1. No category

Wåra Rötter
Tjust Släktforskarförening
Nummer 2 • 2015 • Årgång 29
30-årsjubileum
2015
Bråda dagar mellan död och
begravning
SIDAN 3
Om skrönor, myter
och muntlig
tradition
SIDAN 4
Känner du till
Klara Sofia och
Emil Kalle?
SIDAN 5
Tjust
Släktforskarförening
Ordförande: Hans Wiberg
tel: 0490 - 214 28
e-post: [email protected]
Sekreterare: Valdy Svensson
Tel. 0490 - 188 18
e-post: [email protected]
Kassör: Ann Persson
Tel. 070 - 334 98 27
e-post: [email protected]
Föreningens adress:
Tjust Släktforskarförening
c/o Stadsbiblioteket
Box 342
593 24 Västervik
Ordföranden har ordet
Nu har vi kommit en bit på året och förhoppningsvis lämnat en blåsig och kall
vår och ser fram mot en solig och varm
sommar.
Det händer en hel del under sommaren
även om vi inte träffas på månadsmöten
eller pratkvällar då. Vi ska genomföra
vår årliga kurs på Gamleby folkhögskola
vecka 31. Sedan ser vi fram mot Släktforskardagarna i Nyköping sista veckan i
augusti dit vi kommer att ordna en bussresa som ni kan anmäla er till, se annons i
tidningen på sidan 12.
Vi får besök i forskarlokalen ibland,
även internationella besök, senast av två
systrar från USA. Är det någon som har
anor som härstammar från Dan Hallgren,
skräddare från Hallingeberg, och båtsman
Sven Asp? Då tycker jag att ni ska kontakta systrarna på e-post mepaterson@q.
com. De har också en båtsman Jan Hjort
Internetadress: www.tjustanor.com
Redaktörer för Wåra Rötter:
Hans Wilensjö
Mobil: 070-326 53 56
e-post: [email protected]
Eva Johansson
Tel. 0490 - 138 19
e-post: [email protected]
Tor Wiklund
Tel. 0120 - 202 59
e-post: [email protected]
Layout:
Denna utgåva av Wåra Rötter är på 12 sidor och tunnare papper än vanligt, för att
komma under den nya portogränsen och
inte fördyra distributionskostnaden. Bibehållen tidning på 16 sidor och tjockare
papper skulle inneburit ett porto på 13
kronor, en ökning på 6 kronor och 50 öre,
per tidning.
Om kostnadsökningen ska täckas av
medlemmarna innebär det en ökning av
medlemsavgiften med 26 kronor per år.
Ett annat alternativ är övergång till digital
tidning. Vad tycker du? Skicka ett mail till
någon av oss i redaktionen. Några medlemmar har redan hört av sig efter förra
numret, det tackar vi för.
Bo Sandberg
Tel. 0490 - 321 83
e-post: [email protected]
Omslagsbild:
Förr lade man vid begravning ut granris i
pilar med riktning mot kyrkan.
Foto: Tor Wiklund.
Upplaga:
600 exemplar
Utgivning:
4 gånger per år
Tryck:
Östkustens Tryckeri AB, Västervik
2
Wåra Rötter 2/2015
Sveriges Släktforskarförbund har fått
svar från Post Nord där man bekräftar att
det särskilda föreningsportot, som alltså
tagits bort från årsskiftet, inte kommer
att återinföras. Frågan om Wåra Rötters
framtid ska utredas av styrelsen före nästa årsmöte. Så beslutades vid årsmötet i
mars.
I det här numret fortsätter vi att uppmärksamma föreningens 30-årsjubileum,
i vilket vi kommer att återkomma till även
i de två återstående tidningarna. Var med
och fira jubileet den 9 oktober!
Eva Johansson
Nya tidskrifter har kommit under våren, finns i
forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com
Wåra Rötter nr 3 – 2015
kommer i september
Material senast
15 augusti
Hans Wiberg
Redaktionen har ordet
Bankgiro: 425-8059
Föreningens org. nr: 833600 - 7128
Medlemsavgift 150 kr./år
Familjemedlem 50 kr./år
bakåt i släkten. Den som emigrerade i deras släkt var Carl August Enell från Västervik.
Ett litet upprop: vi behöver fler som
är intresserade av att leda grundkurser i
släktforskning. Är ni intresserade av detta
så så kontakta något av studieförbunden
Vuxenskolan eller ABF, det går även bra
att kontakta styrelsen.
Som så många andra föreningar har
vi bekymmer med att tillsätta styrelseplatser. Nu behöver vi någon som kan ta
över ordförandeposten, så är det någon
eller några som är intresserade, kontakta
valberedningen som består av Ing-Marie
Åkerö, Jan-Olof Pettersson, Anna-Maria
Jakobsson och Gun-Britt Tjäder.
Ha en bra sommar så ses vi i höst igen!
INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET
Sid. 2
Sid. 3
Sid. 4
Sid. 5
Sid. 6-7
Sid. 8
Sid. 9
Sid. 10
Sid. 11
Sid. 12
Ordförande har ordet. Redaktionen har ordet.
Årsmötet 2015. Bråda dagar mellan död och begravning.
Om skrönor, myter och muntlig tradition.
Vad släktforskar du om.
28 år med Wåra Rötter och 30 år med föreningen.
Släktforskardagarna i Nyköping.
Tjustmedlemmar på mässa i Ronneby. Nya medlemmar.
Boktips till släktforskare.
Arkiv Digital. Sommarforskning i Lofta. Folkräkningar 1910 klara.
Program våren 2015.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras
om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd
av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i
artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material.
Ny styrelsemedlem vid årsmötet
Tjust släktforskarförening höll årsmöte den 11 mars, med omkring 60 deltagare. Hans Ålund valdes till mötesordförande med Valdy Svensson som
mötessekreterare. Efter en parentation
för avlidna medlemmar inleddes årsmötet.
Ur verksamhetsberättelsen går att utläsa
en omfattande verksamhet kring släktforskning, som till stor del har redovisats
i Wåra Rötter tidigare under året. Utöver
detta har styrelsen haft åtta möten under
året, Valdy Svensson har haft två studiecirklar i läsning av gammal skrivstil, Eva
Johansson har lett en skrivarkurs, och
Hans Wiberg och Hans Wilensjö har haft
fyra nybörjarkurser i samarbete med Vuxenskolan.
Medlemsantalet var den 31 december
571 betalande medlemmar. Föreningen
har abonnemang på Arkiv Digital, Svar
och Ancestry i forskarsalen.
Till att leda föreningen under det kommande året utsågs i styrelsen Hans Wiberg, Ann Persson, Valdy Svensson,
Kerstin Johansson och Jan Hansson, den
senare ny i styrelsen som efterträdare till
Karl-Axel Carlsson.
Ny suppleant efter Jan Hansson blev
Ingegerd Hammarqvist och Leif Pettersson omvaldes. Till revisorer omvaldes
Kjell Johansson och Britt Börjesson. Den
viktiga kaffekommittén omvaldes och
består av Birgitta Carlsson, Ann-Britt
Johansson och Ingegerd Rocén. Lotterikommittén består av Karina Gustavsson
och Karl-Axel Carlsson.
Redaktionen för Wåra Rötter omvaldes,
se sidan 2. I valberedningen ingår IngMarie Åkerö, Jan-Olof Pettersson, AnnaMaria Jakobsson och Gun-Britt Tjäder.
Jan-Peter Brinkby och Karl-Axel Karlsson. Foto: Hans Wilensjö.
Vid årsmötet diskuterades medlemstidningens framtid, och beslutades att styrelsen under året ska utreda denna. Kvällens
ordförande, avgående styrelsemedlemmen Karl-Axel Carlsson och andra förtroendevalda avtackades med blommor.
Hans Wilensjö
Bråda dagar mellan död och begravning
Psalmboken lades under hakan och
ett par mynt skulle täcka ögonen. Vita
lakan hängdes runt dödsbädden. Nu
gällde det att få bud till kyrkan om
händelsen, beställa begravningsplats,
gravgrävning och tid för begravningen.
Från snickaren skulle kistan beställas.
Så gick det till förr i tiden när en person
dött i hemmet. Om gamla begravningsseder berättade Jan-Peter Brinkby efter årsmötet. Han är regionchef vid Fonus Öst i
Västervik.
De anhöriga släppte allt när någon dog,
begravningen skulle helst ske inom en
vecka. Det var bråda dagar. Sorgebrev och
sorgebiljetter till släktingar och vänner
skulle skrivas och tidningsannons skulle
beställas.
Dagen efter dödsfallet tvättades den
döda och kläddes i fina kläder. Huset skurades och tvättades, gardiner och bordsdukar byttes. Maten till begravningen
kunde ta flera dagar att förbereda.
Granris
Begravningsdagen inleddes med en kort
morgonsamling kring den dödas kista
med bön och sång, oftast ledd av prästen.
Därefter skulle liket bäras ut till likvagnen.
Förr var mycket skrock inblandat när
det gällde döden. Benen på bockarna som
kistan hade stått på skulle läggas utåt för
att inga onda andar kunde komma in i huset. Över tröskeln skulle fotändan av kis-
tan bäras ut först, så den döde inte skulle
ha möjlighet att se dörren från utsidan och
hitta tillbaka senare. Man har ju inte ögon
i nacken.
Karmen till ytterdörren kläddes med
färskt granris och även gången ut till likvagnen. Utmed gången stod grannar och
gäster, männen barhuvade medan kvinnorna hade sorgehattar, helst med svart
flor. Den smyckade likvagnen drogs av
de finaste hästarna, som absolut inte fick
springa utan sakta gå mot kyrkan. Vägen
med liktåget hade grannar och vänner
smyckat med granris och det var noga att
det visade en pil mot kyrkan. När liktåget
kunde ses från kyrkan ringde kyrkklockorna oavbrutet tills kistan bars in.
ningsmiddagen. Det var en påkostad måltid till minne av den döda, med dignande
matbord och gäster placerade i rangordning. Efter en paus var det åter dags att
samlas för efterrätt med frukt och vin och
kanske ostkaka från den egna gården.
Alla långväga gäster skulle ha förning
på hemresan som kunde knytas in i den
stora snusnäsduken. Begravningskarameller, helst med guldtext på svart glänsande papper, delades ut och visade gårdens status.
När begravningsgästerna dragit sig
hemåt var det åter lugnt på gården till
nästa stora händelse som kunde vara barndop, lysning eller bröllop, husförhör eller
kanske en ny begravning.
Kalas
Efter begravningsceremonin återvände
gästerna till den dödas hem för begrav-
Hans Wilensjö
Förr lade man vid begravning ut granris i pilar med riktning mot kyrkan. Foto: Tor
Wiklund.
Wåra Rötter 2/2015
3
Om skrönor, myter och muntlig tradition
Sigrid Oldenburg från Kalmar samlar
på gamla historier. Muntlig tradition
var förr i tiden enda sättet att förmedla
vad som hände då både radio, tv och
framförallt riktigt lyse inte fanns. Om
vi tänker oss tillbaka lite mer än hundra år så var det bara dagsljuset som
gällde, och öppen eld eller talgljus.
Vid månadsmötet den 15 april berättade
hon för ett 50-tal medlemmar om muntligt berättade skrönor, myter och sägner
från äldre tider i Småland. Hon kunde
trollbinda en talrik publik med sina ofta
kluriga berättelser som förr i tiden hördes
under mörka kvällar vid elden i de små
stugorna.
Historierna om skogsrået var många
och spreds vida omkring. Skogsrået lockade alla män till sig. Hur de än försökte
hålla emot så segrade hon till slut, och
fick de stackars männen att besöka hennes rede ute i skogen.
Sigrid Oldenburg berättade om en
skogsråskröna då en bonde fastnat i
skogsråets garn och hur bondfrun med list
lyckades ta kål på skogsrået och befria sin
make.
Flickan som togs av trollen
En annan historia handlar om flickan i
Kättilshult.
– Flickan var en mycket livlig och
vacker ung mö. Hon såg de fina rökmolnen över den mörka skogen och hon und-
rade så var röken kom ifrån. Då vandrade
hon ut i skogen och kom till slut fram till
några väldiga flyttblock, som hon måste
krypa över och under.
– Till slut fann hon då en stor trave varma och gyllenbrunt gräddade pannkakor.
De luktade förföriskt gott, så hungern efter den långa promenaden gjorde att hon
inte tänkte sig för utan började knapra på
den stora pannkakshögen.
Det skulle hon inte gjort. Det var trollen som hade lagat de förföriska pannkakorna, för att det skulle ordnas med bröllop i den stora bergasalen och den unga
mön hade lockats dit för att tas till brud.
Historien slutar med att hon räddas genom rådigt ingripande av en dräng från
hembyn. Den fattiga drängen och den befriade flickan levde sedan lyckliga i alla
sina dagar.
Småfolket och näcken
Småfolket fanns det gott om ute i byarna
förr, trodde man. Det gällde att hålla sig
väl med dessa små knytt. De skulle vårdas
ömt och fick under inga omständigheter
kallas med elaka ord, eller bli utan mat.
Särskilt viktigt var det den längsta natten
på året, det vill säga julafton, för då skulle
varm gröt serveras på farstubron.
Sägnen om älvaleken handlar om spelmannen som med sin musik drog med sig
allt folket. Han spelade så att alla i byn,
gamla och unga, fattiga och rika, måste
dansa allt vildare och till slut följa med
honom ner i forsens djup. Ingen insåg faran för de var som besatta av dansen och
musiken. Och ingen överlevde.
Något som vi alla hört talas om är nog
ättestupan, klippan eller berget där de
gamla fick hoppa ner för att slå ihjäl sig
när de blivit en belastning för familjen.
Om det verkligen förekommit tvivlar nog
de flesta, men myten lever i alla fall kvar
än idag.
Sigrid Oldenburg hade mycket intressant att berätta. En betydligt längre version av detta mötesreferat finns publicerat
på vår hemsida www.tjustanor.com.
Hans Wilensjö
Spelmannen vid forsen, det vill säga
näcken, spelar en viktig roll i den svenska
folktron och de muntligt berättade historierna. Målning av Johan Tirén 1888.
Sigrid Oldenburg tackades med en bukett
tulpaner av ordföranden Hans Wiberg för
en intressant kväll med berättelser och
gamla skrönor. Foto: Hans Wilensjö.
Sveriges dödbok på usb-minne
Skogsrået var den vackra kvinnan från
skogen som lockade med sig männen från
hus och hem. Här är hon framställd med
svans som tecken på att hon tillhör trollen. Målning av Per Daniel Holm 1882.
4
Wåra Rötter 2/2015
Lagom till släktforskardagarna i Karlstad
blev den senaste versionen av Sveriges
dödbok klar. Den här gången finns den
inte bara som cd-skiva utan även på usbminne, eftersom många nya datorer inte
har cd-enhet. Här finns uppgifter om så
gott som alla som avlidit i Sverige mellan
1901 och 2013. Dödboken säljs i Rötterbokhandeln.
En annan nyhet i Rötterbokhandeln är
cd-skivan Hammartingsskivan. Den innehåller protokoll från hammarting i Södermanland, Småland, Östergötland samt
Nora och Linde bergslag. Det gäller mål
mot smeder under tiden fram till omkring
1740. Den är utgiven av Föreningen för
Smedsläktsforskning.
Känner du till Klara Sofia och Emil Kalle?
Kenneth Davidsson i Ankarsrum undrar om någon av läsarna känner igen
och vet mer om hans mormors släkt.
Den kommer från Tjust och andra orter i närheten.
Kenneth Davidssons mormors släkt bodde i början av 1700-talet på ett torp som
heter Björnshult under Tuna gård. Så här
skriver han i sin efterlysning:
”På min mormors sida härstammar
vi från Frödinge, Björnshult, Locknevi,
Vimmerby, Hjorted, med flera orter runt
om här i Västervik och Kalmar län. Min
mormors far bodde som barn i en stuga
nära Hällerum Sandmon och de var nog
13 personer i huset.
Mormors far blev sedan innehavare av
ett mobilt sågverk och åkte runt till olika
skogsägare i länet så mormor fick bo på
många ställen. Jag tror att hennes far hade
skrapat ihop en god slant innan de flyttade
till Linköping. Där köpte han ett stycke
land med två boningshus och byggde två
hus på Parkgatan i Valla. Min mor och
hennes syster bodde där också i familjen.
I marken ingick också en bit av det som
kallas Lektorshagen.
Senare flyttade familjen till eget hus på
Djurgårdsgatan 53 i Linköping. Ett stort
hus med tre lägenheter på två våningar
och en vindslägenhet. Tre generationer
bodde där plus att man
kunde hyra ut också.
Emil Kalle Söderberg hette min morfars
far.
Nu undrar jag om
någon i föreningen
känner till något mer
kring:
Ryggåsstugan och
Klara Sofia Jacobsdotter (se bild) och Emil
Kalle från Söderköping med omnejd (se
bild).”
Red anm: I folkräkningen 1900 finns en
Klara Sofia Jakobsdotter född i Hjorted
1837.
Har du något tips om
detta eller svar på Kenneth Davidssons efterlysning så skicka det
till någon i redaktionen
(se sidan 2), gärna till
[email protected].
Eva Johansson
Ryggåsstugan där Kenneth Davidssons mormors mormor
Klara Sofia Jacobsdotter bodde i mitten av 1800-talet.
Huset ska hon ha köpt för en årslön på 12 kronor.
Emil Kalle Söderberg från trakten kring Söderköping, som är
Kenneth Davidssons morfars far.
Vad släktforskar du om?
I Wåra Rötters enkät får släktforskare
svara på tre enkla frågor om sin släktforskning. Den här gången har vi bara
en medverkande som svarar, släktforskaren Kristina Österlund. Vill du vara
med och berätta om din släktforskning? Hör av dig till redaktionen.
