Spirometri. Helén Bertilsson, Sjuksköterska, Arbets
Spirometri 19 okt. 2015 Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå Spirometri är som en kedja av delmoment som alla behöver vara väl kontrollerade och tillförlitliga för att ett tolkbart resultat ska uppnås RIKTLINJER UTRUSTNING UTFÖRANDE UTVÄRDERING Spirometrar V UTRUSTNING Det finns internationella riktlinjer för vad en apparat ska klara av när det gäller kvaliten i själva mätningen. Alla apparater som säljs i Sverige uppfyller dessa krav Kalibrering följ tillverkarens rekommendationer –el lokala riktlinjer. Tummregel- kalibrera inför varje dag som spirometern ska användas Vem kan utföra spirometri? Grundläggande kompetens -lungans anatomi, fysiologi och patofysiologi -förbereda, informera och ha kunskap om vilka kriterier som måste vara uppfyllda för en tolkningsbar undersökning Testledare Testledarens formella utbildning spelar mindre roll. Genuint intresse och god kommunikationsförmåga Väl förtrogen med apparaturen Får tillgång och tid till bra introduktion och upplärning Indikationer för spirometri Diagnostisk spirometri utredning av symtom som andnöd, långdragen hosta, pip i bröstet mm Uppföljande spirometri Följa effekt av behandl. och sjukdomsförlopp Företagshälsovård arbetsmedicinska sammanhang ex: friskintyg, hälsokontroller Övrigt Preoperativa bedömningar Forskning UTFÖRANDE-inledande samtal Hur är det idag - är det ungefär som senaste veckorna? Mediciner Tobak Kön, ålder, längd och vikt Sitta eller stå Löst sittande kläder Kroppshållning Näsklämma eller inte? Munstycke Reproducerbarhet – viktigt inför ett rev.test Vanlig stabil stol Hur gör man i praktiken ”andas in så mycket luft du kan och fyll upp lungorna helt. Det behöver inte gå fort. När du känner att lungorna är helt fylld blåser du ut så snabbt du kan och pressa på genom hela andetaget tills du tömt lungorna helt.” 4 saker att kontroller under mätningen Titta på patienten under inandningen- blev det rätt? Starten:Tar patienten i ordentligt? Slutfasen av utandningen: Ansluter kurvan på ett snyggt sätt till baslinjen? Planar kurvan ut som den ska? Reproducerbarhet. 3 blås som ej skiljer mer än 5%. Mätvärden/parametrar FVC(L) Forcerad expiratorisk volym SVC (L) Långsam vitalkapacitet FEV1(L)Forcerad expiratorisk volym efter första sekunden. Kvoten mellan FEV1 och FVC andelen av första andetaget som kommer ut under första sekunden. Rensa i rapporten! Kvalitetskontroll Minst tre bra maximala utandningar Kurvan ska gå brant uppåt i början Kurvan ska ansluta snyggt till baslinjen När grafen planas ut kommer ingen mer luft ut. Tolkning Referensmaterial för vuxna Hedenström ERS (ECCP 1993) Berglund Referensmaterial för barn Solymar,Zapletal All Ages Tolkning av spirometri Sjukvård Diagnostik av ”sjuk” patient som söker vård Jämförelse med referens-material Stora avvikelser intressanta FHV Hälsokontroll av ”frisk” anställd som kallas till kontroll Jämförelse med tidigare undersökningar Små avvikelser är intressanta Mätvärden/parametrar Pred. Uppmätt värde % pred. FVC 5,00 4,5 90 FEV1 4,00 3,5 88 Kvoten 80 78 x Pred.= beräknat normalvärde Det uppmätta värdet i % % pred= det uppmätta värdets andel av beräknat normalvärde Tolkning av flöde/volymkurva Tolkning av spirometrikurvor måste alltid relateras till kliniska fynd och anamnes !!! Exempel på fel Om blåsningen avslutas för tidigt kommer FVC att bli falskt lågt och kvoten falskt hög. Om inandningen inte är fullständig blir alla värden lägre än de borde. Förutom kvoten som inte påverkas nämnvärt. Reflextioner Normalspirometri utesluter inte astma!!! Spirometri vid astma -typisk kurva -sänkt FEV kvot -reversibilitet Spirometri kan utesluta KOL Reflextioner Spirometri vid KOL -visar diagnos -visar gradering Webben www.norrlandstingen.se/hälsa ochsjukvard/arbetsmedicinsktregion uppdrag/kurser/konferenser www.spirometri.se www.tobaksfakta.se www.slutarokalinjen.se www.swenurse.se Kuriosa FeNO Mätning av kväveoxidhalten i utandningsluften, FENO (fraction of exhaled nitric oxide), är ett komplement till andra diagnostiska metoder vid astma. FENO-mätning kan, potentiellt, förenkla diagnostiken vid astma och minska behovet av andra metoder såsom reversibilitetstest och test av bronkiell hyperreaktivitet. En annan möjlig tillämpning av FENO-mätning är att styra läkemedelsbehandling vid astma.
© Copyright 2024