Till när och kär eller främling?

 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emma Boeryd Till när och kär eller främling? En studie av beskattningskonsekvenser vid överlåtelser av fåmansföretag JUDN09 Allmän företagsbeskattning Handledare: Mats Tjernberg Termin: HT 2015 Innehåll
FÖRKORTNINGAR
2 1 INLEDNING
3 1.1 Problembakgrund
3 1.2 Syfte och frågeställningar
4 1.3 Avgränsningar
4 1.4 Metod och material
6 1.5 Disposition
6 2 SKATTERÄTTSLIGA PRINCIPER
8 2.1 Neutralitetsprincipen
8 2.2 Likformighetsprincipen
8 2.3 Legalitetsprincipen
8 3 BESKATTNING AV FÅMANS-FÖRETAG
10 3.1 Bakgrund och syftet bakom reglerna
10 3.2 Kvalificerade andelar
10 3.3 Beskattningen
12 4 BESKATTNINGSKONSEKVENSER AV ÖVERLÅTELSER AV
FÅMANS-AKTIEBOLAG
16 4.1 Överlåtelse av fåmansföretag
16 4.2 Trädareglerna
17 4.3 Beskattning när verksamheten överlåts till närstående
18 5 SAMMA ELLER LIKARTAD VERK-SAMHET
20 5.1 Allmänt
20 5.2 RÅ 2010 ref. 11 (I-V)
21 5.3 HFD 2011 ref. 75
22 5.4 HFD 2012 ref. 67 I
23 5.5 HFD 2012 ref. 67 II
6 ANALYS OCH SLUTSATSER
24 25 6.1 Hur ser beskattningen ut vid överlåtelser av fåmansföretag?
25 6.2 Hindrar bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet
nödvändiga generationsskiften?
27 6.3 Är regeln om samma eller likartad verksamhet förenlig med skatterättsliga principer?
29 6.4 Avslutning
30 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
31 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING
33 Förkortningar
AB
Aktiebolag
IL
Inkomstskattelag
Kap
Kapitel
Prop.
Proposition
St
Stycke
2
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
En stor del av alla företag i Sverige är fåmansföretag. Ett fåmansföretag
kännetecknas av att ägarkretsen är förhållandevis liten. Då ett fåmansföretag
är en juridisk person föreligger det formellt sett ett tvåpartsförhållande
mellan företaget och de fysiska ägarna, men då dessa företag är ägarledda
saknas ofta ett reellt tvåpartsförhållande.1
För att inte andelsägare i fåmansföretag ska kunna ta ut upparbetade vinster
som kapitalinkomst istället för lön, finns särskilda beskattningsregler i
inkomstskattelagens 57 kap. Dessa bestämmelser omvandlar de lägre
beskattade kapitalinkomsterna till högre beskattade tjänsteinkomster.2
Reglerna i 57 kap blir tillämpliga när ägarnas andelar i företaget är
kvalificerade. En andel är kvalificerad om ägaren eller närstående till denne
är verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat företag som
bedriver samma eller likartad verksamhet. Att reglerna även träffar
närstående motiveras av att de förhindrar att bolagskonstruktioner tillskapas
eller att ägarförhållanden anpassas för att undgå rättsverkningarna av
bestämmelserna i 57 kap IL.3
När en andelsägare kommer upp i åren är det vanligt att han eller hon
funderar på om företaget ska överlåtas. Företagsöverlåtelser är ekonomiskt
mycket viktiga transaktioner. Genom företagsöverlåtelser kan andelsägare
tillgodogöra sig upparbetade värden i företaget. En företagsöverlåtelse kan
göras på flera olika sätt, och beroende på vilken form som väljs kan
1
Tjernberg, 2015,
http://www.jur.lu.se/WEB.nsf/(MenuItemByDocId)/ID1AD6753A28EE2AB9C1257D8600
289BF2/$FILE/Utdelning%20och%20kapitalvinst%20fåmansföretag%202015.pdf (hämtad
2015-10-13) s.1.
2
Ibid, s.2.
3
Lodin m.fl. 2015, s.454.
3
skillnader i beskattningen uppstå. Det kan även uppstå skillnader i
beskattningen trots att verksamheter bedrivs i samma form och överlåts på
samma sätt.4 I och med regeln om samma eller likartad verksamhet har valet
av
förvärvare
fått
betydande
konsekvenser
för
beskattningen
av
företagsöverlåtelser.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur indirekta företagsöverlåtelser
beskattas och undersöka vilka skattemässiga skillnader som uppstår när en
andelsägare väljer att överlåta sitt fåmansföretag till en närstående
respektive utomstående. Uppsatsen ska även utreda om de särskilda
beskattningsreglerna av fåmansföretag gynnar någon av de nämnda
överlåtelserna framför den andre. Uppsatsen ämnar också diskutera
reglernas förenlighet med skatterättsliga principer.
Uppsatsen avser att besvara följande frågeställningar:
•
Hur ser beskattningen ut vid överlåtelser av fåmansföretag?
•
Hindrar bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet
nödvändiga generationsskiften?
•
Är regeln om samma eller likartad verksamhet förenlig med
skatterättsliga principer?
1.3 Avgränsningar
Fåmansföretagsreglerna är ett omfattande regelverk och träffar flera olika
delar av skatterätten. Reglerna leder således till många spännande frågor och
diskussioner. Då uppsatsen behandlar ägarskiften av fåmansföretag är det
endast de regler i 57 kap som är relevanta för att besvara frågor om detta
som kommer att presenteras.
4
Lodin m. fl. 2015, s.525.
4
En verksamhet kan se ut och överlåtas på flera olika sätt. En verksamhet kan
exempelvis
bedrivas
som
enskild
näringsverksamhet
eller
som
handelsbolag. Uppsatsen kommer dock enbart behandla överlåtelse av
fåmansaktiebolag då det är just i denna verksamhetsform som beskattningen
kan se olika ut beroende på vem som bolaget överlåts till. Även ett
fåmansaktiebolag kan överlåtas på flera olika sätt, exempelvis genom direkt
överlåtelse, indirekt överlåtelse eller gåva. Att göra överlåtelsen indirekt är
skattemässigt en av de mest förmånliga överlåtelseformerna. Då det också är
vid denna överlåtelseform som det uppstår skattemässiga skillnader
beroende på vem som företaget överlåts till, är det denna överlåtelseform
som kommer att presenteras och diskuteras kring i uppsatsen.
