Glad Sommar!
nr 4 2010 årgång 103 Glad Sommar! LEDARE: BOKSLUT SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSKARTELLEN NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 1 LEDARE. BOKSLUT N är jag nu sätter mig ner för att skriva min sista ledare, som anställd och verkställande direktör i SFBF sedan 32 år tillbaka, far det många tankar både positiva och negativa genom mitt huvud. Det positiva speglar sig främst i att jag fått företräda er, mina kollegor och har fått syssla med frågor som legat och som fortfarande ligger mig varmt om hjärtat – medlemmarna och sjöbefälens bästa. Jag hade nog haft svårt att arbeta fackligt för andra grupper, då yrkesfrågorna har betytt mest för mig, såsom arbetsmiljö, sjösäkerhet, miljöskydd och sociala frågor samt löner och allmänna anställningsvillkor. När jag invaldes i föreningens centralstyrelse på 70-talet och fortfarande seglade som befälhavare i Svea/Silja, var en av de frågor, som jag drev; en sammanslagning av SFBF med dåvarande Svenska Maskinbefälsförbundet, numera Sjöbefälsförbundet. Det blev dock inget positivt gensvar då från föreningen. Både SFBF och SMBF arbetade dock något så när i samma riktning och samarbetet ökade under våra år i SALF/Ledarna för att sedan försämras, när SFBF lämnade Ledarna och SMBF/ Sjöbefälsförbundet blev kvar. Nu så här tolv år efteråt har båda organisationerna tagit ett kongressbeslut på att arbeta för en sammanslagning. I ett första steg mot ett vidare samarbete, som förhoppningsvis skall leda till en fusion, bildades Sjöbefälskartellen den 26 maj, en ideell förening, med klara riktlinjer om hur förhandlingssamarbetet skall ske. Detta innebär också att vi redan nu kan vi börja rationalisera arbetet genom att vi företräder varandra, framför allt i förhandlingsarbetet. 2 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 Detta är enligt mitt förmenande ett stort historiskt steg framåt mot en gemensam organisation för allt sjöbefäl. Här vill jag verkligen personligen önska lycka till. Speciellt med så många viktiga frågor på agendan nu och då framförallt frågan om en framtida svensk sjöfartspolitik, då är det viktigt att vi står enade. Det negativa under årens lopp har inte enbart varit en minskande svensk handelsflotta med ett mindre antal befäl här hemma seglande under svensk flagg. Det som oroar mig mer är det alltmer minskande intresset från politiker, departement och andra beslutsfattare för en konkurrenskraftig handelsflotta med kompetent personal under svensk flagg. Den nu, förhoppningsvis, genomgångna finanskrisen tillsammans med bristande vilja, kunskap och förståelse från statsmakternas sida har fått ödesdigra konsekvenser för den svenska sjöfarten. Rederierna flaggar ut sina fartyg för att uppnå bättre konkurrensfördelar och bättre lönsamhet, påhejade av sina långivare. De nyutexaminerade sjöbefälen flyr ut ur landet för att i en del fall få ihop tid för sina behörigheter samt för att få jobb som juniorbefäl. Detta gäller även det mer erfarna och specialutbildade befälet. Här på den internationella marknaden är de mer än välkomna, då det fortfarande råder en besvärande befälsbrist runt om i världen trots krisen. Vissa beräkningar som gjorts visar att ca 3400 behöriga svenska befäl befinner sig utomlands inom internationella sjöfartsnäringen. Skall vi få dessa tillbaka måste vi skapa system så att de kan bo kvar i Sverige med sina familjer under rimliga Christer Lindvall, vd, SFBF. sociala förhållanden. Vad har då den svenska regeringen gjort? Man (läs Åsa Torstensson på Näringsdepartementet) har bland annat tillsatt tre utredningar, av vilka två lämnat sina rapporter till Näringsdepartementet och vi skall lämna svar på dessa i slutet av augusti. Den första rapporten är en studie över det framtida rekryteringsbehovet till sjöfarten: Handlingsplan för ökad rekrytering av personal till Sjöfartssektorn (SjöV 08-03114) Enligt föreningens uppfattning är denna helt överflödig i nuvarande situation. Vi har ett stort överskott av sökande till utbildningarna, även om det skulle behövas lite fler maskinbefäl. Det stora problemet är dock nästa steg. Det fattas praktikplatser för studenter samt eventuella restpraktikplatser efter avslutad examen. Sedan är det också bristen på jobb efter erhållen behörighet. Jag har också efterhört om det råder personalbrist på andra områden inom klustret. Så verkar dock inte vara fallet idag. Naturligtvis kommer det att på sikt att bli en brist på kompetent personal inom näringen med sjöbakgrund med nuvarande politik. Det löser man inte med enbart ett större intag till sjöfartshögskolorna. Det är skrämmande att politiker, andra beslutsfattare och redare lockar in ungdomar med fagra löften till en utbildning de inte kan slutföra på grund av bristande vilja och resurser. Dessutom med stora svårigheter att få jobb i Sverige. I andra sammanhang skulle detta kallas för lurendrejeri. Från föreningens sida upplyser vi studenterna om detta på våra informationsmöten och > INNEHÅLL. sid 4-7 UTFLAGGNINGEN FORTSÄTTER FACKLIG GRUNDKURS SFBF OCH SBF HÅLLER EN GEMENSAM FACKLIG GRUNDKURS UNDER VECKA 46. MER INFORMATION OM EXAKT DATUM OCH ANMÄLAN KOMMER I NAUTISK TIDSKRIFT NR 5 OCH PÅ www.sfbf.se > rekommenderar dem att lämna Sverige efter avslutad utbildning. Den andra rapporten är: Tillväxtanalys rapport om Sveriges sjöfartssektor (Tillväxtanalys dnr: 2010/098). Den å sin sida borde aldrig ha fått lämna departementet för att gå ut på remiss. Den saknar alla krav på saklighet, som man måste kunna ställa på fakta i en offentlig rapport. Det gäller såväl sjöfartens nuvarande villkor och situation som framtiden. Det framgår tydligt att inga sakkunniga på sjöfart har fått lämna synpunkter på rapporten eller rättat den innan den lämnades. Undertecknad står med som delaktig, men har varken blivit intervjuad eller hörd trots sådana uttalade löften. Vid ett stormöte överlämnade jag en kopia av en skrivelse till Sjöfartsforum, till utredaren, samt två av mina tidigare ledare i NT. De föranledde ingen åtgärd eller några förändringar i rapporten, trots att det var påpekanden om rena sakfel. Denna typ av rapport är totalt förödande, om det är den och andra, som skall ligga till grund för eventuella propositioner, som sedan politikerna skall ta ställning till. Detta innebär att de måste ta beslut på helt felaktiga grunder. (Forts. på sid 9) I fjol försvann ett 20-tal fartyg från svensk flagg och utflaggningen fortsätter. För många ombordanställda innebär det högre lön samtidigt som man mister rätten till avdrag för exempelvis pensionssparande och bolåneräntor. På sikt riskerar jobben att försvinna utomlands. Torrevieja, Spanien. FOTO: MARIE HALVDANSON sid 8 SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSKARTELLEN Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF och Sjöbefälsförbundet, SBF har vid ett gemensamt styrelsemöte beslutat att inleda ett förhandlingssamarbete under namnet Sjöbefälskartellen. I princip alla SFBFs och SBFs förhandlingsärenden kommer att handläggas i Sjöbefälskartellens namn från och med den 1 juli i år. Sjöbefälskartellen bygger på att befälsorganisationerna önskar ett närmare samarbete som så småningom ska resultera i en gemensam organisation. ...dessutom: Ökat färjeresande under flygstoppet sid 10-11, Vinnarna i Sjöfartens Kultursällskaps novelltävling sid 12-13, Sjömanshusstiftelsens belöningsdag sid 14-15, Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 18-19, YEAR OF THE SEAFARER - I skärgårdens tjänst i över 30 år sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Inträdesanmälan sid 28 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: [email protected] Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie [email protected] Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 3 SJÖFARTSPOLITIK. UTFLAGGNINGEN fortsätter I fjol försvann ett 20-tal fartyg från svensk flagg och utflaggningen fortsätter. För många ombordanställda innebär det högre lön samtidigt som man mister rätten till avdrag för exempelvis pensionssparande och bolåneräntor. På sikt riskerar jobben att försvinna utomlands. – Det smakfulla i det här är att redarna försökt göra det bästa av situationen och låtit besättningarna följa med. Men när någon slutar kommer man med största sannolikhet inte att ersätta vakansen med en svensk, säger Jörgen Lorén, Fartygsbefälsföreningens ordförande och befälhavare i Stena Line. Hösten 2008 vändes brinnande högkonjunktur till djup kris. Nergången slog hårt mot världens redare, inte minst de svenska som på grund av ogynnsam sjöfartspolitik dras med jämförelsevis stora utgifter. Konsekvensen har blivit att flera valt att lämna den blågula flaggen för sådana med mer lukrativa villkor, framför allt den danska och färöiska. I fjol försvann 19 fartyg om 500 brutto eller mer från det svenska skeppsregistret och från årsskiftet och fram till i slutet av april i år har ytterligare åtta lämnat. Som ombordanställd innebär utflaggningen en omställning. Den mest grundläggande är att man inte längre har en svensk inkomst, vilket bland annat har effekt på lönen. – Men det är svårt att säga något generellt om lönen. Hur mycket man får beror på vilket land man flaggar till och hur stor ersättning man lyckas förhandla fram. I exempelvis Danmark brukar den bli lite högre, säger Jörgen Lorén. Men även avdragsrätten i deklaratio4 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 nen påverkas. Den som saknar svensk inkomst kan heller inte göra avdrag för exempelvis bolåneräntor och privat pensionssparande. Tommy Wallén arbetar med internationella frågor på Skatteverket. – Du måste ha en skattepliktig inkomst i Sverige för att ha något att göra avdrag mot. Den som har hus kan göra ränteavdrag mot den del som utgör fastighetsavgiften på maximalt 6 000. Räntekostnader som överstiger det beloppet får man inte göra några avdrag för, säger han. Att avdragsrätten försvinner kan innebära stora försämringar. – För den som inte kan skriva över lånen på en fru eller sambo kan det här slå mycket hårt. Det kan handla om åtskilliga tusenlappar, konstaterar Jörgen Lorén. Hur det sociala skyddsnätet med pensioner, sjukförsäkringar och annat påverkas beror på vilken flagg fartyget byter till och det avtal som sluts mellan fack och redare. För de som gått till dansk eller färöisk flagg har de svenska facken fått vara med och förhandla fram de nya avtalen. Fartygsbefälsföreningens Tomas Sjöstedt har deltagit i flera sådana förhandlingar. Han säger att skillnaderna i social trygghet inte blir särskilt stora i praktiken även om in- och utbetalningar går via andra instanser än dem man är van vid. – Istället för att vända dig till Försäkringskassan när du är sjuk och den redarskyddade tiden tar slut går du till ett privat försäkringsbolag som arbetsgivaren tecknat avtal med. Man får också en privat pensionslösning, säger Tomas