Dyspné Jönköping 20120426 Definition l  Subjektiv upplevelse av l  Känslan av att inte få luft l  Ökad ansträngning i andningsarbetet Förekomst inom palliativ vård l  40 – 90 % l  Olika diagnoser l  Det vanligaste allvarliga symtomet de sista dagarna Dyspne vid avancerad cancer Deborah Dungeon. Queens University, Canada 100 patienter med avancerad cancer l  Rökare hade mer dyspne än icke-rökare l  Median VAS var 5,3 l  Påverkades inte av cancertyp l  Endast 1 patient hade ångest som enda förklaring till dyspnen l  Dyspne vid avancerad cancer 60 % var inte hypoxiska i vila l  20 % hade Hb under 100 l  Lågt MIP (muscle inspiratory pressure) talar för att det ofta finns en allvarlig muskelsvaghet i thorax l  Orsaker som kan åtgärdas l  Anemi l  Hypoxi l  Obstruktivitet l  Pleuravätska Orsaker l  Orsakad av sjukdomen Pleuravätska Obstruktion Massiv tumörväxt Lymfangitis carcinomatosa Mediastinal obstruktion Perikardvätska Massiv ascites Abdominell distension Orsaker l  Orsakad av behandling Pneumonektomi Fibros (utlöst av radioterapi/cytostatika) Orsaker l  Relaterat till sjukdom Anemi Atelektas Lungemboli Lunginflammation Empyem Svaghet Orsaker l  Samverkande faktorer KOL Astma Hjärtsvikt Acidos Farmakologisk behandling Bronkdilatantia l  Steroider l  Mykolytika l  Opioider l  Dormicum l  Syrgas l  Bronkdilatantia l  Vid obstruktivitet l  Sedvanliga mediciner Steroider l  Vid obstruktivitet l  Vid lymfangitis carcinomatosa l  Vid strålpneumonit l  Vid behov av allmänt roburerande behandling Mykolytika l  Tveksam effekt, men man kan prova Acetylcystein l  Kom ihåg att utvärdera effekten – om mer slem, som blir svårt att handskas med utsättande Opioider l  Oklar verkningsmekanism – påverka rec i luftvägarna, påverka andningscentrum och minska känsligheten för CO2 och O2, muskelrelaxerande l  Räcker vanligen med låga doser. Verkar inte vara bättre att inhalera Benzodiazepiner l  Ångestdämpande l  Muskelrelaxerande Kortverkande: Alprazolam (Xanor) Oxazepam (Sobril, Oxascand) Lorazepam (Temesta) Midazolam (Dormicum) l  Långverkande: Diazepam (Stesolid) l  Syrgas l  Ingen indikation om ej låg saturation/ syrgasmättnad, som förbättras med syrgas. l  Kan ordnas i hemmet l  Kan vara lika bra med fläkt eller öppet fönster Illamående 20120426 Vad är illamående l  En individuell upplevelse av ett inre obehag, som ibland via olika impulser till kräkcentrum leder fram till en ofrivillig tömning av magsäcken Kräkcenter får impulser från l  Kemoreceptorzon i area postrema l  Cortex l  Vestibulära organ l  Gastro-intestinalkanalen Via kemoreceptorzonen l  Läkemedel: opioider, cytostatika mm mm l  Högt calcium l  Njursvikt/Leversvikt l  Radioterapi Orsaker till illamående Via cortex l  Hjärnmetastaser, ökat intrakraniellt tryck, l  Smärta – oro l  Depression l  Anticipatoriskt illamående Vestibulära organ l  Rörelsesjuka l  Tumörer l  Opioider Gastro-intestinalt l  Obstipation l  Ventrikelretention /ulcus l  Oral candida l  Ileus Behandling l  Kausal – mot förstoppning, ulcus, hypercalcemi, hypoxi, anemi mm l  Akupunktur l  God omvårdnad l  farmaka Behandling efter verkningsmekanism Verkningsmekanis Klass m Preparat CNS kräkcentrum Skopolamin Antikolinerga Kemorec.zon Dopaminantag Haldol, Nozinan, Primperan Hjärnbarken Benzodiaz. Steroider Gastro-intest 5 HT4 agonister Primperan Farmakologisk behandling av illamående Dopaminreceptorblockerare: Metoklopramid (Primperan) Haloperidol(Haldol) l  Serotoninantagonister Ondansetron (Zofran), Granisetron (Kytril) l  Levomepromazin (Nozinan) l  Antihistaminer (Lergigan, Postafen) l  Octreotid l  Behandlingsförslag l  l  l  l  l  l  l  l  l  l  Primperan, tabl, supp, inj. Dos: 10 – 20 mg x 3-4 Postafen 25 mg x 2-3 Haldol, tabl, inj. Dos: 0,5 – 1 mg x 1-2 Zyprexa munlöslig t 2,5 – 5 mg Nozinan, tabl, Dos: 5 mg tn Dridol 0,5 ml iv / Propofol i lågdos Buscopan, skopolamin, scopoderm. Cortison Benzodiazepiner 5-HT3-blockerare Depression 20120426 Depression Vanlig hos patienter med avancerad cancersjukdom, 35 – 65 % l  Mindre än hälften diagnostiseras och behandlas l  Risken för suicid hos cancerpatienter är 1,5 – 2,9 gånger högre hos andra patienter l  Diagnostiska kriterier l  l  l  l  Sänkt grundstämning Mer än två veckor Ej avledbar Fyra av dessa symtom: sömnstörningar, viktnedgång, dålig aptit, sämre koncentrationsförmåga, känsla av hopplöshet, irritabilitet, skuld eller värdelöshet, oförmåga att njuta av livet, förlust av intresse, klarar ej dagliga sysslor Önskemål om livsförkortande åtgärder l  Klar korrelation till depression Uttrycks av 13 – 45 % av patienter i palliativ fas l  Samtal viktigt l  Behandling av depression l  Sedvanlig behandling Delirium Definition l  Hjärnsvikt associerad med brister i uppmärksamhet, tänkande, perception, minne, psykomotoriska funktioner, känslor och sömn - vakenhetscykeln Kriterier Förändring i medvetenhet med sänkt förmåga att fokusera, upprätthålla eller växla uppmärksamhet l  Kognitiva förändringar (minnesfunktion, desorientering, perceptionsstörnignar l  Plötslig debut l  Vanligen i samband med kroppslig sjukdom l  Typer av delirium l  Hypoaktivitet – konfusion, trötthet, 47% l  Hyperaktivitet – agitation, hallucination, aggressivitet, 5 % l  Blandad bild, 48 % Prevalens 20 – 44 % vid inskrivning på palliativ vårdavdelning l  28 – 45 % utvecklade delirium under vårdtiden l  68 – 90 % strax före döden l  Orsaker Tumör l  Metaboliskt hypercalcemi, hyponatriemi, blodsockerrubbningar; anemi, hypoxi, CO2, njur- eller leversvikt l  Infektion l  Medicinutlöst l  Behandling Lugn miljö l  Stöd familjen att fatta olika beslut i den riktning pat själv hade valt. l  Effektiv sedering l  Farmakologisk behandling Haldol l  Heminevrin l  Midazolam l 