Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan
Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Motorsportanläggning Östansjö 42:4, Söderhamns kommun, Gävleborgs län 2015-04-16 Handlingen är upprättad av Erika Klang-Westin, miljöutredare vid Planering- och utvecklingsavdelningen Kultur- och samhällsserviceförvaltningen Söderhamns kommun. 1 Innehåll Sammanfattning ......................................................................................................... 3 1 Inledning .................................................................................................................. 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Framtagande av MKB 4 1.3 Mål och normer 7 2 Beskrivning nuvarande förhållanden 10 2.1 Planområdet och omgivningar 10 2.2 Pågående markanvändning 12 2.3 Riksintressen och skyddade områden 15 2.4 Regionala och kommunala intressen 15 2.5 Miljöpåverkan idag 15 3 Planförslag och planerade verksamheter .............................................................. 15 3.1 Planförslag 15 3.2 Planerade verksamheter 16 4 Nollalternativ .......................................................................................................... 17 5 Miljökonsekvenser ................................................................................................. 17 5.1 Mark- och vattenförhållanden 17 5.2 Naturmiljö 23 5.3 Buller och trafik 27 Referenser ................................................................................................................ 30 2 Sammanfattning Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden beslutade 2013 att en detaljplan skulle upprättas över motorsportanläggningen inom fastigheten Östansjö 42:4. En detaljplaneläggning av anläggningen ger motorsportklubben en möjlighet att utveckla verksamheten mer långsiktigt. Miljökonsekvenser av detaljplaneförslaget jämförs med att nollalternativ innebärande att motorsportanläggningen även fortsättningsvis drivs inom ramen för ettåriga arrendeavtal med kommunen. Verksamheternas omfattning fortsätter antagligen då att vara i stort sett som idag. Detaljplaneförslagets genomförande innebär främst måttliga miljökonsekvenser i form av ökade risker för föroreningsspridning till yt- och grundvatten på grund av förändrade avrinningsmönster samt noterbara effekter på naturmiljön. Nedan följer en tabell som sammanfattar de miljökonsekvenser som bedöms uppstå av föreslagen planläggning. Aspekt Konsekvens nollalternativ Konsekvens planförslag Åtgärd Naturmiljö Små förändringar mot nuläge som medför liten negativ konsekvens. Skogsskötsel reglerad genom fastighetsförvaltning. Buller och trafik Små förändringar mot nuläge som medför liten negativ konsekvens. Mark- och vattenförhållanden Små förändringar mot nuläge som medför liten negativ konsekvens. Noterbara negativa effekter på områdets naturvärden och begränsad påverkan på geologisk formation genom fler öppna markytor. Medför måttlig negativ konsekvens. Mindre ökning av ekvivalentbullernivåer på omgivande tillfartsvägar under framförallt vardagar dagtid. Trafikbullernivåerna vid publika evenemang bedöms kunna öka men där effekten är kortvarig. Medför liten negativ konsekvens. Både trafik till och från området samt motorsportverksamheten i sig orsakar sannolikt ökning av kväveoxid- och partikelutsläpp till luft i mindre omfattning. Nivåer troligtvis under MKN och miljökvalitetsmålets riktvärde. Medför liten negativ konsekvens. Förändring av infiltrationsförhållanden och avrinningsmönster främst genom fler och intensivare användning av öppna markytor som Kompletterande bullerberäkningar för enduroverksamheten inom planområdet. Provtagning i ytvattenrecipient som mottar dagvatten från planområdet. 3 innebär ökad risk för snabbare och större föroreningsspridning till grund- och ytvatten. Måttlig negativ konsekvens av detaljplanen på markoch vattenförhållandena. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kommunstyrelsen uppdrog 2001-11-08 till dåvarande Bygg-, miljö- och räddningsnämnden att utreda behovet av detaljplanering inom området och om behov förelåg påbörja ett sådant arbete. I ett anmälningsbeslut enligt miljöbalken gällande C-verksamhet daterat 2004-03-30 framgår att SMK Söderhamnsavdelningen anmält uppförande av motorstadion inom fastighet Östansjö 42:4. I anmälan anges att man har för avsikt att utöva motorsport inom 7 discipliner. I frågan om detaljplanering av området avvaktade man dock kommunens ställningstagande kring flygplatsens framtid. Kommunfullmäktige beslutade 2011-10-31 att flygplatsen skulle avvecklas från och med den 1 november 2011. Den 28 januari 2013 beslutade Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att uppdra åt Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen att upprätta en detaljplan för området med motorsportsanläggningen. 1.2 Framtagande av MKB Syfte och begrepp Det övergripande syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en detaljplan är att föra in miljötänkande och miljöanpassning tidigt i planprocessen. En MKB ska hjälpa till att integrera miljöaspekterna i detaljplanearbetet så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen av miljökonsekvenser beskriver påverkan av detaljplanen på miljö, människors hälsa och hushållning med naturresurser. Miljökonsekvensbeskrivningen ska belysa vilka konsekvenser som kan uppstå när en detaljplan upprättas över området för motorsportanläggningen och vad som är viktigt att tänka på i den fortsatta planeringen för att undvika eller minimera påverkan på miljön. Miljökonsekvenserna beskrivs för planförslaget och för ett nollalternativ, som beskriver hur området sannolikt kommer att utvecklas om planen inte genomförs. Behovsbedömning I plan- och bygglagen anges att en miljökonsekvensbeskrivning ska göras om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som kan innebära en betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten och andra resurser. Genom att göra en så kallad behovsbedömning kan kommunen ta ställning till om detaljplanen innebär en betydande miljöpåverkan eller inte. En behovsbedömning genomfördes i januari 2014 och resulterade i att en miljökonsekvensbeskrivning bedömdes behöva upprättas för detaljplanen. 4 Avgränsning Enligt miljöbalkens bestämmelser ska miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas för de konsekvenser som är relevanta i tid, rum och sak. Avgränsningen i tid för denna miljöbedömning har gjorts för ett kort tidsperspektiv på bara några år till ett medellångt till långt tidsperspektiv, definierat till 10-15 år respektive > 30 år/en generationstid inom vilka de flesta konsekvenserna bedöms kunna uppstå. En bedömning av om permanenta och irreversibla effekter kan uppstå görs också, då de ses som allvarligare ur miljösynpunkt. Den geografiska avgränsningen utgår från planområdets utbredning utökad med bullrets påverkansområde för motorklubbens motorsportverksamheter samt påverkan på yt- och grundvattenförekomster. Påverkansområdet för buller utgår från det maximala utbredningsområde som beräknats ha överskridande av riktvärden vid maximal ljudnivå (figur 1). Figur 1 Planområdet ( ) och dess påverkansområde vid beräknad maximal ljudnivå 2 m över mark för näst bullrigaste dragracingbil/-MC. Endast inom ljusgröna nivåzoner inom det bullerberäknade området ligger bullernivåerna under riktvärdet. Ytvattnet innefattar främst Dalbäcken nedströms och uppströms området. Grundvattnet innefattar grundvattenakvifären inom sand- och grusavlagringen benämnd Ljusnanåsen mellan Ålsjön och Östanbo. Miljöbedömningen ska fokusera på de aspekter av planen som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. De aspekter som utifrån behovsbedömningen och övrig analys av materialet bedömts som viktiga att avgränsa i sak är: Mark- och vattenförhållanden Naturmiljö Buller och trafik 5 Bedömningsgrunder Konsekvenserna bedöms utifrån planens inverkan på olika miljövärden. Bedömningar är just bedömningar och det är därför viktigt att de görs på ett så konsekvent, objektivt och opartiskt sätt som möjligt samt att grunden till bedömningarna och hur de genomförts är redovisade. Bedömningsgrunderna för miljökonsekvenserna i denna miljöbedömning utgår i korthet från att stora miljövärden som utsätts för stora ingrepp och förändringar bedöms kunna ge stora konsekvenser, både positiva och negativa (tabell 1.1). Graden av konsekvens i bedömningen är kopplad till definitionen av påverkans/förändringens omfattning och varaktighet. Omfattningen definieras i sin tur av hur tydliga effekterna är. Tabell 1.1 Kriterier för bedömning av konsekvenser Stor +/Förändring Måttlig +/- förändring Liten +/förändring Stort miljövärde mkt stor konsekvens stor konsekvens måttlig konsekvens Måttligt miljövärde stor konsekvens måttlig konsekvens liten konsekvens Litet miljövärde måttlig konsekvens liten konsekvens mkt liten konsekvens Tabell 1.2 Definition av graden av konsekvens Grad av konsekvens Förklaring Mycket stor negativ konsekvens Stor påverkan på högt värde t ex Natura 2000område, riksintresse. Påverkans omfattning mycket stor innebärande mätbara och synliga negativa effekter på värdet i området. Effekterna har lång alternativt irreversibel varaktighet. Många människor drabbas. Stor negativ konsekvens Stor påverkan t ex riksintresse, naturreservat, skyddsvärda arter och liknande. Påverkans omfattning stor med säkerställda och synliga negativa effekter på värdet i området. Effekterna har medellånglång varaktighet. Relativt många människor drabbas. Måttlig negativ konsekvens Begränsad påverkan på t ex område i kommunalt naturvårdsprogram, geologisk formation och liknande. Påverkans omfattning måttlig med sporadiska men noterbara negativa effekter på områdets värde. Effekterna har kort-medellång varaktighet. Relativt få människor drabbas. Liten eller försumbar negativ konsekvens Liten påverkan på t ex naturområde i närhet till bostäder eller tillgängligt för rörligt friluftsliv. Påverkans omfattning liten med knappt urskiljbara och kvalitetssänkande effekter på områdets värde. Effekterna är kortvariga och drabbar få människor. Förbättrade miljövärden. Påverkan kan vara i skalan liten, måttlig eller stor och öka genom att t ex en brist byggs bort eller att tillgängligheten till värdet ökar avsevärt. Positiv konsekvens 6 Tidigare utredningar Tidigare genomförda utredningar som berör planområdet: Bullerutredning 2010 Bullerutredningen genomfördes 2010 i samband med att bygg- och miljönämnden i Söderhamns kommun ställde krav på kompletteringar gällande buller med anledning av en tillståndsansökan från motorklubben och där kringboende i samband med den framfört att de upplevt bullerstörningar. På uppdrag av motorklubben genomförde därför konsultföretaget ÅFInfrastruktur AB/Ingemansson en motorsportbullerutredning. Uppdraget utfördes genom att göra teoretiska beräkningar av förväntade högsta bullernivåer från antagna värsta körfall för ett stort antal beräkningspunkter inom ett rutnät täckande en total yta på ca 5 km2. Bullerkällornas placering utgår från ett fall som skulle ge högsta momentana ljudnivå från respektive utpekad bana för dragracing bil/MC, rally, banracing med racing- och standardfordon/MC, folkrace, motor- och skotercross (se figur 2). Maximal ljudnivå (LA max FAST) redovisas för utvalda beräkningspunkter vid närliggande bebyggelse (punkt A-G). Figur 2 Lägen för olika verksamheters banor samt för beräkningspunkter i bullerutredningen genomförd 2010. Inledande riskbedömning för f d flottiljområdet F15 Den inledande riskbedömningen inkluderar en beskrivning av området, verksamheterna och föroreningssituationen tillsammans med en problembeskrivning. Problembeskrivningen innehåller en beskrivning av förutsättningarna för området med avseende på föroreningarnas källor och deras egenskaper, spridnings- och exponeringsvägar samt skyddsobjekt. Mark- och grundvattenundersökningar har genomförts inom ramen för kommunens och försvarets ansvar för eventuell efterbehandling inom Helsinge Airports respektive flottiljens verksamhetsområde. Resultaten från dessa undersökningar kommer att utgöra grunden i de resterande delarna av riskbedömingen där representativa halter av kritiska föroreningar som skyddsobjekten kan exponeras för jämförs med en effektnivå för karaktärisering av risker och fastställande av behovet av riskreduktion 7 1.3 Mål och normer Miljömål Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål för att strukturera miljöarbetet och få en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Miljömålen och deras preciseringar beskriver det som miljöarbetet ska leda till. Gävleborgs miljömål 2014-2020 består nästan enbart av nationella miljömål som även gäller för Gävleborg (tabell 2). Då länet inte har någon fjällmiljö har miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö tagits bort. Tabell 2 Gävleborgs miljömål 2014-2020 GÄVLEBORGS MILJÖMÅL: - Begränsad klimatpåverkan - Bara naturlig försurning - Säker strålmiljö - Levande sjöar och vattendrag - Hav i balans samt levande kust och skärgård - Levande skogar - God bebyggd miljö - Skyddande ozonskikt - Frisk luft - Giftfri miljö - Ingen övergödning - Grundvatten av god kvalitet - Myllrande våtmarker - Ett rikt odlingslandskap - Ett rikt växt och djurliv Planen bedöms främst beröra miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, samt Ett rikt växt- och djurliv. Planens beaktande av målen beskrivs under kapitlet Miljökonsekvenser. Miljökvalitetsmålet Frisk luft syftar till att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Riktvärden sätts med hänsyn till känsliga grupper. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vidare är halterna av naturfrämmande ämnen nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Målet Levande sjöar och vattendrag innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet med Ett rikt växt- och djurliv är att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I preciseringen av miljökvalitetmålet Ett rikt växt- och djurliv anges bl a att bevarandestatusen för i Sverige naturligt 8 förekommande naturtyper och arter ska vara gynnsam. Vidare anges att arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras processer ska värnas. Miljökvalitetsnormer och riktvärden Miljökvalitetsnormer (MKN) är lagstadgade gränsvärden för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt, medan riktvärden är vägledningar för att kunna bedöma vilka begränsningar som är relevanta vid olika verksamheter eller påverkan. De miljökvalitetsnormer som är aktuella att beakta i detta sammanhang är de som gäller: -Föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) -Kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt (FS 2009:59) Enligt EU:s ramdirektiv för vatten har vattendelegationen fastställt miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Tillståndet i våra vatten får inte försämras och alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Miljökvalitetsnormer är styrande vid fysisk planering och anger den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Utgångspunkten för normsättningen för grundvatten är en riskbedömning av grundvattnets nuvarande kvantitativa och kemiska status tillsammans med en statusklassificering. För ytvatten är utgångspunkten för normsättningen en bedömning av vilken ekologisk status/potential respektive kemisk status en vattenförekomst har. För en vattenförekomst som bedömts ha hög ekologisk status, ska miljökvalitetsnormen fastställas till hög ekologisk status. Om vattenförekomstens status har klassificerats som god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status, ska miljökvalitetsnormen fastställas till god ekologisk status (figur 3). För kemisk ytvattenstatus ska miljökvalitetsnormen fastställas till god kemisk status, oavsett om det finns ämnen som överskrider gränsvärdena eller inte. Figur 3 Illustration över normsättningen för ekologisk ytvattenstatus. När det gäller bedömningar av bullerpåverkan från motorsportbanor är Naturvårdsverkets riktvärden angivna i ”Allmänna råd om buller från motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon” (NFS 2004:16) relevanta att tillämpa vid bedömning av miljökonsekvenser av buller i föreliggande planförslag. Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller (SFS 2004:675) omfattar i princip kommuner med mer än 100 000 invånare och bullerstörningar från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga 9 hamnar. Små och medelstora kommuner omfattas av bullernormen endast i de områden som störs av buller från större vägar (> 3 miljoner fordon/år), större järnvägar (30000 tåg/år) samt större civila flygplatser (< 50000 flygrörelser/år) och som inte är fallet här. 2 Beskrivning nuvarande förhållanden 2.1 Planområdet och omgivningar Detaljplaneområdet ligger inom området för före detta flygflottilj F15, beläget drygt 5 km söder om Söderhamns centrum och strax väster om Östanbo samhälle (figur 4). SMK har använt området inom flottiljområdet för motorstadion sedan årsskiftet 2001/2002 genom kortidsavtal. Flygflottiljen F15 invigdes 1945 och avvecklades 1998. Verksamhet med civil flygtrafik bedrevs inom flottiljområdet (bana 12/30) från 1983 till 2011. I oktober 2011 beslutade kommunfullmäktige att flygplatsen (Helsinge Airport) skulle avvecklas. Söderhamns flygplats är idag en flygplats som inte kräver godkännande från Luftfartsverket, vilket innebär att den inte innehar drifttillstånd (certifikat) och för att starta och landa på bana 12/30 krävs PPR (Prior Permission Required) från ansvarig för området. Tröskeln för bana 12/30 kommer att flyttas, så att banbörjan ligger i den västra änden med sträckning 1150 mot bankorset. Planområdet omfattar cirka 67 hektar och är belägen inom fastigheten Östansjö 42:4 ägd av Söderhamns kommun. Området ligger 300-500 m från Ostkustbanan i väster och de största anslutningsvägarna till området är länsväg 583 (Flygvägen) och 629 (Östansjövägen). Stängsel omgärdar planområdet i norr, söder och väster. I öster följer planområdet gränsen för skogsbruksplanen. Flottiljområdet utgörs av ett flackt landskap med små nivåskillnader beläget på en sand- och grusavlagring benämnd Ljusnanåsen mellan Ålsjön och Östanbo (se figur 6). Söder om planområdet rinner Dalbäcken som mynnar vid havet i Lervik och dränerar ett mindre sjösystem uppströms bestående av sjöarna Skallertjärnen, Björntjärnen, Trollkil, Holmtjärnen och Långtjärnen. 10 Ålsjön Skallertjärn Östanbo samhälle Björntjärn Trollkil Trolltjärn Långtjärn Figur 4 Planområdet i förhållande till omgivningen. Flygverksamhet ( < ---> ) kommer att vara tillåten inom västra del av bana 12/30 genom föregående PPR (Prior Permission Request). 11 2.2 Pågående markanvändning Detaljplaneområdet utgörs i de centrala delarna av preparerad öppen mark med motor- och crossbanor, öppna gräsfält med motorbanor samt asfaltsbelagda ytor. Inom övriga ytor återfinns skogs- och myrmark genomsyrade av uppkörda slingrande stigar och smala banor. Inom planområdet finns idag ett flertal byggnader för motorverksamhetens bedrivande, exempelvis klubbhus, cafeteria, källsorteringsdepå, speakerbås, förråd. Åskådarläktare i form av jordvallar runt folkracebana och träläktare invid bana för dragracing utgör i nuläget cirka 600 m2. Motorklubben SMK Söderhamnsavdelningen har anmält att följande discipliner ska utövas enligt bygg- och miljökontorets delegationsbeslut 2004-03-30: 1. Folkrace med bil 2. Cross med snöskoter 3. Dragracing med snöskoter 4. Enduro med snöskoter 5. Enduro med motorcykel 6. Motorcross 7. Knattecross Aktiviteterna kommer att bedrivas mestadels under helger och kvällar. Beroende på årstid avgörs hur lång tid på dygnet aktiviteter kan bedrivas. Om så önskas kan klubben begränsa tiderna för nyttjande av anläggningen. Antalet tävlingstillfällen uppskattas till ca 10 – 15 per år. Enligt bygg- och miljökontorets delegationsbeslut 2011-06-07 anmälde motorklubben en utökning av vilka discipliner som skulle utövas; 8. RB-bana för buggy-bilar, skala 1:10, radiostyrd bilsport. Tävling: 1-2 gånger per år. 9. Dragracingbana, Helsinge Raceway, med bil, klass 3 och 4, MC och skoter, träning: 3-5 gånger per år. Tävling: 2 gånger per år. 10. Tillfällig bana för backtävling, rallybilar och rallycrossbilar. Tävling 1 gång per år. 11. Tillfällig testbana för vanliga bilar och tävlingsbilar. Träning och test 3-5gånger per år. Enligt ordförandens egen beskrivning består motorklubbens verksamhet i dagsläget av: -folkrace -dragracing -motor-/knatte-/snöskoterkross -radiostyrd bilsport -enduro ca 30 utövare idag -långloppsbana -prova-på-banracing Verksamheterna bedrivs både inom och utanför planområdet (figur 5). Utöver klubbens egen motorsportverksamhet bedriver Yrkesakademin verksamhet inom den södra delen av planområdet. Den innefattar övningskörning med olika slags anläggningsfordon och träning på göra olika slags anläggningsarbeten. 12 Verksamheter: 1 Motorcross 2 Knattecross 3 Skotercross 4 Enduro 5 Folkrace 6 Yrkesakademin 7 Dragracing bil 8 Dragracing snöskoter 9 Radiostyrd bilsport 10 Långloppsbana 11 Prova-på-banracing Figur 5 Översiktlig karta över motorklubbens verksamheter inom och i anslutning till planområdet. Skogsområdena som angränsar till planområdet i väster och öster ingår i kommunens skogsbruksplan, medan planområdet är undantaget den. Inom fastigheten Östansjö 42:3 ägd av Flygstaden AB och som angränsar till flygbana 12/30 i söder, planeras det för tallplantering på nuvarande öppna gräsytor mellan banan och hangarplattorna. Markanvändningen för planområdet samt angränsande markområden omfattas av olika kommunala arrendeavtal (tabell 3). Tabell 3 Beskrivning av arrendeavtal för planområde och angränsande markområden. Arrendeområde Beskrivning avtal Område 1 0 0,3 km Arrendeavtal mellan motorklubb och kommun 2 med fastställd avgift/m och år. Totalt ca 64 ha som i stora delar motsvarar planområdet. Jordägaren kommer fortsättningsvis att sköta skogsbruket på arrendeområdet och om arrendatorn önskar ta ner träd ska det göras i samråd med jordägaren som virket tillhör. Arrendatorn har rätt att använda befintlig väg ut genom grind i den nordvästliga delen av fastigheten. Denna utfart får endast användas om den inte påverkar halkbaneverksamhet inom arrendeområde 5 negativt. Område 2 Endurobana 3000 m inom totalt ca 44 ha med användning vid tävlingar. Arrendeavgift/meter bana. Området får endast användas vid tävlingstillfällen max 2 ggr/år. Ytterligare tillfällen kan tillåtas efter samråd med representant för jordägaren. Om banans sträckning ändras ska den 13 nya sträckningen godkännas av jordägaren. Området ingår i skogsbruksplan. Avverkning kommer ske inom den oavverkade delen när det som är avverkat nu vuxit upp. Område 3 Användning motorsport inom totalt ca 40 ha. 2 Arrendeavtal med fastställd avgift/m och år. Klippa gräs ingår för arrendatorn. Villkor att får inte göra fler sanddepåer runt banan och gräsytor ska hållas klippta. Område 4 Arrendator förbinder sig att hålla banan öppen för både vanlig flygtrafik och modellflygtrafik. Användas även för fordonsutbildning. 2 Arrendeavgift fastställd/m och år. Område 5 Används för fordonsutbildning/ev halkbana. 2 Arrendeavgift fastställd avgift/m och år. Jordägaren kommer sköta skogsbruket. Arrendatorn ska hålla området i vårdat skick. 14 2.3 Riksintressen och skyddade områden I enlighet med behovsbedömningen berör planen inte kulturreservat, byggnadsminnen eller fornminnen. Inte heller några områden av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller det rörliga friluftslivet. Planen berör inte heller järnväg Ostkustbanan som är av riksintresse för kommunikation 2.4 Regionala och kommunala intressen Planområdet finns inte utpekat i kommunens översiktsplan som intressant för friluftslivet och kommunen framhåller andra grönområden som är mer värdefulla. Detaljplanen bedöms överensstämma med den kommuntäckande översiktsplanen för Söderhamns kommun antagen av kommunfullmäktige den 27 mars 2006 §42. Planen berör inte område som bedömts ha högt regionalt naturvärde (länsstyrelsens naturvårdsprogram) och ingår inte i kommunens naturvårdsplan eller är utpekad i skogvårdsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering. Inte heller berör planen något område som bedömts vara ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. Planerade verksamheter inom planen kan lokaliseras så att riktvärden för skyddsavstånd till befintlig bebyggelse enligt ”Bättre plats för arbete” uppfylls, då närmaste bebyggelse ligger drygt 400 m från den planerade plangränsen. 2.5 Miljöpåverkan idag Motorsportanläggningen är enligt miljöbalken en så kallad C-anläggning vilket innebär att den är anmälningspliktig hos kommunens bygg- och miljönämnd och förelagd med villkor enligt miljöbalken 26 kap 9 §. Villkoren gör gällande att eventuellt spill eller läckage omedelbart ska omhändertas genom att absorptionsdukar eller liknande ska vara utplacerade under fordonen när de står stilla i depåer. Inga uppgifter finns på förekommande utsläpp. Bevattning sker av banor för att undvika damning under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret sker anläggande av spolade isbanor för långbanelopp som medför infiltration av vattenmängder inom delar av området som överskrider årsnederbörden och som innebär större risker för spridning av eventuella föroreningar i markprofilen och till grundvattnet. Det är konstaterat genom en bullerutredning att motorsportverksamheten idag ger upphov till buller i närområdet från grenarna dragracing med bil och MC samt banracing med racingbil och MC som överskrider det dimensionerande riktvärdet. 3 Planförslag och planerade verksamheter 3.1 Planförslag Svenska motorklubben Söderhamnsavdelningen (SMK) driver och planerar att fortsätta driva anläggningen. Planförslaget innebär att motorklubben kommer att fortsätta att arrendera marken inom detaljplanelagt område av Söderhamns kommun genom långtidsavtal som sträcker sig 5-10 år/avtalsperiod. Långtidsavtalet gör att klubben kan söka bidrag från Riksidrottsförbundet och andra bidragsgivare för sin verksamhet och som möjliggör för en ekonomiskt hållbar och långsiktig utveckling av motorsportanläggningen. 15 Planförslaget omfattar ett cirka 67 hektar stort område. Byggrätt och våningsantal (2 våningar) är begränsad enligt planförslaget och 1000 m2 byggnadsarea föreslås. Bestämmelse om stängsel införs för motorsportanläggningen. Öppna ytor med parkeringsplatser och banor av olika slag, byggnader och åskådarläktare i form av kombinerade skydds- och bullervallar är det som kommer att dominera efter ett genomförande av planen. 3.2 Planerade verksamheter Ordförandens vision för motorsportanläggningen anger en ökad ungdomssatsning främst inom enduro, men även fortsatt verksamhet inom övriga discipliner; - - - - Enduro kräver enligt ordförande inte ytterligare markanspråk från dagens men där det uttalandet innefattade träningsverksamhet inom skogsområdet öster om planområdet. Träning minst 1 gång per vecka troligt. Folkrace kommer att fortsätta köras året om på befintlig bana. Dragracing kommer att köras på 200-metersbanan men där man har ett konstaterat behov av ny asfalt för 400 000 – 500 000 kr. Vid Helsinge Open som är den största tävlingen uppskattades en publik på cirka 1500 personer. Radiostyrd bilsport körs utomhus vid anlagd stadion samt inomhus hos Flygstaden. Crossverksamhet för motor- och snöskoter- samt knattecross körs på befintliga banor och som är anlagda med EM-standard. Verksamhet med Prova-på-banracing fortsätter vid östra änden för bana 12/30 uppskattningsvis cirka 5-6 gånger per år för standardbilar och mc. Långloppsbana (2 km) vintertid för ombyggda/specialbyggda bilar (kördes första gången vintern 2014/2015. Går ut på att köra flest varv på 8 timmar och där tankning sker mellan varven. Banan utgörs av folkracebana plus en sträcka norr där om. STCC har enligt ordföranden kommit upp som förslag när framtidsplaner diskuterats i klubben. Scandinavian Touring Car Championship är ett skandinaviskt standardvagnsmästerskap som formerades till säsongen 2011. Standardvagnsracing är en form av racing med tävlingsbilar baserade på personbilar avsedda för landsvägskörning. Bilarna är inte alls lika snabba som formelbilar, men har mindre aerodynamisk inverkan, vilket oftast leder till fler omkörningar och tätare racing. Eftersom bilarna är helt täckta och ingenting sticker ut (förutom exempelvis backspeglar) tillåts mer kontakt än i formelbilsracing. De flesta standardvagnsmästerskap kör så kallade sprintrace, vilket innebär att racen är runt tjugo minuter långa och utan obligatoriska depåstopp. All trafik vid tävlingsverksamhet matas från Flygvägen och där den västra grusade infarten används under vardagar vid besök till anläggningen för ordinär träningsverksamhet m m. Försvaret kommer att bekosta en kolfilteranläggning till klubbens dricksvattenbrunn i anslutning till klubbhuset p g a konstaterade förhöjda halter av PFOS. Övrigt vatten för t ex spolning av banor tar klubben från sin ”egen” reservoar som utgörs av nedgrävda brunnsringar i anslutning till våtmarken närmast folkracebanan i väster. Källan var torr sommaren 2014 och då hämtade de vatten i närliggande tjärn efter tillstånd från markägaren. 16 De har inget behov av stängsel för sin verksamhet. Bestämmelse om stängselplikt i planförslaget innebär att ytterligare stängsel kommer att behöva uppföras längs med planområdets östra områdesgräns. 4 Nollalternativ Enligt miljöbalkens bestämmelser ska en miljökonsekvensbeskrivning ställa huvudalternativet (enligt detaljplaneförslaget) mot ett nollalternativ som beskriver vad som sker om detaljplanen inte antas. Nollalternativet ska vara inriktad på en beskrivning av de väsentliga miljöförhållandena för att kunna avgöra vilka och hur stora konsekvenser ett planförslag innebär för miljön. Beroende på hur nollalternativet formuleras kommer konsekvenserna att bedömas som olika stora. Det är mot nollalternativet som planförslaget ska beskrivas och bedömas, inte mot nuläget. En nulägesbeskrivning behövs dock för att visa hur betydelsefulla skillnaderna mellan alternativen är. I detta fall beskriver nollalternativet ett scenario där verksamhetsområdet för motorsportanläggningen inte planläggs. Det skulle innebära att avtalet mellan motorklubben (SMK Söderhamnsavdelningen) och kommunen i rollen som både markförvaltare och fastighetsägare även fortsättningsvis tecknas årsvis. I förlängningen skulle det medföra en ekonomisk begränsning för klubben. Anledningen är att klubben i ett sådant fall inte kan erhålla bidrag från Riksidrottsförbundet och andra bidragsgivare för denna typ av verksamhet, eftersom de kräver att verksamheten bygger på långsiktiga avtal och verksamhetsplaner. Det skulle i sin tur begränsa klubbens möjligheter till utveckling av verksamheten. Klubben har idag ca 700 medlemmar och korttidsavtalet medför att de har problem med att få sponsring och söka föreningsmedel samt att de tappar medlemmar. Klubbens verksamhet skulle sannolikt fortgå i samma eller mindre omfattning jämfört med idag, både vad gäller markutnyttjande och utövarantal. Några skillnader mot nuvarande förhållanden utgörs av de nyskrivna arrendeavtalen för skogsområdet öster om planområdet samt för angränsande område i nordväst (halkbaneverksamhet). Avtalen resulterar sannolikt i ett par förändringar i förhållande till nuläge innebärande att: - träningsverksamheten för enduro begränsas till planområdet och endast tävlingar genomförs inom det östra skogsområdet - infart till motorsportanläggningen kan flyttas till den norra grinden vid bankorset och som medför ett annat trafikflöde inom området 5 Miljökonsekvenser 5.1 Mark- och vattenförhållanden Förutsättningar Geohydrologi Planområdet ligger inom ett flackt område 25-30 m över havet som till stora delar utgörs av en grusoch sandavlagring utgörande en isälvavlagring, med gynnsamma infiltrationsförhållanden (figur 6). Grundvattenbildningen beräknas vara mellan 60-70% av nederbörden i området. De största jordmäktigheterna på mer än 14 m, förväntas inom det f d flottiljområdets nordliga delar. Söder om bana 12/30 bedöms mäktigheterna i allmänhet mindre, uppskattningsvis 5-10 m. Den sydvästra 17 delen av planområdet utgör viktiga infiltrationsområden, där berggrunden ligger så högt att det inte finns några egentliga grundvattenmagasin. De höga berglägena inom detta område kan liknas vid bergöar som sticker upp ur omgivande grundvattenmagasin. Här sker infiltrationen av nederbördsvatten lika effektivt som i de andra delarna, men det infiltrerande vattnet når bergytan och rinner snabbt av åt sidorna och ner i grundvattenmagasinet som angränsar till bergöarna. Ålsjön Östanbo samhälle Figur 6 Karta som visar sand- och grusavlagringens utbredning och jordartsförhållanden i förhållande till planområdet (SGU, 1995-96). Det dominerande avrinningen från området bedöms ske genom grundvattnet. En grundvattendelare inom sand- och grusavlagringen delar grundvattenflödet i ett västligt och ett östligt flöde med mynning i utströmningsområde vid Ålsjön med omgivande våtmarker respektive mot Östanbo i åsens vidare sträckning (figur 7). Planområdet ligger sannolikt öster om grundvattendelaren. Den tidigare kommunala grundvattentäkten i Östanbo var i drift vid tidpunkten för kartläggningen och uttaget från den kan ha medfört att grundvattendelarens läge då låg längre västerut än i dag (ingen vattentäkt). Dalbäcken mottar sannolikt ytvatten från närmaste markområden och möjligen små mängder utströmmande grundvatten från det f d flottiljområdets sydöstra och östra delar. 18 Figur 7 Grundvattenförhållanden inom och i anslutning till sand- och grusavlagringen (SGU, 1995-96). Dagvatten En mindre del av avrinningen från området sker genom dagvattensystem i anslutning till flygbaneområdet och som dränerar dagvatten från södra delen av f d flygbana 03/21 inom norra delen av dragracingbanan samt ett kulverterat dike från våtmarken i väster (figur 8). Dagvattnet i denna del mynnar i diket öster om planområdet och som ca 500 m nedströms mynnar i Dalbäcken. Dagvattnet från den norra delen av östra banhalvan av bana 03/21 belägen söder om bankorset dräneras till en infiltrationsanläggning i bankorset. Dagvatten från övriga ytor inom området kring banan dräneras genom direktinfiltration eller till enskilda infiltrationsbrunnar i anslutning till banan. 19 Figur 8 Dagvattennät i anslutning till flygbanan och inom planområdet. Dagvatten bildas inom planområdet genom avrinning från flygbaneytor och andra hårdgjorda ytor. Vattnet för med sig de föroreningar som avsatts på ytan från luftdeposition och genom spridning av förbrännings-, däck- och slitagepartiklar samt avrunna drivmedels- och smörjoljerester från fordon. Ingen oljeavskiljare finns idag för dagvattnet från dragracingbanan. Den befintliga motorklubbsverksamhetens VA-lösning utgörs av enskild avloppslösning med sluten tank. Föroreningssituation Undersökningar för att klarlägga föroreningssituationen i mark och grundvatten inom det f d flottiljområdet har senast undersökts under 2013 och 2014. Vid undersökningen våren 2013 genomfördes skruvborrning för uttag av markprover och sättning av grundvattenrör (figur 9). Syftet var att klargöra om brandövningsplatserna inom den tidigare militära flottiljverksamheten, varav den ena var belägen inom planområdet, åstadkommit förhöjda halter av poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) och petroleumföroreningar (NIRAS, 2013). 20 Figur 9 Lokalisering av skruvborrpunkter för uttag av markprover (punkt 6:1-3, 6:5-6) samt sättning av grundvattenrör (punkt 6:4, 6:7-10) vid miljöteknisk markundersökning genomförd 2013. Inga petroleumrelaterade ämnen detekterades i jordproverna. Det perfluorerade ämnet PFOS (perfluoroktansulfonat) detekterades ytligt (0-1 m) i jord i relativt låga halter (65-30 ug/kg TS) i provpunkt 6:1. Svenska riktvärden saknas för perfluorerade ämnen i mark, men jämfört med Norska riktvärden i jord (100 ug/kg TS) baserade på studier av daggmaskar, underskred halterna gränsvärdet. Provtagningen av grundvattnet visade på halter av de vanligast förekommande perfluorerade ämnena, PFOA och PFOS, som överskred åtgärdsgränsen för PFAS7 satt av Livsmedelsverket för dricksvatten. En andra undersökningsomgång genomfördes under hösten 2014 med syfte att ytterligare kartlägga och fastställa spridningen i grundvattnet. I samband med denna undersökning genomfördes provtagning inom Helsinge Airports verksamhetsområde på uppdrag av Söderhamns kommun. Syftet var att kartlägga föroreningssituationen med avseende på petroleumföroreningar och tungmetaller samt flygbaneasfaltens innehåll av polyaromatiska kolväten (PAH). Provtagning genomfördes även i diket för dagvattenmynningen för att kunna fastställa eventuell förekomst av tungmetaller och petroleumföroreningar. Under 2012 tog motorklubben bort det gamla asfaltslagret från ”burnbox” (där bilarna står och spinner inför start) från 18 m av den 10 m breda dragracingbanan. Den borttagna asfalten krossades 21 och lades ut inom den nordvästra delen av depåområdet. Asfaltens halter av polyaromatiska kolväten var okänd. Under hösten 2014 togs asfaltsprover från flygbanorna (norra/södra del bana 03/21 resp västra/östra del bana 12/30) på uppdrag av Söderhamns kommun (NIRAS, 2015). Punkterna för provtagning valdes så att olika asfaltsbeläggningar skulle bli representerade baserade på okulärbesiktningar. Samtliga 8 materialprover innehöll halter av 16-PAH som understeg 70 mg/kg asfalt. Asfalten kan därmed återanvändas vid ett eventuellt borttagande och det är relevant att anta att banorna generellt inte är belagda med tjärasfalt. Vattenförekomster och miljökvalitetsnormer Planen ligger inom huvudavrinningsområdet Kustområde (SE47048) och delavrinningsområdet Mynnar i havet (SE679408-156976). Planområdet berör ytvattenförekomsten Dalbäcken (SE679375156962) och grundvattenförekomsten Sandarne Dalbäcken är klassad till att uppnå måttlig ekologisk status samt ej god kemisk status 2013. Baserat på statusklassningarna av de biologiska och fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna så bedöms vattenförekomsten ha problem med övergödning och syrefattiga förhållanden. Preliminär bedömning genom påverkansanalys tyder på miljöproblem med förekomst av miljögifter genom negativ påverkan av en eller flera punktkällor. En riskbedömning av vattenförekomsten konstaterar risk för att miljökvalitetsnorm inte följs och att en god miljöstatus inte uppnås 2015 och 2021. Resultaten från ytvattenprovtagningen i Dalbäcken 2014 visade inte på några förhöjda halter av petroleumföroreningar eller metaller överskridande SPBI:s riktvärden respektive Naturvårdsverkets övergripande gränsvärde för att skydda sedimentlevande organismer eller gränsvärdesnormen för ytvatten (NFS 2008.1) varken vid mynning för dagvattendike eller nedströms (NIRAS, 2014). En tendens till förhöjda halter nedströms jämfört med uppströms dagvattenmynningen finns för metaller. Statusklassningen för grundvattenförekomst benämnd Sandarne utgörande typen grundvattenmagasin/sand- och grusförekomst anger risk för att kemisk status inte uppnås 2015 och 2021. I närområdet finns en brunn som utgörs av motorklubbens egen grävda brunn i anslutning till klubbhuset. Vid undersökningen genomförd 2013 konstaterades förhöjda halter av PFOS i drickvattnet från brunnen. Försvaret utreder för närvarande lämpligt kolfilter att installera i brunnen som reducerar halterna till lämpliga nivåer. Resultaten från grundvattenprovtagningen 2014 vid infiltrationsanläggningen i bankorset, dit en del av dagvattnet från södra delen av bana 03/21 inom planområdet avleds, visade inte på några halter av petroleumföroreningar eller metaller över SPBIs riktvärden respektive 50- och 90-percentilen för bakgrundshalter i grundvatten i Sverige (NIRAS, 2014). Vid undersökningsomgången 2014 provtogs även grundvattnet med avseende på metaller och petroleumföroreningar i grundvattenrör GV6:10 belägen öster om planområdet från provtagningsomgången 2013 (se figur9). Petroleumhalterna underskred SPBIs riktvärden, medan halterna av zink, bly, koppar, krom, kadmium och arsenik överskred 90:e percentilen för bakgrundshalter i grundvatten i Sverige baserade på miljöövervakningsdata från SGU 2013. 22 Konsekvenser En planläggning av området leder sannolikt till att klubbens verksamhet inom området blir större. Ökningen består med stor sannolikhet både av antal utövare och antalet banor för främst enduro och långlopps-/folkracebanor. Det leder i sin tur till mer öppna markytor utan vegetation och fler blottlagda grus-och sandytor. Risken ökar därmed både för att drivmedelsspill från motorfordonen och föroreningsspridning till mark och grundvatten sker. Mindre vegetationstäckta ytor medför mindre total avdunstning (evapotranspiration), med större infiltration per ytenhet samt avrinning/grundvattenbildning som följd. Det infiltrerande vattnet tillsammans med eventuella föroreningar når grundvattnet snabbare genom att större flöde medger mindre möjlighet till fastläggning i markhorisonten. Inget tyder på att planalternativet skulle leda till att andelen hårdgjorda ytor ökar, som i sin tur skulle medföra ökad dagvattenmängd till befintliga dagvattensystem. Avledningen av dagvattnet från dragracingbanan via kulvertering till ett öppet flackt dike med gräsbeklädda slänter och omgivande gräsytor ger möjlighet till sedimentering och bindning till växtlighet av eventuella olje- och metallföroreningar innan vattnet når recipienten Dalbäcken. Planförlagets bedöms ha måttlig negativ påverkan i förhållande till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet samt Levande sjöar och vattendrag. Petroleumföroreningar från oljespill eller bränslerester tillsammans med däckrester och andra kemikalierester från motorverksamheten riskerar nå grundvattnet via infiltration på icke hårdgjorda ytor och ytvattnet främst genom dagvattenpåverkan. Åtgärder Ett kontrollprogram upprättas för dagvattenhanteringen som syftar till att genom övervakning tillse att recipienten Dalbäcken inte påverkas negativt av det dagvatten som uppkommer från verksamhetsområdet. Övervakningen sker genom återkommande provtagningen och analys av ytvatten i dagvattenmynningen i diket öster om området samt i Dalbäcken uppströms och nedströms punkten för dikesmynningen i Dalbäcken. Viktigt att markförvaltaren ser till att diket för dagvattenmynningen inom arrendeområde 2 (se tabell 3) inte rensas och att vegetationen runt dikes bibehålls för eventuell hantering av vatten vid översvämning av diket. Vid nyanläggning av banor eller andra hårdgjorda ytor bör olika alternativ för hantering av dess dagvatten utredas, däribland möjligheten för passage genom en oljeavskiljare. 5.2 Naturmiljö Förutsättningar Planområdet består av etablerad preparerad mark med motorbanor, skog samt öppna sandfält (figur 10). 23 . Figur 10 Inventering av naturtyper inom och i anslutning till planområdet ( 2014). ) sommaren 2013 (Håberg, Den nordvästra delen utgörs av preparerade öppna sandytor med motorbanor delvis invuxna med gräs och preparerad mark med motorcrossbanor (figur 11). Figur 11 Bilder på naturtyper inom inventerat område A och B. Skog med uppkörda banor och stigar täcker en större del av planområdet. De torraste områdena består av gles tallskog med ett fältskikt av ljung och lingonris medan andra delar övergår i tallskog av frisk typ med ett mindre inslag av björk och gran tillsammans med ett fältskikt av blåbärsris (figur 12). 24 Figur 12 Skog av typen gles tallskog på torr mark respektive tallskog av frisk typ inom naturtypsområde D inom planområdet. I områdena runt våtmarkerna varierar marken mellan frisk och fuktig typ med skog av gles tallskog och ett rikt inslag av gran, björk, rönn och sälg. Fältskiktet består av blåbär med inslag av örnbräken och skvattram närmast myrarna (figur 13). Figur 13 Skogstyp på mark av typen frisk och fuktig inom naturtyp D inom planområdet. Skogen i området öster om planområdet är av frisk typ, men där den glesa tallskogen saknar ett frodigt underskikt av lövträd och fältskiktet domineras av gräs med inslag av hallon som tyder på en slags gödslingseffekt inom området (figur 14). 25 Figur 14 Skogstyp inom området öster om planområdet. Det finns idag inga naturområden inom eller i anslutning till planområdet som innefattas av biotopskydd eller annan lagstiftning som innebär skydd av utpekade naturmiljöer. Inte heller finns några kända fynd av rödlistade djur- eller växtarter. Konsekvenser Detaljplanering av motorsportanläggningen innebär att klubben kan bedriva verksamhet i större utsträckning än tidigare. Ordförande anger en vision där enduroverksamheten sannolikt är den genre som kommer öka mest i en sådan framtid. Detaljplaneläggningen tillsammans med arrendeavtalet som gäller skogspartiet öster om planområdet och som begränsar enduroverksamheten där till ett par tävlingstillfällen/år, resulterar sannolikt i att enduroverksamheten ökar inom de västra delarna av planområdet där den bedrivs idag. Ökningen består sannolikt både i antalet utövare per ytenhet bana och i antalet anlagda banor. Påverkan på naturmiljön sker därmed mest sannolikt genom att förekomsten av öppen mark ökar på bekostnad av vegetationen i fält- och buskskiktet och de oexploaterade delarna av sandavlagringen som geologisk formation. Träden/toppskiktet inom naturtypen med gles tallskog inom området kommer antagligen inte att påverkas på kort och medellång sikt av detaljplaneläggningen och den förväntade ökade verksamheten främst inom enduro. Anledningen är att jordägaren (kommunen) fortfarande kommer att förvalta skogen och arrendatorn måste fråga om lov för att få ta ner enstaka träd och som sannolikt bidrar till att planeringsperspektivet blir längre. Banor har idag sin sträckning även i våtmarkerna i området. En större belastning på våtmarkerna både genom banor och utdikningar riskerar att minska deras ekologiska och vattenhållande funktion ytterligare. Detaljplanens påverkan på naturmiljön bedöms vara måttlig och som bedöms innebära svagt negativ påverkan i relation till miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Detaljplaneläggningen innebär sannolikt att utbredningen av naturtypen gles tallskog minskar genom högre exploatering av markområdet genom banor samt att dess funktion minskar genom större slitage på bottenskiktet. 26 Åtgärder Reglering av avverkning i större skala samt nertag av enstaka träd för etablering av nya banor och vägar för motorsport sker genom fastighetsförvaltningen. Kommunen är fortsatt förvaltare till skogen och tillstånd skall inhämtas för exempelvis trädfällning. 5.3 Buller och trafik Förutsättningar Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon (NFS 2004:16) utgör riktvärden för bullerstörningar från dessa anläggningar (tabell 4). Mycket av övningskörningarna och tävlingarna är förlagda till kvällstid eller helgtid, vilket innebär att verksamhetens buller bör jämföras mot riktvärdet 55 dB ”Fast”. Tabell 4 Naturvårdsverkets riktvärden för buller från motorsportanläggningar samt halkövningsbanor. Maximal ljudnivå i dBA ”Fast” Område Helgfri måndag-lördag kl 07-19 Bostäder för permanent boende och fritidshus (vid fasad) Undervisningslokaler (fordonsgymnasiet) 60 dB (A) (max buller) Kväll kl 19-22 samt sön- och helgdagar kl 07-19 55 dB (A) (max buller) 55 50 Natt kl 22-07 Nattetid bör bullrande verksamhet inte förekomma vid motorbanor Boverkets riktlinjer anger riktvärde för bullerstörningar från fordonstrafik och som medger högst 55 respektive 70 dB (A) ekvivalent respektive maximal ljudnivå vid bostadsfasad. Från bullerutredningen genomförd 2010 (se kapitel 1.2 ”Tidigare utredningar”) framgår att grenarna dragracing med bil och MC, banracing med racingbil och MC samt rally medför att dimensionerande riktvärde för buller överskrids vid närmaste bostäder öster om anläggningen och att detta inträffar främst vid större tävlingar. Banracingen förorsakar kraftigare buller i närliggande bebyggelse än dragracingen. Beräkningar är gjorda med hänsyn till att sämsta förutsättningar råder kring vindriktning från bullerkällorna mot bebyggelse. Ingen bulleravskärmning från vegetation/skog är medtagen i beräkningarna. Prova på banracing sker utanför planområdet vid östra änden för bana 12/30 och genomförs enligt uppgift cirka 5 ggr per år för standardbilar och mc. Dragracing körs på 200-metersbana inom den södra delen av flygbana 03/21. Det är populära tävlingar både åskådar- och deltagarmässigt, med uppskattningsvis 120 startande per tävling. I dagsläget sker infart till motorstadion under vardagar och evenemangsfria helger västerifrån via en infartsväg från länsväg 629 som passerar norr om flottiljområdet. Länsväg 629 är lågt trafikerad, cirka 350 fordon årsmedeldygnstrafik (ÅDT) enligt tidigare genomförd mätning. Vid tävlingar och evenemang leds åskådartrafiken in från länsväg 583 över Flygstadens område. Vid större tävlingar som inträffar flera gånger/år uppskattas besök av omkring 500 – 700 fordon. Vid dragracingtävlingar är uppskattningen att antalet åskådare uppgår till omkring 1500. 27 Kartläggningar genomförda 2013 av kvävedioxid- och partikelhalter för Söderhamns tätort med ingångsdata från det statliga vägnätet och punktkällor, visar att kommunen klarar miljökvalitetsnormen på det statliga vägnätet (figur 15 och 16). I ett fall där någon kommunal väg är mer trafikerad än E4 och inte ligger i gaturum med sluten bebyggelse längs ena (minst 75 m) eller båda sidorna (minst 50 m) så klaras troligen normen inne i tätorten inklusive för länsväg 583. Figur 15 Halter av kvävedioxid (NO2) i Söderhamns tätort 2013 (utifrån underlag trafikmängder från statliga vägnätet och utsläpp frånpunktkällor). 28 Figur 16 Halter av partiklar (PM10) i Söderhamns tätort 2013 (utifrån underlag trafikmängder från statliga vägnätet och utsläpp från punktkällor). Trafikströmmarna till och från motorstadion bedöms vara störst under begränsade perioder i samband med tävlingarnas början och slut. Under den så kallade ”tömningstimmen” efter avslutad tävling kommer sannolikt köbildning att uppstå vid vägkorsningen mot länsväg 583, då merparten av fordonen förväntas åka norrut mot E4:an. Länsväg 583 trafikeras av cirka 4600 fordon ÅDT med 16% tung trafikandel enligt trafikräkning genomförd 2015. Vid dagliga aktiviteter på motorstadion sker parkering inom planområdet. Parkering för besökande vid tävling sker inom och norr om planområdet, på och i anslutning till landningsbanan. Tävlandes service- och transportfordon parkeras inom planområdet. Konsekvenser En permanent infart från norr genom Flygstadenområdet till motorsportanläggningen kan bli aktuell både för plan- och nollalternativet. Det kan medföra en mindre ökning av ekvivalentbullernivåer på omgivande tillfartsvägar under framförallt vardagar dagtid. Under publika evenemang ökar trafikbullernivåerna i ett fall med större publikt intresse, men där effekten är kortvarig och som medför liten negativ konsekvens. Ingen bullerberäkning är genomförd för enduroverksamheten och som är den gren som förespås öka mest vid en utveckling av klubbens verksamhet. Verksamheten gynnas bullermässigt av att den sker i skogsterräng där vegetationen har en ljuddämpande effekt. Ljudnivåerna vid en utökad enduroverksamhet bedöms dock inte kunna överskrida de högst uppmätta ljudnivåerna från dragracingen. Skillnaden i påverkan består snarare i att verksamheten till stor del bedrivs vid träning under vardagskvällar. Då är det dimensionerande riktvärdet högre samtidigt som planerad plantering av tall strax norr om bana 12/30 inom södra delen av fastigheten Östansjö 42:2, gynnar 29 bullerförhållandena från motorsportverksamheten inom planområdet. Planläggningen bedöms därför leda till en mindre förändring av bullersituationen som medför liten konsekvens. En utökad motorverksamhet innebär sannolikt en ökning av utsläppen av kväveoxider och partiklar till luft. Risken för överskridande av miljökvalitetsnormen inom planområdet bedöms vara liten och innebära liten förändring i jämförelse med nollalternativet, som i sin tur medför liten negativ konsekvens. I miljökvalitetsmålet Frisk luft utgår riktvärdena från hänsyn till känsliga grupper och som innebär att risknivåerna av luftföroreningar är lägre (motsvarar ungefär den nedre utvärderingströskeln för MKN) jämfört med miljökvalitetsnormerna. I dagsläget överskrids miljökvalitetsmålets riktvärde för PM10 längs med E4 i kommunen (se fig 16). Nivåerna av PM10 runt väg 583 ligger generellt lägre och nivåerna inom planområdet och dess påverkansområde bedöms inte öka i sådan utsträckning som skulle innebära någon negativ konsekvens för miljökvalitetsmålet. Åtgärder Genomföra kompletterande bullerberäkningar för enduroverksamheten för att kunna fastställa att de dimensionerande riktvärdena inte överskrids under framförallt vardagskvällar. 6 Referenser F15 Tillståndsprövning Fortifikationsförvaltningen. Förslag till teknisk bilaga 3 vatten. Hälsinge flygflottilj, F15 och Söderhamns flygstation. 1993 Håberg, A. KUS/2007/0204 Naturbeskrivning motorstadion. 2013 Klang-Westin, E. Inledande riskbedömning för f d flygflottilj (F15) i Söderhamns kommun. 2013 NIRAS. Miljöteknisk markundersökning och översiktlig riskbedömning avseende brandövningsplatse, objekt 5 och 6, på F15 i Söderhamn. Beställare Försvarsmakten miljöprövningsenheten. 2013 NIRAS. Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Helsinge Airports verksamhets- och påverkansområde. Beställare Söderhamns kommun. 2015 SGU. Geologisk och hydrologisk beskrivning samt konsekvensbedömning av F15, Söderhamn. Utarbetad på uppdrag av Fortifikationsförvaltningen, Huvudavdelning teknik. 1993 SGU. Kartläggning av grundvattentillgångarna i Söderhamns kommun, Serie An6. 1995-96 ÅF-Infrastruktur AB/Ingemansson. Rapport A Motorsportbuller utredning 100531, SMK Söderhamn Helsinge Motorstadion, Söderhamns kommun. 2010 30
© Copyright 2024