1. No category

Wåra Rötter
Tjust Släktforskarförening
Nummer 3 • 2015 • Årgång 29
30-årsjubileum
2015
Inger Dahlqvist var med från starten
sidan 6
Släktforskarveckan på
Gamleby Folkhögskola
En olycka kommer
sällan ensam
SIDAN 4
SIDAN 8
Tjust
Släktforskarförening
Ordförande: Hans Wiberg
tel: 0490 - 214 28
e-post: [email protected]
Ordföranden har ordet
Nu har jag bevistat min nionde årsstämma
med förbundet och kanske den sista som
ordförande.
Det har varit mycket givande att deltaga
på dessa möten bland annat för att träffa
andra släktforskare. Något jag saknar är
en utförlig redovisning från förbundet om
vad som är på gång.
Det senaste mötet, som var i Nyköping sista helgen i augusti, var mycket
föredömligt snabbt genomfört. Ett längre
reportage hittar ni på annan plats i tidningen.
Jag uppmanar er medlemmar att anmäla
er till kurser för att leda utbildning i släktforskning. Det är stor brist på kursledare
och förbundet genomför kurser som man
kan anmäla sig till. Läs mer på sidan 4
och titta på förbundets hemsida.
Hans Wiberg
Sekreterare: Kerstin Johansson
Tel. 076-899 56 14
e-post:[email protected]
Kassör: Ann Persson
Tel. 070 - 334 98 27
e-post: [email protected]
Föreningens adress:
Tjust Släktforskarförening
c/o Stadsbiblioteket
Box 342
593 24 Västervik
Bankgiro: 425-8059
Föreningens org. nr: 833600 - 7128
Medlemsavgift 150 kr./år
Familjemedlem 50 kr./år
Internetadress: www.tjustanor.com
Redaktörer för Wåra Rötter:
Hans Wilensjö
Mobil: 070-326 53 56
e-post: [email protected]
Eva Johansson
Tel. 0490 - 138 19
e-post: [email protected]
Tor Wiklund
Tel. 0120 - 202 59
e-post: [email protected]
Layout:
Bo Sandberg
Tel. 0490 - 321 83
e-post: [email protected]
Redaktionen har ordet
Vi fortätter tills vidare med 12-sidig tidning. Men för att lätta upp vår svartvita
tidning trycker vi nu omslaget i färg.
Hoppas ni gillar det. Det kostar något mer
att trycka i färg men för enbart två sidor
blir det inte så stor summa.
På Släktforskardagarna i Nyköping
nyligen träffade jag ett par andra medlemstidningsredaktörer, och vi diskuterade möjligheten att ha differentierad
medlemsavgift. Det vill säga att den som
vill betala lite mer får en papperstidning
i större format, på 16 eller 20 sidor per
gång, och att den som nöjer sig med att
läsa tidningen på vår hemsida kan betala
en lägre medlemsavgift. En intressant lösning, tycker jag. Kanske har någon förening redan infört detta. Men det återstår för
vår styrelse och det kommande årsmötet
att ta upp detta.
Omslagsbild:
Inger Dahlqvist är en av veteranerna i
Tjust Släktforskarförening och var med
från starten 1985. Hon bor i torpet Ljungebo, sitt föräldrarham utanför Västervik.
Foto: Eva Johansson.
Upplaga:
600 exemplar
Utgivning:
4 gånger per år
Tryck:
Östkustens Tryckeri AB, Västervik
2
Wåra Rötter 3/2015
Eva Johansson
Nya medlemmar
Claes Andersson
Borgövägen 3
593 93 Västervik
Conny Hugosson
Porsvägen 16
461 44 Trollhättan
Monica Karlsson
Östra Upprumhult
593 71 Ankarsrum
Nya tidskrifter har kommit under sommaren, finns i
forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com
Wåra Rötter nr 4 – 2015
kommer i december
Material senast
15 november
På Släktforskardagarna fick Hallands
Släktforskarförening pris som bästa medlemstidning för sin tidning Hallandsfararen. Vi gratulerar hjärtligt kollegorna där!
I den föreningen är jag medlem eftersom
jag har mina rötter i Halland och har läst
den mycket trevliga tidningen i flera år.
Givetvis vill vi hela tiden utveckla och
förbättra vår medlemstidning, och därför
vill vi veta vad du tycker om innehållet.
Vad vill du mer av, eller mindre? Hör av
dig med dina synpunkter till någon av oss
i redaktionen.
Kom ihåg att skicka in din släktberättelse till Wåra Rötter. I detta nummer är
det släktforskaren Peter Edvall som delar
med sig av sin släkthistoria. Vi hoppas att
du också vill göra det.
INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET
Sid. 2
Sid. 3
Sid. 4
Sid. 5
Sid. 6-7
Sid. 8
Sid. 9
Sid. 10
Sid. 11
Sid. 12
Ordförande har ordet. Redaktionen har ordet. Nya medlemmar.
Sommaraktiviteter 2015. Folkräkningen 1930 på gång.
Släktforskarveckan på Gamleby folkhögskola.
Släktforskardagarna i Nyköping.
Inger Dahlqvist var med från starten.
En olycka kommer sällan ensam - Peter Edvall.
Föredrag - Städer och borgare - Claes Westling.
Mars Makalös - Anders Norman.
Boktips till släktforskare.
Notiser från Arkiv Digital, DDSS - Demografisk databas. Riksarkivet.
Program hösten 2015.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras
om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd
av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i
artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material.
Släktforskare fick hjälp på Locknevi marknad
Söndagen den 9 augusti var det hantverksmarknad i Locknevi. Tjust släktforskarförening deltog som vanligt och
representerades i år av Valdy Svensson
och Jan Hansson.
I år hade en mycket väl fungerande internetuppkoppling installerats så att alla våra
sökfunktioner fungerade perfekt.
