PLANBESKRIVNING - Arjeplogs kommun

Samrådshandling
Arjeplogs kommun
2015-03-09
MBR 2012/512
PLANBESKRIVNING
Allmänningsskogen s:1
Stor-Mattaure
DETALJPLAN
Arjeplogs kommun, Norrbottens län
Upprättat av GG-arkitekter
Samrådshandling
2015-03-09
Planbeskrivning
Förslag till detaljplan för del av fastigheten Allmänningsskogen s:1 i Arjeplogs kommun,
Norrbottens län.
HANDLINGAR
Följande handlingar utgör planförslaget:
- plankarta med planbestämmelser
- planbeskrivning
Följande handlingar tillhör planförslaget:
- fastighetsförteckning
- grundkarta
SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplanen syftar till att ge planmässiga förutsättningar för bostadsändamål inom
kvartersmark samt i övrigt reglera allmän platsmark för utfartsväg. Inom planområdet
föreslås avstyckning av sex bostadsfastigheter. Största sammanlagda byggnadsarea inom
bostadsfastighet är 150 kvadratmeter, varav enskild byggnad inte får överstiga 100
kvadratmeter byggnadsarea. Högsta byggnadshöjd är 3,5 meter för huvudbyggnad och 2,8
meter för komplementbyggnad. Byggnader ska uppföras friliggande. För delar av
planområdet som omfattas av strandskydd regleras upphävande av strandskyddet.
PLANDATA
Planområdet, vars areal uppgår till
cirka 1 hektar, är beläget öster om
Stor-Mattaure längs väg 629, cirka
40 kilometer norr om Arjeplogs
centrum. Planområdet omfattar del
av fastigheten Allmänningsskogen
s:1 som förvaltas av Arjeplogs
Allmänning.
Röd markering redovisar planområdets läge
inom Allmänningsskogen s:1.
2
Samrådshandling
2015-03-09
Planbeskrivning
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Riksintressen
Inom planområdet föreligger riksintresse rennäring enligt 3 kap. 5 § miljöbalken
(JB 2005-12-15).
Översiktsplan
Planområdet omfattas av Översiktsplan för Arjeplogs kommun antagen 2002-10-14.
I översiktsplanen anges att fritidsbebyggelse i Arjeplogs kommun i allmänhet är spridd och i
hög utsträckning lokaliserad till strandområden. Ny fritidsbebyggelse bedöms kunna medföra
positiva effekter för bibehållen och utökad service för fastboende. Tillkomst av bebyggelsegrupper med fler än 3-5 bostäder ska föregås av en planutredning.
Detaljplan
Planområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare.
Behovsbedömning
En behovsbedömning enligt plan- och bygglagen (2010:900) och MKB-förordningen har gjorts av
Arjeplogs kommun den 28 januari 2015. Kommunen bedömer att planerad markanvändning inte
innebär betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken (1998:808)
6 kap. 11, 12 §§ har därför inte upprättats i samband med detaljplanen.
Länsstyrelsen har den 6 februari 2015 tagit del av beslutet och delar kommunens uppfattning att
genomförande av planen inte torde medföra en betydande miljöpåverkan. En särskild
miljökonsekvensbeskrivning är därmed inte nödvändig. Länsstyrelsen anser dock att kommunen i
planprocessen tydligt bör beskriva konsekvenser för rennäringens intressen.
Kommunala beslut i övrigt
Beslut att bevilja positivt planbesked samt godkänna upprättande av samrådshandlingar
gällande detaljplan för del av Allmänningsskogen s:1, Stor-Mattaure, för fritidsbebyggelse,
meddelades den 22 januari 2015 av miljö-, bygg- och räddningsnämnden.
Strandskydd
Stor-Mattaure omfattas av strandskydd enligt 7 kap. 13-18 §§ miljöbalken.
3
Samrådshandling
2015-03-09
Planbeskrivning
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Bebyggelseområden
Planområdet omfattar skogsmark med främsta inslag av tall. Planläggning innebär att
markanvändningen regleras i form av allmän platsmark för utfartsväg [GATA] och kvartersmark för bostäder [B] för cirka 6 bostadsfastigheter.
Inom respektive bostadsfastighet får en huvudbyggnad samt högst två komplementbyggnader
uppföras. Huvudbyggnad får inte placeras närmare fastighetsgräns än 4,5 meter medan
komplementbyggnad inte får uppföras närmare än 3,0 meter från fastighetsgräns. Största
sammanlagda byggnadsarea inom bostadsfastighet är 150 kvadratmeter, varav enskild byggnad
inte får överstiga 100 kvadratmeter byggnadsarea [e1].
Högsta byggnadshöjd är 3,5 meter för huvudbyggnad och 2,8 meter för komplementbyggnad.
Byggnader ska uppföras friliggande. För delar av planområdet som omfattas av strandskydd
regleras upphävande av strandskyddet, se utförligare under rubriken ”Strandskydd”.
Offentlig och kommersiell service
Offentlig och kommersiell service finns i Arjeplog tätort cirka 40 kilometer från planområdet.
Natur
Marken är förhållandevis plan med viss blockighet. Växtligheten domineras av tallskog med
inslag av sly och undervegetationen består huvudsakligen av bärris och mossor.
Geotekniska förhållanden
Geoteknisk undersökning har inte genomförts i samband med detaljplaneläggning.
Radon
Byggnader ska uppföras radonsäkra enligt Boverkets byggregler (BBR). Vid nybyggnation eller
ändring av byggnad får radonhalter inte överstiga fastställt gränsvärde för radon i Boverkets
byggregler. Det går inte att utesluta att höga uranhalter kan förekomma i underliggande berg,
vilket kan innebära risk för påverkan av mellan till höga markradonhalter. Vid uppförande av
bostadshus rekommenderas markradonundersökning för klargörande av förekommande
markradonhalter.
Risk för skred/höga vattenstånd
Risk för skred eller höga vattenstånd bedöms inte föreligga inom planområdet.
Fornlämningar
Inga fornlämningar finns registrerade inom planområdet enligt uppgift från Riksantikvarieämbetet. Silvermuseet har år 2008 och 2012 genomfört en fornminnesinventering för del av
Allmänningsskogen s:1 som berörs av detaljplaneläggning. Inom planområdet har en stubbe
med en delvis bevarad barktäkt identifierats, sannolikt inom planlagd allmän platsmark för
utfartsväg (koord 7359798/0640861 ±4 Sweref 99 TM). Silvermuseet bedömer att
barktäkten utgör en s.k. övrig kulturlämning som omfattas av 30 § skogsvårdslagen
(1979:429).
4
Samrådshandling
2015-03-09
Planbeskrivning
Rennäring
Planområdet ligger inom det överlappande området mellan Ståkke sameby och LuoktaMávas sameby inom s.k. åretruntmark, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas hela året.
Inom planområdet föreligger riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken.
Utförligare beskrivning av rennäringens förutsättningar och konsekvenser till följd av av
detaljplanens genomförande ges på sida 7 under rubriken ”Konsekvenser av planens
genomförande” i avsnittet ”Rennäring”.
Strandskydd
För del av planområdet som omfattas av strandskydd föreslås strandskyddet upphävas genom
administrativ planbestämmelse [a1]. Som särskilt skäl för upphävande av strandskyddet åberopas
7 kap. § 18 c 2 p. miljöbalken, d.v.s. att området genom väg är väl avskilt från området närmast
strandlinjen.
Vägar och trafik
Planområdet angörs via utfartsväg [GATA] med en bredd av 10-12 meter som ansluter till
allmän väg (väg 629). Utfartsvägen inrättas lämpligen som en gemensamhetsanläggning [g]
som förvaltas av en vägsamfällighetsförening. Utfart mot allmän väg ska godkännas av
väghållningsmyndighet innan detaljplanen kan antas. Ansökan om anslutning av ny utfartsväg upprättas parallellt med detaljplaneprocessen.
Parkering
Erforderlig parkering anordnas inom respektive bostadsfastighet.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Planområdet omfattas inte av kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.
