Hur ger vi alla barn förutsättningar
för en god läsutveckling?
Anna Strid
språk-, läs- och skrivutvecklare
barn och elevhälsan i Nacka
[email protected]
Innehåll
• Vad är läsning?
• Läsutveckling – ett samverkansprojekt
• Satsningar och resurser i Nacka
Vad är läsning?
Något om läsprocesser, lässtadier och strategier
Läsfärdighet
Avkodning
Språkförståelse
(Elbro, C. 2004)
L=AxS
L = A x F (x M)
”The simple wiew of reading”
(Tunmer & Gough, 1986)
”Learning to Read:
Should We Keep Things Simple?”
• I de första årskurserna – står ordavkodning och
språkförståelse (listen comprehension) för 90% av
variationen i läsförståelse
• Alltså ger ”The Simple Wiew of Reading” en bra
uppskattning av läsförmåga där
MEN … redan från ungefär åk 2 (3) kommer en ”vändpunkt”
– där språkförståelsen blir mer framträdande
• ordförrådet har en indirekt påverkan både på
ordavkodning och språkförståelse
The Language and Reading Research Consortium, i
Reading research Quarterly, volym 50, nr 2, 2015
Vocabulary model
Note. Standardized estimates from the structural model, where ”.83 (.93) .78
represents the results for the first, second and third grades
Word recognition
.68 (.51) .67
.81 (.50) .46
Reading
Comprehension
Vocabulary
.83 (.93) .78
Listening
Comprehension
KÄLLA: The Language and Reading Research Consortium, i
Reading research Quarterly, volym 50, nr 2, 2015
.26 (.61) .61
Läsutvecklingens olika nivåer eller strategier
• Pseudoläsning (beter sig som en läsare, tar ledtrådar
från sammanhanget - ”här står det ICA!”)
• Logografisk läsning (känner igen vissa ord, tar hjälp av
visuella drag, och ”skyltläsning” som ovan)
• Alfabetisk/fonologisk läsning (startpunkt för den
”riktiga” läsningen, kopplar bokstäver till ljud, ”ljudar”)
• Ortografisk och morfologisk läsning (kunskaper om
kopplingar mellan bokstavsmönster och talade ords delar)
Barns läsutveckling – ett samverkansprojekt
hem – förskola – skola
Den informella socialisationen av skriftspråket
LÄSNING I HEMMET
positiv modell
identifikationsprocess
tillgång till
skrift
barnet gör
erfarenheter
exponering för
BARNETS LÄS- OCH
SKRIV-UTVECKLING
bra interaktion
skriftspråk
Källa: Lundberg, enl. FROST 2002
Förebyggande, tidiga och fortsatta
insatser i Nacka
Generella insatser
 Information till småbarnsföräldrar
på öppna förskolan
 Fonologiska satsningen
 Språksatsningen och Vägledning
för språk-, läs- och skrivutveckling
 Kurser i språkutvecklande
arbetssätt för förskolepersonal
 Kurser i grundläggande läs- och
skrivinlärning samt läsförståelseundervisning för lärare åk 1-6
Övriga resurser (språk-, läsoch skriv)
 Tal- och specialpedagoger i
förskola och skola
 Logopeder i förskola och skola
Ex på pågående
forskningsprojekt i förskolan
 Lärande-Hjärna-Praktik
 Förskollärares uppfattningar om
högläsning i förskolan
Fonologiska satsningen 10 år i Nacka
– kort historik
• Politiskt beslut om samordnad kartläggning av fonologisk
medvetenhet för samtliga 6-åringar i Nacka första gången
under läsåret 2005/2006 – skolor som deltar i satsningen ska
lämna in klassresultat för redovisning på kommunnivå
• Bornholmsmodellen rekommenderas
• God läsutveckling rekommenderas för fortsatt kartläggning av
läsutvecklingen (från VT i F-klass)
• Från och med läsåret 2007/2008 används materialet
Bornholmsmodellen – vägen till läsning (Lundberg, 2007)
Att delta i satsningen är valfritt –
men utbildningsnämnden önskar 100% deltagande
Fonologiska satsningen 10 år i Nacka
– kort historik
• Normering av Bornholmsmodellens kartläggningsmaterial gjordes med hjälp av Nackas sexåringar
- i samarbete med professor emeritus Ingvar
Lundberg (åren 2007 – 2012)
• Uppföljning av resultaten i f-klass i åk 2 (med Vilken
bild är rätt) gjordes under åren 2010 -2012
• Artiklar i Dyslexitidningen (2009) och i tidskriften
Reading and Writing (2010, 2012) baserat på Nackas
resultat
Fonologiska satsningen 10 år i Nacka
– kort historik
• En mängd fortbildningstillfällen med namnkunniga –
och kunniga – föreläsare inom området språk-, läsoch skrivutveckling har erbjudits lärare (Ingvar
Lundberg, Mats Myrberg, Karin Taube, Ulrika Wolff,
Astrid Frylmark, Barbro Westlund, m fl …)
• Nätverksträffar med kunskapsutbyte mellan lärare
• Sist – men inte minst – förskoleklasslärares medvetna
och strukturerade arbete med att ge barnen/eleverna
förutsättningar för en lyckad lässtart med språklekar
och övningar!
