4 LEDARE - Sjöbefälsföreningen
nr 4 2011 årgång 104 EXTRAKONGRESS OM SAMMANSLAGNING AV SFBF OCH SBF TOMAS SJÖSTEDT SNART PENSIONÄR LEDARE VI VILL SKAPA ETT STARKT, MODERNT OCH FRAMÅTSTRÄVANDE BEFÄLSFACK NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 1 LEDARE. VI VILL SKAPA ETT STARKT, MODERNT OCH FRAMÅTSTRÄVANDE BEFÄLSFACK A tt få vara med i en process där två fackföreningar blir till en organisation och ändå fortsätter att vara två är inte helt lätt, men desto mer givande och glädjande. Och att kunna vara med och påverka framtiden för fackligt arbete för befälen är något jag känner mig mycket stolt över. Nu har både Sveriges Fartygsbefälsförenings och Sjöbefälsförbundets styrelser godkänt föreslagna procedurer och nya stadgar till nytt gemensamt förbund så att extrakongresser kan genomföras i september för att fatta ett slutgiltigt beslut. I skrivande stund sitter jag på tåget mellan Stockholm och Göteborg, efter att i dag den 8 juni 2011, deltagit i SBFs förbundsstyrelsemöte. Då nu båda förbunden sagt ja till den föreslagna extrakongressen, kommer vi att kalla och skicka ut underlag till kongressledamöterna före midsommar, så att de skall vara väl förberedda den 27 september. Arbetsgruppen har varit verksam i 2,5 år och har haft överläggningar med jämna mellanrum, och har nu presenterat ett förslag till ett framtida starkt förbund för sjöbefäl. Styrelserna för de båda förbunden har kontinuerligt diskuterat frågan, och har även aktivt deltagit i processen att ta fram nya stadgar och arbetsordning för den nya föreningen, när arbetsgruppen presenterat sina förslag. Nu kommer frågan att överlämnas till sittande kongressledamöter som i en extrainkallad kongress den 27 2 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 september ska ta ställning till förslagen. Om de framlagda förslagen från respektive styrelse antas av de extrainkallade kongresserna, så är ett nytt förbund för sjöbefäl ett faktum. Efter detta samkör dagens styrelser, tills den nya ordinarie kongressen kallas in hösten 2012. Jag känner en stor tillfredställelse att vi kommit så här långt, och vill passa på att tacka alla inblandade som under arbetet och processen med att formulera framtiden för det nya förbundet, varit engagerade i att lösa alla frågeställningar som uppkommit. Vi har hela tiden fokuserat på att lyckas med sammanslagningen, varför arbetet varit enträget och vi har varit flexibla och prestigelösa i våra ambitioner att lyckas. Tidigare försök med sammanslagning av de två befälsfacken har som bekant misslyckats, varför vi varit väldigt noggranna med att hela tiden se till medlemmarnas nytta och inte på hur det sett ut historiskt. Det viktiga är att skapa ett starkt, modernt och framåtsträvande befälsfack för det maritima klustret, där yrkes-, ledarskaps- och chefskapsfrågor har varit essentiella. Arbetet kommer på intet sätt att vara avslutat efter kongressen till hösten. Det är först då vi får kavla upp ärmarna och organisera oss för att kunna genomföra alla de förändringar som skall till. Detta arbete har redan tjuvstartat, då kanslierna redan nu påbörjat en genomgång av hur vi internt skall formera arbetsuppgifterna mellan ombudsmän och Jörgen Lorén, ordförande SFBF. kanslipersonal. Under hösten måste vi föra ut förändringarna lokalt och starta nomineringsprocessen till kongressledamöter till den föreslagna kongressen hösten 2012, då en ny styrelse skall påbörja sitt arbete. I denna glädje över att ha lyckats komma så här långt, så har vi tyvärr nåtts av ett sorgebud. SFBFs förre ordförande och sedan länge förtroendevalde Bengt Cremonese avled söndagen den 29 maj efter en tids sjukdom. Alla vi som kände och arbetade med Bengt under hans yrkestid och även därefter, känner stor saknad och sorg. Vi som seglar i Göteborgs skärgård saknar hans mullrande stämma och glada tillrop, och jag saknar en kamrat och mentor. (Se minnesord på sidan 5.) Med glädje och sorg vill jag önska alla medlemmar förliga vindar, och att vi till hösten befinner oss i en situation där framtidstro råder för svenskt välutbildat befäl som känner sig välkommet hos arbetsgivare som tror på utbildat och kompetent yrkesfolk. Fair Winds Jörgen Lorén Ordförande INNEHÅLL. SEMESTERSTÄNGT SFBF har semesterstängt under v 30, den 25-29 juli. Akuta ärenden hänvisas till vår jourtelefon 070-692 7478. sid 4 EXTRAKONGRESS DEN 27 SEPTEMBER Nu har även Sjöbefälsförbundets styrelse beslutat att kalla in en extrakongress om en sammanslagning med Sveriges Fartygsbefälsförening. OMSLAG: TOMAS SJÖSTEDT, OMBUDSMAN SNART I PENSION, PÅ BARSEBÄCK GOLF & COUNTRY CLUB. FOTO: MARIE HALVDANSON sid 6-7 TOMAS SJÖSTEDT SNART PENSIONÄR Den 30 juni arbetar Tomas Sjöstedt sin sista dag. Efter sjutton år som ombudsman i SFBF kan denne snart 67-åring se tillbaks på ett händelserikt yrkesliv och se fram emot att skörda nya lagrar på golfbanan. sid 10-11 LÅGA BEHÖRIGHETER BEGRÄNSAR Nu är det högsäsong för landets skärgårdskaptener med gott om vikariat på mindre färjor och inom sightseeing. Men låga behörigheter är också begränsande och till hösten blir det åter svårare att få jobb. ...dessutom: Piraternas historia - grym men lönsam sid 12-14, Sjömanshusstiftelsens belöningsdag sid 16-17, Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Livet ombord i skonerten Mozart sid 26-27, Inträdesanmälan sid 29 m m. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: [email protected] Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie [email protected] Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 3 SFBF. Sveriges Fartygsbefälsförenings ordförande Jörgen Lorén och Sjöbefälsförbundets ordförande Örjan Liljeroth skakar hand efter SBFs styrelses beslut om att kalla in en extrakongress. ETT HANDSLAG FÖR Sjöbefälsföreningen Nu har även Sjöbefälsförbundets styrelse beslutat att kalla in en extrakongress om en sammanslagning med Sveriges Fartygsbefälsförening. Sveriges Fartygsbefälsförenings styrelse tog samma beslut redan den 24 maj. S BFs och SFBFs extrakongresser kommer att avhållas den 27 september på Ingenjörernas Hus i Stockholm och enbart ta upp frågan om sammanslagning av de båda sjöbefälsförbunden. Den nya organisationen kommer troligtvis att heta Sjöbefälsföreningen. - En avgörande fråga för två relativt små förbund är att kunna överleva och 4 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 bli starkare, säger Sjöbefälsförbundets ordförande Örjan Liljeroth. Jag hoppas att extrakongressen i september tar beslut om ett samgående. Vi har i den här omgången stött och blött samgåendet under många möten sedan december 2008. Processen har varit framgångsrik, därför hoppas vi på positivt beslut i september. - Ett historiskt beslut, säger Sveriges Fartygsbefälsförenings ordförande Jörgen Lorén. Det kommer att gagna svenskt befäl genom att ge trygghet i frågor som gäller deras yrkesroller både nationellt och internationellt. SFBFs kongressledamöter kommer att få kallelse till extrakongressen före midsommar. TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON Bengt Cremonese En mycket god vän till oss och en verklig facklig förkämpe har tyvärr lämnat oss alldeles för tidigt och lämnat ett stort tomrum efter sig. Inte bara hos oss, utan också hos familjen, hustrun Kristina, barn och barnbarn, arbetskamrater och vänner från hela världen. Sjökapten Bengt Cremonese eller ”Cremo” som alla kände honom som, son till en italiensk familj som kom från Cremona, gick till sjöss i unga dagar och seglade som matros och båtsman innan han gick in och läste till sjökapten. Innan han gick i pension för fyra år sedan efter en lång tid i Stena, var han framförallt förknippad som befälhavare ”skepparn” på Stena Danica. Han var också styrelseledamot i flera sjöfartsanknutna styrelser inom Stenasfären. Hans empati för sina medmänniskor och vänner ledde till att han började arbeta fackligt lokalt som klubbordförande genom att starta Stena-klubben 1975. Han verkade också centralt i Sveriges Fartygsbefälsförening, både internationellt genom IFSMA och NFBK och nationellt som styrelseledamot från 1982 till 2005, men också som föreningens ordförande 2001–2005. Från hela världen har vi i föreningen fått många bevis på hur aktad och omtyckt han var, med hälsningar att deras tankar går till närmaste familjen och vänner. Bengt var också en källa av kunskap, vilket också medförde att många kände honom som sin mentor. Detta gällde på många områden, inte minst inom sjöfarten i stort. Man kunde alltid fråga om sjöfart, data om fartygs historik och var de fanns i världen idag efter att försvunnit från Sverige. På gemensamma bilresor utom och inom Sverige såg Bengt alltid till att det fanns en hamn att besöka, längtan till det sjönära fanns alltid inom honom. Hans stora vurm var också veteranfartyget S/S Bohuslän som han framförde och värnade om under många år, inte bara som befälhavare utan även som ordförande i föreningen. Han älskade också naturen och sitt Smedstorp, där han bodde och vårdade ömt. Dit var vi var inbjudna många gånger inte bara som förening, utan även som nära vänner. Hans känsla för vänskap avspeglade sig också i att han hela tiden, också på senare tid, höll kontakt med vänner och höll reda på födelsedagar och andra bemärkelsedagar, även om det blev svårare ju mer sjukdomen tog över. Hans stora intresse för skidåkning avspeglade sig också i att han årligen tillsammans med Kristina och vänner reste till skidorter i Norge, Sverige och Sydeuropa. Bengt blev 67 år gammal. Vi kommer alltid att minnas dig Cremo. Du lämnar ett stort tomrum efter dig, nu när du förtöjt väl efter en mycket god vakt. Jörgen Lorén, ordförande SFBF och Christer Lindvall, f.d. VD, SFBF NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 5 TOMAS SJÖSTEDT SNART PENSIONÄR Den 30 juni arbetar Tomas Sjöstedt sin sista dag. Efter sjutton år som ombudsman i SFBF kan denne snart 67-åring se tillbaks på ett händelserikt yrkesliv och se fram emot att skörda nya lagrar på golfbanan. NT följde med på en runda på Tomas hemmabana Barsebäck Golf & Country Club. T omas Sjöstedt tog sjökaptensexamen i Kalmar 1969 och seglade i olika befattningar och rederier fram till 1984 då han seglade befälhavare i Nordö och samtidigt var SFBFs klubbordförande. 1988 gick han iland och arbetade som hamnchef i Kemira Kemi AB i Helsingborg, som hade en egen hamn och på den tiden omsatte 2 miljoner ton bulkvara. 1991 började han på ASG Bulk som senare gick upp i Broströmsföretaget Nordic Bulkers. Tomas Sjöstedt har även läst företagsekonomi med inriktning på organisationsteori på universitetet. 