Hur ger vi alla barn förutsättningar för en god läsutveckling? Anna Strid språk-, läs- och skrivutvecklare barn och elevhälsan i Nacka [email protected] Innehåll • Vad är läsning? • Läsutveckling – ett samverkansprojekt • Satsningar och resurser i Nacka Vad är läsning? Något om läsprocesser, lässtadier och strategier Läsfärdighet Avkodning Språkförståelse (Elbro, C. 2004) L=AxS L = A x F (x M) ”The simple wiew of reading” (Tunmer & Gough, 1986) ”Learning to Read: Should We Keep Things Simple?” • I de första årskurserna – står ordavkodning och språkförståelse (listen comprehension) för 90% av variationen i läsförståelse • Alltså ger ”The Simple Wiew of Reading” en bra uppskattning av läsförmåga där MEN … redan från ungefär åk 2 (3) kommer en ”vändpunkt” – där språkförståelsen blir mer framträdande • ordförrådet har en indirekt påverkan både på ordavkodning och språkförståelse The Language and Reading Research Consortium, i Reading research Quarterly, volym 50, nr 2, 2015 Vocabulary model Note. Standardized estimates from the structural model, where ”.83 (.93) .78 represents the results for the first, second and third grades Word recognition .68 (.51) .67 .81 (.50) .46 Reading Comprehension Vocabulary .83 (.93) .78 Listening Comprehension KÄLLA: The Language and Reading Research Consortium, i Reading research Quarterly, volym 50, nr 2, 2015 .26 (.61) .61 Läsutvecklingens olika nivåer eller strategier • Pseudoläsning (beter sig som en läsare, tar ledtrådar från sammanhanget - ”här står det ICA!”) • Logografisk läsning (känner igen vissa ord, tar hjälp av visuella drag, och ”skyltläsning” som ovan) • Alfabetisk/fonologisk läsning (startpunkt för den ”riktiga” läsningen, kopplar bokstäver till ljud, ”ljudar”) • Ortografisk och morfologisk läsning (kunskaper om kopplingar mellan bokstavsmönster och talade ords delar) Barns läsutveckling – ett samverkansprojekt hem – förskola – skola Den informella socialisationen av skriftspråket LÄSNING I HEMMET positiv modell identifikationsprocess tillgång till skrift barnet gör erfarenheter exponering för BARNETS LÄS- OCH SKRIV-UTVECKLING bra interaktion skriftspråk Källa: Lundberg, enl. FROST 2002 Förebyggande, tidiga och fortsatta insatser i Nacka Generella insatser Information till småbarnsföräldrar på öppna förskolan Fonologiska satsningen Språksatsningen och Vägledning för språk-, läs- och skrivutveckling Kurser i språkutvecklande arbetssätt för förskolepersonal Kurser i grundläggande läs- och skrivinlärning samt läsförståelseundervisning för lärare åk 1-6 Övriga resurser (språk-, läsoch skriv) Tal- och specialpedagoger i förskola och skola Logopeder i förskola och skola Ex på pågående forskningsprojekt i förskolan Lärande-Hjärna-Praktik Förskollärares uppfattningar om högläsning i förskolan Fonologiska satsningen 10 år i Nacka – kort historik • Politiskt beslut om samordnad kartläggning av fonologisk medvetenhet för samtliga 6-åringar i Nacka första gången under läsåret 2005/2006 – skolor som deltar i satsningen ska lämna in klassresultat för redovisning på kommunnivå • Bornholmsmodellen rekommenderas • God läsutveckling rekommenderas för fortsatt kartläggning av läsutvecklingen (från VT i F-klass) • Från och med läsåret 2007/2008 används materialet Bornholmsmodellen – vägen till läsning (Lundberg, 2007) Att delta i satsningen är valfritt – men utbildningsnämnden önskar 100% deltagande Fonologiska satsningen 10 år i Nacka – kort historik • Normering av Bornholmsmodellens kartläggningsmaterial gjordes med hjälp av Nackas sexåringar - i samarbete med professor emeritus Ingvar Lundberg (åren 2007 – 2012) • Uppföljning av resultaten i f-klass i åk 2 (med Vilken bild är rätt) gjordes under åren 2010 -2012 • Artiklar i Dyslexitidningen (2009) och i tidskriften Reading and Writing (2010, 2012) baserat på Nackas resultat Fonologiska satsningen 10 år i Nacka – kort historik • En mängd fortbildningstillfällen med namnkunniga – och kunniga – föreläsare inom området språk-, läsoch skrivutveckling har erbjudits lärare (Ingvar Lundberg, Mats Myrberg, Karin Taube, Ulrika Wolff, Astrid Frylmark, Barbro Westlund, m fl …) • Nätverksträffar med kunskapsutbyte mellan lärare • Sist – men inte minst – förskoleklasslärares medvetna och strukturerade arbete med att ge barnen/eleverna förutsättningar för en lyckad lässtart med språklekar och övningar! 