1
2
3
4
2.bokstavskunskap
3. ett gott ordförråd 4. motivation eller
1. språklig medvetenhet,
särskilt fonemmedvetenhet
uppgiftsorientering
(Lundberg, I. 2007)
Bedömning och kartläggning av
fonologisk medvetenhet
1. Att upptäcka rim (5 p)
2. Samma begynnelseljud (10 p)
3. Hur många ljud hör du? (10 p)
4. Vilket ord är längst? (5 p)
5. Representera fonem med bokstäver (5 p)
Maxpoäng: 35
Det lönar sig att öva
Hur mängden träning inverkar
på förmågan att skriva ord
F(2,605)=12.39, p<.0001
En gång/veckan
tre ggr/veckan
varje skoldag
Fig.3. Framgång under året i förskoleklass som funktion av mängden
övningstillfällen.
Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass (Lundberg & Strid, i tidningen Dyslexi, nr 1/2009)
Det lönar sig att öva (2)
• De barn som fått den minsta dosen träning eller övning
uppvisade en signifikant sämre framgång från september
till maj i fråga om den för läsning och skrivning mest
kritiska deluppgiften i kartläggningen. Vi har således
demonstrerat en tydlig s k dos-responseffekt.
• De barn som får vara med om dagliga lekar och övningar
uppvisar en klart bättre utveckling än de barn som bara
övar någon gång i veckan. En sådan tydlig dos-responseffekt får tydliga pedagogiska konsekvenser. Det lönar sig
uppenbarligen att öva med barnen en stund varje dag, i
varje fall om man önskar att de skall få ett mjukt och
lustfyllt möte med skriftspråket.
Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass (Lundberg & Strid, i tidningen Dyslexi, nr 1/2009)
Resultat fonologisk screening september och maj –
trend (medelvärde) över tid i förskoleklasser i Nacka
Trend över tid
29,0
27,0
25,0
23,0
21,0
19,0
17,0
15,0
07/08
08/09
09/10
10/11
Medelvärde september
11/12
12/13
13/14
Medelvärde maj Maj
Maxpoäng 30 (rimuppgiften borträknad)
14/15
Fonemisk medvetenhet
När man kan uppmärksamma, urskilja och ta
bort, lägga till och byta ut fonem (språkljud) i
ord – då är man fonemiskt medveten.
”Faktum är att de här övningarna kan göras i
mörker – de ska ju bara lyssna.”
(McGee 2007, i Westlund, 2009)
Bokstavskunskap
Formell bokstavskunskap
Funktionell
bokstavskunskap
• Att kunna ett antal
bokstäver till namnet
• Att känna igen dessa
bokstäver till utseendet
• INTE tillräckligt att lära sig
vilka ljud som är kopplade
till bokstäverna, hur
bokstaven ”låter”…
• Att förstå att våra ord
är uppbyggda av ljud
• Att VETA och
FÖRSTÅ, att bokstaven
b har ljudet / b / och att
det är detta språkljud
som hörs i orden buss,
boll, bil etc.
Hur blir barn uppgiftsorienterade?
”YES”!!!
”Jag kan”-upplevelser
(ha inte för bråttom att gå vidare, många barn behöver mer tid,
och fler repetitioner av språklekarna)
Bornholmsmodellen – vägen till läsning
språklekar i förskoleklass - och i årskurs 1!
1. Lyssna på ljud
2. Ord och meningar
3. Första och sista ljudet i ord
4. Fonemens värld – analys och syntes
5. Bokstävernas värld – på väg mot läsning
(Lundberg, I. 2007, Natur & Kultur)
Hur kan/bör vi tolka och använda resultaten från
kartläggningen?
• Nivågruppering?
• Individuell träning?
• Olika stora grupper?
Detta bör bli föremål för diskussion i arbetslaget,
gärna i samarbete med specialpedagog/-lärare
En betydande mängd forskning avråder dock från
nivågruppering och förordar att man arbetar i
smågrupper med varierande sammansättning.
4. Fonemens värld – analys och syntes
4A Ord med två ljud
Analys
• ÅL – bild – markörer i
olika färg
• Barnen lägger ut
markörer för varje ljud
Syntes
• Nu får barnen gissa bild!
Fonem och bokstäver – själva ”knäckfrågan”!