1994 kom Tomas Sjöstedt till SFBF och blev vår ombudsman i Göteborg. På den tiden hade föreningen kontor i Göteborg. Vad är det bästa som hänt under dina år i SFBF? - Det är när vi fick till stånd de kommunala uppgörelserna och fick förhandlingsrätt på de kommunala avtalen, säger Tomas. Från början var vi inte en förhandlingspart, men tack vare vårt 6 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 medlemskap i SACO blev vi en part i de kommunala centrala avtalen. Finns det något som inte blev som du tänkt dig? - Ja, att man i bland mötts av vissa attityder från arbetsgivarna. Man kan ha kommit överens om något i ett samtal, men sedan händer det inget - de struntar i det. När man strandsätter folk medvetet genom att till exempel strunta i att sätta av pension. Där har enhetslönerna blivit viktiga, eftersom många kom i kläm förut, när arbetsgivarna enbart anmälde tarifflönerna. - Man blir ledsen när man märker att de dribblar med andra människors välfärd för att tjäna en krona eller två. Och då känns det som ett misslyckande att man inte lyckats få ordning på det. - I det stora hela har man förståelse för personalchefer som lever under sparbeting. Men det bästa är om alla parter är lagom missnöjda, Det är inte bra om någon är för nöjd. Och det är viktigt att hålla sig lugn under förhandlingar, man ska ju ses igen och måste vara på ”speaking terms”. Vad tror du om en sammanslagning mellan SFBF och SBF? - Jag tror det är bra av många skäl. Medlemsnyttan, vi kommer att använda medlemmarnas pengar på ett bättre sätt, vi får en starkare organisation för att vi blir fler och vi vinner i styrka för att vi är eniga. Om det av någon anledning, inte skulle bli en sammanslagning, vad tror du händer då? - Om någon gruppering skulle stoppa det, vore det katastrof. Timingen för sammanslagningen är perfekt, eftersom det sker en generationsväxling just nu. Personligen tror jag att möjligheten är borta då, och det gagnar ingen utom redarna, som får två svagare organisationer att förhandla mot. - Sjöbefälskartellen har fungerat alldeles utmärkt, men det är ingen lösning att fortsätta så. Det är som att förlova sig utan att gifta sig. För mig finns inget annat än en enda stark sjöbefälsförening. När jag intervjuade dig som ny ombudsman 1994 om vad du ville åstadkomma, sa du så här: SFBF. Stilstudie av Tomas in action på Barsebäck... ...och även ett golfproffs kan ju hamna i bunkern! ”Jag hoppas att jag med de olika arbetsuppgifter jag haft till sjöss och iland ska kunna tillföra något extra. Det är till exempel lättare för mig att i en förhandling tala motpartens språk. Jag vill också arbeta med att klargöra den kvalitet som det innebär för ett rederi att ha svenskt befäl. Det är nämligen inte bara svart eller vitt. Här finns en gråskala, där det gäller att motivera för arbetsgivaren varför det är så viktigt.” Ja, vad säger du, blev det så? - Ja, det stämmer precis med vad som varit min intention i mitt arbete! Vad ska du göra nu, blir det enbart golfbanan? - Nej, det finns ju barnbarn också, men det är dags att komma ner och bli singelhandikappare igen, säger Tomas som idag har 10,5 i handikapp och som dessutom kan stoltsera med att aldrig ha varit sjukskriven, inte ens en dag. Kan det vara golfen som är medicinen? TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON AVTACKNING TOMAS SJÖSTEDT Torsdagen den 18 augusti kl 13.00-16.00 på Rosenhill Seamens’ Center Köpenhamnsgatan 25 i Göteborg. Välkomna! NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 7 SFBF. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 6 425:(+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 850:(+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel 08-10 60 15. 8 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. HERMAN & SIGRID NYLÉNS FOND Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond. Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan 19, 111 20 Stockholm, tillhanda senast den 1 oktober 2011. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. 10 000 KRONOR I PRIS I KORTFILMSTÄVLING FÖR SJÖFOLK Sjöfartens Kultursällskap sponsrar 10 000 kronor i pris till kortfilmstävlingen Sjö kort. Tävlingen är öppen för alla som -arbetar till sjöss ombord i den svenska handelsflottan, oavsett nationalitet -arbetar till sjöss med svensk sjöfartsbok ombord i utlandsflaggat fartyg -studerar en maritim utbildning på högskola eller gymnasium i Sverige För att delta krävs att minst en upphovsman uppfyller någon av kriterierna ovan. Filmerna ska vara gjorda under tävlingsåret och ha koppling till livet ombord eller i hamn. Dokumentärt eller spelfilm går lika bra. Maximal längd: 15 minuter. 4 skäl att delta i Sjö kort 2011 1 10 000 i pris till bästa kortfilm 2 Filmerna granskas av en jury med representant från bl.a. Göteborg Film Festival. 3 Man behöver inte ha en avancerad utrustning för att delta. 4 Kortfilm är kul! Allt från digitala videokameror till en mobilkamera går bra att använda. Gratis redigeringsprogram som Windows Movie Maker till PC och iMovie till Mac rekommenderas till redigeringsarbete. Läs gärna mer om kortfilmstävlingen på www.filmatsea.com/ovriga_sidor/kortfilmstavling Bidragen skall ha inkommit till Film at Sea senast den 31 december 2011. För ytterligare information kontakta: Ann Nordström, Film at Sea Nordic AB Tel: 070 816 88 00, [email protected] BOKANJÄRERNAS SKRIVARKURS FÖR HAVETS KVINNOR OCH MÄN Du som har erfarenhet av eller kanske bara intresse för livet till sjöss, har du någonsin funderat på att omvandla dina minnen, tankar och idéer till skriven text i novellform? Eller du kanske har tänkt ut en fiktiv historia i saltstänkt miljö? Du kan vara 18 eller 80, åldern spelar ingen roll så länge skrivglädjen finns! Tid och plats Vi träffas fyra dagar under kursen med start i mitten av augusti på Katarina Sjöfartsklubb på söder i Stockholm, samt återkopplingar via distans på mail. Datum för träffarna är måndagen den 15/8, tisdagen den 16/8, måndagen den 21/11 2011 och den sista träffen är tisdagen den 24/1 2012, samtliga dagar klockan 09.00 – 15.30. Mer om kursen Deltagarna kommer att få bekanta sig med novellformen genom övningsuppgifter och eget skrivande varvat med föreläsningar om novellskrivandets grundläggande hantverk. En viktig del av kursen är också att vi läser varandras texter, ger och får respons, vilket ger en djupare förståelse för det egna materialet. Dessutom kommer sjömansförfattare att gästföreläsa. Inför kursen Ta med dig en skrividé, den arbetar du sedan vidare på till en färdig novell. Den som vill kan därefter delta i föreningen Bokanjärernas uttagning till nästa antologi med möjlighet till publicering. Kursen förutsätter självstudier samt att tid avsätts för eget skrivande. Kontakt mellan kurstillfällen sker via distansundervisning (mail) och är en förutsättning för att alla skall hinna läsa in sig på varandras texter. Kurskostnad samt kurslitteratur Kursavgift: 1500 kronor per person, inkluderar lokal, fotostatkopiering men ej kurslitteratur och måltider. Kurslitteratur är Johanna Wistrands e-bok ”Kom igång & skriv” Införskaffa den. Boken kan laddas ned som e-bok från : www.multimanus.se eller www. adlibris.com Kursanmälan & arrangör: Arrangör är föreningen Bokanjärerna i samverkan med Katarina Sjöfartsklubb och ABF Stockholm. Kursledare: Gun Mörkenstam. Antal deltagare: minimum 8, max 12. Information och anmälan till [email protected] (telefon för information 08-747 89 41) eller www.abfstockholm.se tfn 08 – 453 41 80 Senaste anmälningsdag: 15 juli 2011 NEED TECHNICAL CHEMICALS? ONE ANSWER... MARISOL ® CHEMICALS ...and remember QUALITY IS TIVE EFFEC Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 [email protected] www.marisol.nu Katarina Sjöfartsklubb mötesplatsen för sjömän Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss. Du är alltid välkommen! Telefon 08-640 94 96 E-mail [email protected] www.katarinasjofartsklubb.com Besöksadress Glasbruksgatan 2:a porten brevid Sjöfartshotellet Hotellbokning 08-517 349 80 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 9 UTBILDNING. LÅGA BEHÖRIGHETER BEGRÄNSAR Text & Foto: Linda Sundgren Nu är det högsäsong för landets skärgårdskaptener med gott om vikariat på mindre färjor och inom sightseeing. Men låga behörigheter är också begränsande och till hösten blir det åter svårare att få jobb. K lart skepp i Stocksund utanför Stockholm kallar sin utbildning till fartygsbefäl klass sju för skärgårdskapten. Den kvalificerade yrkesutbildningen blev möjlig efter behörighetsförändringar för några år sedan och även vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Linnéuniversitetet i Kalmar går det att läsa en klass sju. Skärgårdsredarnas branschorganisation, Sweref, var starka förespråkare av ändrade behörigheter. De är idag mycket nöjda med effekten av den nya utbildningen. – Förr var det jättesvårt att få tag i kaptener till våra båtar men idag är det lättare. Jag har heller inte känslan av att det är någon utbredd arbetslöshet bland dem som gått utbildningen, säger Arne Welin, vd vid Sweref. De uppföljningar som Klart skepp gjort av sina elever sedan utbildningen startade 1997 visar att ungefär åtta av tio som gått ut skolan har jobb inom näringen och att arbetslösheten är relativt låg. Sommartid finns det gått om tjänster för befäl i skärgårdsflottan med täta vägfärjsturer, ett stort antal charteroch sightseeingbåtar och en intensiv trafik till och från öarna. Men heltidstjänsterna i det mindre tonnaget är betydligt färre, även om statistik över det faktiska antalet saknas. – En del får ihop tillräckligt med årsarbetstid genom att jobba riktigt mycket under högsäsongen maj till oktober och sedan köra julbord i december. Det räcker inte för alla, men jag tror man kan säga att vill man jobba så går det, säger Arne Welin. Men sjöfacken är inte lika övertygade om den saken. Vid Fartygsbefälsföreningen har man länge varnat för den inlåsningseffekt som kan drabba dem som väljer att läsa in en begränsad behörighet, ett problem föreningen också märker av bland sina befäl. – Jag blir lite frustrerad när jag får samtal från medlemmar som inte har tillräckliga behörigheter och som därför inte får jobb. De som är yngre kan vi rekommendera att läsa vidare till sjökapten, men de andra är svåra att hjälpa, säger ombudsman Lennart Jonsson. 