1. No category

Examensarbete i barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Hur mycket insyn vill vi egentligen ha?”
En kvalitativ studie om förskollärares och förskolechefers syn
på förmedlandet av läroplanen till vårdnadshavarna
"How Much insight do We Really Want?"
A Study of Views on Mediating the Curriculum to the Guardians among
Preschool Teachers and Managers
Madalena Miranda Holmgren
Förskollärarexamen 210hp
Examinator: Martin Kjellgren
Slutseminarium: 2015-06-04
Handledare: Nils Andersson
2
Abstract
Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes erfarenheter och värderingar, ta reda på
vårdnadshavarnas kunskap och intresse för läroplanen samt pedagogernas syn på att
förmedla dem denne. Totalt deltog tre förskolor varav enkätsvar från 50 stycken
vårdnadshavare samt intervjuer med tre förskollärare och två förskolechefer utgjorde
den empiri som sedan bearbetades. Med avstamp i den förhållandevis kopplade tidigare
forskningen, tillsammans med studiens teoretiska begrepp analyserades empirin med
studiens frågeställning som utgångspunkt. Sammanfattningsvis uppgav majoriteten av
vårdnadshavarna känna till läroplanen för förskolan men uttryckte trots det tydligt en
vilja att veta mer om denna samt hur den används i verksamheten. Intervjuerna med
förskollärare och förskolechefer speglade till viss del enkätundersökningen, om än med
olika erfarenheter och värderingar gällande tänkbara för- och nackdelar med förmedling
och förankring av läroplanen gentemot vårdnadshavarna.
Nyckelord: förmedling, förskolechef, förskollärare, läroplan, samverkan, vårdnadshavare
3
4
Innehållsförteckning
1. Inledning .................................................................................................................................................. 7 1.1 Syfte ................................................................................................................................................... 8 1.2 Frågeställning ................................................................................................................................. 8 2. Tidigare forskning ................................................................................................................................ 9 3. Teoretiska begrepp ............................................................................................................................ 11 3.1 Begreppsdefinitioner ................................................................................................................. 11 3.3 Partnerskapsprincipen och isärhållandets princip ................................................... 12 3.4 Relationskompetens ................................................................................................................... 13 4. Metodval ............................................................................................................................................... 14 4.1 Kvantitativa enkäter .................................................................................................................. 14 4.2 Kvalitativa intervjuer ................................................................................................................ 14 4.3 Urval ............................................................................................................................................... 15 4.4 Genomförande ............................................................................................................................. 15 4.4.1 Förskola A ............................................................................................................................ 16 4.4.2 Förskola B ............................................................................................................................ 16 4.4.3 Förskola C ............................................................................................................................ 16 4.5 Analysmetod ................................................................................................................................ 17 4.6 Forskningsetik ............................................................................................................................. 17 5. Resultat och analys ........................................................................................................................... 18 5.1 Enkätundersökning .................................................................................................................... 18 5.2 Intervjuer med förskollärare och förskolechefer ....................................................... 19 5.2.1 Läroplanen i verksamheten ............................................................................................ 20 5.2.2 Funktion och förmedling ................................................................................................. 22 5.2.3 Vårdnadshavarnas insyn .................................................................................................. 24 5.4 Relationskompetensens inverkan .................................................................................... 26 6. Diskussion ............................................................................................................................................ 27 6.1 Resultatdiskussion ...................................................................................................................... 27 6.2 Metoddiskussion ......................................................................................................................... 27 6.4 Slutsatser ....................................................................................................................................... 28 6.5 Reflektioner .................................................................................................................................. 29 7. Referenser och bilagor ..................................................................................................................... 31 7.1 Referenslista ................................................................................................................................. 32 7.2 Bilaga 1 - Informationsbrev .................................................................................................... 33 7.2 Bilaga 2 -­‐ Intervjuunderlag .................................................................................................. 34 7.3 Bilaga 3 - Enkät …....…………………………………………………………... 35
5
6
1. Inledning
Siffror från Skolverket (2012) samt Malmö stad (2014) visar att förskolebarnens
vårdnadshavare i det stora hela är nöjda med deras barns förskolevistelse. Skolverkets
siffror (2012) tyder dessutom på att en stor majoritet av vårdnadshavarna känner till
läroplanen. Detta är något som inte stämmer överens med mina erfarenheter som
lärarstudent och vikarie. Måhända att läroplanen hänger i en del hallar eller att utdrag ur
den sitter uppe på väggarna – ändå är min undran om inte alla parter skulle gynnas av
att ”prata mer läroplan” som en av de intervjuade förskolecheferna uttryckte det.
Intresset för frågan gällande hur läroplanen förmedlas till förskolebarnens
vårdnadshavare blev än större under min utlands-VFU i Portugal, där föräldrarna, på
just denna förvisso privata förskola, var väl insatta i landets motsvarighet till vår
läroplan och ofta kom med åsikter gällande verksamheten. Och som lärarstudent och
blivande förskollärare ser jag ju läroplanen som själva navet i maskineriet; ett nationellt
styrdokument som inte bara vägleder utan också inspirerar och öppnar upp för nya
möjligheter inom verksamheten. Men hur kan det tänkas se ut i verksamheterna?
I förskolans läroplans första kapitel Förskolans värdegrund och uppdrag (Skolverket,
2010, s. 5) att ”alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som
anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa
värden”. Liksom det under Mål och riktlinjer för förskola och hem står att ”förskollärare
ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att
utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten” (a.a., s.
13).
Detta, tillsammans med skolverkets på sätt och vis paradoxala statistik, gör det än mer
aktuellt att, om än i liten skala, undersöka frågan lite närmre inom ramen för detta
forskningsområde.
7
1.1 Syfte
Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes erfarenheter och värderingar, bidra till
en, om än begränsad, kartläggning av vårdnadshavarnas kunskap och intresse för
läroplanen samt pedagogernas syn på att förmedla dess innehåll till vårdnadshavarna.
Förhoppningsvis fyller även studien en liten kunskapslucka och inspirerar pedagoger till
att reflektera över arbetet kring och med läroplanen, på ett bredare plan, med fokus på
samverkan med förskolebarnens vårdnadshavare.
1.2 Frågeställning
o Hur förhåller sig vårdnadshavarna till läroplanen?
o Hur upplever de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna att läroplanen
används i deras verksamhet?
o Hur och vad anser de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna viktigt att
förmedla vårdnadshavarna om gällande läroplanen?
o Vilka eventuella för- och nackdelar, anser de tillfrågade förskollärarna och
förskolecheferna, kan tänkas finnas med en god förankring av läroplanen hos
vårdnadshavarna?
8
2. Tidigare forskning
I skolverkets studie från 2012 framkom att 79 procent av de deltagande
vårdnadshavarna med barn i kommunala förskolor i Malmö kommun kände till
läroplanen för förskolan (Skolverket, 2012). Dock visade det sig finnas en betydligt
större spridning på resultaten gällande de övriga frågorna relaterade till läroplanen.
Exempelvis svarade 24 procent respektive 21 procent att de ”varken eller” eller ”i
mycket låg utsträckning” kände till läroplanen. Detta samtidigt som 51 procent
respektive 17 procent svarade att de i ”ganska hög utsträckning” eller ”i mycket hög
utsträckning” ansåg att deras barns förskola arbetade utifrån läroplanen. Hur dessa
siffror går att tolka ligger utanför denna studies syfte, men de är ändå intressanta
variabler att jämföra denna studie med i ett senare skede. Detta då dessa siffror, även
om de är några år gamla, ändå kvalitativt sett representerar en mer generell bild av hur
vårdnadshavarna förhåller sig till läroplanen – något som i senare skede kommer att
analyseras i kontrast till de intervjuades åsikter och erfarenheter.