• Första och sista ljudet i ord – första steget mot
fonemmedvetenhet
• Ord med två ljud (VK, KV) – på väg mot analys
och syntes av fonem
• Enkla treljudsord (KVK) – gå vidare från
tvåljudsorden, bygg på med ett nytt ljud
• Konsonantkombinationer (KKVK, KVKK …) –
svårare
5 Bokstävernas värld – på väg mot riktig läsning
Arbeta med enstaviga ord, med fokus på
dessa bokstäver:
omsaleirvånfkötdupäbg
(c h j q w x y z )
VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING
Språkutveckling på alla stadier och i alla ämnen
- ett gemensamt ansvar från förskola till årskurs 9
Långsiktig satsning (minst t o m 2018), förskolor och
skolor utser språkombud, nätverk anordnas
Resurser att tillgå för språkombudens arbete:
• Läslyftets moduler
• Vägledning för språk-, läs- och skrivutveckling inom
Nackas kommunala förskolor och skolor
• Språkombudsträffar ledda av språk-, läs- och
skrivutvecklarna
Vägledningen hittar man här:
http://www.nackaskommunalaskolor.se/vi-utvecklar/skolutveckling-20518355
OBS! Längst ned på första sidan för varje avsnitt finns hela
avsnittet som pdf att skriva ut!
Den tidiga läsundervisningen
God läsundervisning kännetecknas av:
•
•
•
•
•
•
Träning av fonemisk medvetenhet
Undervisning i avkodning (phonics)
Träning i att öka läsflyt
Undervisning om ord
Explicit undervisning i läsförståelse-strategier
Övervakad och vägledd högläsning
(National Reading Panel, 2000)
Undervisning om ord
”Den vokabulär barn har i motsvarande svensk
förskoleklass kan förklara hela 30% av variansen i
elevens läsförståelse under andra året på
gymnasiet.”
(Cunningham & Stanovich, 1997, citerade i Subgrupper av läsare, Ulrika
Wolff, s. 152 i Samuelsson m fl. (red), 2009: Dyslexi och andra svårigheter
med skriftspråket, antologi)
Slutsats: Explicit (direkt) ordförrådsundervisning
måste sättas in under tidiga skolår och helst
redan i förskolan.
Vad betyder lärarens kompetens för
elevers läsutveckling?
• Lärarens kunskap om vad läsning är – ger
beredskap att göra medvetna val av metoder och
material
”Lärare som noga följer sina elevers läsutveckling
med formella och informella metoder är mer
framgångsrika än lärare som inte ägnar tid,
engagemang och kraft åt detta.”
(Lundberg & Herrlin, 2003, s.5)
Läsningens olika dimensioner samspelar
för en god läsutveckling
(ur boken God läsutveckling, Lundberg, I. & Herrlin, K. 2003)
Bedömningsstöd i årskurs 1-3 i läs- och
skrivutveckling
• Utvecklas av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala
universitet
• Relaterar till Nya Språket lyfter!
Bedömningsstödet innehåller
• Lärarhandledning
• Avstämning Läsa A, B, C: Elevuppgifter, analyser och
sammanställningar
• Avstämning Skriva A, B, C: Elevuppgifter, analyser och
sammanställningar
Förslag på kunskapskrav i läsförståelse i
årskurs 1
• "Eleven kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter
genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på
ett delvis fungerade sätt. Eleven visar begynnande
läsförståelse genom att återge grundläggande innehåll och
budskap i olika texter med stöd av bilder eller frågor.
Dessutom kan eleven föra enkla samtal om de idéer och
tankar som texter väcker och relatera till egna
erfarenheter eller till andra texter. Till någon del kan
eleven uppmärksamma när det uppstår problem med
förståelse i läsningen av ord eller sammanhang och visar
det genom att pröva att läsa om och korrigera sig själv."
Utgångspunkter för materialet
• Fonologi, ljud- och bokstavskännedom
• Generella språkliga förmågor
Publiceras i en utprövningsomgång läsåret 2015/2016:
- utvärdera elevreaktioner, tidsåtgång, nivå på avstämningar.
• Enkät till lärare i materialet
• Obligatoriskt att använda i årskurs 1 från och med 1 juli
• Vid frågor om Bedömningsportalen kontakta
[email protected]
• Vid frågor om bedömningsstöden i årskurs 1-3 kontakta
[email protected]
För att nå en automatiserad
avkodning krävs att eleven:
• hittar lust och motivation att läsa
• inte fastnar i osäkra strategier
• läser så mycket som möjligt
Läsundervisningen
måste fortsätta under hela skoltiden!
• Samhällets krav på god läsförståelse ökar!
• Läraren fr o m åk 3 - 4 - särskilt stort ansvar!
• Skolans läsundervisning ska göra eleverna till
självständiga och strategiska läsare …
Den senare läsundervisningen
• fortsatt utveckling av läsmotivation
yttre/inre motivation – vilken är skillnaden?
• automatisering av avkodning
• utveckla läsflytet
• undervisning i läsförståelse
Exponering för skriftspråk och fritidsläsning –
viktigare än skolans undervisning?
– viktigare än skolterminen?
”gapet” mellan starka och svaga läsare
ökar!
(Hayes & Grether,1983. I Reading Research Quarterly,1993:1)
•
•
•
•
•
Läsning är också samtal
Läsning sker i alla ämnen
Varje ämne har sitt ämnesspråk
Alla lärare är språklärare
Ett språkutvecklande arbetssätt
gynnar ALLA elever
Tack för att ni lyssnade!
Anna Strid
Barn och elevhälsan i Nacka
[email protected]