Utöver att olika överlåtelseformer kan få olika beskattningskonsekvenser för
överlåtaren, kan olika överlåtelseformer få olika beskattningskonsekvenser
för förvärvaren. Vilken överlåtelseform som används och det belopp som
verksamheten överlåts till kan bland annat få betydelse för hur förvärvaren
ska beräkna anskaffningsvärdet. I uppsatsen har jag dock valt att inrikta mig
på de skattemässiga konsekvenserna för överlåtaren och därför kommer inte
de skattemässiga konsekvenserna för förvärvaren att behandlas.
Över ett gränsbelopp beskattas fåmansföretagsägare för utdelning och
kapitalvinster i inkomstslaget tjänst. Uträkningen av detta gränsbelopp är
tekniskt komplicerat och kommer därför endast presenteras översiktligt. En
mer djupgående analys är inte nödvändig för att kunna tillgodogöra sig
innehållet i uppsatsen.
För att en andel ska anses vara kvalificerad enligt 57 kap 4 § IL krävs det
bland annat att ägaren eller närstående till denne, är eller har varit, verksam i
betydande omfattning. Vad som krävs för att någon ska anses vara verksam
i betydande omfattning är en intressant fråga som har prövats ett flertal
gånger av HFD och diskuterats flitigt i doktrin. Då uppsatsens fokus ligger
5
på att utreda vad som utgör samma eller likartad verksamhet kommer
varken rättsfall eller uttalanden i doktrin att presenteras.
1.4 Metod och material
För att ta reda på om reglerna om samma och likartad verksamhet hindrar
nödvändiga generationsskiften krävs en beskrivning av gällande rätt. För
utredningen av gällande rätt har en rättsdogmatisk metod använts.
Utgångspunkten för den rättdogmatiska metoden är att söka svar i och
analysera de allmänt accepterade rättskällorna, rangordnade enligt
rättskälleläran. Svaren söks således i lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och
juridisk doktrin. Viss kritik kan riktas mot metoden då den främst är inriktad
på normerna och inte tillämpningen av dem.5 Med vetskap om kritiken
används metoden ändå då den lämpar sig väl för besvarandet av
frågeställningarna.
Reglerna om fåmansaktiebolag är ett omfattande regelverk och uppsatsens
frågeställningar kan till stor del besvaras utifrån dessa bestämmelser. Hur
begreppet samma eller likartad verksamhet ska tolkas har fastställts i praxis
och i uppsatsen kommer rättsfall från år 2010 och framåt att presenteras.
Reglerna om beskattning av fåmansaktiebolag är emellertid tekniska och
rättsfallen som fastställer innebörden av samma eller likartad verksamhet är
ibland något svårtolkade. För att kunna förtydliga dessa oklarheter har
doktrin använts. Doktrinen består bland annat av tryckt litteratur samt
artiklar.
1.5 Disposition
Uppsatsen består av sex kapitel. Uppsatsens andra kapitel kommer ta upp tre
skatterättsliga principer som är av betydelse för ämnet. Det följande kapitlet
5
Kleineman 2013, s. 21ff.
6
kommer på ett grundläggande sätt att redogöra för hur ägare med
kvalificerade andelar i fåmansföretag beskattas för utdelning och
kapitalvinster från avyttringar. Begrepp som kvalificerade andelar,
närstående och gränsbelopp kommer att förklaras. Uppsatsens fjärde kapitel
kommer redogöra för hur en indirekt överlåtelse av ett fåmansföretag kan
göras. Kapitlet kommer även förklara innebörden av trädareglerna. Det
femte kapitlet i uppsatsen kommer utreda hur begreppet samma eller
likartad verksamhet ska tolkas och till hjälp för detta kommer olika rättsfall
från år 2010 och framåt att presenteras. Avslutningsvis redogör jag i
uppsatsens sista kapitel för vad jag har kommit fram till utifrån valda
perspektiv och frågeställningar.
7
2 Skatterättsliga principer
2.1 Neutralitetsprincipen
Neutralitetsprincipen stadgar att skatterna ska vara neutrala. Mer konkret
innebär det att skatterna inte ska vara avgörande vid den skattskyldiges val
mellan olika handlingsalternativ. Om två handlingsalternativ innan skatt är
likvärdiga, är utgångspunkten att de ska vara det även efter skatt.
Exempelvis ska beskattningen bli ungefär densamma om man väljer att
bedriva sin verksamhet i ett aktiebolag, handelsbolag eller som enskild
näringsverksamhet. Ett annat exempel är att den som får lön i form av
kontanter ska beskattas på samma sätt som den som får lön i form av
naturaförmån.6
2.2 Likformighetsprincipen
Likformighetsprincipen har ett nära samband med neutralitetsprincipen och
innebär att lika fall ska behandlas lika. Principen är grundlagsreglerad i 1
kap 9 § RF och stadgar att ”domstolar och myndigheter och andra som
fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”. Även
om bestämmelsen i 1 kap 9 § RF endast avser rättstillämpningen ska
likformighetsprincipen också beaktas vid utformningen av lagstiftningen.7
2.3 Legalitetsprincipen
Legalitetsprincipen är en allmän rättsprincip och i skatterättsliga
sammanhang innebär den att skatt endast får påföras med uttryckligt stöd av
6
7
Lodin m.fl. 2015, s. 45f.
Ibid, s. 44f.
8
lag, ”nullum tributum sine lege”. Förutsebarhet är en viktig del av
legalitetsprincipen och är av stor betydelse på det skatterättsliga området. En
skatteskyldig ska ha möjlighet att på förhand kunna bedöma de
skatterättsliga konsekvenserna av sitt handlande.8
8
Lodin m.fl. 2015, s. 733.
9
3 Beskattning
av
fåmans-
företag
3.1 Bakgrund och syftet bakom reglerna
Ett fåmansföretag är enligt definitionen i 56 kap 2 § IL ett företag där fyra
eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 % av rösterna i
företaget. Ofta är delägare i ett fåmansföretag själva verksamma i företaget
och har därmed en stor kontroll över verksamheten. Därför saknar ett
fåmansföretag i många fall ett reellt tvåpartsförhållande. När det är
ägaren/ägarna som själva förfogar över vinsten kan de disponera den
antingen som löneuttag eller vinstmedel. För att inte aktieägare i
fåmansföretag ska ta ut upparbetade vinster i form av utdelning istället för
lön och på så sätt få en förmånligare beskattning än ”vanliga löntagare” har
särskilda bestämmelser utformats i 56- 57 kap IL. Dessa regler omvandlar
ägarnas kapitalinkomster till tjänsteinkomster.9 Tidigare fanns reglerna i 3 §
12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt och därav har reglerna kommit
att kallas 3:12-reglerna. För att 3:12-reglerna ska aktualiseras krävs det att
ägarnas andelar i företaget är kvalificerade.
3.2 Kvalificerade andelar
De särskilda reglerna som styr beskattningen av fåmansföretag blir enligt 57
kap 1§ IL tillämpliga när bolaget uppfyller kraven för att vara ett
fåmansföretag i 56 kap IL. Vidare ska ägarna i fåmansföretaget vara fysiska
personer och andelarna ska vara kvalificerade enligt 57 kap 2 § IL.
9
Tjernberg, 2015,
http://www.jur.lu.se/WEB.nsf/(MenuItemByDocId)/ID1AD6753A28EE2AB9C1257D8600
289BF2/$FILE/Utdelning%20och%20kapitalvinst%20fåmansföretag%202015.pdf (hämtad
2015-10-13) s. 2.
10
En andel är enligt 57 kap 4 § IL kvalificerad när andelsägaren eller någon
närstående till denne är verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett
annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet under
beskattningsåret eller något av de fem tidigare beskattningsåren. Enligt 2st i
samma paragraf gäller detta även om man äger indirekta andelar i ett företag
som ägaren eller närstående till denne har varit verksam i.
Vem som är närstående preciseras i 2 kap 22 § IL. Make, förälder, mor- och
farföräldrar, avkomling (inklusive styvbarn och fosterbarn), avkomlings
make, syskon, syskons make, syskons avkomling och dödsbo som den
skatteskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i, är
närstående enligt bestämmelsen. Värt att notera är att varken sambo eller
makens syskon finns med i uppräkningen.
Att andelar är kvalificerade även om det endast är en närstående som varit
verksam i betydande omfattning är för att förhindra att bolagskonstruktioner
eller anpassningar av ägarförhållanden tillskapas för att den skattskyldige
ska kunna undgå rättsverkningarna av bestämmelserna i 57 kap IL. Om
regeln inte hade funnits hade exempelvis en make kunnat ta ut den andre
makens arbetsinkomster som lägre beskattad utdelning.10
Vad som krävs för att någon ska anses vara verksam i betydande omfattning
finns inte preciserat i lag. En person ska dock alltid anses vara verksam i
betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har bidragit på ett
betydande sätt till förtagets vinstgenerering.11 Var gränsdragningen för detta
ska göras är inte helt enkel och har därför prövats ett flertal gånger av HFD
och diskuterats flitigt i doktrin. Väldigt kortfattat kan det konstateras att
bedrivande
av
passiva
verksamheter,
såsom
fastighet-
eller
kapitalförvaltning, i de flesta fall inte aktualiserar regeln.12
10
Lodin m.fl. 2015, s.454.
Prop. 1989/90:110 s. 468 och 703.
12
Tjernberg, 2015,
http://www.jur.lu.se/WEB.nsf/(MenuItemByDocId)/ID1AD6753A28EE2AB9C1257D8600
289BF2/$FILE/Utdelning%20och%20kapitalvinst%20fåmansföretag%202015.pdf (hämtad
2015-10-19) s. 7ff.
11
11
Som nämnts ovan anses en andel även vara kvalificerad om ägaren eller
närstående till denne bedriver samma eller likartad verksamhet. Vad som
utgör samma eller likartad verksamhet är en central fråga för uppsatsen och
kommer behandlas mer ingående i kapitel 5.
Trots att en ägare är verksam i betydande omfattning är andelen inte
kvalificerad om en utomstående till betydande del äger andelar i företaget
enligt 57 kap 5 § IL. När en utomstående har en så pass betydande del av
företaget är risken inte lika stor för att andelsägare som är verksam i
företaget ska ta ut lön i form av utdelning. Andelsägaren måste då avstå en
del av den utdelade vinsten till den utomstående och därför anses inte de
särskilda beskattningsreglerna behövas.13 Betydande del ansågs i de
ursprungliga förarbetena utgöra 30 % av aktieinnehavet. Då procentgränsen
inte är angiven i lagtext torde gränsen inte behöva uppfattas som exakt.14
3.3 Beskattningen
Om ägarens andelar i fåmansföretaget är kvalificerade ska den del av
utdelning eller kapitalvinst som härrör från arbetsprestationer tas upp i
inkomstslaget tjänst.15 För att avgöra hur stor del av utdelning eller
kapitalvinst som härrör från arbetsprestationer använder man sig av ett
gränsbelopp. Gränsbeloppet begränsar det belopp som får tas upp i
inkomstslaget kapital. Den del av utdelning och kapitalvinst som överstiger
gränsbeloppet presumeras utgöra resultat av andelsägarens arbetsinsats, en
presumtion som inte kan brytas.16
13
Lodin m.fl. 2015, s. 459.
Prop. 1989/90:110 S. 468.
15
Tjernberg, 2015,
http://www.jur.lu.se/WEB.nsf/(MenuItemByDocId)/ID1AD6753A28EE2AB9C1257D8600
289BF2/$FILE/Utdelning%20och%20kapitalvinst%20fåmansföretag%202015.pdf (hämtad
2015-10-19) s.2.
16
Lodin m.fl. 2015, s. 452.
14
12
57 kap 2 § IL fastställer att utdelning och kapitalvinster på kvalificerade
andelar ska tas upp i inkomstslaget tjänst i den omfattning som anges i 57
kap 20-22 §§ IL.
Beskattning av utdelning på kvalificerade andelar regleras enligt 57 kap 2020a §§ IL. Den del av utdelningen som understiger gränsbeloppet ska tas
upp till 2/3 i inkomstslaget kapital enligt 57 kap 20 § IL och 65 kap 7 § IL.
Den utdelning som överstiger gränsbeloppet ska, upp till ett maxtak om 90
IBB, tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 57 kap 20a § IL. 90 IBB motsvarar
ca 5.2 miljoner kronor år 2015.17
Tjänsteinkomster kan beskattas både kommunalt och statligt beroende på
hur stora inkomsterna är. Den kommunala skatten ligger på ca 32 %.18 Om
den årliga inkomsten överstiger 430 200 kr (år 2015) beskattas det
överskjutande beloppet även med statlig inkomstskatt om 20 % enligt 65
kap 5 § IL. Enligt samma lagrum påförs ytterligare 5 % statlig skatt om den
årliga inkomsten överstiger 616 100 kr (år 2015). Skattesatsen på det belopp
av utdelningen som överstiger gränsbeloppet kan således uppgå till ca 57 %.
Beloppet av utdelningen som överstiger 90 IBB beskattas med 30 % i
inkomstslaget kapital enligt 65 kap 7 §.
Kapitalvinster på kvalificerade andelar regleras i 57 kap 21-22 § IL och
beskattas i princip på samma sätt som utdelning. Upp till gränsbeloppet
beskattas vinsterna till 2/3 av 30 % i inkomstslaget kapital enligt 57 kap 21
§ IL och 65 kap 7 § IL. Över gränsbeloppet beskattas kapitalvinsten i
inkomstslaget tjänst enligt 57 kap 21 § IL. Den enda skillnaden vid vinster
från avyttring, jämfört med beskattning av utdelning, är att taket för det
belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ligger på 100 IBB vilket
motsvarar ca 5.8 miljoner kronor år 2015.
17
Skatteverket. Belopp och procent – år 2015.
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/beloppprocent/2015.4.3f4496fd14864cc5ac9c64b
.html (Hämtad 2015-10-23)
18
Skatteverket. Så beskattas din lön.
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/sabeskattasdinlon.4.54a3d2761503
6ac09f316ce.html (Hämtad 2015-10-22)
13
Gränsbeloppet är enligt 57 kap 10 § IL summan av årets gränsbelopp och
sparat utdelningsutrymme, uppräknat med statslåneräntan, ökad med tre
procentenheter. Årets gränsbelopp ska enligt 57 kap 11 § beräknas vid årets
ingång och tillgodoräknas den som då äger andelen. Enligt samma
bestämmelse finns det två olika sätt som kan användas för att fastställa årets
gränsbelopp, en schablonregel och en huvudregel. Enligt schablonregeln är
årets gränsbelopp ett belopp som motsvarar 2.75 IBB. År 2015 motsvarar
detta 159 775 kr. Detta belopp får sedan fördelas lika på andelarna i
företaget.
Enligt huvudregeln är årets gränsbelopp summan av underlaget för årets
gränsbelopp x (statslåneräntan + 9 procentenheter) + lönebaserat utrymme.
Underlaget
för
årets
gränsbelopp
är
enligt
57
kap
12
§
det
omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid
årets ingång.
För större företag som har många anställda och stora lönekostnader är det
förmånligt att använda sig av huvudregeln. Att en lönefaktor beaktas enligt
huvudregeln är för att det mervärde som de anställda bidrar med till
företaget inte anses utgöra den verksamma ägarens arbetsinkomst. Istället
ska det ses som en del av dennes avkastning eller riskersättning. När det
finns många anställda i ett företag minskar dessutom risken för att ägarna
ska omvandla sin egen arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst.19
För mindre företag som inte har stora lönekostnader är beräkning av årets
gränsbelopp
enligt
schablonregeln
att
föredra.
Beräkning
enligt
schablonmetoden är dessutom avsevärt enklare än en beräkning enligt
huvudregeln.20 Vilken metod som blir mest förmånlig beror alltså på hur
stort omkostnadsbelopp och löneutrymme som företaget har. Små företag
19
20
Lodin m.fl. 2015, s. 461.
Ibid, s. 461.
14
har sällan ett högt omkostnadsbelopp för aktierna.21 För majoriteten av alla
fåmansföretag är det därför schablonmetoden som blir mest förmånlig.
Dessa företag har inte tillräckligt stort omkostnadsbelopp och lönebaserat
utrymme för att huvudregeln ska ge ett högre årets gränsbelopp än
schablonmetoden.22
21
22
Sandström och Bokelund Svensson, 2014, s.98.
Lodin m.fl. 2015, s. 464f.
15
4 Beskattningskonsekvenser
av överlåtelser av fåmansaktiebolag
4.1 Överlåtelse av fåmansföretag
När andelsägare i ett fåmansföretag vill dra sig tillbaka finns det olika sätt
som företaget kan överlåtas på. Olika överlåtelser beskattas på olika sätt och
den överlåtelseform som väljs kan därför få betydande skattemässiga
konsekvenser. Ett fåmansaktiebolag kan överlåtas antingen genom en
andelsöverlåtelse eller en inkråmsöverlåtelse. Överlåtelse av aktier är den
vanligaste och oftast mest förmånliga överlåtelseformen och därför är det
den som kommer att presenteras i framställningen.23
Andelsägarna i fåmansföretaget kan överlåta sina aktier direkt till
förvärvaren, men det är skattemässigt mer fördelaktigt att göra överlåtelsen
indirekt. Hur en indirekt överlåtelse kan göras presenteras här nedan.
Bolaget som ägarna bedriver sin verksamhet i kallar vi för AB 1. När
andelsägarna vill överlåta sitt företag startar de upp ett nytt bolag som vi
kallar för AB 2 och överlåter sedan det verksamhetsdrivande bolaget AB 1
till AB 2. Vilket pris som denna överlåtelse ska ske till beror på vilken
ersättning som ägaren är i behov av, men ofta sätts priset under
marknadsvärdet. Om priset högst uppgår till ägarnas omkostnadsbelopp och
inte heller överstiger marknadsvärdet kan denna överlåtelse ske skattefritt
med hjälp av reglerna i 53 kap.24 Enligt 53 kap 3 § anses andelarna då vara
överlåtna
till
ett
pris
som
motsvarar
marknadsvärdet om det skulle vara lägre.
23
24
Lodin m.fl. s. 530
Danielsson och Sund, 2010, s.53 och s. 62.
16
omkostnadsbeloppet
eller
Det verksamhetsbedrivande bolaget AB 1 har nu blivit ett dotterbolag till
AB 2. AB 2 avyttrar sedan AB 1. Troligtvis är andelarna i AB 1
näringsbetingade enligt bestämmelserna i 24 kap 13-14 §§ IL och därför
kommer inte vinsten från avyttringen att tas upp till beskattning hos AB 2
enligt 25a kap 3 och 5 §§ IL.25 Vinsterna från avyttringen av AB 1 ligger nu
i AB 2 vars enda verksamhet är att förvalta kapital. En fördel med en
indirekt överlåtelse är att ägarna kan plocka ut vinsterna i AB 2 löpande och
behöver således inte beskatta allt på en och samma gång.26 En annan fördel
med indirekta överlåtelser är att ägarna kan lägga det kapitalförvaltande
bolaget i träda.
4.2 Trädareglerna
När en ägare slutar att vara aktiv i sitt företag fortsätter andelarna att vara
kvalificerade under de fem kommande beskattningsåren enligt 57 kap 4 §
IL. Denna tid brukar kallas karenstid och under de fem åren kommer
utdelning och vinster från avyttring beskattas enligt 3:12-reglerna.
Beskattning upp till gränsbeloppet tas upp till 2/3 i inkomstslaget kapital
enligt 57 kap 20 § IL och 65 kap 7 § IL. Belopp över gränsbeloppet, upp till
90 respektive 100 IBB beroende på om det är vinstutdelning eller
kapitalvinst från avyttring, beskattas i inkomstslaget tjänst. Som tidigare
nämnts brukar den kommunala inkomstskatten ligga runt 32 % och om
beloppet som utdelas eller tas upp som vinst är stort, kommer statlig skatt
tas ut om 20 % respektive 25 %. Beloppet över 90 respektive 100 IBB
beskattas med 30 % i inkomstslaget kapital enligt 65 kap 7 § IL.
Efter fem år är ägarnas andelar inte längre kvalificerade. Utdelning eller
kapitalvinster från avyttring ska då beskattas enligt reglerna om onoterade
25
26
Danielsson och Sund, 2010, s.62.
Ibid, s. 64.
17
aktier som inte är kvalificerade.27 Utdelning eller vinst från avyttring tas då
upp till 5/6 av 30 % enligt 42 kap 15 a § IL, en skattesats om 25 %. Det går
således att vänta med att ta ut vinster i sitt företag till dess att de fem åren
har passerat. Detta förfarandesätt brukar kallas att man lägger sitt bolag i
träda.28
4.3 Beskattning
när
verksamheten
överlåts till närstående
När andelsägare i fåmansföretag kommer upp i åren är det vanligt att de vill
att deras avkomlingar ska ta över verksamheten. Många gånger har barnen
själva varit verksamma i bolaget under föräldrarnas ledning och har ofta en
betydande kompetens och insikt i företagets verksamhet. I vissa fall kan det
till och med vara så att en förutsättning för verksamhetens fortsatta
bedrivande är att en avkomling tar över verksamheten.29
Ett företag kan överlåtas till den yngre generationen genom gåva. Detta kan
göras helt skattefritt sedan arvs- och gåvoskatten avskaffades år 2004.
Överlåtelse av företaget genom gåva är dock inte alltid ett önskvärt
alternativ. Föräldrarna kan behöva det upparbetade kapitalet i syfte att
trygga sin framtida försörjning och levnadsstandard. Det kan också vara så
att endast ett av barnen ska ta över verksamheten och att föräldrarna då vill
kompensera de andra syskonen.30 När ett företag överlåts genom gåva till
enbart ett av syskonen aktualiseras dessutom de civilrättsliga reglerna om
förskott på arv.31
Istället för att överlåta företaget genom gåva kan föräldrarna göra en sådan
indirekt överlåtelse som beskrivits i avsnitt i 4.1. Efter att föräldrarna
27
Sandström och Bokelund Svensson, 2014, s. 59.
Attorp och Svanefeldt, SvSkt 2013, s. 336.
29
Danielsson och Sund, 2010, s.37.
30
Ibid, s.41.
31
Ibid, s.31.
28
18
överlåtit det verksamhetsdrivande bolaget AB1 till det nybildade bolaget
AB 2, överlåter det nybildade bolaget det verksamma bolaget till barnen,
antingen direkt eller till ett av barnen bildat bolag.32 Som tidigare nämnts är
avyttringen skattefri för AB2 om andelarna i AB1 är näringsbetingade enligt
25a kap 3 och 5 §§.
Vinsten från avyttringen av det verksamma bolaget förvaltas nu i det av
föräldrarna nybildade bolaget AB 2. Denna vinst kan ägarna plocka ut
löpande under åren. Föräldrarna är åtminstone garanterade ett gränsbelopp
om 2.75 IBB per år och upp till detta belopp beskattas de med en skattesats
om 20 %.33
Så länge inte andelsägaren eller någon närstående till denne bedriver samma
eller likartad verksamhet, kommer andelarna att avkvalificeras efter fem år i
träda. Innan år 2010 ansågs inte det kapitalförvaltande bolaget AB 2 bedriva
samma eller likartad verksamhet som det av barnen ägda verksamma
bolaget AB 1. Som kommer att redogöras för i nästkommande kapitel har
bedömningen av samma eller likartad verksamhet förändrats avsevärt.34
32
Danielsson och Sund, 2010, s. 63.
Ibid, s. 64.
34
Attorp och Svanefeldt, SvSkt 2013, s. 336
33
19
5 Samma eller likartad verksamhet
5.1 Allmänt
Som tidigare nämnt anses en andel vara kvalificerad om en ägare eller
närstående till denne är eller har varit verksam i betydande omfattning i
företaget enligt 57 kap 4 § IL. En andel anses även vara kvalificerad om
andelsägaren eller närstående till denne fortsätter att bedriva samma eller
likartad verksamhet. Andelen kan således vara kvalificerad även om
verksamheten inte bedrivs i bolaget. Denna bestämmelse legitimeras av att
den skattskyldige annars skulle kunna flytta sin verksamhet mellan olika
företag och på detta sätt kunna spara sin arbetsinkomst i ett vilande
företag.35
Som nämnts i föregående kapitel kan den överlåtande generationen lägga
bolaget som innehåller det upparbetade kapitalet i träda i fem år för att
sedan kunna plocka ut dessa vinster med en beskattning om 25 %. Dock
fortsätter andelarna vara kvalificerade om ägaren eller närstående fortsätter
bedriva samma eller likartad verksamhet. Vad som utgör samma eller
likartad verksamhet finns inte preciserat i förarbetena.36 I RÅ 1999 ref. 28
har dock samma eller likartad verksamhet ansetts föreligga då hela eller
delar av verksamheten i ett fåmansföretag överförts till ett annat sådant
företag. Detta så länge verksamheten i det senare företaget ligger inom
ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller där det finns ett likartat
samband mellan bolagen.37
35
Lodin m.fl. 2015, s. 456f.
Tjerberg, 2006, s.53.
37
Lodin m.fl. 2015, s. 457.
36
20
Tanken med reglerna om samma eller likartad verksamhet är egentligen inte
att alla situationer där man bedriver samma eller likartad verksamhet ska
träffas av reglerna, utan just i sådana situationer där bolagsstrukturer
utformas för att kringgå fåmansbeskattningen. Hur denna gränsdragning ska
göras har dock varit en svår uppgift för HFD.38 Uppfattningen var tidigare
att ett bolag som förvaltade kapital från det tidigare verksamma bolaget inte
ansågs bedriva samma eller likartad verksamhet som i bolaget dit
verksamheten flyttades.39 Denna uppfattning sattes dock ur spel år 2010 av
de så kallade trädadomarna.
5.2 RÅ 2010 ref. 11 (I-V)
De fem målen som avgjordes i RÅ 2010 ref. 11 (I-V) har kommit att kallas
”Trädadomarna”. Genom dessa domar slogs det fast att samma eller likartad
verksamhet inte bara föreligger om den aktiva verksamheten fortsätter
bedrivas i det överlåtande företaget, utan även när verksamheten fortsätter
bedrivas av det förvärvande företaget.40 För att avgöra om verksamheterna
bedriver samma eller likartad verksamhet fastslogs det att jämförelsen ska
göras antingen med utgångspunkt i det överlåtande företaget, eller i det
förvärvande företaget. Verksamheterna kan således smittas både framåt och
bakåt. Att jämförelsen ska göras åt båda hållen ansåg HFD ligga i linje med
lagstiftningen syfte, kringgående av beskattningen enligt 57 kap ska inte
vara möjlig genom att hela eller delar av verksamheten överlåts till ett annat
företag som ägs av den skattskyldige eller närstående, samtidigt som den
samlade verksamheten fortsätter. 41
Det fastslogs även att det inte behöver vara konkreta tillgångar som
överförts mellan bolagen för att kapitalförvaltning i ett tidigare bolag ska
38
Sandström och Bokelund Svensson, 2015, s. 54.
Attorp och Svanefeldt, SvSkt 2013, s. 336.
40
Lodin m.fl. 2015, s. 457.
41
Tjernberg, 2015,
http://www.jur.lu.se/WEB.nsf/(MenuItemByDocId)/ID1AD6753A28EE2AB9C1257D8600
289BF2/$FILE/Utdelning%20och%20kapitalvinst%20fåmansföretag%202015.pdf (hämtad
2015-10-19) s. 5.
39
21
anses utgöra samma eller likartad verksamhet, utan det har ansetts vara
tillräckligt att kunskaper och affärskontakter från verksamheten från det
tidigare bolaget utnyttjas i likartad verksamhet av ett nybildat bolag.42
Av trädadomarna kan man även utläsa att kravet på samma eller likartad
verksamhet är uppfyllt även om ett bolag endast tillgodogör sig kapital som
härstammar från det rörelsedrivande bolaget genom utdelning. Samma eller
likartad verksamhet har alltså ansetts föreligga trots att kopplingen endast
utgjorts av likvida medel. Allt som har upparbetats då andelsägaren har varit
verksam i betydande omfattning är delar av samma verksamhet och det
spelar ingen roll om det är en passiv eller verksam del av företaget som
flyttas.43
5.3 HFD 2011 ref. 75
I HFD 2011 ref. 75 önskade den skatteskyldige få klarhet i huruvida det
spelade någon roll för bedömningen om samma eller likartad verksamhet
hur kapitalet från en aktivt bedriven verksamhet flyttades till ett annat bolag.
Frågan var om bedömningen blev annorlunda om kapitalet överfördes direkt
genom utdelning eller indirekt genom avyttring av företaget. HFD fastslog
att det inte fanns någon anledning att göra skillnad på de fall där kapital
tillfaller bolaget direkt genom utdelning eller indirekt genom avyttring.
Oavsett hur kapitalet hade tillfallit moderbolaget ansågs det bedriva samma
eller likartad verksamhet som det verksamhetsbedrivande bolaget. Med
andra
ord
smittades
moderbolaget
när
vinstmedel
flyttades
från
dotterbolaget.
42
Lodin m.fl. 2015, s. 457f.
Tjernberg, 2015,
http://www.jur.lu.se/WEB.nsf/(MenuItemByDocId)/ID1AD6753A28EE2AB9C1257D8600
289BF2/$FILE/Utdelning%20och%20kapitalvinst%20fåmansföretag%202015.pdf (hämtad
2015-10-19) s.5.
43
22
5.4 HFD 2012 ref. 67 I
Från de tidigare rättsfallen vet vi att kapital kan smittas både framåt och
bakåt och att det inte spelar någon roll om kapitalet från ett
verksamhetsbedrivande bolag flyttas till ett kapitalförvaltande bolag genom
utdelning eller genom avyttring. I HFD 2012 ref 67 I var frågan om ett
bolag som förvaltade kapital från ett avyttrat dotterbolag vari ägaren hade
varit verksam i betydande omfattning bedrev samma eller likartad
verksamhet som ett av andelsägaren nybildat bolag.
I fallet ägde A samtliga aktier i X AB. A var verksam i betydande
omfattning i Y AB som ägdes av X AB. Y AB avyttrades till en extern
köpare men A fortsatte sin anställning i företaget. Efter avyttringen av Y AB
bedrev X AB ingen annan verksamhet än kapitalförvaltning.
Några år senare bildade A tillsammans med en annan person Z AB. För att
finansiera verksamheten i Z AB såldes ett antal aktier från X AB till
underpris. Efter en tid förvärvade Z AB samtliga aktier i Å AB, vilket delvis
finansierades genom inlösen av aktierna som avyttrades från X AB. De båda
delägarna till Z AB var sedan verksamma i betydande omfattning i Å AB.
Ingen verksamhet utöver kapitalförvaltning av Å AB bedrevs i Z AB.
Frågan i fallet var om X AB bedrev samma eller likartad verksamhet som Å
AB och om A:s andelar skulle anses vara kvalificerade.
SRN ansåg att verksamhet som bedrivits i Y AB hade förts över till X AB
genom försäljningen. Eftersom kapitalet från X AB hade förts vidare till Z
AB, och sedan till Å AB, ansågs Å AB bedriva verksamhet som härledde
från Y AB. X AB och Å AB ansågs därför bedriva samma eller likartad
verksamhet och A:s andelar i X var således kvalificerade. Det spelade ingen
roll att Å AB bedrev annan verksamhet än den Y AB hade bedrivit. HFD
gjorde ingen egen bedömning utan fastställde SRN:s förhandsbesked.44
44
Attorp och Svanefeldt, 2013, s. 3f.
23
5.5 HFD 2012 ref. 67 II
I lagtexten finns det inget krav på att det måste föreligga ett ägarsamband
för att två bolag ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet. I HFD
2012 ref. 67 II fastslog dock HFD att bestämmelsen om samma eller likartad
verksamhet inte bara förutsätter att andelsägaren eller någon närstående
varit verksam i betydande omfattning i ett företag, utan att de också måste
vara andelsägare i det företaget. Denna bedömning motiverades utifrån
lagstiftningens syfte, att förhindra att andelsägare eller närstående till dessa
tar ut arbetsinkomster som lägre beskattad utdelning eller kapitalvinst. Risk
för detta ansågs inte föreligga när ägarsamband saknades.45
45
Tjernberg, 2015,
http://www.jur.lu.se/WEB.nsf/(MenuItemByDocId)/ID1AD6753A28EE2AB9C1257D8600
289BF2/$FILE/Utdelning%20och%20kapitalvinst%20fåmansföretag%202015.pdf (hämtad
2015-10-19) s.6.
