Föredrag om skrivarkurs på årets första månadsmöte Wåra Rötter Tjust största masugn sid. 4 sid. 3 Gamlebyveckan Tjust Släktforskarförening Nummer 1 • 2013 • Årgång 27 Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 sidan 6 sid. 11 Tjust Släktforskarförening Ordförande: Hans Wiberg tel: 0490 - 214 28 e-post: [email protected] Ordföranden har ordet Nu går vi in i ett nytt verksamhetsår med många utmaningar som ser intressanta ut. Vi ska arrangera utbildningsvecka på Gamleby Folkhögskola för sjuttonde året i rad, med många intressanta föreläsare. Vi har också fått till ett, som styrelsen hoppas, bra vårprogram till träffarna på biblioteket. Något jag hoppas på är att vi åter ska få lika mycket besök i vår forskarlokal som vi hade före datoriseringen. Ni skall inte sitta hemma och grubbla på ”hur gör jag” utan ta kontakt med vår jourgrupp eller kom till forskarlokalen på biblioteket. Jag vill också att ni medlemmar lämnar in intressanta artiklar till vår tidning. Sedan uppmanar jag er även att titta på vår hemsida som uppdateras när det händer något. Gå in på www.tjustanor.com. Hans Wiberg Sekreterare: Valdy Svensson Tel. 0490 - 188 18 e-post: [email protected] Kassör: Ann Persson Tel. 070 - 334 98 27 e-post: [email protected] Föreningens adress: Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342 593 24 Västervik Postgiro: 494 76 67 - 4 Föreningens org. nr: 833600 - 7128 Medlemsavgift 150 kr./år Familjemedlem 50 kr./år Internetadress: www.tjustanor.com Redaktörer för Wåra Rötter: Hans Wilensjö Kristinebergsgatan 2 T 593 35 Västervik Tel. 0490 - 321 46 e-post: [email protected] Eva Johansson Helgerum Berggård 590 93 Gunnebo Tel. 0490 - 138 19 e-post: [email protected] Nya medlemmar Etel Blad Midgård 2 D 593 39 Västervik Peter Jonsson Utlångö 2 572 95 Figeholm Ingemar Malm Sahultsvägen 2 590 91 Hjorted Bert Petersson Johannesbergsvägen 10 593 53 Västervik Sven Malm Klarkullegatan 13 593 34 Västervik Mari och Lennart Widgård Möckelhult Viggdalen 590 96 Överum Tips på hemsidor för släktforskare www.illinoisancestors.org/swedes/ En hemsida för dem som har släktingar som emigrerade till Illinois, där Chicago ligger. Den drivs av svenskättlingen Wini Caudell. Illinois var den näst största svenskstaten i USA, efter Minnesota. På hemsidan finns bland annat flera biografier och fotografier, och information om var svenskarna bosatte sig. www.fold3.com/ Här finns sökbara databaser med uppgifter från amerikanska militära arkiv. Det kostar att abonnera på men man kan söka gratis i sju dagar efter registrering. www.mnhs.org/genealogy/ Minnesota Historical Society där du kan söka på enskilda personer i olika digitaliserade arkiv. Tor Wiklund Kolsebro Ekdalen 597 97 Åtvidaberg Tel. 0120 - 202 59 e-post: [email protected] Nya tidskrifter har kommit under vintern, finns i forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com Wåra Rötter nr 2 – 2013 kommer i juni Material senast 1 maj 2013 Omslagsbild: Törnfalls kyrka Foto: Hans Wilensjö Upplaga: 600 exemplar Utgivning: 4 gånger per år Tryck: Östkustens Tryckeri AB, Västervik 2 Wåra Rötter 1/2013 Katarina Fröling Lysingsvägen 5 A 593 53 Västervik INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET Sid. 2 Sid. 3 Sid. 4 Sid. 5 Sid. 6-7 Sid. 8 Sid. 9 Sid. 10 Sid. 11 Sid. 12 Ordförande har ordet. Nya medlemmar. Hemsidor för släktforskare. Ancestry når du på internet. Föredrag om skrivarkurs. Tjust största masugn låg i Tovehult. Vad släktforskar du om? Amerikanare söker släktingar. Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909. Riksarkivet. Förbundsnytt. Herrgårdsromantik eller statarelände? Boktips till släktforskare. Veckokursen på Gamleby Folkhögskola vecka 31. Program våren 2013. Inbjudan till ”Årsmöte 2013”. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material. Ancestry når du på internet Text och foto: Hans Wilensjö Höstens sista möte den 12 december hölls som vanligt på Utkiken i Västervik. Valdy Svensson hälsade ett 40-tal medlemmar välkomna till kvällens föredrag om Ancestrys funktioner. Föredragshållare var Nils Ottervik. Nils Ottervik visade de fina sökmotorerna som finns och att all forskning där ligger på en server i USA eller någon annanstans. Det betyder att om du inte har med din egen dator kan du var som helst hoppa in och forska så snart du hittar en dator med internetuppkoppling. Samtidigt varnade han för att det kan bli dyrt om man råkar ta det stora paketet som går över hela världen. Det räcker ofta med det lilla svenska och att samla ihop sin forskning och ta en intensiv månad. Att spara sitt eget arbete visade han också hur man gör, och hur man kan skriva ut sitt resultat, om det nu blir färdigt. För dem som har anhöriga som flyttat över till USA eller Kanada så är Ancestry ett mycket bra hjälpmedel och samtidigt ser man vilka andra som forskar på samma anor. Nils hade hittat för honom en helt okänd anhörig, vilket gjort hans forskning lyckosam. Forskar du bara på Sverige räcker det gott med de befintliga svenska programmen. Föreningen bjöd de närvarande på kaffe och dragning skedde på ett lotteri. Britt Karlsson (till höger i bild) undrar över någon släkting som reste över till USA. Här har Nils Ottervik just hittat när överresan skedde från Göteborg och resvägen samt