Vidare rapporterade Malmö stad förra året att ”föräldrarna är mer nöjda med förskolan”,
en slutsats baserad på samma års attitydundersökning i vilken närmare 11 000
vårdnadshavare deltog via enkätsvar (Malmö stad, 2014). Dock nämns inte läroplanen
för förskolan annat än att undersökningen i sig, liksom verksamheten i allmänhet, vilar
på denna.
Någon särskild tidigare forskning relaterat till förhållandet mellan förskolebarnens
vårdnadshavare och förskolans läroplan samt förmedlandet av denna har jag ännu inte
funnit. Dock tyder kartläggningar, likt Fredrikssons (1991) och Juul och Jenssens
(2009), på att det finns ett ständigt samarbetsbehov mellan pedagoger och föräldrar och
att föräldrar för att få en reell insyn i verksamheten och möjlighet till inflytande behöver
få kunskap om denna. Detta kan, i sin tur, tänkas kopplas samman med förmedling och
förankring av läroplanen. Intresse och engagemang anses också behövas från både
föräldrar och pedagoger om ett gott kvalitetssamarbete ska bli möjligt. Känner
föräldrarna sig betydelsefulla och sedda inom förskolan, kan pedagogerna ta vara på
deras kunskaper vilket i större utsträckning bidrar till den delaktighet och gemenskap
som upplevs önskvärd från båda parter (Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s. 135). Dock
redovisar Tallberg Broman och Holmberg (Harju & Tallberg Broman, 2013, s. 28) att
9
föräldrars förväntningar på delaktighet och inflytande går att koppla till deras
ekonomiska situation. Detta resultat, baserat på en enkätundersökning av 3000 förskoloch grundskollärare redovisades i rapporten ”Läraryrke i förändring. Lärare i förskola
och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald” (Tallberg Broman &
Holmberg, 2007, s. 55).
Trots ovannämnda forskning menar Berntsson (1999) att läroplanens föreskrivna
föräldrainflytande inte helt och hållet är möjligt att tillgodose utan att riskera att en viss
deprofessionalisering av förskollärarna (a.a. s. 204). Ändå vill författaren inte kritisera
att ”föräldrainflytandet över förskoleverksamheten är viktigt” (a.a. s. 205) utan snarare
påpeka att ett sådant inflytande kan tänkas ifrågasätta det monopol på kompetens som
samtidigt eftersträvas gällande förskolepedagogik. Kopplat till denna studies syfte
skulle en kunna tänka sig att liknande tendenser kan erfaras i verksamheterna och
därmed också uttryckas under intervjuerna.
Pramling Samuelsson, Sheridan och Williams (2006) har jämfört fem länders läroplaner
och bland annat kunnat komma fram till att ”a curriculum provides early childhood
professionals with a common framework for enhancing communication between staff
and with parents” (a.a. s. 13). Vidare har norska utbildningsdepartementet i sin rapport
Alle teller mer (2009) utvärderat hur det norska planprogrammet införts, använts och
upplevts av dem berörda aktörerna. Bland annat presenteras det hur nästan alla
deltagande pedagoger uppgett att de informerat föräldrarna om förskolans ”rammeplan”
på föräldramöten, medan endast 53 procent av föräldrarna uppges ha fått denna
information (a.a. s. 47). Internationellt sett ser det alltså fortfarande ganska knapert ut
gällande forskning och studier som förhåller sig till läroplanen kopplat till
vårdnadshavarna; ett tecken på att forskningsområdet än behövs diskuteras och fortsätta
forskas kring?
10
3. Teoretiska begrepp
Nedan redovisas först några, för studien relevanta, begreppsdefinitioner. Nedan
redovisas även de teoretiska begrepp som studiens material kommer att analyseras
utifrån.
3.1 Begreppsdefinitioner
Enligt Nationalencyklopedins definition handlar delaktighet om ”aktiv medverkan …
ofta med tonvikt på känslan av att vara till nytta, ha medinflytande”. Vidare är
vårdnadshavare en ”person som har rätt och skyldighet att vårda någon” och pedagog är
det samlingsord för ”person[er] som ägnar sig åt pedagogik”. Inom ramen för denna
studie används begreppen, med grund i dess betydelser, för att tydliggöra den
delaktighet och därigenom inflytande som vårdnadshavarna (alltså föräldrar och andra
förmyndare) skall erbjudas av förskolan och dess verkställande aktörer (pedagoger).
3.2 Sociala representationer
Granbom (2011) redogör i sin avhandling för och använder sig av Moscovicis tankar
och idéer kring så kallade sociala representationer.
Enligt teorin om sociala representationer utgörs vår föreställning om världen av
de erfarenheter som görs i vardagslivet och som vi formar i interaktion med
andra människor. Teorin handlar således om hur människor tillsammans bildar
en föreställning om verkligheten omkring dem. Denna föreställning utvecklas till
en form av vardagskunskap som hjälper människan att få orientering i den
sociala verkligheten. (Granbom, 2011, s. 54)
Även i denna studie och i föreliggande analysarbete finner jag denna utgångpunkt
lämplig då en kan tänka sig att förskolans miljö, tradition och diskurs till mångt och
mycket består utav just sociala representationer. Det vill säga socialt konstruerade
förhållningssätt som, mer eller mindre, speglar verksamheten. Bland annat Purkhardt
(1993) uttrycker det som att ”... the manner of thinking as well as what we think
depends on the cultural context” (a.a. s. 7). Med andra ord, och översatt till mitt
forskningsområde, tänker jag att sådana här influenser och representationer av socialt
11
konstruerad karaktär är möjliga att identifiera bland de intervjuade pedagogerna, om än
mer eller mindre uttalade sådana. Detta utan att de är tänkta som allmängiltiga
sanningar, liksom Radley och Billig (1996) varnar och kritiserar teorin för; ”there has
been a tendency to treat a social representation as if it were an existing object” (a.a. s.
223). Värt att nämna är också att dessa kan te sig annorlunda, både individuellt och
kollektivt, och ändå samexistera.
Jag hoppas alltså, med dessa socialt konstruerade representationer och värderingar som
verktyg, få en djupare förståelse för de deltagandes uttryckta meningar och
föreställningar gällande arbetet kring och med förskolans läroplan samt förmedlingen av
denne. Huruvida detta går att koppla och/eller motsvarar pedagogernas tankar och
erfarenheter redovisas i resultatdelen.
3.3 Partnerskapsprincipen och isärhållandets princip
Eriksson (2004) har presenterat den typologin som arbetats fram kring ”fyra principer
för relationen mellan föräldrar och skola”. Utifrån föreliggande studies syfte och
kommande resultatanalys kommer dock fokus att läggas på två av dessa principer, tänkt
kopplade till förskolans verksamhet snarare än skolans;
Partnerskapsprincipen innebär ett fokus på att ”förflytta(s) uppmärksamheten till frågan
om vilka överlappande intressen hem och skola har samt till frågan om vad föräldrar
och skolpersonal med gemensamma ansträngningar tillsammans kan åstadkomma” (a.a.
s. 78). Med andra ord handlar det om det gemensamma ansvaret för barnet. Förskola
och hem bör vidare ses som jämlikar som tillsammans skapar ett bra samarbete och
lärandeklimat för barnets skull. Grundtanken är alltså att genom ett ökat aktivt
föräldradeltagande, det vill säga partnerskap, eftersträva ett mer effektivt och
stimulerande lärandeklimat.
Eriksson (2004) understryker vidare isärhållandets princip som en ”oklar” och
fortfarande väldigt ”tentativ” princip men menar ändå att denna ”problematiserar en
spänning i relationen mellan föräldrar och skolan som handlar om ett avstånd mellan
dessa sfärer” (a.a. s. 200). Eriksson resonerar kring principen som om det handlar om
12
minding the gap; ”… ett intresse för att studera klyftan och de aspekter som, berättigat
eller oberättigat, åstadkommer ett avstånd mellan hem och skola och mellan föräldrar
och lärare” (a.a. s. 200) till skillnad från partnerskapsprincipens fokus på closing the
gap i termer av närmande idéer och strävan efter samarbete.