1 2 3 4 2.bokstavskunskap 3. ett gott ordförråd 4. motivation eller 1. språklig medvetenhet, särskilt fonemmedvetenhet uppgiftsorientering (Lundberg, I. 2007) Bedömning och kartläggning av fonologisk medvetenhet 1. Att upptäcka rim (5 p) 2. Samma begynnelseljud (10 p) 3. Hur många ljud hör du? (10 p) 4. Vilket ord är längst? (5 p) 5. Representera fonem med bokstäver (5 p) Maxpoäng: 35 Det lönar sig att öva Hur mängden träning inverkar på förmågan att skriva ord F(2,605)=12.39, p<.0001 En gång/veckan tre ggr/veckan varje skoldag Fig.3. Framgång under året i förskoleklass som funktion av mängden övningstillfällen. Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass (Lundberg & Strid, i tidningen Dyslexi, nr 1/2009) Det lönar sig att öva (2) • De barn som fått den minsta dosen träning eller övning uppvisade en signifikant sämre framgång från september till maj i fråga om den för läsning och skrivning mest kritiska deluppgiften i kartläggningen. Vi har således demonstrerat en tydlig s k dos-responseffekt. • De barn som får vara med om dagliga lekar och övningar uppvisar en klart bättre utveckling än de barn som bara övar någon gång i veckan. En sådan tydlig dos-responseffekt får tydliga pedagogiska konsekvenser. Det lönar sig uppenbarligen att öva med barnen en stund varje dag, i varje fall om man önskar att de skall få ett mjukt och lustfyllt möte med skriftspråket. Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass (Lundberg & Strid, i tidningen Dyslexi, nr 1/2009) Resultat fonologisk screening september och maj – trend (medelvärde) över tid i förskoleklasser i Nacka Trend över tid 29,0 27,0 25,0 23,0 21,0 19,0 17,0 15,0 07/08 08/09 09/10 10/11 Medelvärde september 11/12 12/13 13/14 Medelvärde maj Maj Maxpoäng 30 (rimuppgiften borträknad) 14/15 Fonemisk medvetenhet När man kan uppmärksamma, urskilja och ta bort, lägga till och byta ut fonem (språkljud) i ord – då är man fonemiskt medveten. ”Faktum är att de här övningarna kan göras i mörker – de ska ju bara lyssna.” (McGee 2007, i Westlund, 2009) Bokstavskunskap Formell bokstavskunskap Funktionell bokstavskunskap • Att kunna ett antal bokstäver till namnet • Att känna igen dessa bokstäver till utseendet • INTE tillräckligt att lära sig vilka ljud som är kopplade till bokstäverna, hur bokstaven ”låter”… • Att förstå att våra ord är uppbyggda av ljud • Att VETA och FÖRSTÅ, att bokstaven b har ljudet / b / och att det är detta språkljud som hörs i orden buss, boll, bil etc. Hur blir barn uppgiftsorienterade? ”YES”!!! ”Jag kan”-upplevelser (ha inte för bråttom att gå vidare, många barn behöver mer tid, och fler repetitioner av språklekarna) Bornholmsmodellen – vägen till läsning språklekar i förskoleklass - och i årskurs 1! 1. Lyssna på ljud 2. Ord och meningar 3. Första och sista ljudet i ord 4. Fonemens värld – analys och syntes 5. Bokstävernas värld – på väg mot läsning (Lundberg, I. 2007, Natur & Kultur) Hur kan/bör vi tolka och använda resultaten från kartläggningen? • Nivågruppering? • Individuell träning? • Olika stora grupper? Detta bör bli föremål för diskussion i arbetslaget, gärna i samarbete med specialpedagog/-lärare En betydande mängd forskning avråder dock från nivågruppering och förordar att man arbetar i smågrupper med varierande sammansättning. 4. Fonemens värld – analys och syntes 4A Ord med två ljud Analys • ÅL – bild – markörer i olika färg • Barnen lägger ut markörer för varje ljud Syntes • Nu får barnen gissa bild! Fonem och bokstäver – själva ”knäckfrågan”! • Första och sista ljudet i ord – första steget mot fonemmedvetenhet • Ord med två ljud (VK, KV) – på väg mot analys och syntes av fonem • Enkla treljudsord (KVK) – gå vidare från tvåljudsorden, bygg på med ett nytt ljud • Konsonantkombinationer (KKVK, KVKK …) – svårare 5 Bokstävernas värld – på väg mot riktig läsning Arbeta med enstaviga ord, med fokus på dessa bokstäver: omsaleirvånfkötdupäbg (c h j q w x y z ) VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Språkutveckling på alla stadier och i alla ämnen - ett gemensamt ansvar från förskola till årskurs 9 Långsiktig satsning (minst t o m 2018), förskolor och skolor utser språkombud, nätverk anordnas Resurser att tillgå för språkombudens arbete: • Läslyftets moduler • Vägledning för språk-, läs- och skrivutveckling inom Nackas kommunala förskolor och skolor • Språkombudsträffar ledda av språk-, läs- och skrivutvecklarna Vägledningen hittar man här: http://www.nackaskommunalaskolor.se/vi-utvecklar/skolutveckling-20518355 OBS! Längst ned på första sidan för varje avsnitt finns hela avsnittet som pdf att skriva ut! Den tidiga läsundervisningen God läsundervisning kännetecknas av: • • • • • • Träning av fonemisk medvetenhet Undervisning i avkodning (phonics) Träning i att öka läsflyt Undervisning om ord Explicit undervisning i läsförståelse-strategier Övervakad och vägledd högläsning (National Reading Panel, 2000) Undervisning om ord ”Den vokabulär barn har i motsvarande svensk förskoleklass kan förklara hela 30% av variansen i elevens läsförståelse under andra året på gymnasiet.” (Cunningham & Stanovich, 1997, citerade i Subgrupper av läsare, Ulrika Wolff, s. 152 i Samuelsson m fl. (red), 2009: Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket, antologi) Slutsats: Explicit (direkt) ordförrådsundervisning måste sättas in under tidiga skolår och helst redan i förskolan. Vad betyder lärarens kompetens för elevers läsutveckling? • Lärarens kunskap om vad läsning är – ger beredskap att göra medvetna val av metoder och material ”Lärare som noga följer sina elevers läsutveckling med formella och informella metoder är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid, engagemang och kraft åt detta.” (Lundberg & Herrlin, 2003, s.5) Läsningens olika dimensioner samspelar för en god läsutveckling (ur boken God läsutveckling, Lundberg, I. & Herrlin, K. 2003) Bedömningsstöd i årskurs 1-3 i läs- och skrivutveckling • Utvecklas av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet • Relaterar till Nya Språket lyfter! Bedömningsstödet innehåller • Lärarhandledning • Avstämning Läsa A, B, C: Elevuppgifter, analyser och sammanställningar • Avstämning Skriva A, B, C: Elevuppgifter, analyser och sammanställningar Förslag på kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 • "Eleven kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerade sätt. Eleven visar begynnande läsförståelse genom att återge grundläggande innehåll och budskap i olika texter med stöd av bilder eller frågor. Dessutom kan eleven föra enkla samtal om de idéer och tankar som texter väcker och relatera till egna erfarenheter eller till andra texter. Till någon del kan eleven uppmärksamma när det uppstår problem med förståelse i läsningen av ord eller sammanhang och visar det genom att pröva att läsa om och korrigera sig själv." Utgångspunkter för materialet • Fonologi, ljud- och bokstavskännedom • Generella språkliga förmågor Publiceras i en utprövningsomgång läsåret 2015/2016: - utvärdera elevreaktioner, tidsåtgång, nivå på avstämningar. • Enkät till lärare i materialet • Obligatoriskt att använda i årskurs 1 från och med 1 juli • Vid frågor om Bedömningsportalen kontakta [email protected] • Vid frågor om bedömningsstöden i årskurs 1-3 kontakta [email protected] För att nå en automatiserad avkodning krävs att eleven: • hittar lust och motivation att läsa • inte fastnar i osäkra strategier • läser så mycket som möjligt Läsundervisningen måste fortsätta under hela skoltiden! • Samhällets krav på god läsförståelse ökar! • Läraren fr o m åk 3 - 4 - särskilt stort ansvar! • Skolans läsundervisning ska göra eleverna till självständiga och strategiska läsare … Den senare läsundervisningen • fortsatt utveckling av läsmotivation yttre/inre motivation – vilken är skillnaden? • automatisering av avkodning • utveckla läsflytet • undervisning i läsförståelse Exponering för skriftspråk och fritidsläsning – viktigare än skolans undervisning? – viktigare än skolterminen? ”gapet” mellan starka och svaga läsare ökar! (Hayes & Grether,1983. I Reading Research Quarterly,1993:1) • • • • • Läsning är också samtal Läsning sker i alla ämnen Varje ämne har sitt ämnesspråk Alla lärare är språklärare Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar ALLA elever Tack för att ni lyssnade! Anna Strid Barn och elevhälsan i Nacka [email protected]
© Copyright 2024