24
6 Analys och slutsatser
6.1 Hur
ser
beskattningen
ut
vid
överlåtelser av fåmansföretag?
Uppsatsens 3-4 kapitel har gjort en ingående beskrivning av hur beskattning
av en indirekt överlåtelse av ett fåmansföretag kan se ut. En sammanfattning
av dessa två kapitel kommer nu att göras för att mer precist besvara
uppsatsens första frågeställning.
För ägare vars andelar i fåmansföretag är kvalificerade är det skattemässigt
mest förmånligt att överlåta andelarna indirekt. En indirekt överlåtelse kan
göras genom att ägarna skapar ett nytt bolag, AB 2. Det verksamma bolaget
AB 1 överlåts sedan till AB 2. Denna överlåtelse kan ske skattefritt med
hjälp av reglerna i 53 kap IL om förtaget överlåts till ett belopp som
understiger omkostnadsbeloppet.
AB 2 har nu blivit ett moderföretag till AB 1. AB 2 överlåter sedan AB1 till
ett marknadsmässigt pris. Andelarna som AB 2 äger i AB 1 är troligtvis
näringsbetingade enligt 24 kap 13-14 §§ IL och därför blir AB 2:s
överlåtelse av AB 1 skattefri enligt 25a kap 3 och 5 § IL. Istället för att
vinsterna skulle ha tagits upp direkt av andelsägarna ligger vinsten nu
istället i AB 2. AB 2 bedriver nu ingen annan verksamhet än förvaltning av
vinsterna från avyttringen av AB 1.
Under de fem kommande åren kommer andelarna fortsätta att vara
kvalificerade enligt 57 kap 4 § IL. Under denna tid beskattas utdelning från
AB 2 till andelsägarna upp till gränsbeloppet med 20 % i inkomstslaget
kapital enligt 57 kap 20 § och 65 kap 7 § IL. Utdelning över gränsbeloppet
upp till 90 IBB beskattas i inkomstslaget tjänst enligt 57 kap 20 § IL. Denna
del av utdelningen kan komma att beskattas upp till 57 % då inkomst av
25
tjänst beskattas både kommunalt och statligt. Utdelning överstigande 90
IBB beskattas med 30 % i inkomstslaget kapital enligt 57 kap 20a § IL och
65 kap 7 § IL. På samma sätt beskattas eventuella vinster vid avyttringar
från AB 2, men med den skillnaden att maxtaket för det belopp som ska tas
upp i inkomstslaget tjänst ligger på 100 IBB enligt 57 kap 22 §§ IL.
Andelar slutar att vara kvalificerade fem år efter det att andelsägaren eller
närstående har upphört vara verksam i betydande omfattning och inte heller
bedriver samma eller likartad verksamhet. Onoterade andelar som inte är
kvalificerade beskattas med 5/6 av 30 % i inkomstslaget kapital enligt 42
kap 15a § IL, vilket motsvarar en skattesats om 25 %. När verksamheten
överlåts genom en indirekt överlåtelse kan ägaren därför vänta med att ta ut
vinsterna i AB 2 tills de fem åren har passerat för att få en förmånligare
beskattning. Detta brukar kallas att företaget läggs i träda.
Om en andelsägare eller närstående fortsätter att bedriva samma eller
likartad verksamhet börjar inte femårsperioden att löpa. Tidigare ansågs inte
ett företag som enbart förvaltade kapitalvinster från en avyttring av
verksamhetsbedrivande bolag utgöra samma eller likartad verksamhet.
Rättsläget förändrades dock år 2010. När en avkomling nu tar över
föräldrarnas verksamhet genom att förvärva AB 1 fortsätter föräldrarnas
andelar i AB 2 att vara kvalificerade. Kapitalet som förvaltas i AB 2
härstammar från AB 1 och kapitalet som har överförts anses därför utgöra
en del av verksamheten, och detta är oberoende av om kapitalet överförts
genom utdelning eller uppkommit som vinst i form av avyttring. Andelarna
i AB 2 smittas av den verksamhet som bedrivs i AB 1. Enligt de rättsfall
som har presenterats kan vi även se att samma eller likartad verksamhet
anses föreligga när kapital överförs, trots att de båda bolagen har bedrivit
olikartade verksamheter. För att samma eller likartad verksamhet ska anses
föreligga krävs det dock att ägaren eller närstående äger andelar i det företag
som jämförelsen ska göras med.
26
Således kommer bolag alltid anses bedriva samma eller likartad verksamhet
när avkomlingar fortsätter att bedriva verksamheten vidare. Trots att
föräldrarna inte längre är verksamma i betydande omfattning i AB 2,
kommer deras aktier att fortsätta vara kvalificerad när barnen bedriver
verksamheten i AB 1.
Hur ägarskiften av ett fåmansföretag ska beskattas beror således på flera
olika faktorer. För det första beror det på om andelarna är kvalificerade eller
inte. För det andra beror det på hur stora summor som ska tas ut ur det
kapitalförvaltande bolaget och när det ska göras. Oavsett vem bolaget
avyttras till beskattas utdelning som ryms inom gränsbeloppet under de
första fem åren med en skattesats om 20 %.
Det är först efter fem år som det uppstår skillnader i beskattning beroende
på vem det är som förvärvar företaget. Om företaget överlåts till en
utomstående börjar karenstiden att löpa vid överlåtelsen. Företaget ligger då
i träda under fem års tid. När andelsägarna efter detta plockar ut vinster ur
det kapitalförvaltande bolaget kommer det att beskattas med 25 %. Om
verksamheten däremot överlåts till en närstående, (vanligtvis en avkomling)
och denne fortsätter att bedriva samma eller likartad verksamhet börjar inte
karenstiden att löpa. Eftersom ingen karenstid börjar löpa är andelarna
fortfarande kvalificerade efter fem år och kommer även fortsättningsvis att
beskattas enligt 3:12-reglerna.
6.2 Hindrar bestämmelsen om samma
eller likartad verksamhet nödvändiga
generationsskiften?
Som redogjorts för i det föregående avsnittet uppstår det skillnader i
beskattningen efter fem år beroende på om bolaget överlåts till en
utomstående eller till en närstående. Om bolaget överlåts till en utomstående
27
beskattas utdelningen från det kapitalförvaltande bolaget med 25 %. Om
bolaget överlåts till en närstående kan skattesatsen landa på cirka 57 %.
Detta innebär att ägarna som överlåter sin verksamhet till en närstående kan
beskattas dubbelt så hårt som ägarna som överlåter sitt bolag till en
utomstående.
Att en andel är kvalificerad om en närstående bedriver samma eller likartad
verksamhet får ändå anses ha ett legitimt syfte. Om regeln inte hade
existerat hade ägare till ett fåmansföretag enkelt kunnat beskatta inkomster
hänförliga till arbetsprestationer i det lägre beskattade inkomstslaget kapital.
Lagstiftarens tanke bakom regeln torde dock inte ha varit att en överlåtelse
till närstående ska beskattas hårdare än en överlåtelse till en utomstående.
Det behöver dock inte alltid vara fördelaktigt att få sina andelar
avkvalificerade. Om den utdelning som ägarna årligen vill plocka ut från det
kapitalförvaltande bolaget ryms inom gränsbeloppet, blir beskattningen
lägre än om andelarna hade varit okvalificerade kvalificerade. Beskattning
på andelar upp till gränsbeloppet ligger på 20 % jämfört med utdelning på
okvalificerade andelar som oavsett storlek beskattas med 25 %.
Regeln om samma eller likartad verksamhet kan således förhindra
nödvändiga generationsskiften, men skulle i vissa situationer även kunna
gynna dem. Så fort andelsägare vill ta ut högre summor blir dock
beskattningen betydligt tyngre för den som har överlåtit sitt företag till en
närstående, och en utformning som denna är inte önskvärd. Reglerna kan
leda till att en ägare väljer att inte överlåta bolaget till den som kanske är
bäst lämpad för det.
28
6.3 Är regeln om samma eller likartad
verksamhet
förenlig
med
skatte-
rättsliga principer?
Att två till synes lika handlingar kan få helt skilda skattemässiga effekter är
inte förenligt med likformighetsprincipen. Reglerna ska vara utformade så
att de leder till en rättvis och likformig beskattning. Regeln kan inte heller
anses
vara
förenlig
med
neutralitetsprincipen
då
två
likvärdiga
handlingsalternativ innan beskattningen, inte är likvärdiga efteråt. Som
visats ovan kan en likadan transaktion beskattas med 57 % istället för 25 %
på grund av att verksamheten överlåts till en närstående istället för en
utomstående.
Bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet kan dock ur en annan
synvinkel motiveras av likformighets- och neutralitetsskäl. Regelns syfte är
att motverka att andelsägare omvandlar arbetsinkomster till lägre beskattade
kapitalinkomster. I och med regeln beskattas andelsägare i fåmansföretag på
samma sätt som vanliga löntagare.
Trots att reglerna har ett legitimt syfte var det troligtvis inte lagstiftarens
avsikt att reglerna om samma eller likartad verksamhet skulle leda till så
stora beskattningsskillnader beroende på om det är en överlåtelse till en
närstående eller en utomstående. Det borde inte vara helt omöjligt att
utforma lagtexten så att verkliga generationsskiften, där föräldrarna upphör
att vara verksamma, undantas bestämmelsen om samma eller likartad
verksamhet. Lagstiftaren bör se över och utforma reglerna så att de blir
förenliga med neutralitets- och likformighetsprincipen i så många avseenden
som möjligt.
Vad som utgör samma eller likartad verksamhet kan inte läsas bokstavligen
ur lagtexten och det är därför svårt att på förhand avgöra vilka
skattekonsekvenser som kommer att följa av överlåtelsen. Samma eller
29
likartad verksamhet har i praxis ansetts föreligga när kapital som härrör från
ett bolag har överförts till ett annat, trots att bolaget bedriver två helt olika
verksamheter. Likaså har samma eller likartad verksamhet inte ansetts
föreligga när ägaren eller närstående till denne har bedrivit likadan
verksamhet, utan ur praxis har man fått utläsa att det även krävs ett
ägarsamband.
För att kunna avgöra vad som utgör samma eller likartad verksamhet krävs
en stor förståelse för skattelagstiftning och en djupgående analys av praxis.
Bestämmelserna är således endast förutsebara för den som har en expertis på
området. Det kan därför ifrågasättas om bestämmelsen om samma eller
likartad verksamhet är förenlig med legalitetsprincipen. En tydligare
lagstiftning, som inte kräver en skatterättslig expertis för att förstå, är att
önska.
6.4 Avslutning
Regeln om samma eller likartad verksamhet leder till att överlåtelser av ett
fåmansföretag till närstående i många fall beskattas hårdare än en
överlåtelse till utomstående. Även om regeln har ett motiverat syfte och kan
vara gynnsam för vissa generationsskiften, kan det inte anses vara förenligt
med vare sig likformighetsprincipen eller neutralitetsprincipen att två
likvärdiga handlingar beskattas på olika sätt. Då det som utgör samma eller
likartad verksamhet inte framgår av lagtexten utan kräver en betydande
inblick i praxis kan det även ifrågasättas om reglerna ligger i linje med
legalitetsprincipen. Lagstiftaren bör se över och utarbeta reglerna i 57 kap
IL så att de leder till en mer tydlig, likformig och neutral beskattning.
30
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1989/90:110
Om reformerad inkomst- och företagsbeskattning
Litteratur
Danielsson, Hans och Sund, Lars-Göran: Familjeägda aktiebolag och
generationsskiften – En översikt med empirisk data, 3:e upplagan, Uppsala
2010
Lodin, Sven-Olof m.fl.: Inkomstskatt – en läro-och handbok i skatterätt del
1, 15:e upplagan, Lund 2015
Lodin, Sven-Olof m.fl.: Inkomstskatt – en läro-och handbok i skatterätt del
2, 15:e upplagan, Lund 2015
Sandström, Kjell och Bokelund Svensson, Ulf: Fåmansföretag: skatteregler
och skatteplanering, 10:e upplagan, Näsviken 2014
Tjernberg, Mats: Beskattning av fåmansföretag, 6:e upplagan, Stockholm
2006
Artiklar
Attorp, Karin och Svanfeldt, Annika: Omstruktureringar och
fåmansföretag, SvSkt 2013:4
31
Elektroniska källor
Skatteverket. Så beskattas din lön.
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/sabeskattasdinlon.4.
54a3d27615036ac09f316ce.html
Skatteverket. Belopp och procent – Inkomstår 2015
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/beloppprocent/2015.4.3f4496fd14
864cc5ac9c64b.html
Tjernberg, Mats: Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag
2015I
http://www.jur.lu.se/WEB.nsf/(MenuItemByDocId)/ID1AD6753A28EE2AB9
C1257D8600289BF2/$FILE/Utdelning%20och%20kapitalvinst%20fåmansf
öretag%202015.pdf
32
Rättsfallsförteckning
RÅ 1999 ref. 28
RÅ 2010 ref. 11 (I-V)
HFD 2011 ref. 75
HFD 2012 ref. 67 I
HFD 2012 ref. 67 II
33