Tanken, med fokus på denna studies forskningsområde, är att använda dessa principer
som verktyg för att dels komplettera teorin om sociala representationer men också för
att förhoppningsvis kunna gripa an empirin utifrån flera perspektiv. Går det att urskilja
tendenser till partnerskapsprincipen i arbetet med samverkan förskola och hem mellan?
Och vilka omständigheter hamnar snarare i skymundan för isärhållandetsprincip
istället?
3.4 Relationskompetens
Juul och Jensen definierar relationskompetens som ”pedagogers förmåga att se det
enskilda barnet på dess egna premisser och anpassa sitt eget beteende efter detta, utan
att därigenom frånhända sig ledarskapet, samt förmågan att vara autentisk i kontakten”
(2009, s. 124). Relationskompetensens innebörd och relevans för mötet mellan
pedagoger och vårdnadshavare betonas också och blir därför intressant att koppla till
föreliggande studie. För, liksom redovisat under tidigare forskning, finns det belägg för
att sådana möten och vidare delaktighet har en inverkan på hur lärandemiljön också
kommer att te sig. Värt att lyfta är de två särdrag som tydliggjorts och som vidare
påverkar samarbetet med vårdnadshavarna; å ena sidan finns ”tendens att ta sina barn i
försvar långt bortom all rimlighet” (a.a. s. 29), samtidigt som de å andra sidan i
allmänhet anses ”mer kompetent osäkra och sökande i sin föräldraroll samt utgår från
att pedagoger sitter inne med användbar kunskap” (a.a. s. 29).
Tankarna om relationskompetens hoppas inom ramen för denna studie kunna erbjuda ett
komplimenterande synsätt att förhålla empirin till i analysavsnittet.
Med det sagt
önskas alltså de intervjuades uttryckta upplevelser, erfarenheter och värderingar kunna
förstås med relationskompetensens påvisade inverkan i bakhuvudet.
13
4. Metodval
I föreliggande studie har jag valt att inspireras av metodformen triangulering. Detta för
att via både kvantitativa enkäter samt kvalitativa intervjuer hoppas få en bättre överblick
och förståelse för det valda forskningsområdet (Alvehus, 2013, s. 72). I kommande
avsnitt beskriver jag kortfattat de metodval som gjorts samt redovisar urvalsprocessen,
genomförandet och vald analysmetod. Slutligen diskuterar jag de forskningsetiska
övervägandena som det togs hänsyn till under studien samt diskuterar studiens
tillförlitlighet.
4.1 Kvantitativa enkäter
Parallellt med studiens övriga empiri-insamlande delades enkäter ut till ett tjugotal
vårdnadshavare på varje deltagande förskola. Detta med förhoppning om att skapa ett
bredare underlag, som inte bara svarar på en av studiens frågeställningar, utan också går
att relatera till intervjuanalyserna. Jag har vidare valt att basera enkäterna på
Skolverkets studie; Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem: resultat från
föräldraundersökningen (2012) i hopp om att även kunna jämföra denna studies resultat
med Skolverkets. Poängen med de korta och förhållandevis simpla enkäterna är alltså
att kunna belysa forskningsområdet från ännu ett håll. Mer konkret är det i detta fall
förskolebarnens vårdnadshavare (totalt 50 stycken) som önskas ligga i fokus. Kan en
uttolka likheter och/eller skillnader gentemot de intervjuades bild av det hela?
4.2 Kvalitativa intervjuer
Med fokus på mening och innebörd valdes kvalitativa intervjuer med de deltagande
förskollärarna och förskolecheferna. Detta då huvudstudien förväntas baseras på de
deltagandes upplevelser, erfarenheter och värderingar (Alvehus, 2013, s. 80). Tanken är
alltså inte att komma fram till universella sanningar, utan istället ligger fokus på att
skapa ett subjektivt underlag för vidare reflektion inom ramen för forskningsområdet.
Intervjuformen var av semistrukturerad karaktär med utrymme för avvikelser från de
förberedda frågorna i hopp om att komma än djupare in på ämnet. För att låta
intervjupersonerna känna sig så bekväma som möjligt under intervjuerna samt för att få
14
så, för de intervjuade, icke frampressade svar som möjligt bifogades intervjuunderlag på
förhand. I några fall efterfrågades detta nämligen, och för att genomföra intervjuerna så
snarlikt som möjligt, om än individanpassat, valde jag att någon dag innan
intervjutillfället vidarebefordra detta.
4.3 Urval
Fokus har lagts på tre olika kommunala förskolor i tre olika stadsområden i Malmö stad.
Detta för att, trots det relativt lilla omfånget, få en så övergripande bild som möjligt.
Vidare intervjuades totalt tre förskollärare och två förskolechefer. Av praktiska skäl
användes självselektion, även kallat bekvämlighetsurval (Alvehus, 2013, s. 68) då jag
tog kontakt med förskolor som jag på något vis har någon relation till. Kontakten
skedde till en början via mejl till förskollärarna alternativt förskolecheferna,
innehållande informationsbrev och enkäten (se bilaga 1 och 3). Efter medgivande om
deltagande skedde själva empiri-insamlandet i form av intervjuer och enkäter under
cirka tre veckors tid under våren 2015.
4.4 Genomförande
Empiri-insamlandet skedde i det stora hela likartat på de olika förskolorna, om än med
viss anpassning efter behov och möjligheter från pedagoger och vårdnadshavare. Vid
intervjuerna informerades först de deltagande om studiens forskningsetiska principer
sedan presenterades syftet med studien och sist förklarades det fria intervjuupplägget.
Efter att frågorna ställts, inklusive spontana följdfrågor och eventuella tillägg från de
intervjuade, gick jag igenom mina anteckningar och tolkade svar med den intervjuade.
Detta för att försäkra en mer gemensam uppfattning av vad som sagts. Intervjuerna
spelades också in vilket gav utrymme till att fokusera på de intervjuades svar snarare än
att försöka få ner allting på pappret på en gång. Dessa ljudinspelningar lyssnades sedan
igenom och transkriberades till skriftspråk vartefter som intervjuerna genomfördes.
Enkäterna delades ut på olika avdelningar för att, sett till barnen, åldersmässigt få en
homogen spridning.
15
Nedan följer en kortfattad redovisning av förskola, intervjuperson samt genomförande.
Värt att poängtera är att sociokulturella- och ekonomiska aspekter för vidare tolkning
och jämförelser egentligen ligger utanför studiens fokusområde, även om det måhända
nämns.
4.4.1 Förskola A
Här kontaktades en förskollärare och tillika bekant till mig och sedan även
förskolechefen för enskilda intervjuer. Dessa varade i 38 respektive 24 minuter och
skedde på förskolan. Hälften av enkäterna ansvarade den intervjuade förskolläraren för
och delade ut på sin 1-3årssavdelning under nästkommande vecka och andra hälften
vidarebefordrade jag till en annan förskollärare på 4-5årsavdelningen. I slutet på veckan
kom även jag ut två morgnar och hjälpte till med att dela ut och samla in enkäter.
4.4.2 Förskola B
Här kontaktades en förskollärare och tillika bekant till mig och sedan även
förskolechefen. Dessa intervjuades sedan på förskolan, 37 respektive 26 minuter, varpå
enkäterna lämnades till förskollärarens åldersblandade avdelning där de själva delade ut
och samlade in dessa veckan därpå. I detta område poängterades under intervjun med
förskolechefen att vårdnadshavarna ansågs ”mycket medvetna” om förskolans vikt för
barns lärande och utveckling.
