5 Detaljplan för Sjunnerup 2:9 m fl norra delen

26
FÖREDRAGNINGSLISTA
Datum
Sida
2015-05-19
9 (15)
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Dnr KSF 2011/100
5
Detaljplan för Sjunnerup 2:9 m fl norra
delen (Sågenområdet Norra)
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar
1. Utlåtandet daterat 2011-08-25 godkänns.
2. Förslag till detaljplan för Sjunnerup 2:9 m fl fastigheter, Norra delen upprättad 2011-0825, godkänns för antagande.
Ärendebeskrivning
Detaljplanen syftar till att säkerställa tillgången till mark lämplig att exploateras som
verksamhetsområde.
Detaljplanen daterad 2011-02-17 har varit föremål för utställning under tiden 2011-05-30
– 2011-06-20. Inkomna synpunkter redovisas i utlåtandet daterat 2011-08-25.
Samhällsbyggnadssektor föreslår att Kommunstyrelsen godkänner utlåtandet daterat
2011-08-25 samt godkänner förslag till detaljplan för Sjunnerup 2:9 m fl fastigheter, Norra
delen upprättad 2011-08-25, för antagande.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har berett ärendet 2015-04-28 § 106.
Beslutsunderlag
Protokoll från kommunstyrelsen 2015-05-11, § 123
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser
Genomförandebeskrivning
Illustrationsplan
Samrådsredogörelse
Utlåtande
Beslut med bilagor från Trafikverket 2014-10-09
_____
27
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Sida
2015-05-11
1 (1)
KOMMUNSTYRELSEN
Dnr KSF 2011/100
§ 123 Detaljplan för Sjunnerup 2:9 m fl norra
delen (Sågenområdet Norra)
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
1. Utlåtandet daterat 2011-08-25 godkänns.
2. Förslag till detaljplan för Sjunnerup 2:9 m fl fastigheter, Norra delen upprättad 2011-0825, godkänns för antagande.
Ärendebeskrivning
Detaljplanen syftar till att säkerställa tillgången till mark lämplig att exploateras som
verksamhetsområde.
Detaljplanen daterad 2011-02-17 har varit föremål för utställning under tiden 2011-05-30
– 2011-06-20. Inkomna synpunkter redovisas i utlåtandet daterat 2011-08-25.
Samhällsbyggnadssektor föreslår att Kommunstyrelsen godkänner utlåtandet daterat
2011-08-25 samt godkänner förslag till detaljplan för Sjunnerup 2:9 m fl fastigheter, Norra
delen upprättad 2011-08-25, för antagande.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har berett ärendet 2015-04-28 § 106.
Yrkanden
Lars-Olof Andersson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut.
Beslutsunderlag
Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-04-28 § 106
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser
Genomförandebeskrivning
Illustrationsplan
Samrådsredogörelse
Utlåtande
Beslut med bilagor från Trafikverket 2014-10-09
_____
Justerande
Utdragsbestyrkande
28
q
q
BI
e2 FORN
4,5
GENOMFART
INDUSTRIGATA
Genomfartstrafik
Industritrafik
NATUR
SKYDD
J
6,0
e1, p1 ,p2, m
Kvartersmark
B
J
GENOMFART
T
E
skog
Skogen skall bevaras
stenmur
Stenmuren skall bevaras
EK50
EK70
pi
dagvatten
PG3
ste
UTTNYTTJANDEGRAD
ur
nm
e1
STI20
e2
EK40
J 6,0
e1, p1 ,p2, m
FORN
Dagvattet skall tas omhand lokalt
PG1
EK60
MARKENS ANORDNANDE
STI17
NATUR
EK40
PLACERING, UTFORMNING
0,0
PG4
p1
STI18
FORN
p2
T
I
q
ste
PG2
nm
s
ur
TA
PG5
ST
RI
GA
m
DU
FORN
IN
kulturminneslagen 2 kap. Samtliga markingrepp eller
ILLUSTRATIONER
PG6
PG7
J 6,0
e1, p1 ,p2, m
PG9
PG8
J 6,0
e1, p1 ,p2, m
dagvatten
N
V
gr
es
er v
a t f r am t i d a v
g
S
A1 = Skala 1:1000
A3 = Skala 1:2500
Sjunnerup 2:9 m fl fastigheter,
norra
Antagandehandling
Antagande
2011-08-25
Laga kraft
Bo Johansson, stadsarkitekt
Arkivnr
29
ILLUSTRATIONSPLAN
inte juridiskt bindande.
ANTAGANDEHANDLING
2011-08-25
parkering
parkering
EK50
EK70
pi
PG3
parkering
EK40
STI20
PG1
EK60
parkering
STI17
EK40
PG4
STI18
parkering
parkering
PG2
parkering
PG5
parkering
PG7
PG6
parkering
parkering
PG9
PG8
parkering
parkering
parkering
V
gr
es
er v
N
a t f r am t i d a v
g
S
A1 = Skala 1:1000
A3 = Skala 1:2500
n
Rörum
svä g e
Norra
vä
g2
3
JULARP
Planområde
EKERÖD
HOLMA
LILLA HOLMA
ELISETORP
Detaljplan för
Sjunnerup 2:9 m fl norra delen
Höörs tätort, Höörs kommun, Skåne län
Upprättad: 2011-08-25
Bo JohanssonYvonne Hagström
Arkitekt SAR/MSA
Planarkitekt FPR/MSA
ANTAGANDEHANDLING
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser
Genomförandebeskrivning
Illustrationsplan
Samrådsredogörelse
Utlåtande
Fastighetsförteckning
PLANFÖRSLAG
Inledning
Syfte
Detaljplanen syftar till att säkerställa tillgången till mark lämplig för att exploateras
som verksamhetsområde. Kommunen har genom olika fastighetsköp de senaste åren
gjort det möjligt att få ett sammanhängande verksamhetsområde. Fastigheterna har
lagts samman till en fastighet Sjunnerup 2:9.
Läge
Planområdet ligger norr om tätorten och avgränsas, i norr av en mindre markväg, i
öster av Norra Rörumsvägen, i söder av Böketorpsbäcken och i väster av Södra stambanan. Planområdets yta omfattar cirka 21 hektar varav cirka 12 hektar är kvartersyta
för verksamhetsändamål.
Planens huvuddrag
Planområdet är ett nytt verksamhetsområde norr om det tidigare sågenområdet
avskilt från detta av lågpartiet söder om Böketorpsbäcken. Området ligger intill väg
1324, Norra Rörumsvägen och i nära anslutning till väg 23. Verksamhetsområdet
lämpar sig därför för företag med transportbehov och för lagerverksamhet. Till lagerverksamhet kan viss försäljning vara kopplad. Planförslaget överensstämmer med
Översiktsplan 2002.
Huvudmannaskap
Detaljplanen för verksamhetsområdet kommer att ha kommunalt huvudmannaskap.
Förenlighet med miljöbalkens 3, 4, och 5 kapitel
Exploateringen av verksamhetsområdet stämmer med översiktsplanens intentioner.
Tillskottet av verksamheter och en försiktig utbyggnad av vägar och dagvattenanläggningar bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan varför miljöbedömning inte är
nödvändig. Skälen för detta framgår under avsnittet ”Miljöbedömning”.
2
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Tidigare ställningstagande
Kommunstyrelsen beslutade 2006-09-13 att detaljplan för verksamheter skulle upprättas för Sågenområdet och angränsande fastigheter. I samband med detaljplanearbetet
har utformningen av hela verksamhetsområde Nord studerats översiktligt bland annat
för att utreda Trafikverkets vägalternativ.
Efter samrådsskedet har detaljplanen delats upp i två delar, en i söder och en i norr.
Grönstråket mellan detaljplanerna kommer utgöra gränsen mellan de två verksamhetsområdena.
Trafikverkets, fd Vägverket, utredning från 1999, med ny sträckning av väg 23/13
öster om tätorten är en viktig förutsättning för planeringen av verksamhetsområde
Nord. Tillfarten till verksamhetsområdet från tätorten och trafiksystemet till ny väg
23 har studeras i principskisser för att undersöka hur så god tillgänglighet som möjligt
kan skapas för företagen samt hur genomfartstrafik kan undvikas genom tätorten.
Kommunen har genom köp av fastigheterna Sjunnerup 2:37 och Sjunnerup 1:11 säkerställt tillgången till mark lämpliga för verksamhetsområden i denna del av tätorten.
Efter köpet av marken har en lantmäteriförättning genomförts och fastigheterna har
lagts samman till fastigheten Sjunnerup 2:9.
Översiktsplan
I antagen Översiktsplan 2002 för Höörs kommun redovisas hela området från Bilema/Citygross upp till Sjunnerups gård och Stjärnelund som verksamhetsområde.
Detaljplan
Norr
a Rö
ru
msv
äg
en
Ingen del av planområdet omfattas av detaljplan.
Översiktsplan 2002 - utbyggnadsområde.
Översiktsplan 2002 - program markanvändning.
3
Riksintressen
Södra stambanan är av riksintressen för trafik och är en av Sveriges viktigaste järnvägar både för persontåg och godståg. Kapaciteten behöver byggas ut och utökad korridor mellan Malmö och Hässleholm är av riksintresse.
Väg 23 sydost om planområdet är också av riksintresse då den är av särskild betydelse
för regional eller interregional trafik.
Norra Rörumsvägen
Natur
Mark och vegetation
Planområdet utgörs av skog samt ängsoch åkermark. Skogen består till största
delen av lövskog, bok, ek, al och björk. I
vissa partier finns dungar av gran.
Planområdet innehåller ett flertal kullar,
mest markant i planområdets centrala
del. I den sydvästra delen av planområdet
finns den största nivåskillnaden, cirka
14 m, räknat från tidigare grustag till den
centrala platån. Området närmast Norra
Rörumsvägen är relativt flackt. Från
Norra Rörumsvägen och västerut, in i
planområdet, stiger marken med cirka två
meter och därefter når man området med
kullarna.
Kulligt
område
en
ck
ä
sb
Vä
g
23
I områdets sydvästra del finns ett
p
or
et
avbanat, öppet, parti som tidigare varit
k
Bö
grustäkt. Vegetationen som omger
grustäkten karakteriseras av ungbjörkar
och videsnår. Här finns också en artrik Karta med höjdkurvor som visar ”kullområdet”.
torrängsflora. I skogsområdet strax väster om den historiska åkermarken, intill
Södra stambanan, ligger en urschaktad yta. På den Geometriska kartan från 1719
framgår att området varit en mosse. Mossen har torrlagts och markberetts. Nu
växer barrskog på platsen. Ungefär 30 meter söderut finns en grävd damm (i
anslutning till stambanan). Den övervägande delen av dammen är igenväxt, med
endast ett fåtal öppna vattenspeglar.
Genom lågpartiet, söder om planområdet, rinner Böketorpsbäcken som leder till
Höörsån.
4
Grönstrukturprogram
I inventeringarna till grönstrukturprogrammet redovisas några
områden norr om Bökestorpsbäcken som delområden med
höga värden, klass 2 i en 4-gradig
skala (där 1 är högsta värdet).
Enligt inventeringen är de värdefullaste naturområdet inom
planområdet den tidigare grustäkten. Den består av en öppen
sandig mark med en spännande
flora. På höjdpartiet i den norra
delen av planområdet finns äldre
bokskog med höga träd och
inget buskskikt. På höjden finns
odlingsrösen.
Område med biotopskydd
Utdrag ur grönstrukturprogrammet. Där klass 1 är den
högsta klassen och klass 4 är den lägsta.
Inom området finns stengärdsgårdar, odlingsrösen och öppna
diken som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap
miljöbalken. För de åtgärder som
kan innebära skador för naturmiljön inom biotopskyddade partier
krävs dispens från Länsstyrelsen.