10 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 Efter två år vid Klart skepp med undervisning och praktik får eleverna jobba som lättmatros eller matros i inre fart på fartyg under 500 brutto. Efter nio månader i manskapsbefattning får de ut en behörighet klass sju och efter ytterligare tolv månader i befälstjänst får de en klass sex. Tidigare var det, enligt Daniel Franzén Lindefors på Klart skepp, relativt enkelt för dem som läst vid skolan att under vintrarna få jobb som matroser inom handelsflottan. Men de senaste årens omfattande utflaggningar har krympt de möjligheterna. Å andra sidan, menar man på både Sweref och Klart skepp, är den som väljer att läsa till skärgårdskapten sällan är intresserad av att jobba på större fartyg. Daniel Franzén Lindefors säger att skärgårdsbefäl hellre kombinerar säsongsjobb på passagerarfartyg med landjobb istället för att vara till sjöss. – De vill inte vara borta fyra månader från hem och familj. Många har egna företag och snickrar eller sysslar med annat under vintermånaderna. Och jag tror inte att det är många av dem som går på a-kassa under vintern, även om det säkert finns en och annan som gör det också. Och utbildningen är populär. – De senaste åren har vi haft ett hundratal sökande till våra 30 platser och avhoppen ligger under tio procent. Vi är noga med att informera om vad utbildningen innebär. Alla sökande får skriva ett personligt brev och berätta varför de vill läsa hos oss. Upptäcker vi att någon har ambitionen att jobba inom storsjöfarten försöker vi styra över dem till Kalmar eller Chalmers istället, säger Daniel Franzén Lindefors. Lennart Jonsson håller med om att det kan finnas en och annan som nöjer sig med en begränsad behörighet. – Valmöjligheter är bra och jag kan förstå att den som bara vill köra farsans taxibåt på sommaren inte vill läsa fyra år på högskola. Men väljer man ändå en förhållandevis lång utbildning kan man lika gärna lägga på två år till och få full behörighet. – Sedan vet man heller inte vad som händer med behörigheterna i framtiden. En förändring i systemet kan plötsligt innebära att man inte får fortsätta köra, så det är också en väldigt osäker tillvaro för de här befälen. Ett annat problem som facket upplever är att de lägre behörigheterna ger ett sämre förhandlingsläge. – Talesättet ”Det ryker även ur andra skorstenar” gäller inte för de här befälen, de kan bara jobba på småbåtar. Det hämmar deras utveckling i avtalen. En del av eleverna som läst på Klart skepp väljer att gå vidare till andra utbildningar inom sjöfarten. Daniel Franzén Lindefors säger att flera av deras befäl går till Kustbevakningen. Tre fyra stycken ur varje årskull brukar också söka in till sjökaptensprogrammen, men den tidigare examen går då inte att tillgodoräkna sig i någon nämnvärd utsträckning. – Det är enstaka certifikatskurser som de inte behöver läsa om. Våra elever har också fått en lite liten gräddfil in till Kalmar. Högskolan brukar alltid ha en del avhopp i början av utbildningen och våra elever får fylla de platserna under första terminen eftersom de trots allt har en del navigationskunskap och annan relevant erfarenhet. Men i stort sett får de börja om från början vilket är synd, säger Daniel Franzén Lindefors. Vid Klart skepp och Sweref menar man att utbildningen till skärgårdskapten bidrar till mer än bara en kortare väg in i befälsyrket. Den är också bättre anpassad för det redarna inom skärgårdstrafiken vill ha. – Att ha korsat Atlanten är ingen merit när man ska jobba i skärgården, det är inte lasthantering och arpa som i första hand är viktigt för dem. De som jobbar på skärgårdsbåtar behöver vara mångsysslare och kunna lite av varje. Man måste ha företagsekonomi, svetsning och materielkunskap och går toaletten sönder ska man kunna fixa det, säger Daniel Franzén Lindefors. Men Lennart Jonsson håller inte med om att sjökaptener är mindre lämpade för skärgårdsflottan. – Det är ett befängt påstående. Det är lika fel som att säga att en lastbilschaufför inte kan köra personbil. Faktum är att många av dem som jobbar i skärgårdsflottan är sjökaptener. Han tycker däremot inte att man ska underskatta skärgårdstrafikens utmaningar. Att låta befälsstudenter göra en del av sin praktik inom det mindre tonnaget tror han vore en bra idé. – Visst lär man sig mycket på att köra båt i skärgården och de som jobbar där får ofta en väldigt fin fingertoppskänsla för båtkörning, säger han. Uppföljningar av Klart skepps utbildning KY-marinteknik Skolan tar in cirka 30 elever per år och mätningarna är utförda året efter examen. 2010 2011 Antal svar: 23 17 Svarsfrekvens: 96% 89% Jobb/eget företag: 74% 82% Studerar: 22% 12% Arbetslös: 4% 12% Inom näringen: 73% 80% Delvis inom näringen: 18% 20% Ej inom näringen: 9% 0% NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 11 PIRATERI. Piraternas Historia GRYM MEN LÖNSAM Det är inte bara i dag som handelsfartyg utsätts för piratöverfall utanför Somalias kust. För sjörövare har farvattnen utanför Afrikas östkust under flera århundraden varit lockande tillhåll; där har de tillskansat sig mängder med värdefull last från fartyg på väg från Indien och andra länder till Europa. Detta visar denna genomgång av pirateriets historia. S å länge fartyg har fraktat värdefullt gods på haven, har det med all sannolikhet också funnits pirater. Handelsfartyg som för flera tusen år sedan gick nära kusterna i Medelhavet utsattes ofta för piratöverfall. I det medeltida Europa härjade vikingarna. Men vi börjar med det gamla Grekland. På en grekisk skål, som blev målad för 2 500 år sedan, kan man se hur sjörövare angriper ett fartyg. Framme i stäven på piraternas fartyg – strax ovanför vattenlinjen – hade man monterat ett kraftigt spjut som stöttes in i sidan på handelsfartyget. Sådana överfall var ganska vanliga i Medelhavet och det Egeiska havet, där de tidigaste civilisationerna uppstod. Piraterna låg gömda på små öar och i vikar klara till överfall. Handelsfartygen höll sig nära kusterna och ville ogärna ut på det öppna havet med sina dyrbara laster. De var alltså lätta byten för piraterna. Förutom gods tog sjörövarna också gisslan, som de antingen fick lösenpengar för eller som de sålde som slavar. I takt med att de grekiska städerna växte och blev bättre organiserade inleddes också kampen mot piraterna. Städerna byggde krigsfartyg och kunde i viss mån hålla sjöröveriet nere. I det Romerska riket fick man också känna av piraternas härjningar. Under det första århundradet f. Kr. utgjorde sjörövarna ett så stort hot att importen av spannmål till Rom var i farozonen. Befolkningen reagerade då och krävde att myndigheterna gjorde någonting åt sjöröveriet. Den romerske fältherren, Pompejus, fick i uppdrag att bekämpa piraterna. Han utrustade en stor flotta och lyckades rensa bort piraterna från Medelhavet. Därmed var piratproblemet löst för Roms del – åtminstone för en tid. 12 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 Som en intressant episod i historien kan nämnas att Julius Caesar kidnappades av sjörövare omkring 75 f.Kr., när han seglade till Rhodos för att studera. Piraterna höll honom fången på en liten ö och krävde lösenpengar för honom. Först när pengarna utbetalats släpptes Julius Caesar. Efter frigivningen spårade Caesar upp piraterna och tog hämnd genom att korsfästa dem. VIKINGAR VAR PIRATER Den största delen av vikingarna var fredliga människor – det har den senaste forskningen visat. Men omkring 20 procent av dem härjade vilt omkring i Nordsjön och i de västeuropeiska farvattnen. Vikingarna överföll fartyg och byar långt in i på fastlandet. De nådde in till Östersjöns kuster och kom ända till Svarta Havet och Persien genom flodsystemen. Eftersom det saknades stabila maktcentra i det medeltida Europa, var det i stort sett fritt fram för piraterna. I Medelhavet dominerade samtidigt de muslimska piraterna. De hade sina fästen längs den sydfranska och norditalienska kusten. Hittills hade piraterna bedrivit sin verksamhet självständigt. Men från mitten av 1200-talet gick flera sjörövare i maskopi med kungar i flera europeiska länder. Det första kaparbrevet utfärdades av den engelske kungen Henry III år 1243. Brevet var i verkligheten ett tillstånd att begå sjöröveri mot handelsfartyg från fientliga länder. Båda parter gynnades av avtalet: kaparna kunde plundra fritt och ta hälften av bytet – den andra hälften plus fartyget lade kungen beslag på. Kaparfartygen använde samma metoder som piraterna. Många böcker och filmer ger ofta en romantisk skildring av sjörövarnas verksamhet; de flesta filmer - som här ”Pirates of the Caribbean 4” - utspelar sig i den karibiska övärlden, där piraterna hade sin storhetstid mellan 1560 och 1730. (Foto: Bilden godkänd för publicering av Disney Enterprises Inc.) En av de mest berömda kaparna var Sir Francis Drake, som fått sin licens av drottning Elisabeth I. Samarbetet mellan dessa var ytterst givande för båda parter. Här kan nämnas att den amerikanska författningen från 1787 gav Kongressen rätt att utfärda kaparbrev. Detta system hade sin storhetstid under 1500- och 1600-talen, då det pågick många krig i Europa – och krig kostade pengar. Kaparverksamheten var därför en välkommen inkomstkälla för de krigförande länderna. Efter att Columbus hade upptäckt Amerika följde en spansk utplundring av Syd- och Mellanamerika. De spanska skattfartygen var lockande och relativt lätta mål för piraterna. Skattfartygen var visserligen utrustade med kanoner, men de var tunga och svårmanövrerade. Piraterna hade däremot mindre fartyg och kunde lätt komma in till sidan av skattfartygen. För att motverka angrepp från sjörövare seglade därför skattfartygen ofta i konvoj på upptill 100 fartyg. Den romantiska bild som många böcker och filmer (t ex de fyra filmerna ”Pirates of the Caribbean”) ger om sjörövare har i allmänhet sitt ursprung från Karibien. Piraternas storhetstid i detta område sträcker sig från 1560 till 1730. Under den tiden utkämpades hårda strider mellan den engelska marinen och piraterna. KVINNLIGA PIRATER Pirateri var liksom krig mannens värld på den tiden. Men det fanns också kvinnliga pirater utklädda till män; för det var inte tillåtet för kvinnor att vistas på piratfartyg. Två kvinnliga pirater avslöjades dock: Mary Read och Anne Bonny. Dessa engelska kvinnor verkade i början av 1700-talet; de uppförde sig som män för att kunna få likartad behandling. Mary Read (1690-1720) befann sig klädd som en man ombord på ett engelskt krigsfartyg, då pirater anföll fartyget under en seglats över Atlanten. Mary Read anslöt sig till piraterna och deltog tillsammans med männen i många överfall på krigs- och handelsfartyg. Mary Read lär ha varit en mycket modig och skicklig fäktare. Men det har också funnits kvinnliga pirater tidigare i historien. Före vikingatiden fanns det i södra Sverige en kvinnlig sjörövarkapten vid namn Alvilda, den fruktansvärda. Hon hade en besättning som uteslutande bestod av kvinnor. Alvilda hade dragit till sjöss för att undvika tvångsäktenskap med den danske fursten Alf. Dagens somaliska pirater är inte de första som härjar i den Indiska oceanen. När det inte längre fanns