Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola och hem sidan 7 Helhetsbild av året sidan 8 2 Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiskaa värderingar och efterhand omfatta dem Verksamhetens mål: Personalen på förskolan Bullerbyn ska sträva efter att varje barn utvecklar • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Resultat och genomförande: Resultaten varierar mellan avdelningarna. Någon avdelning tycker sig ha kommit långt med att uppnå målen, medan någon annan inte hittat rutiner för att konkret se hur långt man nått. Många barn hjälper och tröstar varandra spontant men en del har svårt att acceptera varandras olikheter och att vänta på sin tur. Många samtal har skett varje dag, både enskilt och i grupp inom området normer och värden. ” Snick och Snack”-temat och tidningen ” Bamse och bråkstaken” från Rädda barnen och även ” Babblarna” har varit en god hjälp i hur man är en bra kompis och har stimulerat barnens tankar till ett mer positivt sätt i hur man är mot varandra.Tecken som stöd har varit ett bra hjälpmedel och där det använts. Barnens intresse för fåglar har funnits med under hela året och alla har fått ökade kunskaper. Våra barn med annat modersmål har stärks genom olika insatser, bl.a genom planen för som finns för barn med annat modersmål. Målen i avdelningarnas likabehandlingsplaner finns dagligen med i tankar och planering. Analys och lärdomar: Arbetssättet med delade barngrupper har gett stora möjligheter till ett bra och tillåtande klimat. Gemensamt förhållningssätt och möjlighet till gemensamma samtal i arbetsgruppen är viktigt. Konflikter mellan barnen uppstår ibland i onödan då personalen inte räcker till. En positiv och uppmuntrande atmosfär och de vuxna som goda förebilder skapar en god stämning på avdelningarna. Barn som slutar och kontinuerliga inskolningar gör det svårt att få barngrupperna stabila. Ny organisation från hösten-13, med yngre och äldrebarn i ena huset, har efter lite justeringar utvecklats positivt enligt både barn, föräldrar och personal. Extraresurer i form av mer personal har varit en förutsättning för att få schemaläggning verkamhet att fungera men det har ändå inte alltid räckt till fullt ut. 3 Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Då barnen på någon avdelning visar särskilt stort intresse för för andra språk, länder och världen så kommer arbetet med det att fortsätta. Planen för barn med annat modersmål kan / behöver användas ännu mera för att få in våra flerspråkiga barn i grupperna. Gemensamma rutiner och regler behövs för all personal för att verksamheten ska fungera bättre. Tid för reflektion och analys i arbetet måste finnas, samt resurser för en fungerande vardag. Att kontinuerligt använda sig av kunskaperna i ICDP. Att arbeta mer med drama och massage. Fortsätta att dela upp barngruppen och att finnas nära barnen. Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. Verksamhetens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, 4 • • • • • • • • • • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Resultat och genomförande Upplevelsen är att man överlag har kommit lång i sin strävan att nå de flesta mål. Målet för barn med annat modersmål är för de flesta otillfredställande, på grund av bristande resurser. Barnen har lärt sig mycket under året.Personalen har så långt möjligt gett barnen TID och tagit tillvara på barnens intressen och sett till att möblering och material har anpassats allt barnens behov. ” Babblarna” har gett positiva resultat på många områden. Personalen har arbetat aktivt med att alla olikheter och att inte göra skillnad. Analys och lärdomar: Arbetet med naturvetenskap och teknik har varit intressant och fångat barnens intresse. Förändringar av miljö och möblering har lett till mer lek och då särskilt bygglek. ”Snick-och Snack” kan även ha varit en bidragande till hjälp i det. Barnen klarar mer än vi tror bara de får tid att göra det. Tillgänglighet av leksaker och annat material ger barnen större möjlighet till självständighet. Mer tid behövs i arbetslagen för att planering och kommunikation ska fungera på bra sätt. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att i ännu högre utsträckning observera,samtala och ta reda på barnens intressen för att arbeta vidare med.Införskaffa mer ” Babblarna” material.Att göra mer utflykter och försöka hitta en naturruta där man lättare kan följa årstidsväxlingarna. Att köpa hem appen pages för att förenkla dokumentationen. Det finns behov av studiebesök av olika slag.Behov finns på flera avdelnngar av att se över möjligheter att skapa tid för planering, reflektion och utvärdering. 5 Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Resultat och genomförande: Merparten av barnen har haft stort inflytande i och möjlighet att påverka verksamheten. Barn med annat modersmål, som inte kan uttrycka sin önskan genom språket är det svårare med. Barnen får välja om om de vill delta eller inte i olika aktiviteter och påverka vad som ska göras under dagen. Samtal, intervjuer och barnenkäter har gjorts för att ta reda på vad de tycker och vill. Personalen har i stor utsträckning undvikit att säga Nej utan att först tänka efter varför man säger det. Personalen är lyhörda och lyssnar på alla barn.Man har arbetat med turtagning på många olika sätt och att märka upp hyllor och lådor så att barnen lättare hittar och kan ta sig själva. Analys och lärdomar: Barnen har svårt att se skillnaden på att önska och att bestämma.När man lyssnar på barnen och de får vara med och betämma och hjälpa till blir det positiv stämning. Barnen verkar överlag trygga, glada och trivs på förskolan.Barnen kan mer än vad man tror, är vetgiriga och vill hjälpa till i olika vardagssituationer. Barnen behöver få känna att de behövs och de tillför gruppen något, oavsett ålder.Det finns ett stort behov av att arbeta vidare med olika demokratiska val.En gemensam plattform/planering är en förutsättning i arbetslaget för att verksamhetens kvalitét ska utvecklas positivt. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att arbeta med att påvisa skillnaden på att ha inflytande, att få bestämma och genomföra demokratiska val. Då renovering skett på en avdelning, kan barnen från hösten få stort inflytande i vilket material som ska vara tillgängligt.Då städning-hopplockning ofta är svårt så ska personalen använda städklocka och städkort. Att hjälpa barnen i att genomföra och avsluta det man påbörjat då det ofta kan vara svårt. Fortsätta att tydliggöra turordning, på ett för barnen synligt sätt.Personal och barn kommer att skriva ett brev till Arla och tacka för de inspirerande texter de haft på mjölkpaketen som lett till mer sökande av faktakunskap. 6 Förskola och hem Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål: Personalen på förskolan Bullerbyn arbetar för att: Ha en god relation mellan förskola och hem och att kontinuerligt se över formerna för samverkan. Barn och föräldrar känner sig välkomna till förskolan och får en god introduktion i förskolan. Barn och föräldrar har förtroende för personalen. Föräldrarna får nödvändig information om sitt barn och verksamheten. Föräldrarnas synpunkter tas tillvara. • Vi tar tillvara på den dagliga kontakten. • Vi har föräldraenkät, utvecklingssamtal minst en gång per år, föräldramöte och festligheter. • Vi har föräldraforum en gång per termin med föräldrarepresentanter från varje avdelning, samt personal från förskolan och förskolechef. Resultat och genomförande: Enligt vår ”nya” föräldraenkät via webb och tyvärr med låg försvarsfrekvens, så ligger de flesta svaren på 5-6 på en skala 1-6, där 6 är bäst. Av de få kommentarer som lämnats är de flesta i positiva ordalag. Föräldrar på samma avdelning kan ha helt olika uppfattning om hur personalen möter inte möter i hallen eller får information. Efter analys av enkäten på samtliga avdelningar kommer personalen att informera föräldrarna om verksamheten ännu mer och förklara vissa saker som kan vara missförstånd. Personalen på alla avdelningar upplever att de har ett väl fungerande samarbete och en god kontakt, då man fått positiv feedback i olika sammanhang. Föräldraforum, med stor uppslutning har varit givande möten för alla parter och upplevs positivt.. Analys och lärdomar: Det är viktigt att ha ett väl fungerande samarbete med föräldrarna.Fler föräldrar kommer när vi har luciafirande eller andra fester än till föräldramöten. Föräldraaktiva inskolingar har fungerat mycket bra.Att visa hur barnen har det på förskolan med I-pad eller film är mycket uppskattat. Det är svårt att kommunicera, både muntligt och skriftligt med våra asyslsökande föräldrar vilket är en stor brist för att kunna meddela hur dagen varit. Flera samverkansformer finns, ex. den dagliga kontakten som är bland det viktigaste, föräldramöten,fester, informationsblad, utvecklingssamtal, drop-in fika, forum för samråd. 7 Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Tillsammans med förädrarna försöka hitta nya vägar till samarbete.Prova att skapa mailgrupper för smidigare information mellan förskola och hem.Använda datorn ännu mer för att filma och visa föräldrarna.Att hitta bra former för överlämning av barn mellan avdelningar. Försöka att ha fler kontinuerliga tolksamtal för att hålla föräldrar underrättade om barn och verksamhet. Vara flitigare på att skriva informationsblad till föräldrarna. Helhetsbild av verksamhetsåret Alla arbetslag säger sig fungera och trivas bra tillsammans. Det är svårt att få ut den planerings och reflektionstid som behövs för att kunna göra ett bra arbete vilket leder till stor frustration och stress. Periodvis har det varit svårt att få tag på vikarier och särskilt när fler avdelningar behöver samtidigt för ex. utbildning eller sjukdom. Alla säger sig vara nöjda med den kompetensutveckling som skett under året. Samarbetet mellan avdelningarna fungerar mer eller mindre bra och kan bli bättre. De flesta uttrycker att de fått det stöd av ledningen som de behövt. Vad gäller mötesordningen så tycker flertalet att det fungerar bra och att vi fått till fler avdelningsmöten.Föräldraaktiva inskolingar har provats ännu mer och har fungerat bra. Det finns en tendens att många barns schematider utökas varje vecka av olika anledningar. Då det sker inskolningar kontinuerligt är det svårt att få homogena barngrupper. Våren har på de flesta avdelningar fungerat bättre än hösten. Extra resurspersonal har varit en förutsättning för det. Organisationen med fördelningen yngre och äldre barn i nedre huset har varit gynnsam för barnen på olika sätt men inte helt friktionsfri vad gäller personalorganinsationen. Flera avdelningar uttrycker trivsel och arbetsglädje. Man upplever Barnhälsoteamet som en värdefull samarbetspartner. Lokaler, möbler och utrustning är gamla och slitna och önskemål finns om större budget. Arbetet med de äldsta barnen i ” Tigergruppen” har för det mesta fungerat bra. Två har varit huvudansvariga för verksamheten som förstärkts med fler när man gått från gården. Arbetet har gått ut på få ihop gruppen och att barnen skulle känna sig trygga med Barnkonventionen som hjälp. ” Hitta Vilse” utbildningen har skett under hösten och några studiebesök under våren. När man går på besök till de olika skolorna krävs ofta vikarier för att det ska gå lugnt och säkert tillväga. Behov finns även av mer inplanerad planering och utvärderingstid. Sammantaget kan sägas att personalen gör ett fantastiskt arbete med de förutsättningar som finns. Behov finns av mer planerings-reflektions-utvärderingstid och diskussion i det egna arbetslaget. Behovet av fler vikarier behöver ses över samt hur anskaffningen ska gå till då det nu tar mycket tid i anspråk. Filipstad 3/9-14 Ulla-Carin Drougge Förskolechef 8 9