vilken båt de reste med. Därför de nöjda minerna. Föredrag om skrivarkurs Text: Valdy Svensson Foto: Tor Wiklund Ordföranden Hans Wiberg kunde hälsa ett drygt 40-tal medlemmar välkomna vid årets första månadsmöte den 16 januari. Han berättade om kommande aktiviteter bland annat att om intresse finns för en resa till landsarkivet i Vadstena kommer en sådan att ordnas i april. Intresse ska anmälas till Kerstin Johansson. Eventuellt kommer också en temadag att ordnas på Folkhögskolan i Gamleby en lördag i april. Den sedvanliga kursveckan på Gamleby Folkhögskola blir som vanligt vecka 31. En CD-skiva över gårdar och torp i Kinda och Ydre kommuner och soldater vid Ydre och Vifolka kompani har köpts in till forskarsalen. Skriv för din släkt Därefter lämnade han ordet till Eva Johansson som skulle berätta om hur man skriver sin släkthistoria i bokform. Eva berättade att hon börjat släktforska och att hon tycker det är trevligt att kunna presentera släkthistorien för sin släkt och kanske andra som inte släktforskar. Att inte bara rada upp namn och årtal utan beskriva hur släkten har levat. Man kan ha god hjälp av hembygdsböcker där ibland man kan hitta om sin släkt och om bygden. Man bör också lätta upp med bilder. Eva Johansson gav tips om hur man kommer igång att skriva sin släktberättelse. Hon håller också skrivarkurs för den som är intresserad. Plats i forskarsalen Eva önskar få igång en studiecirkel där hon kan ge handledning. Krav: att skriva på dator, att kunna öppna digitala textdokument och att använda e-post. Uppgift om studiecirkeln finns på föreningens hemsida www.tjustanor.com. Anmälan skickas till Eva Johansson på e-post: [email protected] Jag kan varmt rekommendera studiecirkeln då jag under hösten deltog i en sådan. Vi fick många goda råd och tips och kom igång med vårt skrivande. Behöver du hjälp i din släktforskning eller bara vill träffa andra släktforskare när du forskar? I så fall kommer du till Tjust Släktforskarförenings forskarsal på Stadsbiblioteket i Västervik. Forskarsalen är öppen måndag till torsdag varje vecka. Måndagar hela dagen från klockan 09 till 19, tisdag-torsdag klockan 09-12 och 13-16. Då finns föreningsmedlemmar på plats som kan hjälpa dig. Wåra Rötter 1/2013 3 Tjust största masugn låg i Tovehult Text och foto: Hans Wilensjö I Västrums socken i Tjust ligger Tovehult och Gutan, där det förr funnits masugnar. Om den gyllene tiden för Norra Kalmars läns masugnar berättade Claes-Göran Petersen från Gusum vid medlemsmötet i Utkiken den 13 februari. Claes-Göran Petersen började med att fråga oss om vi visste när Västervik första gången nämns i skrift. Det skedde den 5/10 1275 i Linköping då Magnus Ladulås skrev ett donationsbrev angående ett så kallat kononikat, som tre år senare blev ett dekanat. Omkring år 1280 kom Alsnöstadgan då den som kunde ställa upp med häst och ryttare,blev befriad från skatt. Så uppkom det världsliga frälset. I Skänninge bestämdes år 1284 att präster skulle leva i celibat, då de ofta under sin levnad kunde skaffa sig stora ekonomiska förmögenheter. När de inte fick några bröstarvingar så tillföll arvet ofta kyrkan och därmed kunde kyrkan få en större makt. Gustav Vasa rövade kyrkan på det mesta av dess egendomar, bland annat dekanatet, som tillhörde Linköpings domkyrka. Med kyrksilvret kunde han avlöna legoknektar, som skyddade honom mot till exempel Nils Dacke. Erik den fjortonde ärvde sin far. Han var en levnadsglad person, som festade ihop med bland andra Charles de Mornay och hovnarren Hercules. Vinförrådets dagböcker finns bevarade och där noteras ofta att kungen ”var lustig”, alltså berusad. Till supbrodern Charles de Mornay, sålde han 1562 större delen av dekanatet, men de Mornay blev senare inblandad i en komplott mot kungen Johan den tredje och halshöggs i Stockholm 1574. Ägorna drogs in till kronan men återlämnades senare till sonen Johan de Mornay. Hustrun Anna Trolle bodde oftast i Rumma. Hon anlade tegelbruket vid Grop och ett skeppsvarv söder om Helgerum. Sonen Johan dog ung och då fick hon godset i så kallat bakarv. När hon själv senare avled fick hennes systerdotter Kerstin Bååt ärva Helgerum. Kerstin var gift med Bengt Göransson Sparre. Vallonerna anlände Nu kom vallonerna till Sverige för att gjuta kanoner eller stycken som det skrevs på den tiden. Den mest kände var Louis de Geer från Liege. De första, som kom hit redan under 1500-talet, var släkten de Besche. 4 Wåra Rötter 1/2013 Claes-Göran Petersen berättade om masugnarna i Tovehult och Gutan. En person som satt många spår i vår bygd är Henry de Try, född 1601, som fick privilegium på en masugn i Gusum den 2/11 1652. Han var först verkmästare i Norrköping hos Louis de Geer. Med sina svågrar startade han även Överums bruk och Ankarsrums bruk. Henry de Try avled 68 år gammal i Gusum 1669 och är begravd i Norrköping. Nu blir hans mycket stridiga hustru Catharina de Besche, född i Nykvarn i Nyköping, 1615, ägare och en bitter arvsstrid startar. Deras gemensamma son Peter de Try, född 1639, får överta Överums bruk men släkten får lämna Överum på 1730-talet och blir ersatta av släkten de Besche. I Ankarsrum blir sonen Hendrick de Try utmanövrerad av bland andra Västerviksköpmannen Hans Andersson. Läs gärna jubileumsböckerna om Ankarsrums och Överums bruk. Claes-Göran Petersen visade bilder från resterna av masugnen både i Rumhult och Gutan och hur det har sett ut vid vattenfallen vid Tovehult innan kraftstationen byggdes. Dammen sprängdes När de Try-släkten blev frånkopplad från Ankarsrums bruk fick Hans Andersson från Västervik ta över, men masugnen vid Kannsjön var dålig. Han sökte och fick tillåtelse att bygga ett styckebruk vid Rumhult i Hjorted. 