Frågorna:
1. Vad forskar du om?
2. Vad är din mest intressanta upptäckt?
3. Hur länge har du släktforskat?
1. Började forska på min mans släkt. den
visade sig ha rötter i Gtyt/S:t Anna. Det
var spännande att se hur släkten ”växte”
och även förgrenat sig ner mot Västervik.
Sannolikt finns det okända släktingar i
vår närhet. Med karta i hand for vi i höstas iväg och letade upp det lilla torp som
min mans farfar växte upp för ca 130140 år sedan. Det låg inte långt från vår
sommarstuga! Det var en fröjd att se hur
någon med varsam hand underhållit detta
- välhållet och med gamla detaljer bevarade, såsom ytterdörr med originallås.
Ingen bilväg nådde ända fram till stugan
utan det fick bli promenad sista biten. Det
kändes bokstavligen som att gå i förfäders
fotspår.
Nu har jag fortsatt forska på min mammas släkt som härstammar från Skåne,
Blekinge och västra Småland. Den delen
har jag inte haft någon kontakt med under min uppväxt. För att få en bild av min
mammas barndom försöker jag komma
ihåg vad hon berättade för oss om sin uppväxt och sina föräldrar och morföräldrar.
De var alla döda långt innan jag föddes,
så nu är jag i full gång med detta pussel.
2. I vår sommarstuga hittade vi en
gammal bok. I den fanns några brev
(inga kuvert) skrivna av Dorothea som
emigrerade till Nordamerika i början av
1890-talet. I breven som hon skriver till
sina fattiga föräldrar i Sverige beskriver
hon hur mycket bättre liv hon fått där.
Hon berättar om sin växande familj och
om de djur och byggnader de utökar med.
Jag bestämde mig för att försöka ta reda
på vem hon och föräldrarna var?. Var de
släkt med min man? Jag lyckades få fram
vem hon var och förstår nu hur breven
kommit i min ägo.
3. Det började med att jag i somras fick en
inbjudan till Myheritage från en släkting
jag träffat för cirka 40 år sedan. I höstas
anmälde jag mig till grundkursen i släktforskning med Hans Wilensjö. Nu går jag
en fortsättningskurs för att lära mig ännu
mera bland annat hur man kan presentera
sitt material för andra på ett intressant
sätt. Jag har lärt mig mycket ”historia”
under dessa få månader - mycket mer än
under hela min skoltid. Och detta är bara
början - så intressant.
Wåra Rötter 2/2015
5
28 år med Wåra Rötter och 30 år med föreningen
I januari 1987 gjordes det första numret av Wåra Rötter, nästan två år efter
att Tjust Släktforskarförening bildats.
Föreningen hette först Västerviks
Släktforskarförening men bytte snart
namn och firar 30-årsjubileum i år.
För att uppmärksamma jubileet bjuder vi
här på några smakprov från en djupdykning i Wåra Rötter sedan starten.
Tidningen har gått en lång väg från att
vara ett handskrivet och kopierat, kanske
till och med stencilerat, medlemsblad på
några få sidor med enbart text till att vara
en 16-sidg tryckt tidning med både bilder
och text. Tyvärr är vi nu tvungna att minska ner tidningen, se sidan 2.
Första numret av Wåra Rötter var handskrivet.
Den fjärde utgåvan av Wåra Rötter kom
ut i november 1988.
6
Wåra Rötter 2/2015
Det allra första numret hade inte ens något riktigt namn, men ett namn efterlystes
och redan från och med nummer två heter
vår tidning Wåra Rötter. Tidningen har
ändrat skepnad men namnet har bestått.
På mikrokortens tid
De första åren var utgivningen två gånger
per år, sedan varierat tre och fyra men sedan 1999 är det alltid fyra nummer varje
år. Omslaget har ändrats ett antal gånger,
och säkert inte för sista gången.
Wåra Rötter har alltid innehållit en hel
del medlemsinformation, både av praktisk natur och om verksamheten. Vem sitter i styrelsen? När är det medlemsmöte?
När är forskarsalen på biblioteket öppen?
Vad finns i forskarsalen? Svaren fanns i
tidningen, och finns här fortfarande.
En hel del information och artiklar
handlade om mikrokort och mikrofilm,
som var det man använde under 1980och 1990-talet om man ville släktforska.
En brytpunkt kom i början av 2000-talet
när allt fler kyrkböcker blev tillgängliga
på nätet. Det märktes också i tidningen.
Följetonger
Efterlysningar av anor har alltid varit en
del av tidningens innehåll, i större eller
mindre utsträckning. När Rötters Anbytarforum kom igång verkar sådana efterlysningar ha minskat. I dag har vi få efterlysningar.
Tidningen har givetvis bjudit på en hel
del släkt- och personberättelser under
årens lopp, flera i följetongsversion. Till
exempel om båtsman Humbla, skeppsgossen Pehr Holm, om Erik Axel Söder-
När föreningen jubilerade 1995 fick tidningen nytt omslag.
Efterlysningar om anor var mer vanliga
förr.
holm och om karolinens flykt från Ryssland i början av 1700-talet.
Den första redaktionen bestod av AnnMarie Andersson, Inger Dahlqvist och
Börje Hällmar. Andra året kom Monica
Kanth, Karin Söderlund och Berit Svensson med.
I mitten av 1990-talet var det Lars Oswald och Eduard Gortzak som utgjorde
redaktionen. Lars Oswald innehade redaktörskapet ända till 2008, tillsammans
med andra medlemmar. Den nuvarande
redaktionen har varit intakt sedan 2011.
Eva Johansson
Ett nytt årtusende och nytt omslag på första numret år 2000.
Systrarna Styrenius med två fäder
Stenhuggarsläkten Styrenius är välkänd i Västervik. Den börjar med betjänten Johan Styrenius från Stockholm som kom till Törnsfalls socken
något år in på 1800-talet. Betjäntens
son Olof Magnus Styrenius kom att
flytta till Västervik 1883 där han blev
stenhuggare.
I Wåra Rötter nummer 3 år 1988 skrev
Ulla-Lena Johansson en kort artikel om
upprinnelsen till släktens historia i våra
trakter. Här följer Ulla-Lenas text:
På Dröpshult i Törnsfall bodde under
sista halvan av 1700-talet majoren Johan
Philip Ehrenmark (en förfader hade adlats
under 1600-talet). Han var född på Dröpshult 1757 och hans föräldrar hette Josua
Edvard Ehrenmark och hustrun Susanna
Drangel.
1798 födde majorens 16 år yngre hushållerska, Stina Nilsdotter Törnlund, en
”oäkta” dotter Anna Sophia, och 1801
ännu en ”oäkta dotter, Marjana. I födelseboken står ”fadren oangifven” men i husförhörslängden har flickorna tillnamnet
Philippi, alltså erkända av majoren, (som
också har en syster med namnet Marjana).
Cirka 1802 kom Johan Christian Styrenius till Dröpshult som herrskapsbetjänt.
Han var född 1780 i Stockholm. Om
tycke uppstod eller om majoren ville ha
en far till ”sina” döttrar framgår inte av
böckerna, men vi får väl hoppas på det
förstnämnda. 1807 vigdes i alla fall Johan
Christian och Stina. De flyttade till Hallingeberg, där de står som torpare i Änghult under Svärdssmörja. Nu står Anna
Sophia Philippi och Marjana Philippi som
barn till dem båda, alltså inte som annars alltid var brukligt: att prästen skrev
”hustruns oäkta”. Majoren hade tydligen
inflytande över prästerna i Törnsfall och
i Hallingeberg.
1809 fick Johan Christian en son, Georg
Vilhelm, som dock bara blev 3 år gammal. 1812 blev ett sorgens år för Johan
Christian, först dog hustru Stina i vattusot
och strax därefter sonen av magbesvär.
När modern dött flyttade Anna Sophia
tillbaka till Dröpshult där hon står som
jungfru Anna Sophia Styrenius Philippi.
1815 gifte Johan Christian om sig med
Anna Lisa Olsdotter och de fick sedan sex
barn (varav ett dog i ”hjertesprång” ett år
gammal).
1824 flyttade även Marjana Styrenius
Philippi till Törnsfall, dock ej till Dröphult.
Enligt Adelskalendern dog majoren i
Ystad 1807 ogift, och eftersom han inte
hade någon bror, så dog den adliga släkten Ehrenmark ut med honom.
Johan Styrenius son Olof Magnus Styrenius och flera i hans familj är begravda
tillsammans på Västerviks gamla kyrkogård. Foto: Eva Johansson.
Änkan stämde sitt barnbarn
I nummer 3 år 1990 publicerades denna
text om ett mål vid Tjust häradsrätt 1696.
Händelsen utspelade sig i Lunds by där
bondeståndets riksdagsman Per Olssons
änka Elin Olofsdotter hade stämt ett barnbarn inför tinget.
Leif Call från Lunds by hade skrivit notisen från Tjust härads dombok 1696. Här
följer hans text:
Per Olssons änka Elin Olofsdotter och
hennes måg Jöns Gudmundsson hade
instämt ynglingen Måns Gabrielsson
(son till bruksskrivaren Gabriel Månsson
Lom), vilken Måns visade sig vara änkans
dotterson.
En söndag kom denne Måns från kyrkan
till Lund och ville ha brännvin, som han
även fick. Sedan ville han se ”Sölfkannan,
som hennes man Sahl: Pehr Olufsson fick
af Wåhr nådige Konungh på Rijksdagen”.
Detta fick han och Elin lät honom till och
med dricka öl därur.
Sedan blev han oregerlig och stötte sin
värja i både tak och bord. Då Jöns Gudmundsson ville hindra honom fick han
värjstötar både här och där men räddade
dock livet.
Måns fick böta och även ersätta Jöns
Gudmundsson. Dock ansåg nämnden att
Måns borde ursäktas för sin ungdoms och
livslusts skull och att Jöns borde dragit sig
undan. Om detta skett på en söndag blev
det dubbla böter.
2015 firar Tjust Släktforskarförening 30 år
Föreningen kommer för sina medlemmar med respektive att arrangera en jubileumsfest för att fira 30 år. Festligheterna kommer att äga rum fredagen den 9 oktober 2015 på
Västerviks golfklubbs restaurang vid Ekhagen. Jubileumet kostar 350:-/person. Menyn
består av fördrink, förrätt, varmrätt, kaffe och kaka. Föreningen arbetar med att hitta en
föreläsare till kvällen.
Anmäl dig/er via mail till Leif Pettersson eller på telefon 076-893 95 86 senast söndagen
13 september. Betalningen gör du på bankgironummer 425-8059 (Tjust Släktforskarförening) efter bekräftelse på anmälan.
Wåra Rötter 2/2015
7
Släktforskardagarna hålls i Nyköping i augusti
Årets Släktforskardagar närmar sig.
Den 29–30 augusti samlas släktforskare från hela Sverige i Nyköping.
Av de många föreläsarna är det minst tre
som har anknytning till Tjust: Agneta Ulfsäter-Troell, Magnus Bäckmark och Ola
Larsmo.
Omkring 30 föreläsare är engagerade
för lördagen och söndagen. Några av dem
är Kalle Bäck, Stina Palmberg-Eriksson
och Claes Westling som tidigare föreläst
på våra föreningsmöten. Richard Tellström talar om mathistoria. Kathinka
Lindhe är barnbarnsbarn till Sixten Sparre
och ska berätta om sin välkända släkthistoria. Kari-Matti Piilahti orienterar oss i
att släktforska i Finland.
Årets tema är ”Ett gods – en värld” och
flera av föreläsarna talar med anknytning
till detta tema. I skrivande stund har det
precis blivit klart att Ola Larsmo, som är
uppväxt i Västervik, kommer att hålla ett
föredrag om de bortglömda svenskarna i
Swede Hollow i Minnesota, de som hamnade i slummen.
Agneta Ulfsäter Troell.
morfar, bland annat den brevsamling som
filmen om honom bygger på. Även boken
och TV-serien ”Famna livet” från 1991
skildrar hennes morfars familj och livet
i Julita socken i Sörmland på 1800-talet.
På senare tid har filmen ”Maria Larssons eviga ögonblick” av maken Jan Troell blivit en stor succé. Den bygger på Agneta Ulfsäter Troells bok ”Att människan
levde” som handlar om hennes fars släkt.
I Nyköping ska hon berätta om sin släkthistoria vid ett föredrag på söndagen.
Agneta Ulfsäter Troell
Agneta Ulfsäter Troell är journalist och
kanske mest känd för sina böcker och sina
filmer om Stormandebo i Ankarsrum och
om sin morfar Arre Esséen som var stadsarkitekt i Västervik. Hon är själv uppväxt
i Västervik, född 1941, men bor sedan
länge i Skåne.
Intresset för familjehistorien väcktes
när hon fick överta ett släktarkiv från sin
Magnus Bäckmark
Magnus Bäckmark kommer från Österåker norr om Stockholm men har en del av
sina rötter i Hallingeberg, Odensvi, Gamleby och Dalhems socknar i Tjust. Om
dessa har han tidigare berättat i ett par artiklar i Wåra Rötter. Han är född 1974 och
ägnar sig åt släktforskning sedan 90-talet.
2013 kom hans bok ”Genvägar”, som är
en praktisk handbok om DNA-forskning
Ny handbok om mantalslängder
Magnus Bäckmark, med rötter i Tjust,
har skrivit en ny släktforskningshandbok. Den är utgiven som nummer 8 i
Släktforskarförbundets handboksserie
och gavs ut i vår.
Forskning i mantalslängder kan vara till
stor nytta för den släktforskare som inte
kommer längre i kyrkböckerna, till exempel om kyrkböckerna brunnit eller förstörts på annat sätt, eller om det helt enkelt
inte finns några bevarade i just den socken
du forskar. Mantalslängder kan finnas
från 1600-talet och framåt. I Kalmar län
är de äldsta mantalslängderna som finns
avfotograferade hos Riskarkivet/Svar och
Arkiv Digital från 1640-talet.
I den nya handboken berättar författaren om hur man kan använda mantalslängderna i sin forskning och tolka de
uppgifter som finns. Vilka som bor i hus8
Wåra Rötter 2/2015
hållet ett visst år, antal barn och vuxna,
och delvis också deras levnadsvillkor. Vi
kan få veta hur många fönster gårdens
mangårdsbyggnad hade, hur många sidenplagg som fanns i familjen och hur
många pannor brännvin, och om det fanns
hund på gården, som exempel på vad en
Magnus Bäckmark.
och vilka resultat det kan ge. På Släktforskardagarna kommer han att berätta
om släktforskning i mantalslängder utifrån sin nya handbok i ämnet (se nedan). I
stället kommer Peter Sjölund att föreläsa
om DNA-forskning, liksom Karin Bojs.
Dessutom medverkar representanter för
DNA-forskningsföretaget Family Tree
DNA.
Bussresa
Arrangör för årets Släktforskardagar är
Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening, med sin ordförande Barbro Stålheim
som projektledare och utställningsansvarig. Hon var tidigare förbundsordförande,
är medlem i Tjust släktforskarförening
och har en del av sina rötter i Tjust.
Mer information finns på hemsidan
www.sfd2015.se som uppdateras kontinuerligt.
Den 29 augusti ordnar vår förening en
bussresa till Nyköping. Läs mer på sidan
12.
Eva Johansson
mantalslängd kan berätta. Dessa uppgifter
finns framför allt i mantalslängderna från
1790–1823.
Har du ännu inte använt mantalslängder
i din forskning kan den nya handboken
vara ett bra stöd.
Eva Johansson
1745 är det inte så svårt att läsa vad det står i mantalslängden från Västervik. Bild
från Svar, källa: Länsstyrelsen i Kalmar län. Landskontorets arkiv, Mantalslängder, SE/
VALA/01987/E III c/1 (1745).
Tjustmedlemmar på mässa i Ronneby
Lördagen 28 mars arrangerades Släktforskning i Sydost i Ron Kongresshall
i Ronneby.
Blekinge Släktforskarförening, Kronobergs Genealogiska Förening, Kalmar
Läns Genealogiska Förening och PLF
(Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum från Oskarshamn) stod som arrangörer där mycket av det praktiska arbetet
med att få ihop allting sköttes av styrelsen
i Blekinge med dess kassör Guy Persson
i spetsen.
Det var en solig men lite kall lördag vilket nog bidrog till att det kom så mycket
folk, runt tusen personer under de sex
timmar mässan var öppen. En liten cafeteria fanns att tillgå så man behövde inte
gå upp till Brunnshotellet för att äta.
Vi var två medlemmar från Tjust Släktforskarförening som var med och ställde
ut. Det vi hade med oss var broschyrer,
tidningar, häftet ”Skriv för Din släkt” och
lite annat. Vi fick en del frågor, bland annat om var Tjust ligger, och vi lotsade
några vidare till andra utställare.
Sammanlagt var det 22 utställare. Bland
andra Arkiv Digital, Svar, Familysearch,
Dis Småland, Dis Syd, Landsarkivet i
Lund, Soldatregistret, några hembygdsföreningar från Blekinge och Blekinge
museum. Det var en givande dag som gav
mersmak.
Tanken från arrangörernas sida är att arrangemanget ska komma tillbaka, kanske
då någon annanstans i Sydost.
Ing-Marie Åkerö
DNA-nätverk bildat
Nätverket SSGG (Svenska Sällskapet för
Genetisk Genealogi) bildades förra året.
Sällskapets syfte är att stödja och utbilda
släktforskare som vill använda DNA-test
i sin släktforskning. Verksamheten sker i
samarbete med Sveriges Släktforskarförbund.
Läs mer på hemsidan www.ssgg.se. Där
finns information om hur man kan använda DNA i sin släktforskning och svar på
de vanligaste frågorna, men också nyheter inom DNA-forskningen
Nya medlemmar
Willy Wernersson
Barnhemsgatan 10
593 35 Västervik
Inger Brännström
Gröndalsgatan 19
593 38 Västervik
Monica Biander & Tomas Olsson
Stuverum, Solbacka
593 92 Västervik
Sten Persson
Södermalmsgatan 5
593 32 Västervik
Barbro Wåtz
Rutsbergsgatan 7
593 38 Västervik
Inger Svensson
Heda 5
594 91 Gamleby
Jessica Granberg
Lindögatan 10
593 53 Västervik
Gun Utterström
Malmabegsgatan 79 F
723 35 Västerås
Bitte Petersen
Ankarströmsvägen 23
590 90 Ankarsrum
Lena Sandahl
Nejlikevägen 10
594 31 Gamleby
Stig Strömer
Blåvingegatan 5
593 52 Västervik
Marja Johansson
Skogalundsvägen 1
702 21 Örebro
Kristina Österlund
Sjögrensgatan 3
593 34 Västervik
Peter Liendenborg
Västra Storgatan 29
294 34 Sölvesborg
Ing-Marie Åkerö var med och representerade Tjust Släktforskarförening på släktforskarmässan i Ronneby den 28 mars.
Leif Eriksson
kommer tillbaka
Förre apotekaren Leif Eriksson från
Norrköping var föredragshållare hos oss i
oktober förra året. Då talade han om sjukdomar förr i tiden.
Hans föredrag blev mycket uppskattat
och nu återkommer han när han inleder
mötessäsongen onsdagen den 16 september. Den här gången ska han tala om forna
tiders mediciner.
Leif Eriksson arbetade som apotekare
och apotekschef från 1966 fram till sin
pensionering, och kom då att intresseras
sig för sjukdoms- och medicinhistoria.
Leif Eriksson håller föredrag den 16 september.
Wåra Rötter 2/2015
9
Boktips för släktforskare
Boktips: Eva Johansson
Socknarnas och gårdarnas historia berättas
Av socknarna på landsbygden kan Gärdserum vara äldst, den nämns 1305. Ändå
är Gärdserum den socken som har sämst
med kyrkböcker, den äldsta börjar 1702
och den första husförhörslängden skrevs
1805. Redan hundra år tidigare började
prästen föra husförhörslängd i Östra Ed,
som har den äldsta längden i Tjust.
Sina namn fick socknarna som regel efter den gård på vars ägor den första kyrkan uppfördes, men flera undantag finns.
Tre av socknarna är inte medeltida utan
har tillkommit senare i historien, nämligen Loftahammar, Västrum och Östra Ed.
De tre var i stället från början kapellag.
Överum har aldrig varit en socken, det
blev en egen församling 1931.
Släktforskar du i Tjust kan du ha stor nytta av den här boken. I denna får vi veta
mycket om de olika socknarna och gårdarna, från medeltiden och framåt.
Författaren Claes-Göran Petersen från
Gusum är en kunnig lokalhistoriker och
med egen koppling till Tjustbygden. I flera decennier har han forskat om vår lokala
historia och släktforskat här. Boken kom
i början av 2000-talet men är ständigt aktuell.
Lång historia
Boken inleds med ett antal översiktskapitel om Tjust härad från förhistorisk tid
och fram till 1800-talet, sedan följer ett
kapitel för var och en av de 18 socknarna
plus Västerviks stad. Han har utgått från
mantalslängder och byggt på med uppgifter från den egna forskningen. Vi får veta
hur gammal varje gård är och i många fall
vilka som ägt den i äldre tid.
Utöver varje sockens allmänna historia
nämns många personer, liksom alla kända
gårdar i socknarna från historisk tid. Detta
är med andra ord ett mycket gediget historiskt verk.
Tjust är ju herrgårdarnas och brukens
härad, med sina många underlydande gårdar och torp. De stora godsen har ägts av
olika namnkunniga personer, och köpts
och sålts till stor del inom vissa släkter.
Här kan vi följa dem i olika socknar. Men
framför allt är det gårdarnas historia som
berättas.
De äldsta socknarna
Vi får också veta mer om när socknarna
uppstod och hur det gick till. Den äldsta
förekomsten av ett sockennamn i Tjust är
från 1275 då gamla Västervik nämns, sedermera Gamleby.
Eva Johansson
Författare: Claes-Göran Petersen
Titel: Socknar och gårdar i Tjust
Förlag: Eget förlag
I både text och bild berättar författaren historiska fakta om socknen,
följt av en lista över äldre gårdar och yngre gårdar.
Läs om Gotlandstrafiken
Har du förfäder som arbetat på fartygen i
trafik mellan Västervik och Gotland? Då
finns ett par intressanta böcker där det går
att läsa mer om detta.
Christer Jansson har gett ut böckerna
”Över Östersjön till Gotland” 1996 och
”Gotland och dess färjor” 2011. Båda
handlar om Gotlandstrafikens historia,
fartygen och de som bemannade dessa.
Den senare är rikt illustrerad, bland anat
med flera bilder från Västervik, i den tidigare finns mer information. Här kan
vi läsa om till exempel vinterpostfarten
Västervik–Visby med ångfartygen S/S
Författare: Christer Jansson
Titlar: Över Östersjön till Gotland och Gotland och dess färjor
Förlag: Eget förlag och Teknik-Nostalgiska Förlaget
10
Wåra Rötter 2/2015
Polhem och S/S Sofia, liksom om senare
tiders trafik till Västervik.
Gotlandstrafiken har haft stor betydelse
för Västervik under flera sekel.
Alla böcker som vi tipsar om här
i Wåra Rötter går att få tag på, antingen i bokhandeln (pocket eller
inbunden), som lån från vår forskarsal eller biblioteket, eller som
begagnad bok på Bokbörsen på
internet.
Beredskapshandlingar hos Arkiv Digital
Stängt i forskarsalen
Många nya dokument har fotograferats i vår av Arkiv Digital. Nu tillkommer handlingar som till viss del inte är
de traditionella för släktforskning men
ändå mycket intressant material.
Under sommaren har vi uppehåll på jouren i forskarsalen under stadsbiblioteket i
Västervik. Jouren återupptas den 7 september. Mer information finns på föreningens hemsida www.tjustanor.com.
Skulle du behöva använda forskarsalen
i sommar går det bra att komma in genom
att kontakta bibliotekspersonalen. Har du
tur finns också någon erfaren föreningsmedlem där och kan hjälpa dig vid behov.
På datorerna i forskarsalen finns abonnemang på Arkiv Digital, Svar och Ancestry och tillgång till många andra databaser.
Det senast tillkomna är vittnesmål och
handlingar i flyghaveriutredningar åren
1934-1949. Vill du få detaljerad information om en flygolycka under denna tid
finns det här. Sök på ”flygstaben”.
Andra handlingar från tiden för andra
världskriget är dokument från Beredskapsverket, den svenska militära försvarsberedskapens officiella militärhistoriska verk, som omfattar åren 1937–1945.
Här finns tidigare hemliga dokument med
detaljerad information om försvaret under
denna tid. Säkert intressant även för den
som inte hade en inkallad släkting.
Annat nytt är häradsskrivarnas mantalslängder från äldsta tid till och med år
1820 för Östergötlands län och uppgifter
om krigsfångar under 1700-talets början.
Bouppteckningarna från 1900-talets
början har utökats, senast med Blekinge
och Hallands län till och med 1940. För
Stockholms län, utom Stockholms stad,
är fotograferingen klar till och med 1930.
För Borås finns bouppteckningar tillgäng-
liga till och med år 1960.
Dessutom finns numera många handlingar rörande barnhusbarn, både från
Allmänna barnhuset i Stockholm och från
Amiralitetsbarnhuset i Karlskrona. Det är
bland annat rullor över barnhusbarnen,
ofta med uppgifter om vilka föräldrarna
var.
Eva Johansson
Folkräkningar 1910
klara
Nu kan det berättas. De hemliga handlingarna från beredskapen under andra
världskriget är inte längre hemliga. Beredskapsverket, Avdelning 1 A:20 (19391945) Bild 590, Arkiv Digitial.
Sommarforskning i Lofta
Vår förening kommer att ha släktforskande medlemmar på plats i Lofta hembygdsgård Råberga några gånger i sommar, precis som tidigare somrar. Det blir
under fyra onsdagseftermiddagr i juli, den
1/7, 8/7, 15/7 och den 22/7.
Har du spörsmål om släktforskning i
Lofta så passa på att besöka hembygdsgården då. Där finns också en servering.
Nu är folkräkningarna från 1910 inlagda i
databasen hos Riksarkivet/Svar för samtliga län. Det innebär att det nu går att söka
efter släktingar i alla folkräkningar från
1880 till 1910.
Den stora nyttan av Riksarkivets digitalisering av dessa är sökbarheten. Har
du tappat bort en person kan du med lite
tur hitta honom eller henne i någon eller flera av folkräkningarna. I databasen
finns uppgifter om födelseår och födelseförsamling, hemort och familj, yrke och
civilstånd.
Folkräkningarna gjordes vart tionde år,
så om någon dog eller emigrerade finns
personen inte med när nästa folkräkning
gjordes. För de som bodde i Stockholms
stad är Rotemansarkivet den bästa sökmetoden.
Hos Svar finns numera också en samling dokument från kungliga arkiv, till exempel brevsamlingar och skrivelser.
Dödregistren hos Svar har uppdaterats
och nu finns dessa sökbara för Gotlands
län, Jämtlands län, Jönköpings län och
Västernorrlands län. Registrets uppgifter
kommer från församlingarnas dödböcker.
Skicka din e-post
Släktforska i Lofta i sommar, på hembygdsgården Råberga. Foto: Hans Ålund.
Är du medlem och har e-post? Skicka din
e-post till oss, så att vi lättare och kostnadsfritt kan nå dig med information.
Lättast gör du det genom att skicka ett
mail till någon i redaktionen (se sidan 2)
eller till vår kassör Ann Persson på adress:
[email protected].
Hör gärna också av dig med tips till redaktionen eller med en artikel för publicering i Wåra Rötter.
Wåra Rötter 2/2015
11
Tjust Släktforskarförening
c/o Stadsbiblioteket
Box 342, 593 24 Västervik
Program hösten 2015
OBS! De nya tiderna för månadsmötena OBS!
Onsdag 16 september
Tid: 18.15
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Månadsmöte
Läkemedel från förr till nu - Leif Eriksson f.d. apotekare.
Onsdag 30 september
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Pratkväll!
Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna
erfarenheter inom släktforskning.
Onsdag 14 oktober
Tid: 18.15
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Onsdag 28 oktober
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Månadsmöte
”Haag, Tokyo, Helsingfors, Athen, Washington DC, Reykjavik, Mariehamn
och Skedshult - intryck o erfarenheter av arbete i sex länder.” - Bertil Jobéus
Onsdag 18 november
Tid: 18.15
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Månadsmöte
” Mars Makalös - Det marina 1500-talet” och även om de 10 båtsmännen från Västervik som var med på skeppet under sjöslaget - Adam Norman från Väster-
viks Museum
Onsdag 25 november
Tid: 18.00
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Pratkväll!
Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna
erfarenheter inom släktforskning.
Onsdag 9 december
Tid: 18.15
Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket
Månadsmöte
Hummelstad Byalag om Hummelstads historia och sjöfart. Luciakaffe.
Pratkväll!
Välkomna med frågor om ni har kört fast eller vill prata om dina egna
erfarenheter inom släktforskning.
Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår
påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen.
Besök också vår hemsida: www.tjustanor.com
Bussresa anordnas till Nyköping 29 augusti för att besöka utställningen ”Ett gods - en värld” som är temat på årets Släktforskardagar.
Buss från Västervik 06.30 och hemresan c:a 17.00. Bussresa,
entré och programblad ingår i priset som är 300:-/person och
betalas till bankgiro 425-8059 efter bekräftelse på anmälan till
Hans Wiberg tel: 0490 - 214 28 senast 10 augusti.
Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter!
Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar.