Projektpresentation

Kick off
Virginska Gymnasiet, Örebro
17 februari 2015
Susanne Rosendahl
Utvecklingsledare
Region Örebro län
Projektet ska bidra till ännu mer attraktiva,
lustfyllda och hållbara måltider med bland annat:
•
•
•
•
ökad andel ekologiska livsmedel
ökad andel säsongsanpassade livsmedel
ökad andel vegetabilier och minskad andel kött
minskad mängd matsvinn
Syfte med dagen
•
•
•
•
Kickoff för alla deltagare
Börja lära känna kollegor
Presentera syfte och upplägg
Inspiration och utforskande om mat, klimat
och måltidsmiljö.
• Lära mer om projektplanering
• Börja planera för eget utvecklingsprojekt
Program, fm.
08.30
Kaffe och smörgås serveras
09.00
Välkomna! Presentation och introduktion till projektet.
- Susanne Rosendahl, projektledare.
09.15
Mat och klimat för storkök. Hur påverkar maten klimatet? Hur kan
klimatpåverkan minska genom att göra aktiva val av ingredienser i menyerna?
Hur stor roll spelar förpackningar och transporter för helheten?
- Katarina Nilsson, Fil. Dr Livscykelanalys, SP Biofood and Science.
10.15
Paus
10.35
Fortsättning Mat och klimat.
11.15
Om att driva utvecklingsprojekt. - Susanne Rosendahl.
12.00
Lunch
Program, em.
13.00
Matgästen i centrum.
Lunchen den ska vara en upplevelse och den bästa stunden på dagen! Om att
sätta matgästen i centrum och integrera måltiden i skolverksamheten.
- Agneta Walander och Mats Andersson, Fridaskolan.
14.00
Workshop - Vad behövs för en bra måltidsupplevelse?
- Vad är en hållbar måltid?
15.00
Paus
15.15
Workshop - Projektplanering
16.15
Introduktion till hemuppgifter
16.30
Tack för idag!
Presentation av projektet
Hållbara måltider i Örebro län 2015
Bakgrund
• Maten står för knappt en tredjedel av en
svensks klimatbelastning.
• Utsläppen av växthusgaser behöver minska.
• Svenskarna äter mer kött än vad
Livsmedelsverket rekommenderar.
• Tidigare projekt 2014, med lyckat resultat.
• 13 kök från Laxå, Hallsberg, Nora, Hällefors
samt Örebro kommun och Örebro läns
landsting.
Syfte med projektet
•
•
•
•
•
•
•
Offentliga ska gå före
Minska måltidens miljö- och klimatpåverkan.
Förändra samhällsstrukturer
Långsiktigt miljö- och hälsofrämjande syfte
För eleverna på kort sikt
För medborgarna på lång sikt
Testa och utveckla metoder för hållbar
måltidsplanering.
• Skapa förutsättningar för pedagoger och
måltidspersonal att mötas i arbetet med hållbara
måltider i skolorna.
Mål
Ännu mer attraktiva, lustfyllda och hållbara
måltider med bland annat:
• ökad andel ekologiska livsmedel
• ökad andel säsongsanpassade livsmedel
• ökad andel vegetabilier och minskad andel
kött
• minskad mängd matsvinn
Målgrupp
• Målgrupp
- kostchefer, kökschefer och
måltidspersonal i länets offentliga kök,
kopplat till kommunernas skolor och vård
och omsorg.
• För pedagogikdelen är målgruppen
lärarlag i några skolor.
Metod
• Fem heldagars kompetensutveckling för
deltagarna. Alternerande värdskap.
• Hemuppgifter, eget utvecklingsarbete
• Kollegialt utbyte och granskning
• Forskarcirklar för lärarlag, startar ht 2015.
• Schemalagd lunch, test och utvärdering,
startar ht 2015.
Omfattning och tid
•
•
•
•
Ca 15 kök och 2-3 lärarlag
Ca 45-55 personer.
16 månader, 2014-2016. Start dec 2014.
Kompetensutvecklingsdagarna är under
2015.
Planering
Genomförande
Uppföljning
Teman för träffarna
17 februari
30 mars
16 juni
13 augusti
27 oktober
27 november
Mat, miljö och måltidsmiljö
Matsvinn
Hållbar köttproduktion och
konsumtion
Från jord till bord.
- mer närproducerat och
salladsbord
Måltidsplanering
Spridningskonferens för alla
Resurser
• Alla deltagare här på mötet
• Kontinuitet –
- Viktigt att delta på alla fem träffar
• Alla medarbetare hemma i köken
• Olika projektgrupper
• Projektmedel
Projektorganisation
Projektägare
Peter Åslund, områdeschef, Energi och klimat på Regional utveckling. Region Örebro län.
Projektledare
Susanne Rosendahl, utvecklingsledare, Energi och klimat på Regional utveckling. Region
Örebro län.
Styrgrupp
Samtliga regionala finansiärer erbjuds en plats i projektets styrgrupp.
Projektgrupp
Madelene Lagerlöf, kostchef, Örebro kommun
Johanna Björklund, forskare på Örebro Universitet
Marie Nybäck, utredningssekreterare från samhällsmedicin, folkhälsa
Elsa Fries, mat- och klimatstrateg, Örebro kommun, projektledare under 2014
1-2 kostchefer från 1-2 deltagande kommuner
Projektmedel
• 560 000 kr
• Finansiering
Energi och klimat
70000
Deltagare 10 à 10tkr
100000
Region Örebro län
Energi och klimat
150000
Region Örebro län
Trafik miljö samh.
240000
Regional utveckling
Arbetar för hållbar tillväxt och god
livskvalitet i hela Örebroregionen.
Områden:
• Näringslivsutveckling
• Välfärd och folkhälsa
• Utbildning och arbetsmarknad
• Energi och klimat
• Kultur och ideell sektor
• Trafik och samhällsplanering
Prata med någon du inte känner.
Intervjua varandra
• Namn och arbetsplats?
• Vad har du för förväntningar på projektet?
Vilka tycker du ska vara Örebro
läns kriterier för hållbara måltider?
• Var och en tänker och skriver själv
• Skriv ett kriterium per gul lapp
• Skriv flera kriterier , ca 5 min
T ex: Ekologiska
råvaror
Inget onödigt
matsvinn
Projektplanering
• Med LFA-metoden
Projektplanering
• Planeringen är avgörande för projektets
framgång
• Planering i nio steg
• LFA – metoden
• Logical Frame Approach
• En målstyrd projektplaneringsmetod
Planering
Genomförande
Uppföljning
Varför planering?
• Vilken är målgruppen?
• Vilka resurser finns?
• Hur blir resultatet från projektet en resurs
för den löpande verksamheten?
Metodens nio steg
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Omvärldsanalys
Intresseananys
Problemananys
Målformulering
Aktivitetsplanering
Resursplanering
Indikatorer/mätning
Riskanalys
Analys av
antaganden/förutsättningar
Projektplan
Vägleder projektet under genomförandet.
• Vad att uppnå? = mål
• Hur målet ska uppnås? = aktiviteter
• Vilka resurser? = budget, personal, ansvar
• När ska aktiviteterna genomföras? = Tidplan
Är ett kontrakt mellan projektägaren och
projektledaren.
Projektplan
Vägleder om:
• Vad
• Hur
• Vilka
• När
1. Omvärldsanalys
• Analys av projektets omvärld
• Insamling av bakgrundsinformation
• Skapa en helhetsbild
- faktainsamling
- vad har redan gjorts?
- vad pågår inom området?
Förslag
1. Samla in statistik
2. Ta reda på hur andra gör
3. Sök efter liknande projekt
4. Vilka lagar, regler och annat påverkar verksamheten?
2. Intressentanalys
• Vilka påverkas av projektet?
• Vilka påverkar projektets mål?
• Vilka behöver vara med i
planeringsprocessen?
Att göra:
- lista projektets intressenter
- hur påverkan de/påverkas de av projektet
2. Intressentanalys, forts
• Vilka intressenter ska involveras?
- bra med olika åldrar, erfarenheter,
enheter, kön.
- ta reda på, hur ser de på syftet?
- via workshop, enkäter, intervjuer.
Intressenter – Hållbara
måltider
• Vilka påverkas av projektet?
• Vilka påverkar projektets mål?
• Vilka intressenter bör vara med
och planera projektet?
3. Problemanalys
Hur ser situationen ut innan projektstart?
Varför?
• Problem eller förbättringsidé
• Ska göras av personer som känner till
situationen och problemet
• Tre nivåer;
-orsaker, huvudproblem, effekter
4. Målformulering
• Vad ska uppnås?
- på lång sikt - effektmål
- på medellång sikt - projektmål
- på kort sikt – delmål/aktiviteter
SMARTa mål
S
M
A
R
T
•
•
•
•
•
Specifika
Mätbara
Accepterade
Realistiska
Tidssatta
5. Aktivitetsplanering
Vad ska göras för att uppnå målen
• Aktiviteterna ska vara medel
• Mållogik viktig
Aktiviteter
Delmål
Projektmål
Långsiktiga mål
Aktivitetsplanering
Aktiviteterna ska
• angripa orsakerna
• vara tydliga
Om delmål:
-gör en aktivitetsplan per delmål
Aktivitetsplan
•
•
•
•
•
Lista aktiviteterna
Bryt ner arbetet i små delar
Beräkna tidsåtgång i kalendertid
Max 2 veckor per aktivitet
Gör en tidsplan
6. Planera resurserna
• För att genomföra aktiviteterna
- Vad behövs i tid, personal, material och
budget?
• Exempel på resurser
- kompetens
- budget
- utrustning
- tid
Resursplanering
• Kostnad per aktivitet
• Tidplan – aktivitetsplan – GANT-schema
• Hur ska projektets resultat komma in i
ordinarie verksamhet?
GANT-schema
GANT-schema
Aktivitet
Jan
Kick off
Hemuppgift 1
Dag 2
Hemuppgift 2
Dag 3
Dag 4
Hemuppgift 4
Dag 5
Utvärdering
Spridningskonferens
Slutrapport
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
x
x
x
x
x
x
Jan
Feb.
7. Indikatorer
Mäter och analyserar resultat och
måluppfyllelse
Indikator
• ett mått på måluppfyllelse
• mäter projektets utveckling och resultat
Indikatorer – att tänka på
•
•
•
•
Mäter indikatorn måluppfyllelsen?
Är det ett lämplig mått över tid?
Är det lätt att samla in data?
Kommer informationen från indikatorn att
var användbar?
• Vad kostar informationsinsamlingen?
8. Riskanalys
Vad kan var hinder för måluppfyllelse?
• Risker = faktorer som minskar
möjligheterna att nå projektmålen
• Gör riskanalys ihop med olika intressenter
• Projektgruppen gör en riskhanteringsplan
9. Förutsättningar och antaganden
• Vilka problem hanteras av andra?
• Är problem eller utmaningar som projektet inte
kan rå över på grund av sitt mandat men som
ändå är viktiga för att nå måluppfyllelse?
- Lista
- Prioritera
- Avgränsa
Varför alla dessa steg?
•
•
•
•
Gör vi rätt saker?
Löser vi problemet/ gör en förbättring?
Gör vi på rätt sätt?
Hur kan projektresultatet bli en del av
ordinarie verksamhet?
Vad, hur, vilka och när?
Hur kan planeringsarbetet genomföras?
• Genomför en workshop med
intressenterna
- problemananys
- formulera mål
- ge förslag på aktiviteter
- gör en riskanalys
• Projektgruppen får hantera resultatet och
ta med informationen till projektplanen
Problemanalys
Varför är inte måltiderna i vår verksamhet
helt hållbara idag?
Vilka problem finns för att uppnå hållbara
måltider hos oss?
Vad leder problemen till?
Vilka är problemen?
Vilka är orsakerna?
Vilka effekter leder de till?
Vi har inte
råd med
ekologiskt
Skriv ett problem,
orsak eller effekt per lapp!
Vi köper
mycket
färdigprodukter
Vi hinner
inte laga
från
grunden
Vi saknar
en
skalmaskin
Problemanalys
Tänk på målet: Hållbara
måltider
Vilka är orsakerna och
problemen?
Vad problemet leder till för
effekter?
Vad leder till vad?
Vad orsakas av vad?
Vilket är huvudproblemet?
Gör ett problemträd av alla
lapparna.
Källa: ESF-rådet
Analys av våra interna
styrkor och svagheter
MÅL: Hållbara måltider
Våra styrkor
- Vad är vi bra på?
- Vad fungerar bra i vårt kök?
Våra svagheter
- Vad behöver vårt kök bli bättre på?
- Finns det något vi behöver lära oss mer om?
Genomgång hemuppgift
Kostcheferna
Kökscheferna
• Indikatorer för hållbara
måltider
• Ta fram statistik
• Mät nuläge
• Berätta om projektet för
all personal
• Prata om och lista era
styrkor och utvecklingsområden (svagheter).
• Informera er arbetsplats,
ställ ut bordsprataren.
Tack för idag!
PPT kommer att publiceras på projektets
hemsida.
www.regionorebrolan.se/hallbaramaltider
Vi ses igen 30 mars!