1694 fick han privilegium på ett styckebruk vid Gutan i Tyftingemar i Västrum. Vid den första blåsningen år 1697 sprängdes dammen och inte en enda kanon blev tillverkad. Anläggningen blev helt ruinerad men inte ägaren. Han sökte därför om privilegium att få flytta verksamheten till fallet vid Tovehult med åtta meters fallhöjd. Hans Andersson dog 1724 och då ärvde Anna Hansdotter Helgerum. Hon var gift med Anders Nilsson, adlad Cederflycht. Maken var svår på kvinnor och hans hustru kastade i stort sett ut honom från Helgerum och lovade att inte befatta sig med hans pengar. Anna Cederflycht dog 1752 men hade skött verksamheten mycket bra och skänkte under sin levnad makens pengar till Hallingbergs kyrka och till fattighuset i Västervik. Hennes halvsysters sonson Peter Christopher Bauman, adlad 1756 med namnet Cederbaum, var en ännu större brukspatron och förmerade ägorna ytterligare. Det var han som byggde det nuvarande slottet. Bergsbruk var annars hans stora intresse och han köpte in bland annat koppargruvan i Solstad och Mörtfors kopparverk. Dessutom byggde han en tackjärnsväg mellan Tovehult och Ankarsrum. Nedläggning 1825 Det finns bara bokföring bevarad från året 1791. Då hade man sex fartyg, med hemmahamn i Gutan, som hämtade malm från Utö, Stenbo i Ukna och några andra mindre gruvor. Kalkstenen hämtades i Sörmland. Tackjärnet skeppades till Verkebäck för vidare befordran till Ankarsrum. Masugnen var då den största i Tjust. När han dog 1795 utan bröstarvingar delades godset upp så att doktorinnan Emerentia Brita Maria Bäckerström ärvde Helgerumsgodset medan släkten de Maré ärvde Ankarsrums bruk Där byggde man en egen masugn. Tovehults masugn lades ner omkring år 1825 och ersattes av ett garveri och senare också en tändsticksfabrik. 1906 byggde Västerviks stad ett kraftverk här, som fick ersätta det gamla ångkraftverket i Västervik. Claes-Göran Petersen avtackades med blommor av Carl-Axel Karlsson och sedvanligt kaffe och lotteri fick avsluta kvällen. Där Tofvehults kafé ligger idag fanns förr Tovehults masugn, visar kartan från 1788. Karta från Lantmäteriets historiska kartor. Vad släktforskar du om? Frågorna: 1. Vad forskar du om? 2. Vad är din mest intressanta upptäckt? 3. Hur länge har du släktforskat? Barbro Wärn Rolf Bäckström Ann-Britt Johansson 1. Jag har gått lite djupare med min morfars fars släkt i Julita (soldattorp) och morfars mor som kommer från Stenkumla socken på Gotland. För övrigt kommer min släkt från Halland, Småland, Norrland och Sörmland. Själv är jag född i Stockholm. 1. Båda mina föräldrars släkter. Jag har släktforskat ungefär lika mycket på båda. 1. Mest på min farfars och farmors sida, och lite på mammas sida också. 2. När jag forskade på min fars sida hittade jag en anfader som heter Johan Bäckström. Han var möbelmålare i Östergötland i slutet av 1700-talet, och tydligen en ganska duktig sådan, en sorts folkkonstnär. Han är omskriven i en bok utgiven av Östergötlands museum. Där står det att han levde och verkade i socknarna Horn, Kisa och Tidersrum. Han gick runt på gårdarna och målade böndernas möbler. Jag hade ingen aning om honom tidigare, har aldrig hört talas om honom i släkten. Men det var han som tog namnet Bäckström. En gång på en auktion i Björnsholm såg jag ett skåp med blommotiv som troligen var målat av honom, men jag är inte säker. 2. Det mest spännande är att jag kommit så långt ner som till 1600-talet på farfars sida och sett att vi är valloner. På 1600-talet kom de från Belgien, en kvinna som hette Moreau och som gifte sig med en Lundberg i Sverige. Sedan kommer jag inte längre bakåt i Belgien på egen hand, då får jag ta hjälp. Det har också varit intressant att hitta min farmors tre systrar som utvandrade till USA. Där har jag fått fram en hel del uppgifter och kunnat följa en av dem fram till 1940. Jag har inte haft kontakt med någon efterlevande i USA men minns att en av dem var här på besök i Sverige för flera år sedan. Min man har också börjat släktforska och det visade sig att våra förfäder bodde bara ett par kilometer ifrån varandra, nere i Misterhult och Mörlunda, och det hade vi inte en aning om innan. 2. Mina far- och morföräldrar kom samtliga utifrån flyttande, till Stockholm i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Jag har haft svårt att hitta var min farfar bodde i Stockholm tills jag förstod att han var soldat vid regementet på Gärdet. Han blev förflyttad till Jokkmokk där han dog i Spanska sjukan under första världskrigen. Innan det ”hann han göra en flicka med barn” innan han dog. Denna flickas barn fick sedan en flicka och en pojke, vilka jag nu har fått kontakt med per brev och telefon. Mina kusiner alltså. 