Vi hade strängt taget ständig kö till våra
datorer där vi fick hjälpa besökare att
komma vidare i deras släktforskning. Vi
fick även många frågor om hur man börjar släktforska och vilken utrustning man
skall använda men även om det finns kurser som man kan anmäla sig till.
Valdys karta över gamla torp i Locknevi intresserade många av marknadsbesökarna.
Det var en mycket trevlig och lyckad
dag och alla var nöjda, både arrangörerna, knallarna, besökarna och även vi från
Tjust släktforskarförening. Vi hälsades
välkomna tillbaka nästa år av Locknevi
Bygdegårdsförening.
Text och foto: Jan Hansson
Valdy Svensson hjälpte Bo Ennerberg
från Täby att hitta torpet där hans farfars
far bodde.
Sommarsläktforskning i Dalhem och Lofta
Under sommaren har medlemmar från
Tjust Släktforskarförening medverkat
vid olika arrangemang i Tjust för att
hjälpa de som vill börja släktforska.
Hans Wiberg hjälpte besökare på hembygdsdagen i Dalhem att söka efter sina
rötter. En av dem var Lisbet Svensson.
Foto: Bo Sandberg.
För tredje året i rad blev föreningen inbjuden att delta vid hembygdsdagen i Dalhem
den 27 juni. Det är ett mycket uppskattat
inslag, det kom folk i en jämn ström hela
dagen från klockan tio på förmiddagen till
klockan tre på eftermiddagen.
En del besökare blev intresserade av att
fortsätta att släktforska. I år hade vi cirka
25 besökare vid vårt bord.
Vi har även varit representerade vid
Lofta hembygdsgård under fyra onsdagseftermiddagar i juli. Det är också ett populärt initiativ av Lofta hembygdsförening med omkring 30 personer som besökt
oss under dessa onsdagar och fått hjälp
med forskning och svar på frågor kring
släktforskning.
Hans Wiberg
Folkräkningen 1930 är inte komplett. Arbetet pågår fortfarande och beräknas vara
klart 2018.
I den första versionen finns Kalmar län
med, tillsammans med Gotland, Göteborgs och Bohus län, Uppsala, Värmland,
Västerbotten och Västmanland. Just nu är
det närmare 180 000 poster.
Det är bara personer som är äldre än
100 år som är sökbara, på grund av personuppgiftslagen.
Nu har alla CD-skivor utgivna av släktforskarförbundet uppgraderats till systemet Windows 10. Det gäller till exempel
Sveriges dödbok, folkräkningar, Rotemannen med flera skivor. Uppgradering
kan göras via Rötterhemsidan www.genealogi.se, där det också finns installationsmanualer.
Sveriges dödbok finns sedan tidigare
även på usb-minne.
CD-mannen Rotemannen 2, som Riksarkivet gett ut tidigare i år, finns nu också
för Mac. Detta gäller även folkräkningarna 1880 och 1990 samt Smedskivan
nummer 8. Riksarkivet ger också nu ut en
ny DVD-skiva med folkräkningen 1910.
Släktforskardagar i
Umeå 2016
Folkräkningen 1930 på gång
Från Svar har folkräkningen 1930 publicerats i samband med Släktforskardagarna och ingår i den digitala forskarsalen som nås via abonnemang.
CD-skivor för nytt
system
Arkiv Digital ska senare i höst publicera folkräkningarna 1950 och 1960, enligt
en artikel i Helsingborgs Dagblad den 30
juli. Därför ska Riksarkivet arbeta vidare
med registrering av folkräkningarna 1920
och 1940.
Redan nu finns möjlighet att se uppgifter i folkräkningen 1950 hos Arkiv Digital. Där erbjuds abonnenter att prova den
nya programvaran där det bland annat ingår ett sökbart register över Sveriges befolkning 1950. Programvaran utvecklas
fortfarande och förändringar sker under
hand.
Eva Johansson
Den 20–21 augusti nästa år hålls Släktforskardagarna i Umeå. Temat är ”Fjällen, skogen, älvarna och människorna”,
med som vanligt många utställare och
föreläsningar.
Arrangörer är föreningen Södra Vätterbottens Släktforskare, mässföretaget
Nolia samt Arkiv Digital, med stöd från
Sveriges Släktforskarförbund.
Påminnelse
Snart slutar vårt postgironummer att
fungera längre. Var vänliga att använd
vårt bankgironummer: 425-8059.
Ann Persson
Kassör
Wåra Rötter 3/2015
3
Släktforskarveckan på Gamleby Folkhögskola
Årets släktforskarkurs i Gamleby var den tjugonde sedan starten. Foto: Hans Wilensjö.
I slutet av juli genomfördes för 20:e
gången veckokursen i släktforskning
på Gamleby Folkhögskola. I år var
antalet deltagare 18 personer. Flera
var nybörjare, medan övriga hade varierande grad av erfarenhet. Några av
deltagarna är verkliga veteraner och
återkommer till kursen år efter år.
Veckans program inleddes med en heldag med Maria Mähler från Riksarkivet
SVAR. En rutinerad föreläsare som lotsade kursdeltagarna genom vanliga källor
som kyrkböcker och folkräkningar, men
framförallt visade mera ovanligt digitaliserat material.
Under resten av veckan ägnades förmiddagarna åt läsövningar i gammal stil.
Deltagarna delades in i tre grupper utifrån
deras förkunskaper. Kursledarna hade efter bästa förmåga försökt hitta intressanta
texter på rätt nivå för respektive grupp.
Föreläsningar
På eftermiddagarna hölls föreläsningar
med skiftande innehåll.
Apotekaren Leif Eriksson berättade om
vad folk dog av förr. Farsoter och sjukdomar i en lång rad. Intressant med humoristiska inslag trots det sorgliga ämnet.
Gunnar Bergstedt från DIS informerade
om släktforskning i Finland. Där har man
betydligt längre tidsgräns än vi har i Sverige för hur nära i tiden man får lägga ut
digitaliserat material på nätet. 100 år är
gränsen i Finland mot våra 70 år. Dessutom ligger kyrkoböckerna i allmänhet
kvar ute i församlingarna. Båda de här
omständigheterna gör det besvärligt att
starta forskning kring personer som levde
i början av 1900-talet.
