Tjust Släktforskarförening Wåra Rötter
Släktforskningens dag sid. 4 Den mångsidige forskaren Erik Havton sid. 10 Wåra Rötter Carolina på Blekhems slott sid. 12 Tjust Släktforskarförening Nummer 2 • 2013 • Årgång 27 Boken om Odensvi berättar om socknen sidan 6 Tjust Släktforskarförening Ordföranden har ordet En uppmaning: Om föreningen i fortsättningen ska ha så höga ambitioner att kunna sätta ihop ett meningsfullt månadsprogram och även anordna Gamlebyveckan behövs fler som engagerar sig i föreningens arbete med att hitta föredragshållare eller föreläsare till Gamleby. Det är ett digert arbete för styrelsen att kunna hitta något som faller alla i smaken på våra månadsmöten. Ordförande: Hans Wiberg Så till det roliga: Efter ett medlemstapp före årsskiftet så har vi lyckats med att få nya medlemmar. Nu är vi tillbaka på det antal vi var vid ingången av 2012. Sekreterare: Valdy Svensson I övrigt önskar jag alla en skön och varm sommar. Vi kommer tillbaka med nya krafter efter sommaren. Hans Wiberg tel: 0490 - 214 28 e-post: [email protected] Tel. 0490 - 188 18 e-post: [email protected] Nya medlemmar Kassör: Ann Persson Tel. 070 - 334 98 27 e-post: [email protected] Föreningens adress: Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342 593 24 Västervik Postgiro: 494 76 67 - 4 Föreningens org. nr: 833600 - 7128 Medlemsavgift 150 kr./år Familjemedlem 50 kr./år Internetadress: www.tjustanor.com Redaktörer för Wåra Rötter: Hans Wilensjö Kristinebergsgatan 2 T 593 35 Västervik Tel. 0490 - 321 46 e-post: [email protected] Eva Johansson Helgerum Berggård 590 93 Gunnebo Tel. 0490 - 138 19 e-post: [email protected] Tor Wiklund Kolsebro Ekdalen 597 97 Åtvidaberg Tel. 0120 - 202 59 e-post: [email protected] Wåra Rötter nr 3 – 2013 kommer i september Material senast 15 augusti 2013 Omslagsbild: Hårnålskurvan fanns tidigare vid Strömstad, vägen mellan Gamleby och Odensvi. Foto: Carl-Erik Carlsson Upplaga: 600 exemplar Utgivning: 4 gånger per år Tryck: Östkustens Tryckeri AB, Västervik 2 Wåra Rötter 2/2013 Margareta Lundqvist Skyttegatan 12 B 593 54 Västervik Birgitta Nilsson Nedre Norrbackagatan 1 593 35 Västervik Elisabet Johansson Midgård 9 D 593 39 Västervik Inger Didriksson Viborgsgatan 21 593 35 Västervik Anita Pettersson Östersjövägen 42 A 593 51 Västervik Monica Höjenberg Torpa Gård 228 694 94 Vretstorp Nils Thüring Bodalsvägen 22 181 36 Lidingö Bertil Lindgren Mostavägen 6 749 70 Fjärdhundra Magnus Bäckmark Svinningevägen 38 184 92 Åkersberga Ingemar Niklasson Gullregnsvägen 121 A 224 56 Lund Yvonne Nilsson Sahultsvägen 8 590 91 Hjorted Bo och Margareta Zeijlon Allén 3 B 593 36 Västervik Bert Petersson Johannesbergsvägen 17 593 53 Västervik Martin Danielsson Björnsholm, Sågartorp 3 594 93 Björnsholm Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter! Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar. Nya tidskrifter har kommit under våren, finns i forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET Sid. 2 Ordförande har ordet. Nya medlemmar. Sid. 3 Årmötet 2013. Genvägar till DNA-forskning. Sid. 4 Släktforskardagarna. Utflykt till Kalmar museum. Sid. 5 Enkät. Tips på hemsidor för släktforskare. Sid. 6-8 Bygdeforskning över Odensvi socken. Sid. 9 Föredrag om släktforskning på nätet. Har du anor i Säbrå? Varför skriva om din släktforskning. Sid. 10-11 Den mångsidige forskaren Erik Havton. Sid. 11 Skänk lotterivinster. Besök på landsarkivet i Vadstena. Sid. 12-13Carolina var amma på Blekhems slott. Sid. 14 Boktips till släktforskare. Sid. 15 Riksarkivet. Förbundsnytt. Sid. 16 Program hösten 2013. Resa till Släktforskardagarna i Köping. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material. Årsmötet hölls den 13 mars Ordförande Hans Wiberg hälsade cirka 40 medlemmar välkomna till 2013 års årsmöte på Utkiken. Efter parentation för avlidna medlemmar hölls årsmötesförhandlingar. Till att leda årsmötet utsågs K G Andersson samt ordinarie sekreterare Valdy Svensson. Ur verksamhetsberättelsen noterades att föreningen har 555 betalande medlemmar. Släktforskningens dag 17 mars 2012 var mycket välbesökt, kursveckan i Gamleby hade 29 nöjda deltagare, sex studiecirklar har genomförts i samarbete med studieförbundet Vuxenskolan. En skrivarkurs har hållits i egen regi med Eva Johansson som ledare under hösten. Förbundets släktforskarstämma i Gävle representerades av Hans Wiberg på ordförandekonferensen, Eva Johansson på redaktörskonferensen och Hans Wilensjö på cirkelledarkonferensen medan Leif Pettersson medverkade som försäljare på förbundets bokhandel. Tidningen Wåra Rötter har utkommit med 4 nummer under året. Föreningens hemsida www.tjustanor.com är välbesökt. Den ekonomiska redogörelsen genomgicks och visar att föreningen har god ekonomi och styrelsen fick ansvarsfrihet för det gångna året. En fråga ställdes om att föreningen under året har ett minus i ekonomin, vilket förklarades med att under året har datorer och tillhörande utrustning inköpts till vår forskarlokal. Även CD-skivor för sökhjälp, inklusive flerlicenser, har inköpts under året. Behovet täcker nu för ganska lång tid framåt och föreningen kan därmed hålla släktforskarkurser med god lärarhandledning. Val och tack Val till styrelsen. Ny i styrelsen til�lika kassör utsågs Ann Persson, medan Hans Wiberg kvarstår som ordförande, Karl-Axel Karlsson som vice ordförande, Valdy Svensson sekreterare och Kerstin Johansson som vice sekreterare. Suppleanter är Nils Ottervik och Jan Hansson. Kaffe- och lotterikommittén och redaktionen för Wåra Rötter tackades för gott utfört arbete under året med blommor. Våra två medarbetare Kerstin Johansson och Leif Pettersson tackades med blommor för gott arbete och att de förmedlar sin kunskap till våra medlemmar som söker forskningshjälp i lokalen. Blomstercheck tilldelades den avgående kassören då hon inte kunde delta på årsmötet. Gun-Britt Tjäder tackade föreningens styrelse och dess medarbetare för god ledningsförmåga och önskade ett lika bra år 2013 som 2012. K G Karlsson avtackades med blommor för väl genomfört ordförandeskap under mötet av ordföranden Hans Wiberg. Föredrag om fem bröder Efter mötet berättade Marcus Brännström om sina förfäder, de fem envisa och kreativa bröderna från hans hembygd Ullbergsträsk utanför Skellefteå. Se hans enkätsvar på sidan 5. Marcus Brännström avtackades med blommor av ordföranden för sin intressanta och roliga berättelse. Föreningen bjöd på smörgås med kaffe och ett större lotteri med en hemvävd handvävd matta fick avsluta årsmöteskvällen. Mattan vanns av vår nya kassör Ann Persson. Hans Wilensjö Nya styrelsen för Tjust släktforkarförening samlad inför ett nytt års arbete. Från vänster Ordförande Hans Wiberg, sekreterare Valdy Svensson, ledamöterna Jan Hansson, Kerstin Johansson, Karl-Axel Karlsson och den nya kassören Ann Persson. Foto: Hans Wilensjö. Genvägar till DNA-forskning Funderar du på DNA-test? Magnus Bäckmark, med rötter i Tjust, har skrivit en handbok om DNA-forskning. Här förklarar han vad det innebär och hur det går till med jämförande DNAforskning, och hur det kan visa släktsamband mellan människor som lever idag. Boken heter ”Genvägar”. I nummer 2 av Genealogiska föreningens tidskift Släkt och hävd 2012 skriver Magnus Bäckmark en artikel i ämnet. Där berättar han om hur testen går till, förklarar en del termer som används, hur man fastställer resultaten och vad de visar. Här finns flera exempel, bland annat ett från Lofta. Magnus Bäckmark beskriver här hur han efter DNA-prov fick träff på Sylvia Salomon i USA, och att de delar 0,18 procent av sitt DNA, vilket tyder på ett släktskap. När de jämförde sina anor visade det sig att de båda två har anor i Tjust via en familj i Dynestad i Lofta. Sylvia kommer från Johan Larsson född 1751 och Magnus från dennes syster Lisa Larsdotter född 1756. Sylvias farmors far Johan Victor Carlsson utvandrade. Han var född i Gamleby 1862. I och med att båda tagit DNA-prov finns resultaten sparade i databaser och kan matchas mot andras resultat. Magnus Bäckmarks släktforskning kan du läsa om på hans hemsida hem1.passagen.se/gronstub/Anor/smaland.htm Wåra Rötter 2/2013 3 Soldatforskning drog besökare på Släktforskningens dag Årets tema soldatforskning visade sig vara av stort intresse för dem som besökte vår släktforskarsal på Släktforskningens Dag den 16 mars. De som sökte sina rötter i form av soldater i sin släkt fick denna dag stor lön för mödan. Redan 1986 så påbörjade Lars Oswald, med medhjälpare, en mindre kartläggning av vilka soldater som tillhört norra Kalmar län. Idag är resulterat i en stor pärmsamling i Tjust Släktforskarförenings lokal med över 50 välfyllda pärmar där det är synnerligen lätt att hitta sina soldater i sin egen släkt. Ja, inte bara ett namn utan oftast hela familjen. Även södra delarna av Östergötland och i Kinda finns med och är mycket lätt sökbart i klubblokalen. Systemet är upplagt efter socknar, därefter ligger soldattorpen i bokstavsordning, namnen på soldaterna, vilket nummer soldattorpet hade och vilket kompani soldaten tjänstgjorde i. I samlingen ingår även båtsmän och ryttare från förr. Guldgruva för släktforskare Har man bara kommit så långt, att man vet socken och kanske vilket soldattorp soldaten troligen bodde och arbetade på, ja då är det rena guldgruvan för oss släktforskare. När man väl hittar så långt får man reda på koordinaterna, på var torpet låg om det är rivet eller kanske rent av ännu finns kvar. Så långt bak det nu går att söka, oftast till Gustav Vasas dagar, finns här angivet år för år fram till 1890-talet då soldattorpen upphörde, för allmän värnplikt. Nu är det bara att slå upp sin soldat och här får man då fram när soldaten föddes, vilket namn han hade innan han blev soldat, soldatnamnet, när han blev antagen till tjänst i sitt kompani, och när han avskedas, kanske på grund av sjukdom eller om han omkommit i krig. När soldaten dör i tjänst anges oftast dödsorsak. Familjeförhållanden Inte bara om själva soldaten får man uppgifter om, utan också om hans hustru när hon är född, giftermål och när hon dör. Många soldater förbrukade även flera hustrur där ofta dödsorsaken är barnsbörd. Det förekommer även anteckningar Annika Bäckström får hjälp av alltid närvarande Valdy Svennson om sin förfader som var soldat. om att soldaten blir borta i krig och den nya soldaten tar över både soldattorpet och i vissa fall även änkan. Alla deras barn, oavsett om soldaten har haft flera giften, finns prydligt uppräknade, med födelsedatum och i vissa fall även döda då de dött på soldattorpet. Till slut står även soldatens föräldrar med och i vissa fall även anmärkningar i form av tjänsteår eller avsked på grund av någon orsak, som sjuk på roten, eller att han begär och får avsked. Även om soldaten under senare tid får pension. Vår utställning kring soldater, visade soldatkontrakt och även lite bilder på soldater i tjänst. Många besökare kom till forskarsalen och flera fick hjälp i sin forskning. Hans Wilensjö Karl Axel Karlsson visar Ingbritt Bärnström hur man hittar var soldaten är född och tjänstgjorde. Besök på Kalmar museum På lördagsmorgonen den 13 april 2013 samlades ett gäng släktforskare på Stenhamra parkering för att bli hämtade med buss till Kalmar museum. Där blev vi väl mottagna och informerade om vad museet hade att erbjuda. porträttmålare. Så tog hungern ut sin rätt och vi blev serverade en jättegod räkmacka till kaffet på Jenny Nyströms Café. Tiden var väl tilltagen så de som önskade kunde ta sig en tur till Kalmar köpcentrum. Vi strövade runt i några timmar och blev djupt imponerade av utställningen om regalskeppet Kronan. Först de mäktiga kanonerna, sedan film och alla de bärgade föremålen. Vi tittade också på en utställning om piraters härjningar i äldre tider med information som nog inte många hade en aning om Sist var vi på Kalmarflickan Jenny Nyströms utställning. Där kunde vi konstatera att Jenny Nyström som är mest känd för sina vykort även var en mycket duktig En grupp medlemmar från Tjust Släktforskarförening gjorde ett intressant besök på länsmuseet i Kalmar den 13 april. Foto: Valdy Svensson. 4 Wåra Rötter 2/2013 Resan var mycket lyckad och vi sänder ett varmt tack till museets personal samt gärna lämnar en rekommendation att besöka dessa sevärdheter. Valdy Svensson Vad släktforskar du om? Frågorna: 1. Vad forskar du om? 2. Vad är din mest intressanta upptäckt? 3. Hur länge har du släktforskat? Marcus Brännström 1. Själva släktträdet är klart sedan många år tillbaka. 1997 sammanställde jag ett ättlingaverk för min morfars farfars far kyrkoherden och diktaren Anders Fjellner och hans hustru Christina Päiviö. I höstas hade vi en släktträff i Sorsele där över 100 ättlingar deltog och många lämnade kompletterande uppgifter om sina barn och barnbarn, så det kommer en ny version av ättlingaverket i sommar. Anders Fjellner har kallats ”den märkligaste av alla samiska poeter” och fått epitetet ”Samernas Homeros”. Fjellner arbetade bland annat för att alla barn, även från fattiga familjer, skulle få gå i skolan. Samtiden stod helt oförstående! Kanske är det ingen slump att många av hans ättlingar valt läraryrket, det är en väldigt lärartät släkt… 2. När jag på en och samma eftermiddag hittade två konstnärer i släkten som jag inte hade en aning om innan. Detta tack vare en förkylning och en provprenumeration på ArkivDigital. Det var dels skeppsporträttören Erik Hast, som var min farmors farbror, dels popkonstnären Albert Johansson, som var tremänning till min far. Hemma i Västerbotten trodde alla att Hast hade emigrerat till Amerika, men han var bosatt i Helsingborg från 1904 och fram till sin död 1947. Hans skeppsporträtt är eftertraktade när de någon gång säljs på t ex Bukowskis. På de stora auktionshusen hittar vi också verk av Albert Johansson, en av få svenskar som ägnat sig åt den amerikanska popkonsten. Sedan förra sommaren finns min utställning om Hast och hans envisa och konstnärliga bröder i Ullbergsträsk väckelsemuseum. 3. Har släktforskat i 20 år – med andra ord mer än halva mitt liv. Min farbrors jobbkollega visade mig grunderna med mikrokort och andra källor som då fanns att tillgå. Är glad att jag fått lära mig hantverket från grunden. Det har jag många gånger haft nytta av, även i mitt yrke som visarkivarie. Linn Karlén 1. Jag har hittat anfäder ganska långt bak på både mina far- och morföräldrars sida. Nu är jag intresserad av att bredda bilden och lära mig mer om hur de levde och kan tänkas ha haft det under sin levnadstid. Jackpot vore om jag kunde finna vem som var far till min mormors mormor Alfrida Cornelius som föddes 1876. Det har talats i släkten om att fadern skulle vara någon annan inom Corneliussläkten, möjligtvis en militär. Enligt min mormor fick Alfrida presenter skickade till sig som liten från vad man misstänkte var hennes far. Det känns dock som en svår nöt att knäcka. I övrigt är jag intresserad av att spåra de släktingar som emigrerade. Vi har ett familjeporträtt som skickades hem från Amerika där det vore intressant att få reda på vilka personerna på bilden var. Kjell Johansson 1. Jag forskar om min släkt och min hustrus släkt samt byarna Hörninge och Ramsättra i Köpings församling på Öland. Därtill kommer en del ingifta släkter. 2. Jag visste att min farfar Carl Johansson i Hörninge var riksdagsman på 1920-talet, men att min farfars farfars farfar Nils Andersson i Södra Gärdslösa var riksdagsman för Bondeståndet på 1780-talet visste jag inte. Han levde 1735-1806. Jag såg i husförhörslängden att hustrun var änka efter riksdagsmannen Nils Andersson och tillfrågade då Riksdagens Arkiv och fick svar därifrån. 3. Har forskat i 18 år till och från. 2. Det var spännande när jag fann skrifter om en av mina anfäders bröder, Henric Cornelius, och hans betydelse för Gamlebys utveckling. Det var också roligt när jag upptäckte att en av mina anfäders bröder är direkt anfader till Astrid Lindgren och Dag Hammarsköld. 3. Jag har släktforskat i drygt ett år. Det började med att jag tittade på gamla bilder med min mormor och behövde ett sätt att hålla ordning på vem som var vem. Jag registrerade ett digitalt släktträd och blev nyfiken på att veta mera om släktens historia. Vill du vara med i enkäten? Kontakta Eva Johansson på e-post: [email protected]. Tre medlemmar får i varje nummer svara på tre enkla frågor. Tips på hemsidor för släktforskare myswedishroots.com/ Här kan du får kontakt med andra släktforskare som har rötter i både USA och Sverige. Man registrerar sig som medlem men det är gratis. www.sedelmynt.se/ En hemsida med mycket information om pengar. web.comhem.se/jansetreus/for.htm En privat hemsida med massor av länkar till personliga släktforskningshemsidor. hiski.genealogia.fi/hiski?se För dig som forskar i Finland. Här hittar du rätt med hjälp av en karta. Wåra Rötter 2/2013 5 Föredömlig bygdeforskning i bokform ger heltäckande bild över Odensvi socken En av alla bilder som finns med i boken kommer från tröskningen i Slättfall, Karrum mellan 1904 och 1909 . Genom studiecirklarna har den fått mångdubbelt högre värde genom att samtliga personer på bilden är namngivna. Bakre raden från vänster: Ivar Pettersson, Axel Blom, Axel Samuelsson, Ernst Karlsson, Arvid Enström och Hugo Svensson. Mittenraden: F. O. Enström, Melker Andersson, Werner Karlsson, Tekla Olsson, Lisa Sjöström, Samuel Johansson, Anton Svensson och Carl Johansson. Främre raden: Karl Andersson, Maria Johansson och Kristina Johansson. Text Hans Brandin Förra året fyllde Odensvi hembygdsförening 50 år och gav sig själv en fantastisk present. En bok om bygden, med tillhörande CD, som är något alldeles extra och som kan tjäna som förebild för alla hembygdsföreningar och byalag. Bakom boken ligger ett mycket omfattande arbete där många personer är inblandade. Huvudredaktör har Mariann Gustafsson varit och hon har också svarat för släktforskningsdelen som finns på CD:n - en guldgruva för alla släktforskare med någon anknytning till Odensvi socken. 6 Wåra Rötter 2/2013 Omslaget till Boken om Odensvi pryds av en bild på den staty av asaguden Oden som Jerzy Przybyl skapat och som finns på Odensviholms egendom. Studiecirkel En studiecirkel som pågick under tre år lade grunden till boken. I studiecirkeln samlades uppgifter om socknen. Äldre ortsbor intervjuades och de kunde lämna värdefulla uppgifter. Kulturminnen, vägar, transporter, el och tele, post, affärer, vatten, avlopp, skog, sjösänkning, flottning, lantbruk, industrier, skolor, bibliotek, fattigvård, luffare, spöken och nöjen är några ämnen som fått egna kapitel. Alla föreningar, religiösa samfund, några kända personer (Gunnar Wennerberg och Amelie Posse) liksom de dominerande gårdarna Odensviholm, Ogestad och Kulla har också fått egna kapitel. Det är intressant, lättläst och rikt illustrerat. Nästan varje hus Deltagarna gick dessutom systematiskt igenom socknens 300 gårdar. Fakta och anektdoter om gårdarna samlades in och kompletterades med bilder ur föreningens enorma arkiv – ett arkiv som omfattar 10 000 bilder. Så näst intill vartenda hus finns med i boken på gamla arkivbilder, ofta med namngivna personer på bilden. Det förekommer också helt nytagna bilder. Kartor och GPS-koordinater Gårdarna presenteras rotevis med en tydlig karta för varje rote eller ibland del av rote. Det är lätt att hitta platserna på kartan och det gör läsningen extra värdefull. Fakta/Boken om Odensvi Utgiven av Odensvi Hembygdsförening. Huvudredaktör: Mariann Gustafsson Bildredaktör: Per-Inge Linderson Förlag: Västerviks museum 392 sidor + CD Boken om Odensvi berättar om bygdens utveckling. I början av 1900-talet var utbyggnadena el-kraft intensiv och bygdens befolkning på hugget. Bilden är från Mulestads kraftstation på 1920-talet. Nu är befokningen i full färd med att bygga upp ett fibernät för bredband – parallellerna är uppenbara. Boken innehåller även en tabell med GPS-koordinater för torpgrunder, de allra flesta är dessutom skyltade. Ett utmärkt underlag för släktforskarexpeditioner för att hitta pusselbitar till, eller miljöer ur egna eller andras släkthistoria. Till boken hör en CD. Där har Mariann Gustafsson sammanställt uppgifter från husförhörslängder om samtliga hushåll! Ett otroligt arbete som är synnerligen värdefullt. Läs mer om Odensviboken på nästa sida Omslagsbilden: Vid Strömstad, på vägen mellan Gamleby och Odensvi fanns tidigare en hårnålskurva där en biltransport välte i kvarndammen i september 1967. Vägar har ett eget kapitel i Boken om Odensvi. Fotograf: Carl-Erik Carlsson. Harry Johansson på en motorcykel. Bilden är tagen i Boda, Odensvi mellan 1930 och 1950 och finns i det enormt stora bildarkiv som byggts upp i Odensvi och som har betytt väldigt mycket i arbetet med Boken om Odensvi. Foto: Gustav Johansson. Gruppen som arbetat med Boken om Odensvi är, stående från vänster: Gunnar Greek, Åke Nilsson, Sven-Erik Gustafsson, Mariann Gustafsson, Sture Petersson, Per-Inge Lindersson och Jan Dahlberg. Sittande från vänster: Sonja Petersson, Ragnar Gustavsson (framliden) och Alice Gustavsson. Wåra Rötter 2/2013 7 ”Om jag hade insett omfattningen hade jag aldrig börjat forskningen” Mariann Gustafsson höll på att sammanställa CD:n i tre år CD:n som hör till Boken om Odensvi är mycket värdefull för släktforskare eller för fastighetsägare som vill veta lite mer om sitt hus eller sommarnöje. Samtliga hushåll inom Odensvi socken finns med och uppställningen på CD:n följer samma indelning som boken. Husbilder och utdrag ur husförhörslängderna kommer i samma ordning. Det gör det lätt att följa med och hitta. Stort arbete Det är ett beundransvärt arbete som Mariann Gustafsson gjort och hade hon insett vilken omfattning uppgiften hade så skulle boken kommit utan CD. - Det var mycket mer arbete än jag kunde ana, säger Mariann Gustafsson. Att jag började över huvud taget var en ren slump. - Min man, Sven-Erik, var med i styrelsen för Odensvi hembygdsförening som fick ett antal pärmar i gåva av släktforskarföreningen. De innehöll handskrivna avskrifter från husförshörslängder i Odensvi. - Han lånade hem dem och jag bläddrade först lite förstrött och sedan växte tanken fram att forska i Sven-Eriks släkt. Det var väldigt behändigt att ha allt samlat i en pärm och sitta hemma i soffan. Studiecirkel Sven-Eriks släkt var snart inringad, han är en genuin Odensvibo. - Sedan drog vi igång en studiecirkel om bygden och där diskuterade vi boken, byggnader, personer och kom fram till att man kunde göra små häften om varje rote i socknen, det finns fem. - Men så insåg vi att det inte fanns någon heltäckande bok om Odensvi och då satte vi igång med det stora projektet, säger Mariann Gustafsson. Jag tänkte att jag säkert skulle orka gå igenom husförshörslängderna i hela socknen och jag älskar deckararbetet som det innebär. Så där togs första steget till CD:n. Mariann Gustafsson orkade och det är många mycket tacksamma för, inte minst undertecknad själv. Hans Brandin Mariann Gustafsson växte upp i Täby, norr om Stockholm och är gift med konstnären Sven-Erik ”Gössebäck” Gustafsson. Hon är huvudförfattare, redaktör och projektansvarig för Boken om Odensvi. Foto: Anders Jacobsson. En fantastisk hjälp i min egen släktforskning Sedan några år släktforskar jag själv och jag önskar att jag vore lika strukturell och målmedveten som Mariann Gustafsson visat sig vara. Men jag har haft så bråttom att få svar på frågor jag haft om släkten under många år så jag har spretat hit och dit och inte fått någon riktig fason på forskandet än så länge. Många svar har jag fått, många återstår och nu måste vi nog vallfärda till Vadstena för att knäcka några svåra nötter. Hjälp av CD:n Jag visste att min mormor var född i Skramstad kvarn utanför Gamleby och att hennes far var född i Klefverne intill Löta i Odensvi. Jag hade nystat lite mer och funnit att släktingarna rört sig runt sjön Tynn (jag bor för övrigt själv nära vattenleden från Tynn ut mot havet). 8 Wåra Rötter 2/2013 Men där hade jag stannat och istället kastat mig över mysterierna med farfar, morfar och farmor. När jag köpte Boken om Odensvi upptäckte jag genast CD:n och den satt i datorn redan efter några minuter. I ett huj hade jag en stor del av släkthistorien nedskriven och klar! Det visade sig att en del av släkten funnits i Löta sedan tidigt 1600-tal. ”Gudfruktig, redlig och förståndig” Om en anfader stod det: ”Tyrs Jönsson död 26/3 1693 (72 år) fadern soldat, gift 2 gånger, 5 barn. En mycket gudfruktig och redlig och förståndig man”. Bara den beskrivningen anser jag vara bevis nog för vårt släktskap, men som sagt finns alla uppgifter från husförhörslängderna redovisade. Från samma fromma släkt kommer för övrigt Mariann Gustafssons man SvenErik, som således är min frände. Det var en fantastisk upplevelse att så snabbt få fram allt om den delen av släkten och jag är säker på att CD:n som hör till boken kommer att hjälpa många andra på liknande vis. Hans Brandin Boken kan vinna pris Boken om Odensvi har utsetts att representera Kalmar län i den rikstäckande tävlingen Årets hembygdsbok 2012, en tävling som arrangeras av Sveriges hembygdsförbund. Om Odensviboken vinner blir priset 5 000 kronor, ett pris som delas ut i samband med bokmässan i höst. Föredrag om Tjustforskning på nätet Anders Thornström arbetade i många år som arkivarie på Krigsarkivet. Den 18 september kommer han till Tjust Släktforskarförening och håller föredrag om släktforskning på nätet. Anders Thornström växte upp i Västervik. Hans far var jägmästare och familjen flyttade hit 1959, när Anders var tio år. 1968 tog han studenten som latinare, i den sista riktiga studentkullen på Västerviks gymnasium. Efter värnplikten kom han till Uppsala och studerade till arkivarie. Numera är han pensionär och bor i Norrtelje. Onsdag den 18 september kommer han att berätta om hur man kan använda nätet i släkt- och hembygdsforskning. Framför allt blir det information om vad man kan hitta om människor och bygder från Västervik och Tjust bland Krigsarkivets åtta hyllmil, och vänder sig särskilt till dem som inte är så vana vid att forska i stora arkiv. Han kommer också att visa Libris, Rötter, NAD, Arkiv Digital, Svar, Hans Högmans hemsidor och domböcker. Anders Thornström har tidigare hållit liknande föredrag i både Västervik och på Gamlebyveckan. Eva Johansson Anders Thornström. Har du anor i Säbrå? Den 9-10 augusti samlas ättlingar till kyrkoherden Laurentius Svenonius och till Margareta Hansdotter, från Säbrå i Hälsingland. De levde 1507-1573 respektive 1594-1657. Släktträffen sker i Säbrå. Margareta Hansdotter var sondotter till kyrkoherde Svenonius. Som vuxen blev hon prästfru i Leksand och fick 14 barn, och kallas Stormor i Dalom. Vet du att du har någon av dessa två personer i dina anor är du alltså välkommen till släktträffen. Arrangör av släktmötet är Allmännyttiga ideellla kulturföreningen Laurentius Svenonius och Stormor i Dalom. På föreningens hemsida finns mer information: www.sabraanor.se. Varför skriva om sin släktforskning? Under hösten deltog jag i en skrivarkurs. Målet var i första hand att komma igång och ge en beskrivning av mitt eget liv och framförallt kring mina förefäders leverne. Många av oss har ju i många år kanske hållit på med släktforskning och samlat på oss både bilder och kanske korta berättelser om våra förefäder. Var och en har säkert ett släktforskarprogram som visar födelse, dop giftermål, hur många barn familjen fick för att till slut ha en dödsnotis, noga infört med både var och när du funnit uppgifterna. Men kommer våra kommande generationer att vara intresserade av en väldigt massa döda anteckningar, födelse, dop, giftermål och död? Vem ska jag skriva för? Vad ska jag skriva om? Hur kommer jag igång? Skriv din släktberättelse Många av oss har nog tänkt hur det var kring en större släktträff då farmor och farfar firade guldbröllop eller någon annan större händelse inom familjen och vad som hände där. Kanske egna minnen från det kalla utedasset, dit man måste bege sig trots många minusgrader. Eller mörkläggningsgardinerna under andra världskriget och snön som kom in i drivor på vinden, där vi bodde som barn. Eller en äldre som beskriv det kalla stampade jordgolvet, då jag som barn frågade varför han hade så stora blodådror. Andra trevliga minnen från din egen ungdom, den gamla dansbanan dit ungdomen gick för att mötas, som numera bara är ett buskage, i den så förr fina björkbacken. Skriver du inte ner dessa små historier så blir de som gamla kort, som gamla släktingar skänkt dig. Ingen idag levande vet vem dessa fina uppklädda personer på fotot är. Tänk om man visste hur deras liv en gång framlevts. Lyckligt eller eländigt? Skriv för nya generationer Mina barnbarn, nu i tidiga tonåren, frågar ju varför jag har det ärret på armen eller hur lärde du dig att simma? Ja, minnet kommer ju omedelbart hur kallt det var att sitta på gräsmattan och göra simövningar för att sedan gå ner i det iskalla vattnet och försöka hålla sig flytande. Vi hade inga varma simhallar med bastu. Andra gånger sken solen och vi ville inte gå upp från det varma vattnet. Ja det är ju för de kommande generationerna vi måste skriva ner våra berättelser. Vi hade ju varken telefon eller TV då vi var barn och vi tvingas ju svara hur vi hittade morfar eller mormor så långt bort utan telefon eller bil. Det är frågor som börjar hagla runt öronen, från våra barnbarn som är vetgiriga och de lever i en annan värld än den vi växte upp i under 1900-talet. Skrivhandbok Skriv din egen historia om dig själv, dina föräldrar och tidigare generationer. Om du har bilder så ge bilderna text. De kommer att vara guld värda för våra ättlingar om så där 100 år och ännu längre fram. Du får god hjälp på vägen hur du kommer igång genom en sådan skrivarkurs som jag gick, och genom den nya skrivhandboken ”Skriv för din släkt!”, skriven av vår medlem och redaktör Eva Johansson. Mer information finns på www.slaktforskaren.se. Hans Wilensjö Wåra Rötter 2/2013 9 Den mångsidige forskaren Eric Havton Eric Havton var en ”hederns och ärans man” enligt Västerviks dödbok. Om Eric Havton skriver Barbro Magnusson i en uppsats förra året. Han levde 1779-1848 och var en nyfiken och bildad hembygdsforskare. 1801 miste Eric sin far, som dog i lungsot. Modern Maria gick bort 1810, i slag. Barbro Magnusson är medlem i Tjust Släktforskarförening och forskade om Eric Havton för några år sedan, efter att hon gått en släktforskningskurs. Hon intresserade sig för honom efter att ha studerat de medeltida kalkmålningarna i Lofta kyrka, vilket också Eric Havton gjorde. Hennes uppsats ingår i Kunskapskällans skriftserie. Från Mjöshult till Tångered Den 6 oktober 1779 föddes Eric i Mjöshult i Hjorted, son till sjötullsvisitatören Olof Hane och dennes hustru Maria Welin. Eric blev deras andra barn. Hans två år äldre storasyster hette Catharina. Det var stor åldersskillnad mellan föräldrarna, när Eric föddes var hans mor 22 år och hans far 40 år. 1788 har familjen flyttat till Tångered i Loftahammar, som då är kyrkbyn i socknen. Olof Hane har bytt yrke till guldsmed. Här föddes också sönerna Lars Peter 1790 och Sven Gustav 1792. Eric Havton var under sitt liv en kyrksam person och Barbro Magnusson reflekterar över om detta intresse kan ha grundlagts redan i barndomen i Loftahammars kyrka. Studerade i Uppsala Att studera var nog givet för den unge Boken om seder och bruk i Tjust är den enda av Eric Havton som gavs ut. Manuset finns på Kunskapskällan. Foto: Eva Johansson. 10 Wåra Rötter 2/2013 Eric Havton tecknade ett självporträtt i medelåldern. Från Havtonsamlingarna på Kunskpskällan. Eric. Han tog studenten i Linköping och kom 1802 till Uppsala universitet. Där träffade han fornforskaren Leonhard Fredrik Rääf, som troligen påverkade honom att bli intresserad av historia. Han hade också senare kontakt med den samtida fornminnesforskaren och professorn Nils Henrik Sjöborg i Lund. Även Erics två yngre bröder fick studera, Lars Peter blev apotekare och Sven Gustav blev kadett. Redan i Linköping bytte Eric efternamn från Hane till Havton. Han förklarade betydelsen med att det kommer från det grekiska ordet autos, som betyder ”själv” men ”det skall betyda att jag var den samme som förut, till bevis herför jag ock ändtligen behöll initialbokstaven H”. Informator med mera En tid efter studierna tog han tjänst som informator hos Fredrik Vilhelm Fleetwood och Lovisa Christina Key, som då bodde på Mörtekärr, sedan på Mistekärr och från 1820 på Vindö i Östra Ed. Jämsides med att undervisa de fyra barnen under tiden i Mistekärr var Eric Havton också dykeriinspektör och dykerikommissarie i Västerviks distrikt. Det innebar att han hade ansvar för att förlista fartyg och deras laster bärgades. Han hade också i uppgift att redovisa lysningarnas stämpelavgifter till staten. Dessutom var han med vid bouppteckningar. När barnen Fleetwood växt upp stannade Eric kvar i familjen. Det här var en kunskapstörstande och bokälskande familj, med stora samlingar litteratur. Eric läste och ägde själv många böcker. I början av 1820-talet donerade han ett hundratal böcker till den nya skolan i Västervik. Carolina, en av döttrarna i familjen Fleetwood, gifte sig med sin kusin Emile Key och blev så småningom farmor till Ellen Key. I Mistekärr skrev han en bok om skärgården, men den blev inte klar. Här började han också skriva på boken om seder och bruk i Tjust, som senare trycktes. I den berättar han om folktro, talesätt och ordspråk och en hel del mer eller mindre dråpliga historier. Dessutom samlade han uppgifter om bemärkta personer i Tjust och om kyrkor som skulle tas ur bruk, och skrev ett til�lägg till Sivers historia om Västervik. I Västra kvarteret nummer 4, bakom rådhuset, bodde Eric Havton när han flyttat till Västervik. Foto från Västerviks Museum. Stora donationer 1835, vid 56 års ålder, var det trots allt dags att lämna Vindö. Då flyttade han till Västervik och blev bankkamrer, efter ett förslag från friherre Nordenfalk på Blekhem. I brevet om jobberbjudandet på den nya sparbanken skriver Nordenfalk att Eric är ”allmänt känd för ordentlighet och sedlighet”. Han blev också kassör för Smålands Bank, som startade 1837. 1843 utsågs han till rådman. I Västervik bosatte han sig i Västra kvarteret nummer 4, vid rådhuset. I ett grannhus hittade han sin hustru, den 39-åriga Maria Gustava Berg, och de gifte sig ett år senare. Hennes far var rådman och handelsman. En svåger till henne engagerade sig i att få bättre skolgång för barnen i staden och Eric drogs med i engagemanget. I sitt testamente från 1837 donerade makarna etthundra riksdaler till Loftahammars församling. Pengarna skulle användas till att bygga en sockenskola och där skulle eleverna få lära sig både läsa, skriva och räkna men också att slöjda. Det vara bara några år före folkskolestadgan. En betydligt större donation gjordes till Västerviks skolas bibliotek, dit parets samtliga böcker, kartor, manuskript, samlingar och anteckningar skänktes. Totalt över 1500 band, som idag finns i Havtonrummet på Kunskapskällan på Västerviks gymnasium. 1848 dog Eric Havton i sviterna av en lunginflammation. Barbro Magnusson konstaterar att bouppteckningen visar ett mycket burget borgarhem. Hustrun levde till 1870. Några barn fick de aldrig. Eva Johansson I Kunskapskällan i biblioteket på Västerviks gymnasium finns Eric Havtons efterlämnade samlingar i ett eget rum. Här finns möjlighet till egen forskning. Foto: Eva Johansson. Skänk lotterivinster! Har du något hemgjort hantverk som du kan tänka dig att dela med dig av? Vid varje medlemsmöte hålls lotterier, som är ett viktigt bidrag till föreningens ekonomi. Och det är roligt för vinnarna att komma hem med något nytt och vunnet från mötet. Lotterikommittén tar gärna emot vin- ster som ett bidrag till föreningen, vinster som sedan lottas ut. Allra helst ska det vara något hemgjort, men andra vinster går också bra. Vinster som du vill skänka kan du ta med dig till medlemsmötet, eller lämna till Leif Pettersson i forskarsalen. Besök på landsarkivet i Vadstena Återigen har föreningen ordnat en bussresa för intresserade släktforskare att få möjlighet att besöka landsarkivet och få se gamla handlingar. Denna gång den 24 april var vi 15 personer. De flesta av oss hittade något intressant. Personalen fick plocka många olika slag, exempelvis Åtvidabergs Bergslags ting med förteckning över arbetare vid Kopparverket vid gruvorna. Det var en fröjd att se den gamla vackra handstilen. Det är ju så högtidligt att få bläddra i en tjock dombok ibland, iförd vita bomullsvantar. Kanske ordnar vi en ny resa till hösten om intresse finns. Valdy Svensson Här kan vi läsa om vilka som arbetade på Kopparverket. Foto: Valdy Svensson. Wåra Rötter 2/2013 11 Carolina var amma på Blekhems slott Text Eva johansson Carolina Matilda Jonsdotter arbetade som piga på Blekhem några år i slutet av 1800-talet. Hon är också mormors mor till Björn Ejdervall i Östhammar, en av Tjust Släktforskarförenings medlemmar. Han har hörsammat vårt upprop om släktberättelser från anställda vid de många godsen i Tjust. Troligen kallades hon Carolina. Hon föddes i Tryserum i norra delen av Tjust den 21 maj 1856, dotter till Jonas Andersson från Tryserum och Clara Jonsdotter från Hannäs. Föräldrarna brukade en sjättedels skattegård i Ingelsbo, ägd av änkan Chatarina Nilsdotter. Ingelsbo ligger alldeles söder om sockenkyrkan i Tryserum. Carolina kom från en släkt som anammat namnet Wallentin. En bror hette August Vallentin, deras farfar hette Anders Wallentinsson och farfars far, född på 1760-talet i Hannäs, hette Wallentin Andersson. På Hannäs kyrkogård finns flera gravstenar med detta annars ganska ovanliga namn. Själv var Carolina inte så förtjust i sina egna två namn, hon tyckte att de var ”jädrans tunga” som hon ska ha sagt på sin ålderdom. Till Blekhem 1878 Carolina var tredje barnet i familjen och fick till slut åtta syskon. 1865 flyttade familjen till Melby i Västra Eds socken och bodde där några år innan de återvände till Tryserum. 18 år gammal var det dags för Carolina att lämna föräldrahemmet. Hon kom då till en av sina faddrar som piga, Carl Erik Andersson i Kägglö. Efter sex år och flera arbetsplatser städslades hon som piga på Blekhems slott i Törnsfalls socken. Här förändras hennes liv. Som piga arbetade Carolina inne på slottet, under hushållerskan Christina Lind. Närmare uppgifter om hennes arbete finns inte, men i släkten vet man att hon tjänstgjorde som amma åt friherre Nordenfalks nyfödde son Johan. Han föddes en vecka före jul 1880. Den första oktober samma år hade den ogifta Carolina fått en dotter som fick namnet Linnéa Maria. Far till barnet blev grenadjären Carl Gustaf Lindberg i Lindfall. De gifte sig aldrig. Som barn hade han kommit till Kålåker i Törnsfall från Västervik med sin familj. En lång rad anställda När Carolina var piga på slottet fanns det gott om anställda här. Inspektor Ekman som sedan ersattes av inspektor Carlberg, bokhållare Nordenström med sin familj, mejerskan Emma Sofia Johansdotter, kusken Erland Johansson, och en lång rad pigor och drängar. Hos familjen Nordenfalk bodde också fem fröknar Trozelli med en bror. Mycket folk, och liv och rörelse på ägorna. Till 1882 var Carolina kvar som piga och amma på slottet, sedan bodde hon ”på socknen”. Vad det innebär för Carolinas del vet inte Björn Ejdervall. Kanske kan Byn Ingelsbo ligger alldeles intill Tryserums kyrka. Här föddes Carolina 1856 och bodde här de första nio åren av sitt liv. Foto: Tor Wiklund. 12 Wåra Rötter 2/2013 Den gamla klockan från Amerika tickar och går än hemma hos Björn Ejdervall. Klockan är ett arv på hans mors sida, och ska ha skickats hem till Sverige av någon av de utvandrade bröderna från Ankarsrum. Foto: Björn Ejdervall. hon ha varit sambo med barnafadern en tid? Eller hade hon slängts ut från slottet och fick klara sig själv och den lilla dottern? Fadern övergav i alla fall sin lilla familj och utvandrade 1885 till USA, tillsammans med sin bror Johan. I november samma år lämnade Carolina socknen och flyttade till Ankarsrum med dottern Linnéa. Änkling och bruksarbetare i Ankarsrum I Ankarsrum fick hon plats hos änklingen Johan Alfred Larsson, järnarbetare på bruket. Han stod ensam med fyra söner mellan fyra och femton år. Deras mor Matilda Magnusdotter hade dött i barnsängsfeber efter att lillasyster Desideria fötts den 23 maj 1885. Desideria kom till bagare Reutendahl i Västervik som fosterbarn men bröderna stannade kvar hemma hos sin far. Ett år efter inflyttningen föddes Carolinas andra dotter, Gerda. Far till barnet är husbonden Johan Alfred Larsson. Gerda levde bara i fem månader. I juli 1888 föddes dottern Signe, som sedan blev mormor till Björn Ejdervall. Men det dröjde På Blekhems slott blev Carolina amma åt den nyfödde sonen till baron Nordenfalk, sedan hon själv fått barn 1880. Foto: Tor Wiklund. Ansedel Carolina Matilda Jonsdotter Född 1856-05-21 i Ingelsbo, Tryserum. Död 1930-01-01 i Ankarsrum, Hallingeberg. Föräldrar: Jonas Andersson och Clara Jonsdotter. Gift 1892-09-11 med Sven Johan Alfred Larsson i Ankarsrum (död 1917-11-11). Barn med Carl Gustaf Lindberg: dottern Linnéa Maria född 1880-10-01 på Blekhem, Törnsfall. Barn med Sven Johan Alfred Larsson, alla födda i Ankarsrum: dottern Gerda född 1886-11-14, död 1887-03-20 dottern Signe född 1888-07-06 sonen Ludvig född 1890-10-02 dottern Helga född 1897-11-14 I Törnsfalls husförhörslängd ser vi att Carolina en tid bodde tillsammans med sitt barns far Carl Gustaf Lindberg och att hon är kyrktagen som hans hustru trots att de inte var gifta. Källa: Arkiv Digital Törnsfall AI:14 (1878-1884) Bild 710 / sid 60 till september 1892 innan Carolina och Johan Alfred gifte sig, två år efter att sonen Ludvig fötts. Då hade sönerna i det första giftet flyttat hemifrån, äldste sonen Carl Wilhelm hade utvandrat till Amerika. 1910 utvandrade sonen Albert tillsammans med hustru och två barn. Även sonen Axel ska ha utvandrat. Carolina och Johan Alfred fick sitt sista barn 1897, dottern Helga. Då var Carolina 41 år och Johan Alfred 57. 20 år senare dog Johan Alfred. Efter att han varit järnarbetare på bruket blev han emaljarbetare. I dödboken anges att han dog av lungsjukdom men enligt de efterlevande var det en arbetssjukdom han fick av emaljpulvret. Amerikaklockan tickar Signe flyttade till Stockholm 1907. Carolina dog på nyårsdagen 1930, 73 år gammal. I Björn Ejdervalls hem finns en Amerikaklocka som fortfarande tickar och går. En av Signes halvbröder i USA ska ha skickat hem den medan Signe ännu var ett barn och den ska ha hängt över småbarnens vagga. I efterlämnade dokument från Signe finns den här texten om hennes far. Kanske var den ämnad för hans gravsten. Har du anor från slotten och herrgårdarna i Tjust? Anställda i olika yrken eller statare? Skicka in din släktberättelse till Wåra Rötter! Eller skicka in dina forskningsresultat så skriver vi en artikel av dina uppgifter ”Lycklig vi skatta Den som först hinner Fram och får lägga tröttad sin stav Hvilan vi unna Den som först vinner målet och finner Redo för sin grav.” Sven Johan Alfred Larsson Född 1840 Död 1917-11-11 Wåra Rötter 2/2013 13 Boktips: Eva Johansson Boktips för släktforskare Den klassiska boken om Lort-Sverige Sommarhalvåret 1938 reste radiojournalisten Lubbe Nordström runt i Sverige och undersökte bostadsförhållandena på landsbygden, tillsammans med teknikern Axel Hedin. Det blev en serie radioreportage och boken LortSverige. Han skildrar här övergången från det fattiga Sverige till det välmående Sverige, som väntade runt knuten. Vi var redan inne i folkhemsbygget, men levde till stor del fortfarande i elände. Snart har det gått 75 år sedan dess. Färden gick från Stockholm, ner genom Östergötland till Småland och Skåne, uppåt igen via Halland, Mellansverige, till Norrland och så hemåt igen. Den här boken är intressant för oss släktforskare eftersom den ger en så stark bild av den tidens Sverige, och hur människorna på landet levde då. Landsbygden får liv. Bostadsförbättringsbidrag Socialdemokraterna regerade sedan valet 1932 men hade inte majoritet. Därför hade man ingått sitt kohandelsavtal med Bondeförbundet, för att kunna ta sig ur 30-talskrisen och i stället bygga upp folkhemmet. En del i detta var bostadsförbättringsbidragen, för att folket skulle få människovärdiga bostäder. Om man kunde satsa en del pengar själv fick man bidrag att antingen bygga nytt eller bygga om och restaurera. Många bodde riktigt eländigt, efter flera fattiga år och försämrad ekonomi i Sverige de första decennierna under 1900-talet. Förslumningen hade pågått länge. Slit och smuts Lubbe Nordström beskriver målande hur folk bor. Inget vatten inne, och inte heller avlopp. I de många stugorna utan centralvärme tränger man ihop sig hela familjen i köket, och möjligen också i kammarn, om det finns spis där. Man bor alltså trångt, och med bristande hygien sprids sjukdomar och dålig hälsa. Och inte vädrade man heller, för att inte släppa ut den lilla värmen man hade. Lungtuberkulosen tog många unga liv. På en del håll var bostadshuset fortfarande hopbyggt med fähuset, som i äldre tider. Och det var inte ovanligt att drängkammarn fanns i en avbalkning av lagården. De fattiga kvinnorna med barn hemma var utarbetade eftersom hemmet var svår- Lubbe Nordström fotograferade på sin reportageresa om Lort-Sverige. Foto: pressfoto av okänd fotograf. Den wallraffande pigans berättelse Hon har kallats för Sveriges och kanske världens första wallraffare. I maj 1914 tog journalisten Ester Blenda Nordström jobb en månad som piga på en gård i Sörmland. Det resulterade i flera reportage om livet som piga. Reportagen blev mycket populära och gavs så småningom ut i en bok. Nu har boken getts ut på nytt, och är mycket läsvärd. Ester Blenda Nordström. Foto: förlaget 14 Wåra Rötter 2/2013 Fakta: Författare: Ester Blenda Nordström Titel: En piga bland pigor Förlag: Bakhåll förlag skött och tungt, och många arbetade utanför hemmet för att överleva ekonomiskt. Utan dagens barnomsorg och arbetsbesparande maskiner var det ett evigt slit. Pigorna var på väg att försvinna, de som tidigare gjort hushållsarbetet möjligt, eftersom de unga flickorna sökte sig till industrin och städerna. Det var ett lortigt och snuskigt Sverige han mötte, där man ännu levde kvar i det gamla. Livet på landet Lubbe Nordström och Axel Hedin kommer till den ena dragiga och lusiga stugan efter den andra, med uppruttna väggar, drypande av fukt och mögel. Och kalla. De fattigas bostäder hade till stor del inte underhållits de senaste decennierna. Någonstans i södra Sverige beskriver han vad det luktar i en litet eländigt småbrukarhem vid vägen: ”barnkiss, potta, fläskos från spisen, sura kläder, lagård, allt som var fattigdom, snusk, bedrövlighet.” Samtidigt växte det nya Sverige fram, i industrisamhällena och förorterna, och jämförelsen mellan bra och dåligt var lätt att göra. Plötsligt fick man upp ögonen för hur man kunde ha det. Och vi får en helhetsbild av landsbygdslivet tack vare de goda exemplen bredvid de dåliga. Boken finns på bibliotek och på antikvariat. Fakta: Författare: Ludvig Nordström Titel: Lort-Sverige Förlag: Kooperativa Förbundets bokförlag Ester Blenda Nordström var anställd på Svenska Dagbladet i Stockholm. Under arbetet på gården antog hon en annan identitet, för att kunna smälta in och inte avslöja sig som journalist. Hon deltog i det dagliga slitet tillsammans med pigan Anna, drängarna och bondfolket. I boken berättar hon om ett hårt arbete från tidig morgon till sen kväll, trötta fötter och nariga händer, om gemenskapen med Anna och bondfrun, om nöjen med munspelslåtar och dans på logen. Vi får följa med henne i slakten och i stortvätten. Det är vardagslivet för hundra år sedan som kommer oss nära. Välskrivet och med många ögonblicksbilder som kan ge oss insikt i den tidens liv. ADonline för Ipad Så här ser det när du är inne i en kyrkbok. Med väljaren nere i högra hörnet kan du snabbt bläddra till olika sidor. För er som släktforskar på Arkiv Digital och har surfplatta finns nu en app. Du laddar ner den gratis till din surfplatta via Appstore, precis som du gjort när du skaffade programmet. Sedan loggar du in med din vanliga inloggning och kan använda den direkt. Appen är lätt att använda och utseende och funktioner påminner om det vanliga datorprogrammet, men är mer begränsat. När du loggat in söker du efter den församling eller det arkiv du vill gå till och går sedan vidare via små blå pilar till höger. Bara att klicka sig fram. Du kan scrolla dig fram i sidled mellan kyrkböckernas sidor, eller gå via en meny eller knappar med en och fem sidor åt gången. Det du inte kan göra än är att spara bilder direkt via appen. Men på Arkiv Digital arbetar man med utvecklingen. Än är den bara klar för Ipad men kanske kommer en app för Android att bli klar till släktforskningsdagarna i augusti, berättar Mikael Hertzman på Arkiv Digital för tidningen Släkthistoriskt forum. Instruktioner finns på hemsidan www. arkivdigital.se/online/ipad. Ny handbok och cd Har du smeder eller gotlänningar i din släkt? Släktforskarförbundet har nu gett ut en ny handbok i släktforskning, den här gången om smedforskning, med titeln ”Smedforska!”. Författare är Ulf Berggren, som skriver om hur man kan forska om smeders arbete och liv. Smederna var en mycket flyttbenägen grupp i det gamla Sverige. Här får du också tips om var du kan hitta bilder på senare tiders smeder. Ulf Berggren tar upp både valloner, andra invandrade och svenska smeder. En annan nyhet i Rötterbokhandeln är en CD med Revisionsbok för Gotland från 1653, uppdelad på tre böcker. Böckerna innehåller uppgifter om beskattningen av gotländska hemman efter att Gotland blivit svenskt 1645. Revisionsböckerna är alltså jordeböcker för de tre delarna av Gotland detta år. CD:ns innehåll består av pdf-filer av de tre böckerna. De föreläser i Köping Dick Harrison, Kalle Bäck och Lars Ericsson Wolke. Elisabeth Renström och Gunilla Nordlund. Och många fler. Det är en diger lista på föreläsare som nu bokats till släktforskardagrna i Köping den 23-25 augusti. Huvudattraktion är förmodligen den prisbelönte historieprofessorn Dick Harrison, känd från flera sammanhang men framför allt som författare av både historiska romaner och faktaböcker. Han har bland annat skrivit en bok om det medeltida Söderköping, om tempelriddarna, om digerdöden och om Robin Hood. I Köping ska han föreläsa om Bergslagens industrihistoria och dessutom ta oss med på en historisk resa genom västra Mälardalen. Elisabeth Renström och Gunilla Nordlund producerar radioprogrammet Släktband i P1. De har belönats med flera fina priser för sitt arbete. I Köping ska de tala om arkivfynd och dolda skatter och om sina tio år med radioprogrammet. I skrivande stund är 21 föreläsare bokade, inom många olika områden. Andra som kommer är Linköpingsprofessorn Kalle Bäck som ska tala om gårdslivet på 1800-talet, Peter Sjölund som tar upp ämnet DNA-forskning och Ted Rosvall som talar om emigranter. Flera föreläser om soldatlivet, nämligen mlitärhistorikern Rune Hasslöf, Lars Ericsson Wolke och Håkan Henriksson. Det blir också föreläsningar om smedsforskning och valloner. Det kan bli svårt att hinna med alla intressanta föredrag. På släktforskardagarnas hemsida www. sfd2013.se finns mer information. Eva Johansson Släktforskare på Facebook På Facebook är det lätt att komma i kontakt med andra släktforskare, både i Sverige och utomlands. Här kan man gå med i olika grupper för släktforskare. Till exempel den stora gruppen som heter Släktforskning och har över 3000 medlemmar. Fler mindre grupper finns också. Sök på ordet släktforskning så får du träffar. Här finns också grupper för vissa intresseområden, som till exempel vallon- forskning och olika geografiska områden, dansk, norsk och finsk släktforskning, emigrantforskning med mera. I grupperna på Facebook kan du ställa frågor och får som regel snabbt svar, ungefär som på Anbytarforum. Alla större aktörer inom släktforskning har även egna sidor med nyhetsuppdateringar, till exempel Sveriges Släktforskarförbund, Arkiv Digital, Riksarkivet, Ancestry och Släktdata. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström ska tala om sitt radioprogram Släktband i P1. Foto: Patrik Renström/Sveriges Radio. Wåra Rötter 2/2013 15 Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342, 593 24 Västervik Program hösten 2013 Onsdag18 september Tid: 18.45 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Anders Nordström informerar om krigsarkivet. Se artikel på sidan 9. Onsdag25 september Tid: 18.00 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Pratkväll. Onsdag16 oktober Tid: 18.45 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Kaj Kjällström om gästgiverier och skjutsstationer. Onsdag30 oktober Tid: 18.00 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Pratkväll. Onsdag13 november Tid: 18.45 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Återkommer senare, se vår hemsida tjustanor.com. Onsdag27 november Tid: 18.00 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Pratkväll. Onsdag11 december Tid: 18.45 Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Luciakaffe. Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen. Besök också vår hemsida: www.tjustanor.com Välkommen att följa med till årets händelse Släktforskardagarna i Köping den 24 augusti. Vi reser med fina Ukna buss och resan startar från Stenhamraparkeringen kl 06:30. Bor Du utmed vägen till Norrköping är Du välkommen att stiga på vid önskad plats. Bjud gärna med någon icke släktforskare som vill uppleva vad som finns i släktforskningens värld. Kostnad 260:- kr inkl. bussresa och entré. Önskar Du program kostar det 20:- vilket Du köper vid framkomsten. På väg till Köping fikar vi i Katrineholm. Kaffe och fralla cirka 40 till 45:- kronor. Hemresa cirka 16:00 från Köping och åter hemma i Västervik cirka 19:30. FÖR ANMÄLAN OCH YTTERLIGARE INFORMATION KONTAKTA KERSTIN: [email protected] el. 076-899 56 14. När Du anmält Dig betalar Du 260:- kr till Postgiro 4947667-4. Så snart avgiften är bokförd är Du berättigad att medfölja oss till Köping. Bussen tar 50 passagerare så vänta inte för länge med Din bokning. UKNA Busstrafik AB
© Copyright 2024