något att hämta för de spanska skattfartygen i Sydamerika, flyttade piraterna sin verksamhet till den Indiska oceanen, särskilt till Afrikas östkust och Madagaskar. Här passerade brittiska, holländska och franska handelsfartyg tungt lastade med dyrbara varor från Indien och andra länder östöver. Piraterna tillskansade sig mängder med guld, silver och andra värdeföremål, och blev enormt rika. NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 13 > > PIRATERI. PIRATERNA BEKÄMPADES I början av 1800-talet började pirateriet att avta. Kaparbreven förbjöds 1856, de stora nationerna med egna flottor hade inte längre behov av privata kapare. Den nya tekniken, ångkraft, verkade också mot piraterna, som med sina segelfartyg inte kunde röra sig när det var vindstilla. Det blev därför lättare för ångfartyg att nedkämpa piraternas segelfartyg. Omkring 1850 var det bara ett fåtal sjörövare kvar på världshaven. Under 1900-talet har det i begränsad omfattning varit piratangrepp mot handelsfartyg. De farligaste områdena har varit den afrikanska västkusten (Nigeria), Malacca-sundet och i den indonesiska övärlden. När den somaliske diktatorn Said Barre störtades 1991 blev detta inledningen på ett förfall i landet. Ur detta kaos framkom de somaliska piraterna, som menar att de är tidigare fiskare som fått sina fiskebankar tömda av andra nationers fiskeflottor. I början var de beväpnade med gevär, men de gick snart över till tyngre vapen som maskinpistoler och granatgevär. År 2007 började de somaliska piraterna att angripa stora handelsfartyg och överfallen har därefter fortsatt att öka i omfång, utbredning och grovhet. Flera nationer har försökt – och försöker fortfarande – att stoppa piraterna med övervakning. Krigsfartyg från många nationer patrullerar i området utanför Somalias kust, men detta har inte hindrat piraterna från att fortsätta sin verksamhet. Pirateriet kostar sjöfarten stora summor, men de största omkostnaderna drabbas sjöfolket av. SJÖFOLKET FÅR LIDA Det psykiska och fysiska lidande som sjöfolket får utstå som gisslan, är svårt för utomstående att sätta sig in i. Det är lidande som många tillfångatagna sjömän får leva med under hela sitt liv. Den 26-årige danske sjömannen, Jens Peter Skov Jensen, var ombord på coastern ”Danica White”, då fartyget bordades och kapades av pirater utanför Somalias kust den 1 juni 2007. I boken ”Dagbog fra Danica White” beskriver han situationen ombord på fartyget under hela kapningen. Dagboken var ett sätta att tackla hans ångest, frustration och vanmakt. Ofta glömmer vi att piratöverfall är något som i regel går djupt in i de människor som drabbas av det. Därför är ”Dagbog fra Danica White” en viktig bok, ett vittnesbörd om den ohyggliga situation som många gisslantagna upplever: i dag sitter det över 700 personer – varav nio danskar - som gisslan hos somaliska pirater. Den historiska genomgången av pirateriets historia visar att det är en seglivad, grym – men för piraterna – ofta inkomstbringande verksamhet. Sätten att bekämpa pirateriet på har varit många. Ofta har det rört sig om att med väpnad makt försöka nedkämpa sjörövarna. Det har lyckats – för en tid. Men piraterna har därefter bara dykt upp på ett annat ställe. Vi väntar fortfarande på en lösning på piratproblemet som har internationell uppbackning. CHRISTER KÄLLSTRÖM Källor: ”Pirater” av Richard Platt. ”Dagbog fra Danica White”av Jens Peter Skov Jensen och Marlene Lynne Sörensen. ”Ufredens hav” av Olaf Olsen. 14 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 DANSK PIRATPLAN MED BRISTER D anmark har utformat en långsiktig strategi för bekämpning av pirater i den Indiska Oceanen. Det betyder att det ska bli lättare för rederier att få beväpnade vakter med på riskfyllda seglatser genom piratfarvatten. Regeringen säger dock nej till danska soldater ombord på fartygen. Dessutom ska Danmark öka sina militära insatser mot pirateriet med krigsfartyg plus att ett övervakningsflyg ska patrullera i området. Den danska regeringen har vidare ingått ett avtal med ögruppen Seychellerna, vilket innebär att pirater som tillfångatagits av danska krigsfartyg kan åtalas på ögruppen. Dömda pirater ska sedan transporteras till den relativt lugna somaliska regionen Somaliland, där det byggts ett fängelse med bidrag från bl a Danmark. För närvarande patrullerar det danska krigsfartyget ’Esbern Snare’ i Den Indiska Oceanen med 24 somaliska pirater ombord. Piraterna togs ombord efter en dramatisk eldstrid den 12 maj. Piratfartyget vägrade att stoppa och började i stället att beskjuta ’Esbern Snare’. Fyra pirater dödades under striden och tio sårades innan danskarna fick kontroll över piratfartyget, varifrån 16 iranska gisslan befriades. Men nu är det högst osäkert om de tillfångtagna piraterna kan ställas inför rätta på Seychellerna. Enligt jurister både på Justitie- och Utrikesdepartementet är det inte troligt att ögruppen vill driva en process mot pirater, där danska myndigheter själva håller misstänkta fängslade i en sak där danska medborgare och ett danskt fartyg angripits. Avtalet med Seychellerna innebär alltså inte att landet ska ta hand om alla piratsaker, men att de kan göra det. Och Danmark vill helst inte få piraterna till det egna landet. Om piraterna döms kan det sluta med att de efter avtjänat straff får stanna kvar i landet. Danmark kan nämligen inte skicka dem tillbaka till Somalia, som är ett land i kaos och där inbördeskrig härjar. Danmark har nu också beslutat att de 24 pirater som hålls fängslade på ”Esbern Snare” inte ska ställas inför rätta i Danmark. Sedan nyår har ca 30 andra somaliska pirater fångats av danskarna, som därefter fått sätta dem i land i Somalia. Sjöbefälens fackliga organisation i Danmark, Søfartens Ledare, menar att det både är frustrernade och oacceptabelt att piraterna inte ställs inför dansk domstol. Facket är också missnöjt med att man i den nya strategiplanen ”glömt” att ta med gisslans situation. Søfartens Ledare menar att gisslanproblematiken är ett åsidosatt område, som inte bara får överlåtas till rederierna. Facket vill att myndigheter, rederier, försäkringsbolag och fack samlas för att skapa ramarna för en erfarenhetsutväxling på gisslanområdet. I övrigt tycker Søfartens Ledare att det är bra att den danska regeringen har lagt fram en piratstrategi. CHRISTER KÄLLSTRÖM Alla har rätt till en bra sjukförsäkring. Även alla s öbefäl. Många sjömän seglar med en bra lön men helt utan ekonomiskt skydd. Om olyckan är framme är det inte ovanligt att den drabbade blir helt utan inkomst. Nu kan alla SFBF:s medlemmar segla tryggt och säkert, oavsett fartygsflagg! Teckna SFBF försäkringspaket som ger ekonomisk trygghet vid långvarig sjukdom och tillgång till privat sjukvård. Dessutom ingår en liv- och olycksfallsförsäkring. Är du intresserad att veta mer kontakta Söderberg & Partners eller Sveriges Fartygsbefälsförening. www.euroaccident.com/sfbf NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 15 SJÖSÄKERHET. SJÖMANSHUSSTIFTELSENS Belöningsdag Sveriges Sjömanshusstiftelsens årliga belöningsdag var i år förlagd till den 4 maj i Sjöräddingssällskapets hus i Västra Frölunda. Förutom belöningsceremonin bjöds det på vetenskapligt seminarium och uppvisning av Sjöräddingssällskapet. S tiftelsen Sveriges Sjömanshus delar varje år ut belöningar för insatser som ska vara till nytta och gagn för sjöfolket. I år delade man ut totalt 490.000 kronor, varav 400.000 kronor gick till arbetsbelöningar, 10.000 kronor till en idrottsbelöning, 60.000 kronor till sjöräddningsbelöningar och 20.000 kronor till stiftelsens litteraturpris som i år delas av Thure Malmberg och Pär-Henrik Sjöström och delas ut i samband med bokmässan i september. Arbetsbelöningar gick till reparatör Kent Yrjas, M/S Atlantic Companion som fick 10.000 kronor för verktyg för byte av hjullyftare. Reparatör Jimmy Sundberg, M/S Finnclipper fick 15.000 kronor för rengöring av spolluftkylare. Reparatör Tomas Ross, M/S Finnclipper fick 5.000 kronor för verktyg för branddörr. Timmerman Christer Lundvall, M/S Finnfellow fick 10.000 kronor för luftrör till branddörr. Båtsman Thomas Olofsson, M/S Transreel fick 10.000 kronor för ställbar förlängning av målarflotte. Maskinreparatör Gunnar Olsson, M/S Finnfellow fick 25.000 kronor för bullerskydd mot verkstad. Motorman Lennart Holm, M/S Tor Begonia fick 10.000 kronor för maskindrivet pejlband. Överstyrman Martin Idlund och 2:e styrman Hans Pettersson. M/S Finneagle fick 20.000 kronor för dragbom till FRB. Studerande Patrik Olofsson och studerande Michael Nord, Chalmers/Lindholmen fick 20.000 kronor för Risk Management och Formal Safety 16 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 Assessment. Matros Nestor Palomar, M/S Otello fick 10.000 kronor för canvasskydd för rescuebåt. Reparatör Bernt Carlsson, M/S Nils Dacke fick 5.000 kornor för stativ till kortläsare. Reparatör Erling Johansson, M/S Tor Freesia fick 5.000 kronor för verktyg för kontroll av rullarna på utströmmarnas aktuatorer. 1:e fartygsingenjör Fredrik Högberg och reparatör Linus Oskarsson, M/S Peter Pan fick 30.000 kronor för lyftredskap för ramp. 1:e reparatör Mats Holm, M/S Trelleborg fick 10.000 kronor för ställning för transport av tunga bränslepumpar. Matros Ina Beckman, M/S Tor Begonia fick 15.000 kronor för system för upphängning av ISPS-skyltar. 1:e fartygsingenjör Dan Eliasson och reparatör Bengt Karlsson, M/S Stena Foreteller fick 20.000 kronor för broms till blockvagnar. 1:e fartygsingenjör Dan Eliasson och teknisk chef Magnus Karlsson, M/S Stena Foreteller fick 5.000 kronor för autostart av nödbränslepump. Befälhavare David Gutierrez och överstyrman Per Axelsson, M/T Tellus fick 20.000 kronor för relingsvagn för landgång. Säkerhetsofficer Lars Malmström, M/S Superstar Aquarius fick 30.000 kronor för brandsläckning i elskåp. 1:e reparatör Linus Oskarsson och 1:e reparatör Mats Jannesson, M/S Peter Pan fick 10.000 kronor för verktyg för lampbyte. 1:e fartygsingenjör Bengt-Åke Freidlitz och motorman Henrik Ottosson, M/S Stena Danica fick 30.000 kronor för kombinerad ljuddämpare och oljeavskiljare. Reparatör Kjell Jakobsson, M/S Stena Freighter fick 10.000 kronor för ställning för bränslepumpar. Han fick även 5.000 kronor för ställ för överhalning av bränsleventiler. Båtsman Bo Tillgren och matros Kjell-Åke Åkesson, M/S Skåne fick 15.000 kronor för kärra fär hantering av fordonssurrningar. 1:e maskinist Torkel Skarsgård och 1:e reparatör Jan Tigerstrand, M/S Hucklebury Finn fick 35.000 kronor för avkalkning av vakuumsystem, ADA-Vac. Timmerman Anders Svensson och reparatör Roland Ovesson, M/S Stena Nautica fick 10.000 kronor för gasfjäderpressare. Reparatör Mikael Rosbäck, M/S Stena Nautica fick 10.000 kronor för offeranod med skvallerfunktion. Idrottsbelöning på 10.000 kronor gick till 1:e fartygsingenjör Klas Fjällrot, M/S Aurora af Helsingborg. Han har under åren 1990-2010 sprungit 4.357 mil, simmat 5.215.630 meter och trampat 2.288 mil! Sjöräddningsbelöningar för livräddande insatser på 10.000 kronor till fritidskassan gick till besättningen på M/V Bourbon Pearl, 10.000 kronor till William Govik, förare och befälhavare KBV 482, 10.000 kronor till Sara Borin, besättning KBV 483, 10.000 kronor till Anders Bagge, uppsyningsman RS Käringön, 10.000 kronor till befälhavare och besättning på KBV 309: Roger Stark, Björn Lundmark, David Lind och Björn Magnusson och 10.000 kronor till Jonas Sirberg, förare av rescuerunnern. TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON Kenny Reinhold, ordförande i Sveriges Sjömanshusstiftelse, belöningsutdelare Ann-Catrine Zetterdahl, GD i Sjöfartsverket (i rött) och Christer Nordling, kanslichef i Sjömanshsstiftelsen flankerade av en del av de belönade. Deltagarna på belöningsdagen fick möjlighet att gå ombord i Sjöräddningssällskapets fartyg och räddningsflottar. Sjöräddningssällskapet presenterade FIRST - ett sjöräddningssytem som man driver tillsammans med Stena Line och som bland andra Sjömanshustiftelsen bidragit till. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Belöning 2012 – För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende: Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. • ökad sjösäkerhet • minskade risker vid arbete och fritid ombord • förbättrad drifts- och materialekonomi • allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar • ökad driftsäkerhet • trivselfrämjande åtgärder Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011 och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren 2012. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. För mer info se www.sjomanshus.se Stiftelsen Sveriges Sjömanshus | Katarinavägen 22 | 116 45 Stockholm | Sweden | 08-642 44 37 | [email protected] | www.sjomanhus.se NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 17 Köp Springa läck till förmånspris! Inget annat yrke har skildrats lika mycket av svenska författare som sjömansyrket. Författare som nobelpristagaren Harry Martinson och Josef Kjellgren till i mer modern tid namn som Ove Allansson, Reidar Jönsson och Anders Wällhed har alla skildrat sjömanslivet med tyngdpunkt på människan ombord. Tiden till sjöss har uppenbarligen lämnat oförglömliga spår hos många författare. Den viktiga uppgiften att förvalta och fortsätta sprida sjömanskulturen är något som sjöskrivarna i föreningen Bokanjärerna gör med den äran. Häromåret kom föreningen ut med novellsamlingen ”Trampa däck”. Den boken blev snabbt slutsåld kort tid efter det årets bokmässa i Göteborg. I höst lagom till bokmässan i Göteborg i september kommer Bokanjärerna med nästa novellsamling ”Springa läck.” Också denna gång har samlingen blivit möjlig efter en novelltävling. De 21 bidrag som till slut togs ut till “Springa läck” är berättelser som samtliga håller en hög klass. Majoriteten av berättelserna har motiv från svensk sjöfarts guldålder på 1950-60- och 70-talen men här finns även skildringar från mer modern tid. Omslaget till Springa läc k har gjorts av sjökapten en och konstnären Rolf Öström . Några av de författare som medverkar är Ove Allansson, Reidar Jönsson, Jörn Hammarstrand, Mats Arehn, Torbjörn Dalnäs och Göran Sändare. Det kvinnliga sjöfolket representeras i boken av Anniqa Bender som har med två berättelser. Alla intresserade har nu möjlighet att förhandsteckna sig och beställa “Springa läck” till specialpris. Vid köp av 10 böcker eller fler är priset 150 kronor per bok. Priset per bok kommer vid utgivningen att bli 200 kronor per styck inklusive moms. Maila din beställning till Bokanjärernas kassör Tanja Rinnan på mailadressen: [email protected] 18 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 MILJÖ. ÅTERBÄRING AV MILJÖAVGIFTER EL UR VÄRME G öteborgs Hamn har infört två system för återbäring av de miljöavgifter som tas ut av besökande fartyg. Det ena gäller fartyg som har högst 0,1 procent svavel i bränslet när de kör i trafikområdet som sträcker sig sex nautiska mil utanför Vinga. Högst 250 000 kronor per fartyg kan rederiet få som stöd för köp av dyrare bränsle under 2011. Den andra återbäringen ges till fartyg som lever upp till ”good environmental performance” enligt Clean Shipping Index, CSI. Dessa fartyg kan få en lägre hamntaxa om 30 000 kronor. Det senare stödet är begränsat till de 20 första fartygen som anlöper hamnen 2011 och som fått sin certifiering verifierad av tredje part. Enligt hamnens miljöchef Åsa Wilske ska det ses som ett bidrag till kostnaderna för denna verifiering. 2010 drog Göteborgs Hamn in cirka tio miljoner kronor i miljöavgifter. Av dem går tre miljoner kronor till bränsleåterbäring och 600 000 kronor till återbäring för certifiering enligt CSI under 2011. Men alla pengarna ska investeras i miljöförbättrande åtgärder, säger Åsa Wilske. Agneta Olofsson O m fartyget körs på gas eller lättare oljefraktioner behövs ingen förvärmning. Man får då värme över från avgaserna som kan omvandlas till el. Organic Rankin Cycle, ORC, är en ångturbin med köldmedium i stället för vattenånga. Den låga kokpunkten hos det organiska mediet gör att el kan utvinnas ur ganska måttlig värme. ORC kan sättas på avgaspannan där man kan få ut cirka 200 grader. Men turbinen kan också drivas av värmen från kylvattnet som bara är cirka 90 grader. Enligt skeppsbyggnadsingenjörerna på Scandinaos kan man plocka ut cirka fem procent av motoreffekten som el, utan några förluster. Från en maskin om 5 megawatt kan man alltså få ut 250 kilowatt el. Elbehovet på ett så stort fartyg är mellan 500 och 800 kilowatt. Riktigt stora fartyg, som Maersks containerfartyg, har redan teknik för energiåtervinning men med konventionell ångturbin. Med ORC kan även medelstora fartyg utvinna el. Men först ska tekniken testas. Det sker på land med tre av Göteborg Energis gasmotorer som idag ger kraftvärme. - Vi plockar ut lite mer el och lite mindre fjärrvärme. Dessa motorer är jämförbara med fyrtaktsmotorer ombord på fartyg, säger Bengt Ramne, VD för Scandinaos. I slutet av 2012 hoppas han kunna pröva tekniken ombord på ett fartyg. Agneta Olofsson REAL OPPORTUNITIES Simsea AS er et nyetablert trenings- og testsenter for maritime offshore operasjoner som baserer sin virksomhet på bruk av verdensledende simulatorteknologi. Senteret tilbyr trening av yrkesaktive sjøoffiserer og maritime studenter. Simulatorene benyttes også til å teste utstyr og samhandlingsprosesser. Simsea eies av Resq, Knutsen OAS, Solstad, Eidesvik, Østensjø, DOF, Kongsberg Maritime, Høgskolen Stord/Haugesund og Rogaland Fylkeskommune. INSTRUKTØR Navigatør med erfaring fra offshore fartøy Arbeidet vil bestå i å utvikle og gjennomføre virkelighetsnære kurs og treningsopplegg og delta i uttesting av utstyr og prosedyrer for maritime operasjoner. Vi gir opplæring i simulatorteknologi. Vi er på jakt etter navigatører med variert erfaring fra offshore operasjoner. Personer med D1 og DP sertifikat vil bli foretrukket. De som ansettes må like opplæringssituasjonen, ha utpregede samarbeidsegenskaper og en ryddig og selvstendig arbeidsform. Vi gir opplæring i pedagogikk etter behov. SIMSEA AS Haraldsgata 94 NO-5528 Haugesund Bedriften tilbyr konkurransedyktig lønn, fleksibel arbeidtid med avspaseringsordning og gode forsikrings- og pensjonsordninger. Nærmere opplysninger om stillingen kan fås ved henvendelse til Martin Vold, tlf 971 47 539 eller A. Rune Johansen, tlf 909 30 668. Søknad med CV sendes til [email protected] Søknadsfrist 1. august 2011. Phone: +47 52 70 27 90 Email: [email protected] www.simsea.no NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 19 Sjöfartsavdelningen informerar… 2/2011 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”. Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet. Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer. Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter, åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon 010-495 32 90 eller e-post ([email protected]). Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter och Safety Alerts): - www.transportstyrelsen.se - Sjöfart: Olyckor och tillbud - Sjöfartsavdelningen informerar. Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på sändlistan för e-postutskick. Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida www.san-nytt.se. Skada på drev ledde till vatteninflöde På resa i 27 knop mellan två kajer i Västsverige uppstod ett mekaniskt ljud på båten som var av RIB-typ (Ridgid Inflatable Boat). Några sekunder senare smällde det till och befälhavaren ombord förstod att något hade hänt med något av de två dreven varvid han omedelbart drog ner varvtalet på de bägge maskinerna. Han kunde snabbt konstatera att det handlade om styrbords drev och lade därför styrbords motor i friläge. Larmet för hög vattennivå i maskinrummet gick omedelbart därefter och befälhavaren startade då den elektriska länspumpen strax innan han inspekterade maskinrummet. Vid inspektionen kunde han konstatera att vatten flödade in i båten. För säkerhets skull valde befälhavaren att strandsätta båten på en närbelägen sandstrand. Från tiden för haveriet till strandsättningen hann befälhavaren larma 112 varvid sjöräddningen efter cirka 20 minuter kom till platsen med länspumpar. Därefter bogserades båten till reparationsvarv. Trolig orsak till olyckan var att bälgen runt drevets drivaxel sedan en tid tillbaka varit skadad och vatten hade fått drivknuten att rosta. Vid det aktuella tillfället skar lagret i knutkorset och delar av detta slungades mot skölden som sprack och vatten 20 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 kunde flöda in i båten. Det kan alltså noteras att det kan vara väl värt att kontrollera känsliga detaljer som gummibälgar. SFu dnr 06.05.02 2010-3412 Olycka vid höghöjdsarbete En besättningsmedlem hade klättrat upp i masten på ett fartyg och stod på en spridare (se bild) för att utföra ett arbete. Han bar en fallskyddssele som var CE-märkt och i gott skick men med bara en krok som fästpunkt. Det var plusgrader ute men under natten hade det varit någon minusgrad. Det blåste kallt och is hade bildats på spridarna. Då besättningsmedlemmen skulle byta fästpunkt behövde han flytta kroken och kopplade därför loss selen. Plötsligt brast isbeläggningen på spridaren som han stod på. Han halkade och föll åtta meter ned på däck varvid han ådrog sig frakturer på bäcken och underben. Transportstyrelsen vill uppmärksamma riskerna med arbete på hög höjd eftersom de kan resultera i allvarliga skador. Besättningen behöver vara medveten om riskerna och arbeta efter dokumenterade rutiner för att förebygga olyckor. Fallrisker ska bedömas inom ramen för det systematiska arbetsmiljö- • inget av fartygen gav ljudsignaler för tjocka, • fisket skedde i omedelbar anslutning till en kraftigt trafikerad farled, • fiskebåten var dåligt försedd med nödutrustning. Det måste påpekas att det är oerhört viktigt att man utrustar sin båt med relevant nödutrustning. Mobiltelefon kan nog vara bra, men den har sina brister och kan inte ersätta VFH. Dessutom ska man vara medveten om att fiske i hårt trafikerade farleder innebär ökade risker, både för den som fiskar och den som bara passerar. Noggrann utkik hos alla är en förutsättning för att man ska ha en chans att förebygga olyckor. En sådan detalj som att inte avge mistsignaler kan vara åtgärden som gör att en olycka inträffar. Fiskebåten i det här fallet var oförsäkrad. De ekonomiska risker man tar med oförsäkrade fartyg är svåra att överskåda eftersom de kan bli oerhört stora då det kan uppstå skador på miljö eller omgivning förutom på den egna båten. En statlig utredning arbetar för närvarande med att undersöka hur internationella regler som ställer krav på försäkring ska införas i Sverige, men redan nu måste det rekommenderas å det starkaste att försäkra sitt fartyg oavsett storlek. SFu dnr 06.05.02 2011-0880, SFu dnr 06.05.02 2011-0881 arbetet. Personlig skyddsutrustning, CE-märkt och anpassad efter arbetet, ska användas. En fallskyddssele med två fästpunkter, där det hade räckt med att lossa en i taget, kunde sannolikt ha förhindrat olyckan. Arbetet utfördes i en väderlek där risk för isbildning förelåg vilket sannolikt höjde risken för att halka avsevärt. SFu dnr 06.05.02 2011-0148 Mätning av radioaktivitet i japanska hamnar Med anledning av tsunamin och den efterföljande skadan på kärnkraftverket i Fukushima, Japan, har japanska myndigheter sedan 28 april påbörjat mätning av radioaktivitet på containrar och fartyg. Viss ytterligare information kan man få på följande länk, http://www.mlit.go.jp/kowan/kowan_fr1_000041.html. Den som önskar vidare kontaktmöjligheter kan kontakta utredningsenheten på Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. SFu Oförsäkrad fiskebåt i kollision med handelsfartyg Ett mindre fartyg var på fiske precis vid änden av en trafikseparering. Det var bleke och tjocka i bankar. Plötsligt upptäcktes ett större fartyg och en kollision gick inte att undvika. Fiskebåten fick omfattande skador, bl.a. bröts masten helt, rutor i styrhytten krossades, skrovet sprack och strålkastarna förstördes. Fiskebåten hade ingen radio ombord utan larmade sjöräddningen med hjälp av mobiltelefon. Båten sjönk inte men fick assistans in till land. Man hade ingen livflotte ombord. Det andra fartyget uppger att man inte hade märkt någon kollision. Utredningsenheten kan notera följande: Odeklarerat gods orsakade brandtillbud Strax efter avgång med en färja upptäcktes rökutveckling från en trailer ombord. Trailern hade inte någon farlig last deklarerad och hade därför placerats som barriär mellan två fordon med farligt gods. Fartyget fick förtöja igen och räddningstjänsten tillkallades. Under tiden sprutade man vatten på trailern. Last lossades så att man kunde ta iland trailern. Det visade sig att trailern var lastad med aluminiumslagg som inte var deklarerad. Aluminiumslagg kan utveckla vätgas tillsammans med vatten, så det var egentligen ren tur att det dessutom inte inträffade en explosion. SFu dnr 06.05.02 2011-0268 En fallskyddssele med två fästpunkter kunde sannolikt förhindrat olyckan i masten. NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 21 LODSKOTT & PEJLINGAR. För 55 år sedan ETT SVENSKT ATOMFARTYG? Atomkraftens fredliga användning reser som bekant många vanskliga tekniska problem, bl.a. därför att en kontroll över kedjereaktionen vid uran- eller plutoniumkärnans sönderfallande kräver stora anläggningar. När man på engelskt och amerikanskt håll redan mera allvarligt dryftar atomenergins användning till fartygsdrift är det emellertid inga utslag av Jules Verne eller H.G.Wells-fantasi. Just ett fartyg på 25 000 eller 30 000 ton har nämligen sådana dimensioner och ett sådant behov av koncentrerade drivmedel, att det skall kunna löna sig med de skrymmande anordningar, som energikontrollen i en ”atomdriven” farkost kan erfordra. --Sjöfarten har under alla förhållanden stora chanser att bli den första näringsgren, som på allvar kan ta atomenergin i fredligt bruk. TEXT & ILLUSTRATIONER: JOHN E. PERSSON Ur NT nr 9/1946 1 939 publicerade tyskarna Otto Hahn och Fritz Strassman en avhandling med titeln ”Ûber den Nachweis und das Verhalten der bei der Bestrahlung des Urans mittels Neutronen entstehenden Erdalkalimetalle”. De hade nämligen för första gången lyckats klyva en atomkärna, vilket frigjort stor energi. Kärnenergin visade sig snart kunna användas som förstörelsevapen med dittills oanade konsekvenser, men även tyglas för praktisk användning. Förutom i ångdrivna kraftverk iland, ansåg man att kärnkraft skulle kunna bli ett alternativ för framdrivning av fartyg. US Navy började direkt efter andra världskriget projektera örlogsfartyg med ”atomdrift”. Det första, ubåten NAUTILUS, sjösattes 1954 och gick på provtur 17 januari 1956. Eisenhoweradministrationen laserade samma år ett program kallat ”Atoms for Peace” som ledde till att fredliga NS SAVANNAH konstruerades. Fartyget kölsträcktes i maj 1958 och sjösattes 21 juli 1959, men av olika anledningar skedde provturen först i maj 1962. Trots att Sovjetunionen kom igång senare än USA kunde isbrytaren LENIN levereras samma år som SAVANNAH sjösattes. 1964 sjösattes ett tyskbyggt kärnkraftsdrivet fartyg som döptes till OTTO HAHN. 1968 gick NS OTTO HAHN på provtur. Hon tillryggalade under de följande nio åren 650 000 nautiska mil och anlöpte 33 hamnar innan hon lades upp. Senare lyftes reaktorn och turbinen ut och OTTO HAHN kom 1983 i fart som dieselmotordrivna containerfartyget TROPHY. Då hade SAVANNAH legat upplagd sedan 1971. I Japan byggdes 1970-72 ett, betydligt mindre, atomdrivet forskningsfartyg döpt till MUTSU. Även MUTSU blev kon- 22 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 verterad till motorfartyg och omdöpt till MIRAI 1995. 1988 hade det sovjetiska isbrytande lastfartyget SEVMORPUT levererats. Det var avsett för transport av läktare och containers genom Nordostpassagen. Idag lär det vara ombyggt till en dieseldriven oljeborrigg. Remarkabelt i detta sammanhang är att svenska Stiftelsen för Skeppsbyggnadsteknisk Forskning (SSF) redan 1956, i samarbete med representanter för Eriksbergs Mek. Verkstads AB, Uddevallavarvet AB, AB Götaverken, Kockums Mek. Verkstads AB, AB Atomenergi, Chalmers Tekniska Högskola och AB de Lavals Ångturbin, började projektera ett kärnkraftsdrivet fartyg. Som typfartyg valdes en tanker på cirka 45 000 ton d.w. med ett ”atommaskineri” på 20 000 AHK. Man studerade bland annat för- och nackdelar då ånga till turbinen antingen alstrades i en kokarreaktor eller en tryckvattenreaktor. Både Sovjet och USA hade valt den senare principen i sina fartyg, dels för att den är lättare att kontrollera och dels för att risken är mindre att turbinrummet blir radioaktivt kontaminerat. Något år senare började man på Götaverken göra beräkningar för en tanker på 65 000 ton d.w. utrustad med en kärnkraftsanläggning på 30 000 AHK. Projektet presenterades sommaren 1958. Fartyget skulle drivas turboelektriskt; D.v.s. två ångturbiner kopplade till två generatorer på 11,7 MW vardera lämnade energi till två elmotorer på 15 000 AHK, vilka skulle driva var sin propeller. Kokarreaktorn med sin hjälputrustning och turbogeneratorerna skulle av säkerhetsskäl placeras midskepps i ett reaktorrum under däck, medan propellermotorer, hjälpdieslar, pannor LODSKOTT & PEJLINGAR. GV-projektet. för lastvärmning och kontrollrum skulle förläggas i ett maskinrum längst akterut, där även en överbyggnad med hytter och kommandobrygga placerades. Om Götaverkenprojektet hade förverkligats skulle det ha blivit världens tonnagemässigt hittills största atomdrivna handelsfartyg. I oktober 1961 samlades ånyo en grupp lärda män, inom något som döpts till European Nuclear Energy Agency, för att studera kärnkraftsdrift av fartyg. Den här gången skulle Kockums leda ett projekt vars övriga medlemmar kom från Fredrikstads Mekaniska Verksted, AB Götaverken, Junta de Energia Nuclear i Madrid, Danatom i Köpenhamn, Institutt for Atomenergi i Norge, Turbin AB de Laval Ljungström och Uddevallavarvet. Nu skissade man på tre olika fartygstyper: Bulklastare på 20 000 ton d.w. – ett norskt förslag Tanker på 65 000 ton d.w. – ett brittiskt förslag Oceanografiskt forskningsfartyg – ett franskt förslag Då representanterna träffats ett antal gånger konstaterade de att investerings- och driftskostnader för ett ”atomdrivet” fartyg var tiofaldiga mot ett dieseldrivet. Sedan herrarna intagit ett flertal (som jag förmodar) kulinariska konferensmiddagar, avklingade därför verksamheten och ett svenskt ”atomfartyg” förefaller fortfarande torrlagt. Fram till 1993 hade i Sovjetunionen, efter LENIN, byggts ytterligare åtta kärnenergidrivna isbrytare. Av dessa är sex fortfarande i drift. Sedan 1990-talet har intresserade och penningstarka turister kryssat till Nordpolen med isbrytare av Arktika-klass, vilka tar cirka 100 passagerare. Kanske har därmed atomfartygen äntligen blivit lönsamma? Förenklad skiss över Götaverkens anläggning. Uniformsepålett för maskinist in/s Savannah. NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 23 NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM Praktisk kylteknik Dagens skärpta miljökrav på hantering av typen HFC köldmedier innebär ett markant ökat ansvar på ombordanställd personal. Därmed ökar kraven på kunskaper inom praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och optimering. Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste förekommande kylarbetena ombord, t.ex. på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering osv. Kurs & Tider Praktisk kylteknik År 2011 Vecka 34, 40,49 Nycertifieringskurser Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen skall all ombordanställd personal som utför arbete på kylaggregat ombord ha certifierad kompetens. Kursen omfattar 3 dagars utbildning. 2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning). 1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov. Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat (omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder). Kurs & Tider Nycertifiering Kategori 1 År Vecka 2011 33, 35, 37, 39 41, 43, 46, 48, 50 Omcertifieringskurser Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen. Kurs & Tider Omcertifiering Kategori 1 Plats: År 2011 Vecka 33, 38, 42 47, 51 Kylutbildningen Göteborg AB Södra Hildedalsgatan 6 417 05 Göteborg Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt Kursanmälan: Ann-Marie Johansson e-mail: [email protected] Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23 RÄTT LÖSNING TILL NT-KRYSSET 3/11 Vinnare i denna omgång är Bernt Viksten i Östersund, K-G Ögren i Skelleftehamn och Göran Lindström i Malmö. Stort grattis! Dubbeltrisslotterna kommer med posten! 24 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 NT-KRYSSET 4/11. KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 15 augusti vill vi ha era lösningar. Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 5/11 som utkommer den 30 augusti. Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 4/11. NAMN: GATA: POSTADRESS: NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 25 FARTYG & REDERIER. LIVET OMBORD I SKONERTEN Mozart Skonerten Mozart var det sista stora segelfartyget att angöra Bureå hamn i Västerbotten. Antikvarien Christer Selin har samlat in uppgifter om anlöpet, om människorna i och kring fartyget och om Mozarts vidare öden. D en 24 juli 1933 ankom Mozart till Skellefteå och ankrade i väntan på bogsering upp genom älven till Ursviken för lastning. Hon var en fyrmastad skonert, 80 meter lång, byggd i stål i Greenock, Skottland 1904 för tyska beställare. Hon gick i en trad ut från norra Europa på sensommaren, ner till Australien för att lasta vete vid jul och sedan åter genom en jorden-runtresa då hon följde passadvindarna. Hennes riggtyp passade egentligen bäst för att kryssa på Nordsjön och liknande hav, och hade för liten segelyta för att kunna stå sig i kappseglingen till och från Australien. Efter första världskriget hade hon kommit som krigsbyte till Frankrike och köptes upp av redaren Hugo Lundqvist på Åland. Redaren snålade med barlasten, som bestod av sandsäckar, så när fartyget skulle gå från Belgien till Fredrikstad i Norge kunde hon inte kryssa utan drev omkring så att resan tog 52 dygn. Men redaren lärde sig läxan och när vi är framme vid 1933 var barlasten komplett. I Skellefteå lämnade två besättningsmän fartyget vilket gav utrymme för Kurt Wikström och Henning Pettersson från Skellefteå att mönstra på i stället. Henning Pettersson besökte fartyget som ankrat på redden och pratade med kaptenen. Enligt ett reportage i tidningen Västerbottenskuriren 1994, då Henning Pettersson fortfarande levde, fick han frågan från kaptenen om han tordes vara i luften. - Det ska nog gå bra, svarade Henning, som inte varit högre än på lagårdstaket där hemma. Henning tog hyra som jungman och skulle så småningom lära sig trivas bättre uppe i riggen än på däck i hårt väder när brottsjöarna slog över däcket. När fartyget bogserats upp till Ursviken påbörjades lastningen av splitved. Det var korta brädstumpar som skulle till London för att användas till trätrottoarer. Dessa trottoarer brann sedan upp under andra världskriget. Splitveden kom med pråmar ut till fartyget och vinschades ombord med en motordriven vinsch som fanns på fartyget. Nere i lastrummet stod kvinnor, splitvedsjäntor som de kallades, och stuvade under ledning av en stuvarbas. Någon gång under uppehållet i Skellefteåtrakten träffade 26 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 splitvedsjäntan Charlotta Sundbom segelmakaren på Mozart: Lauri Ström. Han följde med fartyget ytterligare en resa till Australien, sedan mönstrade han av och gifte sig med Charlotta och bosatte sig i Ursviken. På den resan fick han mycket att göra. Intill Nopasundet kom fartyget in i ett stiltjebälte. Efter att ha drivit några dagar kom plötsligt en tromb och vräkte omkull fartyget. Det räddades av att alla seglen slets sönder. Därefter satt hela besättningen och sydde segel. Men hur träffades Charlotta och Lauri? Kanske på den fest ombord som ordnades vid uppehållet i Ursviken. Tidningen Norra Västerbotten rapporterar den femte augusti 1933 att uppåt en 200 personer var ombord och dansade till Edbergs musikkapell lett av dragspelaren Pelle Edberg. Lauri Ström hade seglat med Mozart ett antal år och hade med sig en kamera under resorna. Hans bilder dokumenterar livet ombord. När Mozart efter uppehållet i Ursviken gick söderut till orten Bureå strax intill för att lasta mera splitved insåg Arne Gustavsson i Bureå att detta kanske var det sista anlöpet av ett stort segelfartyg. Han gick ner i hamnen och fotograferade fartyget. Det var detta foto som Christer Selin råkade få syn på i Skellefteå Museums arkiv. Han kände igen fartyget från beskrivningar i tidskriften Longitude. Han forskade vidare i kommunens hamnliggare och det visade sig att Sjöfartsmuséet på Åland hade loggboken och manskapslistan. Sedan var det bara att efterlysa besättningsmän och deras anhöriga via pressen. Det gav bilder, brev och dagboksanteckningar. I boken Splitvedsjäntor fick han Lauri Ströms namn. Lauri Ströms resa med fartyget från Skellefteå 1933 blev den näst sista Australienresan för Mozart. 1935 höggs hon upp, då hade ångfartygen och motorfartygen ersatt de stora segelfartygen. Agneta Olofsson Skonerten Mozart var en av de sista stora segelfartygen som gick med last. Hon byggdes i stål 1904 och höggs upp 1935. Bilder tagna av segelmakaren Lauri Ström som visar livet ombord på 1920- och början av 1930-talen. NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 27 AKTUELLT. KUSTBEVAKNINGEN LEDER EU-PROJEKT OM SJÖFARTSFRÅGOR Svenska Kustbevakningen leder ett EU-projekt som innebär att myndigheter som har hand om sjöfartsfrågor i olika länder ska kunna dela information. E tt fartyg är på väg att förlisa i Östersjön nordost om Gotland. Larmet går ut och samtidigt kan svenska Kustbevakningen se på dataskärmar vilka fartyg som ligger i närheten både på den lettiska och den estniska sidan. Tilläggsinformation som fartygslast, senaste fartygsägare och känsliga områden går också att få fram vilket underlättar en totalöverblick av läget. Det går snabbt att samordna en räddningsinsats med de fartyg som finns tillgängliga. Så kan det se ut i framtiden om projektdeltagarna lyckas med sin stora uppgift att samordna all information om sjöfarten så att den blir tillgänglig för sjöfartsmyndigheter i olika länder runt Östersjön och Nordsjön. Deltar gör Sverige, Finland, Polen, Norge, Lettland, Litauen, Estland, Belgien, Tyskland och Frankrike. Fler europeiska länder kan anslutas när systemet är klart. Arbetsgruppernas benämningar i projektet speglar vilka myndigheter det är som berörs: gränskontroll, gränsbevakning, polisiär verksamhet, sjötrafikövervakning, miljö- och räddningstjänst, fiskerikontroll och maritim lägesbild. 24 myndigheter är med i projektet, och en av stötestenarna är att sjöfartsfrågorna behandlas av olika sorters och olika antal myndigheter i de olika länderna. I Sverige finns sedan ett antal år Sjöbasis, en gemensam databas för tio myndigheter på sjöfartsområdet. Samarbetet runt Sjöbasis är en förebild för det nya europeiska systemet, med den skillnaden att man i Europa inte tänker sig en gemensam databas utan att man ska underlätta för ländernas myndigheter att ta del av information från varandras system. - Det blir som ett lösare nätverk där olika system knyts ihop genom olika gränssnitt till en gemensam informationsmiljö, säger Kathrine Kalvenes som är projektkoordinator för det europeiska projektet Marsuno, Maritime Surveillance in the Northern European Sea Basins. I projektet håller man just på att gå igenom juridiska, administrativa och tekniska hinder som behöver undanröjas för att åstadkomma ett effektivt informationsutbyte. Ett tekniskt hinder är att man har olika dataformat och mallar i de olika länderna. Ett administrativt hinder är det tidigare nämnda: olika sjöfartsfrågor behandlas av olika sorters och antal myndigheter i de olika länderna. Ett av de juridiska hindren rör utbytet av klassificerad information myndigheterna emelllan. Det kan vara känsliga uppgifter som personuppgifter, kommersiella uppgifter om fartygs last eller tidigare kontrollinsatser mot fartyg. Det är uppgifter som inte ska vara tillgängliga för alla tjänstemän på alla myndigheter. Just hindren på det juridiska området kommer att kräva ändrad lagstiftning. Enligt planerna ska EU-kommissionen, som tagit initiativ till projektet, föreslå sådana rättsliga förändringar år 2014. Förhoppningen är sedan att den gemensamma informationsmiljön ska vara i funktion från 2017. Agneta Olofsson SJÖFARTENS FRAMTID - EN STUDENTFRÅGA Den svenska fartygsflaggen har aldrig varit så liten som den är nu. Studenterna vid Sjösektionen på Chalmers studentkår vill se en levande och stark svensk flagg. Därför har de frågat Sveriges politiker: Vill Sverige ha en livskraftig sjöfartsnäring? S tudenterna har skickat personliga brev till 349 riksdagsledamöter och 24 ministrar. Tanken med brevet är att väcka debatt och få ställningstaganden från politikerna. Oavsett svaren kommer de att ligga till grund för fortsatt arbete och en fortsatt debatt under Sjölog 2012, sjöfartsstudentrnas bransch- och arbetsmarknadsmässa i Göteborg. 28 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 Studenterna vill veta vilka spelregler som kommer att styra sjöfarten när de lämnar skolan. Utan svenska fartyg krävs en omstrukturering av sjöfartsutbildningarna. I slutändan menar studenterna att det kan ifrågasättas om det är samhällsekonomiskt försvarbart att utbilda svenska sjöbefäl som arbetar utomlands. ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Tilltalsnamn: Efternamn: c/o: Bostadsadress: Postnr: Ort: Bostadstelefon: Tel ombord: E-post hem: Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift blivit inbetald och registrerad på föreningens konto. E-post ombord: Ansökningsblanketten sänder du till Sveriges Fartygsbefälsförening Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Arbetsgivare: Fartyg: Befattning: Behörighet: Medlemskap önskas fr o m: Land: När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida www.sfbf.se Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli. Mobiltelefon: Utbildning: Personnr: Avslutad år: Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail: Fax: 08-10 67 72 [email protected] Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är uppsägningstiden i vissa fall 6 månader. Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen. Datum Underskrift Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Villkor för medlemskap AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar. Akademikerkravet Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF). Inträdesansökan Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15. Arbetskravet Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa igen. Övergång från annan a-kassa Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du ansöker om inträde i AEA. Arbete på fartyg med utländsk flagg Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11. Du kan också ställa frågor via e-post på adressen [email protected] NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 29 SFBF. NY ADRESS? Har Du bytt bostad,fartyg eller e-postadress? Glöm då inte att meddela oss. Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget. Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev och annat föreningsmaterial utan fördröjning. BOKA SFBFs SEMESTERHUS Namn.................................. Pers.nr................................. TEGEFJÄLL Adress................................. SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem. .......................................... Rederi................................. Fartyg o befattn.................... .......................................... E-post privat........................ E-post fartyg........................ MEDLEMSAVGIFTEN ■ Medlemsavgiften till föreningen är 340 kronor i månaden. ■ Avgiften för passiva medlemmar är 300 kronor per år. ■ Gratis medlemskap för studerande. Avgiften till a-kassan aviseras direkt från AEA. För medlemsfrågor kontakta Inga Bergenmalm E-post: [email protected] tel 08-10 60 15 30 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 TORREVIEJA SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5 mil söder om Alicante, har två lägenheter - den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg. Priser/vecka Övervåningen: lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september) Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers Undervåningen: lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september) Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers Priser lör-lör v 2-6 v 7-16 v 17-51 v 52-1 3 500:5 000:2 000:5 000:- Priser med reservation för höjningar. För ytterligare information och bokning kontakta Inga Bergenmalm tel 08-10 60 15. SFBFs och SBFs medlemmar kan nu hyra varandras fritidshus SFBF och SBF har kommit överens om att organisationernas medlemmar ska kunna hyra båda organisationernas fritidshus. För bokning och upplysningar om SBFs fritidshus i Idre och Sälen, kontakta Anita Isaksson på SBFs kansli, tel 08-598 99112. SFBF-ARTIKLAR SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem. 125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-. Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara. SFBF. SFBF SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING KONTOR OCH OMBUD Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm Tel. 08-10 60 15 Fax 08-10 67 72 E-post: [email protected] Internet: www.sfbf.se Expeditionstider vard. 09.00-16.00 Lunchstängt 11.30-12.30 STYRELSEORDFÖRANDE JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16 070-692 7478 OMBUDSMÄN LENNART RUNNEGÅRD JONSSON Tel. 08-10 60 17 070-855 3143 TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15 070-676 8080 Box 9 471 21 Skärhamn REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19 070-555 0188 ADMINISTRATÖR INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15 SEKRETERARE AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15 MEDLEMSAVGIFTER: Pg 607 9861-8 Bg 405-2361 FÖRENINGSOMBUD Helsingborg JÖRGEN HEIMDAHL Rönngatan 5 263 38 Höganäs Bost.tel. 042-333 704 Kalmar THOMMY KEMBRING Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar Bost.tel. 0480-47 81 88 Kramfors/Örnsköldsvik Vakant Luleå BENGT ÅSTRÖM Uddvägen 4, 941 42 Piteå Bost.tel. 0911-681 96 Malmö JAN ÖBERG Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg Mob.tel. 070-715 6236 AKADEMIKERNAS ERKÄNDA ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15 Fax: 08-24 78 79 Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm FACKKLUBBAR INOM SFBF REDERI ORDFÖRANDE Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget Bolling & Norling Rederi AB Broström Ship Management Destination Gotland DFDS Tor Line Eckerö/Birka Line Finnlines Ship Management AB Klaveness Cement Logistics AB Kungälvs kommun Marstrandsfärjan Rederi Allandia AB Ressel Rederi Sand & Grus AB Jehander Scandlines AB Sjöfartsverkets Rederi Sjöfartsverket/Lotsar Stena Line Stockholms Sjötrafik AB Stockholms Skärgård Styrsöbolaget Svitzer Tallink Silja Transatlantic TT-Line Tynningö Sjötrafik AB Tärntank Rederi AB Wallenius Viking Rederi AB Visingsötrafiken Vägfärjorna Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar HÅKAN VARENHED (kont.m.), Solskensvägen 12, 371 52 KARLSKRONA, tel. 0455-288 65, 0708-783 004 [email protected] PER WESTERGREN, Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416 [email protected] FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208, 184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795 [email protected] JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367 [email protected] INGELA ÖRNBERG, Källunge Skäggstäde 225, 621 79 VISBY, tel. 0498-21 35 72, 070- 222 8422 [email protected] JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230, 442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608 [email protected] JOAKIM NORDBERG, (kont.m), Nötövägen 189 22710 FÖGLÖ, Åland, tel. +358 407 1647 16 THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel. 040-611 6162, 0706-269431 [email protected] MATS ANDERSSON, (kont,m.) Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054 [email protected] JOHN ERIXON (kont.m.), Hagarnevägen 39 D, 451 33 UDDEVALLA, tel. 0522-82 118, 0735-029 251, [email protected] CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79 BV, 118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725, [email protected] INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809 [email protected] LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12, 760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08, 070-627 1914 [email protected] NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89, [email protected] MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681 DANIEL SVANSTRÖM, (kont.m.), Almgatan 2, 305 64 GULLBRANDSTORP, tel. 035-597 55, 0706-98 1472 [email protected] JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816 MIKAEL STEIN, ordförande, Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001 [email protected] HANS ANDERSON, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000 [email protected] BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3, 423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180 [email protected] BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18 [email protected] YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP tel. 0411-455 70, 070-441 1491 [email protected] PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222 [email protected] PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA. tel. 070-641 5926 [email protected] BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20, 139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148 BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120, 227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50 [email protected] JAN EKSTRÖM, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLLHÄTTAN tel. 0730-401 433, [email protected] RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1, FI-221 00 MARIEHAMN [email protected] JIMMY FRANZÉN, Näs 13 Andersgård, 560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-400 28, 070-236 7246 [email protected] STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455 [email protected] PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24 ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262 [email protected] GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773 [email protected] ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63, 392 43 Kalmar, mob 0733-993 539 [email protected] SFBFs STYRELSE ORDINARIE LEDAMÖTER HANS-DIETER GRAHL, 070-692 7478 [email protected] JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00 [email protected] NILS DEWÁR 0411-149 87 [email protected] HANS ÅDÉN 08-541 366 66 [email protected] BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99 [email protected] STIG KARLSSON 031-96 54 44 [email protected] 1:e SUPPLEANTER JOHAN JUHLIN 0171-871 42 [email protected] MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12 [email protected] TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98 YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70 [email protected] ERLING BORG 0611-138 33 [email protected] 2:e SUPPLEANTER TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49 [email protected] DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60 [email protected] HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91 [email protected] MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964 [email protected] JIMMY FRANZÉN 0390-400 28 [email protected] ADJUNGERADE ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539 [email protected] GUSTAV MELIN, 0739-540 773 [email protected] BEFÄLHAVARE som förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgörelse träffas, förhöra sig hos föreningen angående löne- och anställningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur. OM DU ÄR ARBETSLÖS ELLER SJUKSKRIVEN skall du själv betala in medlemsavgiften till föreningen. Vid inbetalning använd SFBFs postgiro 607 9861-8 eller bankgiro 405-2361. SFBFs FÖRSÄKRING SFBFs medlemsförsäkring är frivillig och ingår ej i medlemsavgiften. Information om försäkringen beställer du av medlemsregistret tel 08-10 60 15. VILL DU HA SFBFs NYHETSBREV? Maila din e-postadress till inga. [email protected] så får du SFBFs nyhetsbrev som kommer ut omkring den 20:e varje månad. NAUTISK TIDSKRIFT 4/11 31 POSTTIDNING B POSTTIDNING B Returadress Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm t e t e k a p ö j S Skrift n nautiSk tidSjöbefäl la el m g in SamannonSer och tidSkriften Söker ni befäl? Annonsera hos oss och ni når samtliga befälsgrupper! Nautisk Tidskrift och Tidskriften Sjöbefäl är två fackliga tidskrifter som ges ut av Sveriges Fartygsbefälsförening respektive Sjöbefälsförbundet. Vi vänder oss till samtligt befäl ombord i fartyg, d v s till er målgrupp. Ni kan annonsera i våra tidskrifter och/eller på våra hemsidor (www.sfbf.se och www.sbf.org.se). Kontakta Ankie Nilsson 0739-86 16 49 för annonsprislista och bokning 32 NAUTISK TIDSKRIFT 4/11
© Copyright 2024