Kick off Virginska Gymnasiet, Örebro 17 februari 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Projektet ska bidra till ännu mer attraktiva, lustfyllda och hållbara måltider med bland annat: • • • • ökad andel ekologiska livsmedel ökad andel säsongsanpassade livsmedel ökad andel vegetabilier och minskad andel kött minskad mängd matsvinn Syfte med dagen • • • • Kickoff för alla deltagare Börja lära känna kollegor Presentera syfte och upplägg Inspiration och utforskande om mat, klimat och måltidsmiljö. • Lära mer om projektplanering • Börja planera för eget utvecklingsprojekt Program, fm. 08.30 Kaffe och smörgås serveras 09.00 Välkomna! Presentation och introduktion till projektet. - Susanne Rosendahl, projektledare. 09.15 Mat och klimat för storkök. Hur påverkar maten klimatet? Hur kan klimatpåverkan minska genom att göra aktiva val av ingredienser i menyerna? Hur stor roll spelar förpackningar och transporter för helheten? - Katarina Nilsson, Fil. Dr Livscykelanalys, SP Biofood and Science. 10.15 Paus 10.35 Fortsättning Mat och klimat. 11.15 Om att driva utvecklingsprojekt. - Susanne Rosendahl. 12.00 Lunch Program, em. 13.00 Matgästen i centrum. Lunchen den ska vara en upplevelse och den bästa stunden på dagen! Om att sätta matgästen i centrum och integrera måltiden i skolverksamheten. - Agneta Walander och Mats Andersson, Fridaskolan. 14.00 Workshop - Vad behövs för en bra måltidsupplevelse? - Vad är en hållbar måltid? 15.00 Paus 15.15 Workshop - Projektplanering 16.15 Introduktion till hemuppgifter 16.30 Tack för idag! Presentation av projektet Hållbara måltider i Örebro län 2015 Bakgrund • Maten står för knappt en tredjedel av en svensks klimatbelastning. • Utsläppen av växthusgaser behöver minska. • Svenskarna äter mer kött än vad Livsmedelsverket rekommenderar. • Tidigare projekt 2014, med lyckat resultat. • 13 kök från Laxå, Hallsberg, Nora, Hällefors samt Örebro kommun och Örebro läns landsting. Syfte med projektet • • • • • • • Offentliga ska gå före Minska måltidens miljö- och klimatpåverkan. Förändra samhällsstrukturer Långsiktigt miljö- och hälsofrämjande syfte För eleverna på kort sikt För medborgarna på lång sikt Testa och utveckla metoder för hållbar måltidsplanering. • Skapa förutsättningar för pedagoger och måltidspersonal att mötas i arbetet med hållbara måltider i skolorna. Mål Ännu mer attraktiva, lustfyllda och hållbara måltider med bland annat: • ökad andel ekologiska livsmedel • ökad andel säsongsanpassade livsmedel • ökad andel vegetabilier och minskad andel kött • minskad mängd matsvinn Målgrupp • Målgrupp - kostchefer, kökschefer och måltidspersonal i länets offentliga kök, kopplat till kommunernas skolor och vård och omsorg. • För pedagogikdelen är målgruppen lärarlag i några skolor. Metod • Fem heldagars kompetensutveckling för deltagarna. Alternerande värdskap. • Hemuppgifter, eget utvecklingsarbete • Kollegialt utbyte och granskning • Forskarcirklar för lärarlag, startar ht 2015. • Schemalagd lunch, test och utvärdering, startar ht 2015. Omfattning och tid • • • • Ca 15 kök och 2-3 lärarlag Ca 45-55 personer. 16 månader, 2014-2016. Start dec 2014. Kompetensutvecklingsdagarna är under 2015. Planering Genomförande Uppföljning Teman för träffarna 17 februari 30 mars 16 juni 13 augusti 27 oktober 27 november Mat, miljö och måltidsmiljö Matsvinn Hållbar köttproduktion och konsumtion Från jord till bord. - mer närproducerat och salladsbord Måltidsplanering Spridningskonferens för alla Resurser • Alla deltagare här på mötet • Kontinuitet – - Viktigt att delta på alla fem träffar • Alla medarbetare hemma i köken • Olika projektgrupper • Projektmedel Projektorganisation Projektägare Peter Åslund, områdeschef, Energi och klimat på Regional utveckling. Region Örebro län. Projektledare Susanne Rosendahl, utvecklingsledare, Energi och klimat på Regional utveckling. Region Örebro län. Styrgrupp Samtliga regionala finansiärer erbjuds en plats i projektets styrgrupp. Projektgrupp Madelene Lagerlöf, kostchef, Örebro kommun Johanna Björklund, forskare på Örebro Universitet Marie Nybäck, utredningssekreterare från samhällsmedicin, folkhälsa Elsa Fries, mat- och klimatstrateg, Örebro kommun, projektledare under 2014 1-2 kostchefer från 1-2 deltagande kommuner Projektmedel • 560 000 kr • Finansiering Energi och klimat 70000 Deltagare 10 à 10tkr 100000 Region Örebro län Energi och klimat 150000 Region Örebro län Trafik miljö samh. 240000 Regional utveckling Arbetar för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen. Områden: • Näringslivsutveckling • Välfärd och folkhälsa • Utbildning och arbetsmarknad • Energi och klimat • Kultur och ideell sektor • Trafik och samhällsplanering Prata med någon du inte känner. Intervjua varandra • Namn och arbetsplats? • Vad har du för förväntningar på projektet? Vilka tycker du ska vara Örebro läns kriterier för hållbara måltider? • Var och en tänker och skriver själv • Skriv ett kriterium per gul lapp • Skriv flera kriterier , ca 5 min T ex: Ekologiska råvaror Inget onödigt matsvinn Projektplanering • Med LFA-metoden Projektplanering • Planeringen är avgörande för projektets framgång • Planering i nio steg • LFA – metoden • Logical Frame Approach • En målstyrd projektplaneringsmetod Planering Genomförande Uppföljning Varför planering? • Vilken är målgruppen? • Vilka resurser finns? • Hur blir resultatet från projektet en resurs för den löpande verksamheten? Metodens nio steg 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Omvärldsanalys Intresseananys Problemananys Målformulering Aktivitetsplanering Resursplanering Indikatorer/mätning Riskanalys Analys av antaganden/förutsättningar Projektplan Vägleder projektet under genomförandet. • Vad att uppnå? = mål • Hur målet ska uppnås? = aktiviteter • Vilka resurser? = budget, personal, ansvar • När ska aktiviteterna genomföras? = Tidplan Är ett kontrakt mellan projektägaren och projektledaren. Projektplan Vägleder om: • Vad • Hur • Vilka • När 1. Omvärldsanalys • Analys av projektets omvärld • Insamling av bakgrundsinformation • Skapa en helhetsbild - faktainsamling - vad har redan gjorts? - vad pågår inom området? Förslag 1. Samla in statistik 2. Ta reda på hur andra gör 3. Sök efter liknande projekt 4. Vilka lagar, regler och annat påverkar verksamheten? 2. Intressentanalys • Vilka påverkas av projektet? • Vilka påverkar projektets mål? • Vilka behöver vara med i planeringsprocessen? Att göra: - lista projektets intressenter - hur påverkan de/påverkas de av projektet 2. Intressentanalys, forts • Vilka intressenter ska involveras? - bra med olika åldrar, erfarenheter, enheter, kön. - ta reda på, hur ser de på syftet? - via workshop, enkäter, intervjuer. Intressenter – Hållbara måltider • Vilka påverkas av projektet? • Vilka påverkar projektets mål? • Vilka intressenter bör vara med och planera projektet? 3. Problemanalys Hur ser situationen ut innan projektstart? Varför? • Problem eller förbättringsidé • Ska göras av personer som känner till situationen och problemet • Tre nivåer; -orsaker, huvudproblem, effekter 4. Målformulering • Vad ska uppnås? - på lång sikt - effektmål - på medellång sikt - projektmål - på kort sikt – delmål/aktiviteter SMARTa mål S M A R T • • • • • Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta 5. Aktivitetsplanering Vad ska göras för att uppnå målen • Aktiviteterna ska vara medel • Mållogik viktig Aktiviteter Delmål Projektmål Långsiktiga mål Aktivitetsplanering Aktiviteterna ska • angripa orsakerna • vara tydliga Om delmål: -gör en aktivitetsplan per delmål Aktivitetsplan • • • • • Lista aktiviteterna Bryt ner arbetet i små delar Beräkna tidsåtgång i kalendertid Max 2 veckor per aktivitet Gör en tidsplan 6. Planera resurserna • För att genomföra aktiviteterna - Vad behövs i tid, personal, material och budget? • Exempel på resurser - kompetens - budget - utrustning - tid Resursplanering • Kostnad per aktivitet • Tidplan – aktivitetsplan – GANT-schema • Hur ska projektets resultat komma in i ordinarie verksamhet? GANT-schema GANT-schema Aktivitet Jan Kick off Hemuppgift 1 Dag 2 Hemuppgift 2 Dag 3 Dag 4 Hemuppgift 4 Dag 5 Utvärdering Spridningskonferens Slutrapport Feb Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Nov Dec x x x x x x Jan Feb. 7. Indikatorer Mäter och analyserar resultat och måluppfyllelse Indikator • ett mått på måluppfyllelse • mäter projektets utveckling och resultat Indikatorer – att tänka på • • • • Mäter indikatorn måluppfyllelsen? Är det ett lämplig mått över tid? Är det lätt att samla in data? Kommer informationen från indikatorn att var användbar? • Vad kostar informationsinsamlingen? 8. Riskanalys Vad kan var hinder för måluppfyllelse? • Risker = faktorer som minskar möjligheterna att nå projektmålen • Gör riskanalys ihop med olika intressenter • Projektgruppen gör en riskhanteringsplan 9. Förutsättningar och antaganden • Vilka problem hanteras av andra? • Är problem eller utmaningar som projektet inte kan rå över på grund av sitt mandat men som ändå är viktiga för att nå måluppfyllelse? - Lista - Prioritera - Avgränsa Varför alla dessa steg? • • • • Gör vi rätt saker? Löser vi problemet/ gör en förbättring? Gör vi på rätt sätt? Hur kan projektresultatet bli en del av ordinarie verksamhet? Vad, hur, vilka och när? Hur kan planeringsarbetet genomföras? • Genomför en workshop med intressenterna - problemananys - formulera mål - ge förslag på aktiviteter - gör en riskanalys • Projektgruppen får hantera resultatet och ta med informationen till projektplanen Problemanalys Varför är inte måltiderna i vår verksamhet helt hållbara idag? Vilka problem finns för att uppnå hållbara måltider hos oss? Vad leder problemen till? Vilka är problemen? Vilka är orsakerna? Vilka effekter leder de till? Vi har inte råd med ekologiskt Skriv ett problem, orsak eller effekt per lapp! Vi köper mycket färdigprodukter Vi hinner inte laga från grunden Vi saknar en skalmaskin Problemanalys Tänk på målet: Hållbara måltider Vilka är orsakerna och problemen? Vad problemet leder till för effekter? Vad leder till vad? Vad orsakas av vad? Vilket är huvudproblemet? Gör ett problemträd av alla lapparna. Källa: ESF-rådet Analys av våra interna styrkor och svagheter MÅL: Hållbara måltider Våra styrkor - Vad är vi bra på? - Vad fungerar bra i vårt kök? Våra svagheter - Vad behöver vårt kök bli bättre på? - Finns det något vi behöver lära oss mer om? Genomgång hemuppgift Kostcheferna Kökscheferna • Indikatorer för hållbara måltider • Ta fram statistik • Mät nuläge • Berätta om projektet för all personal • Prata om och lista era styrkor och utvecklingsområden (svagheter). • Informera er arbetsplats, ställ ut bordsprataren. Tack för idag! PPT kommer att publiceras på projektets hemsida. www.regionorebrolan.se/hallbaramaltider Vi ses igen 30 mars!
© Copyright 2024