Gruppen för fristående gymnasieskolor AU ‐ Christel Berver ‐ Eleonora Eriksson ‐ Jonas Enger ‐ Jonas Kornbrink ‐ Josefin Claesson (GR) Välkomna med!! Professionsutveckling i den ordinarie verksamheten TALIS 2013 – Jämförande forskning om kompetensutveckling (The Teaching and Learning International Survey) Svenska lärare observerar mer sällan varandras lektioner och ger i lägre grad återkoppling på varandras undervisning än andra TALIS‐lärare. All förändring måste nå undervisningspraktiken Vi skapar strukturerad samarbetskultur – ”dela‐kultur” Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande ndividuell kompetensutveckling ger ingen större varaktig effekt i skolan. ärare får identifiera sina egna fortbildningsbehov. ngagera lärare i projektens utformning, genomförande och utvärdering ystematiskt kompetensutveckling under lång tid ger effekt. – Skolbaserade aktiviteter, klassrumsobservationer, reflektioner över dessa, inslag av utomstående expertis ärarnas kunnande om klassrumspraktik uppmärksammas och förädlas. örändringar utifrån forskning. ollegialt lärande = olika former av professionsutveckling där kollegor genom trukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken. Många modeller. Systematiskt och cykliskt! Mål att eleverna ska förbättra sina resultat. Akta sig för aktivitetsfällan som lärare eller skolledare. Prioritera och uthållighet. edarskapet i klassrummet – För att använda mer tid åt undervisning och mindre tid åt ordningsfrågor – Ständigt pågående cyklist process – Skapa motivation ialog för kollegialt utbyte handlar om Kollegor delar normen och värden Kollegialt fokus på elevers måluppfyllelse Handledning av varandra (erfarenhetsutbyte) Dialog – respons ‐ reflektion Tydliga krav på ledarskap och organisation Lärandeaktiviteten Se lärare som lärande Lärare lär bäst genom kompetensutveckling som kräver aktivitet, är praktikrelaterat, integreras i vardagsarbetet Kontinuerliga och långvariga kompetensutvecklingssatsningar är mest effektiva Lärande och undervisning påverkas mest om lärare från samma skola, område eller ”spår” deltar kollektivt Betydelsen av deltagande i en lärande gemenskap – Förändring av undervisning blir ett kollektivt ansvar och inte individuellt och rofessionella lärandegemenskaper / Aktionsforskning Kollaborativa strukturer och kultur Delade värden och visioner Delat ledarskap och beslutande Kollektivt ansvarstagande Professionella reflekterande dialoger Sökande efter ny kunskap Undersökande av egen praktik Fokus på undervisning och lärande Resurser inom fältet n del av ovanstående info kommer från konferensen ”Hur kan forskning och beprövad erfarenhet idra till skolutveckling, på riktigt?” (Pedagogiskt Centrum, GR 2015 01) entrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) kolinspektionen kolverket tex Forskning för klassrummet ohn Hattie – Synligt lärande elen Timperley – Det professionella lärandets inneboende kraft. Med fler… OECD ‐ Lärandets natur Michael Fullan: Förändringens sex hemligheter PPI Evidence for policy and Practice Information UC – Skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Regionalt utvecklingscentrum) Opfer & Pedder, 2011 oU skola – en skola på vetenskaplig grund IS – Vetenskap i Skolan ttp://www.skolfloden.se/ KL ‐ Forskning ger bättre resultat i skolan toll, Bolam, McMahon, Wallace & Thomas, 2006 (Professional learning communities: a review of he literature ehring & Fitzsimmons, 2011 (Professional Identity or Best Practices?—An Exploration of the ynergies between Professional Learning Communities and Communities of Practices )