För tillkommande bostadsfastigheter ska anslutning ske till enskilda anläggningar som
lämpligen inrättas gemensamt för tillkommande fastigheter.
Värme
Uppvärmningssystemet ska anslutas till ur miljösynpunkt godtagbara energiformer.
En energiförbrukning för värme och ventilation som är lägre än gällande föreskrifter enligt
Boverkets byggregler (BBR) bör eftersträvas.
El
Bebyggelse inom planområdet kan anslutas till befintligt elnät. Ett femledarsystem för el
rekommenderas. Tillämpning av försiktighetsprincipen för magnetfält har skett genom
beaktande av säkerhetsavstånd till befintlig elledning öster om planområdet. Avstånd mellan
planlagd byggrätt till yttersta fasledare på befintlig elledning utanför planområdet överstiger
18 meter.
Avfall
Avfall ska omhändertas enligt gällande renhållningsföreskrifter i Arjeplogs kommun.
Där så är möjligt rekommenderas att avfall ska kunna tas omhand via källsortering och
kompostering av köks- och trädgårdsavfall.
5
Samrådshandling
2015-03-09
Planbeskrivning
DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE
Genomförandetid
Planens genomförandetid utgår efter 5 år från och med det datum detaljplanen vunnit laga
kraft.
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap
Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Skäl för enskilt huvudmannaskap
grundar sig i att planområdet åsyftar fritidshusbebyggelse, i likhet med den
bebyggelsekaraktär och upplåtelseform som råder i närmast anslutning till planområdet.
Fastighetsägare/exploatör svarar för samtliga åtgärder inom planområdet. Ledningsägare
ansvarar för ansökan om ledningsförrättning för säkerställande av eventuell ledningsrätt.
Strandskydd
Strandskydd föreslås upphävas för del av planområdet inom 100 meter från strandlinjen
genom administrativ bestämmelse [a1] i plankartan.
Avtal
Vid försäljning av mark/bostadsfastighet ska köpeavtal upprättas mellan nuvarande
markägare och blivande fastighetsägare.
Fastighetsrättsliga frågor
Detaljplanen gör det möjligt att avstycka en eller flera fastigheter från Allmänningsskogen
s:1 för planlagt bostadsändamål i detaljplanen.
Planlagd [GATA] avser enskild väg tillika en för flera fastigheter gemensam utfartsväg.
I samband med exploatering av planområdet bör gemensamhetsanläggning [g] inrättas för
utfartsvägen i enlighet med anläggningslagen (1973:1149).
Gemensamhetsanläggningar som behövs för att tillgodose flera fastigheters behov av teknisk
försörjning bör lämpligen inrättas. Beslut om bildande av gemensamhetsanläggning kan ske
efter eller i samband med fastighetsbildning.
Vid anläggande av underjordiska ledningar förläggs de lämpligen inom allmän platsmark
alternativt på kvartersmark inom s.k. prickmark, d.v.s. mark som inte får förses med
byggnad. Ledningsrätt bör tillskapas vid anläggande av ledning inom fastighet som inte ägs
av ledningsägaren.
Luokta-Mávas sameby och Ståkke sameby innehar renbetesrätt inom Allmänningsskogen
s:1.
Ekonomiska frågor
Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för samtliga åtgärder på kvartersmark.
Exploatören/fastighetsägaren svarar för alla planläggnings- och exploateringskostnader samt
ansvarar för genomförandefrågor angående ansökan om fastighetsbildning och
anläggningsförrättning. Vid utbyggnad eller kvalitetshöjning av t.ex. tillfartsväg som nyttjas
av tillhörande fastigheter, åvilar kostnaderna för åtgärder fastighetsägarna. Eventuell flytt av
ledningar bekostas av exploatören om sådan sker på exploatörens initiativ.
6
Samrådshandling
2015-03-09
Planbeskrivning
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
Strandskydd
Del av detaljplaneförslaget som ligger inom strandskyddat område bedöms inte att stå i
konflikt med strandskyddets syfte enligt 7 kap. 13 § miljöbalken. Planområdet är som helhet
väl avskilt från strandlinjen genom befintlig allmän väg. Inom strandområde väster om
Norra Bergnäsvägen råder fri passage liksom fortsatt goda livsvillkor för djur- och växtlivet.
Rennäring
Förutsättningar
Rennäring som enskilt och allmänt intresse
Rennäringen är både ett enskilt intresse (renskötselrätten) och ett allmänt intresse
(riksintresse). Renskötselrätten är en särskild rätt till fastighet som avviker från andra
nyttjanderätter och ger renskötande samer en särställning i svensk lagstiftning. Den gäller på
obegränsad tid men får bara utövas inom ett renskötselområde, vilket utgörs av
åretruntmarker och vinterbetesmarker. I planeringsprocessen ska samebyn ses som
innehavare av särskild rätt vilket innebär att samebyn som sakägare och särskilt berörd har
rätt att överklaga beslut.
Rennäringen som allmänt intresse grundar sig bland annat på Sveriges internationella
åtaganden och har av staten bedömts vara en förutsättning för den samiska kulturen. Således
måste det finnas grundläggande förutsättningar för bedrivande av renskötsel, vilket innebär
att det måste finnas säker tillgång till betesmarker. I Sverige finns ett flertal av myndighet
utpekade riksintressanta områden för rennäringen. Riksintressanta mark- och vattenområden
av betydelse för rennäringen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt
försvårar rennäringens bedrivande. Områdena karaktäriseras som flyttvägar, svåra passager,
kalvningsområden och rastbeten.
Rennäringens markanspråk
Renskötsel får bedrivas på såväl enskild
som statlig mark inom de områden det är
tillåtet att bedriva renskötsel. Det betyder
att även privata fastighetsägares mark får
tas i anspråk för renbete. Till samebyarnas
marker räknas åretruntmarker och vinterbetesmarker. Planområdet ligger inom det
överlappande området mellan Ståkke
sameby och Luokta-Mávas sameby inom
s.k. åretruntmark, d.v.s. mark där
renskötsel får bedrivas hela året.
Berörda samebyar.
7
Planbeskrivning
Samrådshandling
2015-03-09
Rennäringens anläggningar.
Väster om Norra Bergnäsvägen finns ett spärrstängsel uppfört i nord-sydlig riktning som
nyttjas som byaavskiljande stängsel. I fastighetsgräns i norr, väster om Norra
Bergnäsvägen, finns ett rengärde som används av Luokta-Mávas sameby. Över fastigheten
sträcker sig genomgående flyttleder bl.a. från Stor-Mattaure i östvästlig riktning. Enligt
Luokta-Mávas sameby förekommer flyttning av renar söderut längs Norra Bergnäsvägen
för sträckan norr om aktuellt planområde till renstängslets avslut och vidare söder om
planområdet innan flyttleden viker av västerut. Flytt längs vägen sker till följd av utbredda
stenskravel på ömse sidor om Norra Bergnäsvägen, vilket hindrar renarna att ta sig fram i
skogsområdet. Ströskockar samlas på Gallajaure och flyttas även längs Norra
Bergnäsvägen söderut. Planområdet ligger inom del av Allmänningsskogen s:1 som utgör
riksintresse för rennäringen i form av kärnområde och flyttled.
Befintliga terrängförhållanden invid
planområdet och flyttleden
längs Norra Bergnäsvägen.
8
Planbeskrivning
Samrådshandling
2015-03-09
Riksintresse rennäring - kärnområde.
Riksintresse rennäring - flyttled.
Riksintresse
Planområdet ligger inom utpekat riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken.
Området utgör kärnområde och flyttled av riksintresse, se kartbilder ovan. Kärnområden är
områden som bildar kraftcentrum inom samebyn. Sådana bör skyddas därför att de har en
totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel
inom samebyn. För Luokta-Mávas sameby beskrivs riksintresset Gallajaure som ett
kärnområde inom åretruntmarkerna som används som höst- och vinterbetesland. Beteslandet
är viktigt tack vare sammanhängande lavrika barrskogar. En arbetshage för skiljning, slakt
och övernattning vid flytten finns vid Gallajaure. Kärnområdet används även av Ståkke
sameby under sommarhalvåret.
9
Planbeskrivning
Samrådshandling
2015-03-09
Flyttleder beskrivs som strategiska platser, vilka skyddas för att renskötseln ska klara av
nödvändiga förflyttningar mellan olika kärnområden eller från kärnområden till andra
betesområden. Riksintressanta flyttleder inom berörd del av Allmänningsskogen s:1 nyttjas
av Luokta-Mávas sameby.
Viktiga områden och strategiska platser
Inom samebyarna finns förutom riksintresse även identifierade viktiga områden inom
beteslandet och strategiska platser. Underlagsmaterial i form av kartor över rennäringens
markanvändning under ett normalt renskötselår, däribland viktiga områden inom beteslandet
och strategiska platser, tillhandahålls av Sametinget. Det aktuella planområdet ligger inom
s.k. trivselland för Luokta-Mávas sameby och inom både trivselland och kalvningsland för
Ståkke sameby.
För båda samebyarna ligger planområdet också inom s.k. uppsamlingsområde.
Uppsamlingsområden ska motsvara de krav som ställs för att en renskötare ska kunna samla
ihop en renhjord. Uppsamlingsområden är marker dit renarna beger sig vid viss vindriktning
och väderlek och där de sedan har benägenhet att stanna upp. Sommartid samlas renarna till
kalvmärkning eller flyttning till andra betesmarker. Samling äger rum under hösten/vintern
inför slakt, skiljning och flyttning till vinterlanden och under våren sker samling inför
skiljning och flyttning till vår- och kalvningslanden. Trivsellanden utgör områden inom
årstidslanden som är viktiga för renen. Dit söker sig renarna naturligt för bete och vila under
en längre period. Dessa har betingelser i topografin och betet som gör att renarna trivs där.
Trivsellanden är ofta mer vidsträckta än uppsamlingsområdena.
Samråd
Samråd angående detaljplaneläggning av befintliga arrendetomter samt nytillkommande
bostadsfastigheter inom del av Allmänningsskogen s:1 har hållits med representanter från
Arjeplogs kommun, plankonsult, Arjeplogs Allmänning (fastighetsägare) samt Ståkke och
Luokta-Mávas sameby vid följande tillfällen:
2012-03-15 (Ståkke sameby, Arjeplogs Allmänning)
2012-06-12 (Ståkke sameby, Arjeplogs Allmänning)
2014-04-24 (Ståkke sameby, Arjeplogs Allmänning, Arjeplogs kommun, plankonsult)
2014-05-02 (Luokta-Mávas sameby, Arjeplogs Allmänning, Arjeplogs kommun,
plankonsult)
2014-06-03 (Luokta-Mávas sameby, Arjeplogs Allmänning, Arjeplogs kommun)
2014-10-21 (Luokta-Mávas sameby, Arjeplogs Allmänning, Arjeplogs kommun,
plankonsult)
Samråden har ägt rum i Arjeplogs Allmännings lokal i centrala Arjeplog med undantag för
samråd 2012-03-15 och kompletterande samråd 2012-06-12 som hölls i Arvidsjaur mellan
Arjeplogs Allmänning och Ståkke sameby. Vid samråden har tre utbyggnadsområden inom
Allmänningsskogen s:1 varit föremål för dialog. Aktuell planläggning omfattar område norr
om Ledsjikvägen (delområde 2).
10
Planbeskrivning
Samrådshandling
2015-03-09
Aktuella utbyggnadsområden inom Allmänningsskogen s:1.
Delområde 1: Området vid Flyggsund samt vägen till sjön Ledsjik
Delområde 2: Område norr om Ledsjikvägen
Delområde 3: Område vid Gallaströmmen
Synpunkter vid samråd
Vid samrådet 2012-03-15 framförde Ståkke sameby synpunkter på delområde 1 och
delområde 3 medan samebyn motsatte sig all bebyggelse inom delområde 2, både öster och
väster om Norra Bergnäsvägen, utifrån motivet att det stör flyttleden för Luokta-Mávas
sameby. Vid senare samrådstillfälle, 2014-04-24, framförde samebyn att befintliga och
tillkommande fritidshus inom delområdena inte utgör problem för renskötseln i området.
Vid första samrådsmötet 2014-05-02 med Luokta-Mávas sameby framförde samebyn
synpunkter på delområde 2 och menade att området väster om Norra Bergnäsvägen mot
Stor-Mattaure inte får bebyggas eller att fasta bryggor får anläggas. Vid senare
samrådstillfälle, 2014-06-03, framförde samebyn synpunkter på samtliga delområden.
För delområde 2 uttryckte samebyn att hela bebyggelseområdet utgör hinder vid flyttning
söderut längs Norra Bergnäsvägen. För samebyn vore det lämpligt om bebyggelseområdet
kunde förläggas väster om Norra Bergnäsvägen på udden mittemot aktuellt planområde och
helst efter en enskild väg, vilket i sin tur kräver en lösning för passering genom renstängslet.
Vid det senast genomförda samrådet med Luokta-Mávas sameby, 2014-10-21, framförde
samebyn att exploatering av delområde 2 innebär störning för samebyn i samband med
flyttning söderut längs Norra Bergnäsvägen. Samebyn vidhöll att planläggning lämpligen
kan ske väster om Norra Bergnäsvägen på udden mittemot aktuellt planområde.
Yttrande i tidigare planprocess
Luokta-Mávas sameby har i tidigare planprocess framfört skriftliga synpunkter på
detaljplaneläggning av del av Allmänningsskogen s:1 och påverkan på rennäringen.
I yttrande från 2012-09-01 (Dnr: MBR 2012/182 214) framför samebyn invändningar mot
att planerad bebyggelse inom planområdet (delområde 2) ligger för nära flyttleden som går
in/ut från viken. Leden är naturligt en trång passage och befintlig bebyggelse finns sedan
tidigare söder/sydost om passagen.
11
Planbeskrivning
Samrådshandling
2015-03-09
Ståkke sameby har i tidigare planprocess även framfört skriftliga synpunkter på
detaljplaneläggning av del av Allmänningsskogen s:1 och påverkan på rennäringen.
I yttrande från 2012-08-14 (Dnr: MBR 2012/182 214) framför samebyn att de godtar en
utvidgad fritidshusbebyggelse på östra sidan om Norra Bergnäsvägen (delområde 2) men
motsätter sig utökad fritidshusbebyggelse på västra sidan om Norra Bergnäsvägen.
Yttrandet hänvisar till protokoll från kompletterande samråd mellan Ståkke sameby och
Arjeplogs Allmänning 2012-06-12.
Konsekvensbeskrivning
De direkta konsekvenserna av planläggning för bostadsändamål, det vill säga att mark tas i
anspråk och bortfaller som betesmark, bedöms inte innebära betydande negativ påverkan på
möjligheten att bedriva rennäring. Planområdet ligger norr, öster och söder om ett
stenskravel som gör området otillgängligt som betesmark. Enligt Luokta-Mávas sameby
medför stenskravlets utbredning en kanalisering av renflyttningen till Norra Bergnäsvägen.
Planområdets lokalisering hindrar därmed inte flyttleden då det inte är möjligt att flytta
renarna i öst-västlig riktning över planområdet och skogsmarken omkring då renarna inte
kan ta sig fram över den steniga terrängen.
Indirekt uppstår konsekvenser för samebyn till följd av planläggning för bostadsändamål.
Till indirekta konsekvenser räknas den mänskliga aktivitet i området som planerad
bebyggelse antas medföra och som i sin tur kan innebära negativ påverkan på bedrivandet av
rennäring i samband med renflytt. Luokta-Mávas sameby menar, enligt protokoll från
samrådet 2014-10-21, att det är aktiviteter såsom tillkommande bilar, hundar och människor
som utgör hinder i samband med flyttning och inte bebyggelsens fysiska struktur.
Åtgärdsbeskrivning
För att undvika, minska eller avhjälpa negativ påverkan som påtagligt kan försvåra möjligheten att
bedriva rennäring till följd av förslagen detaljplan beskrivs nedan förslag på åtgärder inom och
utanför planområdet.
Inom planområdet:
Ändrad lokalisering av planområdet
Undvika etablering av bostadsfastigheter i direkt anslutning till Norra Bergnäsvägen.
Placering av planområdet med utökat avstånd från Norra Bergnäsvägen kan innebära lägre
grad av störning i samband med renflytt.
Enskild utfartsväg
Anlägga enskild utfartsväg jämte Norra Bergnäsvägen. Åtgärden förhindrar anslutning av
flera utfarter mot Norra Bergnäsvägen samtidigt som det kan möjliggöra flyttning av renar
längs den enskilda vägen.
Utanför planområdet:
Ny lokalisering av planområdet
Lokalisera planområdet väster om Norra Bergnäsvägen och befintligt renstängsel för att
avhjälpa negativ påverkan på rennäringen i samband med renflytt.
Röjning av flyttled
Vidta åtgärd inom annan del av fastigheten Allmänningsskogen s:1, exempelvis röjning av
flyttled för bättre framkomlighet.
12
Planbeskrivning
Samrådshandling
2015-03-09
Vidtagande av föreslagna åtgärder
Ändrad lokalisering av planområdet
Etablering av bostadsbebyggelse i området har tidigare varit föremål för detaljplaneläggning, dock har någon detaljplan inte verkställts. I samband med återupptagande av
detaljplanearbete för aktuellt område har planerade bostadsfastigheter placerats mellan 15,5
– 18 meter österut, jämfört med tidigare förslag till detaljplan (Detaljplan för del av
Allmänningsskogen s:1, Stor-Mattaure, Flyggsundet, MBR: 2012/182 214) i syfte att minska
störningar från mänsklig aktivitet i flyttledens direkta närhet.
Enskild utfartsväg
I detaljplanen föreslås en enskild utfartsväg [GATA] jämte Norra Bergnäsvägen.
Utfartsvägen reglerar en samlad utfart mot allmän väg och medför att bostadsbebyggelse
förskjuts ytterligare österut från Norra Bergnäsvägen. Åtgärden avser att förbättra
framkomligheten längs flyttleden. Vid samråd med Luokta-Mávas sameby avstyrkte
samebyn åtgärden med hänvisning till att aktuell störning härstammar från mänsklig
aktivitet i det föreslagna bebyggelseområdet.
Ny lokalisering av planområdet
Luokta-Mávas sameby framförde vid samrådet 2014-06-03 att det ur rennäringssynpunkt
vore lämpligt att flytta exploateringsområdet till västra sidan om Norra Bergnäsvägen,
lämpligen på udden mittemot det tidigare föreslagna bostadsområdet. Ett motsvarande
förslag till bostadsområde på västra sidan om Norra Bergnäsvägen har tagits fram av
Arjeplogs kommun i enlighet med samebyns synpunkt. En behovsbedömning har upprättats
för det nya förslaget och samråd har hållits med länsstyrelsen angående
behovsbedömningen. Länsstyrelsen finner att skäl saknas för att upphäva strandskyddet
inom planområdet, varför udden inte är möjlig att exploatera för bostadsbebyggelse.
Röjning av flyttled
Vid samråd med Luokta-Mávas sameby 2014-10-21 framförde Arjeplogs Allmänning
möjligheten att röja ny led för bättre framkomlighet vid flyttning inom fastigheten
Allmänningsskogen s:1. Samebyn avstyrkte åtgärden med hänvisning till att aktuell störning
härstammar från mänsklig aktivitet i det föreslagna bebyggelseområdet.
Kvarstående konsekvenser
Kvarstående konsekvenser som inte kan undvikas genom åtgärder inom eller utanför
planområdet rör den negativa påverkan på bedrivandet av rennäring i samband med renflytt
längs Norra Bergnäsvägen som mänsklig aktivitet knuten till planområdet kan medföra.
Ställningstagande
Mänskliga aktiviteter på betesmarker som nyttjas för renskötsel är negativa för rennäringen,
då det inom ett kort- eller långsiktigt perspektiv vanligen innebär förlust av betesland.
Risker med stora förluster är att ett område får nedsatt bärkraft, vilket i sig kan ge negativa
effekter på renarna och sedermera på rennäringen och ekonomin hos de enskilda företagen.
I det aktuella fallet har förlust av betesmark inom riksintressant kärnområde för rennäring
inte bedömts utgöra den främsta negativa konsekvensen för berörda samebyar.
Den huvudsakliga konsekvensen har, utifrån samråd med samebyarna, bedömts utgöra den
mänskliga aktivitet som antas förekomma i och omkring det föreslagna bebyggelseområdet.
13
Planbeskrivning
Samrådshandling
2015-03-09
Aktiviter kan vara skoterkörning, hundar, bilar etc., vilka i sin tur kan antas medföra
störning som påtagligt försvårar flytt av renar längs del av Norra Bergnäsvägen som nyjttas
som flyttled av Luokta-Mávas sameby.
För området råder således en intressekonflikt av att exploatera del av Allmänningsskogen
s:1 för bostadsbebyggelse kontra det allmänna intresset som riksintresseanspråket för
rennäringen utgör, vilket miljöbalken reglerar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan
försvåra rennäringens bedrivande. I bedömningen om planläggning för bostadsbebyggelse är
möjlig ligger dels att avväga förenligheten av motstående intressen samt bedöma graden av
påtaglig skada som konsekvenserna kan medföra på rennäringens bedrivande. I det aktuella
fallet föreslås planläggning utifrån nedanstående ställningstaganden.
Strax norr om föreslaget område för bostadsbebyggelse utbreder sig ett stenskravel på ömse
sidor om Norra Bergnäsvägen. Terrängförhållandena innebär, enligt Luokta-Mávas sameby,
att flyttning inte kan ske i öst-västlig riktning utan måste ske längs den allmänna vägen.
Söder om planområdet råder likartade förhållanden vilket också styr flyttleden till den
allmänna vägen. Topografin i området och befintligt spärrstängsel i väster sätter därav
gränser för flyttledens utbredning i landskapet.
För att lindra indirekta konsekvenser på rennäringens bedrivande som en följd av etablering
av bostadsbebyggelse har åtgärder vidtagits i samband med upprättandet av föreslagen
detaljplan. Åtgärderna avser att utöka avståndet mellan bostadsbebyggelse och flyttled. En
enskild utfartsväg har planlagts utmed Norra Bergnäsvägen och är möjlig för samebyn att
nyttja i samband med renflytt. Kvartersmark för bostäder har även förflyttats österut i syfte
att utöka avståndet mot Norra Bergnäsvägen för att bostadsfastigheter inte ska ansluta direkt
mot vägområdet.
Direkta konsekvenser, det vill säga att mark tas i anspråk och därmed helt bortfaller som
betesmark inom kärnområdet, bedöms inte påtagligt försvåra rennäringens bedrivande med
anledning av befintliga terrängförhållanden som gör planområdet otillgängligt för renbete.
Sammanfattningsvis medför föreslaget område för bostadsbebyggelse att ingrepp inte sker i
attraktiv betesmark eller att befintlig flyttled skärs av. I samband med planläggning har
åtgärder vidtagits för att lindra antagna negativa effekter på bedrivandet av rennäring.
Ovanstående ger tillsammans anledning att bedöma att berörda allmänna och enskilda
intressen kan förenas under de år och vid de tidpunkter Luokta-Mávas nyttjar Norra
Bergnäsvägen som flyttled.
MEDVERKANDE
Gunnar Grönlund, arkitekt SAR/MSA, GG-arkitekter
Linnea Isaksson, planeringsarkitekt FPR/MSA, Arkitekthuset Monarken AB
Mats Abrahamsson, samhällsutvecklingsförvaltningen, Arjeplogs kommun
GG-arkitekter
____________________________
Gunnar Grönlund
arkitekt SAR/MSA
14