4.4.3 Förskola C
Här kontaktades också en personal och tillika bekant till mig för att sedan komma i
kontakt med förskolechefen. Dessvärre gick det i sista minuten inte att genomföra
intervjun med förskolechefen på grund av tidsbrist och andra prioriterade uppdrag från
dennes sida. Istället föreslogs en förskollärare som går Malmö stads traineeprogram för
att främja framtida verksamhetschefer. Förskolläraren i fråga arbetar både i en
barngrupp samt administrativt och pedagogiskt ledarrollmässigt på två andra av
förskolechefens förskolor. Detta strategiska urval (Alvehus, 2013, s. 67) gjordes för att
förhoppningsvis kunna väga upp för förskolechefens uteblivande. Intervjun skedde på
förskolan, och varade i drygt 35 minuter, varpå endast hälften blev inspelat. Detta då
den intervjuade bad mig stoppa inspelningen när andra kom till att vistas i lokalen.
Dock hann jag ställa alla mina förberedda frågor och missade ”enbart”
16
ljudupptagningen av min genomgång av svaren med den intervjuade samt följdfrågor
och några tillägg. Detta antecknades istället desto noggrannare under tiden. Enkäterna
hjälptes vi åt med att dela ut i hallen under morgonen. Även detta var ett strategiskt val
då det misstänktes att förtydligande och hjälp med översättning skulle behövas. Något
som visade sig vara korrekt, för att inte tala om tidskrävande. Detta ledde i sin tur till
det låga deltagandet (tio stycken enkäter totalt) och är anledningen till att enkätens sista
fråga ströks. Frågan gick, enligt min mening, inte att rättvist förmedla vårdnadshavarna
om helt enkelt.
4.5 Analysmetod
För att analysera materialet kommer ett abduktiv förhållningssätt att intas. Det vill säga
”en växling mellan empirisk och teoretisk reflektion, där man arbetar med teorin,
återvänder till empirin och funderar på vad den kan betyda i ljuset av teorin” (Alvehus,
2013, s.109). Transkriberingar och stödanteckningar från intervjuerna utgör det material
varifrån empirin argumenteras utifrån; en analytisk process som strävar efter att
tematiskt strukturera upp, sortera och reducera empirins sensmoraler (a.a. s.112). Vidare
kommer detta att redovisas tematiskt utifrån studiens frågeställning i kommande resultat
och analysavsnitt.
4.6 Forskningsetik
Vid forskning likt föreliggande studie finns vissa etiska principer att ta hänsyn till
(Forskningsetiska rådet, 2002). Dessa måste både informeras om och upprätthållas
under såväl forskningsprocess som i slutarbete. I denna studie informerades de
deltagande
om
studiens
syfte
samt
villkoren
kring
deltagandet,
enligt
informationskravet, både skriftligt (se bilaga 1) samt muntligt inför varje
intervjutillfälle. Samtyckeskravet berördes också och vid varje intervju tillfrågades
informanterna om medgivande till inspelning. Vidare, enligt konfidentialitetskravet, har
de deltagandes anonymitet respekterats. Likaså har nyttjandekravet gällande
personuppgifter och annan etisk känslig information, endast förvarats och använts inom
ramen för denna studie.
17
5. Resultat och analys
I kommande avsnitt redovisas och analyseras den insamlade empirin i form av statistik
från enkäterna samt temaanalytiskt sammanställda intervjuer. Resultat och analytiska
tolkningar varvar vartannat för att slutligen knytas samman med fokus på det tidigare
redovisade teoretiska begreppet; relationskompetens.
5.1 Enkätundersökning
Nedan kommer enkätresultaten att redovisas i den ordning frågorna ställdes i enkäten.
Dessa redovisas procentuellt och kategoriserade utifrån: Totalt (studiens alla förskolor) i
vänster kolumn samt Skolverkets statistik (2012) i höger kolumn. Värt att poängtera är
att enkätens fjärde fråga inte fanns med i Skolverkets undersökning (2012). Enkätens
sista fråga ströks på förskola C då den inte rättvist gick att kommunicera
vårdnadshavarna om.
Det finns en läroplan för förskolan. Känner du/ni till att den finns?
Ja
84 %
Nej
14 %
79 %
21 %
Om ja, i vilken uträckning känner du/ni till vad som står i läroplanen?
Mycket hög utsträckning
2%
12 %
Ganska hög utsträckning
16 %
39 %
Varken eller
38 %
24 %
Ganska låg utsträckning
30 %
21 %
Mycket låg utsträckning
14 %
5%
I vilken utsträckning anser du/ni att ditt/ert barns förskola arbetar utifrån läroplanen?
Mycket hög utsträckning
12 %
17 %
Ganska hög utsträckning
32 %
51 %
Varken eller
14 %
15 %
Ganska låg utsträckning
20 %
4%
Mycket låg utsträckning
0%
0%
Vet ej
22 %
11 %
Skulle du/ni vilja få mer information om läroplanen och hur ditt/ert barns förskola arbetar
med denne?
Ja
87 %
Nej
13 %
Många saker kan vara viktiga när man väljer förskola för sitt barn. Vad var allra viktigast
när du/ni valde? (följande angav läroplansarbetet bland sina högst tre valda alternativ)
10 %
12 %
18
Sammanfattningsvis tyder studiens enkätundersökning på att en stor majoritet av
vårdnadshavarna känner till läroplanen – om än med en väldigt stor spridning gällande i
vilken utsträckning. Detta, likt frågan gällande huruvida vårdnadshavarna ansåg att
deras barns förskola arbetade utifrån läroplanen, ligger överlag nära Skolverkets (2012)
statistik. Hela 87 procent av vårdnadshavarna skulle ”vilja få mer information om
läroplanen och hur ditt/ert barns förskola arbetar med denne” och tio procent, av den
sista frågans totalt 40 enkätsvar, ansåg ”att man arbetar utifrån förskolans läroplan” var
bland de tre viktigaste punkterna när förskolan valdes.
Enkätundersökningens resultat gick överlag enkelt att relatera till Skolverkets (2012)
statistik. Detta då skillnaderna, förskolorna tillsammans sett, inte var alltför avvikande –
något som kan tänkas tyda på även denna studies förhållandevisa heterogena, totalt
sedda, utgångspunkt. Dock hade analysen måhända kunnat se annorlunda ut om hänsyn
hade tagits till var och en av de olika förskolorna och/eller med ett sociokulturellt
perspektiv som utgångspunkt. Till exempel uppgav 100 procent av vårdnadshavarna på
förskola B jämfört med endast 70 procent på förskola C känna till läroplanen. Och på
förskola A uppgav 20 procent av vårdnadshavarna läroplansarbetet som ett av de tre
viktigaste alternativen till förskolevalet, jämfört med endast en halv procent på förskola
B. Att hela 87 procenten av vårdnadshavarna svarade ”ja” på frågan gällande om de
skulle ”vilja få mer information om läroplanen och hur ditt/ert barns förskola arbetar
med denne” tolkar jag som ett uttalat intresse för läroplanen från deras sida. Något som
inte uttalat speglades av intervjuerna. Dock kan en inte helt oproblematiskt tolka och
förhålla sig till resultatet. Jag tänker mig att risken för en viss påverkan, i och med
enkätens uttalade tema och frågor, omedvetet kan ha skett. Vidare och kopplade till
tänkbara sociala representationer av vårdnadshavare, kan en tänka sig att någon kanske
kände sig ”tvingad” till att ”vilja” få mer information och insyn i verksamheten. Kanske
är det, med dagens samhällskrav, tabubelagt att inte sträva efter mer delaktighet och
inflytande över sina barns, indirekta, utbildning.
5.2 Intervjuer med förskollärare och förskolechefer
Med studiens frågeställning i fokus kommer intervjusammanställningen tematiskt
redovisas och analyseras nedan enligt tema; läroplanen i verksamheten, funktion och
19
förmedling samt vårdnadshavarnas insyn. Citat från intervjuerna avslutas, för
enkelhetens skull, med parantes innehållandes vederbörandes yrkesroll samt förskola
denne är verksam i.
5.2.1 Läroplanen i verksamheten
Reflektionstid och det allmänna arbetet kring den pedagogiska dokumentationen
nämndes, av både förskollärare och förskolechefer, som exempel på verksamhetsmässig
läroplansförankring. Dessa procedurer, som förvisso kunde te sig olika i
verksamheterna, bygger på att koppla läroplanen och dess mål och riktlinjer till barnens
lärandeprocesser. Förskollärare A menade på att läroplanen alltid låg och bör ligga till
grund vid reflektions- och verksamhetsarbetet, så som planering av aktiviteter och
projekt. Förskollärare A poängterade även vikten av att; ”… använda de där orden och
så som finns i läroplanen”, med hänvisning till att man som pedagog behöver känna till
denna samt praktiskt kunna omsätta den i verksamheten. Vidare berättade samma
förskollärare att även dokumentationer, kopplade till läroplanen i form av utdrag, sattes
upp på avdelningens ”dokumentationstavla” i hallen och i barnens individuella
portfoliopärmar – som ett led i att bjuda in vårdnadshavarna i verksamheten.
Det finns ju föräldrar som inte har kunskap om någonting och då får man ta det
på en lättare nivå. Man kan liksom inte säga ”hej vi jobbar efter läroplanen” till
någon som knappt kan svenska till exempel. Då måste man utveckla det på annat
sätt.
(Förskollärare A)
Det uttrycktes även en viss medvetenhet gällande att arbetet kring och med läroplanen
inte än är fullständigt på förskolorna. Både förskolechef A och förskollärare C och B
nämnde dokumentation, föräldramöten och utvecklingssamtal som exempel på
situationer i verksamheten där läroplanen var eller bör vara aktiv och närvarande, men
oron över att arbetet i en del fall riskerade att bli ”tomma ord” poängterades också.
Den [läroplanen] finns ju i tankarna och i dialogen och i reflektionen bland
pedagoger, men sedan kan jag tycka att vi kanske borde jobba ännu mer med
den och bryta ner den så man jobbar och går ännu mer in i den och tänker vad
innebär det här i praktiken.
(Förskolechef A)
Många är inrutade på något sådant här jäkla system med att varje vecka ska man
… [ger exempel på reflektionsfrågor] … Och då har de ju läroplanen framme
20
och lusläser den, precis som att vi inte kan den i huvudet egentligen. Sedan ska
den ju ändå bara in i en sådan där pärm på avdelningen bara “tjoff”.
(Förskollärare B)
Förskolechef B beskrev dock hur hennes förskola snarare gått från att ha överdrivet
dokumentationsarbetet, och fyllt väggar och månadsbrev med långa utdrag ur
läroplanen, till att försöka hitta en balans. Detta visade sig dessvärre vara lättare sagt än
gjort och på sätt och vis tycktes den tidigare övertydliga läroplansförmedlingen istället
ha avtagit lite väl mycket.
Det blev liksom för mycket för dem [vårdnadshavarna] också. Så sen har vi
försökt ta ner det på en mer normal nivå. Men då finns ju risken att det faktiskt
försvinner. Och där tror jag att vi är nu.
(Förskolechef B)
Sammanfattningsvis var både förskollärare och förskolechefer överens om att
läroplanen ska ligga till grund för det pedagogiska verksamhetsarbetet. Detta bör inte
minst synas i den pedagogiska dokumentationen utan ska också kontinuerligt och aktivt
användas och ligga till grund för vidare arbete, planering och reflektion. Dock kunde en
delvis skild målsättning utmärkas om man jämför förskollärare A och B:s fokus på ”det
lilla”, alltså den egna avdelningens dokumentation, med förskollärare C och
förskolechefernas fokus på ”det stora” verksamhetsarbetet i allmänhet. Detta faller sig,
i min mening, ganska naturligt både med tanke på hur frågan lades fram; ”Hur upplever
du att läroplanen används i din verksamhet?” samt att de, yrkesmässigt, har olika
uppdrag och därigenom mål med verksamheterna.
Via intervjuerna visade det sig att läroplanen anses vara den grund, och därigenom
praxis, som förskolans verksamhet ska vila på och arbetas utifrån. Något som även
instämmer med det skollagen och läroplanen uttrycker. Pedagogerna kan vidare tänkas
ha ett, mer eller mindre, uttalat kunskapsmonopol på pedagogik och omsorg, likt det
Berntsson (1999) uttryckt. Alltså skulle det i sin tur kunna analyseras vidare som om ett
resultat av de sociala representationer som förskolan utgör exempel för. Detta
exemplifierades bland annat av förskolelärare C som under intervjutillfället tog upp hur
media skulle kunna hjälpa till mer i arbetet om att vända fenomenet dagis till förskola.
En skulle alltså kunna tänka sig att pedagogerna, som yrkesgrupp, via både utbildning
och erfarenhet bildat en mer eller mindre allmängiltig social representation av
21
vårdnadshavare som antingen kräver för mycket kontra dem som kräver och/eller bryr
sig för lite om verksamheten. Det i sin tur, sedd som en social representation, leder
också oundvikligen till särskilda bemötanden och ageranden därefter.
5.2.2 Funktion och förmedling
Förskollärarna var överens om att läroplanen i första hand är till för pedagogerna, men
att det gick hand i hand med det direkta arbetet med barnen; ”för det är ju hela tiden
barnen i första hand som vi har tanke på” som förskollärare A uttryckte. Något som
förskolechef B också uppmärksammade om än i termer om att syftet med läroplanen
ansågs vara att ”kvalitetssäkra barnens lärandemiljö”. Att man ”äntligen får vara
förskollärare” i och med den reviderade läroplanen med tydligare uppdelning kom
förskolechef A in på och poängterade det skilda och yttersta ansvar för den pedagogiska
verksamheten som förskollärarna i ett arbetslag, enligt läroplanen, faktiskt har.
Det rådde också överensstämmelse gällande att det viktigaste att förmedla
vårdnadshavarna om var ATT läroplanen finns och att det är det som verksamheten
arbetar med och utefter. Skillnaderna mellan dagis-begreppet, med fokus på
omsorgsdelen, och förskolans pedagogiska grund för det livslånga lärandet tog
majoriteten av de intervjuade också upp. Förskolechef B summerade det viktigaste att
förmedla till vårdnadshavarna enligt följande;
Vi har väldigt mycket frihet men ramarna finns där [syftar på läroplanen]. Så att
vi arbetar professionellt på det viset att vi hela tiden har läroplanen i ryggraden
är viktigt att förmedla. Så det som kan verka väldigt spontant, detta att vara
följsam och följa barnens intresse och fånga upp dem och vidareutveckla, vi vet
ju precis vad det är vi jobbar med.
(Förskolechef B)
Jämförelser mellan förskola och skola kom på tal mer än en gång under
intervjutillfällena, likt möjligheten att, i en del sådana avseenden till exempel använda
läroplanen för att försvara förskolans uppdrag. Faktum var att hela tre av de fem
intervjuade poängterade hur förskolans strävansmål skiljer sig från skolans
uppnåendemål, men att en del vårdnadshavare kan ha svårt att förstå skillnaderna.
Hur, eller snarare om, läroplanens syfte och mål förmedlas till vårdnadshavarna på
förskolorna gav en del skilda svar. Förskolechef B var den enda som hade en medveten
22
tanke om att förmedla läroplanen till vårdnadshavarna mer systematiskt, så att säga.
Detta skedde via inbjudna informationsmöten som förskolechefen själv höll i under
inskolningsperioderna. Läroplanen och skollagen samt förskolans likabehandlingsplan
sades ligga till grund för dessa träffar. Vidare tyckte samma förskolechef att kopplingar
till läroplanen i månadsbrev och liknande forum skulle passa bra för att nå ut till
vårdnadshavarna. Även föräldramöten, utvecklingssamtal och, i verksamheten
exponerade dokumentationer och alster nämndes, av de andra, som andra passande
forum. På två av de tre deltagande förskolorna hängde även exemplar av läroplanen
tillgängligt i hallen – varpå den intervjuade från förskolan som inte hade någon läroplan
specifikt tillgänglig för vårdnadshavarna själv uppmärksammade att det givetvis borde
finnas. Vidare betonade förskollärare C vikten av att ”ha läroplanen i bakhuvudet” vid
även andra, även mer vardagliga, situationer och dialoger med vårdnadshavarna.
Förskollärare B menade att hon själv inte medvetet förmedlat läroplanen till
vårdnadshavarna under sina snart två år på förskolan. Ändå, ansåg hon, att
vårdnadshavarna verkade känna till läroplanen, samt att de vid visat intresse såklart
kunde få mer information och förmedling av denne.
För de pratar ju ändå som om de visste att den existerar. Och det är klart att om
föräldrarna vill få veta [mer om läroplanen] kan de väl få veta. För de som vill
kan ju få informationen, de som är intresserade liksom.
(Förskollärare B)
Sammanfattningsvis utmärktes flera funktioner och förmedlingssätt gällande läroplanen.
Att den i första hand är ett styrdokument och verktyg för pedagogerna i verksamheten
var alla överens om, om än med fokus på lite olika aspekter. Förskollärare A och C
poängterade till exempel väldigt väl att läroplanens syfte går hand i hand med
verksamhetsarbetet med och för barnen, medan förskollärare B främst nämnde
läroplanen som ett tacksamt verktyg för att förklara och, om så behövs, försvara
verksamheten
för
vårdnadshavarna.
Det
absolut
viktigaste
att
informera
vårdnadshavarna om gällande läroplanen var, enligt alla de intervjuade, ATT den
faktiskt finns, och att det är det styrdokument som ska genomsyra verksamheten. Det
handlar således om att påvisa dem om ”att vi hela tiden har läroplanen i ryggraden” som
förskolechef B passande uttryckte det. Förmedlandet av detta visade sig dock se väldigt
olika ut i praktiken, även om alla var överens om att föräldramöte, utvecklingssamtal
och ett tillgängligt exemplar i hallen var passande alternativ. Även vardagliga
23
kopplingar till läroplanen i övriga forum och samtal med vårdnadshavare togs upp som
goda tillfällen till förankring av denne.
Gällande vad som ansågs av störst vikt att förmedla vårdnadshavarna om rådde en
förvånansvärd överenstämmelse de intervjuade mellan. Och med partnerskapsprincipen
i åtanke skulle en kunna tänka sig att detta fokus beror på det gemensamma intresse och
ansvar för individen (barnet) förskola och vårdnadshavare i bästa fall delar. Att
läroplanen finns och enligt lagstiftning sätter ramen för förskolans verksamhet tycktes
således alla de intervjuade att vårdnadshavare bör informeras om – för barnets bästa, då
ett sådant kunnande kan tänkas gynna deras lärandeklimat (Åberg & Lenz Taguchi,
2005). Att de föreskrivna riktlinjerna kring delaktighet och samarbete mellan förskola
och vårdnadshavare sedan tolkas olika av olika aktörer beror på många faktorer, varav
sociokulturella och ekonomiska sådana samt sociala representationer och förväntningar
kan nämnas som några.
5.2.3 Vårdnadshavarnas insyn
Även den sista, förberedda, frågan gav en del skilda svar gällande dem eventuella föroch nackdelar som kan tänkas finnas med en bra förankring av läroplanen hos
vårdnadshavarna. Fördelarna, som likt tidigare tagits upp, ansågs vara att förskolans
uppdrag redovisas och förtydligas för både pedagogerna själva och framför allt även för
vårdnadshavarna. Detta menade, förskollärare B, borde ske utan att vårdnadshavarna
”grottade in sig” för mycket i läroplanen för att sedan ställa orimliga krav. Förskollärare
A var inne på samma spår och menade att en nackdel skulle kunna vara ”om det är
föräldrar som börjar kräva mer än vad det finns tid eller kunskap till”. Hon poängterade
också väl att fokus, oavsett krävande vårdnadshavare eller inte, hela tiden måste ligga
på barnen. Med det menades att man som pedagog inte kan springa iväg och
dokumentera stup i kvarten eller använda läroplanscitat och kopplingar till dessa
”oreflekterat och hejvilt” enbart för att synliggöra läroplanen i verksamheten och för
vårdnadshavarna. Angående delaktigheten, vårdnadshavarna enligt läroplanen har rätt
till, kunde det låta såhär;
Ja, det är ju en balansgång ibland. För det är ju vi som ansvarar för den
pedagogiska verksamheten och klart att föräldrarna har rätt att ha synpunkter
24
men man måste hitta en balansgång för de kan inte styra utifrån sitt lilla barns
behov. Utan man måste ju tänka hela gruppen.
(Förskolechef A)
Samtidigt ansågs det av någon, väldigt politiskt korrekt uttryckt, inte fanns några
nackdelar alls med en god förankrad läroplan hos vårdnadshavarna. Detta med grund i
att de då erbjuds en förståelse för varför förskolan gör som de gör, och vad förskola och
pedagogiken står för idag. Något som, av flera av de intervjuade uttrycktes, kunna vara
aningen problematiskt med tanke på att vårdnadshavare har olika erfarenheter av vad
förskola är och vad syftet med denna är. Och då, menar förskolechef B, ”är ju
läroplanen den självklara utgångspunkten”. Förskollärare C såg också bara fördelar;
Då förstår de [vårdnadshavarna] ju mer innebörden av vad förskola är; inte vad
dagis är utan vad förskola är. … Det handlar ju hela tiden om att göra det tydligt
för föräldrar så att de ska kunna förstå. Och då kan ju de också ställa krav,
kanske; jag läser här och här och jag kan inte se detta i er verksamhet, hur tänker
ni kring detta och hur ser ni till att barnen får detta i verksamheten? Det är ju där
man måste bygga och få in vårdnadshavarna så att de blir mer delaktiga i
verksamheten. Men hur mycket insyn vill vi egentligen ha?
[retorisk fråga]
(Förskollärare C)
Sammanfattningsvis ansågs det å ena sidan vara positivt och fördelaktig med en god
förankring av läroplanen hos vårdnadshavarna då de på så vis ansågs få större möjlighet
till den delaktighet de enligt läroplanen faktiskt har rätt till samt bidrar det till en mer
gemensam förståelse av vad förskoleverksamheten är och/eller bör vara. Å andra sidan
uttrycktes en viss rädsla för orealistiska krav och åsikter från vårdnadshavarnas sida.
Rädslan för denna, indirekt, överdrivna insyn tycktes dock inte väga tyngre än viljan att
förmedla vårdnadshavarna läroplansuppdrag.
Med isärhållandets princip i åtanke skulle de skilda åsikterna gällande eventuella föroch nackdelar samt konsekvenserna av en god förankring av läroplanen hos
vårdnadshavarna kunna studeras vidare. Bland förskolecheferna låg fokus på fördelarna
medan förskollärarna ägnade mer utrymme till eventuella nackdelar, även om fördelar
också nämndes. Detta är i sin tur egentligen inte heller helt otippat då de båda grupperna
yrkesmässigt ser på situationen ur olika perspektiv. Förskolecheferna strävar förståeligt
efter att verksamheten på ett mer allmänt plan ska fungera och genomsyras av
läroplanen medan förskollärarna snarare uttrycktes fokusera på att se till att det
vardagliga och praktiska arbetet i barngrupperna flyter på. Detta är något även
25
förskolechef B höll med om i och med att hon sades sköta läroplansförmedlingen vid
inskolningsträffarna, medan pedagogerna istället skulle se till att det praktiska och
vardagliga, så som vila, sömn och lämpliga utomhuskläder, förmedlades till
vårdnadshavarna.
5.4 Relationskompetensens inverkan
Oavsett vilken frågeställning, princip eller perspektiv en utgår från väger
relationskompetensen, i min mening, absolut tyngst. Något som de intervjuade, om än i
andra termer, också uttryckte. Denna kompetens, inte bara gentemot barn utan likväl
vårdnadshavare, måste etableras för att möjliggöra ett bra lärandeklimat för barnen.
Vårdnadshavarna måste vidare lyhört få ett reellt inflytande samtidigt som balans
mellan det enskilda barnet och kollektivet samt mellan insyn och övertag måste
eftersträvas. Detta intresse påvisas både av litteratur, genomförda intervjuer och
enkätundersökningen.
Så analyserat utifrån intervjuerna skulle en kunna tänka sig att läroplanen, i och med
riktlinjer och mål, kräver just denna relationskompetens av pedagogerna om den
föreskrivna delaktigheten och samverkan ska kunna skapas och existera. Liksom det,
baserat på både egen erfarenhet och intervjuernas sensmoral, krävs intresse och vilja
från både pedagoger och vårdnadshavare håll om detta ”möte” skall till. Och framför
allt från pedagogernas sida, för att väcka intresse för läroplansarbetet hos just
vårdnadshavare. Till exempel kan en dokumentationstavla, likt den förskollärare A
nämnde, underlätta förmedlandet av verksamheten och därigenom läroplanen till de
vårdnadshavare som kanske inte annars hade visat intresse och/eller hade kunnat ta del
av detta. Eller informationsträffar redan under inskolningen där läroplanen, skollagen
och likabehandlingsplanen medvetet förmedlas och förankras, så som förskolechef B
valt att göra. Sist men inte minst, med tanke på att fördelarna med en god förankrad
läroplan ansågs väga upp för eventuella nackdelar, kan pedagogerna, med en bra
relationskompetens, också tänkas kunna balansera vårdnadshavares möjliga fokus, på
sitt eget lilla barn, med barngruppens behov om denna relationskompetens etableras och
tas tillvara på.
26
6. Diskussion
I kommande, och studiens sista, avsnitt diskuteras tidigare presenterad resultatdel och
metodval på ett forskningskritiskt plan samt redovisas empiriska slutsatser med
frågeställningen i fokus. Slutligen sammanfattas de reflektioner som uppnåtts, grundade
på analys och granskning av studiens empiri.
6.1 Resultatdiskussion
Viktigt att notera är att denna studie inte, på något sätt, är tänkt att redovisa eller uppnå
någon allmängiltig sanning eller generell kartläggning utöver just dessa specifika
förskolor och deltagare. Studien är alltså en relativt liten sådan med fokus på det
kvalitativa. Forskningsområdet i sig, alltså förskolekulturen, är heller inget statiskt
sådant och behövs därför alltid sättas i ett sammanhang. Att det, om än medvetet, inte
heller lagts något fokus på exempelvis sociokulturella eller ekonomiska förhållanden
har oundvikligen också bidragit till just denna studies utfall.
6.2 Metoddiskussion
Då syftet för studien varit att, utifrån de deltagandes upplevelser, erfarenheter och
värderingar, ta reda på hur läroplanen förmedlas till vårdnadshavarna ansåg jag
triangulering i form av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer lämpligast. Detta
metodval är dock, enligt bland annat Alvehus (2013, s. 73), inte lika enkelt och
självklart som det kan verka. Metoden riskerar att bli spretig i och med att insamlad
empiri baseras på olika metoder. Dock menar jag, i och med att enkätundersökningen i
huvudsak tänkt behandla en egen frågeställning; Hur förhåller sig vårdnadshavarna till
läroplanen, att det fungerar som en kompletterande metod. Att denna empiri sedan
förhållits till och analyserats vidare med resten av frågeställningen och därmed den
insamlade empirin, ser jag inga invändningar mot.
Valet att, om än på begäran av de deltagande, tillhandahålla dem några fråge-stolpar
innan intervjun hade kunnat leda till det förhör som Alvehus (2013, s. 83) varnar för.
Dock gav intervjuerna ändå omfattande och nyanserade respons, även om detta val
också kan ha påverkat intervjuernas varaktighet.
27
6.4 Slutsatser
o Hur förhåller sig vårdnadshavarna till läroplanen?
Studiens enkätundersökning visade på att hela 84 procent av de deltagande
vårdnadshavarna kände till läroplanen för förskolan, om än i relativt låg utsträckning.
De ansåg också att förskolan i fråga arbetade utifrån läroplanen till rätt hög grad, även
om 22 procent uppgav att de ”ej visste”. Vidare uppgav 87 procent ”vilja få mer
information om läroplanen och hur ditt/ert barns förskola arbetar med denne” samtidigt
som endast tio procent uppgav läroplansarbetet som en av de tre viktigaste punkterna till
valet av förskola. Dessa siffror bemöttes, som nämns nedan, delvis under intervjuerna.
o Hur upplever de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna att läroplanen används i
deras verksamhet?
De deltagande förskollärarna och förskolecheferna upplevde alla att läroplanen
användes och/eller borde användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. På en
förskola hade denna process ansetts överarbetad, av både pedagoger och
vårdnadshavare, och i hopp om att finna balansen mellan läroplansarbetet och
förmedlandet av detta, ansågs det av förskolechefen istället nästan ha stagnerat. Någon
förskollärare uttryckte viss frustration över det systematiska och oreflekterade sätt en
del av dessa dokumentationer genomfördes på, liksom en annan förskolechef också
uttryckte oro för att läroplansarbetet i en del fall kunde resultera i ”tomma ord” och
menade att ”vi måste prata mer läroplan”. Läroplanen upplevdes vidare vara till för att
tydliggöra uppdraget, för både pedagoger och vårdnadshavare men talades också om i
termer av ett möjligt ”försvar” gentemot vårdnadshavares orimliga krav. Ett visst skilt
fokus kunde också urskiljas då förskollärarna pratade om läroplanen och arbetet kring
den på ett mindre plan, i termer av den egna avdelningens planering, verksamhet och
dokumentation, medan förskolecheferna fokuserade mer allmänt verksamhetsmässigt
och snarare menade på att läroplansarbetet ska ”garantera kvalitén” gällande barnens
lärande och utveckling.
28
o Hur och vad anser de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna viktigt att förmedla
vårdnadshavarna om gällande läroplanen?
ATT det finns en läroplan för förskolan ansåg alla de intervjuade förskollärare och
förskolechefer var det absolut viktigaste att förmedla vårdnadshavarna om – liksom det
faktum att förskolans läroplan och därigenom uppdrag består av strävansmål till skillnad
från skolans uppnåendemål. Att läroplanen är förskolans styrdokument och därigenom
pedagogernas ramar för utformningen av verksamheten poängterades också som viktigt
att förmedla vårdnadshavarna om. Detta i hopp om att tillsammans bilda en, mer eller
mindre, gemensam förståelse för vad förskolan är samt vilka syften och målsättningar
som därigenom finns och skapas. Föräldramöten, utvecklingssamtal och exponering i
verksamheten (pedagogisk dokumentation och läroplanen tillgänglig i hallen) var några
exempel på hur läroplanen skulle kunna förmedlas och förankras hos vårdnadshavarna.
o Vilka eventuella för- och nackdelar, anser de tillfrågade förskollärarna och
förskolecheferna, kan tänkas finnas med en god förankring av läroplanen hos
vårdnadshavarna?
Avslutningsvis ansågs fördelarna, med en god förankring av läroplanen hos
vårdnadshavarna, i det stora hela väga upp för eventuella nackdelar. Dock uttrycktes en
viss oro för orimliga krav och för mycket individfokus från vårdnadshavarnas sida,
framför allt av förskollärarna. Men möjligheterna med att skapa den redan nämnda
förståelseramen, hoppas ändå kunna leda till den delaktighet som läroplanen nämner.
Detta samt att vårdnadshavarnas olika erfarenheter och tidigare referenser till vad
förskola är och/eller bör vara hoppas också kunna bemötas i hopp om en förståelse på
ett gemensamt plan, pedagoger och vårdnadshavare tillsammans, för barnens skull.
6.5 Reflektioner
Studien har fått både mig och de intervjuade att reflektera över läroplansarbetet i
verksamheten samt förmedlingen av detta till vårdnadshavarna. Framför allt gällande
tankar och idéer om hur detta arbete borde ske och, i slutändan, för vem detta i första
29
hand borde ske. Att sociokulturella och ekonomiska aspekter både påverkade
verksamheten och vårdnadshavarnas förväntningar och krav gällande delaktighet,
liksom Tallberg Broman redovisat (Harju & Tallberg Broman, 2013, s. 28), tyckte jag
också kunna urskilja i mitt material – även om studiens syfte hade ett annat fokus. En
annan intressant iakttagelse, som jag först senare under arbetet upptäckte, var att
ingenting sagts om Skolverkets broschyr (2011) som ”riktar sig till föräldrar och
vårdnadshavare och handlar om förskolans läroplan”. Hur detta kan komma sig ligger
utanför studiens syfte men det tyder dock på att forskningsområdet har mer att studera.
Till exempel, undrar jag, om inte vårdnadshavares språkliga begränsningar (och etnisk
bakgrund?) påverkar möjligheterna till den delaktighet och inflytande de enligt
läroplanen har rätt till. Detta då det till och med inom ramen för denna studie
uppmärksammades
att
vårdnadshavarna
på
förskola
C,
på
grund
av
kommunikationsbarriärer, inte kunde delta fullt ut och på samma premisser ens i denna
studie.
30
7. Referenser och bilagor
7.1 Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Berntsson, Paula (1999). Förskolans läroplan och förskolläraryrkets professionalisering. Pedagogisk
forskning i Sverige, nr 2 (1999), s. 198-211.
Tillgänglig på Internet: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/paujamn.pdf
Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2004
Tillgänglig på Internet: http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A137381&dswid=-8980
Fredriksson, Gunilla (1991). Föräldrasamarbete i förskolan: pedagogernas,
föräldrarnas och barnens syn på samarbete. Lund: Studentlitteratur
Granbom, Ingrid (2011). "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala
representationer av förskolan som pedagogisk praktik. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2011.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16103
Holmberg, Lena & Tallberg Broman, Ingegerd (2007). Läraryrke i förändring. Lärare i förskola
och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald. Malmö Högskola
Tillgänglig på Internet: https://dspace.mah.se/handle/2043/10260
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. 2. uppl.
Stockholm: Liber
Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010).
Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Malmö stad (2014) Förskoleenkät 2014. Malmö stad
Tillgänglig på Internet: http://malmo.se/Forskola--utbildning/Forskola/Nyheter-forskola/2014-10-01Malmos-foraldrar-mer-nojda-med-forskolan.html & http://malmo.se/Forskola-utbildning/Forskola/Forskoleenkat-2014.html
31
Pramling Samuelsson, Ingrid; Sheridan, Sonja & Williams, Pia (2006) Five preschool curricula –
comparative perspective, I: International Journal of Early Childhood, vol. 38 Issue 1. Tillgänglig på
Internet: http://web.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=8ad65dd5-ec5249bb-896c-cbf0897ef92a%40sessionmgr198&vid=5&hid=107
Purkhardt, S Caroline. (1993) Transforming social representations. A social psychology of common
sense and science. London: Routledge
Radley, Alan, & Billig, Michael. (1996). Accounts of Health and Illness: Dilemmas and representations.
Sociology of Health and Illness, 2
Skolverket (2013) Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem: resultat från
föräldraundersökningen 2012. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/laget-i-forskolaskola/attitydundersokningar/foraldrars-val-och-installning-till-forskola-och-fritidshem-2012-1.206391
Skolverket (2011) Förskolan är till för ditt barn – en broschyr om förskolans läroplan.
Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1673
Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Föräldrasamverkan i förändring, I: Anne Harju & Ingegerd Tallberg
Broman (red.) Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. Lund:
Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och
demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm. Liber
Østrem, S.; Bjar, H.; Føsker, L. I. R.; Hogsnes, H. D.; Jansen, T.T.; S. Nordtømme; Tholin, K.T. (2009).
Alle teller mer. En evaluering av hvordan Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver blir innført,
brukt og erfart. Vestfold: Høgskolen i Vestfold. Tillgänglig på Internet:
https://www.regjeringen.no/globalassets/upload/kd/vedlegg/rammeplanen/evaluering-avrammeplanen.pdf
32
7.2 Bilaga 1 - Informationsbrev
Hej,
Jag heter Madalena Miranda Holmgren och går min näst sista termin på
förskollärarutbildningen på Malmö högskola. Det är nu dags för mig att skriva mitt
examensarbete vilket görs i syfte med att skapa en fördjupad kunskap och förståelse
gällande hur läroplanen används inom verksamheten samt förmedlas till
förskolebarnens vårdnadshavare. Jag skulle bli oerhört tacksam om ni kunde tänka er
att ställa upp och hjälpa mig med;
•
en intervju med en förskollärare
•
en intervju med förskolechefen
•
samt hjälp med att dela ut +/- 20 enkäter till vårdnadshavare
Deltagandet är frivilligt och kommer givetvis att anonymiseras i examensarbetet. Med
andra ord kommer materialet, så som enkätsvar och de inspelade intervjuerna, enbart att
användas i detta syfte och sammanhang.
* Intervjuerna beräknas ta ungefär 30 minuter och jag hoppas kunna påbörja några av
dessa samt få ut enkäterna under vecka 19.
Vid frågor eller dylikt nås jag via: [email protected]
Med vänliga hälsningar
och tack på förhand,
Madalena Miranda Holmgren
33
7.2 Bilaga 2 – Intervjuunderlag
Intervjuunderlag
Syftet för min studie är att skapa en fördjupad kunskap och förståelse gällande hur
läroplanen används inom förskolans verksamhet samt förmedlas till förskolebarnens
vårdnadshavare.
Studien är begränsad till tre kommunala förskolor i olika stadsområden i Malmö Stad
och bygger på empiri insamlat från:
a) enkäter till vårdnadshavarna (20 st. per förskola)
b) intervjuer med en förskollärare från varje förskola
c) intervjuer med en förskolechef från varje förskola
*Intervjun kommer för studiens syfte att spelas in (medgivande?) och givetvis kommer
all information att avpersonifieras och anonymiseras samt förstöras när slutarbetet
godkänts.
”Frågestolpar” till dem semistrukturerade intervjuerna:
Hur upplever du att läroplanen används i din verksamhet?
Vad tycker du är av störst vikt att förmedla vårdnadshavarna gällande läroplanen?
Vilka eventuella för- och nackdelar, anser du, kan tänkas finnas med en god förankring
av läroplanen hos vårdnadshavarna?
34