3. Jag började i februari förra året på en grundkurs och abonnerade sedan på Arkiv Digital. Sedan gick jag en veckokurs i Gamleby i augusti. Tycker att jag har lärt mig en hel del under detta år. 3. Det har gått i perioder. Jag började när jag blev pensionär för drygt tio år sedan, och har kombinerat mitt datorintresse med släktforskningsintresset. På senare år har det blivit lite mindre forskning. Amerikanare söker släktingar Jag undrar om någon forskar på familjen Augusta Martina Magnusdotter (1864-1906) och Karl Gustaf Larsson (1864-1933) från Ankarsrum, Hallingeberg. Båda är födda i Hjorted. Augusta Martina Magnusdotter hade två bröder som emigrerade till Amerika. Professor Landis Magnuson i New Hampshire är barnbarn till en av bröderna. Han planerar att besöka Sverige i september 2013. Då vill han besöka platser som släkten har anknytning till och gärna träf- fa släktingar till familjen. Jag ser att flera i släkten varit järnarbetare på bruket i Ankarsrum och flera familjer har varit bosatta i Ankarsrum. Någon forskare/släkting som är intresserad av att träffa Landis Magnuson när han kommer? Kontaktperson Gullan Olsson 0480-177 07 [email protected] 3. Jag började släktforska förra våren. Då fick jag en massa papper av ett kusinbarn, som själv släktforskar, och som undrade om jag ville titta på det. Det var anteckningar som rörde farfar och farmor och fram till idag. Det fick igång mig att börja släktforska. Det är jätteskojigt, varje person man hittar är ett framsteg. Vill du vara med i enkäten? Kontakta Eva Johansson på e-post: [email protected]. Tre medlemmar får i varje nummer svara på tre enkla frågor. Wåra Rötter 1/2013 5 Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 Text: Eva Johansson Foto: Hans Wilensjö, Eva Johansson Den 16 juli 1909 avled komminister Erik Johan Segerstedt i Törnsfalls församling i Tjust. Han var född den 13 augusti 1818 i Dalhem och var alltså på sitt 91:a år när han dog. Vid hans bortgång var han landets äldste präst, enligt en samtida tidningsnotis i tidningen Kalmar den 5 juli 1909. Detta faktum publicerades också i en annan tidning. Men bara en dryg vecka senare avled den gamle prästen och en ny notis publicerades om att en annan åldrig präst nu var den äldste, nämligen kyrkoherden Petrus Brandell i Nordingrå, född året efter Segerstedt. Tidningsnotisen (se bilden) hittade jag av en slump i en gammal psalmbok på en gård i Småland i sommar. Tyvärr vet jag inte vilken tidning denna notis kommer ifrån men uppgiften kommer från tidningen Kalmar den 5 juli 1909. Detta har man på en annan redaktion i Sverige läst och sedan återpublicerat uppgiften, troligen efter den 16 juli, och sedan rättat sin tidigare publicering. Tidningsklippet fick mig att söka reda på mer om Erik Johan Segerstedt och hans liv. Det saknar inte dramatik. Averum Erik Johan Segerstedt kom till Törnsfall som komminister 1857 eller 1858, och stannade där till sin död. Enligt död- och begravningsboken i Törnsfall var dödsorsaken ålderdomssvaghet. Begravningen Den lilla tidningsnotisen från 1909 berättar om Sveriges då äldsta prästman, Erik Johan Segerstedt i Törnsfall. 6 Wåra Rötter 1/2013 Erik Johan Segerstedts porträtt hänger i Averum, som nu är hembygdsgård i Törnsfalls socken. Han levde mellan 1818 och 1909. skedde den 25 juli. Vid sin död bodde han i Averum, som var Törnsfalls prästgård. Erik Johan Segerstedt överlevdes med flera år av sin hustru Anna Matilda Westman, som var 16 år yngre än sin make. 1912 lämnade hon Törnsfall och flyttade till parets dotter i Linderås. Hon kom från Bälaryd i Jönköpings län och de hade gift sig 1858. När hon gick bort 1929 i Tidersrum begravdes hon på Törnsfalls kyrkogård. I vigselnotisen i Bälaryd den 29 september1858 står Erik Johan som komminister i Törnsfall. Hustrun är kyrkoherdedotter från Öja, men född i Bälaryd. Kyrkoherdeparet bodde hela tiden i Averum med sin familj. Under en tid på 1880-talet bodde även Anna Matildas syster och mor här. Både hennes far Johan Westman och parets son Per är begravda i Törnsfall. Från prästfamiljer Erik Johans far var också präst och hans mor kom från en prästfamilj. Hans föräldrar är adjunkten Albrekt Segerstedt och dennes hustru Eleonora Kastman i Dalhems prästgård. Att vara adjunkt, eller pastorsadjunkt som vi säger idag, innebär den första tiden som nybliven präst innan man kan bli komminister. Albrekt Segerstedt prästvigdes 1812 men först 1823 blev han komminister, då i Locknevi och Blackstad. Albrekt var född 1789 i Helgarö i Strängnäs stift. Hans far var kronolänsman i Södermanland. 22 år gammal, 1811, kom han till Uppsala och måste ha studerat till präst på rekordtid för redan i april året därpå fick han ”kungligt tillstånd att söka befordran i Linköpings stift” och prästvigdes där i november. Genast blev han adjunkt i Dalhem. Där gifte han sig med Eleonora Kastman, prästdotter i grannförsamlingen Gärdserum. Detta framgår av en notis i Series Pastorum i Locknevi C:5. Där står det också att han gifte sig 1811. Men vigseln skedde den 11 april 1813, enligt vigselboken i Gärdserum. Det var på Eleonoras födelsedag, hon fyllde då 23 år. En månad senare, den 13 maj 1813, föddes parets äldste son Christian Albrecht. Kanske ville man i Series Pastorum frisera verkligheten, eller så är det bara en felskrivning. Blev faderlös När Erik Johan var åtta år gammal dog hans far hastigt den 13 mars 1826 av slag ”om aftonen vid skrivandet” enligt Series Pastorum. Hans mor blev då änka med tre minderåriga barn, den yngsta var en dotter på fem år. Familjen bodde kvar i Blackstad. De sista åren där var Erik Johan studerande, enligt husförhörslängden, och befann sig kanske i en universitetsstad för sina präststudier men var skriven på hemorten. Uppgifterna om honom under ungdomsåren och tills han gifter sig är oklara. Han uppges flytta till Frödinge 1843, 25 år gammal. I Frödinge finns han inte i inflyttningslängden, inte heller i grannsocknarna. 