Sjöstedt. Vid ut- och omflaggningar inom Norden har de fackliga organisationerna ett nära samarbete, säger Jörgen Lorén. När det ryktas om att ett fartyg är på väg över tar föreningarna kontakt med varandra för att lösa det praktiska. – Vi har ett genuint samarbete med våra nordiska broderorganisationer och det är inte några större skillnader mellan våra avtal, säger han. Men det är bara när fartyg går till Danmark och Färöarna som de svenska facken kan vara med och förhandla fram villkoren för dem ombord. Under andra flaggor är det lokala avtal och det landets sociala skyddsnät som gäller, även för svenskar. – Seglar du i till exempel Star Cruise har du dollaravtal och där finns ingen som helst avsättning för exempelvis pension. Det får du sköta helt själv, säger Tomas Sjöstedt. Enligt Fartygsbefälsföreningens representanter som varit involverade i BUNKRING AV LNG BÄST SHIP TO SHIP B unkring av LNG, Liquefied Natural Gas, sker bäst ship to ship. Det har ett samarbetsprojekt mellan Svenskt Marintekniskt Forum, Göteborg Energi, Gasnor, Aga Cryo AB, Det Norske Veritas, White Smoke AB och FKAB Marine Design kommit fram till. I Norge bunkras idag mindre LNGfartyg med slang från lastbil. Dessutom finns fasta anläggningar i land som utflaggningarna har skillnaderna för sjömännen ombord inte blivit särskilt stora. Ett mer långsiktigt och övergripande problem är att jobben hotas eftersom de internationella registren inte kräver några svenskar ombord. – Manskapet kommer inte ha en chans eftersom svenskarna är så mycket dyrare än andra. På sikt tror jag även att de svenska befälen ligger i riskzonen. Seniorbefälen kan nog vara ganska säkra men yngre befäl utan specialkompetens kommer att få det svårt. Jag ser inga fördelar för våra medlemmar med den utflaggning som nu sker, säger Jörgen Lorén. Och utflaggningen fortsätter. Villkoren under svensk flagg är för dåliga anser många, och huruvida det blir en förändring i den svenska sjöfartspolitiken återstår att se. I höstas gav regeringen myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att se över svenska redares konkurrenskraft och efter sommaren ska den rapporten publiceras. Men oavsett vad som föreslås i den tvivlar Jörgen Lorén på att de fartyg som nu lämnar Sverige kommer tillbaka. – Jag skulle bli väldigt glad om de gjorde det men också mycket förvånad. Det är en ganska stor och kostsam apparat att byta flagg. Linda Sundgren passar för vägfärjor. - En fast tankstation i land kan vara lösningen för vissa speciella fartyg, typ vägfärjor som i Norge, men för övriga fartyg är det bunkring från bunkerbåt eller tankbil som gäller, säger Magnus Wikander, marknadsansvarig vid FKAB Till utmaningarna med bunkring ship to ship hör att göra det säkert. LNG håller så låg temperatur som minus 163 grader, vilket kräver särskilda material i tankar, rör och system. LNG övergår snabbt i gasfas om det kommer ut, och sprids fort eftersom det är lättare än luft. Det är dock lättantändligt vid viss koncentration i luft, vilket man måste ta hänsyn till. Risken för större utsläpp är dock liten eftersom man kan ha sensorer som känner av tryckfall i systemet och stänger detta i sådana fall. Agneta Olofsson IN- OCH UTFLAGGNINGAR I SVERIGE ÅR 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 REGISTRERADE 26 24 7 13 13 26 28 12 16 16 12 13 25 32 17 22 34 19 22 5 4 TOTALT AVREGISTRERADE 16 222 16 212 24 204 33 221 20 241 16 248 16 238 37 226 25 251 14 260 13 258 13 259 16 259 22 250 26 240 16 249 33 243 20 242 24 243 19 245 8 259 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 5 UTFLAGGNINGEN. OROombord Jobben, lönerna och det sociala skyddsnätet. Tal om utflaggning väcker både frågor och oro ombord. G ustaf Sigurdsson är befälhavare på tankfartyget ”Furenäs”. I slutet oktober förra året fick han och övriga besättningen reda på att rederiet, Furetank, tänkte flagga ut. Ett par månader senare plockades den blågula flaggan ner och ersattes med Färöarnas rödblå kors. – Jag har varit till sjöss i över trettio år och bara seglat på svenska fartyg så lite konstigt känns det allt. Man har alltid varit rätt stolt över den svenska flaggan och Färöarna har jag ingen relation till. Men det är inte så ofta man tänker på det, man gör sin törn och sen vill man hem till frugan, säger Gustaf Sigurdsson. Han berättar att utflaggningsbeskedet skapade en del oro. Samtliga ombord erbjöds fortsatt anställning men ingen visste riktigt vad flaggbytet skulle få för konsekvenser. – Initialt pratade vi mycket om vad som skulle hända med pensioner, sjukförsäkringar, a-kassa och så vidare. När 6 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 man bara seglat svenskt har man ingen koll på vad som gäller under andra flaggor och vi var oroliga för hur det skulle bli. Nu när förändringen är genomförd sedan några månader tillbaka är Gustafs bedömning att det sociala skyddet är okej. Men han tycker att det är lite svårt att överblicka och förstå i alla delar. – Facket har förhandlat fram en pension, men det är svårt att bedöma om man hade fått mer eller mindre om man stannat under svensk flagg. Sjukförsäkringen verkar bra och vad jag har förstått har vi som boende i Sverige också rätt till svensk sjukvård. Men det finns fortfarande frågetecken, säger Gustaf, som tycker att informationen kunde ha varit bättre. – Den har inte varit dålig, men ofullständig. Hela flaggbytet gick fort, det tog bara ett par månader, och man har fått ta reda på ganska mycket själv. Lönerna ombord har generellt blivit bättre, säger han. Dessutom har den svenska kommunalskatten ersatts av en enhetlig och relativt låg skattesats i nivå med de lägsta kommunalskatterna i Sverige. Men utflaggningen har ändå inte blivit en plusaffär för alla. Eftersom man inte längre beskattas i Sverige försvinner också rätten till de svenska avdragen. – Den som har huslån och renoverar och bygger om blir förlorare eftersom man varken får dra av för räntor eller göra rotavdrag. Den som bor i lägenhet blir vinnare, säger Gustaf. Tärntanks ”Tärnvik” hör också till dem som lämnat det svenska skeppsregistret det senaste halvåret. Hon går numera under dansk flagg. Befälhavare Bert Dahlberg berättar att de två stora frågorna som väcktes när flaggbytet aviserades var jobben och lönerna. – Men alla fick behålla jobben och rederiet har skött det snyggt på det sättet. De kunde ju ha kickat alla om de hade velat, säger han. UTFLAGGNINGEN. www.seatime.se Fortsatt svensk service för utflaggade fartyg! För svenska fartyg som byter till annan agg erbjuder vi möjligheten att avtala om tjänster från Sjömansservice, under förutsättning att det nns svensk besättning ombord. Det gäller också vårt lmavtal med svenska och utländska biolmer. Sjömansserviceavtal kostar 20 000 kronor per fartyg och år och i avtalet ingår tjänster som vi vet uppskattas av svenska sjömän: Svensk TV på DVD Dagsnyheter via e-post Besök ombord i vissa hamnar Sjömansbibliotekets böcker och ljudböcker Organiserad motions- och tävlingsverksamhet Tidningen Sjörapporten med Utkik (10 nr/år) Filmavtalet innebär att fartyget får sex nya lmer varje månad. Sjömansservice garanterar ett urval av de senaste och mest sevärda lmerna som visas på bio i Sverige och kostnaden baseras på antalet besättningsmedlemmar ombord. Mer om Sjömansservice på www.seatime.se. Teckna avtal med Sjömansservice via telefon eller e-post 011-19 10 00 (vx) [email protected] Lönemässigt blev det ingen större skillnad. – De danska lönerna ligger generellt sett högre än de svenska så vi hade hoppats på mer. Just nu är det inte förhandlingsläge men vi hoppas få lite mer när marknaden lättar. I det dagliga arbetet ombord har flaggbytet medfört vissa mindre förändringar, säger Bert. ”Tärnvik” har fått ett nytt löneprogram eftersom det gamla inte var kompatibelt med det danska systemet och vid de återkommande hälsokontrollerna för sjömän måste de ombord ha ett BMI (Body mass index) på maximalt 40 för att bli godkänd, i enlighet med det danska regelverket. – Men det behöver inte betyda att man blir av med jobbet om man ligger över den gränsen, säger Bert. Läkaren ska också göra en bedömning av rörlighet och så vidare så det kan gå bra ändå. När det gäller myndigheternas in- spektioner kommer de att minska något, säger han. – Vi har blivit av med en instans eftersom klassen sköter den årliga besiktningen här istället för Sjöfartsinspektionen. Och det är bra. I fjol satt jag två dagar med en svensk inspektör och det är alldeles för mycket. Men vettingar och annat kommer vi inte ifrån. För ”Furenäs” del tror Gustaf Sigurdsson att det snarare kan bli lite mer kontroller än tidigare. Den färöiska flaggen är grålistad vilket skulle kunna väcka myndigheternas intresse. – Vi har pratat lite här ombord om vad det kan innebära och vi tror att det kanske leder till hårdare kontroller. Men jag känner mig lugn, vi har bara bytt flagg och driver och underhåller fartyget precis som innan så det är egentligen ingen skillnad, säger han. Vad utflaggningen kommer att leda till i förlängningen är fortfarande ett frågetecken. På ”Furenäs” är idag befäl- havare, chief, överstyrman och kocken svensk men om det kommer att fortsätta vara så säger Gustaf att han inte vill spekulera kring. – Men det är klart man funderar över vad som kommer att hända med de svenska jobben i förlängningen. Men man vet ju heller inte om rederiet kommer att flagga tillbaka till Sverige om det blir några förändringar. Bert Dahlberg tror dock att antalet svenskar ombord kommer att minska efterhand. – Om någon svensk slutar lär det inte bli någon ny svensk ombord. Det är inget uttalat från rederiet, men förmodligen blir det så. Socialt är det inte det så bra, även om de filippinarna vi har ombord har varit här i flera år och är bra folk, säger han. Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 7 SFBF. Ett historiskt beslut Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 6 075:(+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 400:(+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel 08-10 60 15. 8 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 ...OCH EN HISTORISK BILD. SBFs ordförande Örjan Liljeroth, SFBFs VD Christer Lindvall, SFBFs ordförande Jörgen Lorén och SBFs VD Christer Themnér undertecknar överenskommelsen om att bilda Sjöbefälskartellen. FOTO: MARIE HALVDANSON SFBF OCH SBF BILDAR SJÖBEFÄLSKARTELLEN Sveriges Fartygsbefälsförening, SFBF och Sjöbefälsförbundet, SBF har vid ett gemensamt styrelsemöte beslutat att inleda ett förhandlingssamarbete under namnet Sjöbefälskartellen. I princip alla SFBFs och SBFs förhandlingsärenden kommer att handläggas i Sjöbefälskartellens namn från och med den 1 juli i år. Sjöbefälskartellen bygger på att befälsorganisationerna önskar ett närmare samarbete som så småningom ska resultera i en gemensam organisation. D e centrala löneförhandlingarna i höst inleds med en gemensam avtals - och klubbordförandekonferens den 6-7 september. Efter konferensen hålls ett gemesamt styrelsemöte. Avtalskonferensen kommer att ge riktlinjerna för nästa års avtalsrörelse. Yrkandena fastställs i en gemensam förhandlingsdelegation som består av förbundens styrelser. Respektive organisation undertecknar de godkända centrala överenskommelserna för egen räkning. I princip alla andra förhandlingsä- renden handläggs i Sjöbefälskartellens namn. En förhandlingsframställan ställd till en av organisationerna, kommer att anses vara ställd till Sjöbefälskartellen. Specialavtal kommer också att tecknas i Sjöbefälskartellens namn. Den förhandlande ombudmannen representerar både SFBF och SBF i Sjöbefälskartellens namn. De avtal som träffas kommer att bäras av båda befälsorganisaionerna. Enskilda medlemsärenden kommer även fortättningsvis att handläggas av respektive organisation. MARIE HALVDANSON SFBF. CHRISTER LINDVALLS LEDARE - FORTS. FRÅN SID. 3 En annan sak som är skrämmande, är att forskare och studenter blir totalt vilseledda av sådana rapporter. De måste kunna lita på att offentliga rapporter är faktariktiga. Observera att vi i detta fall ej har framfört synpunkter på slutsatser och förslag till åtgärder, då vi anser att det är upp till skribenterna/utredarna. Synpunkter på detta kommer vi att framföra i vårt eventuella remissvar. Den tredje utredningen, som är på gång är den om bl.a ett införande av ett Svenskt Internationellt Skeppsregister (SIS). Den skall överlämnas till Näringsdepartementet i medio oktober, alltså efter valet. Vad vi sett så här långt och vårt deltagande i referensgrupper tror jag borgar för en helt annan slutprodukt än de övriga två. Men fortfarande förstår vi inte vad ett SIS skulle tillföra Sverige och svensk sjöfartsnäring i form av kompetens. Det innebär bara på sikt, eftersom vi har facit i hand från Norge och Danmark, att ett antal redare som äger ett antal fartyg med såväl besättningar som rederikontor i billigare länder. (se ledare i NT 08/09 och 02/10 på www. sfbf.se) kan bo kvar i Sverige. Det tillför inget till den framtida kompetensen. Vissa registreringsavgifter kommer de väl att betala men tillsynen kommer väl att skötas av klassen som är ett annat önskemål. Vår handelsflotta har idag krympt till en storlek, så vi kan inte längre annat än utgöra en svag röst i IMO och EU som helt domineras av större sjöfartsnationer. Har vi dessutom ingen sakkunskap, när det gäller den operationella sidan i de delegationer som företräder Sverige internationellt står vi ännu svagare i vissa frågor. De gäller ju inte bara att ta fram nya eller förbättra gamla regelverk, utan man måste förutse vad de får för konsekvenser i det praktiska livet. Som exempel kan anges fatigue-frågan (vilotider) och sjömännens rätt att gå iland (ISPSkoden) mm. Jag vill här understryka att jag inte vill kasta någon som helst skugga över den svenska delegationens insatser i olika sammanhang, men min bestämda uppfattning är att sakkunskap med sjöbakgrund måste finnas med. Annars är det stor risk att vi hamnar i fler sådana rapporter och regler som får helt andra effekter än de tänkta. Politiker och andra beslutsfattare måste förstå att Sverige behöver en konkurrenskraftig svensk handelsflotta med kompetent personal ombord. EU har insett att EU-länderna behöver det, varför inte Sverige? Jag lämnar nu föreningen med pension den sista augusti, men kommer att fortsätta verka inom IMO mm såsom representant för SFBF och president för IFSMA, om jag blir omvald i juni. Slutligen vill jag här passa på och tacka er kongress- och styrelseledamöter, förtroendevalda, alla er medlemmar och alla medarbetare på kansliet för allt det stöd jag känt och fått genom åren, utan vilket jag inte hade kunnat utföra mitt jobb. Detta även om jag inte alltid har kunnat leva upp till alla era förväntningar. Ni skall veta, att det alltid är en balansgång i ett sådant här arbete. Man kan inte tillfredsställa alla. Jag vill också tacka alla med- och motparter för det goda samarbetet vi haft genom åren. Trots att vissa av er inte alltid delat våra åsikter i förhandlingar, har vi ändå kunnat skilja på sak och person, vilket jag menar är ett måste för att kunna känna förtroende och respekt för varandra. Tack än en gång för att jag fått förmånen att arbeta tillsammans med er alla i ett arbete som förutom att det har krävt mina yrkeskunskaper även har mer eller mindre blivit min fritidssysselsättning. Till sist önskar jag Sveriges Fartygsbefälsförening, vår förening, all lycka i framtiden och en god seglats. Christer Lindvall, VD, SFBF AVTALSKRAV 2011 Avtalskrav inför kommande avtalsrörelse ska vara föreningen tillhanda senast den 13 augusti i år. Kraven kommer att behandlas på SFBFs och SBFs gemensamma avtals- och klubbordförandekonferens den 6-7 september. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. SFBF GER 5 000 KRONOR TILL CHILE SFBFs styrelse har beslutat att skänka 5 000 kronor till broderorganisationen Sindicato de Capitanes de Alta Mar - Nautilus ACAM AG i Chile för återuppbyggnad av deras kontor i Valparaiso. Byggnaden skadades svårt vid jordbävningen tidigare i år. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 9 AKTUELLT. ÖKAT FÄRJERESANDE UNDER FLYGSTOPPET Svenska färjerederier märkte en betydande ökning av antalet passagerare under flygstoppet på grund av askan från vulkanen Eyjafjallajökull. Framför allt var det de strandsatta flygpassagerarna under de första dagarna som fyllde färjorna. S tena Lines färja mellan Göteborg och Kiel hade mer än dubbelt så många passagerare i båda riktningarna mellan fredagen den 16 april och måndagen den 19 april. - Vi hade 900 till 1 000 passagerare per avgång. Normalt så års har vi 300 till 400 passagerare, säger Jesper Waltersson, informationsansvarig på Stena Line. Rederiet höjde kapaciteten genom att öppna upp stängda hytter och öka bemanningen på restaurang- och hyttsidan. I däck och maskin har man en fast grundbemanning som inte behövde utökas. Under de intensiva dagarna märkte de ombordanställda att det var en annan stämning ombord, klientelet var annorlunda. Det gjordes dyrare inköp i butikerna och restaurangen fick servera dyrare mat. Dessutom fick personalen vara behjälplig med att boka tåg- och bussförbindelser. I Stena Lines bokningsavdelning ökade telefonköerna och man upplevde en all time high när det gällde webbokningar. Under fredagen hade man 4 600 bokningar på webben, tre gånger så mycket som normalt den tiden på året. Sträckan Göteborg - Kiel var den svenska förbindelse som ökade mest, men även linjen Helsingborg - Helsingör och Karlskrona - Gdynia ökade starkt under den intensiva helgen. Stena Line upplevde också ett högt tryck på linjerna mellan Holland och England och Irland och England. På fraktsidan har man också märkt en ökning av antalet lastbilar, men inte 10 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 lika kraftig som den av antalet passagerare. Jesper Waltersson sa i april att man inte har någon strategi för återkommande flygstopp. Men i slutet av maj noterade Stena en ökning av antalet sommarbokningar på sträckan Göteborg - Kiel. Det var en ökning för juni och juli med nio procent och Jesper Waltersson trodde att det hade med osäkerheten i flygtrafiken att göra. Även Tallink Silja AB märkte en kraftig ökning av antalet passagerare på samtliga linjer i båda riktningarna under de första dagarna. Rederiet har linjer mellan Stockholm och Tallinn, Riga, Helsingfors och Åbo, med stopp i Mariehamn på vissa linjer. Man har också en fraktlinje mellan Kapellskär och Paldiski i Estland, men där märkte man bara en marginell ökning under flygstoppet. Det gällde även godstrafiken på passagerarfärjorna. Under 15 och 16 april var samtliga passagerarfartyg fullbokade. Några dagar senare höll trenden i sig till Helsingfors och Åbo, medan det lättat på linjerna till Tallinn och Riga. Jämfört med samma tid förra året hade Stockholm - Helsingfors ökat med 25 procent och Stockholm - Åbo hade ökat 45 procent. - Det vore fel att säga att vi inte ser det positivt. Samtidigt ser man att samhället kan lida av det. Det är en unik situation. För några månader sedan hade vi problem med isläget. Då valde många att flyga, säger Janis Pavuls, kommunikationschef NEED TECHNICAL CHEMICALS? ONE ANSWER... MARISOL ® CHEMICALS ...and remember QUALITY IS TIVE EFFEC Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 [email protected] www.marisol.nu Aska från vulkanen Eyjafjallajökull på Island. FOTO: ATLI MÁR HAFSTEINSSON/NORDICPHOTOS på Tallink Silja AB. Gotland är beroende av sitt flyg, men till antalet blir det inte många flygpassagerare. Färjerederiet Destination Gotland hade 23 800 passagerare under perioden 15 till 22 april, vilket är drygt 3 000 fler än samma period 2009. En stor del, men inte allt, av ökningen bedöms bero på askmolnets effekter. Det var inga problem med platstillgången. Ambulansflyget på Gotland kunde inte flyga under helgen, därför hade varje avgång med Destination Gotland en plats reserverad för en akututrustad ambulans, från och med fredagen. Periodvis kunde inte heller ambulanshelikoptern lyfta, därför fick höghastighetsfärjan Gotlandia II, som normalt går bara under helgen, ha beredskap för nödtransporter av sjuka mellan torsdagen 15 och lördagen den 24 april. Beslut om flygning togs var sjätte timme, beroende på situationen i luften. Trots den möjliga tillströmningen av passagerare är inte marknadschef Per-Erling Evensen glad. Om flygstoppet återkommer så kan det påverka attraktionsvärdet hos Gotland. - Vår utmaning är att se till att Gotland bibehåller ett attraktivt varumärke, säger han. Agneta Olofsson Hjälp oss att rädda dig. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss. Ge ett bidrag eller bli medlem på www.ssrs.se. Du kan också ringa 077-579 00 90. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 11 KULTUR & FRITID. Människokärlek TILL SJÖSS Människokärleken vann, liksom samarbetet, då Sjöfartens Kultursällskap korade vinnarna i sin stora novelltävling. 