Hans Wiberg från vår egen släktforskarförening informerade om de vanliga
källorna att forska i på nätet. Liksom om
program för dokumentation. Vidare visade han på material för kompletterande
forskning, som släktforskarföreningen
abonnerar på till sina datorer och som är
tillgängligt för den som besöker vår forskarsal.
Kursledare utbildas och diplomeras
Du som håller kurser eller vill bli kursledare inom släktforskningen kan få
utbildning genom Sveriges Släktforskarförbund.
Sedan 2010 ordnas utbildningen i flera
steg, i grundkurs och påbyggnadskurser.
Vid dessa tillfällen sker träffarna en helg
och därefter hemuppgifter.
4
Wåra Rötter 3/2015
Vid grundkursen utbildas deltagarna i
metodik och pedagogik, det vill säga hur
man lär ut släktforskning. I påbyggnadskurserna sker en orientering i ett antal
ämnen, till exempel emigrantforskning,
kartforskning, juridiska källor med mera.
Syftet med utbildningen är att höja kvaliteten på den utbildning i släktforskning
som sker runt om i landet men också att
Om jorden och flottan
Martin Dackling från Historiska Institutionen vid Göteborgs universitet gav vägledning om hur man forskar om gårdars
historia. Allra först redde han ut begreppen kring krono-, skatte- och frälsejord
och hur jorden ärvdes. Sedan följde en
uppräkning och beskrivning av de material, som man kan använda sig av vid
gårdsforskning.
För femte året i följd höll Peter Danielsson från Kalmar Läns Museum den
avslutande föreläsningen på kursen. På
sitt oefterhärmliga sätt underhöll han
kursdeltagarna med berättelser om svenska flottans öden och äventyr under stormaktstiden. Särskilt uppehöll han sig vid
regalskeppet Kronan som förliste utan att
ha hunnit bli invecklad i riktig batalj.
De stråkspelande ungdomarna bjöd oss
övriga kursdeltagare på Folkhögsskolan
på en njutbar stund innan hemfärd.
Ingegerd Hammarquist
få igång fler fortsättningskurser på olika
områden inom släktforskningen.
I Tjust Släktforskarförening är vi nu tre
som är diplomerade kursledare och har
genomgått både grundkurs och påbyggnadskurs: Hans Wiberg, Hans Wilensjö
och undertecknad.
Läs mer om utbildningen på Rötters
hemsida www.genealogi.se under Förbundsinfo.
Eva Johansson
Diskussioner och DNA-forskning i Nyköping
Ska årsstämman och Släktforskardagarna hållas samtidigt eller var för sig?
Finns det intresse av att skapa en släkthistorisk portal på internet för föreningarnas egna databaser?
Detta var de två stora frågorna som upptog årets årsstämma i Sveriges Släktforskarförbund i Nyköping den 28 augusti.
Frågorna ställdes av förbundsstyrelsen
och var ämnade för diskussion, inte beslut, men diskussionen utmynnade i vilken riktning förbundsstyrelsen kan komma att arbeta vidare.
Årsstämman var en inledning på Släktforskardagarna 2015. Där var allt som
vanligt, med omkring 60 utställare och
över 30 föreläsare. Alla de stora företagen
i branschen var på plats, liksom Riksarkivet, Lantmäteriet och andra organisationer av intresse för släktforskarna.
Intresse för DNA
I år var det betydligt mer fokus på DNAforskning än tidigare. Inte minst genom
Peter Sjölunds och Karin Bojs nya böcker
och de mycket populära föreläsningar de
höll på mässan. Man kunde också topsa
sig för DNA-test hos företaget FTDNA,
vilket många gjorde.
Möjligen blev det besöksrekord på årets
mässa, med närmare 3500 besökare redan
under lördagen.
Priser och diplom
På kvällen hölls släktforskarfest då fler
priser delades ut. Årets Örnbergpristagare
är Håkan Skogsjö, en pionjär inom släktforskarrörelsen. Han startade bland annat
Rötter och Anbytarforum och har gjort
släktregister för Åland, där han bor.
Årets hedersdiplom tilldelades Sven
Johansson från Hallands släktforskarförening, Stig Gyber i Sällskapet Vallonerna
och Hans Hanner från Genealogiska Föreningen. Till Årets Eldsjäl utsågs Jonas
Magnusson för sitt arbete med databaser
och hemsidor. Johan Bures släktbok utsågs till årets släktbok och Roland Classon på Helsingborgs Dagblad till Årets
Upplysare.
Gemensam portal för databaser
Frågan om när och hur årsstämman och
Släktforskardagarna ska organiseras togs
upp redan vid förra årets stämma i Karlstad. De flesta diskussionsinläggen vid
årets stämma förordade att årsstämma
och släktforskardagar hålls samtidigt och
några föreslog att prova regionala släktforskardagar för att sedan utvärdera detta.
Historikern Kalle Bäck signerade böcker på mässan.
Hos Arkiv Digital var det fullsatt vid informationen om nya programvaran och
andra nyheter.
Peter Sjölund har skrivit en ny handbok
om DNA-forskning och Roland Classon
från Helsingborgs Dagblad fick priset
Årets Upplysare vid Släktforskardagarna.
Förbundsstyrelsen har tagit initiativ
till att eventuellt göra en förstudie för en
släkthistorisk portal på internet, om det
finns intresse hos föreningarna. I en sådan
portal kan samlas de olika föreningarnas
utgåvor av databaser från kyrkböcker och
andra arkiv. Genom en gemensam portal
ska man kunna abonnera på hela eller delar av innehållet, eller betala enbart för
det man använder.
Majoriteten av diskussionsinläggen
förordade att en sådan förstudie görs. Nu
återstår för förbundsstyrelsen att besluta
om hur man går vidare.
