Tertialuppföljning, september 2015
Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2015 Resultatjämförelse 2015 Noter till resultatjämförelse 2015 Investeringsuppföljning KS – Kommunledningsförvaltning KS – Konsult- och serviceförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning - Samhällsbyggnadsnämnd - Kultur- och fritidsnämnd Bildningsnämnd - Bildningsförvaltning Välfärdsförvaltning - Omsorgsnämnd - Humanistisk nämnd Totalt nämnderna 21 22 23 24 29 35 35 45 51 59 59 66 71 Delårsrapport 1-8/2015 Resultaträkning, kommunen Kassaflödesanalys, kommunen Balansräkning, kommunen Nothänvisningar, kommunen Resultaträkning, koncernen Balansräkning, koncernen Nothänvisningar, koncernen Redovisningsprinciper 73 74 75 76 79 80 81 83 Bolagen Rodretkoncernen, moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Övik Energi AB AB Övikshem Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, inkl. dotterbolag Örnsköldsvik Airport AB Bilaga: Finansrapport kommunkoncernen per 2015-08-31 87 91 94 95 97 99 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser God ekonomisk hushållning uppnås Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet ska uppgå till 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag under 2015. Kommunens resultat i prognosen, +22 Mkr, motsvarar 0,7 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget inte beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Däremot bedöms balanskravet infrias, då resultatet exklusive realisationsvinster från försäljning av mark och fastigheter uppgår till +12 Mkr. Exklusive årets engångsintäkt, återbetalda premier från AFA Försäkring, hade dock varken resultatmålet eller balanskravet uppnåtts 2015. Av totalt prognostiserade 129 Mkr i investeringar 2015 avser 116 Mkr skattefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktiges mål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden. Utifrån en riktpunkt på 150 Mkr 2015 bedöms målet kunna uppnås. Bedömningen enligt Tertialuppföljning, september är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning 2015. Denna bedömning bygger bl.a. på kommunfullmäktiges ekonomiska mål. Övriga delar som ingår i bedömningen är måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. När det gäller måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål kan det konstateras att samtliga mål bedöms nå nivån Målet delvis uppnått. För perspektiven i styrkortet prognostiseras totalbetygen för året nå minst bedömningen Godkänt. Vidare ingår även övrig finansiell analys som grund för bedömningen av god ekonomisk hushållning. Hög nettokostnadsutveckling Resultatet i Budget 2015 uppgick till +43 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 4,4 %, vilket var mer än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 3,6 %. En högre ökningstakt på nettokostnaden, främst utifrån budgeterade tillskott till nämnderna, förklarar den resultatförsämring som var planerad inför 2015 jämfört med 2014. Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2015 till +22 Mkr, vilket är 21 Mkr sämre än budgeterat. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 4,5 % medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 3,3 % jämfört med föregående år. Exklusive årets återbetalda AFA-premier ökar nettokostnaden med 5,4 % och då hade heller inte nettokostnaden fullt ut finansierats av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad bör som andel av skatteintäkter och statsbidrag inte överstiga 98 %. En bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag är en förutsättning för att kunna hantera svängningar inom finansnettot utan att behöva riskera en ekonomi i balans. En större marginal mellan verksamhetskostnader samt skatteintäkter och statsbidrag skapar även ett bra utrymme för självfinansiering av kommande pensionsutbetalningar och investeringar, vilket undviker en belastning på finansnettot som följd. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 1 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Nämndernas prognos sämre än budget Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till nära -2 Mkr, vilket är något sämre än budgeterat nollresultat. Bildningsnämnden och omsorgsnämnden redovisar stora underskott, -9,5 Mkr respektive -7,0 Mkr. Underskottet inom bildningsnämnden förklaras i huvudsak av uteblivna statsbidrag samt högre personalkostnader. Även underskottet inom omsorgsnämnden förklaras av ökade personalkostnader och då främst inom ordinärt boende. Arbete med åtgärdsplaner för att nå en ekonomi i balans har påbörjats utifrån signaler i uppföljningar tidigare under året. För att begränsa underskotten och komma i balans är det ytterst viktigt att beslutade åtgärder genomförs och får ekonomisk effekt samt att arbete med eventuellt nya åtgärder fortsätter. Bolagens prognos bättre än budget Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +75 Mkr för 2015, vilket är 13 Mkr bättre än budgeterat. Förbättringen härleds främst till lägre finansiella kostnader utifrån ett fortsatt lågt ränteläge och lägre avskrivningar än budgeterat. Övik Energi prognostiserar ett resultat på +34 Mkr, vilket är en förbättring gentemot budget med nära 4 Mkr. Övik Energis effektiviseringsprogram Del 2 fortgår mot målet om ytterligare besparingar på 20-25 Mkr under en treårsperiod 2014-2016. Under 2014 genomfördes åtgärder för 9 Mkr och genomförda besparingar hittills under 2015 uppgår till nära 7 Mkr. Låneskulden minskar i lägre takt Sedan början av 2012 har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har nära 1,2 Mdkr amorterats. Fram till sista augusti har koncernen amorterat 74 Mkr. Det innebär att koncernens låneskuld nu ligger på ungefär samma nivå som 2008. En fortsatt minskning av låneskulden är planerad, dock inte i de senaste årens nivå. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 2 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Framtiden I dagsläget nås inte kommunfullmäktiges resultatmål 2015 och exklusive årets engångsintäkt infrias heller inte lagens balanskrav. Det är viktigt att nämnderna arbetar för att hålla nere nettokostnadsökningen och för att nå budgeterat resultat 2015. Därmed underlättas möjligheterna att möta planerade effektiviseringsuppdrag inför 2016. Förutsättningarna och ekonomin 2016 och framåt framgår av rapporten ”Ekonomiskt läge 20162018, september 2015”. Delårsrapport 1-8/2015 samt prognos 2015 Omvärldsanalys Enligt Konjunkturinstitutet kommer svensk ekonomi visa goda tillväxtsiffror de närmaste åren. Utvecklingen drivs av exporttillväxt och hushållens ökade konsumtion. I samband med att konjunkturen stärks behöver finanspolitiken stramas åt för att de offentliga finanserna ska nå balans. Detta kommer innebära utgiftssänkningar eller skattehöjningar de närmaste åren. Återhämtningen fortsätter i svensk ekonomi och BNP växer med ca 3 % både i år och nästa år. Exporten bidrar mest till BNP-tillväxten och ökar med 4-5 % de närmaste åren. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik minskat jämfört med motsvarande period föregående år. I augusti 2015 uppgick den öppna arbetslösheten (i % av befolkning 16-64 år) i Örnsköldsvik till 3,2 % (3,4 %), vilket motsvarar 1 046 personer (1 108 personer). Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,3 % och i länet på 3,7 %. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Den öppna ungdomsarbetslösheten uppgick i augusti till 285 personer och motsvarar 6,3 % (6,8 %), vilket är högre än både riket och länet. Befolkningen i kommunen ökade under 2014 med 262 personer. Innevarande år förutspås också en befolkningsökning. Under årets första sju månader har befolkningen ökat med 281 personer till 55 529, den högsta noteringen sedan 2001. Den största enskilda förklaringen till ökningen under året är invandringsöverskott men även ett positivt inrikes flyttnetto. Ökningen i kommunen kommer dock inte motsvara rikets befolkningsutveckling, vilket gör att kommunens befolkningsandel av riket fortsätter att minska. Årets resultat Kommunens resultat uppgår för perioden januari-augusti 2015 till +104 Mkr, vilket är 50 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +22 Mkr, vilket är 21 Mkr sämre än budgeten på +43 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för 2015. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Jämfört med fjolåret har kommunen en resultatförsämring för perioden januari-augusti, -50 Mkr, som i huvudsak förklaras av ett svagare resultat för nämnderna totalt och av högre pensionskostnader. I delårsresultatet ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet positivt med 26 Mkr under innevarande år, se not 8 i Nothänvisningar, kommunen. Årets jämförelsestörande post avser återbetalda premier för Avtalsgruppsjukförsäkring samt Avgiftsbefrielseförsäkring från år 2004. Helårsresultatet bedöms i prognosen till +22 Mkr, vilket är både sämre än budgeterat och föregående år. Resultatförsämringen jämfört med fjolåret förklaras av att nettokostnaden bedöms öka betydligt mer än skatteintäkter och statsbidrag, 4,5 % jämfört med 3,3 %, som dock till stor del var budgeterat samt av ett svagare finansnetto. Nämnderna totalt prognostiserar en resultatförsämring med 29 Mkr jämfört med fjolåret. Däremot innehåller prognosen en stor engångsintäkt från AFA Försäkring. Även fjolårsresultatet innehöll stora engångsintäkter såsom reavinster och anteciperad utdelning från bolagskoncernen. Den prognostiserade resultatförsämringen jämfört med budgeterat förklaras främst av högre pensionskostnader samt lägre skatteintäkter och statsbidrag, vilket i huvudsak förklaras av sämre skatteunderlagsprognoser. I Budget 2015 ingick en reavinst om 25 Mkr kopplad till försäljning av Egypten 3 m.fl. Med anledning av det tilläggsavtal kring försäljning av Egypten 3 m.fl. som är på väg upp till politisk behandling har reavinsten i denna prognos förskjutits till 2016. Nämnda intäktsminskning vägs upp av återbetalda AFA-premier. Prognostiserat resultat är 21 Mkr sämre än budgeterat, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -0,7 %. Den resultatförsämring som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -82 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångspunkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av tillgångar inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Däremot ska kostnader i samband med åberopande av synnerliga skäl läggas till. Realisationsvinsterna bedöms i prognosen uppgå till 10 Mkr för 2015 och kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare att återställa, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +12 Mkr – balanskravet infrias. Resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår i prognosen till 0,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Exklusive årets engångsintäkt från AFA Försäkring uppnås inte lagens balanskrav. Prognostiserat resultat efter balanskravsjusteringar uppnår inte kommunfullmäktiges fastställda nivå som möjliggör reservering till RUR. Det är heller inte möjligt att nyttja tidigare avsatta medel vid ett eventuellt underskott då det inte enligt kriterierna bedöms vara en lågkonjunktur i dagsläget. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till 1 918 Mkr, vilket är en ökning med 5,6% (102 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. (Löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar därav personalkostnader Verksamhetens nettokostnad Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 342 -2 158 374 -2 291 9,2% 552 -3 435 577 -3 585 590 -3 603 7,0% 6,2% -1 374 -1 458 6,1% -2 153 -2 266 -2 286 6,2% -1 816 -1 918 5,6% -2 884 -3 008 -3 013 4,5% För (%) jfr -14 För (%) jfr -14 4,9% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 374 Mkr, vilket täcker 16% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden ökat med 9,2% jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av den engångsintäkt kommunen erhållit i och med återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier. Exklusive denna engångsintäkt har kommunen en intäktsökning för perioden med 1,5%. Intäktsökningen förklaras i huvudsak av högre bidragsintäkter och då framför allt mer statsbidrag, där ökningen till största del beror på att kommunen har erhållit mer bidrag avseende flyktingverksamhet men även av mer bidrag från Skolverket, bl.a. utifrån en satsning på förstelärare. Kommunen har även erhållit mer bidrag från Arbetsförmedlingen då fler personer varit anställda i någon form av arbetsmarknadsåtgärd, där ökningen i huvudsak återfinns inom ungdomsjobb. Däremot har bidrag från Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS varit lägre jämfört med fjolåret, vilket främst förklaras av färre beslutade timmar utifrån färre brukare men framför allt en striktare bedömning av Försäkringskassan. Reavinster vid försäljning av tillgångar uppgår totalt för perioden till 1 Mkr jämfört med nära 8 Mkr för motsvarande period föregående år. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till 2 291 Mkr, vilket är en ökning med 6,2% eller 134 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnader, vilka utgör 64% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 6,1% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 84 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,2%. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. grundskola, fritids, ordinärt boende samt inom flyktingverksamhet. Ökningen inom flyktingverksamhet förklaras både av ett ökat asyl- och flyktingmottagande samt start av nya Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 boenden för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen har även haft högre kostnader inom verksamheten arbetsmarknadsåtgärder utifrån en tydlig prioritering att motverka ungdomsarbetslöshet. Målet inför året har varit att erbjuda minst 100 st ungdomar ungdomsjobb och hittills i år har 107 ungdomar anställts i s.k. ungdomsjobb. Många av dessa ungdomar har under sin anställning även gått in på olika vikariat främst sommarvikariat. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom projektverksamhet, personlig assistans samt inom särskilt boende och där bland annat med anledning av avveckling av Sundhem. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna med drygt 4 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 27 Mkr. Sjukfrånvaron har totalt ökat från 6,1% till 6,6%, där den korta sjukfrånvaron ökat med 0,3% procentenheter till 3,1%. Prognosen 2015 för sjukskrivningstalet ligger på 6,5%, vilket är en ökning jämfört med fjolåret som låg på 6,1%. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 6,4% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 50 Mkr i högre kostnader. Den enskilt största kostnadsökningen under perioden finns i pensionskostnaderna, se avsnitt Pensions- och borgensåtaganden. Övriga kostnadsökningar återfinns i huvudsak för HVB-placeringar, linjetrafik, vinter- och barmarksunderhåll av gator/vägar, fastighetskostnader samt konsulttjänster. Kostnaderna för kommunens vinterunderhåll var under fjolåret ovanligt låga varför årets kostnadsnivå är mer normal. När det gäller kostnaderna för HVBplaceringar återfinns ökningen inom både gruppen vuxna och gruppen barn och unga. Den totala placeringskostnaden för både vuxna samt barn och ungdomar uppgår för perioden till 19 Mkr. Ökningen inom fastighets- och konsultkostnader förklaras i huvudsak av sanering av f.d. Örnfraktstomten, markstabilisering vid Varvskajen samt iordningställande av mark för paviljonger inom förskola. Dessutom har kommunen haft ökade kostnader för förbrukningsmaterial, främst avseende datautrustning, då stor del byts ut under året. Däremot har kommunen haft kostnadsminskningar för föreningsbidrag, bostadsanpassningsbidrag, konsulentstödda familjehem och inom energisidan. Föreningsbidragen har minskat med 12 Mkr som i huvudsak förklaras av att avtalet med MoDo/EAB inte längre kategoriseras som bidrag utan i stället lokalhyra och köp av huvudverksamhet. Minskningen inom energisidan förklaras av ett mildare väder, gynnsamma prisförhållanden samt av kommunens kontinuerliga energieffektiviseringsarbete. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +76 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 40 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Endast omsorgsnämnden redovisar resultatförbättring jämfört med fjolåret. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2015 uppgå till 3 013 Mkr, vilket är 5 Mkr högre än budget och en ökning med 4,5 % jämfört med föregående år. Årets engångsintäkt avseende beslutad återbetalning av AFA-premierna för år 2004 har sänkt nettokostnaden med 26 Mkr, 0,9 %. Måttet verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2015 uppgår verksamhetens nettokostnad till 99,3 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande driftverksamheten bidrar till resultatet. Den löpande verksamheten har under den senaste femårsperioden, utom år 2012, finansierats fullt ut av skatteintäkter och statsbidrag. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2015 i november 2014 med ett resultat på +43 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 40 Mkr, vilka i stort bedöms nyttjas. Resultatmålet totalt för nämnderna sattes till noll. I ärendet Resultatöverföringar som behandlades i kommunfullmäktige i mars 2015 gjordes ingen förändring av resultatmålet, men vid översynen av totala medel nollställdes alla totala medel vid utgången av mandatperioden. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2015 bli -1,7 Mkr, vilket är 1,7 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till 0 Mkr och med lagd prognos för 2015 innebär det att nämndernas totala medel uppgår till -1,7 Mkr vid utgången av året. KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2015 på +7,1 Mkr, vilket är 7,1 Mkr bättre än budget och drygt 4 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Störst resultatförbättring återfinns inom tillväxtavdelningen, +4,6 Mkr. Överskottet förklaras i huvudsak av minskad verksamhet inom Världsklass 2015, vilket härrörs till det mellanår som utvecklingsarbetet nu är inne i kombinerat med en något försenad öppning av strukturfondsmedel samt omorganisering av verksamheten. Mark och planering har under perioden haft en del tillkommande kostnader, bl.a. saneringskostnader på f.d. Örnfraktstomten samt markstabilisering vid Varvskajen, enheten prognostiserar dock ett nollresultat utifrån mer reavinster än budgeterat. Även personal- och ekonomiavdelningen prognostiserar resultatförbättringar, vilket i huvudsak förklaras av lägre personalkostnader med anledning av helt och delvis vakanta tjänster samt av lägre kostnader Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 gällande arbetsmarknadsåtgärder. Resultatet innebär att de totala medlen bedöms uppgå till +7,1 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat på +11,5 Mkr för 2015, vilket är 11,5 Mkr bättre än budget och 7,5 Mkr bättre än Månadsuppföljning, augusti. Största överskottet återfinns inom fastighetsavdelningen, +8,0 Mkr. Tidsförskjutningar inom en del underhållsprojekt, varav Själevadskolans klimatskal det enskilt största, beräknas medföra ett överskott på 13 Mkr. Prognosen innehåller även ett överskott inom energisidan på 3 Mkr utifrån gynnsamma pris- och väderförhållanden samt kontinuerligt energieffektiviseringsarbete. Däremot belastas avdelningen med engångskostnader kopplade till iordningställande av tillfälliga lokaler i form av hyrda paviljonger för förskola. Även övriga avdelningar prognostiserar överskott främst med anledning av lägre personalkostnader och livsmedelskostnader. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång därmed uppgå till +11,5 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett resultat för 2015 på -4,0 Mkr, vilket är 4,0 Mkr sämre än budget och 0,5 Mkr sämre sedan Månadsuppföljning, augusti. Underskottet återfinns i sin helhet inom avdelningen trafik och park, vilka prognostiserar ett underskott på -6,4 Mkr. Budgeterade kostnader för linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst utgår från Kollektivtrafikmyndigheten underlag. Underlaget har dock under året visat sig innehålla felaktiga beräkningar varför kostnaderna beräknas bli drygt 6 Mkr högre. I samband med nämndens budgetarbete tillskapades dock en buffert inom förvaltningsledningen utifrån den bedömning som gjordes att underlaget inte var korrekt, vilket motverkar det totala underskottet. Även inom överförmyndarverksamheten prognostiseras ett underskott, vilket förklaras av både fler och komplexa ärenden. Övriga avdelningar prognostiserar ett nollresultat, vilket är enligt budget. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -4,0 Mkr. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett nämndsresultat på +1,4 Mkr för 2015, vilket är 1,4 Mkr bättre än både budget och lämnad prognos i Månadsuppföljning, augusti. Förbättringen förklaras av intäktsökning inom Paradiset samt att driftsstödet inom ISA-avtalet bedöms utebli. Paradiset prognostiserar ett resultat om +1,0 Mkr, vilket förklaras av en gynnsam sommarperiod med många besökare. Nämndens totala medel bedöms vid utgången av året uppgå till +1,4 Mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2015 på -9,5 Mkr, jämfört med ett budgeterat nollresultat. Jämfört med resultatet i Månadsuppföljning, augusti är det en försämring med 4,5 Mkr. Underskottet förklaras av att statsbidragsintäkter för minskade grupper i förskolan och lågstadiesatsningen bedöms bli lägre samt av högre personalkostnader. Förvaltningen har under den senaste tiden utökat sin bemanning främst utifrån volymökningar av barn/elever, ett ökat behov av särskilt stöd samt av ett ökat antal nyanlända. Även behörighetskrav och aktiviteter utifrån arbetsmiljöanmälan har medfört en ökad bemanning. Med anledning av minskade statsbidrag samt ökade personalkostnader prognostiserar både förskolan och grundskolan ett underskott, -3,2 Mkr respektive -4,9 Mkr. Även förvaltningsledningen förväntar ett underskott, vilket i huvudsak förklaras av ökade kostnader för de fristående förskolorna. Övriga verksamheter prognostiserar ett nollresultat. Nämndens totala medel förväntas uppgå till -9,5 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett negativt nämndsresultat för 2015 på -7,0 Mkr, vilket är 7,0 Mkr sämre än budget men oförändrat sedan Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen ordinärt boende prognostiserar det största underskottet, -10,0 Mkr. Underskottet härrörs i sin helhet till ökade personalkostnader. Beviljade timmar inom hemtjänsten fortsätter kontinuerligt att öka, jämfört med samma period ifjol har det beviljats 54 000 fler timmar. Även antalet personer med hemtjänstbeslut har varit fler i år. Avdelningen fortsätter jobba med den handlingsplan som framtagits för att säkerställa hela processen från beslut till verkställighet. Även arbete med att etablera ett resursfördelningssystem fortgår. Avdelningen LSS-verksamhet prognostiserar ett underskott, -2,0 Mkr. Underskottet återfinns inom personlig assistans och förklaras i huvudsak av fler LSS-ärenden samt av att tidigare LASS-ärenden har övergått till att bli LSS-ärenden och därmed belastas kommunen med hela kostnaden. Även avdelningen särskilt boende prognostiserar ett underskott, 2,5 Mkr. Ovanstående underskott balanseras delvis upp med hjälp av den buffert som tillskapades inför året och som inte bedöms förbrukas samt av bedömda riktade statsbidrag mot äldreomsorg utifrån vårpropositionen/vårändringsbudgeten. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -7,0 Mkr. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Prognosen för humanistiska nämnden visar ett resultat på -1,0 Mkr, vilket är 1 Mkr sämre än både budget och Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen social utredning prognostiserar ett underskott med nära 3 Mkr. Prognosen för de totala placeringskostnaderna visar på ett budgetöverskridande med nära 7 Mkr. Underskotten återfinns inom egna familjehem samt inom HVB-placeringar. Däremot förväntas ett överskott inom bostadsanpassningsbidrag, vilket gör att avdelningens totala underskott begränsas. Kostnadsminskning inom bostadsanpassningsbidrag förklaras av både ett gott arbete med riktlinjer som följer lagstiftningen bättre än vad som tidigare gjorts samt att det hittills under året inte varit några stora ärenden kostnadsmässigt. Underskottet inom avdelningen social utredning motverkas av överskott inom försörjningsstöd/projjobb och nämnd. Verksamheten försörjningsstöd/projjobb fick under fjolåret sänka antalet individer inom insatsen projjobb utifrån nämndens ekonomiska läge. Ambitionen i år har varit att återigen ha 30 individer inom denna insats men det tar tid att få in personer varför ett överskott prognostiseras. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året förväntas uppgå till -1,0 Mkr. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2015 uppgå till 3 035 Mkr, vilket är 17 Mkr sämre än budget och förklaras främst av lägre skatteunderlagsprognoser. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 3,3% jämfört med föregående år. Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 1 598 368 1 654 367 Skatteintäkter o generella statsbidrag 1 966 2 021 (Löpande prisnivå, Mkr) För (%) jfr -14 2,8% Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 2 385 552 2 491 560 2 481 554 2 937 3 052 3 035 För (%) jfr -14 3,3% Skatteintäkterna 2015 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster 2013. Inkomsterna räknas sedan upp till 2015 års nivå, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömningar. SKL bedömer i sin augustiprognos att inkomsterna ökar med 3,2% 2014 och 4,8% 2015. Befolkningen i kommunen 1 november 2014 uppgick till 55 203 och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag 2015. Vid årsskiftet uppgick befolkningen till 55 248 och efter sju månader i år har befolkningen ökat med 281 invånare till 55 529, vilket är en ökning i nivå med samma period 2014. Befolkningssiffran per sista juli är den högsta i kommunen sedan 2001. Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 53 kkr 2015. När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre totala inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Från och med 2014 infördes ett uppdaterat kostnadsutjämningssystem som innebär att Örnsköldsvik utifrån behoven förväntas ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Där har kommunen tidigare betalat till andra kommuner. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgår 2015 till noll, vilket är 4 Mkr sämre jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen 2015 för finansnettot beräknas till ett nollresultat, vilket är enligt budget. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 85 -80 67 -67 147 -118 101 -101 94 -95 4 0 30 -0 -0 Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår under perioden januari-augusti till drygt 67 Mkr, vilket är 18 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras främst av lägre ränteintäkter koncernbolag och marknadsmässigt påslag utifrån gjorda koncerninterna amorteringar men även av den ränteskillnadsersättning som uppstod under fjolåret när Tjänstecentrum förtidslöste sina lån i samband med försäljning av Arken. Kommunkoncernen har vid utgången av augusti månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 79 Mkr uppgår likviditetsreserven till 564 Mkr vilket motsvarar 135 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 2,0 Mdkr, vilket är en minskning med 62 Mkr sedan årsskiftet. Amorteringarna återfinns främst inom Övik Energi AB som har amorterat nära 78 Mkr. AB Övikshem och Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB har båda enligt plan utökat sin skuld med 13-14 Mkr vardera. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB och Örnsköldsvik Airport AB har numera inga internlån, de bidrar däremot till koncernlikviditeten. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 2,9 % (3,6 %). Prognosen 2015 för de finansiella intäkterna uppgår till 94 Mkr, vilket är nära 7 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen av lägre ränteintäkter utifrån de amorteringar som har skett inom bolagskoncernen sedan budgettillfället samt av den räntenedgång som varit och den räntebindning som skett. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 91 Mkr, jämfört med budgeterade 99 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2015, vilket är i enlighet med budget. Under perioden januari-augusti i år uppgår de finansiella kostnaderna till 67 Mkr, vilket är 13 Mkr lägre än motsvarande period föregående år. Under fjolåret hade kommunen en stor kostnad med avseende på den ränteskillnadsersättning som uppstod i och med de amorteringar som verkställdes i samband med försäljning av Arken. Dessutom har fjolårets omfattande amorteringar samt de amorteringar som har skett under året medfört lägre räntekostnader jämfört med fjolåret. Vid utgången av periodens slut uppgick den totala externa låneskulden i kommunens internbank till 2,6 Mdkr, vilket är en minskning med 59 Mkr. Kommunens egna upplåning uppgick till 550 Mkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 2,1% (2,9%). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare 895 Mkr, vilket är en minskning med 16 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernen hittills i år totalt har amorterat 74 Mkr. Därmed har amorteringar motsvarande nära 1,2 Mdkr gjorts sedan 2012. För de lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 95 Mkr, vilket är nära 7 Mkr lägre än vad som var budgeterat. Förändringen härleds huvudsakligen till kostnadsförändringar i samband med ett lågt ränteläge, genomförda räntebindningar samt av en högre amorteringstakt än budgeterat. Genom att sprida ränteförfallen över tiden blir effekterna av en räntehöjning på kort sikt relativt begränsade. Läget bedöms gott gällande ränterisken, d.v.s. risken för negativ påverkan på resultatet till följd av förändringar i marknadsräntorna, då 69 % av skuldportföljen är bunden över ett år. En förändring av den rörliga marknadsräntan med 1 procentenhet skulle i dagsläget innebära att kommunens räntekostnad årligen förändras med nära 9 Mkr (varav för kommunens nettolåneskuld 1,8 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 procentenhet av den rörliga marknadsräntan drygt 12 Mkr i minskade/ökade räntekostnader. Samtliga riskmål som regleras i den finanspolicy som kommunfullmäktige har antagit uppfylls per 2015-08-31. Se bilaga 1 Finansrapport Örnsköldsviks kommunkoncern för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar För perioden januari till augusti uppgår investeringarna till 58 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgår till 57 Mkr. Den enskilt största investeringen hittills under året är ombyggnationer i Kronan, uppgående till 17 Mkr och i gator/vägar respektive simhallen i Köpmanholmen har investeringar gjorts med 8 Mkr vardera. För motsvarande period 2014 uppgick utfallet till 36 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgick till 34 Mkr. Helårsprognosen uppgår till 129 Mkr, vilket är 37 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen, motsvarande 22 %, förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till 2016. Totalt beräknas 116 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten 2015. De största prognostiserade investeringarna under 2015 är ombyggnationer i Kronan, investeringar i gator och vägar samt simhall i Köpmanholmen. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består i huvudsak av investeringar inom mark och planering. Kommunfullmäktige eftersträvar en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna, detta utgör grunden för det ekonomiska målet om 600 Mkr i skattefinansierade investeringar under mandatperioden. Ett mått som kan belysa denna självfinansiering är hur stor andel av avskrivningar plus resultat som används till skattefinansierade investeringar. Om måttet överstiger 100 % innebär det att de skattefinansierade investeringarna inte bedöms kunna självfinansieras. Måttet prognostiseras till 93 %. Se avsnittet Investeringsuppföljning för mer information kring enskilda investeringar. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Vid augusti månads utgång 2015 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 38 %, vilket är en ökning med nära 3 procentenheter jämfört med vid årsskiftet 2014. Denna förbättring förklaras av periodens positiva resultat samt av den amortering av låneskuld som har gjorts under året. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till 61 %, jämfört med 57 % vid årsskiftet. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning innebär att det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet är tillfredsställande och ger kommunen möjligheter att hantera svängningar i resultatet. Det ger också ökad handlingsfrihet i lägen då kommunen ser möjligheter till utvecklingssatsningar. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick för 2014 till 48 %, vilket alltså kan jämföras med kommunens 57 % 2014. Soliditeten i länet uppgick i genomsnitt till 32 %. Ett annat soliditetsmått som har blivit allt vanligare när kommuner jämförs är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Om hänsyn tas till dessa uppgår soliditeten exklusive vidareutlåning vid årets utgång till 9 %, vilket är lägre än riket i snitt som låg på 21 % vid utgången av 2014. Anledningen till att kommunen ligger sämre till jämfört med riket i snitt när samtliga pensionsförpliktelser tas med är främst att ansvarsförbindelsen per invånare är högre i Örnsköldsvik gentemot riket. Detta i sin tur kan förklaras av att den intjänade pensionen, som kvarstår tills utbetalning sker, per invånare har ökat i och med att kommunen under lång period har haft en lägre befolkningsutveckling än riket i snitt. Kommunen har även haft en större andel av sin verksamhet i egen regi jämfört med riket i snitt. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår vid periodens utgång till 31 %, vilket är en förbättring med 3 procentenheter jämfört med årsskiftet. Förbättringen förklaras även här av ett starkt resultat samt av de amorteringar som har gjorts. Kommunkoncernen har dock fortsatt en förhållandevis låg soliditet, vilket innebär att handlingsutrymmet inte är så stort. I riket i snitt låg soliditeten för kommunkoncerner på 40 % 2014. Pensions- och borgensåtaganden Ett omfattande åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen består av ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m. 1997-12-31, vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är likvidmässigt avsatta. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet kraftigt, se avsnitt Soliditet. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta dessa åtaganden eftersom några medel inte finns fonderade för att möta de utgifter som kommer att uppstå när skulderna ska regleras. Detta kan innebära att åtagandet måste finansieras genom ökad upplåning och därmed högre räntekostnader. I dagsläget bedöms dock kommunen ha finansiell kapacitet för att hantera sina pensionsutfästelser. Den framtida resultatutvecklingen kommer att vara avgörande för hur väl kommunen i framtiden kommer att klara sina åtaganden. Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d.v.s. det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Inga överskottsmedel finns redovisade. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Vid utgången av 2015 beräknas kommunens totala pensionsåtaganden uppgå till 1 805 Mkr, vilket är en minskning med 28 Mkr jämfört med föregående år. Minskningen återfinns inom ansvarsförbindelsen utifrån årliga utbetalningar. Sedan 2007 använder sig SKL av beräkningsmodellen RIPS -07 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS -07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek, där en nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. Det är RIPS-kommittén som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk bevaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan. Sedan RIPSregelverket infördes har diskonteringsräntan sänkts två gånger, 2011 och 2013. Under RIPSkommitténs årliga övervakningsmöte den 3 september 2015 beslutades att RIPS-räntan tills vidare ska ligga kvar. Av de beräknade totala åtagandena per 2015-12-31 utgör ansvarsförbindelsen 1 533 Mkr (1 580 Mkr), avsättningen 167 Mkr (158 Mkr) samt kortfristiga skulden 105 Mkr (95 Mkr), samtliga inklusive löneskatt. Detta innebär att 85% av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 89 %. Pensionskostnaderna prognostiseras 2015 till 197 Mkr, vilket är en ökning med 13 Mkr jämfört med budgeterat. De största kostnadsposterna är pensionspremier till den avgiftsbestämda ålderspensionen, 105 Mkr, samt utbetalning av pensioner intjänade före 1998 som beräknas uppgå till 71 Mkr. Beräknad kostnadsökning återfinns inom den avgiftsbestämda ålderspensionen samt inom avsättningarna. Kostnadsökningen inom avsättningarna förklaras av visstidspension för avgående förtroendevalda. Under de senaste åren har kostnaderna ökat avseende utbetalning av pensioner intjänade före 1998, vilket har sitt samband med den planenliga ökningen av 40talisternas pensionsavgång. Kommunerna redovisar pensionsåtagandet enligt den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs vid utbetalningstillfället. Kostnaden för pensioner intjänade före 1998 beräknas nå sin topp år 2025, för att därefter årligen sjunka fram till 2053. Ett annat stort åtagande som kommunen har och som ligger utanför balansräkningen är borgen. Åtagandet består till största del av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell leasing av Övik Energi AB:s kraftvärmeverk. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till nära 883 Mkr (897 Mkr), se not 26 Nothänvisningar, kommunen. Förutom borgen för finansiell leasing avser borgen till de kommunala bolagen pensionsåtagande samt borgen för lån avseende interna Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 andelsförvärv. Utöver borgen till de kommunala bolagen har kommunen åtagande på 314 Mkr till övriga, vilket är en minskning med 2 Mkr från årsskiftet i samband med avslutade borgen för fiberföreningar. Borgen till övriga avser i huvudsak borgen till Norrlands Etanolkraft AB (Nekab), oförändrade 258 Mkr, men även borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende samt till egna hem och fiberföreningar. Utöver de aktuella borgensåtaganden som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare 48 Mkr som ännu ej nyttjats. Majoriteten av det outnyttjade borgensbeloppet består av Övik Energi AB:s bankgaranti gällande finansiell handel på Nord Pool, som vid periodens slut endast nyttjats marginellt. Kommunkoncernens övriga engagemang i SEKAB direkt eller via Nekab, i form av lån och ägarandel, uppgår till 383 Mkr. Engagemanget är oförändrat sedan fjolåret. Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika händelser påverkar kommunens ekonomi, det är små marginaler och stor känslighet i resultatet vad gäller att behålla en ekonomi i balans. I bilden redovisas effekterna av ett antal händelser, som till exempel att en förändring av lönerna med 1 % motsvarar kostnaden för 50 stycken helårsanställda eller att skattesatsen förändras med ca 22 öre. För att neutralisera en befolkningsminskning med 1 % behövs kostnadsminskningar/intäktsökningar i verksamheten med ungefär 1 %. En resultatförändring med 1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag motsvarar en förändring av skattesatsen med 27 öre. En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 26 Mkr för kommunen. Genom ingångna derivatavtal har dock ränterisken minskats, vilket medför att en förändring av marknadsräntorna med 1 % skulle innebära att kommunens räntekostnad förändras med 9 Mkr 2015 (varav för kommunens nettolåneskuld 1,8 Mkr). Sett till hela kommunkoncernen innebär en förändring med 1 % av marknadsräntorna 12 Mkr. Örnsköldsviks kommunkoncern Kommunkoncernens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2015 till +156 Mkr, vilket är 89 Mkr sämre än samma period föregående år. Ett starkt resultat och amorteringar under året har förstärkt kommunkoncernens soliditet med 3 procentenheter till 31 %. Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsvik Airport AB och det numera passiva Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Rodretkoncernens resultat prognostiseras till 74,9 Mkr för 2015, vilket är 13,0 Mkr bättre än budget. Prognostiserad budgetavvikelse 2015 härleds främst till lägre finansnetto och lägre avskrivningar än budgeterat. Övik Energis rörelseresultat påverkas av lägre försäljningsvolymer av temperaturberoende produkter samt låga elcertifikatpriser, vilket i huvudsak neutraliseras av positiva effekter såsom försäljning av överskjutande utsläppsrätter samt högre intäkter än bedömt gällande bredband och elhandel. Bolagskoncernens resultat efter finansiella poster efter de första åtta månaderna uppgick till 58,4 Mkr. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med +3,9 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -0,6 Mkr. I prognosen ingår lägre finansiella kostnader än budgeterat samt förändrad hantering av koncernkostnad till följd av dotterbolagens samflytt på Sjögatan. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +34,0 Mkr, som är 3,7 Mkr bättre än budget. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan. Lägre försäljningsvolymer p.g.a. varm väderlek samt låga elcertifikatpriser uppvägs av lägre finansnetto, högre intäkter än beräknat från bredband och elhandel, bredbandsintäkter och försäljning av utsläppsrätter. Prognosen påverkas också positivt av det pågående besparings- och effektiviseringsprogrammet Del 2 som fortgår mot målet om ytterligare besparingar på 20-25 Mkr under en treårsperiod 2014-2016. Under 2014 genomfördes åtgärder för ca 9 Mkr, genomförda besparingar hittills under 2015 uppgår till 6,6 Mkr och avser främst uppsagda avtal, minskade avgifter, höjd stabil maxeffekt i Hörneborgsverket samt aktiv finansförvaltning. AB Övikshems prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +23,3 Mkr, vilket är 4,0 Mkr bättre än budget, vilket i huvudsak beror på lägre finansiella kostnader och avskrivningar, men även på kostnadssänkningar i driften. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB:s och dess dotterbolag beräknas uppgå till +4,9 Mkr, vilket är 0,8 Mkr bättre än budget och förklaras främst av lägre räntekostnader och avskrivningar. I prognosen ingår positiv budgetavvikelse från fyra månaders förlängt hyresavtal i Oljeberget, vilket delvis reduceras av lägre intäkter vid kombiterminalen i Arnäsvall. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +13,7 Mkr, vilket är en förbättring med 0,7 Mkr mot budget. Budgetavvikelsen härleds i huvudsak till lägre finansiella kostnader och avskrivningar. Prognosen påverkas även positivt av ökad avfallsmängd inom affärsområde verksamhetsavfall. Detta sammantaget reduceras dock av ökade kostnader relaterade till akuta driftsåtgärder på VAanläggningar. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 16 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -13,5, Mkr, vilket är 0,5 Mkr bättre än budget, och härleds främst till tillkommande trafik samt ökad uthyrning av personal inom kommunkoncernen. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året blir +-0. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till 0,1 Mkr, vilket är i paritet med budget. Bolaget drivs passivt utan verksamhet. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 214,1 Mkr, vilket är 2,9 Mkr lägre än budget. I 2015 års investeringar ingår del av AB Övikshems planerade nyproduktion av Matrosen, 29 st bostadslägenheter i inre hamnen. De största objekten i övrigt omfattar Övikshems planerade underhåll, stambyten och konvertering till trygghetsboende samt Övik Energi AB:s investeringar inom affärsområden elnät samt värme/ånga/kyla. I Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s prognos för investeringar i ledningsnät för vatten och avlopp ingår tidsförskjutningar i projekt från 2015 samt tillkommande projekt främst inom rörnät. Övik Energis investering i ny mätutrustning för fjärrvärme och utbyte av transformator i Domsjö Kraftcentral tidsförskjuts till 2016. Även nytt kontor för Hörneborgs hamn ser inte ut att bli aktuellt 2015. Planerad bredbandsutbyggnad ”2020” finns ej medtagen, varken i budget eller i prognos. Se respektive bolags kommentarer för ytterligare information. God ekonomisk hushållning Bedömning av god ekonomisk hushållning bygger på måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål och ekonomiska mål, totalbetygen för perspektiven i styrkortet samt övrig finansiell analys. Uppföljning styrkort GPS - Övergripande styrkort 2015 Vision Framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun med ung tillväxt - att leva i, att arbeta i och att besöka. Mål - KF A Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna 2020. Målet uppnås delvis B Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i. Målet uppnås delvis C Örnsköldsvik ska minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Målet uppnås delvis D Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun. E Örnsköldsvik ska vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun. Målet uppnås delvis Perspektiv Totalt Jmf med föreg år 3,4 Medborgarnytta 3,3 -0,3 -0,4 Betygsintervall perspektiv Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Effektiv verksamhet 3,5 -0,5 Attraktiv Ekonomi i arbetsgivare balans Målet uppnås delvis 3,2 2,9 -0,4 -0,5 Utveckling och förnyelse 3,9 +0,4 Alla kommunfullmäktigemål förväntas under året nå nivån Målet uppnås delvis. Samtliga perspektiv i styrkortet förväntas uppnå minst betyget godkänt. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Läs mer om måluppfyllelse och uppföljning perspektiv i Tertialuppföljning, september 2015 – Verksamhetsuppföljning. Uppföljning av kommunfullmäktiges ekonomiska mål Ett av kommunfullmäktiges ekonomiska mål är att resultatet ska ligga på 1-2 % av skatteintäkter och statsbidrag 2015. Kommunens resultat i prognosen för 2015, +22 Mkr, motsvarar 0,7 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget inte beräknas nå kommunfullmäktiges mål. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren haft ett något svagare resultat med undantag för 2014. Kommunfullmäktiges andra ekonomiska mål anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 660 Mkr för mandatperioden 2015-2018. Av totalt prognostiserade 129 Mkr i investeringar 2015 avser 116 Mkr skattefinansierad verksamhet. Utifrån lagd prognos och beräknad riktpunkt 150 Mkr 2015 bedöms målet kunna uppnås. Uppföljning av Ekonomi i balans De mått som följs upp under Ekonomi i balans är Årets resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag, Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag, Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag, Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar + resultat samt Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner. Både den låga prognostiserade resultatnivån och den negativa budgetavvikelsen försämrar betyget jämfört med föregående år. Skattefinansierade investeringar ställt i relation till summan av avskrivningar och resultat ger ett bra betyg. När det gäller ekonomisk styrka jämfört med övriga kommuner 2014, där 14 valda nyckeltal jämförs, har kommunen förbättrat sin placering sedan föregående år och landar på placering 112 av 290 kommuner. Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 18 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 2,8% 98,2% 1,4% 1,4% 98,6% 0,0% 0,7% 99,3% -0,7% 45,6% 137 97,0% 137 92,5% 112 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2015 Ekonomisk styrka jämfört med andra kommuner Det finns många ekonomiska nyckeltal att välja bland för att bilda sig en uppfattning om kommunens och koncernens ekonomiska styrka jämfört med Sveriges övriga 289 kommuner. Nedan redovisas ett urval av ekonomiska nyckeltal för 2014 där jämförelse görs utifrån placering på respektive nyckeltal där placering 1 är starkaste nyckeltalet och placering 290 svagaste nyckeltalet. Finansiella nyckeltal Örnsköldsviks kommun Kr/inv Placering Jmf med 2014 2014 2013 Årets resultat 1 496 44 +83 Snittresultat, 3 år 1 081 118 +48 -52 194 221 -16 Skattesats 22,44% 215 -35 Skattesats exkl. skatteväxling 16,85% 83 +4 Anläggningstillgångar 90 588 15 -7 Långfristiga skulder 48 085 276 +7 Eget kapital 33 810 95 +11 Pensionsåtagande 28 606 230 +4 Borgensåtaganden 21 962 113 -8 Nettokostnad 129 +24 3 189 30 +21 106 615 43 -16 Placering kommun Årets resultat, koncern Anläggningstillgångar, koncern Långfristiga skulder, koncern 64 071 247 +23 Eget kapital, koncern 32 616 147 +11 112 +25 Placering totalt Källa: SCB "Statistikdatabasen" Styrkor som Örnsköldsvik har jämfört med övriga kommuner i riket är främst nivån på anläggningstillgångar, både inom kommunen och koncernen. Även resultatet 2014 i kommunen och koncernen är en styrka och den största förbättringen jämfört med föregående år. Till svagheterna kan främst nivån på långfristiga skulder, både gällande kommunen och koncernen, räknas. Till följd av gjorda amorteringar har dock förbättring skett. Ytterligare svagheter återfinns i kommunens stora pensionsåtagande och den relativt höga nettokostnaden jämfört med riket. Utifrån genomförd skatteväxling med landstinget 2014 har kommunens placering försämrats avseende skattesats. Sammantaget konstateras utifrån valda nyckeltal att placeringen är 112, en förbättring med 25 placeringar jämfört med 2013. Placeringen är bättre än riket i snitt och bäst i länet. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 2015-09-24 19 Prognos 20 RESULTATJÄMFÖRELSE 2015 Tertialuppföljning, september 2015 Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar 342 -2 090 -68 374 -2 222 -69 Verksamhetens nettokostnad -1 816 -1 918 5,6% (Löpande prisnivå, Mkr) För (%) jfr -14 9,2% 6,3% 1,3% Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 552 -3 333 -102 577 -3 479 -106 590 -3 499 -104 -2 884 -3 008 -3 013 4,5% För (%) jfr -14 7,0% 5,0% 1,7% Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 1 598 368 1 654 367 2 385 552 2 491 560 2 481 554 Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 966 2 021 2,8% 2 937 3 052 3 035 3,3% Finansiella intäkter Finansiella kostnader 85 -80 67 -67 147 -118 101 -101 94 -95 Resultat före extraordinära poster 154 104 83 43 22 - - - - - +154 +104 +83 +43 +22 +83 -33 - +43 -30 +13 - +22 -10 +12 - +50 +13 +12 0 +50 0 Ja 0 +13 0 Ja 0 +12 0 Ja 2,8% 98,2% 1,4% 45,6% 137 1,4% 98,6% 0,0% 97,0% 137 0,7% 99,3% -0,7% 92,5% 112 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat Samtliga realisationsvinster Synnerliga skäl Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Negativt balanskravsresultat från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Infrias balanskravet? +50 Mått - Ekonomi i balans Årets resultat i % av skatteintäkter o statsbidrag Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter o statsbidrag Budgetavvikelse i % av skatteintäkter o statsbidrag Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat Ekonomisk styrka jmf med andra kommuner (plac -1 år) 21 NOTER TILL RESULTATJÄMFÖRELSE 2015 Tertialuppföljning, september 2015 NOT 1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD (Löpande prisnivå, Mkr) Kommunstyrelsen Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Totala medel 150101 151231 +59,2 +30,1 +45,6 0 +18,6 0 Kommunledningsförvaltning +18,7 +2,5 +30,6 0 +7,1 0 +7,1 Konsult- och serviceförvaltning +40,5 +27,6 +15,0 0 +11,5 0 +11,5 +14,1 -1,2 +12,6 +3,0 +1,7 -4,4 0 0 -4,0 +1,2 0 0 -4,0 +1,2 +12,9 +15,6 -2,7 0 -2,8 0 -2,8 +43,5 +25,0 +1,6 0 -9,5 0 -9,5 Bildningsförvaltning +43,5 +25,0 +1,6 0 -9,5 0 -9,5 Omsorgsnämnd Humanistisk nämnd -2,6 +3,3 +1,8 -18,5 +3,3 +1,3 0 0 -7,0 -1,0 0 0 -7,0 -1,0 Välfärdsförvaltning +0,7 +5,1 -17,2 0 -8,0 0 -8,0 +116,3 +75,8 +27,3 0 -1,7 0 -1,7 Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Bildningsnämnd Totalt nämnderna Avgår förändrade resultatmål Pensionskostnader, inkl. löneskatt Avskrivningar Övrigt finansförvaltningen Avgår internposter: Kalk kapitalkostnader Kalk kompletteringspension Fördelade skattemedel -124,0 -68,3 0,0 -137,3 -69,2 29,2 -183,3 -101,9 2,1 -183,9 -106,2 -10,4 -197,3 -103,7 19,2 126,9 75,6 -1 942,3 126,9 78,1 -2 021,2 190,1 113,3 -2 931,1 195,8 110,6 -3 014,2 190,2 114,7 -3 034,4 Verksamhetens nettokostnad -1 815,8 -1 917,7 -2 883,6 -3 008,3 -3 013,0 NOT 2 SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Kommunalskatt Slutavräkningar Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Regleringsavgift (-), -bidrag (+) Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämningsavgift LSS-utjämning Införandebidr, konj.stöd, strukturbi Stöd till kommuner Generella statsbidrag 1 593,6 4,4 1 598,0 248,5 8,5 66,1 33,6 7,2 3,8 367,6 1 654,0 0,0 1 654,0 262,4 -1,4 68,1 23,7 9,8 3,8 0,8 367,3 2 390,4 -5,6 2 384,8 372,7 12,7 99,5 50,4 10,8 5,7 551,8 2 482,2 8,9 2 491,2 389,0 10,0 103,9 37,8 14,1 5,7 560,5 2 480,9 0,0 2 480,9 393,7 -2,1 102,2 35,6 14,6 5,7 4,2 553,8 Skatteintäkter o statsbidrag 1 965,6 2 021,2 2 936,6 3 051,6 3 034,7 (Löpande prisnivå, Mkr) 22 +18,6 TOTALT NÄMNDERNA Tertialuppföljning, september 2015 Investeringar Projekt (Löpande prisnivå, Mkr) KS/Kommunledningsförvaltning Mark och planering KS/Konsult- och serviceförvaltning Energireduceringsprojekt Tak- och fasadrenovering Simhall Köpmanholmen Simhall Paradiset Nytt kök Själevad Vård-/omsorgsboende Rosenborg S3B Bredbyskolan Åtg skollokaler 1-16 år centralort Kronan Inredning Resecentrum Övr investeringar konsult- och service Samhällsbyggnadsnämnd Gator/vägar/GC/broar klumpanslag Brygga Gullvik Skärgård i världsklass, etapp 2 Invest. i jobb och framtidstro Teknikinvestering KAC Förstärkning extraordinära händelser Inredning Resecentrum Hållbara resor i Västernorrland Övr investeringar samhällsbyggnad Kultur- och fritidsnämnd Skatepark Lungviksparken Byte av konstgräsmatta Skyttis Inventarier Folkan Övr investeringar kultur-/fritidsnämnd Paradiset, inventarier Paradiset, spa Paradiset, vattenrening barnpool Bildningsnämnd Övr investeringar bildningsnämnd Omsorgsnämnd Inventarier Utfall 1-8 2015 0,7 0,7 37,2 0,1 0,1 7,9 0,5 0,4 4,8 0,4 0,0 17,1 0,0 5,9 15,5 8,2 2,8 0,4 0,0 0,0 1,4 0,4 0,0 2,3 2,4 0,1 0,0 0,0 2,1 0,2 0,1 0,0 2,0 2,0 0,3 0,3 Förbrukat Prognos Prognos Prognos tom 2014 2015 2016-Totalt x x x 2,1 x 1,0 0,1 10,7 0,0 x x x 21,2 73,0 0,7 0,4 1,0 x x 0,1 x x 6,2 x x x x x 12,0 12,0 64,0 3,5 3,5 11,5 0,5 0,7 7,5 1,5 1,0 17,2 0,6 16,5 37,9 21,7 2,8 0,5 0,0 0,7 2,0 0,4 0,7 9,2 8,9 0,1 4,7 0,2 2,7 0,9 0,2 0,1 4,7 4,7 1,6 1,6 Investeringar 2015 58,1 129,1 varav skattefin. verksamhet 57,2 115,9 Investeringsbudget 2015 165,9 Budgetavvikelse 2015 36,8 Mått - Ekonomi i balans Skattefin. investeringar i % av avskrivningar+resultat Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 92,5% 22,2% 23 x 4,0 21,3 168,5 3,4 10,0 0,0 0,0 0,6 2,0 3,8 0,0 x x x x Budget Budget- I bruk Totalt avvikelse år/mån 12,0 20,0 8,0 3,5 3,5 17,6 0,5 22,0 177,0 5,0 11,0 27,9 0,6 16,5 5,0 5,5 17,6 0,5 22,0 177,0 5,0 11,0 25,5 0,6 15,5 1,5 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,4 0,0 -1,0 21,7 2,8 21,7 73,0 1,4 3,0 1,4 2,7 9,2 25,6 2,5 21,8 73,0 1,4 3,0 1,4 2,7 10,1 4,0 4,7 0,2 2,7 0,9 6,4 0,1 4,0 4,7 0,2 3,3 0,9 6,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 4,7 4,7 0,0 1,6 2,0 0,4 201604 201712 201804 201812 201 512 4,0 -0,3 201 508 0,1 0,0 0,0 201 512 0,0 0,0 201 508 0,0 0,9 KOMMUNSTYRELSE Kommunledningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Nämndsresultat Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Ökn(%) 45,2 26,8 -40,8% 13,3 6,5 därav försäljn av verksamhet/entrepr t övr 2,8 därav reavinster försäljn mark/fastigheter/skog (löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter därav driftsbidrag från staten Verksamhetens kostnader Utfall 2014 Budget 2015 85,7 36,1 19,0 5,1 4,0 7,7 4,1 4,1 7,8 1,0 32,2 5,0 10,0 jfr -14 Prognos 2015 5,1 -121,9 -126,9 4,2% -196,6 -191,0 -187,8 -59,6 -63,7 6,9% -94,9 -99,2 -96,9 därav lokalkostnader -11,6 -17,4 -17,5 -30,8 -30,8 -9,0 -8,9 -16,1 -2,5 -11,0 0,0 0,0 0,0 0,0 därav tjänsteköp Verksamhetens nettokostnad Skattemedel Nämndsresultat -76,6 -100,1 30,7% -110,9 -154,9 95,3 102,6 7,7% 141,5 154,9 153,8 +18,7 +2,5 +30,6 0 +7,1 -2,3 0 0 +28,3 0 +7,1 13,5% 0,0% 3,6% 11,3% 0,0% 3,6% Nämndens totala medel vid årets början Nämndens totala medel vid årets slut jfr -14 41,1 -52,1% därav personalkostnader därav nedskrivningar Ökn(%) -4,5% 2,2% -146,7 32,2% 8,7% Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Utfall 1-8 Kommunledningsförvaltningen redovisar ett utfall på 2,5 Mkr för andra tertialet 2015. Det är 16,2 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. Förra årets överskott berodde främst på mark- och exploateringsverksamhetens ökade försäljning samt en begränsad verksamhet rörande arbetsmarknadsåtgärder. Intäkterna på 26,8 Mk är en minskning med 18,4 Mkr, främst som en följd av de stora reavinster som gjordes föregående år. Men även projektintäkterna minskade pga. färre utvecklingsprojekt och därmed blev även driftbidragen från staten lägre. Kostnaderna är 126,9 Mkr och de har därmed ökat med 5 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Detta kan hänföras till en ny debiteringsmetod för stadshusen och övriga fastigheter där KLF numera är ensam motpart. Kostnaderna för tjänsteköp har minskat med 0,1 Mkr mellan åren. Personalkostnaderna är den största kostnadsposten och den har ökat från föregående år med 4,1 Mkr främst som en följd av högre aktivitet på arbetsmarknadsåtgärderna. När hänsyn tas till det samt löneavtalseffekten har personalkostnaderna minskat mellan åren (se även särskild analys nedan). Totalt prognosticerade kostnader ligger 5,2 Mkr under budget, beroende på mindre verksamhetskostnader samt flytt av verksamhet till humanistiska nämnden i samband med genomgång av gränsdragning kring av arbetsmarknadsåtgärder samt utökade kostnader för mark och exploateringsverksamheten. Prognosens avvikelse mot budget Kommunledningsförvaltningen prognostiserar med ett årsutfall på 7,1 Mkr. Minskad verksamhet i Världsklass 2015 står för 2,2 Mkr, personalkostnader 1,6 Mkr och Arbetsmarknads- 24 KOMMUNSTYRELSE Kommunledningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning åtgärder 1,0 Mkr. Positiva resultat från kontot för EU-medfinansiering 0,7 Mkr, Kunskapsnod 0,2 Mkr, avslutade projekt 0,4 Mkr och övrigt 1,0 Mkr. Osäkerhetsfaktorer i prognosen är reavinster och arbetsmarknadsåtgärder. Totalt sett prognostiseras intäkterna öka till 10 Mkr avseende reavinster. Prognosen för arbetsmarknadsåtgärder påverkas nu främst av hur arbetsplatserna har möjlighet att ta emot ungdomarna. Den utökade satsningen på ungdomar beräknas nå full nivå i slutet av 2015. Förändring från föregående prognos Prognosen är förbättrad med 4,3 Mkr, varav Världsklass 1,1 Mkr, personalkostnader 1,1 Mkr, arbetsmarknadsåtgärder 1,0 Mkr, kontot för EU-medfinansiering 0,7 Mkr kunskapsnod 0,2 Mkr, övrigt 0,7 Mkr samt asylprojektet -0,5 Mkr. Särskild analys av personalkostnader Kommunledningsförvaltningen ökar sina personalkostnader med 4,1 Mkr varav ca 1,9 Mkr avser löneavtalseffekten mellan åren. Verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder har ökat med 3,7 Mkr och övrig verksamhet minskat med 1,5 Mkr jämfört med föregående år. Tillväxtavdelningen har minskade personalkostnader beroende på begränsad projektverksamhet i år. Personalavdelningen har ökade personalkostnader på grunda av finansiering av traineetjänster samt för projektet nytt lönesystem. Ekonomiavdelningen och kommunikationsavdelningen har mindre ökningar av personalkostnaderna pga. lite mer vikarietäckning. Kommundirektör och stab har i stort oförändrade kostnader mellan åren. Den politiska verksamheten har ökade personalkostnader beroende på en ny mandatperiod vilket medfört högre arvoden. Antalet årsarbetare (definierat exklusive arbetsmarknadsåtgärder, valet och politisk verksamhet) har minskat med ca 2 mellan åren, projektverksamheten har minskat med ca 5 årsarbetare och ordinarie verksamhet har ökat med ca 2 årsarbetare. Verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder prognostiserar med ett överskott avseende personalkostnader under året. Det gäller också tillväxtavdelningen, ekonomiavdelningen och personalavdelningen där effekten av vakanser kommer att ge ett överskott vid årets slut. Politisk verksamhet prognostiserar dock med ett underskott. Totalt prognostiserar kommunledningsförvaltningen med ett överskott avseende personalkostnader. Uppföljning av besparingar och tillskott De 6 Mkr som kommunledningsförvaltningen erhöll i tillskott inför 2015 fördelades till: ‐ Asyl tillskott 1,5 Mkr och totalnivå 2,5 Mkr ‐ Landsbygdsutveckling tillskott 1,0 Mkr och totalnivå 3,0 Mkr ‐ Jobb för ungdomar 2,0 Mkr och totalnivå 11,3 Mkr ‐ Bredband 1,5 Mkr och totalnivå 1,5 Mkr Alla medlen prognostiseras att användas under året. Asyl hade tidigare en prognos på 0,5 Mkr men beräknas att gå enligt budget då beslut om nya boenden tillkommit under perioden och antalet platser ökat från 490 till 711, samt att ytterligare upphandling av boende går ut under september. 25 KOMMUNSTYRELSE Kommunledningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Ekonomisk uppföljning per verksamhet - prognos (löpande prisnivå, Mkr) Kommundirektör med stab Verksamh. Intäkter Kostnader nettokostn Skatte- Nämndsmedel resultat 12,9 -84,3 -71,4 72,0 +0,6 politisk verksamhet 0,0 -16,1 -16,1 15,7 -0,4 revision 0,0 -1,7 -1,7 1,7 0 16,6 -50,0 -33,4 38,0 +4,6 mark och planering inkl. fastigheter 12,4 -16,7 -4,3 4,3 0 Kommunikationssavdelning 0,0 -5,1 -5,1 5,1 0 Personalavdelning 9,1 -33,9 -24,7 25,7 +1,0 3,4 -15,4 -12,0 13,0 +1,0 2,5 -14,6 -12,1 13,0 +0,9 41,1 -187,8 -146,7 153,8 +7,1 Tillväxtavdelning arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiavdelning Budget Totala medel IB 0 0 Kommundirektör med stab Avdelningen visar ett positivt resultat för andra tertialet. Verksamheten löper enligt verksamhetsplanen för KLF och avdelningsplanen för staben. Utvecklingsmedlen för IT-strategi är inte fullt ut tagna i anspråk. Avdelningens prognos 0,6 Mkr. Avvikelserna som är prognostiserade är upphandling 0,2 Mkr, ej i anspråkstagna utvecklingspengar 0,8 Mkr samt en negativ prognos gällande politisk verksamhet på -0,4 Mkr. Tillväxtavdelning Avdelningens prognos är 4,6 Mkr vilket främst härrörs till en minskad verksamhet i Världsklass 2015, minskade personalkostnader, positivt resultat i avslutat projekt samt att kontot för EU-medfinansiering inte förbrukats. Periodens visar en budgetavvikelse på 2,3 Mkr med större variationer inom enheterna. Mark och Planering visar ett negativt resultat på 7,8 Mkr vid andra tertialet. Det har varit mycket höga kostnader dels för sanering av förorenad mark på Örnfraktstomten och dels för stabiliseringsarbeten av Varvskajen vid sjösättningsrampen. Dessutom har oförutsedda kostnader uppkommit för stillestånd för den entreprenör som upphandlats för att utföra rivning av de gamla lokstallarna på Varvskajen i väntan på besked från muséet om byggnadernas ev kulturhistoriska värde. Oförutsedda kostnader finns också för återställande av Fjälluddsvägen till följd av slitage vid byggande och besökande av naturhamnen. Detaljplanen för kvarteret Egypten har överklagats varför projektet försenas. Låga intäkter från skogen beror på att verksamheten avstått från avverkningar eftersom ett par större köp och försäljningar är planerade att genomföras under året vilket kommer att generera reavinst. Totalt förväntas reavinsterna öka i förhållande till budget. Prognosen för enheten är dock enligt budget tack vare planerad försäljning av skog. Näringslivsenheten följer budget. En del variationer finns mellan verksamheterna Landsbygdsutvecklingens har ett positivt resultat. En större del är till medfinansiering av projektet Bygd o stad i balans 2.0, där målet är att dra igång verksamheten i juni. I övrigt följer det budget. Arbetet med servicepunkter, hemsändningsbidrag, landsbygdsgruppen och landsbygdskonferensen fortsätter. Landsbygdsutveckling har en prognos enligt budget. Asylmottagningens budget är lagd för 1000 platser i lägenhetsboende i Mellansel, Björna, Långviksmon och Trehörningsjö samt tillfälligt anläggningsboende (ABT) i Trehörningsjö, 26 KOMMUNSTYRELSE Kommunledningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Björna och Gideå. Verksamheten följer den plan som är uppgjord. Antalet platser är idag ca 500. Antalet platser i lägenhet ute på orterna ökar dock och det medför att orterna växer snabbt det tillkommer kostnader för fler informationstillfällen, möteslokal och internetuppkoppling och dyl. Migrationsverket avser även skriva kontrakt med Björnforsen och Gideå bruk och då tillkommer ca 220 asylplatser i tillfälligt anläggningsboende. Tjänstegraden i projektet har ökats till 3,75 tjänst. Även om asylprojektet följer budget så finns det merkostnader för andra verksamheter. Samtidigt så innebär asylplatserna intäkter för bl a handel, fastighetsägare, kollektivtrafik samt kommunalskatt (anställningar bl a kommunikatörer, lärare, modersmålslärare, studie- och yrkesvägledning på modersmålet m fl). Kunskapsnod visar ett mindre överskott i sin verksamhet. Största delen utgörs av lönekostnader till doktorander och dessa är reglerade i avtal med Umeå universitet. Största delen av budget utgörs av lönekostnader till doktorander och dessa är reglerade i avtal med Umeå universitet. Fem doktorander är aktiva under 2015. Under året startade satsningen intresseväckare för kommunanställda. Vi har skapat ett program som löper terminsvis där anställda söker studiebidrag för att läsa kurser inom verksamhetsprioriterade områden. Ett avslag på en ansökan gör att ett planerat licentiandprojekt ej kommer startas. Under hösten genomförs aktiviteter i samband med besök från Initiativet hållbara hav och forskarfredag. Tre projekt har slutredovisats under året – Hållbart Resande, Skärgård i Världsklass och Konstdalen – och visar ett preliminärt resultat på 0,4 Mkr. Världsklass 2015 har en minskad verksamhet pga. det mellanår som utvecklingsarbetet är inne i kombinerat med en något försenad öppning av strukturfonsmedel samt omorganisering av verksamheten. Prognosen är också ett överskott på 2,2 Mkr. Kommunikationsavdelning Verksamheten beräknar ett resultat enligt budget. Kostnaderna har följt den planerade verksamheten hittills. Tidningen Nolaskogs går såväl ekonomiskt som tidsmässigt enligt plan, för intranätet Örnkom har projektet för nya sociala funktioner löpt på bra och här blir det mindre kostnader under slutet av året. Arbetet med den externa webbplatsen innebär bland annat översyn av inflyttarsidor och översyn av informationsinnehåll inför kontaktcenterinförande, men blir till viss del försenat i väntan på upphandling av byråtjänster. Marknadsföringsarbetet har inneburit bland annat extrainsatser för marknadsföring av Årets friluftskommun och bildoch filmproduktion. Större insatser som är planerade är kommunikation av utvecklingskommunen samt "Språklyftet", d.v.s. utveckling av språk med början av översättning av nya anpassade webbsidor. Personalavdelning Personalavdelningen uppvisar en mindre positiv budgetavvikelse. Större icke budgeterade kostnader finns för inköp och införande av kommunens rehab-system samt kreativa träffar. Detta kompenseras dock av en lägre personalkostnader pga sjukskrivningar och deltidsanställning. Samtliga tjänster är nu återbesatta. Personalavdelningens prognostiserar ett resultat vid årets slut på 1,0 Mkr. Utfallet för arbetsmarknadsåtgärder är i dagsläget något under budget. Anställningar är beräknade att påbörjas under tertial 3 vilket gör att prognosen på helår är ett överskott vid årets slut på ca 0,6 Mkr. Målet är att erbjuda minst 100 stycken ungdomar ungdomsjobb har lyckats med nuvarande 107. 40 ungdomar gör just nu praktik för att sedan starta ungdomsanställning i sep/okt. Utifrån detta blir 147 ungdomar i jobb. Antalet ungdomar fylls på i takt med att arbetsförmedlingen förmedlar ungdomar och arbetsplatserna har möjlighet att ta emot. Dessa anställningar är under året löpande, antalet uppskattas till 50 årsarbetande. Ungdomsjobbare inom vården får vikariera i verksamheterna, vilket gör att kostanden för27 KOMMUNSTYRELSE Kommunledningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning skjuts till verksamheten. Personer som har instegsjobb, dvs. personer som arbetar på en arbetsplats samtidigt som de studerar svenska för invandrare är nu 11 stycken. Totalt under året är 14 personer inne för nystartsbidrag. En efterfrågan till arbetsplatser för att träna det svenska språket har ökat varvid 4 stycken har denna anställning och en är på väg in i syfte att träna det svenska språket för att kunna vidga sin arbetslivserfarenhet till att få anställning och integrering i vårt samhälle. Antalet feriearbetare som blev erbjuden arbete 2015 var 384 stycken, det ger ett överskott på 0,4 Mkr, men en viss eftersläpning i utbetalning finns. Detta år fanns ett antal ungdomar som tackade nej till erbjudandet på grund av att de fått andra sommarjobb hos andra arbetsgivare vilket kan ses som ett positivt tecken. Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 0,9 Mkr. Detta beror främst på minskade personalkostnader på grund av delvis vakanta tjänster och minskade övriga kostnader. Lönekostnaderna är under budget då det inte funnits full vikarietäckning. Under andra tertialet har avdelningen fortsatt med att säkerställa kopplingen personalkostnader/årsarbetare samt förbereda inför införande av komponentavskrivning på fastigheter i samband med budget 2016. Avdelningen har arbetat med verksamhetsstöd kopplat till konsekvenser av budgetdirektiven till nämnderna (heltider, 6 h-arbetsdag, gratis kollektivtrafik, asyl, utemiljöer mm) samt översyn av resursfördelningssystem på välfärdsförvaltningen och bildningsförvaltningen. Investeringar Projekt (löpande prisnivå, Mkr) Mark och planering Utfall 1-8 2015 Förbrukat Prognos tom 2014 2015 0,7 x Budget Budget2015 avv 15 12,0 20,0 8,0 20,0 8,0 Summa 0,7 12,0 varav skattefin. verksamhet 0,0 0,0 Mått - Ekonomi i balans Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 40,0% Mark och planering prognostiserar ett utfall på 12 Mkr vilket innebär en investeringsavvikelse på 40 %. Den stora budgetavvikelsen baseras på att budget är bestämd utifrån en schablon. Utfallet är hittills lågt men det finns planer på att investera i både fastighetsobjekt och mark/skog vilket gör att denna prognos känns rimlig. 28 KOMMUNSTYRELSE Konsult- och serviceförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Nämndsresultat (löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter därav driftsbidrag från staten därav bostads- och lokalhyror Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Ökn(%) jfr -14 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 404,4 423,3 4,7% 623,7 643,8 643,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(%) jfr -14 3,2% 6,4 7,0 14,2 13,4 13,4 225,8 231,0 338,6 347,7 347,7 därav intern fastighetsservice (vaktm, städ) 41,7 45,6 62,7 69,9 69,9 därav kost 76,6 78,7 114,0 116,4 117,0 därav it 30,0 30,3 50,4 43,6 43,6 -390,1 -411,2 5,4% -648,0 -666,5 -655,6 1,2% -106,8 -114,0 6,7% -166,5 -183,4 -180,0 8,1% därav fastighetsentreprenader -28,9 -29,8 -54,5 -67,2 -62,2 därav bostads- och lokalhyror -27,2 -30,4 -40,6 -42,5 -42,5 därav bränsle, energi -33,5 -31,7 -48,2 -50,8 -47,8 därav kapitalkostnader -92,8 -92,0 -138,6 -135,0 -135,0 0,0 0,0 -11,3 0,0 0,0 därav interna lokalhyror Verksamhetens kostnader därav personalkostnader därav nedskrivningar Verksamhetens nettokostnad 14,3 12,1 -15,4% -24,3 -22,7 -11,8 -51,5% Skattemedel 26,1 15,5 -40,8% 39,3 22,7 23,3 -40,7% +15,0 0 +11,5 Nämndsresultat +40,5 +27,6 Nämndens totala medel vid årets början +18,0 0 0 Nämndens totala medel vid årets slut +33,0 0 +11,5 2,3% 0,0% 1,7% 2,3% 0,0% 1,7% Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Utfall 1-8 Konsult- och serviceförvaltningen redovisar ett resultat för perioden januari till augusti på 27,6 Mkr vilket är en försämring jämfört med föregående år på 12,9 Mkr. Den största anledningen till förvaltningens positiva resultat är överskott för både fastighetsavdelningen, kostavdelningen och administrativa stödtjänster. Förklaringen till överskottet är låga energikostnader och förskjutningar i underhållsåtgärder för fastighet, uppehållsanställningar för bildningsköken, lägre livsmedelskostnader för kosten samt vakanta tjänster och en avvaktan på inköp av program och licenser för administrativa stödtjänster. Intäkterna för konsult och serviceförvaltningen har ökat med 18,9 Mkr jämfört med föregående år. De interna lokalhyrorna har ökat till följd av nya fastighetsobjekt som exempelvis stadshuset kronan. Kostavdelningen har högre intäkter till följd av utökad verksamhet samt övertagandet av transportkostnaderna för maten. Serviceavdelningens ökning av intäkter beror på ett utökat gränssnitt mellan fastighet och serviceavdelningen. De externa intäkterna har bl.a. ökat till följd av tillbyggnaden av Sanminas lokaler i Gålnäs. Intäkterna på IT har ökat och det förklaras av att antalet användare ökat med drygt 400 st. Kostnaderna har ökat med 21,1 Mkr jämfört med föregående år. Personalkostnaderna är den största kostnadsposten och den har ökat med 7,2 Mkr jämfört med föregående år främst till följd av utökad verksamhet för avdelningarna (se särskild analys av personalkostnader nedan). De externa bostads- och lokalkostnaderna har ökat till följd av mer externt förhyrda lokaler som exempelvis lokaler på Nygatan 12 för välfärd och byggrogrammets lokaler på 29 KOMMUNSTYRELSE Konsult- och serviceförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning bildning. Bränsle och energi har minskat till följd av mildare väder, gynnsamma prisförhållanden på energin samt ett kontinuerligt förbättringsarbete av kommunens driftsenhet. Fastighetsentreprenader är högre än föregående år men fortfarande under budget och det beror främst på svårigheter att hitta både projektledare och entreprenörer ute på marknaden. Prognosens avvikelse mot budget Konsult och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat på 11,5 Mkr fördelat på 13 Mkr i förskjutningar av underhållsprojekt, 3 Mkr till följd av lägre energikostnader, 1 Mkr p.g.a. vakanta tjänster, 1,5 Mkr till följd av lägre livsmedelskostnader, 1 Mkr i oanvända reserver och 8 Mkr i engångskostnader för paviljonger till förskolan. Osäkerhetsfaktorer i prognosen är den stora omorganisationen för fastighet- och serviceavdelningen, vilket brukar innebära en uppstartssträcka innan den nya organisationen är intrimmad. Prognosen på kosten påverkas av livsmedelsprisernas utveckling under hösten. Det är också svårt att bedöma energikostnadernas verkliga utfall med tanke på vädrets betydelse. Förändring från föregående prognos Förändringen jämfört med föregående prognos är 7,5 Mkr. Varav fastighetsavdelningen utgör 4 Mkr fördelat på 1 Mkr för energikostnader och 3 Mkr i förskjutna underhållsprojekt. Kostavdelningen ökar sin prognos med 1,5 Mkr till största del p.g.a. lägre livsmedelskostnader. Gemensam verksamhet och stabsfunktionen ökar sin prognos med 1 Mkr p.g.a. oanvända reserver. Slutligen ökar både serviceavdelningen och administrativa stödtjänster sina prognoser med 0,5 Mkr vardera som en effekt av vakanta tjänster. Särskild analys av personalkostnader Konsult- och serviceförvaltningen ökar sina personalkostnader mellan åren med 7,2 Mkr inkl. löneavtalseffekten och med ca 3,7 Mkr med hänsyn tagen till löneavtalet. Sjuklönerna har ökat mellan åren med ca 0,4 Mkr. Konsult och service har en ökad volym/övrigt mellan åren på ca 3,3 Mkr. Alla avdelningar har ökade personalkostnader till viss del beroende på tillsättning av budgeterade vakanta tjänster. Inom kostavdelningen har utökningar skett på grund av utökade verksamhetsbehov ex ny förskola i Arnässkolan, höjd servicenivå mot bildning ex Örnsköldsskolan samt flytt av resurssamordnare från välfärd till konsult- och service. Service har utökad verksamhet bl.a. Modohallen, Fotbollshallen och Kronan. Inom administrativa stödtjänster har en systemförvaltare anställts på löneenheten, fordonssamordningen har förstärkts p.g.a. projektmedverkan samt att den nya tjänsten husservice har kommit igång under 2015. Antalet årsarbetare har under perioden januari till augusti 2015 jämfört med motsvande period 2014 ökat med ca 9 st beroende på tillsättning av vakanta tjänster, utökade uppdrag samt högre servicegrad Totalt sett för konsult- och serviceförvaltningens verksamheter prognostiseras med att personalkostnaderna visar ett överskott vid året. Detta beroende på delårseffekt på tillsättning av vakanta tjänster samt svårighet att få tag på korttidsvikarier. Uppföljning av besparingar och tillskott Inga besparingar eller erhållna tilläggsanslag under året. 30 KOMMUNSTYRELSE Konsult- och serviceförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Ekonomisk uppföljning per verksamhet - prognos (löpande prisnivå, Mkr) Fastighetsavdelningen Förvaltningslokaler Affärslokaler/bostadslokaler/övriga lokaler Kostavdelningen Kostnämnd Intäkter Kostnader Verksamh. nettokostn Skatte- Nämndsmedel resultat 370,3 -362,3 8,0 +8,0 328,8 -320,8 8,0 +8,0 37,4 -37,4 0,0 0 118,2 -116,7 1,5 +1,5 12,8 -12,8 0,0 0 81,5 -81,0 0,5 +0,5 Vaktmästeri 32,4 -32,4 0,0 0 Städ 37,5 -37,0 0,5 +0,5 73,9 -73,4 0,5 +0,5 43,6 -43,6 0,0 0 9,6 -9,6 0,0 0,0 -22,3 -22,3 23,3 +1,0 643,8 -655,6 -11,8 23,3 +11,5 Serviceavdelningen Administrativa stödtjänster IT Fordon Gemensam vht KSF Budget Totala medel IB 0 0 0 Gemensam verksamhet KSF Gemensam verksamhet KSF har ett positivt utfall vid det andra tertialet och lämnar också en helårsprognos på 1,0 Mkr. Det positiva utfallet och prognosen hänförs till oanvända reserver. Våra kommunhus är ett projekt som involverat alla avdelningar på konsult och service och det fortsätter i samband med inflyttningen av Nygatan 16. Stadshuset Kronan är nu klar, byggnationerna är avslutade och medarbetarna är inflyttade. Däremot pågår arbetet kring att flytta in alla medarbetare från välfärd till Nygatan 16. Fastighetsavdelningen Redovisar ett positivt utfall vid andra tertialet och prognostiserar vid årets slut ett resultat på 8,0 Mkr. Fastighetsavdelningens positiva resultat är vanligt eftersom underhållsåtgärderna sker till största del under sommaren samt senare delen av året. Den stora anledningen till att avdelningen prognostiserar 13 Mkr i förskjutningar av underhållsåtgärder är tidsförskjutningar. De förskjutna aktiviteterna består främst av förskjutningen över årsskiftet av Själevadskolans klimatskal med en budget på 10 Mkr samt en del av kostnaderna för simhall Köpmanholmen med en budget på 5,5 Mkr. Det milda vädret gör att prognosen på energikostnader höjs ytterligare till totalt 3,0 Mkr. Utöver överskottet belastas resultatet med engångskostnader för paviljongerna med ca -8 Mkr. Stora underhållsåtgärder under året är ombyggnationerna av kontorslokaler på Vikingagatan 38, Nygatan 16 och Kronan. Inom bildnings lokaler är det bl.a. tänkt att göra underhållsåtgärder på Parkskolan, Nolaskolan, Alneskolan, Geneskolan och Skärpeskolan. Välfärd planerar att måla om fasader, genomföra lägenhetsrenoveringar och förnya köks- och tvättutrustningen. På kultur och fritid är större underhållsobjekt Modohallen och Skyttis IP. Serviceavdelningen Serviceavdelningen prognostiserar ett resultat jämfört med budget på 0,5 vid årets slut och ett positivt utfall vid andra tertialet. Överskottet hänförs till största del till ett överskott på personalkostnader samt en outnyttjad post för fönsterputsning hos lokalvården. Överskottet på personalkostnader är en kombination av vakanta tjänster och problem att hitta vikarier. En del av överskottet uppvägs däremot av ett underskott för avdelningens egen regigrupp som är intäktsfinansierad vilket gör att förskjutningar i debiteringen av kostnader uppstår vid pågående arbeten. Fastighetsskötseln redovisar ett positivt resultat vid det andra tertialet som främst består av överskott på personalkostnader till följd av vakanta tjänster men också ett 31 KOMMUNSTYRELSE Konsult- och serviceförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning underskott på övrig drift där enheten fått ett utökat gränssnitt mot fastighetsavdelningen att hantera snabba underhållsåtgärder. Detta gör att enheten prognostiserar ett resultat i enlighet med budget. Lokalvården redovisar ett stort överskott hittills under 2015 som beror på överskottet av personalkostnaderna och en avvaktan av fönsterputs, som kommer genomföras under sista tertialet. Totalt lämnar avdelningen en positiv prognos för personalkostnaderna på lokalvården. Flytten av stadshusen har inneburit mycket arbete för avdelningen vid exempelvis flytt och även bygg-och instädning. Under slutet av 2014 och början av 2015 har serviceavdelningen arbetat med utemiljöer i samarbete med övriga förvaltningar. Avdelningen har i samband med omorganisationen anställt en utvecklare som har i uppgift att arbeta med dessa frågor kring utemiljön. Kostavdelningen Kostavdelningen redovisar en helårsprognos på 1,5 Mkr och ett stort överskott för de första 8 månaderna. Det prognostiserade överskottet förklaras främst av låga livsmedelskostnader och billigare produktionskostnader. På skolköken finns de största överskotten på livsmedel och det beror på att volymerna i budgeten ligger för högt utifrån vad eleverna faktiskt äter. Därför inför man portionsuppföljningar inom alla skolkök så att man får en bättre uppföljning av volymerna mot bildning inför budget 2016. En justering av intäkter mot bildning har redan gjorts på -0,8 Mkr till tertial 2 och ytterligare en justering kommer att göras mot slutet av året. Personalkostnaderna har gåtts igenom grundligt och man har sett att det främst är semesterlöner och sjuklöner som backar mot budget. Budget för semesterlön har justerats men personalkostnaderna beräknas trots detta sluta på ett underskott på -1,4 mkr. De lägre livsmedelskostnaderna och billigare produktionskostnaderna tillsammans med externa intäkter från bland annat cuper och försäljning i restaurang uppväger underskottet på personalkostnaderna och genererar totalt sett en positiv prognos för avdelningen. Kostnämnden redovisar ett positivt resultat för månad 1-8 och en nollprognos på helår. Köket har under perioden lagat 3 600 portioner mer än budgeterat, främst till äldreomsorgen, denna utveckling av portioner prognostiseras fortsätta. Det överskott som eventuellt kvarstår efter täckning av ökade kostnader för tillagning av de ökade portionerna kommer att justeras mot Landstinget och Välfärdsförvaltningen vid bokslutet. Nämnden ska enligt bestämmelser följa upp och justera kostnadsavvikelser mot preliminär debitering utifrån budgeterat portionspris. En justering av eventuellt överskott kommer därmed att göras mot avtalsparterna i bokslutet och prognosen blir därmed noll. Administrativa stödtjänster Administrativa stödtjänster prognostiserar ett resultat på 0,5 Mkr på helår i likhet med ett positivt resultat för månad 1-8, varav det största överskottet hänförs till IT-verksamheten. IT har ett överskott till följd av en avvaktan i inköp av program och licenser. Avdelningen har även ett överskott på personalkostnader på grund av vakanta tjänster under året på bl.a. löneenheten (enhetschef och systemförvaltare) och skanning. Husservice är en ny verksamhet för förvaltningen och i samband med stadshusförändringarna kommer det i år bli rätt höga kostnader vid flyttarna och utformningen av stadshusens innemiljöer. Prognosen är att avdelningen kommer att upparbeta sin IT-budget men däremot inte överskottet på personalkostnader vilket innebär en positiv prognos. Under året genomförs en flytt och uppgradering av kommunens växel och en inflyttning till nya stadshuset Kronan. Flytten har inneburit mycket arbete för avdelningen både vad gäller 32 KOMMUNSTYRELSE Konsult- och serviceförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning personlig datautrustning till följd av det nya aktivitetsbaserade arbetssättet samt rustning av ny datahall på Kronan. Inköp av personlig utrustning till plan 4 och övrig IT-utrustning har gjorts för Nygatan 16. IT-plattform/miljö har nu bytts på 7 av de 10 tilltänkta F-9 grundskolorna med positivt resultat och prognosen är att alla kommer hinna bytas ut innan årsskiftet. En ny tjänst husservice har startats upp och kommer fortsätta utvecklas för att kunna tillgodose medarbetarnas behov. Core-nätet har bytts ut vilket var en nödvändighet för att säkra upp nätinfrastrukturen och all datakommunikation inom koncernen. Utbytet utgör grunden för att IT i framtiden ska kunna leverera och tillgodose koncernens behov av IT samt medför en rejäl kvalitets-, säkerhets- och kapacitetshöjning för förvaltningens kunder. 33 KOMMUNSTYRELSE Konsult- och serviceförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Investeringar Projekt (Löpande prisnivå, Mkr) Energireduceringsprojekt Tak- och fasadrenovering Simhall Köpmanholmen Simhall Paradiset Nytt kök Själevad Vård-/omsorgsboende Rosenborg S3B Bredbyskolan Åtg skollokaler 1-16 år centralort Kronan Inredning Resecentrum Övr investeringar konsult- och service Utfall 1-8 2015 0,1 0,1 7,9 0,5 0,4 4,8 0,4 0,0 17,1 0,0 5,9 Förbrukat Prognos Prognos Prognos tom 2014 2015 2016-Totalt x x 2,1 3,5 3,5 11,5 0,5 0,7 7,5 1,5 1,0 17,2 0,6 16,5 x 1,0 0,1 10,7 0,0 x Investeringar 2015 37,2 64,0 varav skattefin. verksamhet 37,2 64,0 Investeringsbudget 2015 80,7 Budgetavvikelse 2015 16,7 4,0 21,3 168,5 3,4 10,0 0,0 3,5 3,5 17,6 0,5 22,0 177,0 5,0 11,0 27,9 0,6 16,5 Budget BudgetI bruk Totalt avvikelse år/mån 5,0 5,5 17,6 0,5 22,0 177,0 5,0 11,0 25,5 0,6 15,5 1,5 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -2,4 0,0 -1,0 201604 201712 201804 201812 201 512 Mått - Ekonomi i balans Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 20,7% Förvaltningen prognostiserar att använda 64,0 Mkr av den tilldelade investeringsbudgeten på 80,7 Mkr. De stora avvikelserna för 2015 är simhall Köpmanholmen och åtgärder skollokaler 1-16 år centralort. Ingen av dessa projekt har dock faktiska avvikelser utan det är enbart tidförskjutningar. Simhall Köpmanholmen har förskjutits och prognosen är att den kommer stå klar första tertialet 2016. Anslaget åtgärder skollokaler centralort är inne i ett väldigt tidigt projektskede vilket innebär svårigheter att fördela investeringsbudgeten mellan åren. Verksamhetens uppskattning är vid tertialuppföljning 2 att 1 Mkr kommer användas under 2015 och resterande 10 Mkr ska ombudgeteras till 2016. Tak- och fasadinvesteringen samt energireduceringsprojekt uppvisar båda positiva avvikelser och det är till följd av svårigheter att hitta projektledare och externa entreprenörer. Investeringsanslaget övriga investeringar prognostiserar förvaltningen att överskrida budgeten med -1 Mkr till följd av ett utökat behov av inventarier för Nygatan 16. Förutom verksamhetsförändringar inom välfärd och bildning kommer en stor del av anslaget användas till ombyggnad av kontorslokalerna på Vikingagatan 38. Ombyggnation av Alneskolans kök har också genomförts under 2015. Förändringarna i våra stadshus där både Kronan och Nygatan 16 är inkluderade kommer enligt prognos få en negativ budgetavvikelse på -2,4 Mkr. Anledningen till detta är främst att projektet rymt betydligt fler åtgärder och aktiviteter än den ursprungliga budgeten. Projekteringen av köket i Själevad har endast påbörjats under 2015 och årsutfallet är bedömt till 0,7 Mkr. 34 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Nämndsresultat (löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter därav interna intäkter därav externa intäkter därav byggl,plan,fast.bildning,GIS, tillsyn, larm därav driftsbidrag från staten Verksamhetens kostnader Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 63,9 Ökn(%) jfr -14 71,0 11,1% 27,7 32,8 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Ökn(%) 105,4 104,0 108,0 2,5% 47,6 48,7 52,7 36,2 38,2 57,8 55,2 55,2 13,4 15,9 21,2 22,5 22,1 8,6 9,2 11,4 11,7 11,7 jfr -14 -263,1 -282,8 7,5% -426,7 -439,7 -448,8 5,2% därav personalkostnader -80,2 -85,4 6,4% -123,3 -131,0 -131,1 6,3% därav interna kostnader -64,0 -70,3 -99,8 -101,9 -105,9 därav externa kostnader -211,8 -118,9 -127,0 -203,6 -206,8 därav entrepr och köp av vht, gata/park -20,6 -23,9 -49,2 -46,2 -46,2 därav linjetrafik -27,1 -31,8 -40,7 -47,0 -49,2 därav skolskjutsar -34,8 -31,8 -57,9 -56,5 -60,5 -5,6 -6,2 -10,1 -9,4 -9,6 -199,2 -211,8 6,3% -321,3 -335,7 -340,8 6,1% Skattemedel 213,3 224,4 5,2% 323,0 335,7 336,9 4,3% Nämndsresultat +14,1 +12,6 +1,7 0 -4,0 -6,1 -4,4 0 0 0 -4,0 0,4% 0,0% -0,9% -0,1% 0,0% -0,9% därav färdtjänst Verksamhetens nettokostnad Nämndens totala medel vid årets början Nämndens totala medel vid årets slut Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Utfall 1-8 Utfallet för årets första åtta månader uppgår till 12,6 Mkr vilket är ca 1,5 Mkr lägre än motsvarande period 2014. Intäkterna är 71,0 Mkr vilket ligger knappt 6 Mkr högre än förra året varav interna intäkter har ökat med ca 5 Mkr. Detta beror främst på ett ökat vinterunderhåll vilket genererar interna intäkter och kostnader mellan transportenheten och drift enheten inom trafik och parkavdelningen. Intäkter avseende bygglov, planavgifter, fastighetsbildning, tillsyn mm ligger ca 2,5 Mkr högre än ifjol dels beroende på att bygglov har haft mer intäkter än i fjol och dels på skillnad i periodisering tillsynsavgifter. Planer och Kart/GIS ligger också högre än i fjol och det beror på när fakturering sker. Kostnaderna uppgår till 282,8 Mkr vilket är en ökning med knappt 20 Mkr. Personalkostnaderna har ökat med 5,2 Mkr. Dessa kostnader beskrivs närmare under en särskild rubrik nedan. Interna kostnader har ökat med 6,3 Mkr och det är framförallt interna kostnader mellan transport och drift som ökat enligt förklaringen i ovanstående stycke. Utöver detta har kapitalkostnaderna ökat med ca 1,5 Mkr mellan åren. De externa kostnaderna har ökat med knappt 8 Mkr där de största förklaringsposterna återfinns inom vinterunderhåll med ca 2 Mkr, barmarksunderhåll enskilda vägar 2,5 Mkr vilket beror på att kostnader upparbetats tidigare i år jämfört med ifjol och trafikkostnaderna har ökat med ca 2,3 Mkr. 35 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Prognosens avvikelse mot budget Prognosen pekar på ett underskott på -4,0 Mkr. En förklaring är kopplat till kostnader för linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst där budgeten utgår från Kollektivtrafikmyndighetens underlag för 2015. Underlaget har under året visat sig innehålla felaktiga beräkningar och kostnaderna följer detta. Den faktiska kostnaden kommer dock bli ca 6,4 Mkr högre än budgeterat. I samband med att budgeten lades 2015 bedömdes att myndighetens underlag inte var korrekt varför 3 Mkr inte fördelades ut i budget utan ligger som en reglerpost på förvaltningsledning och minskar därför underskottet. Överförmyndarverksamheten prognostiserar ett underskott på -0,6 Mkr. Kostnadsökningen beror på högre personalkostnader än budgeterat vilket i sin tur beror på en ökning av ärenden men även att ärendena blivit mer komplicerade och därmed tidskrävande. Förändring från föregående prognos Prognosen är en försämring med 0,6 Mkr jämfört med föregående månadsuppföljning. Försämringen beror på att överförmyndarens väntade underskott tidigare uppvägts av ett förväntat överskott inom förvaltningsledning men pga av högre IT-kostnader och ökade kostnader för nämnden är ny prognos för förvaltningsledning ett nollresultat. Särskild analys av personalkostnader Personalkostnaderna för perioden uppgår till 85,4 Mkr vilket är en ökning med 5,2 Mkr eller 6,4%. Löneavtalseffekten förklarar ca 3,2% eller 2,5 Mkr av denna ökning vilket i sin tur indikerar en volymökning av personal. Kostnaderna för den politiska nämnden är knappt 0,4 Mkr högre än samma period i fjol och förklaras främst av kostnader kopplade till att det är ny mandatperiod som inneburit mer utbildnings och resekostnader samt fler sammanträden. Inom överförmyndaren uppgår ökningen till drygt 0,5 Mkr vilket är en ökning med ca 15%. Inom bygg- och miljöavdelningen har två nya planarkitekter anställts under hösten 2014 vilket förklarar en ökning med ca 0,7 Mkr. Även en miljöinspektör har anställts. En statsbidragsfinansierad projektanställning finns med som en förklaring till kostnadsökningen. Dessutom har vakanserna minskat något men avdelningen har fortfarande vakanshållning av tjänster inom framförallt lantmäterienheten. Räddningstjänstens personalkostnad är 1,7 Mkr högre än i fjol vilket bla beror på nya avtal för jour och beredskapsersättningar. Prognosen är att personalkostnaderna kommer att vara i nivå med budget. Uppföljning av besparingar och tillskott I budget 2015 tillfördes samhällsbyggnadsnämnden 3,4 Mkr. Tillskottet har fördelats enligt direktiv genom att 1 Mkr har återförts till driftenheten inom trafik och parkavdelningen för att återställa tidigare tillskott som minskar med 1 Mkr per år. För att täcka kapitalkostnader för upprustning av bron på Vikingagatan över E4 avsattes 0,5 Mkr och för utredning av ny snötipp 0,2 Mkr. 36 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning 0,7 Mkr används för upptändning av gatubelysning. Med syfte att korta handläggningstider anställdes två planarkitekter inom bygg- och miljöavdelningen och för detta avsattes 0,8 Mkr av tillskottet. Inom brand- och säkerhet används 0,2 Mkr för stärkt brandskydd i skärgården. Hela tillskottet kommer att förbrukas. 37 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Ekonomisk uppföljning per verksamhet - prognos (löpande prisnivå, Mkr) Förvaltningsledning Verksamh. Intäkter Kostnader nettokostn 0,6 -22,0 därav samhällsbyggnadsnämnd 0,0 -1,6 -1,6 1,6 0 därav överförmyndarnämnd 0,7 -4,9 -4,3 3,7 -0,6 65,9 -311,0 -245,0 238,7 -6,4 0,0 -27,7 -27,7 27,7 0 0 Trafik och park därav ledning därav strategisk planering -21,3 Skatte- Nämndsmedel resultat 23,7 +2,4 2,8 -35,2 -32,5 32,5 därav gata/park/drift 49,8 -102,3 -52,5 52,5 0 därav trafikenheten 0,6 -133,0 -132,4 126,0 -6,4 därav parkering Brand och säkerhet därav räddningstjänst därav samhällsskydd 12,8 -12,8 0,0 0,0 0 18,2 -76,4 -58,1 58,1 0 5,5 -59,2 -53,7 52,8 -0,8 12,7 -17,2 -4,5 5,3 +0,8 23,1 -39,5 -16,3 16,3 0 därav ledning 0,3 -4,0 -3,7 4,1 +0,4 därav bygg 5,5 -9,3 -3,7 3,3 -0,4 10,6 -14,9 -4,3 4,3 0 6,8 -11,3 -4,5 4,6 +0,0 108,0 -448,8 -340,8 336,9 -4,0 Bygg och miljö därav miljö och hälsa därav lantmäteri Budget Totala medel IB 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Förvaltningsledning Under förvaltningsledning sorterar överförmyndarnämnd och samhällsbyggnadsnämnd. Här finns även budget för IT-kostnader, telefoni och diverse förvaltningsgemensamma kostnader. Utfallet för perioden januari – augusti uppgår till ca 2,1 Mkr jämfört med -3,9 Mkr föregående år. Skillnaden beror främst på det ramtillskott som fullmäktige beslutade om i juni 2014 för täckande av trafikkostnader och som nu finns i ram 2015. Då de faktiska kostnaderna budgeterades under trafik- och parkavdelningen betyder det att den underfinansieringen av trafikkostnaderna som fanns 2014 placerades under förvaltningsledning. I årets budget finns en post på 3 Mkr som inte fördelats ut och som avser att täcka en del av det underskott som uppstår i trafikverksamheterna. Kostnaderna för nämnden är 1,3 Mkr vilket är 0,4 Mkr högre än samma period i fjol. Ökningen kan främst kopplas till kostnader för fler sammanträden och deltagande i utbildningar beroende på ny mandatperiod. Överförmyndaren är fortsatt underfinansierad och uppvisar negativt resultat då en kraftigt ökad belastning inneburit högre personalkostnader samt ökade arvoden för gode män och förvaltare. Förra årets helårsresultat uppgick till ca – 1,1 Mkr och trots en ökad finansiering från välfärdsnämnden för mottagande av ensamkommande flyktingbarn är prognosen -0,6 Mkr. Trafik och park Avdelningen för trafik och park uppvisar ett resultat på ca 9,2 Mkr för årets första åtta månader. Resultatet för motsvarande period ifjol uppgick till ca 15,2 Mkr. Detta beror bl a på att verksamheten upparbetat kostnader tidigare i år jämfört med fjolåret. 38 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Kostnaderna för vinterunderhåll är ca 4 Mkr högre och uppgår till ca 17,2 Mkr inklusive enskilda vägar. Föregående vinter var ovanligt lindrig med låga kostnader som följd. Årets vinter har varit mer normal varför kostnaden är högre. Avdelningens kapitalkostnad har ökat med ca 1 Mkr och uppgår till ca 21,6 Mkr för perioden och speglar därmed de senaste årens ökade investeringsnivå. Kostnader för barmarksunderhåll på enskilda vägar är ca 2,5 Mkr högre beroende på att arbeten tidigarelagts och därmed finns i redovisningen för perioden. Kostnaderna för trafikslagen linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst ligger under än budget vilket är normalt för denna tid på året eftersom skolskjutsar faktureras över nio månader, fem på våren och fyra på hösten. Årets budget avseende trafik innehåller dock felaktigheter enligt tidigare beskrivning. Prognosen för trafik är ett underskott på -6,4 Mkr. Brand och Säkerhet avdelningen Fast det ekonomiska läget ser mycket ansträngt ut för räddningstjänsten, så prognostiseras ett nollresultat för Brand och Säkerhet. Varning för att räddningstjänsten kommer ha mycket svårt att få en ekonomi i balans, kostnaderna ökar och det blir svårt att hantera dessa inom befintlig ekonomisk ram. Administration För administration är resultatet något bättre än planerat. Bakgrund till detta är bl.a. att det inte har genomförts de investeringar som var planerade för 2015, men dessa investeringar kommer att genomföras under senhösten 2015 och kommer belasta kapitalkostnaderna för 2016. När det gäller intäkter ligger administration något efter, men kommer ligga i fas till bokslutet. Räddningstjänst Räddningstjänsten ligger efter på intäktsidan och det är framförallt de fasta avtalen där flera avtal genererar intäkter i slutet av året. Externutbildning ligger dessa i fas och troligen blir det ett mindre överskott på externutbildningen. Tillsynsverksamheten kommer att ha svårt att komma i fas pga. vakanta tjänster samt att tillsyn 2:4 verksamheten tar mycket tid. Det finns krav från Länsstyrelsen att dessa ska genomföras under 2015- 2016. Kommunen har 11 objekt som omfattas av denna lagstiftning och B & S får inte ta betalt för dessa tillsyner. Ungefär en årsarbetare arbetar enbart med 2:4 tillsyner. B & S deltar även i Länsstyrelsens tillsyn av s.k. ”Sevesoanläggningar” (objekt som har farliga ämnen för människor och miljö). Av de 11 ”2:4-objekten” omfattas 7 st. av denna lagstiftning vars tillsyn det inte går att ta betalt för. Under våren och sommaren har det varit få larm, vilket gör att kostnaderna för deltidsorganisationen ligger något lägre än för ett normalt år. Däremot ligger kostnaderna för heltidspersonal högre och framförallt för skiftpersonalen. Bakgrund till detta är att det varit sjukskrivningar, men även föräldraledigheter som kommit tidigare än planerat. Personalkostnader på årsbasis kommer hamna på ett nollresultat pga. av låga deltidskostnader 39 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning samt att inte samtliga dagtidtjänster är tillsatta. Det är idag två vakanta tjänster på tillsyn, men nyrekrytering pågår. Räddningstjänsten har även höga kostnader när det gäller förbrukningsinventarier, fordons -kostnader, skyddskläder och företaghälsovård. Gällande förbrukningsinventarier ligger kostnader högt för inköp av utbildningsmateriel. Totalt balanseras detta upp under hösten eftersom kostnaden fås tillbaka på intäkter för utbildning. Underhåll och servicekostnader för fordon och materiel stiger p.g.a. av utrustningen är gammal och i stort behov av att bytas ut. Kostnader för detta riskerar stiga ytterligare inom de närmaste åren. Takten att byta ut fordon och utrustning behöver snabbas på, men detta ryms inte inom befintlig budgetram. Även skyddskläder ligger högt och här finns två faktorer som ligger bakom detta. Nya regelverk och föreskrifter för att förhindra olyckor på egen personal gör att ständigt nya utbildningar krävs för att bibehålla nuvarande förmåga vid t.ex. räddningsinsatser. Ett exempel är ett nytt AFS-regelverk när det gäller körkort för motorsågar. Ny skyddsutrustning är köpt till samtliga stationer. Det har varit en positiv utveckling när det gäller rekrytering av deltidsbrandmän och det har gjort att kostnader för skyddskläder och Rakelutrustning stigit för deltidspersonalen. Kostnader för företagshälsovården stiger och det är framförallt uppföljning och rehab för utrycknings personal, hel- och deltid. Deltidsorganisationen börjar komma upp i ålder och kostnaderna kommer sannolikt stiga ytterligare nästa år. Ytterligare kostnader som tillkommer inom räddningstjänsten under året är utbildning hög höjd, båtförarutbildning, byte av batterier till Rakelapparater samt rökdykarbatterier. När det gäller arbete på hög höjd görs utbildningsinsatser för att klara de regelverk som styr arbetet och då framförallt arbetet på tak vid släckinsatser vid brand i byggnad. Kostnad för utrustning, materiel och instruktörsutbildning är cirka 0,3 Mkr. Båtförarutbildning är en mycket viktig förmåga för att skärgården ska leva upp till likvärdigt skydd enligt ”Lagen om skydd mot olyckor” för boende och besökare. Båten är även viktig för sjuktransporter i skärgården. För att följa Sjöfartsverket regelverk för framförande av båten kommer en förarutbildning för delar av heltidspersonalen under hösten/vintern 2015-2016 genomföras. Kostnaderna för kursen är cirka 0,6 Mkr, 0,3 Mkr för 2015 och samma för 2016. Inköp av batterier till Rakel och rökdykarradion behövs för att klara utalarmering samt kommunikation vid rökdykning. Detta blir en kostnad totalt på cirka 0,2 Mkr. Samhällsskydd Växel/reception Intäkterna för växeln ligger något högre än budgeterat vid T2 men även kostnaderna ligger högre än budgeterat eftersom projektkostnaderna för ny telefoni till Kronan och växeln har bokförts på växeln, men dessa ska omföras innan årsbokslutet. För receptionen är personalkostnaderna något högre än budgeterat eftersom det har behövts extra personal i receptionen Nygatan 16 pga. av förseningar i ombyggnationen där. KAC Intäkterna ligger för närvarande högre än riktmärket för T2 beroende på ojämn fakturering under året. Personalkostnaderna ligger något lägre och detta beror på en vakans. Komlab 40 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Komlab gör idag ett bättre resultat än på många år, bla beroende på en extra intäkt i samband med ett projekt. Utfallet för perioden är ett under skott på 45 kkr. Hur resultatet blir på årsbasis är mycket svårt att prognostisera och det är fortsatt viktigt att kommunens förvaltningar och bolag är trogna Komlab och inte vänder sig till andra laboratorier. Kommunskyddet Kommunskyddet kommer som det ser ut idag att följa budgeterade mål. Bygg & Miljö avdelningen Totalt för avdelningen är prognosen att hålla budget, dvs resultat 0. Utmaningen ligger i att miljötillsynen verkligen får in budgeterade intäkter och att lantmäterienheten lyckas balansera de ökande licenskostnaderna. Byggenheten Byggenheten har ett positivt resultat på knappt 0,7 Mkr vid T2 tack vare låga personalkostnader för Detaljplanering och höga intäkter för Bygglov. För Detaljplanering är lönekostnaderna lägre motsvararande en halvtidstjänst. Skälet till frånvaron är barnledigheter och deltidstjänster. Intäkterna ligger drygt 0,1 Mkr under budgeten vid T2. Personalkostnaderna för Bygglov är 0,1 Mkr över vid T2 samtidigt som intäkterna för Bygglov är drygt 0,8 Mkr över budget vid T2. Bygglov har haft en stor mängd ärenden under sommarhalvåret. Verksamheten för Energirådgivning följer budget medan verksamheten med OVK, hissar och enkelt avhjälpta hinder har en lägre personalkostnad på grund av sjukskrivningar under året. Enheten prognosticeras göra ett minusresultat på 0,4 Mkr på grund av för låga intäkter på Detaljplanering och högre personalkostnader än budgeterat. Från den första september och ett år framåt har Detaljplanering en traineetjänst som kommer att belasta enhetens personalbudget. Byggenheten har inte kunnat förutse kostnaden eftersom erbjudandet kommit under innevarande budgetår. Förra året tog Personal en del av kostnaden av samma skäl, men i år kommer den att belasta verksamheten. Detaljplanerings låga ekonomiska resultat kan också härröras från högre licensavgifter för programvaror och högre konsultkostnader än beräknat, men framförallt beror det på att Detaljplanering har haft en lägre bemanning än beräknat på grund av barnledigheter och deltidsarbete, något som ersatts med inköpt konsulttid. Däremot väger de högre intäkterna med omkring 0,3 Mkr på Bygglov upp det totala resultatet vid årets slut. Miljö- och hälsoenheten Miljö- och hälsoenheten ligger efter åtta månader ca 0,5 Mkr bättre än riktmärket. Det beror dels på att intäkterna från miljötillsynens årsavgifter kommer in i större utsträckning under första delen av året och dels att det tillkommit 0,3 Mkr för dagvattenprojektet. Det är en ny intäkt som inte budgeterats och även kostnaderna har ökat på grund av detta projekt. Dagvattenprojektet syftar till att ta fram en gemensam policy för hela kommunen om hur dagvat- 41 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning tenfrågorna ska hanteras inom kommunen och är ett samarbetsprojekt mellan flera förvaltningar och MIVA. Projektet projektleds från enheten. Personalkostnaderna har totalt sett varit lägre hittills under året, men enheten har nu full bemanning och prognosen för personalens lönekostnader på årsbasis är att hamna på budget. Den stora utmaningen under resterande del av året är att få in budgeterade intäkter från tillsynen och då främst miljötillsynen, eftersom de flesta fasta årsavgifterna kommit in. Men eftersom miljötillsynen under hösten är bättre bemannade, så är prognosen trots allt att hamna på budget även här. En oroande tendens och ett ökande problem är att andelen förluster och kortfristiga fordringar tenderar att öka, under den posten redovisas de fall där avgifterna inte har betalats på grund av olika orsaker som nedlagd verksamhet, konkurser och ej kontaktbara verksamhetsutövare etc. Sammanfattningsvis bedöms prognosen för miljö- och hälsoenheten hamna på eller något över budget 2015 beroende på osäkerheten i intäkterna från miljötillsynen Lantmäterienheten Lantmäterienhetens nettokostnad ligger efter T2 något bättre än budgetens riktmärke. Intäkterna är lägre än budgeterat, dels för att enheten haft färre personal som genererat intäkter men främst för att intäkterna från stora mätuppdrag (Botniabanan och MIVA) minskat stort. Enheten har precis som föregående år höga licenskostnader och under året har arbetet med att genomlysa dessa fortsatt. I det ingår att se över kostnader och att ta fram en strategi för att licenskostnader hamnar på rätt ställe. För att väga upp de ökande licenskostnaderna och minskade intäkterna har enheten även i år hållit igen på personalkostnaderna och övriga kostnader, t.ex. genom att inte anställa vikarier för föräldralediga och sjukskrivna samt genom att vänta med att återbesätta vakanta tjänster. Eftersom detta är en kortsiktig lösning, då handläggningstiderna blir längre och sårbarheten stor när få kan frågorna, så har enheten från och med september återbesatt flera tjänster. Prognosen på året är att intäkterna blir lägre, licenskostnaderna högre och personalkostnaderna lägre vilket sammantaget gör att enheten som bäst kommer att få ett resultat enligt budget. 42 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Investeringar Projekt (Löpande prisnivå, Mkr) Gator/vägar/GC/broar klumpanslag Brygga Gullvik Skärgård i världsklass, etapp 2 Invest. i jobb och framtidstro Teknikinvestering KAC Förstärkning extraordinära händelser Inredning Resecentrum Hållbara resor i Västernorrland Övr investeringar samhällsbyggnad Utfall 1-8 2015 8,2 2,8 0,4 0,0 0,0 1,4 0,4 0,0 2,3 Förbrukat Prognos Prognos Prognos tom 2014 2015 2016-Totalt x x 21,2 73,0 0,7 0,4 1,0 x x 21,7 2,8 0,5 0,0 0,7 2,0 0,4 0,7 9,2 Investeringar 2015 15,5 37,9 varav skattefin. verksamhet 15,5 37,9 Investeringsbudget 2015 4,0 0,0 0,6 2,0 0,9 25,6 2,8 21,7 73,0 1,4 3,0 1,4 2,7 10,1 Budget Budget- I bruk Totalt avvikelse år/mån 25,6 2,5 21,8 73,0 1,4 3,0 1,4 2,7 10,1 0,0 -0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 se komm T2 bokslut T2 se komm 45,2 Budgetavvikelse 2015 7,3 Mått - Ekonomi i balans Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 16,1% Samhällsbyggnadsnämndens prognos är att ca 84 % av investeringsbudgeten kommer att förbrukas under 2015. Inom gruppen gator och vägar kommer inte hela budgeten att förbrukas i år då trafik- och parkavdelningen pga. försenad projektering bl. a skjutit upp Hästmarksvägen. Myrängsvägen och Torggatan slutförs först 2016. Eftersom det inte längre är tillåtet att tippa snö i havet, så har det undersöks andra möjligheter i projektet snötipp. Geoteknik har utförts av föreslaget landtippsområde samt även av vägsträckningen och projektet fortsätter 2016. Bryggan i Gullvik, som nu är färdigställd, är en del i den fortsatta utvecklingen av destination Höga Kusten. Den underlättar för människor att ta sig ut i skärgården, lockar fler till havsbadet och campingen samt gör det även möjligt för en turbåt att lägga till för av- och påstigande. Skärgård i världsklass etapp 2 är egentligen avslutat 2014, men har varit fortsatt öppet under 2015 eftersom vissa fakturor återstod. Projektet Förstärkning extraordinära händelser har fortsatt efter flytten till Kronan och det pågår även 2016. Det nya tillgänglighetsanpassade Resecentrum har nyinvigts under 2015. Under gruppen övriga investeringar ingår t.ex. köp av arbetsmaskiner och 2015 kommer det att köpas in bla. en ny traktor och en tankstation vid Vikingagatan. Under posten övrigt ingår också förbättrad trafiksäkerhet vid Sundskolan och en dryckesfontän som ska färdigställas utifrån ett medborgarförslag. Lungviksparken är beroende av att skateparken blir av och den är inte upphandlad ännu varför medlen troligen behöver ombudgeteras till 2016. 43 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Nu under hösten har projektet Hållbara resor i Västernorrland startat. Målet är att motivera till och ge förutsättningar för offentligt anställda i Västernorrlands län, cirka 28 000 personer, att resa hållbart genom att använda kollektiva och aktiva transporter som buss/tåg samt gå/cykla eller att använda webb/videomöten i större omfattning. Projektet pågår under en treårsperiod. Avdelningen för brand & säkerhet räknar med att under 2015 investera i räddningsmaterial för ca 1 Mkr samt investera i en Rakelväxel. 44 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Nämndsresultat (löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Ökn(%) Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Ökn(%) jfr -14 1,4% -7,8% 21,3 21,6 33,3 29,5 30,7 därav driftsbidrag från staten 0,5 0,5 0,8 0,2 0,5 därav taxor och avgifter Paradiset 8,7 10,1 13,4 12,6 13,6 därav hyror och arrenden 6,8 6,8 10,9 11,5 11,4 Verksamhetens kostnader -103,0 -106,7 3,6% -173,5 -161,4 -161,7 därav personalkostnader -27,0 -26,6 -1,2% -41,2 -43,6 -43,3 därav bidrag till föreningar -25,5 -15,8 -50,1 -20,7 -20,4 därav normerade bidrag -11,2 -11,1 -12,9 -13,7 -13,7 -0,8 -1,4 -2,7 -2,7 -2,7 -13,4 -3,4 -34,5 -4,3 -4,3 därav avtalade bidrag därav ej normerade bidrag därav externa anläggn.-/fastighetskostnader jfr -14 -6,8% 4,9% -5,5 -12,2 -14,1 -18,8 -19,0 därav hyror, skötsel, underhåll -1,6 -8,4 -7,5 -11,5 -11,5 därav bränsle, energi, vatten -3,9 -3,8 -6,6 -7,3 -7,3 därav interna fastighetskostnader -25,6 -28,7 -38,3 -43,2 -43,2 -5,8 -5,9 -8,8 -9,3 -8,9 -81,7 -85,1 4,1% -140,2 -131,9 -131,0 -6,6% Skattemedel 80,6 88,1 9,4% 135,8 131,9 132,2 -2,7% Nämndsresultat -1,2 +3,0 -4,4 0 +1,2 Nämndens totala medel vid årets början +2,9 0 0 Nämndens totala medel vid årets slut -1,5 0 +1,2 -2,6% 0,0% 0,7% -1,5% 0,0% 0,7% därav kapitalkostnader Verksamhetens nettokostnad Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Utfall 1-8 Periodens utfall uppgår till +3,0 Mkr vilket är 4,2 Mkr bättre jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras till största del av intäktsökningar på Paradiset, driftstödet inom ISAavtalet som inte är utbetalt, driften av gästhamnen föregående år samt vakanser på Paradiset och på fritidsenheten. Intäkterna har totalt ökat med 0,3 Mkr. Paradisets intäkter har ökat med 1,4 Mkr som hänförs till upplevelsebadet. I juli månad var intäkterna på upplevelsebadet cirka 50 % högre, motsvarande 0,6 Mkr, jämfört med föregående år. Varför de totala intäkterna inte ökat med 1,4 Mkr beror på driften av gästhamnen föregående år samt minskade intäkter på kulturenheten i form av avslutat bidrag från stiftelsen Gene fornby. Kostnaderna har ökat med 3,7 Mkr varav de interna fastighet- och servicekostnaderna står för en ökning med 3,1 Mkr innehållande övertagandet av kommunens simhallar, övertagande av vaktmästeri i Bjästa ishall samt helårseffekter på lokalvård och vaktmästeri i Modohallen. Bidragsutbetalningarna är 9,7 Mkr lägre beroende på en omklassificering av utbetalningarna till MoDo Hockey och Evenemangsarenan AB motsvarande 10,2 Mkr. Resterande avvikelse avser bidragsutbetalning till Sörliden/Valla samverkansförening samt ökade bidragsutbetalningar till handikappföreningarna. 45 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Prognosens avvikelse mot budget Intäktsprognosen är 1,2 Mkr bättre än budget som beror på Paradisets prognoshöjning om 1 Mkr samt periodiserade medel från Statens Kulturråd om 0,3 Mkr. Med anledning av arrangemanget av TV-pucken i kommunala ishallar bedöms hyresintäkterna minska med 0,1 Mkr. Prognosen för personalkostnaderna är 0,3 Mkr bättre än budget då avdelningen haft vakanta tjänster under året. Underhållsåtgärder på Paradiset kommer att göras under hösten vilket syns på raden för externa fastighetskostnader. Kapitalkostnaderna för Skateparken uteblir i år då investeringen förskjuts till nästa år. Konstgräsplanen bedöms färdigställas i slutet av september vilket gör att investeringen inte aktiveras förrän 2016. Investeringen i bryggan i Gullvik har flyttats till samhällsbyggnadsnämnden där motsvarande ram också flyttats. Detta medför en prognoshöjning med 1,2 Mkr. Förändring från föregående prognos Prognosen förbättras med 1,2 Mkr jämfört med föregående prognos. Detta med anledning av Paradisets intäktsökning om 1 Mkr samt framskjutna kapitalkostnader. Driftsstödet inom ISAavtalet om 1 Mkr betalas inte ut i år. Istidskompensationen som utbetalas till föreningarna samt ökade kostnader för utbildning av nämnden med anledning av ny mandatperiod väger ner prognosen med 0,7 Mkr. Kostnaderna på idrottsanläggningarna beräknas bli 0,3 Mkr högre än budget. Detta beror på flera olika åtgärder på Skyttisområdet, exempelvis säkerhetsåtgärder i konstsnöanläggningen, höga kostnader för elentreprenader, dyra materielinköp samt förstärkning i områdets ITinfrastruktur. Effekten av de framskjutna kapitalkostnaderna förbättrar resultatet med 0,2 Mkr. Kulturenhetens bedömda underskott på -0,4 Mkr bedöms fortfarande vägas upp av vakanta tjänster på avdelningen samt ett överskott i bidragsbudgeten. Särskild analys av personalkostnader Personalkostnaderna för perioden uppgår till 26,6 Mkr vilket är en minskning med 0,3 Mkr eller 1,2 %. Löneavtalseffekten är cirka 3,2 % vilket indikerar en volymminskning av personal. Paradiset har haft svårigheter att anställa badmästare vilket gjort att verksamheten varit underbemannad under året. Likaså har vakanta tjänster, både inom ledningen och i verksamheten, tillsatts några månader in på året vilket hållit personalkostnaderna nere. Två tjänster har inte blivit tillsatta på Paradiset och två medarbetare har tagit tjänstledigt vilket också bidrar till personalkostnadsminskningen. Fritidsgårdarna har planerat sin verksamhet bättre i år och tagit ut kompensationstid i ledighet vilket är gynnsamt ur ett kostnadsperspektiv. Uppföljning av besparingar och tillskott I budget 2015 tillfördes kultur- och fritidsnämnden 5,0 Mkr. Tillskottet har fördelats utifrån direktiv och tidigare beslut enligt följande: 1 Mkr har avsatts till drift av föreningsägd ishall enligt beslut i KF 2012-12-17, de så kallade ”ISA”-avtalet, 1 Mkr har tillförts fritidsenheten för drift och skötsel av skärgården, 0,8 Mkr har tillförts fritidsenheten för ”Friluftslyftet” för att kunna förverkliga åtgärder utifrån friluftspolicy och dess strategier och riktlinjer, 46 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning 0,3 Mkr har avsatts för stöd Träffpunkt i Själevad samt kommunal fritidsgårdsverksamhet i Gullänget 0,7 Mkr har avsatts till förstärkning av bidrag till hembygdsföreningar, kulturarvsföreningar och samlingslokalföreningar, 0,1 Mkr avseende kapitalkostnader för bryggan i Gullvik har flyttats över till Sbn, 0,4 Mkr har avsatts för kapitalkostnader avseende skatepark och byte av konstgräs på Skyttis, 0,5 Mkr är avsatt för personalresurs på 75 % som förstärkning av arbetet med High Coast Art Valley samt drift av Art Mobile, uppdragsavtal, skyltning och marknadsföring, 0,1 Mkr avsatt för personalresurs på 25 % för utredning av kulturhus. 0,1 Mkr har använts till en digital anslagstavla i centrum Totalt uppgår ovanstående till 5,0 Mkr och av dessa beräknas 1,2 Mkr inte förbrukas då driftsstödet inom ISA-avtalet inte utbetalas i år samt framskjutna kapitalkostnader. 47 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Ekonomisk uppföljning per verksamhet - prognos (löpande prisnivå, Mkr) Kultur-/fritidsnämnd exkl. Paradiset Verksamh. Intäkter Kostnader nettokostn Skatte- Nämndsmedel resultat Budget Totala medel IB 0 0 11,6 -132,6 -121,0 121,2 +0,2 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 -1,7 -1,7 2,3 +0,6 Avdelningsledning 2,7 -64,1 -61,3 61,1 -0,2 Kultur 1,5 -19,2 -17,6 17,2 -0,4 Fritid 7,4 -47,7 -40,3 40,5 +0,2 19,1 -29,1 -10,0 11,0 +1,0 0 0 30,7 -161,7 -131,0 132,2 +1,2 0 0 Paradiset Kultur- och fritidsnämnd Hittills under året har nämnden haft sex formella sammanträden samt en lokal studieresa. Utöver det har nämnden haft två utbildningsdagar i februari inför sin nya mandatperiod. Med anledning av det bedöms kostnaderna bli 0,1 Mkr högre än budget. Det återstår 0,7 Mkr av nämndens buffert som bedöms förbli orörd för att balansera avdelningens ofinansierade budgetpost vilket ger en prognos på +0,6 Mkr. Avdelningsledning Under avdelningsledning finns den ofinansierade posten på -0,9 Mkr samt driftstödet till ISA som bedöms utebli vilket ger ett netto på +0,1 Mkr. Under avdelningsledning finns även utbetalningarna av istidskompensationen till föreningarna samt minskade lönekostnader till följd av föräldraledighet vilket ger ett netto på -0,3 Mkr. Totalt bedöms därför avdelningsledningen ha ett utfall på -0,2 Mkr. Kultur Kulturenheten har haft höga utställningskostnader tidigt på året som blir svårt att parera på helår. Kommande pensionsavgångar föranleder dubbelbemanning och nyanställningar med högre sysselsättningsgrad som bidrar till enhetens underskott. Kulturenheten belastas också med kostnader kopplade till High Coast Art Valley motsvarande 0,1 Mkr som kompenseras i budget först nätkommande år. Kapitalkostnaderna från de stora investeringarna i utställningen Nolavonda tynger kulturenheten som pareras inom andra områden vilket blivit ansträngande för enhetens budget. Kulturenheten prognostiserar ett underskott på 0,4 Mkr. Fritid Bidragsutbetalningarna inom fritidsavdelningen bedöms bli 0,3 Mkr lägre än budget samt minskade kapitalkostnader med anledning av Skateparken som förskjuts till 2016 och konstgräsplanen som aktiveras 2016. Med anledning av de ökade kostnaderna för Skyttis beräknas därför fritidsenheten göra ett överskott på +0,2 Mkr. Påfrestningarna på de asylmottagande orterna har ökat och kommer att öka ytterligare. Detta kommer att påverka och ställa högre krav, både på kultur- och fritidsavdelningen men också på kommunen i stort. Paradiset Paradiset har historiskt sett haft en intäktsnivå som varit bättre än budget och detta år tyder inte på motsatsen. Då sommarperioden är avgörande för hur intäktsutfallet blir på helår så har Paradiset valt att avvakta med en prognos tills nu. Sommarperioden har visat sig stark och därmed höjer Paradiset sin prognos till +1 Mkr. Med anledning av det goda resultatet har man i verksamheten prioriterat fler underhållsåtgärder än de som utfördes under driftstoppet i 48 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning augusti. Under hösten kommer man även påbörja en upphandling av ett nytt ventilationsaggregat med målsättning att kunna installera det inför sommaren 2016. Personalläget på Paradiset är ansträngt i form av underbemanning. Två tjänster har inte blivit tillsatta och två medarbetare har tagit tjänstledigt. 49 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Samhällsbyggnadsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Investeringar Projekt (Löpande prisnivå, Mkr) Skatepark Lungviksparken Byte av konstgräsmatta Skyttis Inventarier Folkan Övr investeringar kultur-/fritidsnämnd Paradiset, inventarier Paradiset, spa Paradiset, vattenrening barnpool Utfall 1-8 2015 Förbrukat Prognos Prognos Prognos tom 2014 2015 2016-Totalt 0,1 0,0 0,0 2,1 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 4,7 0,2 2,7 0,9 0,2 0,1 x x 6,2 x Investeringar 2015 2,4 8,9 varav skattefin. verksamhet 2,2 7,7 Investeringsbudget 2015 3,8 0,0 x x x 4,0 4,7 0,2 2,7 0,9 6,4 0,1 Budget Budget- I bruk Totalt avvikelse år/mån 4,0 4,7 0,2 3,3 0,9 6,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 13,3 Budgetavvikelse 2015 4,4 Mått - Ekonomi i balans Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 32,8% Kultur- och fritidsnämndens prognos är en positiv avvikelse på 4,4 Mkr eller att 67,2 % av tilldelat investeringsmedel kommer förbrukas. Den största avvikelsen är Skateparken i Lungviksparken på 3,8 Mkr som förskjuts till 2016 då det enda anbudet som inkom låg väsentligt högre än tilldelade investeringsmedel. Kvarvarande investeringsutrymme behövs därför budgeteras till 2016 efter att ny upphandling genomförs. Bytet av konstgräsmattan går enligt plan och bedöms färdigställas i slutet av september. Det finns en risk att avtalet för inköp av inventarier till Folkanteatern inte färdigställs i tid. Bedömningen är ändå att avtalet färdigställs i tid för inköp i år. Inom ”Övr investeringar” finns en mängd delinvesteringar som exempelvis upprustning av Gullviks havsbad, investeringar i kulturlokaler och offentlig utsmyckning. Gällande Gullviks havsbad så vill Skogsstyrelsen genomföra ett projekt kring hyggesfritt skogsbruk på kommunens mark runt campingen vilket innebär att delen kring skyltning och informationstavlor möjligen försenas till våren 2016. Övriga investeringar i kulturlokaler kommer att förskjutas till 2016 i väntan på att kulturhusutredningen ska färdigställas så att man investerar i en lokal som det finns en långsiktig plan för. Utsmyckningen i Husum fördröjs till 2016 då skissuppdraget tar längre tid än beräknat vilket leder till att prognosen för ”Övr investeringar” blir ett överskott på 0,6 Mkr. Paradiset kommer göra i ordning fikaytorna vid simbassängen med nya möbler och mer växtlighet under kommande månader. En dialog förs också med befintliga hyresgäster som har identifierat flera åtgärdsområden – bland annat golvbyte i Studion då det farit illa av fuktigheten i golvet. Taket i SPA-avdelningen ska besiktigas för att identifiera och åtgärda läckan som uppstått. Prognosen är ett utfall i nivå med budget. 50 BILDNINGSNÄMND Bildningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Nämndsresultat (löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Ökn(%) Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Ökn(%) jfr -14 4,6% 8,5% 65,2 68,1 99,6 110,7 108,0 därav driftsbidrag från staten 23,9 25,6 37,7 46,9 43,2 därav förskoleavgifter 23,5 15,9 16,4 22,5 22,5 därav fritidshemsavgifter 8,0 8,6 12,5 12,5 13,5 därav antagningsenheten 9,8 8,2 14,4 14,5 14,5 Verksamhetens kostnader jfr -14 -755,9 -803,0 6,2% -1 200,1 -1 243,3 -1 258,8 4,9% därav personalkostnader -477,3 -514,1 7,7% -772,9 -815,8 -828,7 7,2% därav antagningsenheten -45,3 -42,1 -64,6 -64,3 -66,6 -128,9 -129,3 -196,1 -192,6 -193,6 -16,8 -19,4 -26,9 -26,8 -29,3 -690,7 -734,9 6,4% -1 100,5 -1 132,6 -1 150,8 4,6% Skattemedel 734,2 759,9 3,5% 1 102,1 1 132,6 1 141,3 3,6% Nämndsresultat +43,5 +25,0 därav lokalkostnader därav kooperativ/föreningsdrivna förskolor Verksamhetens nettokostnad +1,6 0 -9,5 Nämndens totala medel vid årets början -16,6 0 0 Nämndens totala medel vid årets slut -15,0 0 -9,5 0,1% 0,0% -0,8% 0,1% 0,0% -0,8% Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Utfall 1-8 Under perioden jan-aug 2015 visar bildningsnämnden ett resultat på +25 Mkr, det är en försämring jämfört med föregående år med 18,5 Mkr. Intäkterna är nästan 3 Mkr högre för perioden jämfört med föregående år. Dessa består huvudsakligen av ökade statsbidrag för 1:a lärare. Intäkterna för förstelärare har ökat med 2,2 Mkr. Även förskole- och fritidshemsavgifterna har ökat jämfört med föregående år, och anledningen i båda fallen är ökning av barn i verksamheterna. Största faktorn bakom resultatförsämringen mellan åren är ökade personalkostnader, vilket i grunden beror på högre bemanning. Personalkostnaderna är 36,8 Mkr högre mellan åren och av motsvarar löneavtalet en ökning på ca 16 Mkr. Övrig ökning står för en volymökning med 19 Mkr och det innebär ca 60 årsarbetare och ökningen finns främst inom fritids/ grundskolan. Vuxenutbildningen har också gjort utökningar av personal på grund av ett utökat behov då vi tar emot fler nyanlända. Se mer under avsnittet Särskild analys av personalkostnader nedan. Prognosens avvikelse mot budget Förvaltningens helårsprognos visar ett resultat på minus 9,5 Mkr. Det förklaras av att statsbidragsintäkter för minskade grupper i förskolan och lågstadiesatsningen bedöms bli lägre än vad som antagits i tidigare prognoser. 51 BILDNINGSNÄMND Bildningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Prognosen bygger på att personalenheten och utvecklingsenheten tillsammans ska gå med ett överskott på 1,4 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av vakanta tjänster. Till de fristående förskolorna ökar också utbetalningarna p.g.a. mer barn och prognosen där är -2,5 Mkr. Förskolan har en prognos på -3,2 Mkr och det beror främst på ökade kostnader för barn i behov av särskilt stöd. Grundskolan har en prognos på -4,9 Mkr. Hälften av det förklaras av ökade kostnader för barn i behov av särskilt stöd och resterande beror på ökad bemanning, exempelvis p.g.a. behörighetskrav och aktiviteter utifrån arbetsmiljöanmälan. En prognos bygger ett antal antaganden. Förhållanden kan dock förändras och med det även de ekonomiska förutsättningarna. Några faktorer som för förvaltningen är centrala att följa är: Förvaltningen har ansökt om nya statsbidrag för de statliga satsningarna på mindre grupper i förskola och lågstadiesatsningen. Förliggande prognos är baserad på att de ansökta beloppen kommer beviljas. Beslut om detta kommer under oktober. De ekonomiska effekterna utifrån nivåer antalet nyanlända. Det är stor osäkerhet kring hur många som kommer och när dessa kommer samt vilka ekonomiskaeffekter det medför. Följsamhet av budget, återhållsamhet och att noga prova beslut som medför tillkommande kostnader är centrala delar för att förvaltningens ekonomi ska balansera. Prognosen bygger på att verksamheten aktivt arbetar med sund återhållsamhet i syfte att i största möjliga mån uppnå en ekonomi i balans under året. Förändring från föregående prognos Sedan föregående prognos uppvisas en försämring med 4,5 Mkr och det beror på att statsbidrag för lågstadiesatsningen och minskade grupper i förskolan bedöms bli lägre än vad antogs i förra prognosen. Särskild analys av personalkostnader Bildningsnämnden har en ökning av personalkostnaderna med nästan 37 Mkr jämfört med samma period 2014, det motsvarar en kostnadsökning på 7,7 %. Löneavtalet står för en ökning med ca 3,6 % eller 16,2 Mkr. Sjuklönekostnaderna har ökat med ca 0,8 Mkr mellan åren och ökningen finns främst inom förskolan och grundskolan. Den fortsatta satsningen på förstelärare har inneburit en kostnadsökning med ca 2,2 Mkr mellan 2014 och 2015 och antalet är nu uppe i 80 personer. Lägre PO-kostnad för unga har gett minskade kostnader med 0,8 Mkr mer jämfört med föregående år. Resterande kostnadsökning mellan åren står för en volymökning av personalen med 4 % eller 19 Mkr, det motsvarar ca 60 årsarbetare (åa). Volymökningar av barn/elever medför ett ökat behov av personalresurser framför allt inom fritids/grundskolan. Till följd av barn/elevökningarna skedde under hösten 2014 utökningar av bemanningen främst inom grundskolan/fritids. Den ökningen har fortsatt under 2015, och i jämförelse med jan-aug 2014 innebär det en utökning med ca 42 åa inom grundskolan/fritids. Med anledning av arbetsmiljöanmälan har viss förstärkning skett på skolor i syfte att hålla en god arbetsmiljö. De skolor som har ett minskande elevantal har svårt att minska lärarbehovet både p.g.a. av schematekniska lösningar och behörighetskraven på lärarna. Behov av särskilt stöd ökar inom alla verksamheter. Gymnasieskolan uppvisar en ökning med ca 4 åa, vilket huvudsakligen förklaras av fler elever. Vuxenutbildningen har ökningar av personalkostnader när man jämför perioden mellan åren, en ökning på 13 % som motsvarar ca 6 åa. I takt med att vi tar emot fler och fler nyanlända så stiger behovet av personal, och den utökningen gjordes till största delen redan hösten 2014. 52 BILDNINGSNÄMND Bildningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Elevhälsan har ökning på ca 5 åa beroende på att verksamheten under 2015 har färre vakanta tjänster. Uppföljning av besparingar och tillskott Förvaltningen har under 2015 inte tagit några riktade beslut om besparingar. Förvaltningen har ej erhållit några tilläggsanslag under året. 53 BILDNINGSNÄMND Bildningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Ekonomisk uppföljning per verksamhet - prognos (löpande prisnivå, Mkr) Förvaltningsledning Verksamh. Intäkter Kostnader nettokostn Skatte- Nämndsmedel resultat 73,7 -443,0 -369,3 367,9 därav fristående kooperativa fsk 1,7 -29,3 -27,6 25,1 -2,5 därav personalenheten 0,0 -11,9 -11,9 12,3 +0,4 0,0 -6,6 -6,6 7,6 +1,0 därav antagningsenheten 14,5 -66,6 -52,1 49,8 -2,3 därav Kulturskolecentrum 0,6 -19,8 -19,3 19,3 0 Förskola 1,6 -231,2 -229,6 226,4 -3,2 Fritids 0,0 -43,0 -43,0 43,0 0 Grundskola 8,3 -346,4 -338,1 333,2 -4,9 0,5 -18,5 -18,0 18,0 0 11,7 -146,4 -134,7 134,7 0 Gymnasieskola därav särskolan Vuxnas utbildning Totala medel IB 0 0 -1,4 därav utvecklingsenheten därav särskolan Budget 0,2 -17,0 -16,7 16,7 0 12,7 -48,7 -36,0 36,0 0 108,0 -1 258,8 -1 150,8 1 141,3 -9,5 Förskolan Årets verksamhet: Att hitta lösningar på det ökade behovet av lokaler i främst centrala delar av kommunen har fortsatt. Den kortsiktiga planen har inneburit att två paviljonger motsvarande totalt sju stycken avdelningar har satts upp. För lösningar på lång sikt pågår planering för nya permanenta förskolelokaler. Nya avdelningar har även startats i kommunens ytterområden för att bland annat möta behovet från asyl. Ansvaret för anställning har under årets gång flyttats från personalavdelningen till förskolecheferna. Närvarosystemet Tempus som registrerar barns närvaro/frånvaro finns nu hos alla förskolechefer. Detta innebär att cheferna nu fått ett hjälpmedel för planera verksamheten bättre. Ekonomiskt utfall: Prognosen för helåret är förändrad från ett tidigare nollresultat, till ett resultat på -3,2 Mkr. Förändringen beror främst på ett ökat behov när det gäller barn i behov av extra stöd, där prognosen är en ökning med cirka 2 Mkr. En annan förklaring är att kostnaderna för korttidsvikarier har ökat med ungefär 1,2 Mkr för perioden januari-augusti jämfört med föregående år. Ett ökat behov av öppettider och omsorg på obekväm arbetstid anstränger också ekonomin, där utmaningen är störst för mindre enheter på landsbygden. Framtiden: Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet genomförs nu med alla förskolechefer. Det följs av utvecklingssamtal som tillsammans bildar ett underlag för vilka utvecklingsområden som ska prioriteras. Sedan tidigare arbetas det med: • • • Arbetssätt och arbetsformer för Barn i behov av särskilt stöd Barns inflytande Språkstimulerande arbetssätt 54 BILDNINGSNÄMND Bildningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Trots ökade kostnader för korttidsvikarier flaggas det ändå upp från verksamheten att det är svårigheter att hitta vikarier, vilket ibland löses genom att ordinarie går in och jobbar extra alternativt att de går kort på avdelningen. Grundskolan Årets verksamhet: Året har präglats av fortsatt arbete med arbetsmiljöanmälan, där rektorerna beskriver svårigheter med att balansera lärarnas arbetsmiljökrav med den befintliga budgeten. Stort fokus har under året legat på att rekrytera utbildad personal till vakanta tjänster. Rektorerna upplever stora svårigheter att få behörig personal på alla tjänster, och problemet är större än tidigare år. Problemet återfinns inom flera ämneskategorier och medför ökade personalkostnader på enheterna. Rektorer upplever också att det är svårt att hitta vikarier för att täcka upp vid ev. sjukdom och frånvaro. Asylsökande har tillkommit i ytterområdena med ökade kostnader för dessa områden. Behovet av särskilt stöd till barn med särskilda behov är en växande utmaning. Ekonomiskt utfall: Samtliga rektorer arbetar hårt med att få en personalstyrka som skall passa in i budget. De möten som genomförts med rektorerna ska innebära en större ekonomisk medvetenhet och högre krav på åtgärdsplaner där det behövs. Samtidigt som rektorerna arbetat med lärares arbetsbelastning och arbetsmiljö samt målet ”Örnsköldsvik en attraktiv skolkommun 2020” har rektorerna ett ansvar att hålla sig inom tilldelad budget. Det finns ett antal utmaningar att hantera för att nå en budget i balans. Det finns ett stort behov för barn i behov av särskilt stöd. Det ökande antalet asylsökande elever ger ekonomiska effekter som påverkar. Framtiden: Oro finns över hur rekrytering av ny lärarpersonal till skolorna kommer att gå och behörighetskravens påverkan på budget. Förvaltningen behöver tänka i nya banor för att fortsätta ligga på en bra nivå gällande andelen behöriga lärare i våra skolor. Stor risk att skolorna i ytterområdena kommer att ha svårare att klara rekrytering utifrån behörigheterna och då riskerar kostnaderna stiga. Dialogen kommer att fortsätta under året, utifrån arbetsmiljöanmälan, med Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund med fokus på arbetet med den gemensamma arbetsmiljön. Temperaturmätningar och nära dialog mellan chef och lärare kommer att vara nyckelfaktorer i det arbetet. Exempel på utmaningar och utvecklingsområden grundskolan står inför ht 2015. • Lokalbehovet både i centrala Örnsköldsvik men även ytterområdena. • Arbetsmiljön är ett prioriterat område inom hela bildningsförvaltningen. • Att arbeta fram ett likvärdigt socioekonomisk resurssystem för grundskolan. • Antalet nyanlända har ökat och kommer att öka ytterligare. Kraven på mottagandet, kartläggning, studiehandledning och modersmålsundervisning ökar genom ny lag fr.o.m. 1 jan 2016 vilket föranleder ett behov att se över resurstilldelning till modersmålsundervisning och SvA. • Att skapa en ny beräkningsmodell för grundsärskolans budget. • Förstelärarna kommer att sökas till specifika områden med rekryterings- och utvecklingsbehov. • S3B Bredbyn kommer att inledas. • Det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter i samråd med utvecklingsenheten och varje enskild rektor och verksamhetschefer. 55 BILDNINGSNÄMND Bildningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning • • Vidareutbildning för lärare som vill utbilda sig till specialpedagog mot de äldre åldrarna, SvA, språklärare och ma/no kommer att prioriteras. Påbörjat utvecklingsuppdrag till rektorer och specialpedagoger kring läs o skriv. Gymnasiet Årets verksamhet: Lokalutredningen för en samlad gymnasieskola pågår. Antalet elever på Nolaskolan är nu så stort att fler elever ej ryms. Planering pågår för att om möjligt kunna utöka verksamheten inom Introduktionsprogrammet språkintroduktion med en kartläggningsgrupp för nyanlända placerad i lokaler på Parkskolan from hösten. Gymnasieskolan har beviljats statsbidrag för följande utvecklingsprojekt: • Främja lärling • Utveckling av arbetsplatsförlagt lärande (APL) • Utveckling av yrkesintroduktion med lärlingsliknande arbetssätt • Utveckling av yrkesintroduktion för elever från språkintrodukton Under året deltar samtliga matematiklärare i matematiklyftet. Gymnasieskolans lokaler är i akut behov av åtgärder för att uppfylla krav enligt arbetsmiljölagen. En handlingsplan är upprättad för att åtgärda bristerna inom byggprogrammets lokaler. Arbetsmiljöverket kommer att följa upp att bristerna åtgärdas. Lokalerna för byggprogrammet vid Floragränd är ännu inte helt färdiga vilket inneburit utmaningar för såväl verksamheten och ekonomin. Ventilationen i fordonsprogrammets lokaler är otillräcklig för den verksamhet som bedrivs och behöver åtgärdas vilket kommer att medföra extra kostnader för både fastighetsägaren och gymnasieskolan. Lokalerna för Hantverksprogrammet frisör renoverades inte under sommaren 2015 som planerat. Renoveringen planeras till sommaren 2016. Ekonomiskt utfall: På gymnasieskolan och gymnasiesärskolan sker ett aktivt arbete med att hålla kostnaderna nere för att nå ett nollresultat till årets slut. Arbetsmiljöåtgärder på lokalerna vid Floragränd och på bygglokalerna på Parkskolan har medfört extra kostnader. Även Transportstyrelsens inspektioner av Fordonsprogrammet har medfört ökade kostnader. Personalkostnaderna överskrider för närvarande riktvärdet. Bemanningen har ökat med ca 4 heltidstjänster inför läsåret 2015/2016. Utökningen av personalkostnader är till viss del en följd av det arbete som genomförs kopplade till de statsbidrag som beviljats. Ett ökat elevantal med ca 35 elever jämfört med förra läsåret balanserar till viss del upp de ökade kostnaderna. En stor utmaning är den väntade ökningen av elever på IM språkintroduktion som kommer under hela läsåret. Under hösten får gymnasieskolan statsbidrag för asylsökande elever samt bidrag för nyanlända. Prognosen för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inkl. eftermiddagsverksamheten pekar mot ett nollresultat vid utgången av 2015. Framtiden: Örnsköldsviks Gymnasium väntar under året ett ökat antal asylsökande ungdomar till IM språkintroduktion vilket medför en utmaning då det är svårt att rekrytera lärare i svenska som andra språk samt att lokalerna ej räcker till. En utökning av programmet måste ske i andra lokaler vilket innebär ökad bemanning. Ökade resurser behövs också till elevhälsans arbete för elever på IM språkintroduktion. 56 BILDNINGSNÄMND Bildningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning På de högskoleförberedande programmen ökar elevantalet medan en minskning sker till yrkesprogrammen. Förskjutning av ungdomar från yrkesprogram till högskoleförberedanade program innebär att organisationen och lokalisering av programmen behöver ses över. Samverkan i Västernorrland pågår med att aktivt arbeta för att dimensionera utbudet av gymnasieprogram och inriktningar till elevunderlaget utifrån elevernas behov och önskemål. Inom gymnasiesamverkan Västernorrland kommer det även att genomföras en gemensam studiedag om bedömning under vecka 44. Vuxenutbildningen Årets verksamhet: Vuxenutbildningen växer på många plan, bland annat inom modersmål men framför allt inom Svenska för Invandrare (SFI) där externa utbildningsplatser, såsom Mellansel och Björnaområdet utvärderas för att möta det ökade behovet. Verksamheten forsätter i vanlig ordning att bedriva kontinuerlig utbildning. Vilket bland annat innebär ett stort planeringsarbete av personalens arbetstid/semesterledighet för att möta elevernas önskemål om studiegång. I övrigt sker ett ständigt kvalitetsarbete för att trygga högsta möjliga nivå på verksamheten. Ekonomiskt utfall: Vuxenutbildningens prognos är att budgeterat nollresultat kommer infrias. Det finns dock utmaningar som kommer att kräva hårt arbete för att hålla en ekonomi i balans. Utöver vad som redan nämnts är att verksamheten måste anpassa sig till minskade bidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samt ökade kostnader för SFI där bidragen från Migrationsverket inte bedöms ge full täckning. Framtiden: Flyktingmottandet i kommunen innebär utökning av elever. Att bedöma effekterna av detta är svårt då osäkerheten över hur många som kommer och när de kommer är stor. Sannolikt så kommer detta medföra ansträngningar för verksamheten och ekonomin. SFI har redan nu vuxit och med det följer att det blir fler elever som läser på grundläggande nivå och på gymnasienivå. Behoven handlar inte bara om lärarresurser utan även om speciallärare, studie- och yrkesvägledare och i viss mån administratörer. Framöver kommer det även att ske förändringar inom studie- och yrkesvägledning som innebär kostadsökningar. 57 BILDNINGSNÄMND Bildningsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Investeringar Projekt (löpande prisnivå, Mkr) Övr investeringar bildningsnämnd Utfall 1-8 2015 Förbrukat Prognos tom 2014 2015 2,0 x Budget Budget2015 avv 15 4,7 4,7 0,0 Summa 2,0 4,7 4,7 0,0 varav skattefin. verksamhet 2,0 4,7 Mått - Ekonomi i balans Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 0,0% Investeringar bildningsnämnd Under året planeras åtgärder kring ljudmiljö och annan arbetsmiljö samt anförskaffning av diverse inventarier inom förvaltningen. Under årets första del så avser investeringarna ljudreducerande möbler och möbler samt byggnadsställningar, billyft och en robot till el- och energiprogrammet på gymnasiet. 58 OMSORGSNÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Nämndsresultat (löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter därav driftsbidrag från staten Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 Ökn(%) Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Ökn(%) jfr -14 138,5 134,1 -3,2% 209,0 199,2 205,9 -1,5% 1,6 0,8 4,2 0,0 6,7 jfr -14 därav taxor och avgifter 17,8 18,4 27,0 25,6 25,6 därav personlig assistans 55,0 49,9 81,2 82,9 82,9 -787,7 -804,2 2,1% -1 197,4 -1 202,1 -1 223,5 2,2% -599,9 -612,1 2,0% -912,3 -922,9 -936,4 2,6% -63,0 -60,3 -95,4 -88,6 -93,6 -112,0 -121,4 -172,1 -172,9 -182,9 -81,1 -83,3 -122,3 -129,7 -125,7 -232,0 -234,4 -351,2 -344,8 -347,3 -649,1 -670,1 3,2% -988,5 -1 002,9 -1 017,6 2,9% 646,5 673,4 4,2% 970,0 1 002,9 1 010,6 4,2% -2,6 +3,3 -18,5 0 -7,0 Nämndens totala medel vid årets början -7,5 0 0 Nämndens totala medel vid årets slut -26,0 0 -7,0 -1,6% 0,0% -0,6% -1,6% 0,0% -0,6% Verksamhetens kostnader därav personalkostnader varav personlig assistans varav hemtjänst varav boende/DV LSS varav boende SoL Verksamhetens nettokostnad Skattemedel Nämndsresultat Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Utfall 1-8 För den aktuella perioden uppgår nämndensresultat till +3,3 Mkr. Mot förgående period är det dock en resultatförsämring på -3,6 Mkr. Men i jämförelse med motsvarande period förgående verksamhetsår så genererar nämnden en förbättring av resultatet på +5,9 Mkr. Verksamhetens intäkter har minskat med ca 4,4 Mkr mellan åren, intäktsbortfallet härstammar primärt från personlig assistans. Huvudsakliga förklaringen grundas från att i nuläget omfattas verksamheten av betydligt färre antal beslutade LASS-timmar i jämförelse med förgående år. Antalet beslutade timmar har minskat med 30 462st på årsbasis. De bakomliggande faktorerna till differensen mellan åren kan förklaras av diverse faktorer, men den överhängande effekten består i att försäkringskassan tillämpar en allt striktare bedömning i att bevilja LASS-beslut. I praktiken innebär detta att stödbehövande får färre timmar beviljade i beslutet, alternativt avslås LASS-beslutet helt och assistansberättigade erhåller istället ett LSS-beslut. Den ekonomiska effekten som uppstår är att hela betalningsansvaret övergår till kommunen, därav utgår intäkterna. Verksamhetens kostnader har ökat med ca 2,1 % mellan åren, översatt i siffror innebär det en kostnadsökning på ca 16,5 Mkr. Omsorgsnämnden bedriver en personalintensiv verksamhet, därför utgör personalkostnader ca 76 % av de totala kostnaderna. Personalkostnaderna har ökat med ca 12,2 Mkr mellan åren, hela utökningen förklaras i huvudsak av löneavtalseffekten och ett generösare OB/jour/beredskap-avtal som började gälla from oktober 2014. Även mertidskostnader har varit högre än i normalfallet på grund av ökad frånvaro och svårigheter att rekrytera vikarier, framförallt från första delen av året. För att uppnå rättvis jämförelse mellan åren behöver båda årens utfall likställas med varandra, dvs. att nollställa effekter av nya löne- och OB/jour/beredskap-avtalen. Detta genererar istället till en positiv differens, med andra ord effekten som uppstår är att verksamheterna i helhet gene- 59 OMSORGSNÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning rerar en volymminskning på ca 1,97 %, vilket motsvarar ca 12 Mkr för personalkostnaderna mellan verksamhetsåren. Personalkostnaderna för personlig assistans har minskat med ca 2,7 Mkr från 2014 till i år. Om löneavtalseffekten tas i beaktning så är motsvarande siffra ca 4,7 Mkr. Effekten består av att allt färre timmar verkställs inom verksamheten. Antalet beslutade timmar inom hemtjänsten för perioden uppgick till 412 141 st., vilket är 54 119 timmar mer än samma period 2014. Omständigheterna med att timmarna successivt ökar påfrestar också ekonomin. Personalkostnaderna mellan åren har ökat med 9,4 Mkr utan att ta hänsyn till löneavtalseffekten. I jämförelse med förgående period, är det en kostnadsökning med 1,4 Mkr. Inklusive lönerevisionen så är förändringen i volym något lägre, ca 5,8 Mkr grovt räknat mellan åren. Verksamheten arbetar efter en handlingsplan som är särskilt framtagen för att på effektivast sätt kunna tillgodose individernas behov. Boenden/DV inom målgruppen LSS redovisar en kostnadsökning mellan åren om 2,2 Mkr exklusive löneavtalseffekten. Hösten 2014 började nya avtal för OB/jour/beredskap att gälla, dessa verksamheter var de som påverkades i störst utsträckning. Genom att neutralisera de nya avtalen och lönerevisionen bidrar då istället till att verksamheten i helhet redovisar en marginell volymminskning på ca 0,4 Mkr mellan åren. Antalet beviljade timmarna för servicehusen har minskat med 113 st. i år jämfört med 2014 för den aktuella perioden. I jämförelsen av timmarna har Sundhem exkluderats, motiverat av att Sundhem avvecklades förra året. Den faktiska kostnaden för personal har ökat mellan åren med ca 2,4 Mkr. Hänsyn taget till löneavtalseffekten så omfattas verksamheten istället av en volymminskning på ca 5 Mkr som helt och hållet består i att Sundhem avvecklats. Övriga kostnader inom verksamheten som påtaglig påverkar utfallen mellan åren är användaravgifter för IT och kostnader för leasingbilar. Differensen för användasavgifter uppgår till ca 1,5 Mkr mellan åren. Detta härstammar ifrån att mobilitet i omsorgen genomförts, vilket inneburit att personal i hemtjänsten har omkategoriserats från att vara Kat3 användare till Kat1, vilket har avsevärt högre användaravgifter. Kostnader för leasingbilar är 2,4 Mkr högre i år än under 2014. Kostandsutvecklingen förklaras primärt av att det är utbytes år inom hemtjänsten, det vill säga att bilparken byts ut och servas. Vilket bland annat bidrar till högre reparationskostnader än under normala omständigheter. Prognosens avvikelse mot budget Prognosen för helåret uppskattas till -7,0 Mkr. Personlig assistans inom LSS avdelningen anses vara en fluktuerande verksamhet. Ur ett ekonomiskt perspektiv så svänger det fort, motiverat av att i hög grad beror det på vilka beslut assistansbehövande erhåller. I takt med att kommunen övertar betalningsansvaret från FK samtidigt som det finns svårigheter bland befintliga ärenden att verkställa all beslutad tid innebär det att årets prognos utifrån nuvarande situation fastställs till -5,0 Mkr. Samtidigt förväntas övriga verksamheter inom avdelningen generera ett överskott på 3,0 Mkr. Överskottet härstammar från bland annat från ej full belagt boende samt tillämpning av nollvikariat. Den sammantagna prognosen för LSS-avdelningen till -2,0 Mkr. Den beviljade tiden för hemtjänst ligger konstant på en högre nivå och personalkostnaderna belastas därefter. Utifrån nuläget så bedöms helårsprognos till minus -10 Mkr. Särskilt boendens helårsprognos fastställs i nuläget till -2,5 Mkr. Servicehus prognostiserar ett nollresultat, med stöd av riktade statsbidrag 1,5 Mkr av bidraget om totalt 6,7 Mkr kom- 60 OMSORGSNÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning mer användas till att höja personaltätheten inom Servicehusen. Dock förväntas nattbemanning inom vård- och omsorgsboende generera ett underskott om -2,0 Mkr, motiverat av att extra personal har behövts för att hantera utåtagerande brukare samt att möjligheten att arbeta igen redan uppkommet underskott bedöms som minimal. Avdelningen har även behövt betala ut avgångsvederlag på motsvarande 0,5 Mkr som verksamheten inte har till möjlighet att arbeta in. Buffert hos nämnden om 5,0 Mkr kommer att ligga orörd samt att ytterligar 2,5 Mkr från riktade statsbidrag finns upptagna här som ett överskott då en plan för användande av dessa pengar ute i verksamhet finns men inte är beslutad. Förändring från föregående prognos Prognosen för nämnden totalt kvarstår på men dock vissa justeringar bland avdelningarna. I och med den utveckling som sker inom personlig assistans så har också prognosen reviderats från -2,0 Mkr till -5,0 Mkr. I och med det goda resultatet för LSS-boenden och DV hitintills innebär att verksamheten förväntas generera ett överskott på +3,0 Mkr i stället för nollresultat. För ordinärt boende har det förväntade underskottet på -12,0 Mkr reducerats till -10,0 Mkr. Vilket förklaras av att utvecklingen av beviljade timmar inte förväntas eskalera i samman utsträckning som tidigare, utan avstanna något men dock ligga kvar på hög nivå. Tillsammans med avgångsvederlaget och stort behov av extra personal så har särskilt boendens prognos reviderats från -2,0 Mkr till -2,5 Mkr. Särskild analys av personalkostnader Personalkostnaderna ökar med 2,0 % mot samma period föregående år. Största delen av ökningen är effekt av löneavtalet med som i snitt genererat en kostnadsökning om 3,2 %. Det nya OB-avtal som trädde i kraft sista oktober 2014 som i snitt genererar ökningar i Obersättningar om 7 % ger en ökning på totala personalkostnaderna om 0,5 %. Sjukfrånvarokostnaderna står för en ökning om 0,2 %. Den korta sjukfrånvaron upp till 14 dagar har ökat från 2,26 % till 2,57 % mellan åren för förvaltningen i stort. Svårigheten att rekrytera vikarier har inneburit att kostnad för mertid/övertid ökat med 0,2 % i och med att ordinarie personal får gå in på sina lediga dagar. Det innebär en minskning av övriga personalkostnader om 2,0 % vilket motsvarar en minskning av årsarbetare med ca 27 stycken. Personlig assistans totalt (LSS och LASS) har lägre beslutat antal timmar att utföra och det gör en minskning av årsarbetare med 13,5 och övriga verksamheter inom LSS-avdelningen minskar med 6,5 åa till följd av förändrade scheman på enheter som tidigare haft för hög bemanning samt en överflyttning av verksamheterna för kontaktpersoner och stödfamiljer till humanistiska nämnden. Hemtjänsten ökar sitt årsarbetartal till följd av utökningen av beslutade timmar med i snitt 6800 per månad med 14 åa. Totalt ökar avdelningen ordinärt boende med 20 åa och resterande 6 åa är hemsjukvården som körde igång 3 februari föregående år och därför var bemanningen lägre 2014. Särskilt boende minskar sina årsarbetare med 27 stycken. Största delen (20 åa) är utifrån avvecklingen av Sundhem som påbörjades under hösten 2014. En del av dessa är överflyttade mot hemtjänst (ca 8 åa) för att fortsätta verkställa hemtjänst för de som valt att bo kvar i den nya boendeformen trygghetsboende. Resterande minskning beror av den handlingsplan som genomfördes 2014 där översyn av scheman på enheter som inte låg med budget i balans var den primära aktiviteten. Prognosen på personalkostnader är en ökning med 2,6 % för helåret. Totalt beräknas en minskning av årsarbetare med 18 stycken på helår. Personlig assistans som har mindre beslutad tid att verkställa beräknas att minska årsarbetarna med ca 20 stycken för helåret. Ök61 OMSORGSNÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning ningen i årsarbetare på hemtjänsten som ligger nu tros kunna stanna upp något i och med arbetet med handlingsplanen och ökningen i åa beräknas till 20 åa. Fortsatt arbete med åtgärder inom Särskilt boende förväntas generera en minskning av årsarbetare mot föregående år om 18 stycken. Uppföljning av besparingar och tillskott Omsorgsnämnden tilldelades i budget 2015 ett tillskott om 12,0 Mkr. De har fördelats enligt direktiv med 4,0 Mkr till personal inom hemtjänsten utifrån ökad verkställighet. 0,5 Mkr för att öka hab-ersättning från 34 till 50 kronor per dag. 4,0 Mkr i utökning till LSS-avdelningen varav hälften till boende och daglig verksamhet och hälften till personlig assistans LSS utifrån ökad ärendemängd. 0,5 Mkr avsattes för att permanenta projekt Hundteamet som tidigare drivits via Stimulansmedel. 1,0 Mkr justerades över till humanistiska nämnden för att kunna leva upp till uppföljningskraven avseende individuella beslut inom Särskilt boende, en ny lagstiftning som innebär krav på uppföljning av beslut årligen. 2,0 Mkr har lagts i satsningen Mobilitet i omsorgen utifrån ökade IT-kostnader då över 700 anställda inom hemtjänsten blivit fullvärdiga användare vilket inneburit stora kostnadsökningar för licenser m.m.. 62 OMSORGSNÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Ekonomisk uppföljning per verksamhet - prognos Verksamh. Kostnader nettokostn Skatte- Nämndsmedel resultat (löpande prisnivå, Mkr) Intäkter Ordinärt boende 22,0 -288,2 -266,2 256,2 -10,0 19,0 -203,2 -184,1 174,1 -10,0 0,0 -37,5 -37,5 37,5 0 100,1 -310,5 -210,4 208,4 -2,0 Boende LSS inkl. daglig verksamhet 17,0 -126,0 -109,0 112,0 +3,0 Personlig assistans 78,0 -138,0 -60,1 55,1 -5,0 Särskilt boende 72,0 -555,0 -483,0 480,5 -2,5 Vård- och omsorgsboende 44,8 -287,0 -242,2 242,2 0 Demensboende 13,6 -55,4 -41,8 41,8 0 Servicehus 14,6 -41,3 -26,7 26,7 0 Korttidsboende 1,0 -15,3 -14,3 14,3 0 Nattbemanning 0,4 -69,7 -69,3 67,3 -2,0 Utveckling och internt stöd 6,1 -54,2 -48,1 48,1 0 Omsorgsnämnd 5,7 -15,5 -9,8 17,3 +7,5 205,9 -1 223,5 -1 017,6 1 010,6 -7,0 Hemtjänst Hemsjukvård LSS-verksamhet Budget Totala medel IB 0 0 Ordinärt boende Den beviljade tiden inom hemtjänsten fortsätter att vara hög i jämförelse med samma period 2013 och 2014. Under perioden januari-augusti har det beviljats 54 119 fler timmar än samma period 2014 och 70 830 fler timmar än samma period 2013. Anatalet personer med hemtjänstbeslut är i augusti 1238 st. vilket är 67st fler än augusti 2014. Arbetet med att etablera ett resursfördelningssystem fortgår och hemtjänstenheterna har från och med augusti gått in i en testperiod för att utvärdera resursfördelningssystemet. Det finns inga indikationer på att hemtjänsttimmarna kommer att öka ytterligare i slutet av året. Trenden är en jämn hög nivå av de beviljade timmarna i jämförelse med tidigare år och prognosen efter perioden är -10 Mkr. LSS-avdelningen Avdelningen uppnår inte riktigt ekonomi i balans för perioden, avdelningen uppvisar ett underskott om -0,8 Mkr med stora varierande avvikelser bland verksamheterna. LSS- boenden och daglig verksamhet genererar ett överskott på ca 4,3 Mkr. Överskottet härstammar från ett aktivt arbete med att nollvikariat samtidigt som Järvhaga fortfarande inte är full belagd. Inom boenden redovisas varierande resultat, vissa enheter har haft svårt att rekrytera personal, därmed har dessa enheter belastats med höga introduktions- och vikariekostnader. I helhet så är överskotten större än underskotten. Utifrån nuläget så bedöms boenden och daglig verksamhet att generera ett överskott om 3,0 Mkr mot budget. Prognosen är lägre än nuvarande överskott pga. att resultatet ännu inte har belastats av alla kostnader för sommarvikarier. Utan detta kan först analyseras i resultatet som redovisas tom september, vilket förväntas belasta resultatet negativt. Resultatet för personlig assistans i förhållande till budget ger ett underskott på ca 3,8 Mkr i förhållande till budget. Huvudsakliga anledningen till underskottet grundar sig att LASSbeslut övergår till LSS-beslut. Övergången beror på att FK är återhållsamma med att bevilja LASS-beslut och assistansbehövande erhåller med all sannolikhet ett LSS-beslut istället. Vilket innebär att hela betalningsansvaret övergår till kommunen. Verksamheten består också av att vissa ärenden verkställs av väl meriterande personal vars ersättning är väsent63 OMSORGSNÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning ligt högre än genomsnittet, vilket bidrar till att kostnaderna inte täcks av schablonen som erhålls från FK. Ekonomisk effekt som uppstår i sådant sammanhang är att det inte finns någon teoretisk möjlighet till att ärenden kan vara egenfinansierade. I några fall har det också varit svårt att verkställa all beviljad tid pga. brukarens hälsotillstånd, vilket bidrar till intäktsbortfall och belastar resultatet negativt. Utifrån ovanstående redogörelser bedöms verksamheten att utöka sitt underskott med ytterligare 1,2 Mkr, därmed fastställs helårsprognos till minus 5 Mkr. Särskilt boende För avdelningen särskilt boende läggs en helårsprognos om -2,5 Mkr. De beviljade timmarna inom servicehusen ligger motsvarande 4,14 åa högre än budget vilket innebär att verksamheten behöver verkställa mer arbetstimmar. Verksamheten behöver därför ta in extra personal för att klara verksamheten men detta kommer att täckas utav riktade statsbidrag och servicehusen prognostiserar därmed ett nollresultat. Tre enheter inom Vård- och omsorgsboende behöver bemanna upp extra på grund av utåtagerande brukare. Den extra bemanningen har eller kommer att fasas ut efter åtgärder vidtagits enligt handlingsplan och verksamheten har i uppdrag att arbeta in det underskott som ligger idag. Extra bemanning under natten för dessa ärenden går däremot inte att arbeta in och en prognos på -2,0 Mkr läggs därför för nattbemanningen. Utöver nattbemanningens underskott har avgångsvederlag motsvarande 0,5 Mkr betalats ut vilket avdelningen inte räknar med att kunna arbeta tillbaka. Utveckling och internt stöd Under avdelningen ligger bland annat verksamheterna fortbildning, folkhälsoenhet och samtalsbyrå. Avdelningen har även budget förvaltningens interna IT-kostnader och användaravgifter. De interna kostnaderna har varit något dyrare än budgeterat dock finns ett överskott på verksamheten fortbildning efter att återhållsamhet tillämpats. Avdelningen lägger en noll prognos och förväntas nå budget i balans. Omsorgsnämnd Omsorgsnämndens positiva prognos om 7,5 Mkr består i en buffert om 5,0 Mkr som tillskapades inför året och som ligger orörd och väger upp underskott främst inom hemtjänsten. Resterande 2,5 Mkr är utifrån riktade statsbidrag till äldreomsorg där Örnsköldsviks kommun kommer att rekvirera 6,7 Mkr. 1,7 Mkr kommer att motsvaras av ökande kostnader inom hemtjänst i och med införande av utredningshemtjänst. 1,5 Mkr används till höjning av personaltäthet inom Servicehusen och effekten finns med i Särskilt boendes prognos. Den sista miljonen av riktade statsbidrag ligger i dagsläget utanför utifrån osäkerhet om förvaltningen kommer kunna upparbeta kostnader som matchar de krav som finns för att kunna tillgodoräkna sig bidraget. 64 OMSORGSNÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Investeringar Projekt (löpande prisnivå, Mkr) Inventarier omsorgsnämnd Utfall 1-8 2015 Förbrukat Prognos tom 2014 2015 0,3 x Budget Budget2015 avv 15 1,6 2,0 0,4 Summa 0,3 1,6 2,0 0,4 varav skattefin. verksamhet 0,3 1,6 GPS - Ekonomi i balans Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar 20,0% Utifrån en inventering av investeringsbehov ligger den beräknade kostnaden idag på 1,6 Mkr. Behoven består i reinvesteringar av maskiner för hygienbruk, sängar samt markiser till äldreomsorgens vårdboenden och nya maskiner till daglig verksamhet i form av en justersåg. I dagsläget leasas en stor del sängar men detta innebär högre kostnader för förvaltningen än vad investering skulle göra. 65 HUMANISTISK NÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Nämndsresultat (löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter därav driftsbidrag från staten Verksamhetens kostnader Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 34,7 36,5 -177,6 -209,3 17,8% -98,6 -120,6 varav egna familjehem -14,8 -16,8 varav anställda inom ordinarie budgeterad vht därav köp av verksamhet jfr -14 53,7 55,1% 19,2 därav personalkostnader varav projjobb Ökn(%) 22,3% Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 58,7 62,8 34,6 29,2 -276,9 -296,3 -155,4 -180,2 -183,9 -22,7 -21,6 -25,6 Ökn(%) jfr -14 72,3 23,1% 47,7 -309,7 11,8% -4,4 -3,9 -6,6 -7,8 -7,1 -76,0 -94,9 -120,7 -141,9 -142,3 18,3% -25,0 -29,4 -38,0 -37,4 -40,2 varav HVB vuxna -5,8 -7,9 -8,8 -8,6 -10,6 varav HVB barn och unga -7,8 -11,2 -11,7 -12,1 -15,4 varav konsulentstödda familjehem -6,0 -4,9 -9,3 -8,9 -6,4 -24,2 -24,6 37,1 -37,4 -37,0 -7,2 -3,9 -10,5 -11,0 -7,5 -143,0 -155,5 8,8% -218,1 -233,5 -237,4 8,8% 146,3 157,3 7,6% 219,4 233,5 236,4 7,7% +3,3 +1,8 därav försörjningsstöd därav bostadsanpassningsbidrag Verksamhetens nettokostnad Skattemedel Nämndsresultat +1,3 0 -1,0 Nämndens totala medel vid årets början -12,0 0 0 Nämndens totala medel vid årets slut -10,7 0 -1,0 0,5% 0,0% -0,3% 0,1% 0,0% -0,3% Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Utfall 1-8 Resultatet för humanistiska nämnden efter andra tertialet är +1,8 Mkr, en förbättring med 0,6 Mkr från föregående rapport men ett resultat som är 1,5 Mkr sämre än föregående år för perioden. Intäkterna är högre mellan åren och största delen består i intäkter från migrationsverket som fördubblats mot samma period 2014. Under andra halvan av 2014 och första månaderna under 2015 skedde en successiv utökning av platser från 16 till 34 avseende ensamkommande flyktingbarn och det motsvarar en intäktsökning om ca.9 Mkr för helåret 2015. Under 2014 utökades även flyktingmottagandet från 124 2013 till 214 2014 och det får även det återverkningar på intäkterna för 2015. Intäktsökningen motsvaras dock av en lika stor kostnadsökning. Fram till och med augusti har kommunen tagit emot 240 flyktingar. Kostnaderna ökar mellan åren med 31,7 Mkr, det består till största del av ökade personalkostnader som ökar med 22 Mkr. Av lönekostnadsökningen består ca 3,2 Mkr av löneavtalseffekt. Resterande ökning är till största del utökad verksamhet främst inom boenden för ensamkommande flyktingbarn. samt att verksamhet avseende ledsagning, kontaktpersoner m.m. för målgruppen inom LSS flyttats över från omsorgsnämnden. De egna familjehemmen ligger kvar på en högre kostnadsnivå mot tidigare år. Bortser man från ökningen i ersättningsnivån om 3,1 % så är det en ökning i kostnader om 1,5 Mkr. Kostnaderna ligger konstant på en något högre nivå än tidigare. Antalet placerade har inte haft så stor variation under året utan det är ersättningsnivå per placering som är högre. 66 HUMANISTISK NÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Det är för anställda inom ordinarie budgeterad verksamhet som kostnadsökningen är störst. 9,1 Mkr är ökade kostnader avseende boendeenheter och utsluss för ensamkommande flyktingbarn. Ökningen är helt att relatera till en utökning av platser från 16 till 34 inom boendeenheten som genererar ökat behov av utslusslägenheter i förlängningen. Återflytt av verksamheterna kontaktpersoner, stödfamiljer, avlösare och ledsagare avseende målgruppen LSS från omsorgsnämnden till humanistiska nämnden ökar personalkostnaderna med 3,1 Mkr för perioden. En utökning på handläggarsidan för enheten omsorg och LSS har genomförts för att möta ökade krav på uppföljning av beslut. På handläggarsidan inom barn och unga samt placeringar har personal bytts ut och många är nya. Med ett stort tryck på utredningar inom området har extra personal tagits in för att ny personal ska ha en rimlig chans att komma in i arbetet. Båda dessa tillsammans ger ökade kostnader för personal om 3,5 Mkr. Inom psykosociala enheten har vårdtyngden varit hög. Främst utifrån att en av boendeenheterna i början av året haft ett specifikt ärende som krävt dygnet runt bemanning utifrån att boendet inte är handikappanpassat. Ytterligare ett vårdkrävande ärende finna i enheten efter sommaren vilket kommer att generera ökat behov av bemanning. Svårighet att få in vikarier har gjort att ordinarie personal fått gå in extra och gjort att merkostnaderna för personal inom denna enhet är 0,1 Mkr högre än samma period 2014. Boendestöd inom enheten har haft stor mängd av ärenden och behövt ha inne extra bemanning för att kunna möta behoven. Det har genererat 0,5 i ökade personalkostnader mot föregående år. Totalt sett är personalkostnaderna 0,7 Mkr högre för enheten. Kostnader för köp av verksamhet ökar med 4,4 Mkr främst beroende av placeringskostnader. Antalet placerade inom HVB vuxna ligger högre än föregående år. I snitt har 15 individer varit placerade per månad 2015 mot ett genomsnitt om 9 st. under föregående år. Detta återspeglas i kostnaderna som är 1,1 Mkr högre för året. I augusti är 17 individer placerade i HVB. Även kostnader för HVB barn och unga ökar, genomsnittligt antal placerade har ökat från 10 2014 till 16 hittills i år. Kostnadsmässigt motsvarar det en ökning om 3,4 Mkr mellan åren I augusti var 14 barn och unga placerade samt 6 placeringar för föräldrar/barn tillsammans. Däremot minskar placeringar inom konsulentstödda familjehem med 1,5 i genomsnitt. Det visar sig också i kostnaderna som är 1,1 Mkr lägre. Försörjningsstödet ligger i nivå med föregående år. Antalet hushåll som de senaste månaderna legat kring 475 är nu nere på 452 i augusti och snittbeloppet ligger på 7303 vilket är något lägre än tidigare under året. Kostnaderna för bostadsanpassning fortsätter att minska i förhållande till 2014 och är nu 3,3 Mkr lägre än föregående år. Detta till följd av ett gott arbete med riktlinjer som följer lagstiftningen bättre än vad som tidigare gjorts samt att det hittills under året inte varit några stora ärenden kostnadsmässigt. Prognosens avvikelse mot budget Prognosen för helåret förändras från 0 till -1,0. Främst utifrån utvecklingen gällande placeringskostnader kopplat till antalet placerade. Psykosociala enheten beräknas ha ett underskott om -0,9 utifrån omvårdnadskrävande individärenden samt ökat tryck på boendestödjarna. Inom verksamheten bostadssociala åtgärder där kommunen går in och är hyresvärd till individer som inte själva kan få ett förstahandskontrakt är prognosen -0,9 utifrån avskrivna skulder. Däremot ligger avdelningen för socialt stöd med en del vakanta tjänster vilket beräknas ge ett överskott om 1,8 Mkr. Myndighetsutövningen har en hög arbetsbelastning främst inom individ- och familjeomsorg, extra personal har därför tagits in och kostnaderna tros ligga ca -1,0 Mkr högre än budget. Omsorgsenheten som fick tillskott inför året för att arbeta med individuella beslut och uppföljningar inom särskilt boende har haft svårt att rekrytera in socialsekreterare och tros därför landa på ett överskott om1,5 Mkr. 67 HUMANISTISK NÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Arbetsmarknad och sysselsättning ansvarar för larm- och låsverksamhet där projektet mobilitet i hemtjänsten gjort att extra bemanning varit inne för att avsluta installation av låskistor på tvättstugor och ytterdörrar i lägenhetshus. Låskistorna ger möjlighet för hemtjänstpersonal att öppna via mobiltelefon och därmed undvika nyckelhantering. Den extra bemanningen genererar ett underskott om -0,5 Mkr för helåret. Medel avsatta för arbetsmarknadsåtgärder där verksamheten kom igång i maj men medel finns för helåret kommer dock att ha motsvarande överskott. Inom avdelningen återfinns även projjobben som föregående år fick sänka antalet individer i insatsen från 30 till 16 utifrån nämndens ekonomiska resultat. För 2015 är ambitionen att återigen ha 30 individer inom insatsen men det tar tid att få in personer vilket innebär ett överskott om 0,7 Mkr som kommer ligga kvar året ut. Totalt ligger prognosen för placeringar om -6,8 Mkr. De egna familjehemmen uppskattas till 4,0 Mkr utifrån en nivåhöjning i ersättningarna samt att ersättningar för inkomstbortfall ligger något högre. Placeringar inom konsulentledda familjehem har däremot minskat och kostnaderna beräknas understiga budget med 2,5 Mkr. HVB vuxna beräknas ha ett underskott vid årets slut om -2,0 Mkr utifrån att antalet placerade ökat under året. Många av dessa placeringar ligger dessutom kring 6 månader vilket är relativt långa placeringar för målgruppen. Även för målgruppen barn och unga läggs en negativ prognos om -3,3 Mkr av samma anledning som för vuxna, d.v.s. att antalet placerade individer ökar. Försörjningsstöd som under året legat stabilt mot budgeterade medel bedöms nu kunna göra ett mindre överskott om 0,4 Mkr. Bostadsanpassningens kostnadsutveckling ger en uppskattad prognos om 3,5 Mkr. Nämnden har också en buffert motsvarande 0,2 Mkr för helåret som inte kommer att användas samt att 0,5 Mkr avsätts från migrationsmedel för icke direkta kostnader i verksamheter för flyktingar. Inom både placeringar och bostadsanpassning finns alltid en osäkerhet i att snabba förändringar i kostnadsbilden kan ske men utifrån förutsättningarna idag är dessa prognoser rimliga. Förändring från föregående prognos Prognosen försämras från föregående rapportering med -1,0 Mkr. Se ovan. Särskild analys av personalkostnader Humanistiska nämndens personalkostander ökar med 22,3% mot samma period föregående år. 3,2 % är löneavtalseffekter. Resterande del av ökningen 19,1 % består i volymförändring. Det motsvarar ett ökat årsarbetartal om ca.40 stycken. Ökningen är främst inom de nya boendeenheter som tillskapats för ensamkommande flyktingbarn som också innebär ökningar i utslussverksamheten och myndighetsutövning för den målgruppen. Totalt rör det sig om en utökning om 21 åa för perioden. För myndighetssidan har den höga belastningen resulterat i viss utökning inom individ- och familjeomsorgsenheterna och inom omsorgssidan har arbetet med individuella beslut samt arbete med mera systematisk uppföljning av beslut gjort detsamma. Totalt inom myndighetsenheterna rör det sig om en utökning av ca 11,0 åa. Psykosociala enhetens enskilda individärenden samt ökat tryck på boendestöd innebär en utökning av årsarbetare med 2,0 åa. Övertagen verksamhet från omsorgsnämnden i form av kontaktpersoner m.m. avseende målgruppen LSS innebär en ökning med ca 3,0 åa. Resterande 3,0 åa är utökningar i ersättningar till våra egna familjehem. Sjuklönerna står för 0,4 % av ökningen och den korta sjukskrivningen har ökat från 2,42 % 2014 till 2,95 % 2015 för förvaltningen totalt. 68 HUMANISTISK NÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning Prognosen för personalkostnaderna är en beräknad ökning med 18,3%. Ökningarna är desamma som i utfallet. Uppföljning av besparingar och tillskott Humanistiska nämnden tilldelades i Budget 2015 ett tillskott om 4,0 Mkr. Hela tillskottet har fördelats till ökade kostnader för placeringar främst till de egna familjehemmen. Ekonomisk uppföljning per verksamhet - prognos (löpande prisnivå, Mkr) Socialt stöd Socialpsykiatri boende och boendestöd Social utredning Verksamh. Intäkter Kostnader nettokostn Skatte- Nämndsmedel resultat 40,8 -98,7 -57,9 57,9 0 1,9 -27,8 -25,9 25,0 -0,9 -2,8 11,9 -130,2 -118,3 115,5 Myndighetsutövning IFO 0,7 -33,0 -32,3 31,332 -1,0 Myndighetsutövning SoL, LSS 0,0 -9,1 -9,1 10,6 +1,5 -2,0 HVB vuxna 0,4 -10,6 -10,3 8,3 HVB barn och ungdom 2,0 -15,5 -13,5 10,2 -3,3 Köp av vht familjehem 0,7 -6,4 -5,7 8,2 +2,5 Egna familjehem 0,9 -26,2 -25,3 21,3 -4,0 Bostadsanpassningsbidrag 0,0 -8,6 -8,6 12,1 +3,5 16,1 -34,5 -18,4 18,4 0 3,0 -44,0 -41,0 42,1 +1,1 3,0 -7,2 -4,2 4,9 +0,7 0,5 -2,3 -1,8 2,5 +0,7 72,3 -309,7 -237,4 236,4 -1,0 Arbetsmarknad/sysselsättning Försörjningsstöd/projjobb Projjobb Humanistisk nämnd Budget Totala medel IB 0 0 Socialt stöd Prognos för socialt stöd är att kunna hålla sin budget, men det bygger på ett flertal antaganden. Psykosociala enheten beräknas ha ett underskott om -0,9 utifrån omvårdnads-krävande individärenden samt ökat tryck på boendestödjarna där man haft extra bemanning. Det har varit ett högtryck på boendestöd, med långa väntetider, vilket har inneburit att verksamheten har varit behov av utöka personalstyrkan med ytterligare tre personer för att minska de långa kötiderna, samt minska stressen hos befintlig personal. Ett nytt boende inom psykosociala enheten öppnar i hösten men till det har man till största delen omprioriterat personal. Inom verksamheten bostadssociala åtgärder där kommunen går in och är hyresvärd till individer som inte själva kan få ett förstahandskontrakt är prognosen -0,9 utifrån avskrivna skulder. Däremot ligger avdelningen för socialt stöd med en del vakanta tjänster inom bl.a. behandlingsteamet och familjebehandlarna, vilket beräknas ge ett överskott om 1,8 Mkr. Inom boendeenheterna för ensamkommande barn har en utökning under året skett av platser till att nu vara 34 st. Det har gett stora utökningar av personalkostnader på boendeenheterna, utökade hyreskostnader men det täcks av intäkter från Migrationsverket. Social utredning Avdelningen social utredning kämpar med tufft läge bland personalen, hård arbetsbelastning, svårigheter att rekrytera och mycket ny personal. Inom myndighetsutövning IFO har man extra personal inne, både inom placeringsgruppen och barn och unga där man jobbar hårt med att korta väntetider, även bemanningsföretag har man måste ta in. Prognosen är 1 Mkr underskott. Myndighetsutökning SoL, LSS har svårt att rekrytera personal, och tillskott man fick i budgeten har man inte nyttjat för att satsningarna inte kommit igång ännu när 69 HUMANISTISK NÄMND Välfärdsförvaltning Tertialuppföljning, september 2015 – Ekonomisk uppföljning rekryteringen har varit svår, och det ger överskott mot lagd budget och en prognos på +1,5 Mkr. Inom HVB vuxna har man under 2015 haft 15 placeringar i genomsnitt jämfört med 9 under 2014. Under augusti har 17 personer varit placerade och där förekommer det även skyddade boenden som är ovanligt i denna grupp. Prognosen är ett underskott på -2 Mkr. HVB barn och unga bedöms gå -3,3 Mkr. Köp av familjehem visar en positiv prognos på +2,5 Mkr och där har placeringarna sjunkit från 13 i januari till 9 i augusti. De egna familjehemmen är fler än tidigare, i augusti är siffran 111 st. och prognosen är -4 Mkr. Bostadsanpassningsbidragen fortsätter ligga på en lägre nivå precis som 2014, där man framförallt jobbar med att mer strikt följa lagstiftningen än tidigare och det ger stora kostnadsminskningar i kombination med att det har varit få barnärenden i år. Prognosen bedöms till +3,5 Mkr och det är utifrån att man vet om några dyrare ärenden som ska betalas under hösten. Arbetsmarknad och sysselsättning Verksamheten Startpunkten har ett överskott vilket framförallt kan härledas till lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster och högre intäkter än budgeterat. Larm- och låsverksamheten, där projektet mobilitet i hemtjänsten har krävt extra bemanning för att avsluta installation av låskistor på tvättstugor och ytterdörrar i lägenhetshus överskrider sin budget. Den extra bemanningen genererar ett underskott om cirka -0,5 Mkr för helåret. Prognosen för avdelningen är 0. Försörjningsstöd/projjobb Prognosen för försörjningsstöd/projjobb är satt till +1,1 Mkr. Prognosen är framförallt härförligt till verksamheten projjobb där antalet individer inte kommit upp i den nivå som är avsatt medel för vilket är en effekt av nämndens ekonomiska läge under 2014 då neddragningar gjordes. Försörjningsstöd har legat i nivå med föregående års kostnader under hela 2014. Utifrån att det inte finns några tendenser att det kommer att öka ligger kostnadsnivån för de första åtta månaderna motsvarande en helårskostnad om +0,4 Mkr mot budget varför det också blir prognosen. Humanistisk nämnd Humanistiska nämndens positiva prognos består i en liten buffert om 0,2 Mkr som ligger orörd samt intäktsföring från migrationsverkets pengar om 0,5 Mkr för att täcka ej direkta kostnader för verksamhet riktad till flyktingar. 70 TOTALT NÄMNDERNA Tertialuppföljning, september 2015 Nämndsresultat jfr -14 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 798,7 3,3% 1 215,4 1 186,1 1 209,8 79,1 17,9% 107,8 93,1 114,9 6,7% -2 599,3 -2 744,1 5,6% -4 119,2 -4 200,3 -4 245,8 3,1% -1 449,3 -1 536,5 6,0% -2 266,6 -2 376,2 -2 400,4 5,9% -1 826,0 -1 945,4 6,5% -2 903,8 -3 014,2 -3 036,1 4,6% Skattemedel 1 942,3 2 021,2 4,1% 2 931,1 3 014,2 3 034,4 3,5% Nämndsresultat +116,3 +75,8 +27,3 0 -1,7 Nämndernas totala medel vid årets början -23,7 0 0 Nämndernas totala medel vid årets slut +3,6 0 -1,7 0,7% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% (Löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter därav driftsbidrag från staten Verksamhetens kostnader därav personalkostnader Verksamhetens nettokostnad Utfall 1-8 2014 Utfall 1-8 2015 773,3 67,1 Förändr(%) Förändr(%) jfr -14 -0,5% Mått - Ekonomi i balans Nämndsresultat i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Budgetavvikelse i % av skattemedel+verksamhetens intäkter Specifikation av nämnders/förvaltningars prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Verksamh nettokost Skattemedel Resultat Budget Totala medel IB 684,9 -843,4 -158,5 177,1 +18,6 0 0 41,1 -187,8 -146,7 153,8 +7,1 0 0 643,8 -655,6 -11,8 23,3 +11,5 0 0 Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd 108,0 30,7 -448,8 -161,7 -340,8 -131,0 336,9 132,2 -4,0 +1,2 0 0 0 0 Samhällsbyggnadsförvaltning 138,7 -610,5 -471,8 469,1 -2,8 0 0 108,0 -1 258,8 -1 150,8 1 141,3 -9,5 0 0 108,0 -1 258,8 -1 150,8 1 141,3 -9,5 0 0 205,9 72,3 -1 223,5 -309,7 -1 017,6 -237,4 1 010,6 236,4 -7,0 -1,0 0 0 0 0 Kommunledningsförvaltning Konsult- och serviceförvaltning Bildningsnämnd Bildningsförvaltning Omsorgsnämnd Humanistisk nämnd Välfärdsförvaltning Summa 278,2 -1 533,1 -1 255,0 1 247,0 -8,0 0 0 1 209,8 -4 245,8 -3 036,1 3 034,4 -1,7 0 0 71 Delårsrapport 1-8 72 RESULTATRÄKNING, KOMMUNEN Tertialuppföljning, september 2015 (Löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar not 1 not 2 not 3 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning not 4 not 5 Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader not 6 not 7 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Periodens resultat not 8 Utfall 1-8 2015 Utfall 1-8 2014 Utfall 2014 Budget 2015 Prognos 2015 374 -2 222 -69 342 -2 090 -68 9,2% 577 -3 479 -106 590 -3 499 -104 7,0% 1,3% 552 -3 333 -102 -1 918 -1 816 5,6% -2 884 -3 008 -3 013 4,5% 1 654 367 1 598 368 2 385 552 2 491 560 2 481 554 2 021 1 966 2 937 3 052 3 035 67 -67 85 -80 147 -118 101 -101 94 -95 104 154 83 43 22 - - - - - +104 +154 +83 +43 +22 73 För(%) jfr -14 6,3% 2,8% För(%) jfr -14 5,0% 1,7% 3,3% KASSAFLÖDESANALYS, KOMMUNEN Tertialuppföljning, september 2015 1-8 2015 (Löpande prisnivå, Mkr) 1-12 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad 374 -2 291 -1 918 552 -3 435 -2 884 69 2 021 67 -67 7 180 102 2 937 147 -118 20 204 7 4 -198 -187 -14 -41 -158 -213 -7 -8 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Sålda immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar not 10 Sålda materiella anläggningstillgångar not 11 Ökning av finansiella anläggningstillgångar not 12 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga finansiella placeringar -58 0 -28 - -98 0 -45 - Kassaflöde från investeringsverksamheten -86 -143 91 2 -29 495 56 -321 65 229 -28 78 78 50 78 -28 78 Avskrivningar Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Övriga ej likviditetspåverkande poster not 9 Ökning(-)/minskning(+) förråd och exploateringsfastigheter Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av finansiella anläggningstillgångar Ökning av långfristiga skulder Minskning av långfristiga skulder not 13 not 14 not 15 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Kassa och bank vid årets början Kassa och bank vid periodens slut not 21 Förändring av kassa och bank 74 BALANSRÄKNING, KOMMUNEN Tertialuppföljning, september 2015 2015-08-31 2014-12-31 (Löpande prisnivå, Mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar - - 1 864 93 2 973 1 873 95 3 037 4 930 5 005 32 233 50 40 237 78 316 355 5 246 5 360 Eget kapital Eget kapital Resultatutjämningsreserv Periodens resultat 1 852 16 104 1 769 16 83 Summa eget kapital 1 971 1 868 168 41 158 43 210 201 2 628 437 2 657 634 Summa skulder 3 065 3 291 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 246 5 360 2 748 2 794 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier not 16, 16b not 17, 17b Finansiella anläggningstillgångar not 18 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank not 19 not 20 not 21 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Avsättningar Avsättning pensioner inkl. löneskatt Avsättning koncernbolag not 22 not 23 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser not 24 not 25 not 26 75 NOTHÄNVISNINGAR, KOMMUNEN Tertialuppföljning, september 2015 (Löpande prisnivå, Mkr) 1-8 2015 1-8 2014 1-8 2015 Not 1 Verksamhetens intäkter 1-8 2014 Not 5 Generella statsbidrag/utjämning Försäljning varor och material 30,4 31,8 Inkomstutjämningsbidrag 262,4 248,5 Taxor och avgifter 75,7 70,3 Kommunal fastighetsavgift 68,1 66,1 Hyror och arrenden 51,7 51,6 Regleringsavgift (-)/-bidrag (+) -1,4 8,5 Erhållna statsbidrag 73,3 61,1 Kostnadsutjämningsavgift (-)/-bidrag (+) 23,7 33,6 Övriga erhållna bidrag 80,4 83,6 Bidrag för LSS-utjämning 9,8 7,2 Försäljning verksamhet, tjänster och tillgångar 62,2 43,7 Strukturbidrag 3,8 3,8 373,7 342,2 Övriga generella statsbidrag I verksamhetens intäkter 1-8 ingår jämförelsestörande poster om 0,8 - 367,3 367,6 totalt 26,3 Mkr, se not 8. Not 6 Finansiella intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Löner inklusive arbetsgivaravgifter Pensionskostnad inklusive löneskatt 56,0 73,3 Ränteintäkter på utlämnade lån övriga Ränteintäkter på utlämnade lån koncernbolag 1,2 1,3 164,8 1 374,1 Marknadsmässigt påslag Borgensprovision 6,1 3,6 6,6 3,0 Övriga finansiella intäkter 78,6 93,2 184,5 1 457,6 137,3 124,0 Lokal- och markhyror 43,2 35,6 Fastighetskostnader 45,6 41,6 Bränsle, energi och vatten 38,5 40,9 Not 7 Finansiella kostnader Transporter och resor 37,5 40,0 Räntekostnader Konsulttjänster och övriga tjänster 43,9 36,3 Räntekostnader pensionsskuld 155,5 139,1 Övriga finansiella kostnader 0,2 0,1 2 222,3 2 089,7 67,0 80,3 38,9 37,1 14,1 15,1 26,3 - 4,9 4,7 19,9 17,3 295,3 155,5 Övriga kostnader Not 2b Leasing Operationell leasing varav: hyresavtal längre än tre år fordon inventarier/övrig utrustning 0,2 0,3 67,1 84,5 65,2 79,2 1,6 1,0 Not 8 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter: Återbetalning AFA-premier Verksamhetens kostnader: - - Skatteintäkter och generella statsbidrag: - - Finansiella poster: Åtagande leasingavgifter Förfall inom ett år 59,2 51,8 Förfall inom 1-5 år 186,3 54,0 49,8 49,7 Förfall senare än 5 år Summan har påverkat resultatet negativt/positivt - - 26,3 0,0 1-8 2015 1-12 2014 Not 9 Övriga ej likviditetspåverkande För uppgift om klassificering av leasing se avsnittet Redovisningsprinciper. poster Not 3 Avskrivningar Avskrivningar byggnader och tekn. anläggningar Avskrivningar maskiner och inventarier 60,9 60,2 8,3 8,1 69,2 68,3 För uppgift om tillämpade avskrivningstider se avsnittet Redovisningsprinciper. Årets förändring avsättning, pensionsskuld inkl. r 8,3 8,6 Årets förändring avsättning, särskild löneskatt 2,0 2,1 Årets förändring avsättning koncernbolag -1,6 -3,1 Upplösning /övrig förändring investeringsbidrag -1,6 -1,8 Omklassificering till exploateringsfastigheter - 4,0 Nedskrivning materiella anläggningstillgångar - 9,9 7,1 19,7 57,2 84,1 0,9 13,5 58,1 97,6 1,0 -1,0 0,0 2,1 -2,0 0,1 Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Slutavräkning varav: prel. slutavräkning innevarande år slutavräkningsdifferens föregående år Slutavräkning per invånare, kr Slutavräkning 2015 Slutavräkning 2014 Slutavräkning 2013 1 654,0 1 593,6 0,0 4,4 -1,5 -1,4 1,5 5,8 1 654,0 1 598,0 40 -40 - 158 -38 Not 10 Investering i materiella anläggningstillgångar Skattefinansierade investeringar Affärsmässiga investeringar - Not 11 Sålda materiella anläggningstillgångar Försäljning mark, fastigheter, m.m. Reavinst 76 (Löpande prisnivå, Mkr) 1-8 2015 1-12 2014 20150831 Not 12 Ökning av finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Ökning långfristiga fordringar koncernbolag 0,1 0,1 27,5 45,0 - 0,0 27,6 45,1 Ökning långfristiga fordringar övriga Värde årets början Not 13 Minskning av finansiella anläggningstillgångar Amortering koncernbolag Amortering övriga 101,6 106,4 Årets nyanskaffningar - 0,3 Värde försäljningar och utrangering - - Årets nedskrivningar - - Återförda nedskrivningar - - Årets avskrivningar 89,4 492,5 1,9 2,3 - 0,5 Försäljning bostadsrätter Reavinst -3,4 -5,1 Årets omklassificeringar - - Årets överföring till/från annat slag av tillgång - - 98,2 101,6 1 863,6 1 872,9 - -0,5 91,3 494,7 - 45,0 Anskaffningsvärde 1,8 10,8 Ackumulerade avskrivningar 1,8 55,8 Ackumulerade nedskrivningar Not 14 Ökning av långfristiga skulder Not 16 b Mark, byggnader och tekniska anläggningar Nyupplåning Periodiserade investeringsbidrag Not 15 Minskning av långfristiga skulder Omfört kortfristig del till/från långfristig skuld -541,0 30,0 220,0 -28,5 -321,0 20150831 -93,6 1 872,9 15 - 50 år 15 - 50 år Värde årets början 95,2 82,2 Årets nyanskaffningar 12,7 25,0 Värde försäljningar och utrangering - - Årets nedskrivningar - - Återförda nedskrivningar - - Årets avskrivningar -8,3 -12,0 Årets överföring till/från annat slag av tillgång -6,2 - 93,4 95,2 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 17 Maskiner och inventarier 20141231 Not 16 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Värde årets början 65,1 67,4 Årets nyanskaffningar 0,3 0,9 Värde försäljningar och utrangering 0,0 -0,1 Årets nedskrivningar - -3,2 Återförda nedskrivningar - - Anskaffningsvärde Årets avskrivningar - - Ackumulerade avskrivningar Not 17 b Maskiner och inventarier Årets omklassificeringar - - Ackumulerade nedskrivningar Årets överföring till/från annat slag av tillgång - - Bokfört värde 65,4 65,1 Avskrivningstider Verksamhetsfastigheter Värde årets början 1 094,3 23,5 27,6 Värde försäljningar och utrangering - - Årets nedskrivningar - -4,6 Återförda nedskrivningar - - Årets avskrivningar -37,7 -56,4 Årets omklassificeringar - -4,0 Årets överföring till/från annat slag av tillgång - - 212,9 -117,7 - - 93,4 95,2 5 - 20 år 5- 20 år 1 042,7 1 056,9 Not 18 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter Aktier och andelar 887,2 887,1 883,0 883,0 Aktier i Svenska Kommun Försäkrings AB 1,2 1,2 Aktier i Ostkustbanan 0,1 - Andelar i Kommuninvest ekonomisk förening* 3,0 3,0 varav: Aktier i kommunkoncernen Rodret Bostadsrätter Fastigheter för affärsverksamhet Värde årets början 219,3 -126,0 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. 1 056,9 Årets nyanskaffningar 3 375,4 -1 409,0 -93,6 Avskrivningstider -58,5 3 427,1 -1 469,9 1 863,6 Bokfört värde Amortering extern skuld 20141231 Fastigheter för annan verksamhet 0,4 0,4 887,6 887,5 185,7 175,4 3,4 17,6 Intecknings- och reverslån 40,2 42,1 - - Förlagslån Kommuninvest 10,6 10,6 Årets nedskrivningar - -1,3 2 034,8 2 096,6 Återförda nedskrivningar - - -4,4 -6,0 184,6 185,7 Årets nyanskaffningar Värde försäljningar och utrangering Årets avskrivningar Årets överföring till/från annat slag av tillgång Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar koncernbolag Övriga långfristiga fordringar Publika fastigheter Värde årets början 460,7 18,2 26,2 Värde försäljningar och utrangering - - Årets nedskrivningar - -0,8 Återförda nedskrivningar - - -15,4 -22,5 Årets avskrivningar Årets överföring till/från annat slag av tillgång -0,2 2 085,4 2 149,2 2 973,0 3 036,7 * Örnsköldsviks kommun har vid inträdet 2005 erlagt andelskapital/medlemsinsats 463,6 Årets nyanskaffningar -0,1 6,2 - 472,7 463,6 motsvarande 2,7 Mkr. Därefter har insatsemissioner skett med 0,3 Mkr, vilket har ökat andelarnas värde. Under 2012, 2013 och 2014 beslutade Kommuninvest ekonomisk förening om insatsemission om 4,0 Mkr, 8,5 Mkr samt 6,2 Mkr, vilka dock inte har ökat värdet på andelarna enligt RKR:s yttrande. 77 (Löpande prisnivå, Mkr) 20150831 20141231 20150831 Not 19 Förråd och exploateringsfastigheter Förråd Exploateringsfastigheter 20141231 Not 24 Långfristiga skulder 0,4 0,3 31,9 39,5 32,3 39,8 Lån i banker och kreditinstitut Periodiserade investeringsbidrag 2 565,0 2 593,5 63,2 63,1 2 628,2 2 656,6 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Not 20 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Avräkningskonto koncernbolag Fordran staten Upplupna skatteintäkter 71,9 53,7 2,3% 2,9% 3,1 år 3,2 år - 5,0 11,6 24,8 0-1 år 985,0 893,5 0,4 - 1-3 år 1 210,0 1 600,0 3-5 år 240,0 - Över 5 år 150,0 150,0 20,0 50,0 Upplupna fastighetsavgifter 50,9 49,5 Övriga interimsfordringar 96,9 102,9 Övriga kortfristiga fordringar Genomsnittlig ränta Genomsnittlig räntebindningstid 1,7 0,9 233,3 236,8 Lån som förfaller inom: Not 25 Kortfristiga skulder Kortfristig del av lån i banker och kreditinstitut Not 21 Kassa och bank Kassa Bank Kortfristiga skulder koncernbolag 5,3 5,3 0,0 0,0 Semesterlöneskuld 80,3 138,7 50,3 78,3 Leverantörsskulder 66,1 136,9 50,3 78,4 Moms och särskilda punktskatter - 0,9 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 86,3 75,5 inklusive löneskatt Upplupen pensionskostnad avgiftsbestämd ÅP 55,6 76,2 Avsättning för pensionsförmåner Upplupen löneskatt avgiftsbestämd ÅP 13,5 18,5 intjänade fr.o.m. 1998 exkl. ÖK-SAP Förutbetalda skatteintäkter Not 22 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning inkl. löneskatt Nya förpliktelser under året 157,2 147,4 7,6 12,4 varav: Nyintjänad pension under året 6,0 10,9 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 1,6 1,6 Övrigt 0,0 -0,1 -3,4 -4,5 1,0 1,9 162,5 157,2 Årets utbetalningar Årets förändring av löneskatt, 24,26% Övriga interimsskulder Övriga kortfristiga skulder - 19,0 84,9 81,8 24,6 31,6 436,7 634,4 Not 26 Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden egna bolag: 742,2 756,1 AB Övikshem (Pensionsåtagande) 10,8 10,8 Avsättning för pensionsförmåner Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB (Pensionsåta 14,6 14,6 intjänade fr.o.m. 1998 ÖK-SAP, 4 st (1st) Rodret i Örnsköldsvik AB (Lån) 115,5 115,5 883,1 897,0 Ingående avsättning inkl. löneskatt 0,9 - Nya förpliktelser under året 4,9 1,1 varav: Arbetstagare som pensionerats 5,1 - Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 0,0 0,0 Övrigt Årets utbetalningar Årets förändring av löneskatt, 24,26% Övik Energi AB (Pensionsåtagande, lån och ban Borgensåtaganden externt: Egna hem Bostadsrättsföreningar 5,0 5,0 31,1 31,2 -0,2 1,1 Förskolor (Kooperativ) 1,0 1,0 -0,9 -0,4 Folkets Hus-föreningar 9,6 9,6 1,0 0,2 Trygghetsboende 7,2 7,2 5,9 0,9 Fiberföreningar 2,9 4,8 257,5 257,5 314,3 316,3 1 197,4 1 213,3 Norrlands etanolkraft AB 168,4 158,1 Specifikation exkl. ÖK-SAP Särskild avtalspension ( Räddningstjänsten) 10,5 9,9 Förmånsbestämd ålderspension ( över 7,5 ink.bb 82,9 82,1 Ålderspension förtroendevalda 9,2 14,9 Pensionsåtaganden inklusive löneskatt: Pension till efterlevande 5,7 5,3 Visstidspensioner tjänstemän, 1 st (1 st) 0,9 1,1 22,5 14,3 Visstidspensioner förtroendevalda, 7 st (10 st) 9,6 13,1 31,7 30,7 Pensioner intjänade t.o.m. 1997-12-31 162,5 157,2 1 565,9 1 639,0 -37,9 -56,0 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 19,7 12,7 Pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07, Aktualisering -2,5 -4,5 se avsnittet Redovisningsprinciper. Bromsen - -7,2 PA-KL pensioner Löneskatt Summa borgensåtaganden Ingående ansvarsförbindelse Årets utbetalningar Aktualiseringsgrad 89% 87% Not 23 Avsättning koncernbolag Ingående avsättning 42,7 45,8 Ianspråktagna avsättningar -1,6 -3,1 41,1 42,7 -3,7 Årets förändring av löneskatt, 24,26% -4,8 -14,2 1 550,8 1 580,4 2 748,2 2 793,7 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. och beräknas vara färdigställd senast 2024. Arbetet beräknas fortgå enligt plan, ingen förändring av bedömningen av avsättningen. Det kommunala bolaget Miljö ska stå för 80% av sluttäckningskostnaden varför avsättningen är gjord mot koncernbolag. -0,2 Summa pensionsåtaganden Avsättningen avser sluttäckning av deponi vid Må. Sluttäckningen påbörjades under 2012 och Vatten i Örnsköldsvik AB har det formella ansvaret för arbetet, men där kommunen Övrigt 78 RESULTATRÄKNING, KONCERNEN Tertialuppföljning, september 2015 Utfall 1-8 2015 Utfall 1-8 2014 1 017 -2 646 -172 1 071 -2 541 -176 -1 802 -1 645 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 1 654 367 1 598 368 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 021 1 966 5 -68 13 -88 156 245 - - -1 0 +156 +245 (Löpande prisnivå, Mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar not 1 not 2 not 3 Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader not 4 not 5 Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Bokslutsdispositioner, skatter, m.m. not 6 Periodens resultat 79 BALANSRÄKNING, KONCERNEN Tertialuppföljning, september 2015 2015-08-31 (Löpande prisnivå, Mkr) 2014-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar - - Finansiella anläggningstillgångar 5 360 153 368 5 362 158 370 Summa anläggningstillgångar 5 881 5 890 Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsfastigheter, m.m. Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank 81 328 91 92 347 155 Summa omsättningstillgångar 500 594 6 381 6 485 Eget kapital Eget kapital Resultatutjämningsreserv Periodens resultat Förändring inom koncernen Justering eget kapital K3 1 778 16 156 10 - 1 617 16 160 1 1 Summa eget kapital 1 960 1 794 8 8 194 54 84 185 53 95 332 333 3 491 589 3 540 810 Summa skulder 4 081 4 350 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 6 381 6 485 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser 10 1 865 10 1 897 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier not 7 not 8 Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Minoritetsandel av eget kapital Avsättningar Avsättning pensioner inkl. löneskatt Avsättning deponiåterställande Övriga avsättningar not 9 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder not 10 not 11 80 NOTHÄNVISNINGAR, KONCERNEN Tertialuppföljning, september 2015 (Löpande prisnivå, Mkr) 1-8 2015 1-8 2014 1-8 2015 Not 1 Verksamhetens intäkter 1-8 2014 Not 3 Avskrivningar Kommunen 373,7 342,2 Kommunen 69,2 Övikshem 152,0 149,8 Övikshem 15,7 14,2 Övik Energi koncernen 393,0 431,5 Övik Energi koncernen 69,5 72,9 Miljö och Vatten 128,1 129,3 Miljö och Vatten 11,7 11,0 27,2 32,1 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 2,5 2,8 - 54,0 Tjänstecentrum - 2,9 Örnsköldsvik Airport 23,5 21,8 Övriga Övriga 27,4 29,4 1 124,9 1 190,0 -108,3 -118,9 1 016,6 1 071,1 53,9 56,2 Taxor och avgifter 586,4 614,7 Övikshem 0,2 6,1 Hyror och arrenden 209,3 215,7 Övik Energi koncernen 2,2 4,1 Örnsköldsviks Hamn & Logistik Tjänstecentrum Avgår: interna poster Avskrivningar på övervärden 79,5 66,6 Övriga erhållna bidrag 82,1 85,4 Försäljning verksamhet, tjänster och tillgångar 70,5 99,2 Övriga intäkter 43,2 52,3 1 124,9 1 190,0 -108,3 -118,9 1 016,6 1 071,1 Kommunen Övriga 176,1 -0,3 -0,4 172,3 175,7 67,1 84,5 0,5 0,5 70,0 95,2 -64,9 -82,5 5,1 12,6 Kommunen 67,0 80,3 Övikshem 14,5 15,5 Övik Energi koncernen 36,8 48,6 Avgår: interna poster Not 5 Finansiella kostnader Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunen 4,0 172,7 Not 4 Finansiella intäkter Erhållna statsbidrag Avgår : interna poster 4,2 För uppgift om tillämpade avskrivningstider se avsnittet Redovisningsprinciper. Not 1b Verksamhetens intäkter Försäljning varor och material 68,3 2 222,3 2 089,7 Miljö och Vatten 6,8 6,6 Övikshem 100,3 101,7 Tjänstecentrum - 9,2 Övik Energi koncernen 272,6 297,4 Rodret 0,9 3,2 Miljö och Vatten 101,4 101,6 Övriga 1,7 2,5 21,6 24,4 127,9 165,9 -59,6 -77,7 68,3 88,2 0,5 -0,1 Örnsköldsviks Hamn & Logistik Tjänstecentrum 0,5 14,0 Örnsköldsvik Airport 21,6 20,2 Övriga 13,3 14,7 2 753,4 2 663,8 -107,6 -122,9 2 645,8 2 540,8 Avgår: interna poster Avgår: interna poster Not 6 Bokslutsdispositioner, skatter, m.m. Övik Energi koncernen Övriga Not 2b Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Löner inklusive arbetsgivaravgifter Pensionskostnad inklusive löneskatt Avgår: interna poster 78,6 93,2 187,7 168,4 1 575,9 1 493,2 141,2 127,5 Lokal- och markhyror 48,3 39,7 Fastighetskostnader 83,1 86,6 249,5 292,5 Bränsle, energi och vatten Konsulttjänster och övriga tjänster Övriga kostnader Avgår: interna poster 63,7 55,8 325,5 307,0 2 753,4 2 663,8 -107,6 -122,9 2 645,8 2 540,8 - - 0,5 -0,1 0,0 0,0 0,5 -0,1 Häri ingår bl.a. avsättningar till skatt, underhållsfond och koncernbidrag. 81 20150831 20141231 (Löpande prisnivå, Mkr) Not 7 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen Övikshem Övik Energi koncernen Miljö och Vatten Örnsköldsviks Hamn & Logistik Tjänstecentrum Domsjö Vatten AB Övriga Övervärden på försålda tillgångar 20150831 20141231 Not 10 Långfristiga skulder Kommunen 1 863,6 1 872,9 968,5 938,6 1 960,3 2 000,1 367,4 25,5 348,8 25,6 Övikshem Övik Energi koncernen Miljö och Vatten Örnsköldsviks Hamn & Logistik Tjänstecentrum 2 628,2 2 656,6 709,2 695,1 1 636,2 1 734,1 357,2 343,9 79,7 12,0 91,1 115,5 - 0,2 Rodret 127,5 123,2 123,8 Övriga 24,1 28,6 31,5 31,8 5 574,2 5 664,9 5 340,0 5 341,8 -2 082,8 -2 125,1 19,9 19,9 3 491,4 3 539,8 5 359,9 5 361,6 436,7 634,4 Avgår: interna poster Not 11 Kortfristiga skulder Not 8 Maskiner och inventarier Kommunen Övikshem Övik Energi koncernen Kommunen 93,4 95,2 Övikshem 2,6 2,2 Övik Energi koncernen Miljö och Vatten 40,8 47,6 100,9 161,6 6,6 9,1 22,5 26,9 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 23,9 25,9 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 8,5 21,6 Örnsköldsvik Airport 15,2 14,5 Tjänstecentrum 0,0 0,2 9,3 10,1 Rodret 1,5 51,9 2,2 1,5 Övriga 153,3 158,4 Hörneborgs hamn Övriga Avgår: interna poster Not 9 Avsättningar Avsättningar pensioner inkl. löneskatt: Kommunen 168,4 158,1 Övikshem 10,3 10,8 Örnsköldsviks Hamn & Logistik 14,6 14,6 Övriga 1,1 1,1 194,3 184,6 54,2 53,1 Kommunen 41,1 42,7 Övikshem 23,1 23,1 Övik Energi koncernen 23,3 23,4 Avsättning deponiåterställande: Miljö och vatten Övriga avsättningar: Miljö och Vatten Örnsköldsvik Airport Övriga Uppskjuten skatteskuld Avgår: interna poster 0,0 2,6 20,8 28,6 1,0 1,0 109,2 121,5 15,7 15,8 -41,1 -42,3 332,3 332,7 82 8,0 19,2 618,8 963,6 -29,4 -153,2 589,3 810,3 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningen är anpassad till bestämmelserna i lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting samt Rådet för Kommunal Redovisning. Finansiella anläggningstillgångar, mark och konst avskrivs inte. Huvudsakligen tillämpas följande linjära avskrivningstider: Resultaträkning Byggnader och anläggningar 20, 33 och 50 år Maskiner, fordon och inventarier 5-20 år Energianläggningar 10-30 år VA-anläggningar 10, 20 och 33 år Balansposter enligt lag 10-33 år Skatteintäkter Skatteintäkten uppstår och redovisas det år då den skattepliktiga inkomsten intjänas. Slutavräkningen prognostiseras när bokslutet upprättas för räkenskapsperioden. Slutavräkningen och de preliminära skatteinbetalningarna utgör således årets skatteintäkter. Nedskrivningar Om det på balansdagen föreligger indikation att en materiell anläggningstillgång minskat i värde ska tillgångens återvinningsvärde beräknas enligt RKR 19. Under perioden har inga nedskrivningar gjorts, inte heller under samma period föregående år. Övriga intäkter Örnsköldsviks kommun följer RKR 18 vid redovisning av externa investeringsbidrag. Denna princip innebär att investeringsbidraget bokförs som en långfristig skuld i balansräkningen för att sedan intäktsföras i samma takt som avskrivningarna för den tillgång stödet avser. Jämförelsestörande poster Ekonomiska händelser som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder betraktas som jämförelsestörande och redovisas i not till resultaträkningen. Periodens jämförelsestörande poster består av återbetalning från AFA avseende 2004 års inbetalda premier. Periodisering Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till perioden har gjorts enligt god redovisningssed. Vad gäller löneskulder för timanställda har dessa ej periodiserats avseende augusti månad, p.g.a. att beloppets storlek inte är känd. Dessutom tillämpas samma hantering varje år, så att resultatet belastas med kostnad för 8 månader. Extraordinära poster Enligt RKR 3.1 ska en post klassificeras som extraordinär om den saknar tydligt samband med den ordinarie verksamheten, den förväntas inte inträffa regelbundet samt att den uppgår till ett väsentligt belopp. Under perioden har inga poster klassificerats som extraordinära. När det gäller bidrag som kommunen får för att utföra en viss motprestation, t.ex. EU-bidrag, har periodisering gjorts så att kostnader och intäkter följs åt enligt matchningsprincipen. Balansräkning Avskrivningar Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad nyttjandeperiod. I kommunen påbörjas avskrivningarna tertialet efter anskaffning/ färdigställande. Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen som innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas. Tillgångar Med anledning av kraven i RKR 11.4 angående komponentavskrivningar på betydande komponenter så har det gjorts en översyn av kommunen fastighetsbestånd. Det kommer innebära att respektive fastighetsobjekt kommer delas upp i komponenter för att från och med 1/1-2016 komponentavskrivas. Immateriella anläggningstillgångar: Utgifter hänförliga till vad som enligt RKR 12.1 kan klassificeras som immateriella tillgångar har kostnadsförts och således redovisas inga immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet efter avdrag 83 REDOVISNINGSPRINCIPER för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad nyttjandeperiod. För att en aktivering ska ske ska värdet uppgå till minst ett prisbasbelopp och den förväntade nyttjandeperioden överstiga tre år. räntan är och vice versa. En sänkt diskonteringsränta betyder därför att pensionsskulden ökar. Visstidspensioner följer enligt kommunens pensionspolicy avtalen i §10 i PA-KL och §10 PBF. Enligt dessa avtal sker beräkning av visstidspension genom att multiplicera en bruttopensionspoäng som beror på anställningstid med för varje tid gällande basbelopp. Visstidsförordnanden redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Exploateringsfastigheter: De exploateringsfastigheter som är avsedda att avyttras har klassificerats som omsättningstillgångar medan de som inte är tänkta att avyttras har klassificerats som anläggningstillgångar. Värdering har gjorts av varje enskilt objekt enligt lägsta värdets princip, d.v.s. till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Avsättningar Avsättning är en ekonomisk förpliktelse som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Fordringar har efter individuell prövning upptagits till det belopp de förväntas inflyta. Leasing: Redovisning av leasingavtal ska göras enligt RKR 13.2. Kommunen ska klassificera och dokumentera sina leasingavtal i operationella respektive finansiella. Bedömningen har gjorts att inga avtal i dagsläget uppfyller kraven för att klassas som finansiella leasingavtal. Örnsköldsviks kommun har haft ett tillstånd från Länsstyrelsen om deponering vid Må fram till 2012, därefter skulle deponin enligt myndighetskrav börja sluttäckas och beräknas vara färdigställd senast år 2024. 2009 övertogs renhållningsverksamheten av det kommunala bolaget Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Bolaget anses ha det formella ansvaret för att sluttäckning genomförs och enligt KF§108/2011 ska sluttäckningskostnaden fördelas med 20% på Miva och 80% på Örnsköldsviks kommun. För närvarande finns en kalkyl framtagen som visar en total kostnad på 65 Mkr i 2013 års prisnivå. Avsättning mot koncernbolag för den del som avser kommunens kostnad för återställandet av deponin Må har tagits upp till det belopp som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Pensioner Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt den kommunala redovisningslagens ”blandmodell”. Den innebär att pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjen tas även framtida förväntad särskild löneskatt upp. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner som intjänats fr.o.m. 1998 ingår i verksamhetens kostnader och redovisas som avsättning alternativt kortfristig skuld. Under avsättningar reserveras även särskild löneskatt motsvarande 24,26% av upptagen pensionsavsättning. Ränta på pensionslöften intjänade fr.o.m. 1998 redovisas under posten finansiella kostnader. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade utifrån av SKL rekommenderade beräkningsgrunder enligt RIPS 07. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Kommunens pensionsförpliktelser som avser tiden fr.o.m. 1998 återfinns inom avsättningar. Skulder Kommande års amortering av långfristig skuld redovisas som kortfristig skuld. Även semesterlöneskulden redovisas som en kortfristig skuld. Lånekostnader hanteras enligt huvudmetoden, d.v.s. de belastar resultatet för den period de uppkommer - ingen aktivering görs. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre 84 REDOVISNINGSPRINCIPER Övriga tillämpningar samt köp och försäljning har eliminerats för att erhålla en för koncernen rättvisande bild. Poster inom linjen Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill. Med stöd av RKR:s rekommendation ingår inte stiftelserna Solberget, Gideågården och Gene fornby i den sammanställda redovisningen. Inte heller det nybildade kommunala bolaget HK-bolaget ingår. Ansvarsförbindelser Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandegraden, redovisas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns kommunens borgensåtagande och den del av pensionsåtaganden som avser tiden före 1998. Sammanställd redovisning Bolagen har från och med 2014 anpassat sin redovisning till förändrade redovisningsprinciper, s.k. K3-regelverket. En översyn och synkronisering mellan K3 och sammanställd redovisning kommer att ske så långt det är möjligt under de kommande åren. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Den sammanställda redovisningen omfattar följaktligen all kommunal verksamhet i den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande, oavsett om den bedrivs i förvaltningseller företagsform. Den sammanställda redovisningen utgår från RKR 8.2. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att eget kapital i det förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten eliminerats, i redovisningen ingår sålunda endast kapital som intjänats efter förvärvet. Med proportionell konsolidering menas att i redovisningen ingår endast så stor del av dotter-/intresseföretagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens ägarandel. Den sammanställda redovisningen har baserats på upprättade koncernredovisningar för underkoncerner i de fall sådana förekommer. Minoritetens del av eget kapital har redovisats under övriga långfristiga skulder. De koncerninterna transaktionerna, det vill säga interna fordringar och skulder 85 Bolagen 86 RODRETKONCERNEN moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Prognos september 2015 1 Resultatuppföljning koncern Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 Övik Energi AB, inkl. db 42,1 30,3 28,0 34,0 AB Övikshem 38,8 19,3 23,0 23,3 Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, inkl db 11,9 4,1 4,9 4,9 Miljö och Vatten i Örnsklödsvik AB, inkl db 18,6 13,0 13,4 13,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 28,5 -0,1 -0,1 -0,1 Rodret i Örnsköldsvik AB 24,7 -4,5 -1,1 -0,6 Koncernmässiga poster -25,5 -0,2 -0,3 -0,3 Resultat efter finansiella poster 139,1 61,9 67,8 74,9 Löpande prisnivå (Mkr) Örnsköldsvik Airport AB 1.1 Kommentar ekonomiskt utfall Rodretkoncernens årsprognos 2015 efter fyra månader, prognostiseras till 74,9 Mkr, vilket är 13,0 Mkr bättre än budget, och 64,2 Mkr lägre än 2014 års utfall. Avvikelsen mot föregående år förklaras i huvudsak av att det i 2014 års utfall ingick stora engångsposter såsom; nettoresultat från fastighetsförsäljningar, ökade vindkraftverk till Köpmanholmens hamn samt försäkringsersättningar, men även av lägre förväntningar i rörelsens resultat främst i Övik Energi och Miva. Prognostiserad budgetavvikelse 2015 härleds främst till lägre finansnetto i ett fortsatt extremt lågt ränteläge och lägre avskrivningar än budgeterat. Övik Energis rörelseresultat påverkas av lägre försäljningsvolymer av temperaturberoende produkter samt låga elcertifikatpriser, vilket i huvudsak neutraliseras av positiva effekter såsom försäljning av överskjutande utsläppsrätter samt högre intäkter än bedömt gällande bredband och elhandel Bolagskoncernens resultat efter finansiella poster efter de första åtta månaderna uppgick till 58,4 Mkr. Övik Energis effektiviseringsprogram Del2 fortgår mot målet om ytterligare besparingar på 20-25 Mkr under en treårsperiod 2014-2016. Under 2014 genomfördes åtgärder för ca 9 Mkr, genomförda besparingar hittills under 2015 uppgår till 6,6 Mkr och avser främst uppsagda avtal, minskade avgifter, höjd stabil maxeffekt i Hörneborgsverket samt aktiv finansförvaltning. Rodretkoncernens bolag är engagerade i många frågor för tillväxt och utveckling av Örnsköldsvik och regionen, samt är i högsta grad en del i byggandet av framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik. Bolagen inom koncernen ska prioritera kärnverksamheter och de uppdrag som är reglerade i ägardirektiven ska bedrivas hållbart, kostnadseffektivt och vara av god kvalitet. Den strategiska inriktningen och de operativa besluten i moder- och dotterbolag ska ha kommuninvånarnas långsiktiga intressen som utgångspunkt. Från och med bolagsstämmorna i maj har det skett stora förändringar i styrelsesammansättningen i flera av bolagen. I juni hölls en gemensam styrelseutbildning för koncernen. För att än mer tydliggöra de nya styrelsernas uppdrag och roller, så görs nu översyn av styrelsernas arbetsordningar och styrelsernas instruktioner till VD. Även i år står ledarskap som tema för den nätverksdag mellan kommunkoncernen och näringslivet som Rodret inbjuder till i slutet av oktober, med många intressanta föreläsare i programmet. Koncernmoderbolaget Rodret AB har i år 20-års jubileum. De kommunala bolagens verksamhetsplaner sker även i enlighet med översiktsplanens mål och riktlinjer med strävan mot social-, ekonomisk, och ekologisk hållbarhet. Bolagen bedriver kommunal verksamhet genom att erbjuda och leverera service och tjänster åt kommunens invånare; alltifrån 87 RODRETKONCERNEN moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Prognos september 2015 bostäder, vattenförsörjning, avfallshantering, kommunikation via flygplats, energi- och bredbandslösningar till hamnanläggningar och skärgårdstrafik. Aktuella projekt och utmaningar är bland annat Övikshems arbete för att det byggs fler hyresrätter, inte minst Trygghetsboenden inom Örnsköldsviks kommun. Örnsköldsvik Airport har under våren 2015 invigt, driftsatt och blivit först i världen med fjärrstyrd flygtrafikledning, vilket har fått stort nationellt och internationellt intresse. Vidare omfattas Övik Energikoncernen av planerad bredbandsutbyggnad som gör det möjligt för både stad och landbygd att vara en del av det digitala samhälle som nu växer fram. Annan pågående verksamhetsutveckling att följa är exempelvis Mivas insamling av matavfall, klargöra Hamn och Logistiks trafik vid godsterminalen i Arnäsvall och översyn av hamnstrukturen. Rodrets styrelse har gett VD i uppdrag att analysera och utvärdera hur bolagskoncernens gemensamma logistikuppdrag bäst bör utvecklas och vara organiserade. Arbetet med att avyttra engagemanget i intressebolaget SEKAB fortskrider. Alternativa lösningar ses över för framtida finansiering av Örnsköldsviks Airport. Bolagskoncernen ska prestera resultat som skapar en hållbar ekonomisk styrka till nytta för ägare, medborgare och företag. Detta ställer krav på goda, systematiska och smarta system för styrning och samordning, identifiering och minimering av risker, men framförallt också engagerade medarbetare med rätt kompetens. En mer sammanhållande koncern stärker de olika bolagen. Koncernens bolag i centrala staden är sedan 2014 samlade i gemensamma lokaler på Sjögatan. God kommunikation är viktig, då en högpresterande och välmående organisation kräver god förmåga att systematiskt och strategiskt hantera förändringar, anpassning och lärande. Kontinuerliga uppföljningar av Nöjdkundindex (NKI) och medarbetarenkäter ger goda drivkrafter för fortsatt utveckling. Ledstjärnan är att medborgarna ska ha ett stort förtroende för den kommunala bolagsverksamheten och att den upplevs som trygg, tillgänglig och välskött. 2 Investeringsuppföljning koncern Materiella anläggningstillgångar Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 inkl pågående arbete (Mkr) 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 Övik Energi AB 34,9 60,9 58,5 54,0 AB Övikshem 62,8 95,2 94,4 96,9 0,4 10,7 4,5 4,9 34,8 47,6 47,5 55,1 4,0 2,6 3,3 3,2 136,9 217,0 208,2 214,1 Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Airport AB Totalt 2.1 Kommentar investeringar Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 214,1 Mkr, vilket är 2,9 Mkr lägre än budget. I 2015-års investeringar ingår del av AB Övikshems planerade nyproduktion av Matrosen, 29 st bostadslägenheter i inre hamnen. De största objekten i övrigt omfattar Övikshems planerade underhåll, stambyten och konvertering till trygghetsboende samt Övik Energi AB:s investeringar inom affärsområden elnät samt värme/ånga/kyla. I Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s prognos för investeringar i ledningsnät för vatten och avlopp ingår tidsförskjutningar i projekt från 2015 samt tillkommande projekt främst inom rörnät. Övik Energis investering i ny mätutrustning för fjärrvärme och utbyte av transformator i Domsjö Kraftcentral tidsförskjuts till 2016. Även nytt kontor för Hörneborgs hamn ser inte ut att bli aktuellt 2015. Planerad bredbandsutbyggnad ”2020” finns ej medtagen, varken i budget eller i prognos. 88 RODRETKONCERNEN moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Prognos september 2015 3 Finansiell rapport Rodretkoncernens totala låneskuld uppgår 2015-08-31 till 2 930 Mkr, vilket är 77 Mkr lägre jämfört årsskiftet. Av detta avser 2 035 Mkr intern skuldvolym hos kommunens internbank, vilket motsvarar ett nyttjande på 83 % av den aggregerade interna låneram (inkl rörelsekredit) som kommunstyrelsen beslutat till dotterbolagen. Sedan modellen för internlån förändrades från april 2014, hanteras både långfristig upplåning samt kortsiktiga fluktuationer i rörelsen via kommunens koncernkonto, detta innebär att rörelsens likviditet leder till variationer i skuldvolymen. Från årsskiftet har internbankens långfristiga utlåning till dotterbolagen minskat med totalt 62 Mkr. Övik Energi AB har amorterat 78 Mkr från positivt kassaflöde, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB har amorterat 11 Mkr, samt att AB Övikshem upplånat 14 Mkr och Miva upplånat 13 Mkr. Bolagskoncernens snittränta hos internbanken uppgår vid periodens slut till 2,89 %, vilket är 0,56 % lägre än årsskiftet. I snitträntan ingår borgensavgift och administrativt påslag med 0,49 %. Vid periodens slut uppgår Örnsköldsvik Airports överskottslikviditet till 3 Mkr, vilket innebär att bolaget kommer att börja låna hos internbanken till sitt rörelsekapital under sista tertialen. Se även internbankens finansrapport gällande kommunkoncernen. 4 Rodret i Örnsköldsvik AB 4.1 Resultatuppföljning Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 3,3 4,7 5,3 5,3 Rörelsens kostnader -4,4 -4,7 -4,1 -4,1 Rörelsens resultat -1,1 0,0 1,2 1,2 Finansnetto 25,8 -4,5 -2,3 -1,8 Resultat efter finansiella poster 24,7 -4,5 -1,1 -0,6 Löpande prisnivå (Mkr) Rörelsens intäkter 4.2 Kommentar ekonomiskt utfall Moderbolagets rörelsekostnader täcks av intäkter i form av management fee från dotterbolagen. På helår prognosticeras en positiv budgetavvikelse med 3,9 Mkr, vilket härleds till att Miva återtar kostnader för hyreskontrakt Torggatan samt lägre finansiella kostnader än budgeterat. Det redovisade resultatet för perioden januari-augusti uppgår till -0,1 Mkr. 4.3 Osäkerhetsfaktor i prognos Det prognostiserade underskottet i moderbolaget förväntas täckas av resultat från dotterbolagen i form av koncernbidrag/utdelning. Koncernens planerade flöden utkristalliseras under året. 4.4 Väsentliga händelser för bolaget/koncernen Koncernen följer osäkerheten kring Skatteverkets ställningstagande avseende befintliga regler om ränteavdragsbegränsning samt EU-kommissionens uttalande om Sveriges hantering, vilket förväntas komma nu under 2015. Vidare följer koncernen vad som händer med företagsskatteutredningens förslag som presenterades 2014 och var på remissrunda under hösten 2014. Förslaget innehåller 89 RODRETKONCERNEN moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB samt Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Prognos september 2015 slopad avdragsrätt för finansiella kostnader som ersätts av ett finansieringsbidrag. Förslaget innehåller även slopat underskottsavdrag. Det är i dagsläget oklart hur de slutliga förändringarna kommer att se ut. Enligt vårbudgeten så kommer eventuellt nya regler rörande räntor tidigast att gälla från 1 januari 2017. 5 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 5.1 Resultatuppföljning Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 50,6 0,0 0,0 0,1 Rörelsens kostnader -13,9 -0,7 -0,7 -0,8 Rörelsens resultat 36,7 -0,7 -0,7 -0,7 Finansnetto -8,2 0,6 0,6 0,6 Resultat efter finansiella poster 28,5 -0,1 -0,1 -0,1 Löpande prisnivå (Mkr) Rörelsens intäkter 5.2 Kommentar ekonomiskt utfall Bolaget drivs passivt utan verksamhet mot att på sikt bli helt vilande alt avvecklat. Årsresultatet förväntas bli i nivå med budget. Det redovisade resultatet för perioden januari-augusti uppgår till -0,1 Mkr. 5.3 Osäkerhetsfaktor i prognos Inga osäkerhetsfaktorer finns kända. 90 Övik Energi AB Prognos september 2015 1 Resultatuppföljning Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 671,3 680,4 634,4 635,8 -490,9 -513,4 -473,0 -470,6 Avskrivningar -80,3 -82,3 -82,8 -80,0 Rörelsens resultat 100,1 84,7 78,6 85,2 Finansnetto -58,0 -54,4 -50,6 -51,2 42,1 30,3 28,0 34,0 Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 AO Elnät 27,5 25,6 25,6 27,6 AO Elhandel & Fibernät 12,2 7,5 9,4 10,4 AO Värme, Ånga & Kyla 11,2 8,5 4,1 7,3 AO Utvecklingsbolag -9,4 -11,3 -11,1 -11,3 0,6 0,0 0,0 0,0 42,1 30,3 28,0 34,0 Löpande prisnivå (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Resultat efter finansiella poster Koncerninterna poster har inte eliminerats i budget och prognos 1.1 Uppföljning per verksamhetsområde Löpande prisnivå (Mkr) Kommunbränsle i Ådalen AB Resultat efter finansiella poster 1.2 Kommentar ekonomiskt utfall Koncernens prognos för helåret 2015 grundar sig på utfall jan-aug samt kända förändringar mot resterande del av årsbudget. Företagsledningens bedömning är att resultatet för helåret 2015 kommer att uppgå till 34 Mkr vilket är en förbättring med 3,7 mkr jämfört med budget och en försämring med 8,1 Mkr jämfört med föregående år. En mycket varm inledning av året (84% av ett normalår jan-apr) har medfört de lägsta fjärrvärmeleveranserna på många år. Under året har spotpriset på el fortsatt legat på en mycket låg nivå och fortsatt att sjunka. Intäkterna för den producerade elen har dock i stort sett varit på budgeterad nivå tack vare de prissäkringar som gjorts. Elcertifikatpriserna har under perioden varit betydligt lägre än budgeterad nivå. Elcertifikatpriserna framåt ser för tillfället lägre ut än budgeterad nivå. För närvarande är det ett överskott av biobränsle på marknaden vilket har påverkat dessa priser i positiv riktning. Fiberanslutningskampanjen och den nya kundportalen som nyligen lanserats har mottagits väl av kunderna. Även fjärrvärmekampanjen som lanserades under våren mottogs väl av kunderna och 50 nya anslutningar kontrakterades. Koncernen har uppvisat ett stabilt kassaflöde vilket har medfört skulden till internbanken har kunnat minskas med 78 Mkr, övriga skulder har minskat med 15 Mkr. Prognosen påverkas negativt av: • Lägre försäljningsvolymer av temperaturberoende produkter pga. varm väderlek. • Låga elcertifikatpriser 91 Övik Energi AB Prognos september 2015 Prognosen påverkas positivt av: • Försäljning av överskjutande utsläppsrätter • Lägre finansnetto, pga. amorteringar och omläggning av swapkontrakt • Högre intäkter än bedömt gällande bredband och elhandel • Det pågående besparings- och effektiviseringsprogrammet Det redovisade resultatet för koncernen uppgår för perioden januari-augusti till 16,3 Mkr, vilket är 3,7 Mkr bättre än budget. 2 Uppföljning av besparings-/effektiviseringsprogram Ackumulerat t.o.m. Dec 2014, årseffekt Genomfört jan-aug 2015, årseffekt Ack utfall årseffekt 38,5 Mkr/år 6,6 Mkr/år 45,1 Mkr 2.1 Kommentar uppföljning av besparings/effektiviseringsprogram Del ett av besparingsprogrammet avslutades i samband med årsskiftet 2012/2013 med ett utfall på 29 Mkr. Styrelsen har därefter tagit beslut om del två i effektiviseringsprogrammet som avser att nå ytterligare besparingar på 20-25 Mkr under en treårsperiod. Under 2014 har åtgärder för ca 9 Mkr genomförts. Genomförda besparingar/effektiviseringar under 2015 avser bland annat uppsagda avtal, minskade avgifter, höjd stabil maxeffekt i HBV samt aktiv finansförvaltning. 3 Investeringsuppföljning Materiella anläggningstillgångar Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 inkl pågående arbete (Mkr) 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 AO Elnät 8,5 15,7 15,0 10,5 AO Elhandel &Fibernät 5,3 8,0 8,0 8,0 AO Värme, Ånga & Kyla 12,1 34,2 30,0 30,0 9,0 3,0 5,5 5,5 34,9 60,9 58,5 54,0 AO gemensamt Totalt 3.1 Kommentar investeringar I prognos 2 för helåret bedöms i dagsläget en mindre förändring av investeringsbudgeten att ske. Investering i ny mätutrustning för fjärrvärme och utbyte av transformator i Domsjö Kraftcentral tidsförskjuts till 2016. • • • • För AO Elnät har investeringarna koncentrerats till utbyte av gatubelysningsarmaturer med modern teknik samt uppgradering av NIS/GIS system och förberedelser för utbyte av transformator i Domsjö Kraftcentral. För AO Fibernät har investeringarna koncentrerats till förtätning av befintligt nät samt investeringar i aktiv utrustning. För AO VÅK har investeringarna koncentrerats till förbättringar av produktionsanläggningar, revision av Mattias-turbinen samt anslutning av kunder till befintliga nät. För AO Gemensamt har investeringarna koncentrerats till kompletterande byggnader på Hörneborgsvägen och uppgradering av affärssystem. Investeringar med god lönsamhet och snabb återbetalningstid, specifikt sådana som är kopplade till effektiviseringsprogrammet, prioriteras. Verksamheten kräver dock att lagstadgade investeringar som kanske inte är lönsamma ur ett ekonomiskt perspektiv måste genomföras. 92 Övik Energi AB Prognos september 2015 4 Osäkerhetsfaktorer i prognos Resultatet för koncernen är starkt beroende av ett antal faktorer som för bolaget inte är påverkbara. De största riskerna och möjligheterna ligger i förändringarna på: • • • Elcertifikat Ångvolymer Eventuella omvärderingar av anläggningstillgångar pga marknadsförändringar. Den mycket varma inledningen av året har lett till lägre produktionsvolymer i kraftvärmeverket än budgeterat. Detta har i sin tur gett en hög lagernivå av biobränsle. Långa lagringstider av biobränsle medför att värmevärdet försämras och lageromvärderingskostnader kan uppstå. En stor del av leveranserna till Domsjö Industriområde är mycket beroende av det allmänna konjunkturläget. 5 Väsentliga händelser för bolaget I koncernen finns elnätsverksamhet som regleras av föreskrifter från Energimarknadsinspektionen (EI). Föreskrifterna reglerar vilka intäktsnivåer som är tillåtna att ta ut från kund. Uppgifter har leverarats in till EI för bedömning av intäktsramen gällande perioden 2016-2019 och EI har beslutat att intäktsramen för perioden får uppgå till 297 Mkr mot det av bolaget begärda 325 Mkr. Bolaget överväger en överklagan till Länsrätten. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutade den 23 mars i tre pilotmål att inte meddela prövningstillstånd avseende intäktsramarna för tillsynsperioden 2012-2015. Övik Energi Nät AB har skickat in en begäran om omprövning och begärt att intäktsramen ska beräknas med full schablonmetod. Detta kan komma att leda till att intäktsramen för 2012-2015 justeras uppåt. I april utbröt en brand i bränslehanteringen på Hörneborgsverket. Brandindikeringssystemet fungerade som tänkt. Branden skadade utrustningen uppe på silotoppen och tubulatorbandet. Detta innebar att pannan fick bränslematats via nödtippfickan med ökade kostnader som följd. Bränsleinmatningen var åter i drift i början på maj. Skadorna har till viss del täckts av försäkringsersättning. 93 AB Övikshem Prognos September 2015 1 Resultatuppföljning Löpande prisnivå (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelsens resultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster 1.1 Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 237,0 231,5 230,6 229,0 -157,2 -164,2 -161,9 -161,3 -24,6 -24,3 -23,9 -23,5 55,2 43,0 44,8 44,2 -16,4 -23,7 -21,8 -20,9 38,8 19,3 23,0 23,3 Kommentar ekonomiskt utfall Resultatet i Prognos 2 ligger 4 Mkr högre än budgeterat. Direktavkastning på marknadsvärdet är prognostiserad till 4,6 %, vilket innebär att avkastningskravet på 4,5 % uppnås. Utfallet 2014 innehåller engångsposter i form av reavinster, nedskrivning, mm på 13,5 Mkr. Det redovisade resultatet uppgick för perioden januari-augusti till 21,8 Mkr, vilket är 8,8 Mkr bättre än periodiserad budget. Skillnaden är främst kopplad till ränteutvecklingen, den snöfattiga vintern som inledde året samt ett senarelagt underhåll. 2 Investeringsuppföljning Materiella anläggningstillgångar Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 inkl pågående arbete (Mkr) 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 0,0 30,0 19,3 22,8 Övrigt 62,8 65,2 75,1 74,1 Totalt 62,8 95,2 94,4 96,9 Nyproduktion 2.1 Kommentar investeringar Den nyproduktion som ligger med i prognosen för 2015 avser innerstadsprojektet, numera omdöpt till Matrosen, med 29 lägenheter i inre hamnen. Inflyttning är beräknad till 1 jan 2017. Konvertering av Linden (79 lägenheter) till trygghetsboende ingår i övriga investeringar med 6,9 Mkr under 2015 (17,3 Mkr år 2016 samt -7,1 Mkr 2017, då det statliga investeringsbidraget förväntas betalas ut). KS tog den 2015-06-02 ett positivt beslut angående kommunens medverkan i projektet ang värdinneresurs och aktivitetslokal enligt ansökan. 3 Osäkerhetsfaktorer i prognos Klimatet är en faktor som direkt påverkar Övikshems resultat. 4 Väsentliga händelser för bolaget I början av 2014 genomfördes en försäljning av dotterbolaget Söfab. Reavinsten på 5,7 Mkr ingår i finansnettot för år 2014. 94 Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB Prognos september 2015 1 Resultatuppföljning Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 64,0 50,5 50,4 50,5 -43,0 -36,4 -36,4 -37,2 Avskrivningar -5,6 -6,0 -5,5 -5,5 Rörelsens resultat 15,4 8,1 8,5 7,8 Finansnetto -3,5 -4,0 -3,6 -2,9 Resultat efter finansiella poster 11,9 4,1 4,9 4,9 Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 Hamnverksamheten 11,8 4,4 5,1 5,3 Arnäsvall kombiterminal -0,3 -0,3 -0,4 -0,6 Skärgårdsverksamheten 0,4 0 0,2 0,2 11,9 4,1 4,9 4,9 Löpande prisnivå (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Koncerninterna poster har inte eliminerats i budget och prognos. 1.1 Uppföljning per verksamhetsområde Löpande prisnivå (Mkr) Resultat efter finansiella poster 1.2 Kommentar ekonomiskt utfall Årsresultatet prognosticeras till 4,9 Mkr, vilket är 0,8 Mkr bättre än budget och förklaras av förlängd hyra Oljeberget, lägre personalkostnader samt att avskrivningarna minskar och finansnettot förbättras med lägre räntekostnader. Prognosens ökade kostnader består av ökade reparationer och underhåll på hamnar. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-augusti till 4,0 Mkr, vilket är 0,8 Mkr bättre än periodiserad budget. Resultatförbättringen består av lägre personalkostnader och lägre finansiella kostnader. Periodens ökade kostnader består av ökade reparationer och underhåll på hamnar och färjor. 2 Investeringsuppföljning Materiella anläggningstillgångar Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 inkl pågående arbete (Mkr) 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 0,4 10,7 4,5 3,5 Totalt 2.1 Kommentar investeringar Nytt kontor för Hörneborgs Hamn och andra strategiska investeringar ser inte ut att bli aktuellt 2015. 95 Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB Prognos september 2015 3 Osäkerhetsfaktorer i prognos • • • • +/- 10 % förändring av antalet fartygsanlöp påverkar hamnens resultat med ca +/- 1,1 Mkr. Bolagets intäkter härrörs till 56 % från en kund. Bolaget har här ett 5-årsavtal som löper 4 år till. För att minimera riskerna i nya avtal kräver bolaget alltid hel återbetalning under avtalstiden för investeringar hänförda till kund. Bolaget har påbörjat systemutveckling för interkontroll och uppföljning. 4 Väsentliga händelser för bolaget • • • • • Bolaget har ett 5-årigt avtal med fast ersättning vid Hörneborgs hamn. Oljebergets hyresavtal uppsagt, men nytt avtal med Sekab för Oljehamnen skrivs. 6 vindkraftverk är kontrakterade för Köpmanholmen 2015. Miljöansökan och ändring översiktsplan för full verksamhet på tankfarmen är inlämnad. Ny arrendator är kontrakterad för lanthandeln på Ulvön. 96 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Prognos septemberg 2015 1 Resultatuppföljning Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 221,1 225,0 225,3 226,5 -174,6 -178,3 -179,7 -181,2 -18,3 -21,7 -21,1 -21,1 Rörelsens resultat 28,2 25,0 24,5 24,2 Finansnetto -9,6 -12,0 -11,1 -10,5 Resultat efter finansiella poster 18,6 13,0 13,4 13,7 Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 Vatten och Avlopp 5,3 3,3 2,4 2,0 Hushållsavfall 4,7 0,3 1,2 1,2 Verksamhetsavfall 1,8 0,5 0,9 1,4 -1,2 -1,4 -1,4 -1,3 8,0 10,3 10,3 10,4 18,6 13,0 13,4 13,7 Löpande prisnivå (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Koncerninterna poster har inte eliminerats i budget och prognos. 1.1 Uppföljning per verksamhetsområde Löpande prisnivå (Mkr) Finansiella kostnader DVAB Domsjö Vatten AB Resultat efter finansiella poster 1.2 Kommentar ekonomiskt utfall Miva: Affärsområde Vatten och Avlopp visar en årsprognos på 2,0 Mkr jämfört med 3,3 Mkr i budget. Den största förändringen är ökade fördelade kostnader samt ökade driftkostnader på anläggningar pga akuta driftsåtgärder. Ökade personalkostnader pga resursförändringar och ökade avskrivningar pga flytt av anläggning mellan taxekollektiven leder till förändrad prognos jmf med budget. Inom Affärsområde Hushållsavfall ökar resultatet i prognosen jämfört budget med 0,9 Mkr, beroende på justering av nettoomsättning för införandet av matavfall efter utvärdering av etapp 1 och 2 samt lägre avskrivningar. För affärsområdet verksamhetsavfall pekar prognosen mot ett resultat på 1,4 Mkr jmf med 0,5 i budget. Ökad avfallsmängd är den största orsaken till det förbättrade prognosresultat. Gemensamt för alla affärsområden är en förbättring jämfört med budget på grund av lägre genomsnittsränta än budgeterat. DVAB: Beräknar prognos 2 till något högre resultat än i budget. Försäljningsvolymen beräknas ligga på samma nivå som den bedömning som gjordes vid budgettillfället. Det redovisade resultatet för koncernen uppgick för perioden januari-augusti till 16,6 Mkr, vilket är i paritet med periodiserad budget. 97 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Prognos septemberg 2015 2 Investeringsuppföljning Materiella anläggningstillgångar Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 inkl pågående arbete (Mkr) 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 Miva 34,5 43,3 41,8 49,3 0,3 4,3 5,7 5,8 34,8 47,6 47,5 55,1 Domsjö Vatten AB Totalt 2.1 Kommentar investeringar Miva: Prognosen för investeringar beräknas öka jmf med budget pga tidsförskjutningar i projekt från 2015 samt tillkommande projekt främst inom rörnät. Budgeterade investeringar bedöms genomföras under 2015 med undantag av enstaka mindre projekt som förskjuts till 2016. DVAB: Nya investeringar planerade under 2015 jmf med budget samt fördyringar av budgeterade projekt. 3 Osäkerhetsfaktorer i prognos De faktorer som kan påverka årsprognosen är framförallt mängden vatten som bolagets kunder förbrukar, mängden insamlat hushållsavfall, mängden insamlat verksamhetavfall och mängden insamlat slam. Kostnader där det finns större osäkerhetsfaktorer är framförallt energi och kemikalier. Dessa osäkerhetsfaktorer gäller både Miva samt DVAB. Elkostnaderna för Miva ökar med ca 0,5 Mkr om elpriset ökar med 10 öre/kWh. Inom affärsområdet Hushållsavfall finns osäkerhetsfaktorer kring upphandling av större avtal. T ex förbränningsavtal där en höjning med 100 kronor per ton generar en beräknad årsförändring på 1,25 Mkr. 4 Väsentliga händelser för bolaget Ingen information av särskild vikt finns att delges. 98 Örnsköldsvik Airport AB Prognos september 2015 1 Resultatuppföljning Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 38,2 37,6 37,8 37,6 -35,7 -34,5 -34,8 -34,6 Avskrivningar -2,7 -3,1 -3,0 -3,0 Rörelsens resultat -0,2 0,0 0,0 0,0 Finansnetto 0,2 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Löpande prisnivå (Mkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader 1.1 Kommentar ekonomiskt utfall Helårsprognos efter andra tertialet visar ett resultat efter finansiella poster på -13,5 Mkr, innan upplösning av negativ goodwill, vilket är 0,5 Mkr bättre än budget. Resultatförbättringen förklaras av tillkommande trafik samt ökad uthyrning av personal inom kommunkoncernen. Ackumulerat utfall andra tertialet uppgick till -7,7 Mkr, vilket kan jämföras med samma period föregående år på -9,2 Mkr. Skillnaderna mellan åren beror på att flygplatsbidraget finns med som en periodiserad intäkt i år på 3,2 Mkr. Kostnaderna har ökat i och med underhåll av driftbyggnad, nya krav i säkerhetskontrollen med ny utrustning och fler i bemanningen, en besvärlig vinter som krävt dyra halkbekämpningsmedel på banan samt tillkommande investeringar som ökar avskrivningskostnaderna. Ackumulerad budget uppgick till -8,9 Mkr vilket är en positiv avvikelse mot ackumulerat utfall på 1,2 Mkr. Avvikelsen beror på tillkommande trafik och ökad uthyrning av personal samt att all frånvaro ej ersatts genom bra schemaplanering. 2 Investeringsuppföljning Materiella anläggningstillgångar Utfall Budget Prognos 1 Prognos 2 inkl pågående arbete (Mkr) 2014 Helår 2015 Helår 2015 Helår 2015 4,0 2,6 3,3 3,2 Totalt 2.1 Kommentar investeringar Årets investeringsvolym förväntas bli 3,2 Mkr, vilket är en ökning med 0,6 Mkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på sen leverans av snöslunga som var budgeterad föregående år men som levererades i år vilket resulterade med ett utfall på 2 Mkr i årets utfall. Investeringsbudgeten innefattar en nyinvestering av en avisarbil på 2 Mkr, vilket uteblev i och med att en begagnad avisarbil istället köptes från annan flygplats för 0,6 Mkr. Utbyte av bagagetruck planeras under hösten till ett utfall på 0,3 Mkr samt utbyte av vindmätarsystem som kommer att ske i höst till en kostnad på 0,3 Mkr. 3 Osäkerhetsfaktorer i prognos • • • Svag trafikutveckling med endast en inrikes operatör gör att bolaget är väldigt sårbart. En sårbar organisation med ett fåtal medarbetare med många kompetenser. Att ersätta en medarbetare tar mellan ett till tre år att utbilda och få den erfarenhet som krävs. Nya myndighetskrav kan förändra verksamheten och driftresultatet. 4 Väsentliga händelser för bolaget Driftstart RTS (Remote Tower Services) den 21 april 2015. 99 Finansrapport , Rodretkoncernen, 2015-08-31 Bolagskoncernen ingår och är en del av kommunkoncernens finansiella samordning. Kommunkoncernens externa skuld Skuldvolym (mkr) Saldo på koncerntoppkonto (mkr) Skuldens snittränta % Derivatvolym % Genomsnittlig kapitalbindning (år) Genomsnittlig räntebindning exkl lease (år) Genomsnittlig räntebindning lease (år) Inom ett år förfaller % av skulderna 2014-12-31 3554 78 2,67% 71% 3,8 3,1 4,4 42% 2015-08-31 3480 79 2,14% 73% 3,8 3,1 5,5 31% Förändring -74 1 -0,53% 2% 0 -0,04 1,1 -11% Total Nettoskuld 2014-12-31 2 977,7 2015-08-31 2 924,8 Förändring -52,8 varav mot Internbanken Övik Energi AB Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB AB Övikshem Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB Örnsköldsvik Airport AB Total skuld mot Internbanken Genomsnittlig intern skuldränta därav påslag 2014-12-31 966,6 343,8 695,1 91,1 0,0 2 096,6 3,45% 0,49% 2015-08-31 888,7 357,2 709,2 79,7 0,0 2 034,8 2,89% 0,49% Förändring Beslutad limit inkl rörelsekredit -77,9 1 125 13,3 421 14,1 803 -11,5 105 0,0 7 -61,9 2 461,0 -0,56% 0,00% 12,2 17,3 3,4 1,2 -8,7 -16,1 2014-12-31 2015-08-31 Förändring Borgensprovision 748,3 46,6 115,5 735,1 44,1 115,5 -13,3 0,44% 910,4 894,7 Rodretkoncernen Kontosaldo Örnsköldsvik Airport AB Kontosaldo Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB varav utanför finansiell samordning Finansiell leasing (mkr) Domsjö Samfällighet (mkr) Rodret i Örnsköldsvik AB (mkr) Total skuld utanför samordning -2,5 0,0% 0,0 -15,8 0,44% 0,0 Outnyttjad limit 236 64 94 25 7 426 Sammanfattning Kommunkoncernens totala externa skuld har under året minskat med 74 Mkr från 3 554 Mkr till 3 480 Mkr. Av den totala externa skulden är 73 % räntebundna med derivat, detta är en ökad derivatvolym med 2 %-enheter jämfört årsskiftet Sedan modellen för internlån förändrades från april 2014, hanteras både låneramar samt limit för kortsiktiga fluktuationer i rörelsen som en enda total kontokredit per bolag via kommunens koncernkontostruktur. Detta innebär att rörelsens likviditet leder till variationer i skuldvolymen. Rodretkoncernens totala nettoskuld har under året minskat med 53 Mkr från 2 978 Mkr till 2 925 Mkr. I detta ingår att Övik Energi AB har amorterat 94 Mkr de åtta första månaderna. Även Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB har minskat sin skuldvolym med 11 Mkr sedan årsskiftet. De interna snitträntorna har sjunkit kontinuerligt och räntesnittet för bolagen per 2015-08-31 är 2,89 % (3,45%). Kommunens internbank prognostiserar att den genomsnittliga interna snitträntan sjunker ytterligare och ligger i närheten av 2,80 % i slutet av året. Den ränteutveckling som sker genererar stora positiva budgetavvikelser i bolagens prognostiserade räntekostnader för året. Uppfyllelse av Finanspolicyns Riskmål Internbanken ansvarar för att ränterisk, finanseringsrisk, valutarisk, motpartsrisk hålls inom beslutade limiter och att likviditetsreserv säkerställs, i enlighet med finanspolicy/finansinstruktion. Aktuellt ränteläge och framtidsutsikter Marknadsräntor är rekordlåga såväl som många av centralbankernas styrräntor. En viss återhämtning i omvärlden fortsätter. I USA och Storbritannien förbättrades tillväxten under andra kvartalet samtidigt som euroområdet fortsatte att växa i måttlig takt. Osäkerheten kring utvecklingen i omvärlden är dock fortfarande stor. Det illustreras inte minst av sommarens prisfall på olja och oron för utvecklingen i bl a Kina. I Riksbankens senaste penningpolitiska rapport väntas reporäntan vara −0,35 procent i ungefär ett år och reporäntebanan avspeglar att det är möjligt att reporäntan sänks ytterligare. 100 Bilaga 101 Finansrapport Örnsköldsviks kommunkoncern 2015-08-31 102 1 Sammanfattning Kommunkoncernens totala externa skuld har från årsskiftet fram till 2015-08-31 minskat 74mkr från 3 554mkr till 3 480mkr. Internbankens del av kommunkoncernens totala externa skuld är vid denna tidpunkt 2 585mkr. Volymen räntederivat har under samma period ökat med 43mkr från 2 506mkr till 2 549mkr i samband med räntebindning. Intern utlåning till dotterbolagen har under samma period minskat med 62mkr och kommunens egna nettolåneskuld har ökat 3mkr. Mer detaljer ses i kapitel 5. Förra jämförelsemånaden är juni eftersom ingen finansrapport skapas för juli. 2 Kommunkoncernens Nyckeltal per 2015-08-31 Nyckeltal Skuldvolym (mkr) Kommunkoncernens snittränta % Kommunkoncernens derivatvolym % Skuldernas kapitalbindning (år) Skuldernas räntebindning exkl fin. lease (år) Räntebindning finansiell lease (år) Inom ett år förfaller % av skulderna 2015-08-31 3480 2,14% 73% 3,8 3,1 5,5 31% 2015-06-30 3484 2,43% 73% 3,6 3,1 5,7 36% 2014-12-31 3554 2,67% 71% 3,8 3,2 4,4 42% Ändring Månad -4 -0,29% 0% 0,2 0,0 -0,2 -5% Ändring År -74 -0,53% 2% 0,0 -0,1 1,1 -11% 3 Uppfyllelse av Finanspolicyns Riskmål 3.1 Ränterisk Kommunens externa skuld får enligt finanspolicyn ha en räntebindning som är inom Policy Min och Policy Max i nedan tabell. Skulderna exklusive Övik Energis finansiella lease bör även ha en genomsnittlig räntebindning mellan 2 till 4 år. Den är i nuläget 3,1 år. Övik Energis finansiella lease bör enligt policyn ha en räntebindning mellan 2-10 år och den är i nuläget på 5,5 år. Per 2015-08-31 har kommunkoncernens skuld en räntebindning enligt nedan. 103 Om den rörliga räntan skulle höjas 1 % så kan hela kommunkoncernens totala räntekostnad öka med som mest 12mkr på årsbasis. 3.2 Finansieringsrisk Max 50 % av låneportföljen får enligt finanspolicyn förfalla inom ett år. Inom ett år förfaller 31 % av kommunkoncernens externa skulder. Per 2015-08-31 har kommunkoncernens skuld nedan kapitalbindning. 3.3 Valutarisk Internbanken hanterar mycket få valutaflöden och minimal valutaexponering. Ingen avvikelse 3.4 Motpartsrisk Motpartsrisken är i enlighet med policy. Enligt finanspolicyn bör över tiden max 75 % av den externa upplåningen komma från en enskild kreditgivare. Per 2015-08-31 lånas 58 % av kommunkoncernens externa skulder av Kommuninvest. 104 Ratingskala Motpart Min Rating Policy Rating 2015-08-31 Låneandel motpart Swedbank Nordea SEB Kommuninvest Handelsbanken Domsjö Industriområde Samfäll förening Total AAAAA- A+ AAA+ AAA AA- Kommenar AAA Ok Ok Ok Ok Ok Ok AA+ 0% 5% 31% 58% 4% 1% 100% AA AAA+ A ABBB+ BBB BBB- Ratingskalan ovan till höger är kreditvärderinginstitutet Standard & Poor’s kreditratingskala för långsfristig skuld. 3.5 Likviditetsreserv Hela koncernperspektivet ingår när likviditet hanteras. Toppkontot hade per 2015-08-31 ett saldo på 79mkr och det finns outnyttjade belopp i både kreditfaciliteten hos SEB och kontokrediten hos Nordea. En större pensionsutbetalning har klarats av i mars och likviditetsreserven uppgår per 201508-31 till 564mkr och ses i nedan tabell. Likviditetsreserven ska enligt finanspolicyn uppgå till minst 50 % av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadsperiod och per 2015-08-31 var motsvarande nivå 135 % vilket är än tryggare än vanligt men det beror på att det inte är några större låneförfall kommande 3 månader samt förberedelse för att kunna betala ut 23mkr i insatskapital till Kommuninvest ifall det beslutet framöver tas i Kommunfullmäktige. Likviditetstyp, mkr Kreditram/Kassa Kassa, Koncernens toppkonto 79 Kontokredit Nordea 400 Kreditfacilitet SEB 150 Total likviditetsreserv 629 Nyttjat Belopp Outnyttjat belopp 79 400 85 65 65 564 4 Extern finansiering/placering Under årets första åtta månader har kommunkoncernen amorterat 74mkr. mkr Extern skuld Internbanken Övriga kommunkoncernen Total kommunkoncern 2015-08-31 2 585,0 894,7 3 479,7 2015-06-30 2 588,0 895,5 3 483,5 2014-12-31 2 643,5 910,4 3 553,9 Månadsändring Ändring årets början - 3,0 0,8 3,8 - 58,5 15,8 74,3 Nedan ses skuld per motpart för internbankens del av kommunkoncernens totala skuld. mkr Extern skuld per motpart Nordea SEB SHB Swedbank Kommuninvest Internbanken 2015-08-31 190,0 345,0 130,0 1 920,0 2 585,0 2015-06-30 190,0 345,0 130,0 1 923,0 2 588,0 2014-12-31 345,0 220,0 2 078,5 2 643,5 Månadsändring 3,0 3,0 Ändring årets början 190,0 90,0 158,5 58,5 Nedan ses hela kommunkoncernens skuld uppdelad på vilka inom kommunen som lånar pengar. 105 Uppdelning extern skuld Kommunens nettolåneskuld Övik Energi AB Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB AB Övikshem Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB Örnsköldsvik Airport AB Rodret i Örnsköldsvik AB (mkr) Total skuld kommunkoncern 2015-08-31 550,2 1 667,9 357,2 709,2 79,7 115,5 3 479,7 2015-06-30 556,8 1 675,8 354,6 702,1 78,6 115,5 3 483,5 2014-12-31 546,9 1 761,5 343,8 695,1 91,1 115,5 3 553,9 Månadsändring - Ändring Årets början 6,6 7,9 2,6 7,1 1,0 3,8 - - - - 3,4 93,6 13,3 14,1 11,5 74,3 Kommunen har en 37,5mkr placering i Evenemangsarenan i Örnsköldsvik AB. Kommunen har även en 3,2mkr placering i MoDo Hockeyklubb samt en obligatorisk 10,6mkr placering i Kommuninvest ekonomisk förening. 5 Internbankens interna in och utlåning Sedan årsskiftet har internbankens utlåning till bolagen minskat med 62mkr från 2097mkr till 2035mkr. AB Övikshem har ökat sin skuld enligt plan med 14mkr och Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB har ökat sin skuld med 13mkr. Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB har minskat sin skuld med 11mkr. Övik Energi AB har minskat sin skuld med 78mkr och kommunens egen nettolåneskuld har ökat 3mkr. Alla förändringar ses i grafen nedan. Varken Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB eller Örnsköldsvik Airport AB lånar pengar av internbanken utan hjälper till med koncernlikviditeten med sina positiva kassor. Örnsköldsvik Airport ABs kassa är per 2015-08-31 på 3mkr och Tjänstecentrum i Örnsköldsvik ABs kassa är på 1mkr. Den genomsnittliga interna snitträntan som bolagen betalar till Internbanken per 2014-08-31 är 2,89 %. Nedan jämförs dotterbolagens lån per 2015-08-31 mot deras interna låneramar inklusive deras kontokredit för kortsiktiga fluktuationer. Siffror i mkr. Motpart Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Airport AB Övik Energi AB Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB AB Övikshem Lån 2015-08-31 Lån 2014-12-31 Låneram inkl rörelsekredit Använd limit, % 357 344 421 889 967 7 1 125 85% 64 - 79% Outnyttjad limit 7 236 80 91 105 76% 25 709 2 035 695 2 097 803 2 461 88% 85% 94 426 106 6 Derivat 6.1 Säkringsinstrument För att räntebinda kommunkoncernens skulder används ränteswappar. De är standardiserade finansiella produkter med vars hjälp man enkelt kan ändra räntebindning. Som redovisningsmässiga säkringsinstrument finns 2015-08-31 en portfölj med ränteswappar. Marknadsvärdet på denna portfölj, med andra ord det resultat som skulle realiseras om alla utestående ränteswappar stängdes per 2015-08-31 är -141mkr. Eftersom alla marknadsräntor är rekordlåga och i vissa fall till och med negativa erhåller all bunden ränta negativt marknadsvärde. Kommunen har även ränteswappar relaterade till Övik Energi AB:s finansiella lease av sitt kraftvärmeverk. Leaseswapparna går från extern bank via kommunen till Övik Energi AB, d.v.s. exakt samma räntebelopp som kommunen erhåller av Övik Energi AB betalas vidare ut till extern bank. Leaseswapparna har ett marknadsvärde på -66mkr per 2015-08-31. Om man endast tittar på kommunkoncernens rörliga lån exklusive lease har de en räntebindning på 0,2 år. Lånen tillsammans med ränteswapparna erhåller en räntebindning på 3,1 år för hela kommunkoncernen exklusive Övik Energis finansiella lease. Mer info kring säkringsredovisning kan läsas i det separata dokumentet ”Säkringsdokumentation Örnsköldsviks kommun”. 6.2 Räntekostnad derivat Kommunenskoncernens alla rörlig lån har en vägd genomsnittlig ränta på 0,02 %. Lån tillsammans med ränteswappar ger en vägd räntebunden genomsnittlig ränta på 2,14 %. Volymen räntederivat har under samma period ökat med 43mkr från 2 506mkr till 2 549mkr i samband med räntebindning. Volymen räntederivat har under årets åtta första månader ökat med 43mkr från 2 506mkr till 2 549mkr i samband med räntebindning. 73 % av kommunkoncernens upplåning var vid periodens slut hanterat med räntederivat. Av totala derivatvolymen på 2549mkr hanterar internbanken 99 %. Resten ligger hos moderbolaget Rodret. Fördelningen per motpart ses nedan. 107 7 Aktuellt ränteläge och framtidsutsikter Nedan ses graf sammanställd av SEB som visar prognoser över Riskbankens reporänta. Marknaden prisar den blå linjen, Riksbanken den röda linjen och SEB egna analytiker prognostiserar den gröna. Grafen nedan är sammanställd av Nordea och visar prognoser över interbankräntan 3mån-Stibor. Det är denna rörliga ränta plus finansieringskostnad som kommunen betalar för externa lån. STIBOR 3M linjen visar historiskt utfall och Implied-linjen visar hur marknaden prisar framtiden. Linjen Nordea visar Nordeas egna prognos. Notera att ränteprognosen visar negativa räntor. 1.50% 1.30% 1.10% 0.90% 0.70% 0.50% 0.30% 0.10% -0.10% 03Sep13 16Jul14 28May15 08Apr16 18Feb17 31Dec17 -0.30% -0.50% STIBOR 3M Implied Nordea Nedan graf visar hur man kan räntebinda sig i marknaden på olika löptider. Om man hade haft ett helt rörligt lån idag kan det räntebindas i 10 år till en ränta på strax 1,3 %. För ett år sedan var motsvarande nivå 1,6 %. Marknadsräntorna, både korta och långa, är historiskt låga och räntorna är till och med negativa mellan noll och tre år på grund av riksbankens reporäntesänkningar. 108 109 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Telefon: Adress: Internet: 0660 - 880 00 891 88 Örnsköldsvik www.ornskoldsvik.se
© Copyright 2025