Medikalisering, opioider och
missbrukarvård
Gunnar Ågren 2015-10-01
Medikalisering



En process där icke-medicinska problem
defineras som medicinska sjukdomar
eller funktionshinder
Nya sjukdomsdiagnoser tillkommer och
andra försvinner. ADHD fanns inte på
1970-talet däremot var homosexualitet
en sjukdomsdiagnos. Alkoholism och
narkomani sågs huvudsakligen som
sociala problem även om diagnosen
fanns inom sjukvården.
Gränserna för en diagnos utvidgas –
depression drabbar 10 % befolkningen
mot 1-2 % för 40 år sedan.
Viktiga pådrivande aktörer
Den medicinska professionen och då
särskilt psykiaterkåren. Den psykiatriska
diagnosmanualen DSM (III-V) har haft
avgörande betydelse.
 Aktiva patientföreningar, ibland sponsrade
av läkemedelsindustrin.
 Läkemedelsindustrin som särskilt i USA har
marknadsfört sjukdomar och satsat enorma
resurser på reklam.
 De nya styrsystem som införts inom vården
och som kräver en diagnos för att
ekonomisk ersättning skall utgå

Medikalisering och läkemedel
Ett viktigt inslag i
medikaliseringsprocessen har varit
tesen att psykiska sjukdomstillstånd
sammanhänger med en kemisk
obalans i hjärnan som måste
korrigeras eller kompenseras med
läkemedel
 Det vetenskapliga underlaget för tesen
är ofta tunt men den marknadsförs
med stor kraft och har bidragit till en
kraftig expansion av
läkemedelsanvändningen.

Förskrivning av antidepressiva mediciner,
miljoner dygnsdoser
300
250
200
150
100
50
0
1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal patienter som fått recept på ADHD-läkemedel
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Opioider
Opioider: morfin, heroin, metadon,
fentanyl, oxikodon, buprenorfin m.m.
 Viktiga inom smärtbehandling men
kraftigt beroendeskapande och
mycket toxiska
 Därför sedan början av 1900-talet
mycket kraftiga restriktioner för
användningen både inom
smärtbehandling och senare också
inom substitutionsbehandling.

USA på 1990-talet
Rörelse bland smärtläkare på 1990-talet.
Patienter fick inte den smärtbehandling de
hade rätt till. Restriktiva regler för opioider
medförde onödigt lidande. På grundval av
studier på enstaka patienter hävdades att
opioder vid smärtbehandling innebar låg risk
för beroende.
 Läkemedelsindustrin hakade på. Bland annat
marknadsförde ett långtidsverkande
oxikodon, OxyContin som man hävdade inte
innebar någon stor risk.
 Också andra opioider, exempelvis metadon
marknadsfördes med stor kraft.

Resultatet
Opioidläkemedel i USA
8
7
6
5
4
3
2
1
0
1999
2000
2001
2002
2003
Försäljning av opioidläkemel kg/10.000
2004
2005
2006
Opioiddödsfall/100.000
2007
2008
2009
Intagningar till opioidbehandling
2010
Den högsta narkotikadödligheten
i modern tid
Förskrivningen av opioider ledde till att man
fick en opioidepidemi som till stor del
drabbade nya sociala grupper, som
ungdomar ur medelklassen
 Man fick fenomen som ”Pill Mills” och ”Doctor
shopping” som ledde till en våldsam spridning
 Man reagerade sent – först när dödsfallen
passerade trafikdödsfallen och när kända
skådespelare dog på grund av överdos.
 Nu hur kontrollen stärks och
läkemedelsföretage Purdue dömts till dryga
böter

Ny heroinepidemi i läkemedlens
släptåg.




USA har länge haft narkotikaproblem
som varit koncentrerade till storstäder
och minoritetsgrupper. Handeln
kontrollerad av kriminella gäng.
I opioidläkemedlens släptåg har man fått
en helt ny typ av heroinmarknad som
inriktat sig på medelklassen och som
säljer via telefonbeställningar och
hemleveranser.
Marknaden decentraliserad och svår att
komma åt.
Senaste åren kraftigt ökande
heroindödlighet
Hur ser det ut i Sverige?
Vi har fått en kraftig medikalisering av
missbrukarvården.
 Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser:

◦ Antalet missbrukare inom sjukvården har ökat
från 28.400 år 2000 till 38.000 är 2012.
◦ Frivillig institutionsvård har minskat från 3246 till
1908 (intagna 1/11) under samma tidsperiod.
◦ Dödligheten extremt hög inom sjukvården 5 %
avlidit inom ett år efter diagnos.

Medikamentell behandling med metadon,
buprenorfin och ADH-läkemedel har ökat
dramatiskt. 1000 personer i
substitutionsbehandling 2005 omkring 5000
2012.
Kraftig ökning av
opiodförskrivning
Årlig förskrivning av starka opioider
(DDD - dagliga definierade dygnsdoser /1000 personer/år)
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Buprenorfin
Morfin
Oxikodon
År 2006
År 2013
Fentanyl
Metadon
Dödsfall med förekomst av opioidläkemedel (starka
opioider) enligt Toxreg
600
500
400
Antal döda
oxikodon
fentanyl
300
buprenorfin
metadon
Morfin
200
100
0
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Opioidepidemin är redan här
Sedan millenieskiftet har antalet
narkotikadödsfall mer än fördubblats och
var nästan 800 år 2014 (mer än dubbelt
så många som trafikdödsfallen)
 Huvuddelen av denna ökning kan
tillskrivas opioidläkemedel
 Ökad tillgänglighet av läkemedel via
sjukvården är sannolikt en avgörande
orsaksfaktor
 Missbrukarvårdens medikalisering har
bidragit till denna process