Dispens kan lämnas om det finns
särskilda skäl. Det finns inget
formellt hinder mot att en detaljplan antas som berör biotopskydd,
men planen får inte genomföras i
de berörda delarna utan dispens. I
norr finns stengärdsgårdar mellan befintlig åker/ängsmark och Redovisaning av skyddsvärda biotoper. Röd = stenmur,
Blå = vatten och Grön = våtmark
skogsmarken.
Stengärdesgård inom planområdet.
5
Mark och luft
Geotekniska förhållanden
En översiktlig geoteknisk
utredning har gjorts för planområdet av GeoExperten AB
(2006). Informationen nedan är
hämtad från den utredningen.
Området består av öppen betesmark i norr och resterande
delar utgörs av skogsmark med
kärrpartier. Centralt i området
och i sydväst har det funnits
grustäkter. Berget inom området består av urberg med granit
och gnejs. Berg i dagen har inte
observerats inom området.
Jordlagren består i huvudsak av
relativt grov friktionsjord. I ett
stråk från stambanan mot en
De röda prickade ytorna redovisar var den geotekniska
mindre väg inom planområdet
utredningen har pekat ut organisk jord.
förekommer organisk lös jord
(se figur). I den norra delen finns ett stråk från nordväst till sydost som avvattnas via
ett mindre dike mot sydost. I detta stråk har påträffats organisk jord med upp till 3,4
m tjocklek. I lågpartiet, söder om planområdet, finns ett större sammanhängande
kärrområde som tidvis står under vatten. Området avvattnas till Höörsån. Som mest
påträffades organisk jord upp till 4,7 m. Inom området, där det funnits grustäkt, kan
det påträffas fyllnadsjord.
Den organiska jorden i kärrmarkspartierna ger sättningar vid belastning. Stora sättningar och stabilitetsproblem kan förväntas vid uppfyllnader. För att kunna utnyttja
kärrmarksområdena behövs grundförstärkningar vilket innebär fördyringar. Med hänsyn till detta bör dessa ytor i görligaste mån undantas från exploatering. Inom grustäktsområdena finns risk för okontrollerade fyllningar, men huvuddelen bör kunna
utnyttjas om fyllningarna ersätts med nya bärlager.
Luftföroreningar
Biltrafiken alstrar luftföroreningar, främst kvävedioxid och partiklar, som har betydelse för hälsa och miljö. Dessa faktorer omfattas av gällande miljökvalitetsnormer.
Radon
Radonmätning har inte utförts i samband med den geotekniska undersökningen, men
i den översiktliga utredningen klassas området som normalriskområde.
Kultur
Södra stambanan ingår i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram och redovisas som ett
kulturmiljöstråk. Länsstyrelsen har gjort ett urval av kulturhistoriska värden som ska
bevaras, vårdas och utvecklas. Södra stambanan är historiskt av stor betydelse för förbindelserna inom Sverige och är ett viktigt och levande dokument över järnvägsbyggande som fortfarande har stor betydelse i den svenska infrastrukturen.
6
Arkeologi
Enligt Riksantikvarieämbetet finns det fyra fornlämningsar inom planområdet. I mitten av planområdet, inom den kulliga delen, finns en fossil åker med cirka 60 odlingsrösen. Något nordost om nämnda fornlämning finns ytterligare ett område med fossil
åker med fem odlingsrösen. Dessa områden betecknas som ”fasta fornlämningar”.
Stenmuren mellan skogsområdet och åker-/ängsmarken betecknas som, ”övrig
kulturhistorisk lämning”. Området i nordost, intill Norra Rörumsvägen är den fjärde
fornlämningen inom planområdet, en medeltida bytomt.
Efter samrådsskedet har en arkeologisk utredning utförts av Wallin kulturlandskap
och arkeologi 2010 på uppdrag av länsstyrelsen. Texten nedan är hämtad från utredningen.
Den historiska åkermarken bedömdes i utredningen utgöra en bra boplats, men det
påträffades inte några anläggningar eller fynd. Utvärderingen av de två odlingsrösområdena visar att det inte påträffades några förhistoriska boplatslämningar, men att ett
sammanhängande odlingslandskap konstaterades. De flacka, helt övertorvade rösena
kan peka på en datering till järnåldern. Inom en fornlämning påträffades ett flertal odlingskomponenter i form av rösen, terrasseringar, skottskogsbruk och ett stengärde.
Utredningen konstaterar att byggnation på den historiska åkermarken och i området
utmed järnvägen, direkt norr om den centrala fornlämningen inte möter några hinder.
Det för trakten, specifika odlingslandskapet som konstaterats inom utredningsområdet bör dock bevaras i sin helhet. De fossila åkerlämningarna bör länkas samman till
den enhet de ursprungligen utgjort. Till denna enhet räknas även det karakteristiska
stengärdet, vilket bör bevaras i sin helhet.
Vid markexploatering som direkt berör fornlämningarna bör en arkeologisk förundersökning av den fossila åkermarken göras. Om
linje 3
markexploatering planeras inom den medeltida
bytomten i planområdets allra nordligaste del,
bör en arkeologisk förundersökning utföras
inom denna yta.
Trafik
Vägar
På Norra Rörumsvägen, väg 1324, är antalet
fordon per dygn cirka 1500 (2004). Norra
Rörumsvägen har en hastighetsbegränsning
på 70 km/h. Vägen ligger inom Trafikverkets
verksamhetsområde och är en asfalterad väg,
med en vägbredd på cirka 6,5 meter.
linje 3+6
I de översiktliga vägplanerna och i översiktsplanen förutsätts att väg 23/13 lokaliseras
öster om tätorten och öster om nuvarande
linje 3+6
väg 23. Det innebär att Norra Rörumsvägen inte kommer att ansluta direkt till ny väg
Busshållplatser i anslutning till planområdet.
13/23.
7
Det finns en ringbusslinje som passerar planområdet och en annan som har en hållplats i relativt nära anslutning. Ringbuss 3 som trafikerar Höör - Norra Rörum - Höör
har en hållplats vid korsningen väg 23/Norra Rörumsvägen och en norr om planområdet - utmed Norra Rörumsvägen. Ringbuss 6 som trafikerar Höör - Tjörnarp
- Sösdala har uppehåll i samma korsning som linje 3.
Järnväg
Södra stambanan är riksintresse för kommunikationer. Järnvägen ligger växelvis i
skärning och på bank och är därmed ett tydligt inslag i miljön samt en tydlig gräns i
väster. Stambanan består av två spår, en i vardera färdriktning. Hänsyn ska tas till järnvägssträckningen vid förändring och exploatering i stambanans närområde. Stambanan trafikeras norrut av fem tågtyper, X2000, Öresundståg, Pågatåg, lok­dragna tåg­sätt
samt godståg.
Norra Rörumsvägen, fotat mot väg 23.
Buller
Riktvärden för buller från vägtrafik vid arbetslokaler; utomhus 65 dbA och inomhus
40 dbA. Bullerutredning visar att dessa värden inte överskrids. När det gäller spårbunden trafik finns inga riktvärden för arbetslokaler.
Riskbedömning
Transport av farligt gods förekommer både på Södra stambanan och på väg 23. För
bedömning av risker och lämpliga skyddsavstånd har utgångspunkten varit det underlag och de riktvärden som länsstyrelsen redovisar i sin rapport 2007:06, Riktlinjer
för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM). Rapportens riktlinje är att marken
i området 30-70 meter från väg/järnväg bör utnyttjas för en begränsad markanvändning. Inom det angivna avståndsområdet får det uppföras sällanköpshandel, industri,
bilservice, lager, tekniska anläggningar och parkering. Mellan 0-30 meter från väg/
järnväg med farligt gods är det lämpligt med en markanvändning bestående av ytparkering, trafikändamål, odling, friluftsområde och tekniska anläggningar.
8
Bebyggelse
I planområdets nordvästra del finns en bebyggelsegrupp med några äldre gårdar och
en ny. Den nyare gården inrymmer för närvarande en presentbutik. Byggnaderna har
tidigare utnyttjats till lager, verkstad och grisuppfödning.
Öster om nämnda gård ligger Sjunnerups Gård och Sjunnerups Stengård. Båda dessa
gårdar ligger inom den medeltida bytomten, Sjunnerups by, enligt Riksantikvarieämbetets register över fornlämningar. Gårdarnas placering och form kan återfinnas på
gamla kartor, laga skiftet och häradskartan. De flesta byggnaderna bedöms inte ha något större kulturhistoriskt värde, men gårdarnas form, med kringbyggd gård, är värda
att bevara. De två stenbyggnader i den östra gården har bedömts som kulturhistoriskt
intressanta. Fasaderna utgörs av gråstensmurar eller slammade/putsade murar, taken
är enkla plåttak. Byggnaderna har fått skyddsbestämmelsen q med beteckningen att
gråstensmurarna ska bevaras.
Öster om planområdet, i korsningen väg 23 och Norra Rörumsvägen ligger en grupp
med sju bostadshus. Kommunen äger ett av dessa, Sjunnerup 2:10. I översiktsplanen
ligger bostadshusen inom verksamhetsområdet men avsikten är att husgruppen ska
kunna ligga kvar i sitt nuvarande läge även sedan verksamhetsområdet har etablerats.
Bebyggelsen ingår inte i föreslagen detaljplan.
Kulturhistoriskt intressanta byggnader på de äldre gårdarna i planområdets nordvästra del.
Gården i planområdets nordvästra del som inrymmer verksamheten.
9
PLANFÖRSLAG
Övergripande inriktning
Verksamhetsområdet ska byggas ut för att ge möjlighet att etablera nya verksamheter
till området. Tomtstorlekar ska i görligaste mån anpassas till terrängformationerna.
De mindre tomterna bör placerats i de mer kuperade partierna medan de större bör
ligga på de planare områdena. Exploateringsområdet ska anpassas till natur- och kul­
turmiljön samt ta hänsyn till befintliga bostäder i områdets närhet.
Området kommer att vara väl synligt från Norra Rörumsvägen. Bebyggelsen utefter
vägen bör vara lägre för att ge en mjuk övergång till det omgivande landskapet och
trafikmiljön. Gestaltningen av bebyggelsen och särskilt byggnader och anläggningar
längs med Norra Rörumsvägen ska ägnas särskild omsorg. De inre delarna av området får bebyggas med högre byggnader.
Landskapets förutsättningar tas tillvara genom att undanta vissa områden från exploatering. Särskild hänsyn har tagits vid anslutningen mellan bebyggelseområdena och
naturområdena. Genom att bibehålla de skogsbeklädda höjdryggarna inom området
och naturområden i områdets ytterkant, blir ingreppen mindre på landskapsbilden.
Bebyggelse och tomter
Området omfattar totalt cirka 21 hektar varav cirka 12 hektar är tomtyta lämplig för
olika verksamhetstyper. Marken ska utnyttjas effektivt för att hushålla med markresurserna i området och i Höörs kommun. Illustrationsplanen redovisar tomter på
mellan 3000-10 000 m2 . Möjligheten finns även att stycka mindre tomter. Områdets
utbyggnadstakt är svårbedömbar och kan sträcka sig över en längre tid.
Den typ av företag som förväntas vilja lokalisera sig i området är t.ex. mindre, ej
störande småindustri, transportföretag och företag som vill exponera sig och behöver
närhet till det övergripande vägnätet. I de kvarter som ligger närmast befintliga bostäder tillåts endast verksamheter där behovet av skyddsavstånd inte får överstiga 50 m.
Gatumarken omfattar cirka 1 hektar vilket motsvarar cirka 650 m väg medan naturmarken uppgår till cirka 5,8 hektar. Tomtmarken kommer att markberedas för att
kunna bebyggas. På några ställen, där det är svåra grundläggningsförhållanden för
byggnader, kommer en del av tomten inte att kunna bebyggas utan särskild grundläggning. Däremot kan den användas som upplagsområde eller liknande. Detta gäller
för områdena med organisk jord i området.
Detaljplanens bestämmelser är utformade med följande inriktning. Den byggnadsfria
zonen mot gatan är 8,0 meter. Mot intilliggande fastigheter och mot naturmarken ska
byggnader placeras minst 6,0 meter från fastighetsgräns. Del av tomtmark bör bibehållas vegetationsklädd för dagvattenhanteringen. Eftersom området har en kuperad
terräng måste höjdskillnaderna tas upp i slänter mellan fastigheter men även mot
naturmarken.
Del av tomtmark bör bibehållas vegetationsklädd för dagvattenhanteringen.
Vegetationen kan utgöras av gräs samt träd och buskplanteringar, som också ger
en mer tilltalande karaktär på området. Planteringar kan användas för att dölja
eller dämpa synintryck av byggnader eller anläggningar i närmiljön.
På tomterna närmast Norra Rörumsvägen (väg 1324) är det särskilt viktigt att last10
ytor och lastbryggor inte dominerar miljön. Eventuella upplag inom fastigheten bör
underordnas byggnadens volym och bör bäddas in i grönska.
Det kuperade landskapet gör att val av tomtstorlekar och krav på plana ytor bör
anpassas till terrängen. Stor omsorg krävs vid projekteringen när stora byggnader skall
placeras in i den sluttande terrängen.
Fasadmaterial bör inte uteslutande utgöras av plåt utan brytas av med trä, tegel, glas
eller puts etc. Anläggande av sedumtak ses som positivt. Sedumtak rekommenderas
också för att begränsa mängden dagvatten som de stora hårdgjorda ytorna genererar.
Hantering av tak- och dagvatten skall redovisas vid bygglov och följa kommunens
dagvattenpolicy.
För bebyggelsen närmast Norra Rörumsvägen samt befintlig bebyggelse i söder är
största tillåten byggnadshöjd 6,0 meter. För övriga områden är högsta byggnadshöjden 8,0 meter. De områden som är tydligt exponerade för förbipasserande på Norra
Rörumsvägen kräver särskild omsorg vid utformningen av bebyggelsen, skyltsättning,
belysningen, markutformningen och vegetationen.
Trafik
Verksamhetsområdet kommer att trafikförsörjas från Norra Rörumsvägen. På längre
sikt finns möjlighet att anlägga en genomgående väg som ansluter till verksamhetsområdet i söder.
När väg 23/13 byggs ut öster om tätorten kommer vägstrukturen i verksamhetsområde Nords närområde att förändras. Enligt de översiktliga planerna kommer en ny
trafikplats att anläggas nordost om Citygross/Bilema. Denna trafikplats kommer att
fungera som den norra infarten till tätorten. Norra Rörumsvägen får ingen direkt
koppling till ny väg 23/13, utan kommer att via nuvarande väg 23 anslutas till ny infartsväg till tätorten. Hur detta system av trafikplatser och infartsvägar ska se ut kommer att utredas när utbyggnaden av väg 23/13 aktualiseras. På nästa sida redovisas en
principskiss på vägsystemet.
Verksamhetsområdet kommer att få sin tillfart från Norra Rörumsvägen genom en
trafikplats med goda svängradier för lastbilstransporter. I denna detaljplan illustreras
ett vägreservat söderut från föreslagen vändplan. Detta vägreservat återfinns i detaljplanen för Sjunnerup 2:9, södra delen och kommer att vara grönyta fram till dess
att det finns ett behov med att bygga en anslutande väg mellan detta verksamhetsområdet och verksamhetsområdet söder om Böketorpsbäcken. Vägen ger ett bättre
samband mellan verksamhetsområdena och en bättre tillgänglighet till väg 23.
Tillfarten till verksamhetsområdet innebär att mark kommer behöva tas i anspråk från
privatägda fastigheter. Fastigheterna Sjunnerup 1:28 och 4:1 berörs av detaljplanen,
däremot blir de inte av med någon ytterligare mark. Trafikverket (f.d. Vägverket)
har s.k. vägrätt på marken och detaljplanen har inte utökat vägområdet österut, utan
västerut på kommunens egna mark. Fastigheten Sjunnerup 1:73 blir i detaljplanen av
med lite mark för gång- och cykelvägsförbindelsen norrut. Mark tas i anspråk från
Sjunnerup 1:74 för att kunna anlägga vägen in i verksamhetsområdet. Fastigheten
Sjunnerup 2:38 berörs av den föreslagna gång- och cykelvägen i norr. Sjunnerup S:1
som huvudsakligen ligger under Trafikverkets vägrätt berörs av detaljplanens reglering
GENOMFART. För att kunna anlägga vägarna i området så behöver en lantmäteriförrättning ske för de delar som behövs för allmän platsmark (vägar). Ersättningen
11
för marken utreds av Lantmäteriet och fastställs i samband med förrättningen, liksom
hur stor andel mark som behöver tas i anspråk.
Med en arbetstäthet liknande befintliga verksamhetsområden beräknas cirka 100
personer arbeta inom området vid full utbyggnad. Detta bedöms generera en trafik på
cirka 500 personbilar/dygn och cirka 200 lastbilar/dygn.
Inom verksamhetsområdet kommer vägområdet att ha en bredd på 13,0 m varav
körbaneområdet är 9 meter och sidoområdena 2 meter. Sidoområdet är tänkt att innehålla dagvattendike och plats för belysning, kablar m.m. Efter infarten, i södergående
riktning, har vägområdet breddats för att möjliggöra en uppställningsplats för lastbilar
(se plankarta/illustrationsplan).
All parkering skall anordnas på tomtmark. Parkeringsytor bör bäddas in i trädplanteringar, buskage och öppna grönytor. Lastning och lossning ska kunna ske på egen
fastighet så att trafik på gatorna inte störs.
Nuvarande busstrafik mot Norra Rörum kan, när området är utbyggt, köra på den
interna genomgående gatan och på så sätt ge en god tillgänglighet till kollektivtrafik.
Etapp 1
planerad
gc-väg
Etapp 2
City Gross
City Gross
Etapp 4
Etapp 3
City Gross
City Gross
Principskisser för vägsystem och utbyggnad av verksamhetsområde Nord.