Tre nya ledamöter invaldes i styrelsen,
som nu består av ordförande och nio ledamöter. De tre nya är Kerstin Bingefors,
Hjördis Lundmark och Arne Sörlöv. Valberedningen fick tre nya ledamöter, Torbjörn Näs, Eva Dahlberg och Karl-Ingvar
Ångström. De avgående ledamöterna avtackades.
Text och foto: Eva Johansson
Wåra Rötter 3/2015
5
Inger Dahlqvist och hennes man Dan
släktforskar båda två på Ingers släkt.
Ingers föräldrar hette Olga Svanström och Nils Wikgren. 1922 köpte de torpet Ljungebo där Inger och Dan Dahlqvist bor.
Inger Dahlqvist var med från starten
30 år som föreningsmedlem och snart
40 år som släktforskare. Inger Dahlqvist är en av de föreningsveteraner
som var med och startade Tjust Släktforskarförening i maj 1985, första åren
kallad Wästerviks Släktforskarförening, och en av de fem som ingick i den
första styrelsen. I höst firar föreningen
30-årsjubileum.
Inger Dahlqvist och hennes man Dan är
hängivna släktforskare sedan länge. Inger
berättar om hur det kom sig att hon kom
med i den nystartade föreningen och föreningsstyrelsen:
– Vi är också med i FUB och en dag
träffade vi på Ulla-Lena Johansson som
vi kände därifrån. Hon visste att vi också
släktforskar och föreslog att vi skulle vara
med och starta den nya föreningen.
Så blev det också. Inger valdes in i den
första interimsstyrelsen, tillsammans med
Ulla-Lena Johansson, Holger Kanth, Lars
Oswald och Göran Johansson. De blev sedan den första ordinarie styrelsen.
– I början var vi inte så många och vi
träffades hemma hos varandra. Men efter
ett par år hade föreningen växt och fått
runt hundra medlemmar.
Biblioteket
På Stadsbiblioteket fanns läsapparat för
att kunna läsa mikrofilm med de avfotograferade kyrkböckerna. Intill apparaten
fanns ett upprop om föreningen och en
lista där man kunde skriva upp sig om
man ville bli medlem. På så sätt tillkom
många medlemmar.
Ulla-Lena Johansson berättar att hon
talade med bibliotekarien Kajsa Anders6
Wåra Rötter 3/2015
son om hjälp att hitta andra släktforskare. Kajsa talade med Holger Kanth som
sedan satte upp listan vid läsapparaten.
Ulla-Lena blev en av de allra första att
skriva på där. Men idén att bilda förening
kom från Holger Kanth, som sedan blev
den förste ordföranden.
– Vi hade stor hjälp av biblioteket när
vi bildade föreningen, konstaterar Inger.
Vi talar om släktforskarföreningens betydelse för henne som medlem. Inger ser
gemenskapen som det viktigaste.
– Det är verkligen ett trevligt gäng,
medlemmarna i vår förening. Det är alldeles lagom att träffas en gång i månaden
eller varannan vecka, vi som släktforskar.
Hon vill också lyfta fram nyttan av att
vara med i föreningen:
– Har man problem i sin forskning finns
det alltid andra man kan fråga. Jag har
också lärt mig mycket genom föredragshållarna och några gånger har vi båda två
varit med på Gamlebyveckan och lärt oss
nytt.
Förtroendeuppdrag
Inger var en av de mer aktiva föreningsmedlemmarna från början och har haft
flera uppdrag. Hon var ordinarie ledamot
i styrelsen i flera år, ordnade i början med
föreningslokal, satt sedan i valberedningen till förra året och har ingått i kaffekommittén.
När medlemstidningen startades 1987
fick hon plats i redaktionskommittén.
– Då skrev vi för hand och på maskin,
klippte och klistrade. Dan hjälpte till med
illustrationer, han har till exempel ritat
koggen i det första numret, som sedan användes i flera nummer.
Tidningen gjordes som stenciler på den
tiden och häftades ihop.
– Holger Kanth som var ordförande
var angelägen om att få in medlemmarnas egna berättelser om sin släktforskning
men det var svårt att få in bidrag, så vi
fick skriva mycket själva.
Ett problem vi känner igen även idag.
Skicka in din släktberättelse till Wåra
Rötter!
Släkttorp
Inger och Dan började släktforska sommaren 1977, eller om det var 1978. De berättar att de hade köpt sin husvagn då och
skulle provköra med den. Det var midsommartid och de åkte till Västrum för
att fira. På vägen hem tog de den gamla
vägen mot Gladhammar. De stannade på
en mötesplats vid vägkanten och Dan såg
en skylt som han då trodde var en militär
informationsskylt. Det var det inte.
– På skylten stod det: ”Här låg torpet
Winäs”.
– Då drog jag mig till minnes att mamma berättat om när hon var på Winäs
som barn, berättar Inger. Jag visste ju att
mamma är född i Gunnebo så det kunde
ju stämma. Sedan åkte vi till pastorsexpeditionen i Gladhammar och fick titta i
kyrkböckerna. Allt stämde. Det var ett av
våra släkttorp.
Det här blev startskottet för deras släktforskning. De har släktforskat tillsammans men bara på Ingers släkt. Dans släkt
från norra Bohuslän är utforskad sedan
länge av en släkting, och presenterad i en
bok redan 1963.
– När vi hade varit i Gladhammar åkte
vi till Vadstena och sökte vidare i kyrk-
Inger skrev för hand när hon började
släktforska, bland annat om den gäckande anfadern Jonas Swahn.
Dan Dahlqvists släkting Knuth Hansson
skrev en bok om släkten redan 1963.
Inger Dahlqvist var med i den första styrelsen i Tjust släktforskarförening och
har haft flera andra förtroendeuppdrag.
böckerna där. Vi har inte använt mikrofilm och mikrokort särskilt mycket utan
besökt landsarkiven på somrarna. Då var
det kö till platserna i forskningssalarna.
Husvagnen tog vi med oss och kunde
stanna flera dagar. Vi åkte också runt och
besökte platser där släkten bott.
Numera är det mest Dan som gör själva
efterforskningen i digitaliserade arkiv och
för in resultatet i släktforskningsprogrammet Holger. Det har också blivit massor
med pärmar med forskningsanteckningar.
– Det går nog inte en vecka utan att vi
diskuterat något i vår släktforskning.
Swahn ovanför då han gifte sig för andra
gången efter att hustrun Brigitta dött.
Förafskedade fendricken och heideridaren från Hjorteds socken Herr Jonas
Swahn gifte sig i Löts socken i Östergötland den 1 januari 1733 med jungfrun Brigitta Rase på Ekesund. Det fanns en släkt
Swahn i Östergötland, där medlemmar av
släkten är begravda i Strå kyrka i Östergötland, Bengt Persson Swan och Håkan
Swan. Håkan Swans son Johan kan möjligen vara far till Jonas Swahn.
– Vår nästa släktutflykt blir att åka till
Strå och titta på gravhällarna i kyrkan där.
Vi vill också åka till Vadstena igen och
leta efter mer uppgifter om denne Johan
Swan för att se om det går att bekräfta att
han är far till vår Jonas Swahn.
hos sin svåger och arbetade där så småningom som trädgårdsmästare fram till
sin död 1954, berättar Dan.
1922 köpte Ingers föräldrar torpet
Ljungebo som tidigare legat under Marnäs, gården på vars ägor hospitalet byggts
1911. Där bor Inger fortfarande, och sedan 1959 tillsammans med maken Dan.
Från början var det ett mindre torp
på andra sidan vägen, byggt i början av
1800-talet. I det huset har Dan nu sin målarateljé. I det nyare torpet från 1878 har
Inger och hennes storasyster växt upp.
Inger och Dan har senare byggt till Ljungebo med en länga i vinkel. Ett gammalt
uthus finns kvar.
Varifrån kom Jonas Swahn?
I det allra första numret av Wåra Rötter
1987, skulle det vara med en efterlysning.
Släktforskares efterlysningar har sedan
varit en viktig del av tidningens innehåll. Den första efterlysningen var Ingers
egen, om hennes anfader Jonas Swahn,
död 1772 i Hjorted och åttonde generationen från Inger. Ingenstans i kyrkböckerna
framgår varifrån han kom. Hans härkomst
är fortfarande en ganska olöst gåta.
– Som vi har letat efter honom under
årens lopp, säger Dan. Jag har sökt i digitaliserade register över alla med efternamnet Svan, vi har läst i böcker, sökt
bland faddrarna till Jonas Swahns barn
och frågat i Anbytarforum. Något entydigt svar har vi inte fått men vi har en
hypotes. Det är bara en hypotes och inte
klarlagt. Källan är ”Biografiska anteckningar Strå kyrka”.
Hypotesen är att Jonas Swahns far möjligen kan vara Johan Swahn från Östergötland. En präst hade först skrivit ”Jonas Johansson Swahn” men sedan skrivit
Ljungebo
Det är på Ingers morfars sida som Jonas
Swahn finns. Han var farfars farfars far
till Ingers morfar. Under hand tappade
några i släkten namnet Swahn eller Svan
och övergick till patronymikon.
– Morfar var smed i Edsbruk och på
Gunnebo bruk. När han gifte sig 1891
kallades han Carlsson i vigselboken. Han
ville ta tillbaka släktnamnet Swahn men
fick avslag. Därför blev det Svanström i
stället, det gick bra.
Ingers mor Olga Svanström föddes i
Gunnebo 1899. 1920 gifte hon sig med
trädgårdsmästarbiträdet Nils Wikgren
som arbetade i trädgården på Sankta Gertruds sjukhus. Nils syster Elin var gift
med hospitalets trädgårdsmästare Knut
Eriksson.
– Ingers far var med och byggde upp
trädgården och sjukhusparken som lärling
Same
Många från hospitalet i Piteå kom till
Västervik för att bygga upp hospitalet
Sankta Gertrud. Ingers pappa Nils Wikgren kommer från Piteå, där hans far var
skomakare och jordägare i Bergsviken.
Nils svåger hade arbetat som trädgårdsmästare på hospitalet Furunäset i Piteå
och flyttat till Västervik 1911 med sin fru.
På våren 1912 kom Nils hit, snart 17 år
gammal och 1915 ytterligare en syster,
Emma Sofia. Nils var en av de yngre i
syskonskaran på 14 barn.
– Min far gick bort när han var 59 år
och jag var 18 år. Han hade inte berättat
något om sin släkt, så det jag vet har jag
fått fram under min släktforskning, säger
Inger. I släkten har jag hittat en sameflicka
och det ansågs förr inte så fint. Kanske var
det därför man inte pratade om släkten.
Text och foto: Eva Johansson
Wåra Rötter 3/2015
7
En olycka kommer sällan ensam
Släktforskaren Peter Edvall har forskat i sin soldatsläkt från Gladhammars
socken. Här berättar han om dem som
dog i krigen och den som blev ihjälslagen.
Min farmors farfars far var livgrenadjären Lorentz Winge vid Tjust kompani av
Kungliga Livgrenadjärregementet, Rote
95 Vigelsbo i Gladhammars socken.
Han föddes 1784 som Lorentz Danielsson. Den 2 november 1803 antogs han
som livgrenadjär på roten efter Jonas
Berg. Han fick soldatnamnet Winge. Bostaden var Horskärr under Vigelsbo. Den
2 maj 1804 ingick han äktenskap med Jonas Bergs dotter Anna Stina Berg. 21 februari 1805 föddes deras son Jonas Petter.