1858, samma år han gifter sig, ska han vara inflyttad från Vireda till Törnsfall enligt husförhörslängden, men finns i utflyttningslängden där. Enligt den första tidningsnotisen 1909 ska han ha kommit till Törnsfall som komminister redan 1857. Kanske någon av våra medlemmar forskat om den här familjen och vet vad han gjorde under den här tiden? Troligen var Erik Johan Segerstedt på långt håll släkt med den legendariske tidningsmannen Torgny Segerstedt, vars liv nu blivit film av Jan Troell. Detta släktförhållande har jag inte undersökt. Båda har fäder med namnet Albrekt Segerstedt, ett namn som kan tyda på en gemensam släkthistoria. Barnen Erik Johan och Anna Matilda fick sex barn tillsammans, fem söner och en dotter, mellan 1859 och 1874. Johan Carl Teodor föddes 1859 och flyttade till Karlstad 1882. Senare arbetade han som kamrer i Västervik och avled 1940. Han gifte sig aldrig. Erik Sigfrid Albrekt (kallade sig Algot) föddes 1861. 1879 tog han studenten i Västervik och blev senare marinläkare i Karlskrona. Han levde till 1939. Han gifte sig 1902 och fick minst sex barn. Per Simeon Julius föddes 1866. Han flyttade till Uppsala 1894, blev filosofie doktor och bodde en tid i Östersund där han var lektor. 1915-31 var han rektor för Västerviks gymnasium, fram till sin död. Han förblev också ogift. Aron Otto Teofil föddes 1868 och flyttade som vuxen till Göteborg. Där blev han tapetserare. I 1910 års folkräkning är han sadelmakare i Spånga och har gift sig och fått tre barn. Han gick bort 1951. Adele Maria Kristina föddes 1871, gifte sig 1905 och flyttade till Linderås. 1932 blev hon änka. Hon levde längst av syskonen, ända till 1957 och dog då i Kisa. Nils Gustaf Herman föddes 1874. 1906 blev han komminister i Tidersrum i Östergötland. 1928 flyttade hans mor till honom från Linderås, hon avled ett år senare. Själv levde han till 1950 och förblev ogift. Han var kvar som komminister i Tidersrum till sin pension 1945. Enligt ett inlägg på Anbytarforum och en samtida tisningsartikel var han Sveriges siste jordbrukande präst eftersom han brukade prästgården själv. Familjen Segerstedts gravsten på Törnsfalls kyrkogård är idag svårläst. Här ligger fyra personer begravda, nämligen Erik Johan Segerstedt, hustrun Anna Matilda, sonen Per och Anna Matildas far Johan Westman. I hembygdsgården Averum i Törnsfall, den tidigare prästgården, finns ett tidningsklipp som berättar om Nils Segerstedt, yngste sonen som var präst i Tidersrum i Östergötland. Det framgår inte i vilken tidning artikeln publicerats, men troligen är den från tiden för hans pensionering 1945. Källor: Kyrkoarkiven i Törnsfall, Dalhem, Blackstad, Locknevi, Gärdserum och Tidersrum. Törnsfalls hembygdsförening. Boken Västerviksstudenterna 1864-1923 av Helge Åkerman. Anbytarforum. http://runeberg.org/. Törnsfalls kyrka och den gamla prästgården Averum idag. Här bodde och verkade Erik Johan Segerstedt i 60 år. Wåra Rötter 1/2013 7 Uppgifter från 1942 på SVAR Text: Eva Johansson Nytt år betyder många nyheter på Riksarkivet, landsarkiven och SVAR. Framför allt är det uppgifter från 1942, med PUL:s 70-årsgräns som nu blir tillgängliga. Nu kan du hitta uppgifter från 1942 på SVAR. Vid årsskiftet publicerades uppgifter på födda, vigda och döda till och med 1942 från Statistiska Centralbyråns sammandrag. I kyrkoarkiven kan också sådana inscannade kyrkböcker publiceras som har sin sista notering 1942. Sedan i december har Riksarkivet en egen kanal på Youtube. Sök på Riksarkivet Sverige på www.youtube.com. Där kan du framöver se filmer från verksamheten, arkivfilmer och instruktionsfilmer. Föreläsningar i Vadstena På Landsarkivet i Vadstena har man i vinter startat utgivningen av en ny skriftserie. Den första skriften i serien handlar om samhällets insatser för barn kring förra sekelskiftet. Författare är två historiestudenter vid Linköpings Universitet, Carolina Johansson och Anna Nilsson. I Vadstena ordnas också en rad intressanta föreläsningar i vår. Den 20 mars berättar Andreas Wallgård om uppretade arbetare utanför Vadstena som kapade ett tåg 1888. Den 10 april får vi veta mer av Thomas Stellrot om de enskilda arkiv som finns på Landsarkivet. Den 24 april berättar Anna Eklundh Jonsson om barnamörderskan Anna Stina på 1850-talet. Föreläsningarna hålls på eftermiddagarna mellan klockan 15 och 16. SBL i mobilen Svensk Biografiskt Lexikon, SBL, finns sökbart på Riksarkivets hemsida. Det har tidigare getts ut på cd men sedan en tid har man övergått till databasen på nätet. SBL-sidan har mobilanpassats i januari i år. Använd denna länk i din smartphone: www.nad.riksarkivet.se/sbl/mobil. SBL innehåller personhistoriska artiklar om olika personer och släkter som gjort sig bemärkta i samhället. Det började ges ut 1917 och är finansierat av staten. Numera är det Riksarkivet som ansvarar för utgivningen. Du kan söka både på till exempel namn, födelseår, dödsår och yrke men även vanlig fritextsökning. Principen är densamma som för Akademins Ordbok, Man har börjat på A och har nu kommit till bokstaven S. När det är klart består det av 38 band. Hittills har drygt 9 000 artiklar publicerats med över 6000 illustrationer. På Riksarkivets startsida finns en direktlänk till SBL. Nya böcker i Rötterbokhandeln Sveriges Släktforskarförbund har gett ut en ny bok som kan komma till nytta för många släktforskare. Den heter ”Släktforskarens arbetsbok” och är en nyutgåva. Den innehåller bland annat övningar i handskriftsläsning, ordlistor och förklaringar av gamla ord och begrepp. Antavla och ansedlar ingår också. Främst är den tänkt för studiecirklar och kurser men också för den som lär sig på egen hand. Har du valloner i din släkt? En annan nyhet i Rötterbokhandeln är boken ”Nordisk Vallongenealogi 1580-1750, del 1” av Kjell Lindblom, en utökad nyutgåva. Den innehåller uppgifter om omkring 80 Vallonsläkter och drygt 600 familjetabeller. Släktforskardag den 16 mars Varje vår arrangeras Släktforskningens Dag. I år blir det lördagen den 16 mars och då är det traditionsenligt öppet hus i släktforskarsalen under stadsbiblioteket i Västervik. Temat för årets släktforskardag är soldatforskning, så det kan du få extra hjälp med den här dagen. Öppettiden är mellan klockan 10 och 14. Även Psykiatriska Museet på Gertrudsvik i Västervik har extra öppet den här dagen för att hjälpa släktforskare att hitta släktingar som varit patienter eller anställda på Västerviks hospital eller Sankta Gertruds sjukhus. Här är det öppet mellan klockan 13 och 17. Släktforskardagar i Karlstad 2014 Sista helgen i augusti nästa år ska du boka in ett besök i Karlstad. Då ordnas årets släktforskardagar 2014 där. Arrangör är Värmlands Släktforskarförening tillsammans med Sveriges Släktforskarförbund. Temat för 2014 är migration och medarrangörer är Arkivcentrum och SverigeAmerikacentret. I augusti varje år arrangeras släktforskardagarna med riksstämma, konferenser och utställningar. I år är platsen Köping den 23-25 augusti, med temat Bergslagen och järnet. Varje år har arrangemanget växt, i takt med att intresset för släktforskning ökar. I år räknar man med över 5000 besökare. I Karlstad är mötesplatsen konferenscentret Congress Culture Centre den 2931 augusti 2014. Det blir 28:e gången dessa dagar arrangeras. Besök vår hemsida Oäkta barn i databas Har du oäkta barn i Skåne bland dina anor? Då kan det finnas hjälp för dig i en kommande databas. Nu samlas uppgifter om skånska oäkta barn i ett gemensamt projekt som drivs av landsarkivet i Lund och Skånes Genealogiska Förbund. 8 Wåra Rötter 1/2013 För att driva på arbetet med databasen efterlyser man nu frivilliga som vill registrera uppgifter. Skånes Genealogiska Förbunds hemsida finns på www. sgf.m.se. Tjust Släktforskarförening har en omfångsrik hemsida på adress http://www. tjustanor.com/ med mycket information för den som släktforskar. Här kan du se öppettiderna för forskarsalen, läsa äldre nummer av Wåra Rötter, hitta till nyttiga hemsidor och mycket annat. Här får du också lätt kontakt med föreningens styrelse. Herrgårdsromantik eller statarelände? Text: Eva Johansson Foto: Tor Wiklund I Tjust finns många gods och herresäten. Tidigare har de befolkats med betydligt många fler människor än i dag. Torpen, drängstugorna, pigkamrarna och statarbostäderna var fyllda av folk och betydligt många fler rörde sig i landskapet som nu är näst intill tomt. Under mellankrigstiden och några decennier framåt matades vi genom media med herrgårdsromantik i filmer och böcker. Säkert har många läst romanen ”Moln över Hellesta” eller sett filmen ”Gårdarna runt sjön” på bio. Men hur var det för alla dem som inte tillhörde herrgårdsfolket, de som arbetade och hade sin utkomst på herrgården? Säkert finns det många bland er släktforskare i Tjust som har anor bland dessa. Och kanske till och med någon som har egen erfarenhet från uppväxt i en statarstuga på något gods. Man visste sin plats På godsen rådde en tydlig hierarki och som regel visste alla sin plats. I detta ingick var man fick röra sig och inte. Det var inte alls självklart för alla anställda att gå över gårdsplanen till stora huset, utan man gick bakvägen när man hade ärende. De köksanställda höll sig i köket, kreatursskötarna i ladugården och så vidare. Barnen kunde leka med varandra. Men att besöka varandras hem var det oftast inte tal om. I jordbruksarbetet var det rättaren som var arbetsledare för lantarbetarna. Över honom stod inspektorn eller förvaltaren på de större godsen. Olika yrken och arbetsuppgifter Tjänstefolket skulle sköta de stora hemmen med allt vad det innebar. Då gick det åt många pigor inomhus och flera hade specialiserade arbeten som kokerska, tvätterska, köksa, kammarjungfru, barnjungfru och annat. På de större godsen fanns det till exempel också kusk eller chaufför, betjänter, trädgårdsmästare och bokhållare. På många gods fanns det en och annan trotjänare, personer som arbetat här kanske hela sitt yrkesliv och fortsatte arbeta så länge de levde och orkade. Säkert var det också så för många unga kvinnor i bygden att det var lite finare att få pigplats på herrgården än hos någon mer ordinär bonde. Kokerskan var kanske den mäktigaste av de inomhusanställda. Det finns åtskil- liga berättelser i herrgårdsmemoarerna om barska kokerskor som regerade med myndighet i herrgårdsköket. Mat måste ju alla ha, och att vara den som hanterade detta nödvändiga kunde säkert ge en viss makt. Henne skulle man hålla sig väl med. Statareländet Det är framför allt Ivar Lo-Johansson som gett oss bilden av de egendomslösa statarna som symbol för fattigdom, elände och underkastelse. Statarsystemet levde kvar ända till 1944 och hade då funnits i ett par sekel, även om det slog igenom först i slutet av 1800-talet. Det innebar att de som arbetade på en större gård var gifta par som fick sin huvudsakliga lön in natura, det vill säga i mat, ved, tyg, utsäde med mera. De arbetade heltid på gården och gjorde inte dagsverken som torparen. Även de flesta helger innebar arbete. Dessutom förväntades statarens hustru arbeta i ladugården, framför allt med mjölkning, utan egen lön. Det kallades ”den vita piskan”. Det var inte ovanligt att bostäderna var dåliga, kalla, dragiga och slitna. I litteraturen finns många vittnesmål om svåra förhållanden, men de goda exemplen saknas inte heller. Statarna ersatte på många håll torpare och frälsebönder. Men inte helt, torparna var kvar en bra bit in på 1900-talet. Flytt och strejker Statarna städslades för ett år i taget och kunde välja att flytta i oktober varje år, vilket många gjorde. Om det var stor omsättning på gårdsfolket varje år kan det betyda att villkoren på gården var dåliga, eftersom de flesta valde att inte stanna kvar. Och tvärtom på de gårdar där det var liten omsättning. Men flyttningarna var också ett sätt att få semester eftersom man hade rätt till en veckas ledighet i samband med flyttning, den så kallade slankveckan. Det tog tid innan lantarbetarna och statarna organiserade sig fackligt, och de mötte stort motstånd hos godsägarna. En hel del strejker skedde, till exempel 1904 i Skåne och konflikten på flera gårdar i Södra Möre utanför Kalmar 1929-31. Många av de strejkande vräktes och familjerna fick gå från hus och hem. I det patriarkala samhället var det husbonden, det vill säga ägarfamiljen, som hade ansvar för sina anställdas sociala omsorg. Det innebar i många fall att ge fattigunderstöd och hjälpa dem som var sjuka. Hur det var beställt med detta stöd kunde skifta betydligt mellan olika gods. Ända fram till 1926 var det tillåtet för husbonden att aga sina anställda. Skicka in din släkthistoria! Den här artikeln tar inte upp herrgårdarnas ägarfamiljers perspektiv, utan de anställdas. De allra flesta av oss kommer från bönder, torpare, statare, pigor och drängar så det stora flertalet har inte sina anor i ägarfamiljerna. Har du herrgårdsanställda eller statare på något gods i din släkt och som lämnat efter sig vittnesmål? Hur var det att vara lantarbetare på Fogelvik, Odensviholm, Blekhem eller Bankestad? Eller piga på Sundsholm, Hornsberg eller Gränsö? Eller på något av de många andra godsen i Tjust? Kontakta Wåra Rötters redaktion så att vi kan publicera din släktberättelse. Skicka e-post till mig på adress: [email protected] Källa: Mats Hellspong m fl: Herrgårdsromantik och statarelände, Carlssons förlag 2004. Stensnäs norr om Edsbruk är ett av många gods i Tjust där människor bott i generationer. Hur förhållandena var just där vet vi ingenting om, men har du en släkthistoria härifrån eller från något annat gods, så skicka den gärna till oss för publicering i Wåra Rötter. Wåra Rötter 1/2013 9 Boktips för släktforskare En stor släktberättelse från Hedås Text: Eva Johansson Vilken fantastisk berättare han är, Lars Andersson! Han har varit verksam som författare på heltid i mer än tre decennier och efter en lång rad romaner har han nu skrivit sin släkthistoria, i två delar. Detta är romaner, inte dokumentärberättelser. Han fabulerar, med författarens frihet, men har använt fakta från arkiven. Böckerna handlar om människorna i byn Hedås i Grava socken, söder om Forshaga i Värmland. Det är här hans fars släkt bott sedan 1600-talet och det är här han själv tillbringat många somrar. Den första boken kom ut 2008 och heter Ljus från ingenstans. Den handlar om tiden från den första bosättningen i Hedås på 1600-talet, och fram till sent 1800tal. Nästa roman, med titeln De levandes land, gavs ut 2012. Den tar vid där den första slutar och sträcker sig till 1950-talet, men delvis fram till idag. Gård från 1600-talet Till Hedås kommer en dag bonden Knut Nilsson och bryter ny mark. Hans hemman blir skattelagt 1625, som ett tredjedels mantals skattehemman. Hedås ligger vid Klarälven, öster om stranden och utgör en remsa mark mellan vatten och berg. Knuts hemman utvecklas till en by med flera gårdar och finns kvar än idag. Knutsönerna tar vid, gården delas i fler och generationerna kommer och går. De flesta i byn är släkt med varandra men allt eftersom nya generationer kommer till tunnas släktbanden ut, men lever ändå kvar. Vi följer dem, generation efter generation, ända fram till idag. Författaren Lars Andersson har skrivit en fascinerande släktberättelse i två delar om sin fars släkt i den värmländska byn Hedås. Foto: Kari Lovaas/Albert Bonniers