Samarbetsprojekt: Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet/ Svensk Reumatologisk Förening Alkohol och Reumatisk Sjukdom WHO beräknar att alkohol svarar för 5,1 % av sjukdomsbördan i världen mätt med Disability Adjusted Life Years, DALY:s och 5,9 % mätt med mortalitet (1). Andelen personer med riskbruk i åldersgruppen 16-‐84 år i Sverige anges av Folkhälsomyndigheten vara 10 % bland kvinnor och 16 % bland män. Vad innebär riskbruk? Riskbruk innebär att det föreligger påtagligt ökad risk för ohälsa, somatiska och psykiska skador. Intensivkonsumtion/berusningsdrickande innebär alltid ett riskbruk. Riskbruk (2) Kvinnor Män Standardglas per vecka (veckointag) Standardglas per tillfälle (intensivkonsumtion) 9 4 14 5 Standardglas 1 standardglas = 12 g alkohol och motsvarar något av följande: Lättöl 2x33 cl Folköl 50 cl Starköl 1x33 cl Vin 12 cl Starkvin 8 cl Sprit 4 cl 21 % av kvinnorna i en svensk multicenterstudie av tidig reumatoid artrit (BARFOT) bedömdes ha ett riskbruk (3). Generella hälsoeffekter av alkohol Ett riskbruk av alkohol medför en förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död, t.ex. ökar risken för; cancer, dyspepsi, gikt, hjärtarytmier, hypertoni, infektioner (främst i hud och luftvägar), leverskador, osteoporos, psoriasis, stroke, olycksfallsskador, psykiska och sociala problem (4) Huruvida alkohol i måttliga mängder skulle ha positiva hälsoeffekter är omstritt. Aktuell forskning talar emot att av hälsoskäl rekommendera alkohol i någon form eller mängd (5). Reumatiska sjukdomar och alkohol Ett antal studier pekar på en viss skyddande effekt av alkohol i låga/måttliga mängder avseende insjuknande i reumatoid artrit (6-‐9). Evidensstyrkan är dock begränsad då det rör sig om observationsstudier. Alkohol påverkar immunsystemet på flera nivåer. Så är det t.ex. visat att alkohol tillförsel till möss med kollagen inducerad artrit förhindrar utveckling av destruktivitet främst via nedreglering av NF-‐kappa-‐B och därmed också av pro-‐ inflammatoriska cytokiner (10). Huruvida låga/måttliga mängder med alkohol skulle kunna ha en gynnsam immunsupprimerande effekt hos patienter med redan etablerad reumatoid artrit är ovisst (9). När det gäller andra inflammatoriska reumatiska sjukdomar än reumatoid artrit är underlaget så litet att man inte kan dra några slutsatser om risk eller skydd av alkohol för vare sig insjuknande eller förlopp. Reumatiska sjukdomar medför vanligen behandling med läkemedel med risk för påverkan på levern t.ex. coxhämmare, methotrexate, paracetamol, sulfasalazin, tocilizumab. Risken förstärks av alkoholbruk och vid högkonsumtion kan läkemedelskoncentrationen påverkas via enzyminduktion. Infektioner och långsam sårläkning är vanliga komplikationer efter en operation för den som dricker två glas alkohol eller mer per dag. Resultatet från en dansk metaanalys (55 studier) från 2013 visade att patienter som drack alkohol före operation hade cirka 70 % högre risk för infektioner, 20 % högre risk för sårkomplikationer, 80 % högre risk för lungkomplikationer och fick stanna 20 % längre tid på sjukhus efter operationen (11). Hur börjar jag samtalet om patiens alkoholvanor? Hälso-‐ och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol (2, 12). Kan lämpligen tas upp i samband med andra frågor om levnadsvanor. Inled med att förklara meningen/syftet med frågor om alkoholvanor. ”Använder Du alkohol?” Fortsätt sedan med öppna frågar, t ex ”Hur ser Du på Dina alkoholvanor?”, ”Vad ser Du för fördelar/nackdelar med Din konsumtion?” Lyssna på patienten. Skuldbelägg ej. Återkoppla till vad patienten sagt, t ex ”Har jag förstått Dig rätt…, Du menar…, Är Du nöjd med Dina alkoholvanor eller Har Du funderat på någon förändring…” Bedöm patientens motivation att förändra och föreställning att lyckas/misslyckas (12). Allmänna råd till den som vill minska sin alkoholkonsumtion (13, 14) − − − − − − − − Uppskatta veckointaget (dryckesdagbok). Fundera över när och var… Drick vartannat glas vatten Välj drycker med lägre alkoholhalt/alkoholfria alternativ Minst 2 dagar per vecka utan alkohol Släck inte törsten med alkohol Drick inte på fastande mage Undvika att dricka efter midnatt Drick aldrig ensam Sammanfattningsvis finns inte underlag för att ur reumatologiskt perspektiv vare sig råda till eller avråda från lätt/måttligt alkoholintag, men hänsyn måste tas till annan sjuklighet, läkemedelsbehandling och risker i samband med och efter operation. Referenser 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. WHO. 2014. Global status report on alcohol and health Socialstyrelsen. 2011. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor – stöd för styrning och ledning. Bergman S, Symeonidou S, Andersson ML, Soderlin MK. 2013. Alcohol consumption is associated with lower self-‐reported disease activity and better health-‐related quality of life in female rheumatoid arthritis patients in Sweden: data from BARFOT, a multicenter study on early RA. BMC Musculoskelet Disord 14: 218 Wåhlin S. 2012. Alkohol : en fråga för oss i vården. Lund: Studentlitteratur. 248 s. pp. Svenska Läkaresällskapet. 2014. Alkoholen och samhället 2014, effekter av lågdoskonsumtion. En forskningsrapport från IOGT-‐NTO och Svenska Läkaresällskapet Kallberg H, Jacobsen S, Bengtsson C, Pedersen M, Padyukov L, Garred P, Frisch M, Karlson EW, Klareskog L, Alfredsson L. 2009. Alcohol consumption is associated with decreased risk of rheumatoid arthritis: results from two Scandinavian case-‐control studies. Ann Rheum Dis 68: 222-‐7 Lu B, Solomon DH, Costenbader KH, Karlson EW. 2014. Alcohol consumption and risk of incident rheumatoid arthritis in women: a prospective study. Arthritis Rheumatol 66: 1998-‐ 2005 Di Giuseppe D, Alfredsson L, Bottai M, Askling J, Wolk A. 2012. Long term alcohol intake and risk of rheumatoid arthritis in women: a population based cohort study. BMJ 345: e4230 Nova E, Baccan GC, Veses A, Zapatera B, Marcos A. 2012. Potential health benefits of moderate alcohol consumption: current perspectives in research. Proc Nutr Soc 71: 307-‐15 Jonsson IM, Verdrengh M, Brisslert M, Lindblad S, Bokarewa M, Islander U, Carlsten H, Ohlsson C, Nandakumar KS, Holmdahl R, Tarkowski A. 2007. Ethanol prevents development of destructive arthritis. Proc Natl Acad Sci U S A 104: 258-‐63 Eliasen M, Gronkjaer M, Skov-‐Ettrup LS, Mikkelsen SS, Becker U, Tolstrup JS, Flensborg-‐ Madsen T. 2013. Preoperative alcohol consumption and postoperative complications: a systematic review and meta-‐analysis. Ann Surg 258: 930-‐42 Socialstyrelsen. 2014. Läkemedelsboken: Alkohol – riskbruk, missbruk och beroende. SKL. 2014. www.vårdguiden.1177.se Svenska Sjuksköterskeföreningen. 2013. Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor. http://www.swenurse.se/contentassets/b98c1e4e2da649efac94112b6fb6e473/ssf-‐folder-‐ alkohol-‐och-‐mat.pdf.pdf Rekommenderade Webbsidor Folkhälsoinstitutet www.fhi.se Svenska läkarsällskapets levnadsvaneprojekt www.SLS.se/levnadsvaneprojektet Mottagningen för alkohol och hälsa www.riddargatan1.se www.who.int/substance_abuse/publications/global_alcohol_report/en/ Första upplagan 141231 Broschyr utformad av MoRR-gruppen på uppdrag av Svensk Reumatologisk förening, granskad av prof. Sven Andreasson och överläkare Sven Wåhlin, godkänd av styrelsen för SRF och projektledningen för levnadsvaneprojektet.