Åren 1805–1807 var Sverige i krig med
Frankrike, då Lorentz Winge deltog och
kom i fransk fångenskap vid Lübeck den
6 november 1806. Han blev sjuk och togs
in på Hospital de Mezieres den 7 april
1807 och avled där den 11 maj 1807. Han
blev endast 23 år gammal.
Jonas Bergs hustru, hans svärmor Lisa
Pehrsdotter avled den 20 januari 1807, 55
år gammal.
Sönerna dog
Ny livgrenadjär på roten efter Lorentz
Winge blev Jonas Bergs son Peter som
antogs år 1808 och fick namnet Trofast.
Han sändes till Norrland där han deltog i
kriget mot Ryssland åren 1808–1809. Peter Trofast blev magsjuk och sändes hem
från Gävle. Han avled på torpet Horskärr
den 28 januari 1809, endast 21 år gammal.
Jonas Bergs andra son Johannes antogs
1809 som livgrenadjär på rote 97 Maråker
i Gladhammars socken med torpet Ganthem som bostad. Hans soldatnamn blev
Gahl. Sommaren 1814 utbröt strider i
Norge mellan norska och svenska trupper.
Johannes deltog i kriget och stupade i juli
1814. Han blev 32 år.
I bouppteckningen efter Johannes Gahl
kan vi läsa:
”Anno 1814 19 sept inställde sig undertecknad att förrätta laga bouppteckning
efter livgrenadjären manhaftige Johannes Gahl i Ganthem under på Maråkers
8
Wåra Rötter 3/2015
Torpet Horskärr under Vigelsbo. Foto: Peter Edvall.
ägor, som med döden afgått uti sistlidna
juli månad borta under sin tjänstgöring
i Kronans tjänst., och lämnar efter sig
änkan Catharina Gahl, dock utan några
bröstarvingar. Men den avlidnes fader
Jonas Berg, samt föremyndaren för Bergens barn Nils Albrektsson i Krafsnäs,
såsom arvtagarna, och nu närvarande
Egendomen uppgavs av änkan under förpliktelser? Lagen anger, och befanns som
följer.”
Misshandlad till döds
Jonas Bergs barnbarn Carl Johan Mattias
Berg blev överfallen och misshandlad den
5 september 1850, så illa att han avled dagen därpå.
Westervik Veckoblad skriver lördagen
7 september 1850 följande: ”Västervik. I
torsdags, marknadsdagen härstädes, på
aftonen, blev drängen Carl-Johan Berg,
hemma i Granhult Gladhammar socken
under utgående från staden, på allmänna
landsvägen öferfallen med stenkastning
och så illa slagen att han inbars i torpet
Gåserum. Åkommorne bestå i spräckt hufvudskål, slag vid tinningen, klufven läpp,
mm. Då detta skrifves är mannen ännu
vid lif, men åkommorna äro af stadsläkaren herr docktor Nordling förklarade för
absolut dödande. .
Gärningsmännen till detta förskräck-
liga dåd äro, som man tror, tvenne Skrädare- och en Snickarläring, vilka blifvit
arresterade. Rannsakning kommer med
det första att företagas.”
Från Gladhammars dödbok C:6 sidan
283 om Carl Johan Mattias Berg:
”Dräng från Granhult, född den 4 sept.
1824 uti Böljerum, son till befallningsman Sven Berg och dennes hustru Christina Dufva. En stilla och beskedlig yngling som blef å den allmänna Landsvägen
den 5 sept nära Westervik öfverfallen med
slag och stenkastning att han därifrån
infördes till torpet Gåserum. Afled dagen
därpå. Begravd den 15 sept. Ihjälslagen,
26 år, Ogift”
Westerviks Veckoblad skriver lördagen
den 2 november 1850: ”De till följe af
mordet å Drängen Carl Johan Berg den
5 sistlidne Sept. arresterade lärlingarna
Josephsson, Samuelsson, Wistrand och
Svensson, erhöllo sistlidne måndag den
28 förlidne Okt sin dom. Josefsson och
Samuelsson fälldes att böta hel mansbot,
men Wistrand kunde af, brist på tillräcklig bevisning, icke till saken fällas. utan
lämnades åt framtiden: Svensson, jämte
tvenne misstänkte men icke arresterade
lärlingar. Andersson och Eriksson frikändes. De tvenne förstnämnde affördes i
onsdags till Länshäktet i Calmar.”
En mansbot är detsamma som 300 daler.
Peter Edvall
Claes Westling talar om städer
Claes Westling är förste arkivarie på
Landsarkivet i Vadstena och besöker
oss den 14 oktober. Då håller han ett
föredrag om städer och borgare.
På årsmötet 2014 gästade han oss förra
gången och talade då om skatter i de
okända arkiven.
– Jag kommer att berätta om förindustriella städer, om invånarna och deras
funktion i det äldre svenska samhället,
säger han.
Städerna i den svenska historien har ansetts vara olika mycket värda i ett nationellt sammanhang, såväl av samtiden som
av eftervärlden.
– Allt sedan 1200-talet har Stockholm
varit den ledande staden, följd av ett litet
antal varierande städer genom historien.
Övriga städer har haft en mer eller mindre
undanskymd roll i sin samtid. Deras oförmåga att leva upp till centralmaktens förväntningar har bidragit starkt till att forma
en bild av dem som ointressanta, ja nästan
Claes Westling. Foto: Camilla Westling.
löjliga. Men hur var det egentligen?
Det får vi alltså veta mer om på månadsmötet i oktober.
Claes Westling har skrivit en ny handbok för släktforskare i år, om att forska
i domstolsarkiv. Boken är handbok nummer 10 i släktforskarförbundets handboksserier. Läs mer om den på sidan 10.
Eva Johansson
Anders Norman berättar om Mars Makalös
Hur levde 1500-talets soldater ombord
på krigsskeppet Mars Makalös? Det
får vi veta av Anders Norman vid månadsmötet den 18 november.