106 bidrag kom in och allra bäst skrev Karin Poulsen och Mona Lindberg i novellen Fripassagerarna på m/s Fina. Niklas Magnusson och Jörn Hammarstrand kom på andra respektive tredje plats. Fyra noveller fick även ett hedersomnämnande. Vinnarna fick dela på 40 000 kr i prispengar. Karin Poulsen med Mona Lindberg i mobilen vann tillsammans förstapriset med novellen ”Fripassagerarna på m/s Fina”. F ör Karin Poulsen kom första priset som en vink från ovan. För även om hon redan för tiotalet år sedan vann tredjepriset i den novelltävling som Kultursällskapet då ordnade, och trots att hon med framgång deltog i Sjöfartens Författarskola, som sällskapet också arrangerat, var det först efter den här vinsten som hon vågade säga både till sig själv och andra: - Nu känns det faktiskt som att jag kan skriva! Ja, det här är en oerhört värdefull bekräftelse, en vink om att jag ska fortsätta skriva. Dessutom har hon i Mona Lindberg funnit den perfekta sparringpartnern. Hon och Mona seglade ihop för många år sedan och har behållit kontakten även sedan Karin gått i land. Mona har däremot fortsatt till sjöss och arbetar just nu på isbrytaren Ale. Det är också Mona som står för berättandet, medan Karin för pennan. - Många tror att det inte längre finns några historier att berätta från dagens sjöfart, men det finns massor. Det är inte minst vårt bidrag ett exempel på. Vinnarbidraget handlar om den människokärlek som vissa kan ta fram i pressade situationer, medan andra pristagarens novell handlar om mera traditionell kärlek och den saknad den blir kvar i land kan känna. Den är skriven av Niklas Magnusson som är forskare på Sintef Energi i Norge, men tycker om att skriva som ett sätt att hålla kvar det svenska språket. - Jag läste om tävlingen på nätet. Eftersom jag inte själv har någon sjöerfarenhet fick jag lägga ner en del arbete på research för att hitta en historia som kändes trovärdig. Kul när man lyckas, ska försöka fortsätta skrivandet nu. 12 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 Jörn Hammarstrand vann tredejprsiet med novellen ”Victorias love check list”. Priset hämtades av dottern Anita Bærentsen. Andrapriset gick till Niklas Magnusson för novellen ”Jag saknar Dig inte”. Skrivarkurs för havets kvinnor och män Du som har erfarenhet av eller kanske bara intresse för livet till sjöss, har du någonsin funderat på att omvandla dina minnen, tankar och idéer till skriven text i novellform? Eller du kanske har tänkt ut en fiktiv historia i saltstänkt miljö? Du kan vara 18 eller 80, åldern spelar ingen roll så länge skrivglädjen finns! Tid och plats Vi träffas under tre fredagar hösten 2010 på Katarina sjöfartsklubb på söder i Stockholm (Glasbruksgatan 2) samt två återkopplingar via mail däremellan. Datum för träffarna är 8/10, 5/11 samt 3/12, samtliga dagar kl 09:30 – 15.30 Mer om kursen Eleverna kommer att få bekanta sig med novellformen genom övningsuppgifter och eget skrivande varvat med korta föreläsningar om novellskrivandets grundläggande hantverk. En viktig del av kursen är också att vi läser varandras texter, ger och får respons vilket ger djupare förståelse för det egna materialet. Dessutom kommer sjömansförfattare att gästföreläsa. Inför kursen Ta med dig en skrividé, den arbetar du sedan vidare på till färdig novell. Den som vill kan därefter delta i föreningen Bokanjärernas uttagning till nästa års antologi med möjlighet till publicering. Temat på antologin är ”Springa läck”. Se www.bokanjarerna.se Införskaffa Johanna Wistrand e-bok ”Kom i gång & skriv”. Kursen förutsätter självstudier samt att tid avsätts för eget skrivande. Kontakt mellan kurstillfällena sker via mail och är en förutsättning för att alla ska hinna läsa in sig på varandras texter. Kurskostnad samt kurslitteratur Kursavgift: 1500 kr per person, inkluderar lokal, fotostatkopiering, men ej kurslitteratur och måltider. Kurslitteratur är Johanna Wistrands e-bok ”Kom i gång & skriv. Boken kan laddas ned som e-bok från: www.multimanus.se eller www.adlibris.com Kursanmälan & arrangör Arrangör är föreningen Bokanjärerna i samverkan med Katarina Sjöfartsklubb och ABF/Stockholm. Kursledare: Magdalena Persson. Antal deltagare: minimum 8, max 12 personer. Information och anmälan: www.abfstockholm.se tfn 08-453 41 80 Senaste anmälningsdag: 8 september 2010 Tredjepristagaren, sjökapten Jörn Hammarstrand, har däremot en gedigen sjöerfarenhet att ösa ur, även om prisnovellen utspelar sig i den mera moderna färjesjöfarten där satiren flödar. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat Oslobaletten tillsammans med Karin Poulsen! För Sjöfartens Kultursällskap återstår nu det gedigna arbetet att utöver vinnarna utse ytterligare ett tjugotal bidrag som ska ingå i den tredje Sjömansboken, med undertiteln Kärlek till sjöss – om lust & längtan. Boken kommer ut i samband med årets Bokmässan 23 – 26 september. VINNARNA: 1. ”Fripassagerarna på m/s Fina” av Mona Lindberg och Karin Poulsen. Med en driven penna skildras vår förmåga, och oförmåga, till medmänsklighet och människokärlek. Novellen blir inte sämre av att den har verklighetsbakgrund. 2. ”Jag saknar Dig inte” av Niklas Magnusson. Välskrivet och finstämt om längtan och saknad. Skildrar den som är kvar i land. 3. ”Victorias love chek list” av Jörn Hammarstrand. Något så ovanligt som rolig satir om vår tids inte ovanliga karriärplanerande kvinna. HEDERSOMNÄMNANDEN: ”Hemkomsten” av sjökapten Gösta Bågenholm. En rörande skildring av manlig oförmåga till kommunikation och samtidigt en skildring av längtan till gemenskap. ”Var han ledsen när jag inte var hemma” av sjömanshustrun Irene & sjöingenjören Juris Ernheimer. En äldre sjömans tankvärda reflektioner över havets och sjölivets lockelse, över kärleken till fru och barn samt de försakelser för familjelivet som sjömansyrket medfört. ”Röda äpplen” av Jenny Sköld. Ömsint skildring av den åldrade sjömanshustruns tankar om livet, kärleken, havet och döden. ”Känslor ombord” av Ulrika Meden. I några ögonblicksbilder ombord i ett färja fångas starka känslor som sorg och saknad, glädje och kärlek, bland både besättning och passagerare. Berit Blomqvist NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 13 AKTUELLT. Sjömanshusstiftelsens BELÖNINGSDAG Stiftelsen Sveriges Sjömanshus har sedan 1973 delat ut 237 miljoner kronor i belöningar. Vid årets belöningsdag den 5 maj på Östasiatiska Muséet i Stockholm utdelades 35 belöningar på totalt närmare 500 000 kronor. S tiftelsen ska verka till nytta och gagn för sjöfolket. Bland de områden som kan belönas finns: att främja utbildning, att verka för förbättrad säkerhet, arbetsmiljö och trivsel för sjöfolket. Detta kan ske till exempel genom stöd till forskning och utveckling och uppmuntran av förslagsverksamhet, men även genom att belöna förtjänstfulla sjöräddningsinsatser. Årets arbetsbelöningar gick till: Reparatör Rodel Corrales, M/S Otello, 10 000 kronor för ”Cover for drain pipe from compressed air receivers” samt 5 000 kronor för ”A tool for dissembling and assembling the cooling jacket”. Teknisk chef Håkan Håkansson, M/S Aida, 5 000 kronor för ”Flexibel hållare för strålmunstycke”. Överstyrman Claes Andersson, M/S Aida, 5 000 kronor för ”Skyddsbågar för förtöjningsstationer”. Matros Joachim Harveli och båtsman Tomas Johansson, M/S Manon, 10 000 kronor för ”Räckverk och grabbräcke för rampmanöverhus”. Kocksteward Camilla Höberg, M/T Bro Anton, 20 000 kronor för ”Mörkläggningsfodral”. Befälhavare Roland Ivarsson, bogserbåten Freja, 5 000 kronor för ”Rinka upp grova vajrar”. Båtsman Rey Dongon och däcksreparatör Fernando Flaviano, M/S Atlantic Conveyor, 10 000 kronor för ”Mobil arbetsplattform”. Båtsman Fredrik Isaksson, M/S Stena Foreteller, 5 000 kronor för ”Skyddsanordning vid vaskning med levang”. Båtsman Jon Kristiansen och reparatör Terje Simosen, M/S Tor Begonia, 10 000 kronor för ”Trampskydd i akterramp”. Matros Marcel van Hilst, M/S Tor Begonia, 10 000 kronor för ”Verktyg för spygattrensning”. Förste fartygsingenjör Tommy Holm och reparatör Pekka Klarsäter, M/S Tor Magnolia, 5 000 kronor för ”Överföring av kylvatten”. Förste reparatör Ingvar Johnsson, M/S Stena Nautica, 10 000 kronor för ”Hållare för chucknyckel” samt 10 000 kronor för ”Låsanordning för brännoljeventil”. 14 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 Matroselev Emil Bergagård, M/S Grande Atlantico, 5 000 kronor för ”Visuellt brandlarm”. Båtsman Bo Tillgren och matros Kjell-Arne Åkesson, M/S Skåne, 10 000 kronor för ”Hjälphjul till landgång”. Båtsman Per-Yngve Svensson, M/S Huckleberry Finn, 10 000 kronor för ”Lyftrigg för livflottar”. Befälhavare David Fernanado Gutier, M/T Marinus, 5 000 kronor för ”Rör till baktampen för MOB-bojen” samt 5 000 kronor för ”Mobil arbetsplattform för förmasten”. Befälhavare Jeanette Nihlén, M/S Peter Pan, 5 000 kronor för ”Gränsöverskridande säkerhetsövning”. Driftsoperatör Joakim Engström och senior chief engineer Kent Mattsson, M/S Stena Carisma, 20 000 kronor för ”Larmsystem för köldmediumläckage”. Förste fartygselektriker Kjell Ebbe Lindbergh, M/S Trelleborg, 10 000 kronor för ”Skymningsrelä”. Hotellkoordinator Mats Nordström, Stena Line Scandinavia AB, 30 000 kronor för ”Utvecklad tvättcontainer”. Förste fartygsingenjör Sture Nyberg, M/S Viking Cinderella, 20 000 kronor för ”Verktyg för att plocka upp pejllod”. Reparatör William E. Salem, M/S Manon, 20 000 kronor för ”Förbättrat synglas”. Maskinreparatör Tomas Ross, M/S Finnclipper, 30 000 kronor för ”System för tanktaksrengöring”. Utvecklingstipendier gick till: Tredje styrman Jon Dexter J. Salise, M/S Nordic Victory, 6 000 kronor + 12 000 kronor som utbetalas när produkten är färdigställd för ”Vattenfilter för luftkonditioneringssystem”. Sjöfartstuderande Marcus Olausson och Daniel Karlsson, 7 000 kronor + 14 000 kronor som utbetalas när produkten är färdigställd för ”Marin rökdykarväst”. Idrottsbelöningen gick till matros Erica Wikström, M/S Oberon. Hon fick motta 10 000 kronor för att under 2009 fått ihop 2 960 km i Sjömilen och 3 880 km i Trampfarten. Sjöräddningsbelöningar för livräddande insatser gick till: Robin Evertsson, 30 000 kronor, Peter Wikström, 10 000 kronor och SSRS RS Hörvik, 10 000 kronor. Sjöräddningsbelöning för visat anvarsfullt säkerhetstänkande gick till Kjell-Arne Åkesson, matros på M/S Skåne. Han fick 50 000 kronor för sitt agerande när han upptäckte deffekta livbojar. Sjömanshusstiftelsens hedersbelöning på 20 000 kronor gick i år till Lennart Kronqvist som tack för hans långa arbetsinsats i sjöfolkets och sjöfartens tjänst på HKF och numera Sjömansservice inom Sjöfartsverket. Stiftelsen litteraturpris på 20 000 kronor går i år till Björn Larsson och delas ut i samband med Bokmässan i Göteborg i september. TEXT & FOTO MARIE HALVDANSON De belönade samlade i vårsolen. I mitten miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton, Stockholms stad, som var prisutdelare. Befälhavare Jeanette Nihlén, M/S Peter Pan, fick arbetsbelöning på 5 000 kronor för ”Gränsöverskridande säkerhetsövning”. T v Sjömanshusstiftelsens ordförande Kenny Reinhold. Lennart Kronqvist, tidigare HKF numera Sjömansservice, belönades med Sjömanshusstiftelsens Hederspris. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 15 DRYDOCK 2: 275 M × 45 M × 10 M (UNDER CONSTRUCTION, READY 2012) DRYDOCK 1: 195 M × 34 M × 7 M STRATEGIC LOCATION OSLO AT THE HEART OF THE BALTIC STRAITS REGION. GOTHENBURG HELSINKI STOCKHOLM ORESUND DRYDOCKS COPENHAGEN LONDON 16 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 HAMBURG LANDSKRONA TOTAL QUAY LENGTH OF 800 M; DEPTH UP TO 8 M CRANES LIFTING CAPACITY UP TO 180 TONNES SHORE POWER 400/440 V – 50/60 Hz, UP TO 2000 A. P. O. BOX 701. SE 261 27 LANDSKRONA, SWEDEN PHONE: + FOTO: BERTIL HAGBERG INCREASED CAPACITY, NEW NAME ORESUND DRYDOCKS AB CONSTRUCTION AND ASSEMBLY HALLS +46 418 565 80. FAX +46 418 565 89 www.ohiab.eu MEMBER OF ORESUND HEAVYTIDSKRIFT INDUSTRIES NAUTISK 4/10AB 17 Sjöfartsavdelningen informerar… 2/2010 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon 011-19 12 73 eller e-post ([email protected]). Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter och Safety Alerts): www.transportstyrelsen.se-Sjöfart: Olyckor och tillbud-Sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida www.san-nytt.se. Belöning för väl bearbetade rapporter till Insjö/ForeSea Den svenska sjöfartsbranschen har ett olycks- och tillbudsrapporteringssystem, särskilt anpassat till det interna ISM-system som många rederier ska ha. Systemet bygger på att rederiets säkerhetsansvarige helt enkelt skickar vidare den rapport som kommer internt. Systemet, ForeSea (tidigare Insjö) har varit i funktion i flera år och bygger på frivillighet. Från och med i år kan den eller de som på ett särskilt sätt bidragit till systemet belönas. Den första belöningen har tilldelats en säkerhetsansvarig (DP) på ett tankerrederi med motiveringen att rapporterna är lite extra genomarbetade och därmed mer värdefulla för systemet. Pristagaren anser att det hela är ett lagarbete och att han bara gjort sin avgränsade del, men likväl anser ForeSeas arbetsgrupp, som utser pristagare, att den extra ansträngning som ibland görs för att öka inrapporteringen och dess kvalitet bör löna sig. Belöningen består av ett diplom, en plakett och en prissumma om 5 000 kronor och delades ut i samband med 18 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belöningsdag 2010. Insjö/ForeSea Felaktig ombyggnad ledde till överbunkring Då ett fartyg bunkrade visade det sig att det uppstod överbunkring och att olja rann ut på styrbordssidan. Bunkringen stoppades omedelbart och alla nödvändiga åtgärder vidtogs. Vederbörande myndigheter tillkallades och sanering inleddes, men det visade sig trots allt att ca 600 liter diesel hade hunnit hamna på utsidan. Senare utredning visade att den berörda dieseltanken byggts om för ett antal år sedan. För att få större kapacitet byggdes den ihop med en ureatank. Däremot kom man inte att bygga om avluftningen, vilket ledde till att denna inte var tillräckligt utformad för att klara dieselbunkring. SFu dnr 060502 TSS 2010-890 Explosion i fiskefartyg ledde till svår brännskada Då en kvinna passerade på kajen där ett fiskefartyg var förtöjt hördes en knall. En person som stod i brand kom ut ur en dörr i fartyget. Hon skrek till personen att han skulle hoppa i vattnet, vilket han gjorde. Samtidigt påkallade hon uppmärksamhet från andra i närheten, och man hjälptes åt att få upp den brände personen ur vattnet. Så småningom kom den skadade till sjukhus, och på grund av de allvarliga skadorna blev det intensivvårdsbehandling. De materiella skadorna blev däremot ganska små. Den skadade mannen höll på med att förbereda måleriarbete i maskinrummet. I samband med detta tvättade han de ytor som skulle målas med lösningsvätska eller diesel. Därmed har brandfarliga gaser spritts och till slut har en explosiv blandning uppstått i det dåligt ventilerade rummet. Antändningen har skett då elektrisk utrustning aktiverats, i detta fall startade en värmare. Det finns all anledning att uppmärksamma riskerna i denna typ av till synes relativt riskfria arbete. BSU 619/08 ”Bredbandsradar” fyller inte kraven En ny typ av radar, kallad bredbandsradar, främst avsedd för fritids- eller Radarbild med SART. Radarbild med Racon. mindre fartyg, har introducerats på marknaden. Denna radartyp skiljer sig från traditionell radar bl.a. genom att den sänder kontinuerligt (istället för pulserande). Dessutom är den inte förenlig med radarfyrar och –transpondrar och visar därför inte t.ex. racon-signaler eller signaler från SART-ar (signaler från bl.a. livflottar). Eftersom reglerna är utformade för att de olika systemen ska kunna fungera tillsammans kan man konstatera att denna typ av radar inte uppfyller kraven. Vill man ha en radar som fungerar tillsammans med övriga system ska man således använda sig av en magnetronbaserad radar av traditionell typ. SFu/SFtt Tankexplosion vid lastning av olja Då styrman lastade vakuumgasolja en kall vinterkväll kom ett larm om högt tryck i den ena av de två tankarna som höll på att fyllas för tillfället. Efter kvittens av larmet skickades vaktmatrosen ut för att kontrollera om tryckutjämningsventilen fungerade. Eftersom han såg gas strömma ut, drog matrosen slutsatsen att ventilen fungerade, vilket han meddelade styrman. Samtidigt skiftade styrman till att fylla några andra tankar för att sedan, när dessa var fyllda, återgå till att fylla de tankar där övertrycket uppstått. Han bad matrosen att stänga den manuella ventilen till de tankar där lastningen avslutats. Då kom ett nytt larm för övertryck. Styrman började med att öppna till de tankar till vilka han nyss avslutat lastningen, men insåg snabbt att den manuella ventilen stängts och stängde därför igen. Han skickade istället ut matrosen ytterligare en gång för att kontrollera tryckutjämningsventilen. Återigen kunde matrosen meddela att han såg varm ånga komma ut, vilket ledde till att styrman tog för givet att trycksensorn inte fungerade som den skulle (vilket han varit med om en gång tidigare). Strax därefter kändes en explosion med kraftiga skakningar. På grund av att varm olja kom ut i kylan uppstod ånga och brandlarmet gick igång. Styrman varskodde lastterminalen iland att stoppa lastningen samtidigt som han stängde alla ventiler och manifolden. Babordstanken hade exploderat på grund av övertryck. Skottet till styrbordstanken bågnade och rämnade liksom tanktoppen till rörtunneln och tanktaket till dubbelbotten. Då explosionen inträffade var de båda tankarna fyllda till 66 procent. En viktig orsak till händelsen var att en ispropp bildats i avluftningssröret. Eftersom proppen inte var helt tät kunde viss mängd gas passera vilket ledde till att matrosen såg ånga komma ut ur tryckutjämningsventilen. Avluftnings- Bågnande tankskott. Rör med dränering. Rör utan dränering. rören ska vara självdränerande men var inte det. Några person- eller miljöskador uppstod inte, men man fick byta ut åtta ton stål. Under vintern har åtminstone ytterligare en tanksprängning skett i svenskt fartyg, den gången beroende på isbildning i en svanhals (avluftningsrör). Transportstyrelsen rekommenderar att man på tankfartyg kontrollerar att rör är dränerade i den utsträckning de ska vara. SFu dnr 060502 TSS 2010-536 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 19 YEAR OF THE SEAFARER. I skärgårdens tjänst I ÖVER 30 ÅR Kanoner åt försvaret, kabeldragningar åt Vattenfall och byggvaror till villor och fritidshus. I över 30 år har Bjarne Lind och hans fartyg servat privatpersoner, myndigheter och företag i Stockholms skärgård. K lockan är ännu inte sex när Bjarne backar ut från hemmahamnen på Resarö några mil nordost om Stockholm. Himlen är grå, luften sval. Jungman Gustav Nyström sätter på en kanna kaffe och snart sprider sig doften av nybryggt över bryggan. Kursen sätts mot Boda på Värmdö. Där ska virke lastas på för vidare transport till ett husbygge högt uppe på en bergstopp. Sista biten ska godset lyftas med helikopter, från däck och upp till huset. – Många bygger högt upp idag för att få utsikten och det inte helt ovanligt att man använder helikopter. Alternativet är att bära upp grejerna och med tanke på hur lång tid det tar är det knappt att det lönar sig. Just till det här bygget är det fjärde gången vi åker, säger Bjarne. I 38 år har Bjarne drivit sitt rederi, Elektrofors AB, och med Sveriges största skärgård som arbetsfält har det inte saknats uppdrag. Första båten, ”Krut”, köptes in 1962. Som mest hade han tre båtar men för tillfället är det bara en. – Vi sålde nyligen vår andra båt, ”Dunder”, till Söderledsbygget. Först ville de hyra in henne men vi misstänkte att det kunde bli en massa krångel med ett sådant avtal. Vi sålde henne till dem istället och så får vi köpa tillbaka henne när de är klara, om det nu är något att köpa tillbaka, säger Bjarne. Han berättar att när han drog igång verksamheten på sextiotalet fanns det gott om uppdrag. Sommarnöjen ute på öarna var populära och till dem behövdes stora mängder byggmateriel, möbler och annat. Länge var dessutom konkurrensen nästan obefintlig. Idag finns det flera småredare som erbjuder sjötransporter i Stockholms närhet, men eftersom intresset för skärgården knappast minskat finns det fortfarande gott om uppdrag för ”Granat” och Elektrofors. – Stefan, sonen, har tagit över ruljansen, men jag kör ibland och det tänker jag fortsätta med så länge jag orkar. Det här är ju inget jobb egentligen. Att köra båt i skärgården är mer som en fritidssyssla, man kan faktiskt inte ha det bättre än så här, säger Bjarne och ler brett utöver fjärden. ”Granat” har en ordinarie besättning på två man, och 20 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 förutom skeppare jobbar matros Lasse Rålander idag. Sedan några veckor har man även extra förstärkning av Gustav som hjälper till med rostknackning, målning och allmän handräckning. Strax före sju lägger vi till i Boda. Lastbilen med byggvaror står redan på kajen och väntar. Manskapet drar på sig jackorna, går ut och nerför den smala lejdaren. Lasse kliver upp i gaffeltrucken som står parkerad på däck och börjar köra ombord travar med ljust virke. En kylig, fuktig vind drar runt båten; luften tjocknar. Ombord inser man att dimman kan bli ett problem för helikoptern. Tillbaka uppe på bryggan plockar Lasse fram mobilen ur fickan och ringer Helikoptertjänst i Länna söder om Stockholm och meddelar läget. – Det är dimma hos de också, säger han efter att ha tryckt av samtalet. De avvaktar ett tag. Det här är nackdelen med helikoptrar, att de inte kan flyga om sikten är dålig, och en gång fick vi ställa in för att de inte såg ordentligt. Waxholmsbolagets ”Roslagen” och ”Vånö” lägger till bredvid. Med anslutningsbussar direkt in till stan har Boda blivit en av knutpunkterna mellan öarna och land. Enstaka passagerare kliver av och ställer sig i busskuren och väntar. Efterhand fylls kajen av utresande och ett större gäng småbarnsföräldrar med barnvagnar kliver ombord på ”Roslagen”. Även ”Granat” har tillstånd att köra passagerare, maximalt tolv stycken, men det är framför allt gods som fraktas. Och många av uppdragen kommer från myndigheter och företag. – Vi gör mycket kabeldragningar åt Vattenfall, berättar Bjarne. Framför allt lägger vi ny kabel men vi gör också en del underhåll och reparationer. Till de uppdragen stärker vi upp med mer folk och det är sällan några problem att hitta sådana som vill jobba ombord. En annan stor uppdragsgivare genom åren har varit Försvarsmakten. I mitten av sextiotalet skedde en stor upprustning på KA1 på Rindö i Vaxholm, och Bjarne har kört ut åtskilliga kanoner och annat krigsmateriel åt det numera nedlagda kustförbandet. Sikten är fortsatt dålig när Rickard från Helikoptertjänst kommer ombord och ansluter sig till de Matros Lasse Rålander och jungman Gustav Nyström. I över 30 år har Bjarne Lind och hans fartyg servat privatpersoner, myndigheter och företag i Stockholms skärgård. väntande på bryggan. Hans uppgift är att se till att godset är korrekt surrat och kopplat inför lyften. – Enligt väderleksrapporten ska det lätta, men vi får avvakta lite till, säger han. Så klarnar det äntligen upp. Helikoptern kan lyfta och Bjarne lägger ut för att möta upp nedanför byggplatsen. Vi följer Värmdölandets bergiga och skogsbeklädda strandlinje och efter en kort resa är vi framme. – Där uppe mellan träden ser du bygget, säger Bjarne och pekar upp på bergstoppen. Egentligen går det en bilväg nästan ända fram till huset, men han som äger stället vill inte ha någon bilväg sista biten, det ska inte synas att det finns ett hus där och därför tar han grejerna den här vägen. ”Granat” sticker inte mer än en och en halv meter i fören och Bjarne kan utan problem lägga till med rampen mot bergknallen iland. Dånet från den anländande helikoptern hörs ända in på bryggan. Hon gör en vid lov ut över sjön och närmar sig sedan akterifrån. Strax framför bygget ställer hon sig och hovrar medan man på däck hjälps åt att haka på godset i en 30 meter lång vajer. Helikoptern kan ta 900 kilo per lyft och panelen är inga problem för henne. Efter fyra körningar är däcket tömt och säckar med byggsopor lyfts ombord för att lämnas i Boda. Många av ”Granats” uppdrag genomförs under en vanlig arbetsdag och de som jobbar ombord kan därför sova hemma om kvällarna för det mesta. Bjarne säger att det händer att de sover kvar, men bara undantagsvis. – På det sättet är det här nästan som att arbeta iland. Jag har alltid varit hemma ganska mycket och det har aldrig varit några problem att sköta det här och samtidigt ha familj. Bakom bryggan finns ett litet pentry, dusch, toalett och fyra Granat till kaj på Resarö. kojer fördelade på två hytter. Vid behov kan fler sovplatser ordnas. – Vi kan ta ombord husvagnar och ställa på däck om det behövs. På det sättet är vi rätt flexibla, säger Lasse. Bjarne har alltid lockats av havet och han började jobba på sjön direkt efter skolan. Tillsammans med en klasskompis som var fiskarson prövade han vingarna som fiskardräng, men redan då var fisket runt Stockholm på nedgång, berättar Bjarne. Han utbildade sig till elektriker istället och jobbade iland några år. Men det var på sjön han ville vara och när han i början av sextiotalet fick möjlighet att köpa arbetsfartyget ”Krut” slog han till. Idag är Elektrofors ett familjeföretag. Sonen Stefan Lind, som tillhör den sista kullen som tog sjökaptensexamen i Stockholm innan skolan lades ner, är numera vd. Bjarne kör ibland medan hans fru Solveig Lind sköter bokföring och administration. Tillbaka i Boda ser Lasse till att byggsoporna lastas av. Därmed är dagens körning avslutad och vi vänder åter mot Resarö. Enstaka färjor syns på sjön men fritidsbåtssäsongen har ännu inte dragit igång så det är ganska lugnt. Elektrofors har däremot som mest att göra nu innan semestrarna, Berättar Bjarne. - Det som ska ske ska ske före midsommar, sen vill folk göra annat. Visst har vi lite jobb under sommaren också, men då är det betydligt lugnare. I vintras var det ganska mycket att göra. Kylan var inga problem. Vi kan bryta ungefär 20 centimeter is själva men farlederna var öppna för det mesta. . Så glider vi åter in mellan öarna och lyxkåkarna på Resarö. Bjarne lägger med van hand till med fören mot kajen. Den lilla besättningen plockar med sig sina grejer och kliver iland. Text & Foto: Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 21 LODSKOTT OCH PEJLINGAR. För 55 år sedan KOLLISIONEN JOHANNISHUS/BUCCANEER TEXT: JOHN E. PERSSON I juni drabbades handelsflottan av en av de värsta katastrofer som förekommit. Nitton man omkom på svenska tankfartyget ”Johannishus” som med full last av råolja rammades av panamafartyget ”Buccaneer”. Inte någon av fartygsbefälet undkom katastrofen. NT nr 6/1955 T relleborgstankern JOHANNISHUS hade lämnat Sidon i Libanon den 29 maj 1955 destinerad till Bremen med last av råolja. Natten mellan 8 och 9 juni befann hon sig i Engelska kanalen och hade passerat Dover strax efter midnatt. Kl 02.00 när fartyget befann sig vid Candettie Bank, ändrades kursen till 028°. Tredjestyrman hade vakten och var ensam i styrhytten med rorgängaren. Tidigare hade även en utkik befunnit sig på bryggan men han hade fått styrmannens tillåtelse att utan avlösning få lämna sin post, trots att fartyget befann sig i ett hårt trafikerat område och sikten var nersatt regn och intermittenta dimbankar. Klockan 02.30 då JOHANNISHUS nått N 51°22´ O 2°00´ rände panamaregistrerade ångaren BUCCANEER in i hennes babordssida, midskepps strax för om kommandobryggan. Ångarens stäv trängde in till JOHANNISHUS´ halva skrovbredd. Läckage uppstod i en sidotank och två centertankar, och oljelasten i dessa fattade eld. Olja sprutade över kommandobryggan och inom några sekunder var större delen av JOHANNISHUS´ midskeppsparti övertänt. Även i BUCCANEER:s förskepp, som överspolats av olja från tankern, brann det. Eldskenet från den våldsamma branden syntes ända till Dover. Två helikoptrar sändes med kort varsel till olycksplatsen, den ena med läkare ombord. Räddningsfartyg gick omedelbart ut från både Ramsgate och Calais. Dessutom hade flera andra fartyg stoppat i närheten av haveristerna. Från JOHANNISHUS lyckades 23 ombordvarande rädda 22 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 sig, dels med en av livbåtarna akterut och dels genom att hoppa i vattnet. 12 besättningsmän plockades upp av brittiska Apollo som tidigt på morgonen landsatte dem i Ramsgate. Tre man bars på bår medan de övriga själva kunde gå iland. Apollo hade dessutom bärgat liket efter en omkommen. Två man räddades av brittiska Emsworth och fördes till Portsmouth. 19 man, däribland befälhavaren och hela däcksbefälet, omkom vid branden ombord eller i vattnet där brinnande olja täckte stora områden. BUCCANEER hade avgått från Rotterdam den 8 juni destinerad till Hampton Roads. Hon hade styrt ungefär SV-lig kurs och skurit JOHANNISHUS´ kurslinje från styrbord med uppskattningsvis 10 - 20 grader. Därmed var JOHANNISHUS, när man siktade det mötande fartyget, i väjningsskyldigt läge. Eftersom hon träffat JOHANNISHUS´ babordssida med cirka 60 graders vinkel mätt förifrån, verkar det som om BUCCANEER gjort en kursändring babord hän på mellan 20 och 40 grader, sedan hon passerat för om tankern. Vilket är högst förbryllande. I motsats till JOHANNISHUS var BUCCANEER inte utrustad med radar. Möjligen kan hennes däcksbefäl misstolkat den mötande tankerns kurs, då sikten tidvis var kraftigt nersatt av regn. Eftersom hela däcksbefälet och rorgängaren på JOHANNISHUS omkom vid branden, innehåller den svenska sjöförklaringen mest spekulationer över förloppet vid sammanstötningen. Vi får därför aldrig veta om JOHANNISHUS gjorde någon kursjustering åt styrbord, sedan man siktat BUCCANEER på sin styrbordsbog. LODSKOTT OCH PEJLINGAR. Efter kollisionen bogserades JOHANNISHUS utbrända skrov till Schiedam i Holland. Hon reparerades av Rotterdamsche Droogdok och kunde överlämnas till rederiet den 5 augusti året därpå. FOTO: BERTIL SÖDERBERGS ARKIV Motortankern JOHANNISHUS, på 16.000 ton d.w., var byggd vid Kockums Mek. Verkstad och levererad den 23 december 1952. Hennes befälhavare Walter Olsson var född i Landskrona 1902. Han hade avlagt sjökaptensexamen vid navigationsskolan i Malmö 1927 och anställts av Trelleborgs Ångfartygs AB samma år. Sedan 1932 hade han varit befälhavare i rederiets torrlastare Aasne och Gunborg, innan han 1947 övergick till bolagets tankfartyg. Före JOHANNISHUS hade han fört befälet i systerbygget FALSTERBOHUS. Efter kollisionen bogserades JOHANNISHUS utbrända skrov till Schiedam i Holland. Hon reparerades av Rotterdamsche Droogdok och kunde överlämnas till rederiet den 5 augusti året därpå. 1964 såldes tankern till Montana Shipping Co, Panama, konverterades till bulklastare och döptes till JUNEY LOG. 1970 bytte hon ägare i Panama och blev SIRENA. Den 20 augusti 1972 grundstötte hon cirka 1 distansminut nordväst om Cabo Blanco på Marockos atlantkust. Under försök att dra henne flott uppstod brand i maskinrummet och akterskeppet blev helt utbränt. Efter bärgningen skrotades hon samma år i La Spezia, Italien. BUCCANEER levererades 1944 från Victoria Machinery Depot i Victoria B.C. som MOUNT MAXWELL PARK. Hon ingick i en brittisk serie kanadabyggda 10.000 tons standardtankers, utrustade med kolvångmaskiner. Skroven var i princip samma som amerikanska Liberties, men med delad midskeppsöverbyggnad. Under kriget administrerades Eftersom hela däcksbefälet och rorgängaren på JOHANNISHUS omkom vid branden, innehåller den svenska sjöförklaringen mest spekulationer över förloppet vid sammanstötningen. FOTO: BERTIL SÖDERBERGS ARKIV hon och systrarna av Shell Canadian Tankers i Toronto. 1946 överfördes hon som MOUNT MAXWELL till Familoil Carriers Ld i Montreal. 1949 konverterades fartyget till torrlastare och blev omdöpt till BUCCANEER. 1955 ägdes hon av Alba SS Co Ltd i Panama, vars redare – exilgreken S.G.Embiricos – hade sitt kontor i London. Efter sammanstötningen med JOHANNISHUS bogserades BUCCANEER till Rotterdam och reparerades. 1959 såldes hon till Piraeus och blev PLATE MARINER. 1963 skrotades även hon i La Spezia. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 23 NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM Praktisk kylteknik Dagens skärpta miljökrav på hantering av typen HFC köldmedier innebär ett markant ökat ansvar på ombordanställd personal. Därmed ökar kraven på kunskaper inom praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och optimering. Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste förekommande kylarbeterna ombord, t.ex. på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering osv. Kurs & Tider Praktisk kylteknik År 2010 Vecka 31, 37, 43, 49 Nycertifieringskurser Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen skall all ombordanställd personal som utför arbete på kylaggregat ombord ha certifierad kompetens. Kursen omfattar 3 dagars utbildning. 2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning). 1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov. Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat (omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder). Kurs & Tider Nycertifiering Kategori 1 År Vecka 2010 32, 34, 36, 38, 40, 42, 44, 47, 50 Omcertifieringskurser Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen. Kurs & Tider Omcertifiering Kategori 1 Plats: År 2010 Vecka 34, 38, 42, 44, 47, 50 Kylutbildningen Göteborg AB Södra Hildedalsgatan 6 417 05 Göteborg Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt Kursanmälan: Ann-Marie Johansson [email protected] e-mail: Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23 RÄTT LÖSNING TILL NT-KRYSSET 3/10 Vinnare i denna omgång är Ingmar Kjellberg i Västra Frölunda, Birgitta Ericson i Fagersta och Karl-Göran Ögren i Skelleftehamn. Stort grattis - trisslotterna kommer med posten! 24 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 NT-KRYSSET 4/10. KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 16 augusti vill vi ha era lösningar. Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 5/10 som utkommer den 3 september. Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 4/10. NAMN: GATA: POSTADRESS: NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 25 FARTYG & REDERIER. STIGANDE OLYCKSKURVA PÅ MÆRSK-FARTYG Antalet arbetsolyckor ombord på fartyg tillhörande det danska rederiet A.P. MöllerMærsk stiger kraftigt. Från år 2008 till 2009 mer än fördubblades antalet olyckor bland rederiets utländska sjöfolk. Färre danska befäl och hårdare arbetspress tros ligga bakom den dystra olycksutvecklingen, som fortsätter även i år. I fjol drabbades 102 utländska sjöfolk av arbetsolyckor på danskregistrerade Mærsk-fartyg. Det är mer än en fördubbling från 2008 då 50 olyckor rapporterades, enligt CO-Söfart, som är en kartell bestående av Dansk SöRestaurations Forening, Metal Söfart och Söværnets Konstabelforening. Hos CO-Söfart tror man att färre danska befäl, stigande arbetspress samt minskad Mærsk-anda kan vara orsaker till olycksutvecklingen. På Söfartens Ledare, som är Sveriges Fartygsbefälsförenings broderrorganisation i Danmark, är man enig med CO-Söfarts bedömning på detta område. − Vi har under senare tid kunnat notera att antalet danska befäl på danskregistrerade Mærsk-fartyg har minskat kraftigt, säger Jens Kiil Naldal, som sedan i mars i år är ordförande i Söfartens Ledare, till Nautisk Tidskrift. Utbildningen av danskt befäl har ett starkt fokus på arbetsmiljö och säkerhet, och när danskarna försvinner från fartygen, kan det vara svårt att upprätthålla samma höga nivå på detta fält. I höstas krävde Mærsk att 170 yngre danska befäl skulle bytas ut mot billigare utländsk arbetskraft. Efter förhandlingar med sjöfacken sänktes den siffran till 149. Många utländska befäl – bl a styrmän och överstyrmän - har redan ersatt danskar i dessa positioner. Men fortfarande är det uteslutande danska befälhavare ombord på de danskregistrerade Mærsk-fartygen. Den ekonomiska krisen och den ökande konkurrensen om transporterna på världshaven kan också ha spelat in på olycksutvecklingen. − För att göra transporterna mer lönsamma har antalet ombordanställda skurits ned under senare tid. Detta har lett till ökad arbetspress för de kvarvarande ombord. Detta är en situation som kan vara ett hot mot säkerheten och arbetsmiljön på fartygen, menar Jens Kiil Naldal, som också nämner att den särskilda Mærsk-andan är på väg att försvinna: − Tidigare hade de flesta arbetat länge på Mærsk-fartygen, där det skapades en särskild gemenskap. Man var stolt över att vara anställd hos detta rederi och bonusordningarna var ofta gynnsamma för befälen. I dag är det mesta av detta borta. Numera styrs rederiet av räknenissar, som inte vet så mycket om sjöfart. Mærsk har blivit som vilket annat företag som helst. Hos Mærsk ser man allvarligt på den stigande olyckskurvan och koncernen vill sätta igång med en undersökning av förhål26 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 FOTO: AGNETA OLOFSSON landena ombord på fartygen. - Vi har kunnat notera att antalet rapporterade skador har vuxit markant, säger marine hr-chef i Mærsk, Henrik Sloth, till business.dk. Vi tillskriver det att vi har inskärpt inrapporteringsplikten, kört en rad kampanjer och i det hela taget ökat uppmärksamheeten om säkerheten. Vi gör ingen skillnad mellan danskt och utländskt sjöfolk ombord. Tvärtemot görs det ett stort arbete för att utbilda de utländska sjöfolken. − Vi menar generellt att vi inte har problem med användandet av utländska sjöfolk. Men det är klart, att när vi ser siffror som dessa, så är det något som vi måste se närmare på. Vi kan se att tendensen fortsätter under 2010, och det ger inget behagligt intryck, säger Henrik Sloth. Enligt Mærsk arbetar rederiet fortlöpande med att förbättra säkerheten för sjöfolken på fartygen. Men det är ingen hemlighet att det kan vara farligt att arbeta ombord på ett fartyg. − Inget är viktigare än vårt sjöfolks säkerhet. Därför går säkerheten alltid före ekonomi, och därför vill vi se noga på orsakerna och försöka att göra saker och ting ännu bättre. Den negativa utvecklingen i antalet arbetsolyckor för utländsk tsjöfolk har inget att göra med att det kommer flera och kanske sämre utbildade utländska sjöfolk på Mærsk-fartygen. Antalet skador har inget samband med om det är danskt eller utländskt sjöfolk. Våra egna siffror visar ingen stor skillnad på skadorna, säger Henrik Sloth. CHRISTER KÄLLSTRÖM Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg.Vi har det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer dem. Transportstyrelsen finns på flertal orter i landet och huvudkontoret är placerat i Norrköping TILL SJÖFARTSAVDELNINGEN I NORRKÖPING SÖKER VI: Handläggare för sjöfartssektionens arbete med farleder och hamnar, Ref-nr:TSG 2010-329 Vad har vi att erbjuda? Ett positivt klimat där vi stöttar varandra för att klara arbetsuppgifterna gällande farleder och hamnar men också inom områden som rör sjötrafikfrågor och lotsning. Dina arbetsuppgifter Dina huvudsakliga arbetsuppgifter kommer att ingå i sektionens arbete med utveckling och förändrig av farleder och hamnar. Vi behöver utöka våra resurser och vår kompetens med arbetet runt sjömätningar och andra farledsarbeten. Vi önskar också utöka sektionen med kompetens inom området för kartframställning och hantering av sjögeografisk information. Arbetet sker med stora kontaktytor både nationellt och internationellt. Din bakgrund Vi söker dig med erfarenhet av farledsarbete där vi sätter stort värde på kompetens och erfarenhet av sjögeografisk information. Nautisk bakgrund och erfarenheter av sjömätning är meriterande. Vi vill också att du gillar att arbeta i en miljö där du blir en viktig kugge i ett maskineri där vi sätter stort värde på samarbete. Du behöver också ha god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift på svenska och engelska. Arbetet kan innebära resor inom och utom landet varför körkort B är ett krav. Tjänsten är också säkerhetsklassad varför det krävs att du är svensk medborgare och att du inför en eventuell anställning kommer att registerkontrolleras. Anställningsvillkor Tjänsten är en tillsvidareanställning med placering i Norrköping. Vi tillämpar individuell lönesättning och i normalfallet provanställning. Tillträde 2010-09-01. Transportstyrelsen erbjuder en attraktiv arbetsplats som utmärks av strävan att vara fri från diskriminering och ge lika möjligheter för alla. Vill du veta mer För ytterligare information om tjänsten är du välkommen att kontakta sektionschef Andreas Holmgren, 011 – 19 12 15. Fackliga frågor Fackliga frågor besvaras av Michael Johansson, Saco, tel 031-704 68 34 Din ansökan Din ansökan, märkt med TSG 2010-329 skickar du till Transportstyrelsen, 601 73 Norrköping, eller via e-postadressen [email protected] Ansökan skall vara inkommen senast 2010-07-31. Läs mer om tjänsten på: www.transportstyrelsen.se NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 27 ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Tilltalsnamn: Efternamn: c/o: Bostadsadress: Postnr: Ort: Bostadstelefon: Land: När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida www.sfbf.se Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli. Mobiltelefon: Tel ombord: E-post hem: Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift blivit inbetald och registrerad på föreningens konto. E-post ombord: Ansökningsblanketten sänder du till Sveriges Fartygsbefälsförening Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Arbetsgivare: Fartyg: Befattning: Utbildning: Personnr: Avslutad år: Behörighet: Medlemskap önskas fr o m: Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail: Fax: 08-10 67 72 [email protected] Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är uppsägningstiden i vissa fall 6 månader. Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen. Datum Underskrift Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Villkor för medlemskap AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar. Akademikerkravet Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF). Inträdesansökan Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15. Arbetskravet Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa igen. Övergång från annan a-kassa Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du ansöker om inträde i AEA. Arbete på fartyg med utländsk flagg Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11. Du kan också ställa frågor via e-post på adressen [email protected] 28 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 Hur skyddar du bilen och dig själv på bästa sätt när du kör i trafiken? En liten sten förstör en ruta eller dörr, en medtrafikant har dålig uppfattning om högerregeln och kör in i din bil eller någon vill ha din bilstereo utan att betala för den. Sånt händer faktiskt, och det och mycket mer tar SalusAnsvar hand om när du försäkrar din bil hos oss. Med våra tilläggsförsäkringar utöker du sedan ditt skydd så att det passar dig och din bil bäst. Dessutom till både bra pris och villkor. Ring SalusAnsvar, 0200-87 50 00 eller gå in på www.salusansvar.se/sverigesfartygsbefalsforening Välkommen! Genom SalusAnsvars över hundra år långa historia har vi samarbetat med ett flertal av Sveriges organisationer, föreningar och företag. Tillsammans med Sveriges Fartygsbefälsförening erbjuder vi försäkringslösningar som är speciellt framtagna för dig som är medlem. SalusAnsvar – En del av i samarbete med NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 29 SFBF. NY ADRESS? Har Du bytt bostad,fartyg eller e-postadress? Glöm då inte att meddela oss. Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget. Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev och annat föreningsmaterial utan fördröjning. BOKA SFBFs SEMESTERHUS Namn.................................. Pers.nr................................. TEGEFJÄLL Adress................................. SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem. .......................................... Rederi................................. Fartyg o befattn.................... .......................................... E-post privat........................ E-post fartyg........................ MEDLEMSAVGIFTEN ■ Medlemsavgiften till föreningen är 340 kronor i månaden. ■ Avgiften för passiva medlemmar är 300 kronor per år. ■ Gratis medlemskap för studerande. Avgiften till a-kassan aviseras direkt från AEA. För medlemsfrågor kontakta Inga Bergenmalm E-post: [email protected] tel 08-10 60 15 30 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 TORREVIEJA SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5 mil söder om Alicante, har två lägenheter - den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg. Priser/vecka Övervåningen: lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september) Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers Undervåningen: lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september) Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers Priser lör-lör v 2-6 v 7-16 v 17-51 v 52-1 3 500:5 000:2 000:4 100:- Priser med reservation för höjningar. För ytterligare information och bokning kontakta Inga Bergenmalm tel 08-10 60 15. SFBFs och SBFs medlemmar kan nu hyra varandras fritidshus SFBF och SBF har kommit överens om att organisationernas medlemmar ska kunna hyra båda organisationernas fritidshus. För bokning och upplysningar om SBFs fritidshus i Idre och Sälen, kontakta Anita Isaksson på SBFs kansli, tel 08-598 99112. SFBF-ARTIKLAR SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem. 125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-. Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara. SFBF. SFBF SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING KONTOR OCH OMBUD Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm Tel. 08-10 60 15 Fax 08-10 67 72 E-post: [email protected] Internet: www.sfbf.se Expeditionstider vard. 09.00-16.00 Lunchstängt 11.30-12.30 STYRELSEORDFÖRANDE JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR CHRISTER LINDVALL Tel. 08-10 60 18 070-510 7133 OMBUDSMÄN HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16 070-692 7478 LENNART JONSSON Tel. 08-10 60 17 070-855 3143 TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15 070-676 8080 Box 9 471 21 Skärhamn REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19 070-555 0188 ADMINISTRATÖR INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15 SEKRETERARE AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15 MEDLEMSAVGIFTER: Pg 607 9861-8 Bg 405-2361 FÖRENINGSOMBUD Helsingborg JÖRGEN HEIMDAHL Rönngatan 5 263 38 Höganäs Bost.tel. 042-333 704 Kalmar THOMMY KEMBRING Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar Bost.tel. 0480-47 81 88 Kramfors/Örnsköldsvik Vakant Luleå BENGT ÅSTRÖM Uddvägen 4, 941 42 Piteå Bost.tel. 0911-681 96 Malmö JAN ÖBERG Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg Mob.tel. 070-715 6236 AKADEMIKERNAS ERKÄNDA ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15 Fax: 08-24 78 79 Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm FACKKLUBBAR INOM SFBF REDERI ORDFÖRANDE ACE Link Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget Bolling & Norling Rederi AB Broström Ship Management Destination Gotland DFDS Tor Line Finnlines Ship Management AB Klaveness Cement Logistics AB Rederi Allandia AB Ressel Rederi Sand & Grus AB Jehander Scandlines AB Sea Wind Line AB Sjöfartsverkets Rederi Stena Line Stockholms Sjötrafik AB Stockholms Skärgård Styrsöbolaget Svitzer Tallink Silja Transatlantic TT-Line Tynningö Sjötrafik AB Tärntank Rederi AB Utö Rederi Wallenius Viking Rederi AB Visingsötrafiken Vägfärjorna Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar ARNE BJÖRNBERG, Jacoby väg 5 A, 263 58 HÖGANÄS, tel. 042-33 32 97, 070-668 8901 [email protected] GÖRAN MAGNUSSON (kont.m.) Sagavägen 6, 370 10 BRÄKNE HOBY, tel. 0705-21 56 12 [email protected] PER WESTERGREN (kont.m.), Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416 [email protected] FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208, 184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795 JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367 [email protected] ULF HAMMARSTRÖM, Bjärs Lojsta, 620 12 HEMSE, tel. 0498-48 44 52, 070-222 8422 [email protected] [email protected] JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230, 442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608 [email protected] THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel. 040-611 6162, 0706-269431 [email protected] MATS ANDERSSON, Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054 [email protected] CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79, BV, 118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725, [email protected] INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809 LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12, 760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08 [email protected] NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89, [email protected] JONAS ANDERSSON, Rosenlund, 740 20 VÄNGE, tel. 018-324 474, 070-763 3152, [email protected] MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681 [email protected] JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816 MIKAEL STEIN (kont.m.) Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001 [email protected] HANS ANDERSON, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000 [email protected] BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3, 423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180 [email protected] BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18 [email protected] YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP tel. 0411-455 70, 070-441 1491 [email protected] PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222 [email protected] PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA. tel. 070-641 5926 [email protected] BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20, 139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148 BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120, 227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50 [email protected] CONNY SÖDERBERG ANDERSSON (kont.m.), Sparvens väg 6, 130 37 STAVSNÄS, tel 08-571 50789, 070-564 2558 [email protected] JAN-OLOV OLSSON, Forsfararvägen 16, 142 66 TRÅNGSUND, tel. 08-605 9538 [email protected] RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1, FI-221 00 MARIEHAMN [email protected] GERT MÖBIUS (kont.m.), Norregårdsv. 5, 560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-407 60 STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455 [email protected] PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24 ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262 [email protected] GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773 [email protected] MALIN SÅNNELL, Smålandsgatan 8, 392 32 KALMAR, mob 070-960 5241 [email protected] ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63, 392 43 Kalmar, mob 0733-993 539 [email protected] SFBFs STYRELSE ORDINARIE LEDAMÖTER CHRISTER LINDVALL 08-540 668 17 [email protected] JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00 [email protected] NILS DEWÁR 0411-149 87 [email protected] HANS ÅDÉN 08-541 366 66 [email protected] BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99 [email protected] STIG KARLSSON 031-96 54 44 [email protected] 1:e SUPPLEANTER JOHAN JUHLIN 0171-871 42 [email protected] MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12 [email protected] TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98 YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70 [email protected] ERLING BORG 0611-138 33 [email protected] 2:e SUPPLEANTER TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49 [email protected] DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60 [email protected] HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91 [email protected] MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964 [email protected] JIMMY FRANZÉN 0390-400 28 [email protected] ADJUNGERADE MALIN SÅNNELL 070-960 5241 [email protected] ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539 [email protected] GUSTAV MELIN, 0739-540 773 [email protected] BEFÄLHAVARE som förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgörelse träffas, förhöra sig hos föreningen angående löne- och anställningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur. OM DU ÄR ARBETSLÖS ELLER SJUKSKRIVEN skall du själv betala in medlemsavgiften till föreningen. Vid inbetalning använd SFBFs postgiro 607 9861-8 eller bankgiro 405-2361. SFBFs FÖRSÄKRING SFBFs medlemsförsäkring är frivillig och ingår ej i medlemsavgiften. Information om försäkringen beställer du av medlemsregistret tel 08-10 60 15. VILL DU HA SFBFs NYHETSBREV? Maila din e-postadress till inga. [email protected] så får du SFBFs nyhetsbrev som kommer ut omkring den 20:e varje månad. NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 31 POSTTIDNING B POSTTIDNING B Returadress Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm Belöning 2011 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende: • ökad sjösäkerhet • minskade risker vid arbete och fritid ombord • förbättrad drifts- och materialekonomi • allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar • ökad driftsäkerhet • trivselfrämjande åtgärder Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjöräddning. Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö- rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar. Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2010. Belöningarna delas ut under våren 2011. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm. Tel: 08-641 44 37 • Fax: 08-640 64 00 E-post: [email protected] www.marifond.se REWARD 2011 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation. Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches. Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2010. Rösta utomlands Den 19 september är det val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Du som är ombord på ett fartyg i utrikes fart kan brevrösta. Beställ material för brevröstning på [email protected]. Materialet innehåller det du behöver för att rösta, inklusive instruktioner och blanka valsedlar. Brevrösten måste postas från utlandet. Den får postas tidigast den 5 augusti och ska ha hunnit fram till valdagen. Om du vill kan du rösta på en svensk ambassad eller konsulat. Se www.val.se för adresser och öppettider. Allt du behöver ta med är din id-handling. Kontakta Valmyndigheten för mer information Tel: 020-825 825 (från utlandet: +46 8 635 69 00) Hemsida: www.val.se • E-post: [email protected] På en blank valsedel kan du skriva namnet på partiet du vill rösta på. 32 NAUTISK TIDSKRIFT 4/10 Lägg en valsedel i varje kuvert, en för varje val.
© Copyright 2024