12
Utmed Södra stambanan planläggs ett 12 meter brett område för järnvägstrafik vilket
ger möjlighet för en framtida utveckling av tågtrafiken på Södra stambanan.
Gång- och cykelväg
Längs Norra Rörumsvägen reserveras mark för en gång- och cykelväg med tillhörande skiljeremsor (på 1 meter) mot vägen och tomtmarken. Tanken är att denna cykelväg ska att knytas ihop med föreslagen gång- och cykelväg utmed väg 23.
Teknisk försörjning
Verksamhetsområdet kommer att anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet söderifrån. Ledningar är framdragna till de sydligaste tomterna vid Sågenområdet.
Dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark på varje fastighet enligt kommunens dagvattenpolicy. Längs gatorna kommer det att byggas ett dagvattensystem som leder till
fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasin kan lämpligen placeras i lågpartiet söder
om planområdet. Från dessa fördröjningsmagasin leds vattnet via bäcken till Höörsån.
Fördröjningen måste vara så stor att områdena nedströms inte påverkas.
Jordbruksverket har gjort en översiktlig utredning angående hantering av
dagvattnet inom planområdet.
Det aktuella planområdet ligger inom Höörsåns avrinningsområde. Ett sidodike,
Bökestorpsbäcken, går i dalgången söder om planområdet. Diket är tänkt att
utnyttjas både för dagvattenhantering.och som ett gestaltningselement. Diket är
recipient för dagvatten från större delen av planområdet.
Vid dimensionering av ett dagvattensystem bör hänsyn tas till att den
naturliga avrinningen har ökat och anses fortsätta öka. Magasinen utformas
och dimensioneras i samband med projekteringen av va-systemet. Här finns
möjlighet att, förutom att strypa utloppet, göra det möjlighet att stänga av vid ett
eventuellt utsläpp av föroreningar. Detta ökar tryggheten för nedströms liggande
dikningsföretag, både avseende kvantitet och kvalitet.
All anslutning av dagvatten sker öster om järnvägen. Då diket från norr kommer
att utnyttjas för fördröjning, innebär det i praktiken att även dräneringsvattnet
kommer att fördröjas. Att fördröja dräneringsvattnet från norr innebär dessutom
möjlighet till en permanent vattenyta under en längre tid på året.
En eventuell uppdämning pga magasinets utlopp vid järnvägen bör avklinga inom
planområdet. I annat fall kan de befintliga fastigheterna söder väg 1324 (vägen
till Norra Rörum) skadas. I samband med projektering av dagvattensystemet
bör det även kontrolleras att trumman under järnvägen inte medför en skadlig
uppdämning.
Kraftringen Nät AB (Höörs energiverk) är eldistributör inom planområdet.
Nätet måste förstärkas för att klara en utbyggnad. Under utställningstiden har de
inkommit med yttrande över var det behövs transformatorstation, plankartan har
kompletterats med en bestämmelse ”E” som möjliggör utbyggnad av nätstation.
Stationerna placeras så att de är nåbara från gata och de ska lokaliseras så att
13
störningseffekten av markanvändningen minimeras. Fiberkablar kommer att läggas
ner i gatorna.
Natur
Verksamhetsområdet kommer att innehålla stora områden med natur. De tidigare
hagmarkerna på höjdryggarna med värdefull skog och slingrande stengärdsgårdar bevaras till största delen. Områdena bör göras mer tillgängliga med stigar, särskilt de som
ligger nära gator och bebyggelse. De låglänta, lite fuktiga partierna längs bäcken i söder
håller på att växa igen. De innehåller bitvis sumpskog, bitvis videsnår omväxlande med
högörtsängar och är fågelrikt. Området bör få sköta sig självt vilket innebär fortsatt
igenväxning och förvildning. Det sanka naturområdet bör ha kvar sin sumpskog och
sina mer öppna partier för rening av dagvatten. Vattenytor kan anläggas i området som
dels kan fungera som fågellokal, dels som dagvattenmagasin.
Mellan bostadsbebyggelse i öster och verksamhetsområdet behålls befintlig vegetation
och viss komplettering bör ske. Det innebär att påverkan på bostadsbebyggelsen blir
mindre. Verksamhetsområdet avgränsas tydligt mot omgivningen av vägområdena och
Södra stambanan. Den befintlig bostadsbebyggelsen kommer minst att ha ett grönområde på 40 meter från fastighetsgräns till ny fastighetsgräns för verksamhet.
Vattenområden
Den grävda dammen som ligger intill stambanan redovisas i detaljplanen som ett naturområde och ska bevaras som ett viktigt inslag för djuren och för att hantera vattnet.
I den östra delen av planområdet finns små biflöden till bäcken som delvis är stensatta.
Dessa ligger inom naturområden betecknat med SKYDD och kan därför sparas.
KONSEKVENSER
Miljöbedömning enligt plan- och bygglagen
Bestämmelserna i plan- och bygglagen om miljöbedömning syftar till att integrera miljöaspekter i planen, så att en hållbar utveckling främjas. Detaljplaner ska miljöbedömas
och MKB upprättas, om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan.
Planenheten bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening
som avses i 6 kap 11–18 §§ miljöbalken och i 5 kap 18 § plan- och bygglagen. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken.
De utredningar som har genomförts och de konsekvenser som redovisas nedan utgör
bakgrunden i den behovsbedömning som kommunen har genomfört enligt kriterierna
som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Följande undersökningar/utredningar har
genomförts: Översiktlig geoteknisk undersökning, Miljöteknisk undersökning, arkeologisk utredning, översiktlig dagvattenutredning och Bullerberäkning för vägtrafik.
Vid den behovsbedömning som utförts har följande ställningstagande gjorts. Detaljplanen innebär att ett redan befintligt verksamhetsområde kommer att utökas. I planområdet kommer en påverkan på landskapsbilden att ske. Denna påverkan bedöms
kunna mildras genom att områden med befintlig skog sparas samt genom planteringar.
Marken som kommer att tas i anspråk bedöms inte vara av någon större betydelse för
14
pågående markanvändning. De värdefulla natur- och kulturvärden sparas och bedöms
inte påverkas negativt och inte heller det rörliga friluftslivet. De effekter som planen
kommer att medföra i form av ökad trafik och förorenat dagvatten bedöms vara hanterbara. Fornlämningsområdena med odlingsrösen bevaras till stora delar genom att
man planlägger marken runtomkring som naturmark.
Det finns värdefull vegetation och natur inom planområdet i form av träd, bl.a. gamla
bokar och ekar m.m. I området finns också anläggningar som är en del av landskapets kulturhistoria. Det gäller bl.a. odlingsrösen, stengärdsgårdar och stensatta diken.
Genomförandet av planförslaget innebär att en del av dessa anläggningar kommer att
påverkas eller måste tas bort. Några träd och stenmurar kan ersättas med nya träd eller
murar. Genom att placera tomtmark och vägar med hänsyn till natur- och kulturvärdena är det möjligt att spara de värdefullaste natur- och kulturvärdena. Genomförande
av planförslaget innebär att ny mark för verksamheter skapas.
Sammanvägning: Planområdet är i nordöst idag ianspråktaget för verksamhet. Genomförande av planförslaget innebär att det kommer att finnas ny mark för verksamheter. Förslaget berör ett naturskönt område med flera värdefulla natur- och kulturmiljöer
som delvis kommer att påverkas. De anpassningar av tomtmark och vägar som gjorts
i förhållande till natur- och kulturvärdena innebär att huvuddelen av de värdefullaste
miljöerna kan bevaras. Sammantagande är den påverkan som planförslaget förutses få
sådan att den inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Landskapsbild
Verksamhetsområdet är beläget på höjdpartier norr om ett låglänt, dikat område. Södra
stambanan passerar i väster, växelvis i skärning och på bank. I nordost går Norra Rörumsvägen. Området är väl synligt från vägen och stambanan. Planområdet norr om det
låglänta området har utnyttjats som grustäkt. Marken har banats av och sänkts. Området har inventerats i grönstrukturprogrammet och delar av området har klassats i klass
2. Lågpartiet avvattnas åt sydväst mot Höörsån. Inom planområdet finns två områden
med fossil åkermark, vilket i det här fallet innebär synliga lämningar ovan jord i form av
stenrösen.
Bostäder finns omedelbart öster om planområdet och cirka 100 m nordväst/väster om
stambanan vid Jularp.
Detaljplanen anger att tillkommande verksamheter ska vara småskalig med icke störande verksamheter.
Detaljplanens omfattning innebär att opåverkade områden kommer att beröras. Det
innebär att de öppna markerna mot Norra Rörumsvägen kommer att förändras och
bli bebyggda. Skogsområdet och den kuperade terrängen längs stambanan kommer att
planas av och träden kommer att avverkas. Ny bebyggelse kommer delvis att döljas av
sparad vegetation.
Den nya bebyggelsen kommer att få ungefär samma skala som befintlig bebyggelse på
Sågenområdet och Sjunnerups gård i nordväst.
Mark, luft och vatten
Luftföroreningar
Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid,
15
bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar. Fler verksamheter innebär att trafiken
kommer att öka på omkringliggande vägar vilket kan ge en viss ökning luftföroreningarna. På Norra Rörumsvägen kan den relativa ökningen bli större.
Dagvatten
Dagvattenavrinningen från området kommer att förändras i och med att hårdgjorda
ytor tillkommer. Dagvattnet ska tas om hand på tomten, i diken längs gatorna och i
utjämningsmagasin. Bedömningen är att det finns goda möjligheter inom området för
dessa anläggningar.
Hälsa och säkerhet
Vägtrafikbuller
Trafiken kommer att öka på omkringliggande vägar vilket kan öka bullerstörningarna
för den befintliga bebyggelsen.
Natur- och kulturmiljö
Naturmiljö och biologisk mångfald
I och med planläggningen innebär det att skog- och åker-/ängsmark tas i anspråk.
Men stora delar av planområdet bevaras som naturmark och inom detta markområde
finns det bland annat den grävda dammen samt att det kulliga landskapet bevaras. Ny
bebyggelse kommer delvis att döljas av sparad vegetation.
Mellan befintlig bebyggelse i nordost och verksamhetsområdet behålls befintlig vegetation och viss komplettering kan ske. Det innebär att påverkan på bostadsbebyggelsen blir mindre. Verksamhetsområdet avgränsas tydligt mot omgivningen av vägområdena och stambanan.
Kulturmiljö
Området har under tidernas lopp förändrats, bl.a. när sågverket etablerades och grustäkterna utnyttjades. Huvuddelen av stengärdsgårdarna inom området kommer att bevaras som en avgränsning mellan gata och natur eller mellan olika typer av naturmark.
Fornlämningsområdena med odlingsrösen bevaras genom att planen reglerar fornlämningsområdena med naturmark och därmed följer kommunen åtgärdsförslaget
som framgår i den arkeologiska utredningen.
Administrativa frågor
Genomförandetiden för planen är 10 år från det att planen vunnit laga kraft. Kommunen kommer att vara huvudman för allmän platsmark.
16
GENOMFÖRANDE
Tidsplan
Samråd har hållits under tiden 2008-06-10 t o m 2008-07-11 och utställning var
mellan 2011-05-30 t o m 2011-06-20. Kommunfullmäktige beräknas anta planen
i augusti/september 2011. Utbyggnadstakten för verksamhetsområdet är helt
beroende av efterfrågan på tomtmark vilket i sin tur bl.a. beror på det ekonomiska
läget i stort. Planförslaget innehåller områden för olika typer av verksamheter med
olika behov och önskemål.
Genomförandetid
Genomförandetiden för planen är 10 år.
Ansvarsfördelning
Kommunen ansvarar för att allmän platsmark, lokalgata och natur iordningställs.
Avtal kommer att upprättas mellan kommunen och Trafikverket som reglerar
finansiering och genomförande av trafikplatsen. Utbyggnaden av vatten- och
avlopp sker i kommunal regi.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmän plats.
Fastighetsbildning
Området indelas i lämpliga fastigheter beroende på önskemål och efterfrågan. Illustrerade tomter har varierande storlekar, mellan 3000 - 6500 m2 och 9000-11500
m2. Allmänna gator och park/naturområden läggs till kommunal fastighet för
kommunala gator och naturområden. Kommunen är ägare till nästan all obebyggd
mark. Privata fastigheter som är berörda av detaljplanen är Sjunnerup 1:73, 1:74,
1:28, 4:1 och S:1. Ny fastighetsbildning skall göras med utgångspunkt från denna
plan.
Tekniska frågor
Den översiktliga geoteknisk utredning visar att utbyggnadsområdet innehåller
mark som kräver grundförstärkningar för att kunna kan bebyggas. Vid dimensionering av ett dagvattensystem bör hänsyn tas till att den naturliga avrinningen
har ökat och anses fortsätta öka. Fördröjningen måste vara så stor att områdena
nedströms inte påverkas.
Ekonomi
En översiktlig exploateringskalkyl ska arbetas fram för att klarlägga vilka ekonomiska investeringar det behövs för att exploatera verksamhetsområdet.
Kommunen bekostar detaljplan, marklösen, lantmäterikostnad och anläggande av
vägar. Förrättningen, som Lantmäterimyndigheten gör, redovisar andelen privatägd
mark som tas i anspråk och hur stor ersättning som ska utgå till berörd fastighetsägare.
Erforderlig flyttning och markförläggningar av befintliga kabelanläggningar ska
bekostas av exploatören.
17
Medverkande tjänstemän
Vid framtagandet av utställningsförslaget har nedanstående angivna personer från
Höörs kommun medverkat. Vid framtagandet av samrådshandlingen har planingenjör
Inger Wickström medverkat.
Utredningar som ligger till grund för planhandlingen har arbetats fram av olika
konsultföretag. Dagvattenhanteringen - Jordbruksverket, Markundersökning - Prikon AB, Geoteknik - GeoExperten RS AB, Arkeologisk utredning - Wallin kulturlandskap och arkeologi och Bullerutredning, Höörs kommun.
Bo JohanssonYvonne Hagström
Stadsarkitekt SAR/MSAPlanarkitekt FPR/MSA
18
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2013/77244
2014-10-09
Ditt ärendenummer
Sidor
1(2)
Kopia till: Rolf Carlsson
Höörs Kommun
243 21 Höör
Driftområde Linderödsåsen
Paul Lyckander, Trafikverket
Ansökan om anslutning från fastighet Sjunnerup 1:74
utmed väg 1324, Höör kommun
Detta beslut ersätter det som är daterat 2013-11-14
Beslut om anslutning
Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Syd, beviljar förlängning av beslut om
anslutning från fastigheten Sjunnerup 1:74 utmed väg 1324, Höör kommun.
Beslutet gäller omedelbart.
Som villkor för tillståndet gäller att arbetena med anslutningen och dess utformning ska göras
enligt bifogade föreskrifter och utformningsanvisning.
Väganslutningens läge har markerats med pil på bifogad karta
TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket)
Tillståndet upphör att gälla om anslutningen inte byggts inom ett år från datumet för detta
beslut. När anslutningen är färdig ska anmälan göras till vår driftentreprenör, se bifogade
föreskrifter.
Bakgrund
Du har ansökt om att få ansluta fastighet Sjunnerup 1:74 till väg 1324 i Höörs kommun
Din ansökan om förlängning kom in till Trafikverket den 15 september 2014
Skäl
Siktförhållandena från den planerade utfarten är tillfredsställande. Det finns idag inget som
tyder på att den planerade anslutningen försämrar trafiksäkerheten och framkomligheten på
den allmänna vägen. Du ska därför få tillstånd enligt din ansökan.
Trafikverket
Box 810
781 28 Borlänge
Besöksadress:
Nordenskiöldsgatan 4, Malmö
Texttelefon: 010-123 50 00
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Mickael Olsson
Trafikmiljö
Direkt: 010-123 61 12
[email protected]
Ärendenummer
Dokumentdatum
TRV 2013/77244
2014-10-09
Ditt ärendenummer
Sidor
2(2)
Tillämpade bestämmelser
I 39 § väglagen (1971:948) framgår bland annat att man måste ha tillstånd av
väghållningsmyndigheten för att få ansluta en enskild körväg till allmän väg eller ändra en
körvägsanslutning till allmän väg.
Väghållningsmyndigheten ska då bedöma om det är lämpligt med hänsyn till trafiksäkerheten
och framkomligheten på den allmänna vägen. Vidare får väghållningsmyndigheten i beslutet
ange var och hur väganslutningen ska göras.
Övriga upplysningar
Innan några arbeten påbörjas skall samråd ske med vår driftentreprenör Skanska , tel: 010-476
14 74.
Arbetet med anslutningen får inte medföra några kostnader för Trafikverket.
Detta tillstånd medger inte rätt att bygga väg över annans mark.
Hur du överklagar
Du kan överklaga detta beslut hos länsstyrelsen. Överklagan ska vara skriftlig och undertecknad
av dig eller ditt ombud enligt skriftlig fullmakt. Den ska ha kommit in till Trafikverket,
Ärendemottagning, Box 810, 781 28 Borlänge, inom tre veckor från den dag du fick beslutet.
I överklagandet ska du ange vilket beslut som du överklagar, hur du vill att beslutet ska ändras
och varför du anser att det ska ändras.
Beslutande i ärendet har varit trafikingenjör Mickael Olsson. I den slutliga handläggningen har
Trafikingenjör Carina Kajrup deltagit.
TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket)
Mickael Olsson
Trafikverket
Box 810
781 28 Borlänge
Besöksadress:
Nordenskiöldsgatan 4, Malmö
Texttelefon: 010-123 50 00
Telefon: 0771 - 921 921
[email protected]
www.trafikverket.se
Mickael Olsson
Trafikmiljö
Direkt: 010-123 61 12
[email protected]