Anders Norman är museipedagog på Västerviks Museum. Där finns den stora utställningen om vraket. Det hittades på 75
meters djup i Östersjön 2011 av dykare
från Västervik. Utställningen med bärgade föremål från vraket invigdes i augusti
2013.
Mycket forskning sker nu kring vraket,
med Västerviks Museum som en central
roll.
Fartyget gick under efter ett sjöslag den
31 maj 1564 under det nordiska sjuårskriget. Slaget stod utanför Ölands norra
udde. I slutstriden exploderade fartyget
när kruttunnorna antänts och mellan 700
och 800 man miste livet.
Ombord ska ha funnits flera soldater,
dåtidens båtsmän, från Tjust. Hur var livet för dem och övriga ombord på denna
renässansens flytande fästning? Anders
Norman tar oss med ombord på resan. Det
blir också inblickar i olika samtida källmaterial och vad det kan berätta.
– Jag kommer också att göra lite utblickar till andra fartyg för att ge exempel
på vad ett vrak kan ge i informationsväg,
berättar han.
Vi får också veta vad som är på gång i
Marsprojektet på museet.
– Sedan upptäckten 2011 av vraket efter
Mars har forskningen tagit fart och Västerviks Museum har fått en spännande
roll.
Eva Johansson
Sedan 2013 finns en stor utställning om Mars Makalös, med både bärgade föremål
och fotografier från fyndplatsen. Vid månadsmötet i november får vi veta mer om livet
ombord. Foto: Västerviks Museum.
Wåra Rötter 3/2015
9
Boktips för släktforskare
Flera nya handböcker för släktforskare
Hur forskar man i domstolsarkiv? Hur
kan man ta hjälp av DNA-teknik i sin
släktforskning? Vad behöver jag veta
för att släktforska i Norge, Danmark
och Finland? Svaren finns i Sveriges
släktforskarförbunds nya handböcker.
Claes Westling, förste arkivarie på landsarkivet i Vadstena, har skrivit boken
”Domstolsforska” om forskning i domstolsarkiv. Det handlar om domböcker
och bouppteckningar men också allt det
andra som ingår i domstolsarkiven.
Bland mycket annat vill han lyfta fram
småprotokollen och bilagorna till domboksärendena, det som heter Inneliggande
handlingar. I småprotokollen finns till exempel uppgifter om lagfarter och uppbud
för fastigheter. I bilagorna kan det ofta
finnas betydligt mer personlig information än i dombokens protokoll. Finns det
i protokollet en hänvisning till littera X,
då finns det en bilaga med samma beteckning i samma volym som domboken. Bilagor kan också vara arkiverade separat.
Genvägar till arkiven
Författaren redogör också för olika genvägar in i domstolsarkiven, till exempel
saköreslängden i en dombok. Längden är
en lista på de böter som utdömts vid tinget
och har en hänvisning till rätt paragraf i
protokollet.
Andra genvägar är register av olika slag
och domboksutgåvor. Det finns både samtida register och register som upprättats på
senare tid. Domboksutgåvor är avskrifter
av gamla domböcker, ibland med modern
tolkning. En översikt finns i boken.
Vi får också veta vad som ingår i hovrätternas och andra domstolars arkiv. Här
taten. Vi får lära oss skilja på de fyra olika
typerna av DNA och hur DNA ärvs, vilka
begrepp som finns och vad de betyder.
Med hjälp av DNA-test kan man kanske
som släktforskare kartlägga sin släkt långt
mycket längre bakåt än vad man klarar
vid traditionell forskning.
Peter Sjölund berättar i sin bok om hur
det går till att släktforska med hjälp av
DNA.
finns mycket ny kunskap för släktforskaren.
DNA-forskning
Handboken om DNA-forskning heter
”Släktforska med DNA” och är skriven
av släktforskaren Peter Sjölund, utgiven
i augusti. Han har ägnat sig åt DNAforskning i flera år och är aktiv i gruppen
DNA-anor på Facebook och i nätverket
SSGG.
Handboken vänder sig till nybörjare
och här berättar han hur man gör, vilka resultat det kan ge och hur man tolkar resul-
Våra grannländer
Har du anor från Danmark, Norge och
Finland finns hjälp att få i Släktforskarförbundets nya handböcker.
I Finland har kyrkobokföringen fungerat på samma sätt som i Sverige, även efter 1809 när Sverige frånträdde sin östra
landsdel. Söker man efter uppgifter före
1900-talet finns en sökbar databas fritt
tillgänglig på internet. Ritva Winter skriver om forskning i Finland.
Både i Danmark och i Norge är kyrkböcker och andra arkivhandlingar fritt
tillgängliga på internet. På norska www.
arkivverket.no finns både databas och
inscannade originalböcker. Gå till länken
Digitalarkivet.
För att släktforska i Danmark börjar du
på www.sa.dk som är danska Riksarkivet.
Där kan du söka i arkivet. Eller gå till
länken Brug arkivet och sedan Arkivalieronline. Här finns inga husförhörslängder
utan man får gå till folkräkningarna i stället.
Norske släktforskaren Rune Nedlund
har skrivit handboken om norsk släktforskning. Boken om forskning i Danmark har skrivits av Gitte Christensen och
Kathrine Tobisen.
Eva Johansson
Claes Westling har skrivit om att forska i domstolsarkiv. Med lite Numera finns handböcker på svenska om att släktforska i både
tur kan man hitta ett anträd som bilaga till en dombok.
Finland, Danmark och Norge.
10
Wåra Rötter 3/2015
Bouppteckningar, stamkort
släktkalender och fånglistor
Mycket nytt och lokalt eller regionalt
arkivmaterial har tillkommit hos Arkiv
Digital under sommaren.
De senaste bouppteckningarna för Västerviks rådhusrätt som digitaliserats är för
åren 1911–1920, dessa har publicerats i
sommar. Det innebär att Arkiv Digital nu
har bouppteckningar från Västervik från
1672 till 1920. Registret för bouppteckningar sträcker sig fram till 1860.
Nytt är också stamkort för Norra Smålands inskrivningsområde, där bland annat Vimmerby ingår. Det är kort för värnpliktiga som avregistrerats. Korten gäller
tidsperioden 1885–1916, men är utan register. Planen är att fotografera alla stamkort för perioden 1902–1941.
På stamkorten finns personuppgifter
och anteckningar om tjänstgöring ända
från inskrivningen tills den värnpliktige
avförts. De verkar vara sorterade utifrån
födelseort. Stamkort finns också fotograferade från Oskarshamns rullföringsområde för åren 1888–1895.
Arkivdokument från Flottans pensionskassa från 1682 till in på 1900-talet har
tillkommit i augusti. I böckerna finns också personregister.
En mängd nya fånglistor från Justitiekanslerns arkiv har fotograferats under sommaren, bland annat från Kalmar
län. Listorna startar 1750 och innehåller
uppgifter om fångar i hela det dåvarande
Sverige, alltså även Finland. Dessa kompletterar de tidigare fångrullorna och
kyrkböckerna från olika fängelser, som
började föras under 1800-talets första
hälft.
SCB-utdrag finns nu också för 1944 för
Kalmar län, för vigda och döda. Serien
heter H1AA och nummer för Kalmar län
är 3490 och 3491. Sök på arkivtyp SCB.
I augusti har Arkiv Digital fotograferat och publicerat flera äldre årgångar av
Svensk Slägtkalender, åren 1805–1908.
Ett personregister för dessa år ingår också, plus ett släktnamnsregister för alla år
1885–2010. 2008 publicerades den så
kallade Ursprungslistan, med uppdatering
2012, vilken också finns hos Arkiv Digital. Här finns en förteckning över äldsta
kända ursprung för släkter som varit införda i Svensk Slägtkalender, Svenska
Ättartal och Svenska Släktkalendern. Listan är geografiskt ordnad. Det är utgåvan
från 2012 som fotograferats nu.
Forskarsalen öppen
igen
Nu är forskarsalen under Västerviks stadsbibliotek bemannad igen. Den 7 september är sommarlovet slut och forskarjouren
återupptas av föreningens medlemmar.
Här finns hjälp att få under förmiddagarna tisdag och onsdag klockan 10–12,
samt alla eftermiddagar måndag–torsdag.
Måndagar är salen bemannad klockan
14–18, övriga dagar klockan 13–16.
I forskarsalen i källaren på stadsbiblioteket i Västervik finns inte bara hjälp att
få från erfarna släktforskare, utan också
släktlitteratur som släktforskaren kan ha
nytta av.
DDSS har utökats
Databasen DDSS har nu fått många nya
poster inlagda och omfattar i dag drygt
en och en halv miljon poster från 198
församlingar. DDSS står för Demografisk databas södra Sverige och drivs av
Landsarkivet i Lund.
I databasen finns avskrifter från kyrkböckerna för socknarna i de tre sydsvenska landskapen Blekinge, Skåne och Halland. Du kan söka efter födda, vigda och
döda. Det kan vara mycket användbart för
den som till exempel letar efter en person
före de tillgängliga folkräkningarna.
Forskarsal byggs om
Förre boktryckaren Oscar Hultgrens bouppteckning gjordes den 6 april 1920. Det är
en av de nyligen publicerade bouppteckningarna från Västerviks rådhusrätt hos Arkiv
Digital. Bild: Västervik rådhusrätt och magistrat FI:95 (1920-1920) Bild 770 / sid 23,
Arkiv Digital.
Planerar du att besöka Riksarkivets forskarsal i Marieberg det närmaste året? Då
får du ta dig till Krigsarkivets lokaler i
stället.
Anledningen är att Riksarkivet bygger
om sina lokaler, bland annat i Marieberg.
Det sker under tiden från första september
i år till första oktober nästa år.
Krigsarkivet finns på Banérgatan 64 i
Stockholm. Innan du går dit bör du beställa fram de handlingar du vill se från
Riksarkivet. Material från Riksarkivets
bibliotek är inte tillgängligt under ombyggnadstiden.
På Riksarkivets hemsida kan du läsa
mer om hur du beställer fram arkivmaterial.
Wåra Rötter 3/2015
11
Tjust Släktforskarförening
c/o Stadsbiblioteket
Box 342, 593 24 Västervik
Program hösten 2015
OBS! De nya tiderna för månadsmötena OBS!
Onsdag 16 september
Tid: 18.15
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Månadsmöte
Läkemedel från förr till nu - Leif Eriksson f.d. apotekare.
Onsdag 30 september
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Pratkväll!
Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna
erfarenheter inom släktforskning.
Onsdag 14 oktober
Tid: 18.15
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Onsdag 28 oktober
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Månadsmöte
Städer och borgare - Claes Westling från Vadstena landsarkiv.
Onsdag 18 november
Tid: 18.15
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Månadsmöte
” Mars Makalös - Det marina 1500-talet” och även om de 10 båtsmännen från Västervik som var med på skeppet under sjöslaget - Adam Norman från Väster-
viks Museum
Onsdag 25 november
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Pratkväll!
Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna
erfarenheter inom släktforskning.
Onsdag 9 december
Tid: 18.15
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Månadsmöte
Hummelstad Byalag om Hummelstads historia och sjöfart. Luciakaffe.
Pratkväll!
Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna
erfarenheter inom släktforskning.
Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår
påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen.
Besök också vår hemsida: www.tjustanor.com
2015 firar Tjust Släktforskarförening 30 år
Påminnelse
Föreningen kommer för sina medlemmar med respektive att arrangera en jubileumsfest för att fira 30 år. Festligheterna kommer att äga rum fredagen den 9 oktober
2015 på Västerviks golfklubbs restaurang vid Ekhagen. Jubileet kostar 350:-/person.
Menyn består av fördrink, förrätt, varmrätt, kaffe och kaka. Föreningen arbetar med
att hitta en föreläsare till kvällen.
Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter!
Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar.