Spirometri 19 okt. 2015
Helén Bertilsson Sjuksköterska
Arbets- o Miljömedicin, Umeå
Spirometri är som en kedja av delmoment som alla
behöver vara väl kontrollerade och tillförlitliga för att
ett tolkbart resultat ska uppnås
RIKTLINJER
UTRUSTNING
UTFÖRANDE
UTVÄRDERING
Spirometrar
V
UTRUSTNING



Det finns internationella riktlinjer för vad
en apparat ska klara av när det gäller
kvaliten i själva mätningen.
Alla apparater som säljs i Sverige
uppfyller dessa krav
Kalibrering följ tillverkarens
rekommendationer –el lokala riktlinjer.
Tummregel- kalibrera inför varje dag som
spirometern ska användas
Vem kan utföra spirometri?

Grundläggande kompetens
-lungans anatomi, fysiologi och
patofysiologi
-förbereda, informera och ha
kunskap om vilka kriterier som
måste vara uppfyllda för en
tolkningsbar undersökning
Testledare




Testledarens formella utbildning
spelar mindre roll.
Genuint intresse och god
kommunikationsförmåga
Väl förtrogen med apparaturen
Får tillgång och tid till bra
introduktion och upplärning
Indikationer för spirometri
Diagnostisk spirometri
utredning av symtom som andnöd, långdragen
hosta, pip i bröstet mm
Uppföljande spirometri
Följa effekt av behandl. och sjukdomsförlopp
Företagshälsovård arbetsmedicinska sammanhang
ex: friskintyg, hälsokontroller
Övrigt
Preoperativa bedömningar
Forskning
UTFÖRANDE-inledande samtal










Hur är det idag - är det ungefär som senaste
veckorna?
Mediciner
Tobak
Kön, ålder, längd och vikt
Sitta eller stå
Löst sittande kläder
Kroppshållning
Näsklämma eller inte?
Munstycke
Reproducerbarhet – viktigt inför ett rev.test
Vanlig stabil stol
Hur gör man i praktiken

”andas in så mycket luft du kan och
fyll upp lungorna helt. Det behöver
inte gå fort. När du känner att
lungorna är helt fylld blåser du ut så
snabbt du kan och pressa på genom
hela andetaget tills du tömt
lungorna helt.”
4 saker att kontroller under mätningen




Titta på patienten under
inandningen- blev det rätt?
Starten:Tar patienten i ordentligt?
Slutfasen av utandningen: Ansluter
kurvan på ett snyggt sätt till
baslinjen? Planar kurvan ut som den
ska?
Reproducerbarhet. 3 blås som ej
skiljer mer än 5%.
Mätvärden/parametrar
 FVC(L)
Forcerad expiratorisk volym
 SVC (L) Långsam vitalkapacitet
 FEV1(L)Forcerad expiratorisk volym
efter första sekunden.
 Kvoten

mellan FEV1 och FVC
andelen av första andetaget som
kommer ut under första sekunden.
Rensa i rapporten!
Kvalitetskontroll




Minst tre bra maximala utandningar
Kurvan ska gå brant uppåt i början
Kurvan ska ansluta snyggt till
baslinjen
När grafen planas ut kommer ingen
mer luft ut.
Tolkning Referensmaterial för vuxna



Hedenström
ERS (ECCP 1993)
Berglund
Referensmaterial för barn
Solymar,Zapletal
All Ages
Tolkning av spirometri

Sjukvård



Diagnostik av
”sjuk” patient som
söker vård
Jämförelse med
referens-material
Stora avvikelser
intressanta

FHV



Hälsokontroll av
”frisk” anställd som
kallas till kontroll
Jämförelse med
tidigare
undersökningar
Små avvikelser är
intressanta
Mätvärden/parametrar



Pred.
Uppmätt
värde
% pred.
FVC
5,00
4,5
90
FEV1
4,00
3,5
88
Kvoten
80
78
x
Pred.= beräknat normalvärde
Det uppmätta värdet i %
% pred= det uppmätta värdets andel av
beräknat normalvärde
Tolkning av flöde/volymkurva

Tolkning av spirometrikurvor måste
alltid relateras till kliniska fynd och
anamnes !!!
Exempel på fel


Om blåsningen avslutas för tidigt
kommer FVC att bli falskt lågt och
kvoten falskt hög.
Om inandningen inte är fullständig
blir alla värden lägre än de borde.
Förutom kvoten som inte påverkas
nämnvärt.
Reflextioner


Normalspirometri utesluter inte astma!!!
Spirometri vid astma
-typisk kurva
-sänkt FEV kvot
-reversibilitet
Spirometri kan utesluta KOL
Reflextioner

Spirometri vid KOL
-visar diagnos
-visar gradering
Webben





www.norrlandstingen.se/hälsa
ochsjukvard/arbetsmedicinsktregion
uppdrag/kurser/konferenser
www.spirometri.se
www.tobaksfakta.se
www.slutarokalinjen.se
www.swenurse.se
Kuriosa FeNO

Mätning av kväveoxidhalten i
utandningsluften, FENO (fraction of
exhaled nitric oxide), är ett komplement
till andra diagnostiska metoder vid astma.
FENO-mätning kan, potentiellt, förenkla
diagnostiken vid astma och minska
behovet av andra metoder såsom
reversibilitetstest och test av bronkiell
hyperreaktivitet. En annan möjlig
tillämpning av FENO-mätning är att styra
läkemedelsbehandling vid astma.