förlag. Fakta: Författare: Lars Andersson Titel: Ljus från ingenstans, De levandes land Förlag: Albert Bonniers förlag Fiktion och fakta Det han gjort i dessa två böcker är det som många släktforskare önskar sig, att kunna skriva en levande släkthistoria och lyfta fram många olika livsöden i ljuset, så att de blir människor av kött och blod, tårar och glädje. De lever sina liv, mitt framför våra ögon. Lars Andersson är noga med att påpeka att det är romaner, påhittade berättelser. Han har använt sig av alla tillgängliga arkiv där det finns uppgifter om Hedåsborna och lagt till människors tankar, känslor och handlingar. Om de stämmer kan vi inte veta, och får aldrig veta. Men det gör inget, för detta är en ytterst levande och intressant släktberättelse, och säkert av stort intresse för alla oss som vill läsa om de människor som levt före oss. Båda böckerna finns på Stadsbiblioteket i Västervik. Per Svensson var född 1689. Han och hans hustru och barn är en av de många familjer i Hedås i Grava socken som förekommer i Lars Anderssons släktberättelse i hans två senaste romaner. Källa: Arkiv Digital Grava AI:1 (1751-1755) Bild 22 / sid 23. Årstafruns dagbok ger liv åt historien Text: Eva Johansson Årstafrun Märta Helena Reenstierna skrev dagbok mellan 1793 och 1839. Varje dag. Idag har vi en unik möjlighet att följa vardagslivet på en stor gård för ett par hundra år sedan. Hennes dagbok blev känd på 40-talet och kom till Nordiska Museet 1946. Delar av dagboken har publicerats och varit underlag för bland annat romaner av Lars Widding. För några år sedan gick historikern och författaren Kristina Ekero Eriksson igenom hela dagboken och skrev sedan den här biografin om Årstafrun 2010. Pocketutgåvan kom 2011. I biografin berättar författaren om 10 Wåra Rötter 1/2013 Märta Helena Reenstiernas liv utifrån dagböckerna och andra fakta, med citat hämtade från Årstafruns egna noteringar. Det ger en fyllig och levande bild av en ganska munter kvinna som gillade socialt umgänge och nöjen. Ändå var hennes liv fyllt av sorger. Sju av hennes åtta barn dog innan de blev vuxna och den ende överlevande sonen omkom i en olycka när han var 32 år. Då hade maken nyss dött. Det är en mycket intressant bok om en annan tid med andra sociala konventioner och livsvillkor. Som släktforskare vill man gärna veta mer om det vardagliga livet, och det får vi här. Fakta: Författare: Kristina Ekero Eriksson Titel: Årstafruns dolda dagböcker Förlag: Norstedts Foto: Bo Sandberg VECKOKURSEN 29 JULI – 2 AUGUSTI 2013 Anmälan senast den 1 juni till Gamleby Folkhögskola tel: 0493 - 131 00 Släktforskning Måndag kl. 09.00 - 09.15 09.15 - 09.50 09.50 - 10.30 10.30 - 10.50 10.50 - 12.30 12.30 - 13.30 13.30 - 15.00 15.00 - 15.20 15.20 - 16.00 Välkomstanförande, Hans Wiberg Presentation av kursdeltagarna, Hans Wiberg Presentation av Gamleby Folkhögskola Kafferast SVAR vad finns på webben, Mariia Mähler Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Tisdag kl. 09.00 - 10.30 10.30 - 10.50 10.50 - 12.30 12.30 - 13.30 13.30 - 15.00 15.00 - 15.20 15.20 - 16.00 Läsning av gammal stil. Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Kartforskning, Björn Johansson medförfattare till boken ”Kartforskning” Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Onsdag kl. 09.00 - 10.30 10.30 - 10.50 10.50 - 12.30 12.30 - 13.30 13.30 - 15.00 15.00 - 15.20 15.20 - 16.00 Läsning av gammal stil, Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Vad har släktforskarförbundet att erbjuda, Barbro Stålheim Lunch Om särskilda anteckningar i kyrkböckerna, Gunilla Didriksson Kafferast fortsättning Torsdag kl. 09.00 -10.30 10.30 -10.50 10.50 -12.30 12.30 -13.30 13.30 -15.00 15.00 -15.20 15.20 -16.00 Läsning av gammal stil, Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Forskning i olika arkiv, Chris Henning, Genealogiska Storstockholms Genealogiskaförening Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Fredag kl. 09.00 - 10.30 Skriva en bok om sin forskning, Eva Johansson 10.30 - 10.50 Kafferast 10.50 - 12.30 Kalmar läns museum, Peter Danielsson 12.30 - 13.15 Lunch De som är intresserade av att lyssna på den konsert som ungdomarna ger i Aulan ska kanske planera för hemresan så att ni hinner lyssna på konserten som börjar 13.00 och håller på ca 30-45 min Wåra Rötter 1/2013 11 Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342, 593 24 Västervik Program våren 2013 Onsdag 13 mars Tid: 18.45 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Årsmöte. Föredrag av Marcus Brännström. Onsdag 27 mars Tid: 18.00 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Pratkväll. Datum: Plats: I april planerar vi för en utflykt till något intressant mål. Mer information kommer senare. Veckokursen, Gamleby 29 juli - 2 augusti Släktforskning Anmälan senast 1 juni till Gamleby Folkhögskola tel: 0493 - 131 00 Se veckoprogram sidan 11 Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen. Besök också vår hemsida: www.tjustanor.com Inbjudan till Årsmöte 13 mars Plats: Utkiken Stadsbiblioteket, Västervik Tid: kl. 18:45 Föredrag av Marcus Brännström Föreningen bjuder på kaffe Lotterier Sedvanliga årsmötesförhandlingar Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter! Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar.