativa förväntningar på eleven • Struktur och rutiner för närvarokontroll och uppföljning. • Erfarenheter av mobbning och svåra kompiskonflikter i skolan. • Närvaro/frånvaro av resurspersonal. • Brister i skolans anpassning och särskilt stöd. Vad kan man göra? Enligt skolverket • Utreda orsakerna till frånvaro. • Ha ett gott samarbete med familjen. • Anpassa undervisningen i ett förebyggande syfte, skapa goda rutiner och omedelbara insatser. • Ha ett bra bemötande och engagemang från personalen i skolan. Förebyggande insatser • Att bli sedd, förstådd och delaktig. Först och främst av sin lärare men också av övrig personal. • God skolmiljö och skolatmosfär. • Tydligt ledarskap • Tydliga och begripliga instruktioner i klassrummet • Höga förväntningar • En fungerande registrering av skolfrånvaron. • Individanpassad undervisning, dvs utmaningar på lagom nivå. • Emotionellt stöd • Engagerad lärare och övrig skolpesonal. Tecken att vara uppmärksam på • • • • • • • • • • • Hög frånvaro, men även ströfrånvaro • på morgnar eller eftermiddagar. • Sjukskrivningar oftare och längre än • vad som är vanligt. Föräldrar som känner till frånvaron • och som hjälper till att sjukskriva. Sjukdom eller dödsfall i familjen. • Omvälvande livshändelser som till • exempel skilsmässa eller ett nytt • syskon. En historia med många skolbyten. • Mental ohälsa hos närstående. Obalans mellan elevens förmåga och • krav som ställs på eleven. • Svårighet med att hitta egna lösningar • på problem. Ovilja till gruppresor och studiebesök. • Svårigheter med förändringar och • övergångar. Negativ självbild. Negativ bild av andra. Inkonsekvens av föräldraskapet, exempelvis otydliga regler hemma. Dåliga relationer till en eller fler lärare. Svårt med kompisrelationer. Svårt att umgås i grupp. Fastnar vid vissa skoluppgifter och har svårt att ta sig vidare, ”fyrkantighet”. Stor upptagenhet av ett specifikt intresse, exempelvis dataspelande. Långsam läs- och skrivutveckling. Nedstämdhet och/eller tystlåtenhet. Ovanligt nära relation till en eller båda föräldrarna. Dålig personlig hygien. Frånvaron är som störst i ämnet Idrott Kartläggning/utredning • • • • Pedagogisk utredning Skolsocial utredning Psykosocial utredning Beteende- funktionskartläggning Olika metoder • All litteratur talar om vikten att ha en strukturerad och systematisk metod när man arbetar för att öka skolnärvaro. • Skolnärvaroteam • Nyckelmetoden – en metod som bygger på en tvärproffessionell samverkan: det pedagogiska och det psykosociala. • KBT – beteende- och funktionsanalys. Nyckelmetoden • Det psykosociala behöver det pedagogiska för att få till ett utrymme för samtal. • Det pedagogiska behöver det psykosociala för att hitta rätt tajmning och möjlighet att koncentrera sig. • Samtidiga insatser där eleven befinner sig. • Stor vikt att målen är elevens egna. • Samarbetet med föräldrarna är av stor vikt. • Ha fokus på det där motståndet är minst – det pedagogiska eller psykosociala – men börja även arbeta med det andra på något sätt. • Framhåll det starka och positiva. Att tänka på • För att kunna känna motivation måste man ha tillgång till sina känslor. Elever som suttit hemma länge eller haft det känslomässigt jobbigt och inte lyckats hantera det kan ha ”stängt av känslorna”. För att till exempel känna motivation måste man ha tillgång till sina känslor. Bland annat därför är det viktigt att eleven får hjälp att känna igen och kunna beskriva sina känslor. • Viktigt att vänta in eleven att göra saker i sin takt. Inte ha för bråttom • Sömn är viktigt. Kanske man får börja ”skolnärvaroprocessen” lite senare på dagen. Åtgärder som främjar närvaro • • • • • • • • • • • En allsidig utredning av de bakomliggande orsakerna till frånvaron innan beslut fattas om årgärder. Viktigt att eleven är delaktig planering och målformulering. En god samverkan med socialtjänst och BUP etc. Handledning till personal och föräldrar. Rörelsepauser, massagepauser, avspänningstekniker, till exempel andningsövningar eller yoga. Konflikthantering, kommunikation, problemlösningsstrategier. Begreppskort, ritprat, seriesamtal, sociala manuskript och sociala berättelser till hjälp att förstå språkliga begrepp, oskrivna regler och sociala situationer. Tillgång till skolnärvaroteam. Sms- eller telefonkontakt med föräldrar vid frånvaro och med eleven vid sen ankomst. Snabba hembesök för att hitta orsaken till frånvaron. Snabba insatser där skolarbetet hela tiden får chans att fortsätta och eleven är delaktig. Tillgång till samtalsstöd för eleven. Faktorer som främjar elevers närvaro • • • • • • • • • • • God arbetsmiljö och individuellt anpassa undervisning. Krav och förväntningar på elever. Positivt samarbete med föräldrarna. Ett fungerande och väl överskådligt system för bokföring av elevers frånvaro. En aktiv och engagerad elevhälsa med hög grad av psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Goda rutiner och genomtänkt dokumentation. Ett fungerande antimobbningsprogram väl förankrat i skolpersonalens värdegrund. Varje elev ska ha en lärare/mentor att vända sig till där en med personlig kontakt blir möjlig. Inför klassbildning bör man tänka till lite extra så att ingen elev redan i början hamnar i ett utanförskap, i en känsla av att inte passa in eller höra till. Lärare och övrig skolpersonal ska förmedla att ”jag ser dig” och ”du är en del av ett team”. Stödundervisning bör i möjligaste mån äga rum i det gemensamma klassrummet. KBT-metod • Skolfrånvaro (en definition) – beteenden som kommer av att eleven har ett problematiskt förhållande till att vara i skolan. Från uppvisande av oro på skolan till att helt stanna hemma. • En beteende/funktionsanalys, dvs belys de faktorer som vidmakthåller frånvarobeteendet. • Uppmärksamma även skolnärvarobeteenden – för att bland annat skapa hopp och tilltro till sin egen förmåga. • Arbeta med motivation – det är viktigt att få med både eleven och föräldrar ”på tåget”. • Kartläggningen ska utgå från nuet – det är bara i nuet och i framtiden som man kan åstadkomma förändring. • Varje ”skolfrånvaroärende” behöver en person från skolan som har relationskompetens och som ska fungera som ”spindeln i nätet”. Motivation • Det är viktigt att få med både eleven och vårdnadshavare ”på tåget”. Genom att: – Ta med eleven/vårdnadshavare i kartläggning och planering. – Tala med eleven om vad som motiverar. (inte varför eleven inte är motiverad) – Fokusera på det som fungerar (Salutogent förhållningssätt). Relationskompetens • Har förmågan att observera sitt eget beteende i en interaktion. • Är beredd att omvärdera sina egna övertygelser. • Bjuder på sig själv för att kunna bjuda in den andre. • Med värme, tydlighet, tålamod och enträgenhet förmedla hopp om att barnet och familjen kommer att komma ur en svår situation. Framgångsfaktorer • Bemötandet från personal på skolan – närvarande vuxna på skolan är en förutsättning för att man ska få närvarande elever. • Krav och förväntningar på elever. • Struktur och rutiner i elevens skolarbete. • Samarbete med eleven. • Samarbete med föräldrarna. • Nyckelpersoner med specialkompetens • Systematisk kartläggning och tydlig handlingsplan • Tidig upptäckt och tidiga insatser. • Var noga med uppföljning. • Samverkan med socialtjänst och BUP. KASAM • Viktigt att elevernas upplevelse av skolan är begriplig, hanterbar och meningsfull. • I många fall krävs en ”bärande relation” (i skolan) för att detta ska vara möjligt. Beteendeanalys • Genom en beteende/funktionsanalys blir de faktorer som vidmakthåller beteendet synliga och därmed föremål för åtgärder. • Skolfrånvarobeteenden hamnar ofta inom den beteendeklass som kallas undvikandebeteenden. Men beteenden som leder till uppmärksamhet och/eller känsla av makt och kontroll förekommer också. • Viktigt att även uppmärksamma skolnärvarobeteenden – inte minst för elevens känsla av hopp och tilltro till sin förmåga. Kartläggningsfrågor • I vilka situationer uppstår en elevs problematiska beteende? • Var uppträder det och när? • Hur ser eleven själv på sitt beteende eller på en situation som uppstått? • Har eleven något eget förslag till lösning? • Vilket stöd finns i elevens hem? • Vad gör vi och vem gör vad?