RAPPORT Hemmasittare och Problematisk frånvaro
Inventering av insatser och metoder Hemmasittare och problematisk frånvaro Kim Hermansen och Edin Dzanic Hösten 2014 I Sverige pågår just nu ett samtal om hur vi rätt ska formulera oss kring dessa elever. Begreppet ”hemmasittare” är fortfarande det vanligaste men får viss kritik för att individualisera problemet. ELOF står för ”Elever med Långvarig Olovlig Frånvaro” men akronymen verkar inte riktigt fastna. Man pratar också om elever med problematisk frånvaro vilket breddar underlaget för insatser och metoder men som också gör specifika problem luddigare. I rapporten förekommer alla tre begrepp. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING……………………………………………………………………………………. sid 3 BAKGRUND Kartläggning………………………………………………………………………………….. sid 4 Definition av hemmasittare…………………………………………………………… sid 4 Skolfrånvaro över landet……………………………………………………………….. sid 5 Konsekvenserna…………………………………………………………………………….. sid 5 Orsaker till skolfrånvaro…………………………………………………………………. sid 6 RESULTAT Aktuell status i Västra Hisingen………………………………………………………. sid 8 Främjande och förebyggande arbete: ”Vänersborgmodellen”…………………………………………………………………… sid 10 ”Trulsegårdsskolan”……………………………………………………………………….. sid 12 ”Projekt ökad elevnärvaro/ SDF Örgryte-Härlanda”………………………. sid 14 ”Projekt ökad skolnärvaro/ SDF Majorna-Linné”……………………………. sid 15 Insatser riktade åt hemmasittarproblematik: ”Mimers Hus, Malmö”………………………………………………………………….. sid 16 ”Efus, Flexgrupp, SDF Majorna-Linné”…………………………………………… sid 16 ”Vingen, Resursenheten, SDF Västra Hisingen”…………………………….. sid 17 ”Magelungen-Karlaskolan, Göteborg”…………………………………………… sid 17 SLUTDISKUSSION……………………………………………………………………………. sid 18 KÄLLFÖRTECKNING/notsystem………………………………………………………. Sid 21 BILAGOR…………………………………………………………………………………………. sid 22 2 INLEDNING Syfte med uppdraget! Gruppen har fått i uppdrag att under hösten 2014 göra en kunskapsinventering och finna verksamma metoder för att utforma och erbjuda stöd till hemmasittande elever. Alla studier av de myndigheter och organisationer som ur olika perspektiv studerar skolan och dess elever visar samma sak: skolan är en av de starkaste skyddsfaktorerna. Det är där elevers möjligheter till framtida positiva och aktiva livsval ska manifesteras, utforskas och förankras på olika sätt. Det finns dock en ökande grupp av elever för vilka detta inte stämmer: elever med hög frånvaro och de som riskerar att bli eller redan är hemmasittare. För dessa elever har skolan varit, och är många gånger fortfarande, en plats för ångest och misslyckanden och en plats som bidrar till att skapa ett tidigt och tydligt utanförskap, ofta livslångt. Beräknad samhällskostnad för dessa elever är enligt Socialstyrelsen 12-15 mkr men vad kostnaderna i livskvalité är för eleverna, individerna, kan vi mest bara gissa oss till. Kort sagt kan vi säga att Västra Hisingen det senaste året har haft 14 bekräftade hemmasittare, det vill säga elever med mer än tre veckors sammanhängande och ogiltig frånvaro. Vi har samtidigt skäl att tro att de är något fler än angivit beroende på skillnader i definition och rapportering. Eleverna är hemma av väldigt olika skäl men de återfinns i princip uteslutande på högstadiet, NPF-diagnoser är ställda i hälften av fallen och det är lika många flickor som pojkar. Hur man inom stadsdelen arbetar och organiserar sig kring dessa elever skiljer sig väldigt mycket åt vilket verkar bero på olika skolkulturer men också hur resurser används och fördelas. Arbetet med frånvaro, både det preventiva och insatserna när frånvaron väl är ett faktum, skiljer sig också åt inom stadsdelen. Vi har under arbetet med rapporten hittat en fungerande modell för insatser och organisation kring frånvaro som vi väljer att rekommendera. Vi har även kunnat ta fram generella tankar kring hur man överlag arbetar framgångsrikt med och även bör arbeta med hemmasittare. 3 BAKGRUND Kartläggning I oktober 2014 fick vi i uppdrag att granska situationen i Västra Hisingen beträffande skolfrånvaro generellt och hemmasittare specifikt. I detta ombads vi studera skolorna i stadsdelen, ta intryck av liknande arbeten och projekt runt omkring oss för att slutligen presentera resultaten för uppdragsgivaren. Vi skulle även återkomma med förslag om fortsatt arbete i att främja skolnärvaro för elever i alla kommunala grundskolor Västra Hisingen, inte minst för elever med konstaterat problematisk skolfrånvaro samt så kallade hemmasittare. Under arbetets gång har vi tagit del av ett antal rapporter, artiklar, dokumentärer, bloggar, och studier. Vi har genomfört ett antal studiebesök i och utanför Göteborgs stad, intervjuat personal som har fokus på skolnärvaroarbetet inom olika verksamheter och vi har deltagit i en nationell konferens om hemmasittare. Vi har även via frågor till rektorerna och skolornas EHT samlat på oss uppgifter och tankar från de berörda inom stadsdelen. Författarna av denna rapport har delat upp det insamlade materialet och erfarenheterna enligt följande princip: Bakgrund som beskriver kunskapsläget avseende skolfrånvaro/hemmasittare. Aktuell status i Västra Hisingen Aktuella och beprövade metoder och arbetssätt som syftar att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro Aktuella och beprövade metoder avseende åtgärdande stöd till elever med problematisk frånvaro/hemmasittare Framgångsfaktorer som samlas i slutdiskussion och förslag inför fortsatt skolnärvaroarbetet. Definition av hemmasittare Den vanligt förekommande definitionen för hemmasittare är ”… elev som är frånvarande från skolan i minst tre veckor i sträck utan giltig förklaring och som gjort ett aktivt val att stanna hemma”1 I övrigt finns det ingen enhetlig definition avseende begreppet hemmasittare. Tvärtom är det vanligt med olika benämningar som i stort sätt beskriver en och samma fenomen; elever som återkommande uteblir från undervisning och skolan: Skolkare Skolmotståndare Skolvägrare Elev med ströfrånvaro Elev med långvarig ogiltig frånvaro Elev med långvarig ofrivillig frånvaro Drop-outs Korridorsittare Oavsett vilken begrepp vi använder handlar skolfrånvaro i slutändan om att eleven får svårt att uppnå kunskapsmålen och fullfölja sin utbildning samt att eleven riskerar hamna i utanförskap som vuxen. De olika forskningsstudier som har gjorts i Sverige konstaterar att ströfrånvaro kan leda till 4 omfattande skolfrånvaro och att omfattande skolfrånvaro är en riskfaktor för ofullständig skolgång, sociala och psykiska problem. Därför har forskarvärlden2 på senare tid myntat begrepp om problematisk skolfrånvaro. Begreppets mening innefattar: ”all typ av skolfrånvaro som leder till problem för eleven”. Denna definition manar också till att tidigt upptäcka mönster som kan leda till långvarig skolfrånvaro. Elever med långvarig skolfrånvaro vittnar att avsaknad av frånvarokontrollen är en av orsakerna till att deras frånvaro kunde bli så omfattande. Denna bild kan styrkas genom att många kommuner utrycker bristande kännedom om elevernas långvariga skolfrånvaro.3 Med hänsyn till ovanstående anser vi att begreppet problematisk skolfrånvaro är mer gångbar, än hemmasittare, när vi skapar förståelse kring problematiken. Men i denna rapport kommer vi använda dessa två begrepp synonymt. Skolfrånvaro över landet Grundskolorna i Sverige har rapporterat in, under läsåret 2008/2009, 1650 elever som är borta från skolan minst en månad. Under samma period har 600 elever varit borta helt från skolan under en hel termin. 12000 elever är sporadiskt frånvarande (skolk, anmäld frånvaro). 150 elever har permanent skolfrånvaro.4 Dessa siffror är dock inte rättvisa för nuvarande läget då antal skolfrånvarande elever har ökat med tiden och man misstänker att alla elever inte varit inrapporterade under mätningsperioden.5 På senare år har skolfrånvaro blivit så omfattande och problematisk att tidigare regering har gått ut, 2011, med ett beslut om att olovlig frånvaro ska föras in i betygen på grundskolan. De konstaterar att den olovliga frånvaron är så stor att på högstadiet är det cirka 10 procent av alla elever som skolkar minst en gång i månaden. Enligt den nya skollagen, förutom betygssättning, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare underrättas samma dag som den olovliga frånvaron sker.6 I Västra Hisingen finns det 6245 elever inskrivna i F-9 skolan under läsåret 2014/2015. Det saknas tyvärr en sammanhållen statistik över på hur många av dessa elever som har haft skolfrånvaro under skolåret. Anledningen till detta är att alla skolor ännu inte använder Hjärntorget för skolfrånvarorapportering. En intern kontroll av skolfrånvarorutinerna (och statistik framtagen under vecka 12 och 42/ 2014) i Västra Hisingen visar dock att oanmäld skolfrånvaro bland 10 rapporterande skolor i Västra Hisingen är 2.1% (mätning avser antal lektionstimmar). Vidare uppvisar rapporten på skillnader i statistik mellan olika skolorna i Västra Hisingen och skillnader i uppföljning av skolfrånvarorutiner mellan olika skolor i Västra Hisingen. Statistik för hela Göteborg visar att oanmäld skolfrånvaro har snitt på 2% av lektionstimmar.7 Konsekvenserna Socialstyrelsen uppger i sin rapport8 att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna som motverkar utanförskap. Framtidsutsikterna försämras väsentligt för barn och unga som får ofullständiga betyg i grundskolan och som i förtid bryter utbildningskedjan. Parallellt ökar risker för framtida psykosociala problem. I samma rapport uppges att skolan som skyddsfaktor är särskilt viktig för redan utsatta barn. 5 Skolverkets statistik visar att 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg i gymnasiet med behörighet till högskolan var antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade vidare på högskola fem år efter att de lämnat gymnasieskolan. Motsvarande andel bland de ungdomar som hoppat av gymnasiet, innan årskurs tre, var 28 procent.9 En studie som har gjorts av Stockholms stad10 visar att risker för socialt normbrytandebeteende, kriminalitet, användning av cannabis, alkohol och tobak samt psykisk ohälsa dubbleras bland ungdomar som har haft fler än 20 skolfrånvarande tillfällen på högstadiet. I intervju med Informationsansvarig i stadsdelen Västra Hisingen framgår det att cirka 200 ungdomar mellan 16-19 år har hoppat av gymnasieutbildningen. Informationsansvarig har gjort kartläggning med 97 ungdomar. I kartläggningen framgår det att 17 ungdomar är aktuella inom socialtjänsten, varav 10 inom enheten för Unga-Vuxna och tre inom enheten för Barn och Unga. Inofficiellt uppger informationsansvarig att ett femtontal ungdomar även är aktuella hos polisen och en inom kriminalvården. I Informationsansvarigs intervju med ungdomarna framgick även att många hade skolfrånvaro redan i grundskolan och att flertalet har varit aktuella för basutredning inom grundskolan. Nilsson och Wadeskog11 har genom att titta på statistik på riksnivå beräknat sannolikheten för olika former av utanförskap. Enligt deras modell anses 12,8 % av dagens ungdomar hamna i ett framtida utanförskap av olika grad. Man kan anta att en del av dessa ungdomar återfinns bland de elever som idag har problematisk skolfrånvaro. 12,8 % är ett riksgenomsnitt och det finns anledning att tro att Västra Hisingen ligger något över, bl.a. på grund socioekonomiska faktorer12. Nilson och Wadeskog har även beräknat prislappen för en individ i utanförskap under perioden 20-65 år och den är i dagsläget cirka 14,8 miljoner kronor. Vi anser att samband mellan utanförskap och hög skolfrånvaro är tydligt enligt siffrorna ovan. Skolfrånvaro på lång sikt innebär stora kostnader för samhället men även individuellt lidande och dåliga framtidsutsikter. Orsaker till skolfrånvaro Det händer sällan att en elev helt plötsligt slutar komma till skolan, det är tvärtom något som växer fram under längre tid och som oftast börjar med ströfrånvaro. Uppmärksammar inte skolan skolfrånvaron tidigt är risken stor att den övergår till långvarig och otillåten skolfrånvaro. Då har eleven hunnit utveckla psykisk ohälsa i form av ångest, stressrelaterade symptom och utbrändhet. Skolverket understryker i sin rapport Skolfrånvaro och vägen tillbaka (2010) ett vanligt förekommande mönster; långvarig, ogiltig skolfrånvaro beror på en kombination av flera olika faktorer. Det finns alltså sällan bara en anledning till att eleverna inte närvarar på lektionerna och i skolan, utan flera. Enligt barnpsykologen, Malin Gren Landel, som föreläser och forskar i ämnet är det de oftast flera individ-, familj-, sociala- och skolfaktorer som samverkan med varandra och förorsakar problematisk skolfrånvaro hos en elev13. Autism- och Aspergerförbundet genomförde en undersökning om skolan där de tillfrågade vårdnadshavare till barn och ungdomar med funktionsnedsättning inom autismspektrum om bl.a deras skolfrånvaro. Enligt undersökningen har 6 77% av de tillfrågade uppgett bristande autismkompetens som främsta orsaken till att eleven varit frånvarande14. Här har vi försökt sammanställa de olika faktorerna som kan leda till problematisk skolfrånvaro: Pedagogiska faktorer som kan orsaka ogiltig frånvaro kan handla om att elever inte begriper ett ämne, att lärare i enstaka fall brister i bemötandet och t.o.m. stämplar eleven som dum. Det kan också handla om att elever med stor frånvaro behöver särskilt stöd, men inte får det, eller att inga eller felaktiga diagnoser ställs eller att de ställs för sent. Organisatoriska faktorer. Det kan röra sig om osystematiskt närvarorapportering, alltför stor betoning på självständigt arbete, få lärarledda lektioner, lärarbyten, kontinuerlig omorganisation av resurspersoner, klasstorlek samt otydlig ansvarsfördelning bland vuxna i skolan. Sociala faktorer. Skolan är inte bara kunskapsmiljö, den är också en miljö där eleverna skapar och upprätthåller sociala kontakter och knyter vänskapsband. I denna sociala miljö kan också uppstå konflikter i form av grupptryck, socialt utanförskap, kränkningar och trakasserier. Detta kan sedan ligga till grund för långvarig ogiltig frånvaro. Hem och familjefaktorer: I de intervjuer med elever som skolverket har utfört, framkommer även faktorer som hör till hemmiljön. Ungdomarnas berättelser visar att hemmet är en största betryggande faktor för att eleven ska klara av sin skolgång. Samtidigt finns det elever som vittnar om mycket svåra hemförhållanden. Både elever och familjen i sin helhet kan vara utsatta för olika slags påfrestningar såsom migration, arbetslöshet, missbruk, sjukdom, misshandel, bristande föräldraförmåga och besvärliga ekonomiska situationer. Sammantaget kan dessa erfarenheter påverkat elevernas hela livssituation och bidragit till den långvariga, ogiltiga frånvaron. Individuella faktorer: Det är vanligt att elever med psykisk ohälsa (ångest och depression), Aspergers syndrom och autism har varit frånvarande under långa perioder. Detta tyder att även elevens funktionsnedsättningar kan vara ett bidragande faktor till hög men oftast anmäld skolfrånvaro. Skolan är som sagt en oerhört viktig skyddsfaktor för barn och ungdomar. Den ska stå för lärande men även för hopp, gemenskap, positiva förväntningar, arbetsglädje samt förtroendefulla relationer till andra jämnåriga och vuxna. För att skolans ska kännas som en trygg plats är det viktigt att barn och ungdomar upplever känslan av sammanhang. Skolans miljö måste vara begriplig och hanterbar. Om en elev inte upplever detta och dessutom har en svår livssituation i övrigt kan skolfrånvaro ses som en rimlig utväg ur elevens perspektiv. Då får vi en elev i kris. När vuxna hamnar i kris blir de sjukskrivna. Frågan är hur vi betraktar våra barn och unga med samma problematik?! Det som skiljer vuxnas utbrändhet från elevers dito är nämligen många gånger omgivningens språkbruk och förhållningssätt. Är en kollega utbränd pratar man nästan uteslutande om stress, vila, promenader, äta gott, anpassade arbetstider och arbetsuppgifter, rehabilitering, samtal osv. Är en elev hemma pratar man däremot om skolplikt, att jobba ikapp, skolvägran, föräldraansvar, hemundervisning osv. En del av arbetet med hur vi förhåller oss till dessa elever är således att förändra hur vi pratar om dem och deras situation15. 7 RESULTAT av vår kartläggning Insatser och metoder Specialistnivå (Riktade insatser för elever med hög eller permanent frånvaro. Extra resurser/insatser i skolan, samordnade insatser mellan skolan, BUP, habilitering och socialtjänst) Första linjen (enl. Vänersborgsmodell) (Skolsocialkartläggning och ev. basutredning för elever med hög frånvaro. Anpassad undervisning/ÅP, EHT, samverkan med hemmet och vid behov med externa parter t.ex BUP, habilitering och socialtjänst) Generella nivå (enl. Vänersborgsmodell) (Skolans arbete för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. t.ex genom etablering av närvaro/frånvarorutiner, skapa goda relationer mellan skolan, elever och hemmet, organisation, kommunikation, hem och elevinflytande) Vi har använt oss av ovanstående modell för att fortsättningsvis beskriva det främjande skolnärvaroarbetet samt förebyggande och åtgärdande insatser för elever som riskerar att få eller redan har problematisk skolfrånvaro. Denna modell har använts konsekvent för att kategorisera vår kunskapsinventering. Aktuell status i Västra Hisingen. För att få fram aktuella siffror och mönster så mailade vi frågor (se bilaga 3) till samtliga 21 grundskolor inom Västra Hisingen. Ett flertal skolor sökte vi senare upp enskilt via mail för nödvändiga följdfrågor och försök till förtydliganden. Det vi direkt ser är att det beträffande frånvaro inte finns någon egentlig röd tråd inom stadsdelen, vare sig i det preventiva, i insatserna, i samverkan, i rapporteringen eller i tolkningen av siffrorna. Av 21 skolor är det till exempel endast tio som använder sig av Hjärntorget i sin frånvarorapportering. En del skolor räknar frånvaron i antal tillfällen, andra räknar i procent. En del skolor överlåter i stor grad det mesta till den enskilda pedagogen, medan andra skolor direkt tar hjälp av EHT. Med ett system som spretar på det här viset är det svårt att enas om definitioner och mätpunkter men vi har ändå fått fram en del material att arbeta vidare med. Den senaste tolvmånadersperioden har vi inom stadsdelen haft fjorton hemmasittare enligt 3veckorsdefinitionen men får skolorna själva definiera detta så hamnar vi på ett knappt 30-tal. En av dessa fjorton har sedermera flyttat till en annan stadsdel och fem har återgått till skolan, vilket innebär att vi just nu har åtta hemmasittare. Av dessa åtta återstående är pojkar i majoritet, en tydlig majoritet har diagnos och samtliga tillhör högstadiet. Endast en elev av alla fjorton noterade under det senaste året har tillhört mellanstadiet, ingen i lågstadiet. 8 Skola HS DIAGNOS POJKE FLICKA ÅRSKURS Jättestensskolan F-9 1 0 o 1 9 Nordlyckeskolan 7-9 1 1 1 0 7 Ryaskolan F-9 1 0 1 0 9 SvaLan F-9 2 2 2 0 2x9 Torslandaskolan 6-9 2 2 2 0 8 och 9 Torslandaskolan F-5 1 1 0 1 Trulsegårdsskolan 6-9 6 2 1 5 3x8 och 3x9 Samtliga skolor med hemmasittande elever rapporterar via Hjärntorget. På skolorna varierar utbudet av anpassningar och insatser väldigt kraftigt. Ett par skolor har åtminstone teoretiskt sett diskuterat fram en stor mängd möjligheter även om de inte anser sig ha kapacitet eller förmåga att erbjuda rätt stöd till alla elever. På andra skolor begränsar man sig till att beskriva ett minimum av konkreta insatser även om alla skolorna också anger att de anpassar sig efter elevens behov. För att verkligen kunna beskriva vad dessa anpassningar består av behöver vi gå djupare in i respektive fall vilket vi inte anser är nödvändigt i det här läget som mest handlar om en ytlig första kartläggning. Det som framkommer är att även om alla är överens om att skolan inte bara är en plats för traditionellt lärande utan också i väldigt stor grad en social arena och att många av dessa elever har behov av stöd inom just det området, så är det bara en skola som arbetar med detta ur ett bredare perspektiv. Svartedalsskolans (SvaLan) SU-verksamhet tar ett brett grepp om elevens hela sociala spektra, verktyg och intressen för att stärka dem med målet att så småningom kunna få tillbaka dem till skolan. Man kommunicerar med eleverna via SMS, Facebook, KIK, Instagram, Steam och andra sociala medier, de ser till att klasskamrater hör av sig till eleven som är hemma, de bjuder in till mer eller mindre renodlat sociala aktiviteter (konserter, middagar, utflykter osv), de är regelbundet hemma hos eleven och pratar oftast inte om skolan i andra termer än klasskamrater, framtida lustfyllda aktiviteter och grupptillhörighet. Klarar eleven av att stegvis återvända är personalen med i hela processen för att se till att ”skarvarna” under elevens dagar är så små som möjligt. Samverkan kring frånvaro med aktörer som BUP, Habiliteringen med flera kring hemmasittare i stadsdelen skiljer sig också väldigt mycket åt. Ett par skolor använder sig kontinuerligt av hela spektrumet av aktörer och processer medan andra begränsar sig till sporadiska samarbeten med socialtjänsten. Vi har en skola som utöver de förväntade BUP, Habiliteringen med flera även arbetar med idrottsföreningar och församlingar kring elever med närvaroproblematik. Ytterligare en arbetar bland andra med studieförbund för att kunna erbjuda aktiviteter och utlopp som dessa organisationer kanske är mer erfarna av. Majoriteten av skolorna håller sig dock ganska snävt inom det traditionella spektrumet. Ett par av skolorna flaggar för att samverkan inte fungerar så bra, att rollfördelningen är otydlig, att resultat uteblir, det tar för lång tid osv men man använder sig ändå av kanalerna. De skolor i stadsdelen som har påvisat att de har hemmasittare samarbetar så vitt vi kan se i dagsläget inte med metod, organisation eller förhållningsstrategier kring dessa elever. 9 I kontakt med enheten Barn och unga i Västra Hisingen16 uppges att anmälningar från skolan om enbart skolk och hemmasittare har låg prioritering, vilket beror på resurs- och tidsaspekter. Fokus i arbete på enheten Barn och Unga har under senare tid legat på akuta ärenden. Under 2014 har det inkommit 6 anmälningar från skolan som handlar om skolk och långvarig skolfrånvaro. Inga av dessa har lett till utredning. Det görs dock alltid en förhandsbedömning och ambitionen är att handläggaren ska återkoppla till skolan (skolkurator eller rektor) om en utredning inleds. Utredningen inleds däremot, nästan alltid, om i anmälan från skolan utrycks även misstankar om annan problematik, till exempel missbruk, brist på föräldraförmåga, barnens psykiska ohälsa etc. De insatser som kan erbjudas genom bistånd är; Familjekraft, Egenkraft, MST (i syfte att stärka föräldraförmågan) och Vingen samt kontaktperson som vänder sig individuellt till barnet/ungdomen. Vingen har emellertid som målgrupp bara ungdomar från 16 år och uppåt. Samverkan mellan socialtjänst och skolan sker genom SPPF, Västbus, enskilda kontakter mellan handläggarna och skolpersonal samt ett möte som sker en gång per månad mellan alla handläggare i mottagningsgruppen och skolkuratorerna. På frågan om samordning av insatser och samverkan mellan skolan och socialtjänst, utrycks önskan att skolan som anmälare alltid närvarar vid första förhandsbedömningsmöte med barnet/ungdomen och vårdnadshavaren. Det sistnämnda har diskuterats på enheten, men har inte genomförts systematiskt. Vi har under arbetet även samtalat med representanter för de skolteam som finns i Biskopsgården. De arbetar i dagsläget inte med målgruppen för denna rapport utan har fokus på elever som framförallt riskerar att hamna i kriminalitet och missbruk. Skolteamsrepresentanterna ser ändå vikten av att samtala och samordna insatser kring båda målgrupperna eftersom skolfrånvaro kan leda till liknande utanförskap. Främjande och förebyggande arbete Vänersborgsmodellen17 Den modell vi identifierat som mest framgångsrik i arbetet med att främja skolnärvaro kommer från Vänersborg. Flera kommuner och landsting ingick i ett Modellområdesprojekt inom SKL. Syftet med projektet var att utveckla förändringsarbete och åstadkomma effektiva former i hälsofrämjande insatser avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Inom projektet var Vänersborg en av de kommuner som fokuserade på att systematiskt utveckla arbete kring skolnärvaro. Under en period på två år, 2009-2011, gav ansträngningar goda resultat: den ogiltiga frånvaron i grundskolan minskade med 53%. Närvaro bland elever med över 20% ogiltig frånvaro ökade med 60%. Modellen/metoden utgår från att skapa koll på närvaro (frånvarorapportering och statistik). Gemensamma rutiner på kommunal och landstingsnivå utvecklades. Kunskapen om skolnärvarons betydelse för resultat i skolan och för elevens psykiska hälsa ökades och spreds inom olika verksamheten. 10 Koll på närvaro: alla kommunala skolor utvecklade en och samma rutin för närvarorapportering. Rapporteringen har bidragit till statistik som även har legat som grund för målförändring. Gemensamma rutiner: skolan och andra partner inom kommunal och landstingsverksamhet har utgått från samma handlingsplaner/rutiner, ökad samverkan mellan berörda partner, fortbildning av personal, kommunikation med hemmet förbättras, eleverna görs delaktiga. Ökning och spridning av förståelse kring närvarons betydelse: kunskapssamling samt fortbildning av personalen. Diskussionen kring skolnärvaroarbetet fördes i olika sammanhang såsom APT, elevhälsan, rektorsmöten osv. Framgångsfaktorerna i skolnärvaroarbetet pekar på följande omständigheter som genomsyrar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser: 11 Goda relationer; Elevhälsan tillsammans med övrig skolpersonal arbetar med att utveckla bemötandet av elever med skolfrånvaro, både under perioden eleven är ifrån skolan men även efter att eleven kommit tillbaka till skolan efter en skolfrånvaroperiod. Elever som behöver utmaning och stöd erbjuds det i skolan. Skolornas förhållningssätt utgår ifrån att eleverna ska känna sig trygga och att de kan uppnå framgångar i skolan (motverka misslyckande). Kunskapsfokus; Skyddsfaktorer med skolan lyfts upp och vikten av att klara skolans kunskapskrav. Samverkan; Tydliga former för samverkan med hemmet, inom skolan och med externa aktörer Att lyssna på eleverna; Alla elever får vara delaktiga i skolnärvaroarbetet på en främjande nivå. På individuell nivån ska eleven medverka i sin egen planering och utformning av åtgärder som ska leda till ökad närvaro i skolan. Detta sker genom att lyssna på elevens egna tankar och göra en skolsocial kartläggning. Tydligt ledarskap; Politiker och ansvariga chefer är överens om politiska och ekonomiska mål t.ex: långsiktig satsning på att få ungdomarna i arbete och egen försörjning, att öka måluppfyllelse i grundskolan och gymnasiet, att samverka kring resursanvändning mellan skolan, socialtjänst och hälso-sjukvård. Rektorerna ansvarar för att modellen implementeras inom alla skolor. Styrgruppen samverkar och ansvarar för utveckling och utvärdering. Rutiner och systematiskt förbättringsarbete: Rutiner ska formuleras tydligt vad det gäller närvarorapportering och skolnärvaroarbetet. Dessa presenteras i en trappmodell. Trappmodellen underlättar för skolpersonalen att tydliggöra hur och när man ska agera, beroende på skolfrånvarons omfattning. Detta har förankrats hos alla berörda rektorer, lärare och inom elevhälsan. Elevhälsan följer hur arbetet genomförs och gör utvärdering av insatser i enskilda ärenden. Rutiner är kända även för alla elever och föräldrar och andra aktörer som skolan samverkar med. Samarbete med vårdnadshavarna: Hitta former för vem, när och hur ska samarbeta med föräldrarna utifrån elevens frånvaro. Alla vuxna fokuserar på samma sak. Länk mellan skolan och socialtjänst i form av en samverkande socialsekreterare. De samverkande parter såsom BUP, BUM, socialtjänsten, ställer alltid frågor till barn och föräldrar om barnets skolnärvaro, vid den första kontakten. Tekniska förutsättningar: underlätta rapportering och mätning av data som ska ligga till grund för förändringsarbetet. En viktig del i skolnärvaroarbetet i Vänersborg är samverkande socialsekreterare. Socialsekreteraren agerar också som IFOs kontaktperson för alla grundskolor i kommunen. Enligt trappmodellen vet alla skolor när samverkande socialsekreterare ska kopplas på i ärendet; om oanmäld skolfrånvaro fortsätter efter fem tillfällen kallar skola till ett möte där samverkande socialsekreterare deltar. Socialsekreterare träffar då eleven, vårdnadshavarna, skolpersonal och tar del av den skolsociala kartläggningen som har gjorts på skolan. Utifrån detta görs en förhandsbedömning om huruvida en utredning kring elevens situation ska inledas eller inte. Socialsekreterare informerar vårdnadshavare om olika typer bistånd- och serviceinsatser som kan erbjudas inom IFO. Skolan gör alltid orosanmälningar till en och samma samverkande socialsekreterare, även i ärenden som inte handlar enbart om skolfrånvaro. Samverkande socialsekreterare besöker kontinuerligt alla skolor och informerar kring anmälningsrutiner. Fördelar med en samverkande socialsekreterare inom IFO är: Vårdnadshavarna och eleven träffar en och samma person (en väg in), fram tills utredningen eventuellt inleds. Skolan har en person på IFO som kan kontaktas för råd, stöd, konsultation och avseende orosanmälningar. Kommunikationen mellan skolan och IFO har blivit bättre och snabbare. Samlad kunskap om IFO som kommuniceras kontinuerligt mot skolorna. Anmälningsrutiner har blivit enhetliga på alla skolor. Mindre tryck mot Barn- och Familjeenheten. Socialsekreterare får mer sammanhållen bild om barnets situation på skolan. Socialtjänsten agerar tidigare. Trulsegårdsskolan/Psynkprojektet Trulsegårdsskolan är en skola, åk 6-9, med 532 elever. Efter att elevhälsan har identifierat att det saknas rutiner för elever med skolfrånvaro, har Trulsegårdsskolan sedan 2013, ingått i Psynkprojektet med fokus att systematisk förbättra närvaro bland skolans elever. Psynk är ett projekt inom SKL. Övergripande mål för Psynk, som är ett projekt på nationell nivå, är att synkronisera insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Enligt SKL och rådande forskning kan skolfrånvaro vara ett av de första tecknen på psykisk ohälsa. Trulsegårdsskolans målsättning med skolnärvaroarbetet är att främja skolnärvaro och uppmärksamma elever med ströfrånvaro, hög anmäld och oanmäld frånvaro. Skolans ambition är att förebygga ohälsa genom att tidigt uppmärksamma skolfrånvaro och erbjuda lämpliga insatser. Elevhälsan på Trulsegårdsskolan ansvarar för utvärdering och redovisning av resultat inom ramen för Psynk. Presentation av frånvarorutiner Trulsegårdsskolan presenteras som bifogat material. Genomförande av projektet Skolnärvaroarbetet har genomsyrats av tre olika processer/faser; framtagning av en modell, implementering och samverkan. Elevhälsan har startat arbetet under första halvåret med att ta fram en frånvarorutin. Som förebild används Vänersborgsmodellen (se ovan). Frånvarorutinen har diskuterats med övrig skolpersonal och efter revidering antagits som en skrivande rutin för hur man 12 ska arbeta med problematiken. Under vårterminen 2014 har skolledningen tillsammans med elevhälsan jobbat med att implementera modellen och rutiner. All skolpersonal har blivit upplyst om hur frånvarorutinen ska användas genom medarbetarsamtal, temadagar, arbetsplatsträffar, lagmöten, elev-/klasskonferenser och bjudningar till elevhälsomöten. Under vårterminen har skolledningen också utvecklat en checklista för elev-/klasskonferenser, där bland annat skolnärvaro för alla elever berörs. Elev-/klasskonferenserna genomförs två gånger per läsår. Under höstterminen 2014 har vi informerat alla föräldrar till elever i åk 6 om skolfrånvaroarbetet och rutiner på skolan. Under höstterminen 2014 har elevhälsan tagit fram en lista på alla elever som ligger i riskzonen för hög frånvaro. Vid genomgång, har det uppmärksammats 30-tal elever som hade frånvaro högre än 15%, i mitten av terminen. Procentsatsen syftar både på anmäld och oanmäld frånvaro. Den listan har lagts upp på Hjärntorget för bevakning av elevhälsan. Syftet är att en gång per månad gå igenom dessa elevers närvaro och sedan agera enligt frånvarorutinen. Den tredje fasen med skolnärvaroarbetet, att förbättra samverkan inom skolan och med externa aktörer, har krävt satsningar i utveckling av VÄSTBUS-möten, dokumentation och närmare kontakt mellan lärarkåren och elevhälsan. Man har också satsat på att hålla konsulterande möten med andra professioner utanför skolan utan vårdnadshavare och elev för att hitta gemensamma vägar i att vända frånvaro till närvaro. Erfarenheter från projektet Vår erfarenhet säger att tidig upptäckt, tydliga rutiner, samarbete med hemmet, att få fram elevens berättelse och upplevelse av sin egen skol- och livssituation är de främsta framgångsfaktorerna. Det som skiljer vår frånvarorutin från Vänersborgsmodellen är att vi har uppmärksammat all typ av frånvaro, både oanmäld och av vårdnadshavare anmäld frånvaro. Vi anser att det är viktigt att följa upp elevens mående och behålla kontakt med hemmet även om eleven är anmäld som sjuk. Det är viktigt att hemmet och skola samarbetar och hjälps åt i att finna orsaken till skolfrånvaro samt att tydliggöra vårdnadshavarens ansvar i att hjälpa eleven tillbaka till skolan. Ibland behöver vårdnadshavare stöd i detta från andra instanser i samhället. Syftet till att följa upp även anmäld frånvaro, är att förebygga all typ av frånvaro och ohälsa som kan skapa problem för elevens utveckling och uppfyllelse av kunskapsmålen. Skolsköterskor, som ingår i elevhälsan, kontaktar hemmet efter att eleven varit skolfrånvarande efter två sammanhängande veckor eller vid anmälda sporadiska men återkommande frånvarotillfällen. Om eleven utrycker psykosomatisk problematik som en av orsakerna till att de anmäls sjuka, kan föräldrar erbjudas rådgivning och stödsamtal av skolans elevhälsa. Detta ser vi också som en framgångsfaktor i det förebyggande arbetet. Vi har förtydligat varje mentors ansvar att bevaka sina elevers skolfrånvaro/närvaro. Vi har infört ny skolfrånvarorutin där varje mentor följer sina mentorselevers skolnärvaro, cirka 16 stycken, i Hjärntorget varje dag. En blankett har tagits fram: ”Elevers skolsituation”, som fylls i av mentor inför elev-/klasskonferens som hålls en gång per termin där bland annat varje elevs frånvaroprocent/tillfällen dokumenteras och diskuteras. Vad har vi uppnått på Trulsegårdsskolan?! Trulsegårdsskolan har utformat och implementerat nya rutiner för skolfrånvaro inom alla led på skolan. Detta har resulterat i ökad medvetenhet hos lärarna som i sin tur lett till högre rapporteringsfrekvens till Elevhälsan. Detta har i sin tur gjort att vi tidigare uppmärksammar frånvaro och sätter in med åtgärder. Mentor kontrollerar skolfrånvaro via Hjärntorget och meddelar 13 Elevhälsan vid viss nivå enligt skolans frånvarorutin. Under en 6 månaders period, oktober 2013-mars 2014, har det kartlagts 14 elever med problematisk skolfrånvaro. 6 av dessa elever har betraktats i allmän mening som hemmasittare (elever med långvarig sammanhängande frånvaro). Resultatet av det skolnärvaroarbetet som vi genomfört på skolan blev att 10 elever kom tillbaka till skolan på heltid eller har minskat sin skolfrånvaro i sådan utsträckning att deras skolresultat inte påverkades negativt. För närvarande har vi tre elever med långvarig frånvaro. När vi tittar på anmäld och oanmäld frånvaro18 har den också gått ner. Den oanmälda frånvaron från 2,9%, år 2013, till 1%, 2014, och den anmälda frånvaro från 6,0%, 2013 till 4,9%. Procentsatsen avser frånvarande lektionstimmar. Det finns mycket kvar att utveckla på Trulsegårdsskolan. Skolnärvaroarbetet har blivit en naturlig del av elevhälsan och skolutvecklingsfrågor. Samarbete och samverkan med externa parter har ibland stött på problem och skapar viss frustration, då skolan inte klarar av att bemöta alla elevers behov, vilket är nödvändigt för att vända skolfrånvaro till närvaro. Största problemet är att vi har svårt att bemöta elever med långvarig frånvaro/hemmasittare för att behovet är komplext och orsakerna går in i varandra, vilket kräver åtgärder/insatser från flera olika håll. Vi anser ändå att vår satsning har gett resultat, om än inte fullt ut. Projekt ökad elevnärvaro/ SDF Örgryte-Härlanda19 Under vårterminen 2014 har en projektgrupp i Örgryte/Härlanda fått i uppdrag att ta fram frånvarorutiner som involverar skola och samverkande aktörer såsom socialtjänst, sjukvård och fritid. Som ett led i projektet har under HT-14 Lundenskolan åk f-9 använts som pilotskola för implementering. Vidare har en ny tjänst, samverkande socialsekreterare på Barn-och Familjeenheten, upprättats. Tjänsten är placerad, med halv tid, inom ramen för projektet. Målet med projektet är att åstadkomma likvärdighet i skolfrånvaroarbetet genom att skapa och implementera gemensamma rutiner för att främja närvaro i skolan och i hela stadsdelen. Andra mål är att frånvaron minskar på stadsdelens alla skolor F-9 och att på så sätt förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i skolan genom tidiga insatser i hela stadsdelen. Vid sidan om projektet har stadsdelen ett specialteam, bestående av en fritidspedagog, familje- och ungdomsbehandlare, två specialpedagoger och en samordnare. Tanken är att hemmasittare och elever med problematisk frånvaro samt deras vårdnadshavare skall kunna erbjudas stöd. Insatsen erbjudas både som service och bistånd från Barn och Familjeenheten, IFO. Erfarenheter från projektet Under en fyraveckorsperiod har man uppmärksammat alla elever på Lundenskolan, både med anmäld och med oanmäld skolfrånvaro. Vid skolfrånvaro, mer än 10%, har man ringt vårdnadshavare vilket inneburit cirka 60 samtal. Det har varit odelat positiv respons från föräldrarna. Skolledningen har fått ökade kunskaper kring elevers frånvaro, omfattning och orsaker. Innan mätningen genomfördes, trodde man att den generella frånvaron skulle vara högre än den varit. Mätningen visade emellertid att ett visst antal elever hade mer lång och oroväckande frånvaro än förväntat. Enheten Barn o unga inom IFO har skapat rutiner i sin barnavårdsutredning där frågeställningar kring skolfrånvaro ingår. Uppdraget för samverkande socialsekreterare håller på att utformas. Tanken är 14 att samverkande socialsekreterare, förutom arbete inom projektet Ökad närvaro, ska även bistå alla skolor som kontaktperson inom IFO. Projektansvariga lyfter även fram problem som de stött på: implementering i hela stadsdelen är svårt eftersom rektorerna prioriterar andra mål och det tar längre tid än vad de räknat med. Information och diskussionen om skolnärvaroarbetet stannar hos skolledningen och förankras inte i elevhälsa eller hos lärarna. Projektledarna känner också starkt behov av att få tydlig legitimitet från högre ledningsnivå samt att beslut om skolnärvaroarbetet ute på skolorna kommuniceras på annat sätt, än genom enbart projektet. Ett annat problem som specialteamet har upplevt är att skolan och IFO remitterar till specialteamet för sent och att skolorna då kommer med orealistiska förväntningar då det är för sent att åstadkomma förändring. Projektet har initierats av IFO vilket kan också vara en anledning till implementeringssvårigheter ute på skolorna. Ökad skolnärvaro i Majorna-Linné20 Skolnärvaroprojektets syfte är att öka skolnärvaron för alla elever i årskurs 1-9 i samtliga kommunala skolor i SDF Majorna-Linné. Målet är att fler elever ska nå skolans kunskapskrav, samt att genom tidiga insatser förebygga att elever med stor skolfrånvaro utvecklar psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk och annan psykosocial problematik. Projektet anser att i första rummet utveckla tydliga, enhetliga och väl förankrade rutiner för frånvarorapportering. Elever som inte är närvarande i undervisningen löper stor risk att inte klara skolans kunskapskrav. Majorna–Linné vill anamma Vänersborgmodell för att genomföra ett systematiskt förbättringsarbete kring skolnärvaro. Projektet ska, tillsammans med sektorerna IFO och Utbildning och i samverkan med den lokala Västbus-gruppen, genomföra ett systematiskt förbättringsarbete under läsåret 2014-2015 med syfte att öka skolnärvaron. Projektet är ett samverkansprojekt mellan hem, skola, socialtjänst (IFO) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Erfarenheter från projektet En mätning av frånvaron gjordes under de tre första månaderna 2014. Den visade bland annat att cirka en sjättedel av eleverna i årskurs 7-9 hade en oanmäld frånvaro, skolk, på 5% eller mer. Det betyder att cirka 120-130 av totalt 765 elever, skolkade i snitt 1-2 lektioner i veckan. Denna mätning har varit utgångspunkt för vidare mätningar och utvärdering. Det finns dock vissa brister i mätningen då inte alla lektioner rapporterats till systemet av lärarna, samt att viss osäkerhet råder vid mättillfället kring vilken statistik ska användas. Dessa brister kommer att förtydligas i utvärderingen efter att projektet avslutats. Projektet befinner sig i planering inför implementeringsfasen. Enligt projektledare har tydlig styrning, samverkan med Västbus, sektorchefernas och politikernas engagemang varit viktigaste faktorerna till att projektet fått en bra start. Projektet har fått medel för en samverkande socialsekreterare som ska agera som länk mellan skolan och IFO. Frånvarorutiner och skolnärvaroarbete räknas komma igång under vår- och höstterminen 2015. Projektet har också fått mer ekonomiska medel som eventuellt kommer läggas på elevhälsan/skolkuratorer för att kunna följa upp och utvärdera implementering och resultat på respektive skola. Verksamheter med riktade insatser 15 Vi har i enlighet med uppdraget gjort ett antal studiebesök och där på följande intervjuer med en mängd verksamhetsledare för att hitta variationer på fungerande organisationsmodeller, metoder och strategier i arbetet med elever med stor eller permanent frånvaro. Mimers Hus, Malmö21 Mimers Hus startades 2011 finansierat med SIS-bidrag från SPSM men är sedan 2013 en permanent verksamhet som arbetar uteslutande med hemmasittare för hela Malmö Kommun. Lokalerna ligger centralt i direkt anslutning till en av de större gymnasieskolorna i Malmö men med egen ingång och egen personal. Anpassat för att kunna ta emot maximalt åtta elever med stöd av en assistent och två specialpedagoger. Eleverna skrivs in på skolan via centrala elevhälsan i Malmö kommun. Skolgången på Mimers Hus är extremt individualiserad med lågt tryck och en tydlig framstegstrappa som eleverna tidigt får ta del av. Skolstart läggs vid till en tid när det passar eleven, antal timmar utökas kontinuerligt när eleven själv tar initiativet, material läggs lite för lågt till en början så att eleven snabbt blir klar, ser sig själv prestera och tidigt känner behovet av mer och svårare material att arbeta med. Majoriteten av eleverna har primärdiagnoser och överlag påminner det mesta om en SU-verksamhet med enskilda arbetsplatser, möjligheter till återhämtning, varierade uppgifter, tydlighet, dämpande miljö och med stort fokus på bemötande och relationer. Vid inskolning var det viktigt för dem att tydligt få fram att de först träffar eleven på neutral mark, gärna ett fik, och att de med väldigt försiktiga kliv ser till att först och främst, återigen, bygga en relation innan de börjar diskutera skolgång. EFUS, Flexgruppen, Västra Frölunda22 I verksamheten arbetar två speciallärare på just nu sex elever. Skolor i området köper placering för hemmasittande elever där minimum är tre förmiddagar per vecka till en kostnad av 5.000:-/vecka. I takt med att eleven klarar av fler timmar/dagar köps tilläggstid och målet är hela tiden att eleven ska kunna återgå till sedvanlig skolgång. Lokalen ligger för sig själv men i anslutning till Gathenhielmsskolans SU verksamhet är att betrakta som traditionellt SU-stöd för elever med exempelvis ADHD. EFUS är en ganska renodlad skola, eleven förväntas komma dit utan hjälp av personalen, man hämtar till exempel inte eleven utan överlåtar dessa bitar till IFO, de träffar inte eleven på andra platser, de ägnar sig endast marginellt åt sociala aktiviteter utan fokus är helt på skolarbete. Arbetsuppgifter, material, bedömning m m styrs till stor del av hemskolan. Alla eleverna arbetar individuellt och enskilt, de har egna hyllor med sitt material, rummet de har till förfogande påminner mycket om en fritidshemslokal med soffa, spel, musikanläggning, fåtöljer, arbeten på väggarna osv vilket möjliggör ett kontinuerligt lärande i olika miljöer utan byte av lokal. De ansåg att möjligheten för eleven att ha sin skolgång på annan plats än på hemskolan möjliggjorde ”en ny chans” och att det idag med det fria skolvalet inte var konstigt för en elev från exempelvis Torslanda att säga att hen går i skola i Västra Frölunda. En sak som de var extra noga med att poängtera är att de vill att VH och hemskola ska lite på dem, lita på deras kompetens, lita på att de tar över problemen och förväntningarna, att de axlar hela ansvaret och att de ser och tänker kring detta. De ber tidigt och tydligt alla andra involverade att 16 lägga allt skolrelaterat åt sidan och att de på EFUS tar över den rollen ur alla perspektiv. Tydligt och professionellt. Vingen, Västra Hisingen23 Vingen vänder sig till ungdomar från 16 år uppåt och arbetar med att förebygga utanförskap, att hjälpa till att avbryta isolering och att erbjuda hjälp med sysselsättning såsom skola, praktik eller jobb. Vanligtvis är Vingen en verksamhet som vänder sig till ungdomar som går eller skulle ha gått på gymnasiet men vissa fall tar de emot också sistaårselever från grundskolan. Insatsen kan fås på bistånd från IFO. Ungefär jämn fördelning mellan Biskopsgården och Torslanda, och jämn fördelning i bistånd från enheten Barn och unga respektive enheten Unga-vuxna. Diskussionen har förts att erbjuda insatsen också på service. Idag är cirka 25 ungdomar inskrivna inom verksamheten. Inom Vingen jobbar sex ungdomshandledare samt en samordnare. Vingens metod bygger på ett kontaktmannaskap där en ungdomshandledare tillsammans med ungdomen och på beställning från IFO gör upp en individuell plan. Insatsen baseras på långsiktighet, en stark allians med ungdom och hemmet, relationer och praktisk stöd såsom social träning, åka buss, bilskjuts, aktiv fritid et cetera. Arbetet börjar alltid med ett studiebesök i lokalen på Vingen, eller på neutral mark, för att avgöra ungdomens motivation till förändring. Det görs bedömning om problemet ligger i ungdomens mående, skolan eller någon typ av funktionsnedsättning. Efter kartläggningen görs en gemensam plan och målsättning med ungdomen. Insatsen anpassas individuellt och den följs upp av socialtjänsten var 6:e vecka genom en genomförande plan. Vingen samarbetar med många externa aktörer såsom socialtjänst, Familje- och Egenkraft, skolteam (högstadieskolor i Biskopsgården), BUP, gymnasieskolorna, introduktionsprogram, arbetsgivare samt gör studiebesök med ungdomarna för att hitta alternativa lösningar. Skyddsnätet (som Vingen också samarbetar med) erbjuder undervisning i gemensamma lokaler) som kompensation för utebliven undervisning inom ordinarie skola. Undervisningen startar alltid på låg nivå med tre lektionstimmar per vecka (i kärnämnen). Ett mål är att ungdomarna ska skapa rutin och rustas inför att komma tillbaka till ordinarie skolverksamhet, eller alternativt skolgång/sysselsättning. Parallellt med undervisningen får ungdomen handledning av en ungdomshandledare. Framgångsfaktorer: Lokaler (utanför skola), relation och praktiskt stöd från ungdomshandledare, ständigt arbete med ungdomens motivation (känslan av att lyckas) och rimliga krav och målsättningar som är anpassade efter ungdomens förutsättningar, längre tidsfokus än vad skolan har (rusta inför gymnasiet även utan betyg). Annan faktor som skapar förändring, enligt personalen, till skillnad av Familjekraft och Egenkraft, är att insatsen utgår från individuellstöd som riktas direkt till ungdomen och inte till familjen. Tredje faktor som personalen anser spelar stor roll i förändringsarbetet är att de jobbar med äldre ungdomar och att huvudansvaret ligger på socialtjänsten och inte på skolan. Magelungen-Karlaskolan, Göteborg22 Magelungen startades i Stockholm 1993 och finns idag på nio orter i landet. Målgruppen för verksamheten är grundskoleelever i årskurserna 4-9 med omfattande behov av särskilt stöd på grund av exempelvis koncentrationssvårigheter, neuropsykiatriska funktionshinder eller skolfobi. Verksamheten i Göteborg har just nu 23 elever i tre olika lokaler där de är indelade efter ålder, 17 förutsättningar och behov. Grupperna arbetar till största del enskilt men har vissa aktiviteter ihop. Undervisningen är i stor utsträckning individuell och anpassad till varje enskild elev. Magelungen erbjuder dels skolgång och dels ett behandlingsprogram som de kallar HSP – Hemmasittarprogrammet. Inom HSP verkar bara terapeuter/socionomer och metoden är KBTbaserad. Personalen inom både skola och HSP har kvälls- och helgjour, både aktivt och passivt, och inom HSP jobbar de primärt med att aktivera eleverna utan egentlig fokus på skolgång. För eleverna är det stressbefriande att få höra att ”vi arbetar med dig, inte skolan”. SLUTDISKUSSION Långvarig skolfrånvaro är ett komplext problem. Frånvaron börjar oftast med sen ankomst eller att eleven undviker ett visst ämne eller lärare. Ett par skolfrånvarotillfällen blir fler och omfattningen ökar till skolfrånvarande dagar som i sin tur kan övergå till veckor eller månader. Om mönstret inte upptäcks i tid är risken stor att frånvaro växer och blir långvarig. Forskning och erfarenheter av denna rapport visar på att det inte finns några enkla lösningar på problematiken. Skolorna behöver därför möjligheter att tydligt och gemensamt arbeta för att i ordens riktiga mening erbjuda en skola för alla. I detta begrepp ligger ett synnerligen målinriktat och konkret arbete med att förändra skolan i grunden där framförallt synen på lärande, lärandemiljöer, pedagogiska verktyg, professionella roller, samverkan, bedömning, grader av individuella lösningar och respektive skolas kultur öppet kan ifrågasättas och diskuteras. Elever blir hemmasittare i stor grad för att skolan inte på ett lätt och självklart sätt klarar av att erbjuda dessa och andra elever den typ av skoldag och miljö de har behov av. Om detta verkar alla vara överens. Vi vill gärna påtala några förutsättningar som behövs för att främja närvaro och förebygga frånvaro i skolorna. Vilka förebyggande och främjande insatser behövs för att ändra frånvaro till närvaro? 18 Tydliga rutiner i skolnärvaroarbetet underlättar tidig upptäckt och möjliggör tidiga insatser för att förhindra att frånvaron ökar. För detta krävs enhetlig närvarorapportering och att varje skola har en handlingsplan för skolfrånvaroarbetet samt om hög frånvaro blir ett faktum. Rutiner och arbetssätt bör följas upp. Skolledning och/eller elevhälsa måste se till att handlingsplanen och rutinerna efterlevs. I detta arbete är statistik och mätning ett viktigt verktyg. Att samma dag kommunicera med vårdnadshavare om eleven varit frånvarande på en lektion eller under dagen är en annan främjande faktor. Bemötande och förhållningssätt är viktiga för att skapa goda relationer mellan elev och skolpersonal. Detta skapar också förutsättning till konsekvent uppföljning av elevens mående och livssituation. Behovet av att bli sedd, att få uppleva självförtroende och självkänsla samt att lyckas i sin skolgång är viktiga motivationsfaktorer som främjar skolnärvaro. Det lustfyllda lärandet en självklart en exceptionellt motiverande faktor och desto viktigare därför att så mycket som möjligt anpassas till elevens förutsättningar och behov. Läraren måste försäkra sig att eleven har förstått och upptäcka om eleven inte hänger med i undervisningen. Om skolfrånvaro fortsätter är samarbetet med hemmet ytterst viktigt. Samtal med eleven och familjen om familjeförhållanden är en utgångspunkt för att utröna orsakerna till skolfrånvaro och för att kunna hitta lösningar som kan få eleven tillbaka till skolan. Att vi skapar gemensam förståelse för problematiken utan att anklaga familjen eller eleven för dennes skolfrånvaro är en förutsättning för ett gott samarbete med hemmet. I detta måste vi i förväg diskutera hur vi samtalar med familjerna och hur vi i de samtalen tydligt kan få fram vad vårt uppdrag är – att förändra i skolans organisation runt eleven. Organisationens anpassningsförmåga och beredskap i samband med skolfrånvaro är viktig. Den långvariga skolfrånvaron ökar markant på från åk 6 och uppåt då många elever byter från en mindre skola till en större högstadieenhet, något som innebär fler lärare, många vikarier, nya och större lokaler, nya kamrater, fler ämnen. Kort sagt: större skola. Dessa förändringar kan givetvis skapa stress hos eleverna och om de dessutom har haft problem under de tidiga skolåren blir dessa förändringar ibland övermäktiga med frånvaro som möjlig följd. Fungerande överlämningar mellan skolorna är därför en synnerligen viktig grund för fortsatt arbete. De problem som i högstadiet upplevs som akuta hade antagligen kunnat förebyggas under de tidiga skolåren och därför är det viktigt att främjande och förebyggande skolnärvaroarbete bedrivs på alla skolor och från åk F-9. Att utreda och kartlägga orsaker till problematisk skolfrånvaro är annan viktig faktor för att kunna uppnå konkreta och positiva förändringar. Samtal med vårdnadshavarna och eleven ska inte enbart leda till att påtala risker med skolfrånvaro. Dessa ska resultera i att skapa en helhetsbild kring orsaker bakom långvarig skolfrånvaro. Skolan ska även fatta beslut i skolsocialkartläggning samt vid behov pedagogisk och psykologisk utredning som ett underlag att förstå svårigheter och få en helhetsbild kring elevens långvariga skolfrånvaro. Dessa beslut ska förankras alltid hos eleven och föräldrarna och kartläggnings/utredningsresultat leda till adekvata insatser. Vad krävs mer i arbete med hemmasittare/problematisk frånvaro? Samtidigt som skolorna och andra verksamheter som bemöter barn och ungdomar jobbar med ovanstående främjande och förebyggande insatser, bör alla skolor ha en beredskap om skolfrånvaro fortsätter. Problemet som skolan upplever idag är, trots alla ansträngningar och insatser inom skolan, att vi fortfarande har elever med långvarig skolfrånvaro/hemmasittare. Eleven ska finnas i skolan varje dag, vilket innebär att problemen hamnar i skolans värld och ibland medför ett omöjligt uppdrag eftersom eleven inte är i skolan. Skolan kan inte ensam klara alla elevers och deras familjers svårigheter. Därför är samverkan med socialtjänsten och Barn- och Ungdomspsykiatri en nödvändighet för att ändra elevens och familjens beteendemönster. Tillit, generell kunskap och samma fokus på problematiken är en av förutsättningar för att samverkan ska ge resultat. Att införa frågor om elevens skolfrånvaro i socialtjänstens och BUPs utredningar kan vara en led i detta. En samverkande socialsekreterare kan vara en annan länk i kontinuerlig samverkan men en bra och fungerande samverkan kan inte uppnås om det bara uppstår när svåra fall inträffar. Vidare måste skolan och kommunen utveckla beredskap i form av riktade individuella insatser till exempel, särskilda undervisnings grupper, skolnärvaroteam, hemundervisning, skolcoach etc. för att kunna 19 säkerställa att eleven får den undervisning de har rätt till. För detta krävs en kunskaps och kompetens samling som kan hålla frågan levande och se till att skolnärvaroarbetet utvecklas och utvärderas. Metoder Vi träffar inte på metoder i arbetet med dessa hemmavarande elever som uttryckligen fungerar för alla, däremot ser vi en del bemötandestrategier och organisationer som liknar varandra även om innehållet och genomförandet delvis är olika. Detta beror givetvis på flera faktorer. Dels att arbetet med att få tillbaka dessa elever är oerhört individuellt anpassat efter respektive elevs förmåga och historia, dels på hur lokala myndigheter är organiserade, dels på vad för metoder personalen runt eleven känner sig bekväma med, dels på att fenomenet fortfarande är relativt nytt för oss och inte minst för att dessa elever ännu inte är så många att det har funnits möjlighet att arbeta fram tydliga riktlinjer eller manualer. Vi ser dock nyckelord återkomma, tydliga strategier som genomsyrar allas verksamheter och som ses som fundament för mycket av arbetet med dessa elever. - Att goda avslappnade relationer till vuxna i skolan är den viktigaste faktorn. Att eleven styr tempot. Det får ta den tid den tar. Att man har extrem flexibilitet i organisation. Relation, inte roll, styr. Att man har nära kontakt med hemmet. Att man har omfattande samverkan med en helhetssyn på familj, skola, fritid osv. Att man har absolut fokus på det som fungerar och att man lyfter det i alla sammanhang. Att man lokalt har tillåtits att ta fram kreativa lösningar (KBT, sociala medier, praktik osv). Att eleven får byta plats för hens skolgång för att ”få en ny chans”. Att eleven känner stor delaktighet. Att arbeta med hemmasittare med diagnoser inom NPF skiljer sig lite åt med gruppen utan diagnoser. Individer inom AST behöver ofta läka ihop rent fysiskt och vila sig friska på ett helt annat sätt än den andra gruppen som oftare har lättare att återgå till skolan bara man justerar formatet. Ny forskning visar att det faktiskt är en läkningsprocess av nervsystemet det handlar om för dessa elever och inte en specialpedagogisk insats som avgör återgången. 20 KÄLLFÖRTECKNING 1 Kjell-Arne Springe, projektledare för projektet Otillåten frånvaro i Sundbyberg, FoU Nyhetsbrev, Nr. 2 – 2010 2 Malin Gren Landell, psykolog och forskningsledare på BUP i Linköping, Psynk Workshop ”Att bryta långvarig skolfrånvaro 3 Skolverket, Skolfrånvaro och vägen tillbaka, 2010 4 Skolverket, Pressmeddelande 2010-03-17 5 Hemmasittare, Autism och Aspergerförbundet, konferensen Helsingborg, 2014-10-21 6 Utbildningsdepartementet, Pressmeddelande 11 maj 2011 7 Intern kontroll och statistik, Verksamhetsutveckling skola och Stadsledningskontoret, 2014 8 Socialrapport, Socialstyrelse, 2010 9 Skolverket, Pressmeddelande 2014-10-02 10 Risker med skolk, Stockholms stad, 2014 11 Nilsson och Wadenskog, Handbok till en förenklad socioekonomisk analysmodell, SEE & Idéer för Livet/Skandia, 2010 12 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, DELRAPPORT 2014 13 Svårforskad frånvaro, artikeln ur Specialpedagogik, 2013-04-01 14 Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan, våren 2013 15 Kenth Hedevåg, Autism- och Aspergerförbundets konferens, Helsingborg 2014-10-21 16 Seija Berntsson, Förste socialsekreterare på Enheten för Barn och Unga, Västra Hisingen, intervju 2014-11-26 17 Vänd frånvaro till närvaro, SKL, 2013, Ökad skolnärvaro ett förbättringsområde, Vänersborg, 2013, Telefonintervju med Psynk-ansvarig i Vänersborg, Carianne Lundvall Karlsson, november 2014. Filmmaterial om skolnärvaroarbetet i Vänersborg 2009-2013. 18 Intern kontroll och statistik, Verksamhetsutveckling skola och Stadsledningskontoret, 2014 19 Projekt Ökad elevnärvaro, PIVI, 2014 samt studiebesök/intervju med projektdeltagare, november 2014. 20 Ökad skolnärvaro i Majorna-Linné, PIVI, 2014, samt intervju med projektledare, november 2014 21 Intervju med personal på Mimers hus, Malmö, 2014-10-20. 21 22 Intervju med personal EFUS, Flexgruppen, Västra Frölunda, 2014-11-11 23 Intervju med personal Vingen, Resursenheten, Västra Hisingen, 2014-11-21 BILAGOR: Bilaga 1 ”Några frågor till politiker och chefer” Bilaga 2 ”Några röster från grundskolor inom Västra Hisingen” Bilaga 3 ”Enkätfrågorna till skolorna i Västra Hisingen” Bilaga 4 ”Rutiner vid elevfrånvaro på Trulsegårdsskolan” Bilaga 5 ”Dokumentation av oanmäld elevfrånvaro på Trulsegårdsskolan” 22 (Bilaga 1) Några frågor till politiker och chefer: 1) Vilka sektorer och verksamheter, i stadsdelen, bör intressera sig för skolfrånvaro/hemmasittare frågor 2) En framgångsfaktor är samsyn och gemensamt ansvar. Finns det en Nämndövergripande (Kommun-Landsting) politisk och ledningsgruppering som kan följa skolnärvaro/-frånvaroarbetet? 3) Har politikerna formulerat mål för skolnärvaroarbetet? I så fall hur kan olika verksamheter skapa diskussioner att bryta ner dessa mål i aktiva handlingar/åtgärder? 4) Hur kan vi gemensamt bygga upp generell kunskap i stadsdelen men även inom Göteborgs stad? Vilka vinster och risker finns i att Göteborg stad utvecklar enhetliga rutiner i skolnärvaroarbetet på en basnivå? 5) Vilka möjligheter finns det att utveckla skolan inom Västra Hisingen som kan bemöta Hemmasittare/ elever med problematisk frånvaro 6) Hur kan stadsdelen följa upp regelbundet resultat och statistik i arbete med hemmasittare/problematisk skolfrånvaro? 7) Hur kan skolnärvaroarbetet införlivas i Barn-och ungdomsplan? 8) Skolan är viktig utgångspunkt! Hur kan skolfrånvarorutiner implementeras och en kunskapslyft bland skolpersonal genomföras? 9) Hur kan det sistnämnda göras även inom andra sektorer och verksamheter (kommun och landsting)? 10) Idag har vi Västbus för samverkan i den enskilda ärende, mellan skolan, socialtjänst och BUB. Hur tycker du att samverkan kan utvecklas även i den generella frågan om skolfrånvaro och dess effekter. 23 (Bilaga 2) Några röster från grundskolor inom Västra Hisingen Hur definierar ni hemmasittare på er skola? ”Längre tids frånvaro, inte pga sjukdom”, ”elever som inte går till skolan”, ”elever med sociala svårigheter som inte varit i skolan under längre sammanhängande period”, ”frånvaro under sammanhängande tid utan att vara anmäld av vårdnadshavare, kan handla om en enstaka vecka”, ”vi har ingen definition”, ”två veckors sammanhängande frånvaro”, ”Elever som utan att ha bett om ledigt eller på grund av sjukdom inte kommer till skolan.” När och hur kopplas EHT och vårdnadshavare aktivt in kring elevers frånvaro? ”lärare kontaktar elevhälsan ganska snart vid ströfrånvaro[…], skolsköterskan kontaktar familjen”, ”direkt efter att varaktig frånvaro påbörjas”, ”då mentorerna larmar och anmäler till EHT […] om eleven inte varit närvarande […] i cirka två veckor.”, ”…efter tre dagars oanmäld frånvaro eller vid 6:e enstaka tillfället”, ”Snarast”, ”väldigt fort”, ”när det gått ett tag”.¨, ” EHT kopplas in kring elevers frånvaro om det finns skäl till detta”, ”Har engagerade föräldrar och många gånger högpresterande familjer.” Kring elever med stor frånvaro, vilka insatser och individuella anpassningar görs på skolan i exempelvis undervisning, metodik, tempo, sociala rutiner, miljö och redovisning? ”Har testat olika metoder som t ex anpassad skolgång och praktik på skolan”, ”tillsammans gör man de anpassningar som eleven behöver”, ”Specialpedagogen kartlägger tillsammans med mentor och vårdnadshavare”, ”vi bedriver hemundervisning […] Undervisning, metodik, tempo […] är anpassade för varje enskild elev.”, ” […] utnyttjar kunskap som finns hos beteendevetare, logoped, specialpedagoger, EHT, SSPF och samordnare […] dessa personer arbetar fram anpassningsmodeller så långt det är möjligt.” Anser ni att er organisation är anpassad för att jobba med dessa frågor? ”Fortbildning inom vissa områden är alltid önskvärt.”, ”Nej, vi har inte behovet.”, ”Nej, inte jättebra”, ” Vår skolorganisation blir allt bättre på att arbeta med dessa frågor. Mycket tack vare satsning inom ickekonventionella sätt att bedriva skola på.”, ”Nej. Tror ni att det går att hitta en modell kring stor frånvaro och hemmasittare som senare kan appliceras på alla skolor i stadsdelen? ”Beror på hur öppen modellen är i sin utformning…”, ”Ja”, ” En grovmejslad modell av hur hemmasittare kan hanteras är bra. En form av checklista med arbetsgång.” ”Ja.” Skulle ni vilja att det inom stadsdelen fanns en grupp med extra stor expertis kring hemmasittare? ”Det är att föredra att varje elevhälsoteam får en bra kompetensutbildning inom området istället för att starta olika expertgrupper.”, ”Vore nog bra om det hålls inom befintlig stödorganisation”, ”Ja.” 24 (Bilaga 3) Enkätfrågorna till skolorna i Västra Hisingen Hur definierar ni hemmasittare på er skola? 25 Om några, hur många hemmasittare har ni? Finns det en tydlig bild av varför en elev är, blir eller har blivit hemmasittande? Om ni har hemmasittare, hur många av dessa har i så fall någon form av NPF-diagnos? När kopplas EHT och vårdnadshavare aktivt in kring elevers frånvaro? Kring elever med stor frånvaro, vilka insatser och individuella anpassningar görs på skolan i exempelvis undervisning, metodik, tempo, sociala rutiner, miljö och redovisning? Använder ni er av någon specifik modell i arbetet med frånvaro och att få tillbaka hemmasittare? Har ni samma syn på, och hantering av, frånvaro i samtliga årskurser och skolformer (exempelvis förskoleklass, grundskola, särskola, särskilda undervisningsgrupper, förberedelseklasser)? Hur involveras hemmet och familjen i arbetet med hemmasittande elever? Hur minskar ni ett eventuellt glapp mellan skola och hem? Vilka externa parter samverkar ni med? Anser ni att er skolorganisation är anpassad för att jobba med dessa frågor? Tror ni att det går att hitta en modell kring stor frånvaro och hemmasittare som senare kan appliceras på alla skolor i stadsdelen? Skulle ni vilja att det inom stadsdelen fanns en grupp med extra stor expertis kring hemmasittare? (Bilaga 4) RUTINER VID SKOLFRÅNVARO på Trulsegårdsskolan Pedagogen ska alltid registrera frånvaro i Hjärntorget vid lektionens start/slut. Ströfrånvaro eller avvikande från skolan senare under dagen meddelas till vårdnadshavare av mentor senast samma dag eller snarast möjligt. Mentorerna behöver därför varje dag kontrollera sina elevers frånvaro i Hjärntorget via funktionen ”Mina frånvarande elever idag” som ligger under ”Närvaroadministration” på startsidan. Vårdnadshavare ska uppmanas vid föräldramöte och utvecklingssamtal att aktivera ”frånvaroutskick” på Hjärntorget, vilket innebär att det skickas ut ett mejl till dem vid oanmäld frånvaro. Framkommer något som väcker oro för eleven kontaktar mentor EHT skyndsamt via blanketten ”Anmälan till EHT” som lämnas till arbetslagets specialpedagog. Ärendet tas upp vid nästkommande EHT-möte. Oanmäld frånvaro Frånvarotillfälle 1-3: Mentor kontaktar vårdnadshavare, dokumenterar datum. Vid första oanmälda frånvarotillfället skall i första hand mentor, i andra hand medmentor, samma dag kontakta vårdnadshavaren per telefon (eller via mail om ingen svarar) och informera om frånvaron. Mentor dokumenterar på blanketten Dokumentation av oanmäld elevfrånvaro. Frånvarotillfälle 4: mentor samtalar med eleven, informerar vårdnadshavare, dokumenterar samtalet. Mentor samtalar med eleven om att frånvaron har uppmärksammats och frågar eleven varför han/hon inte närvarat vid de registrerade lektionstillfällena. Är det något som mentor kan göra för att skolsituationen ska förbättras? Mentor informerar eleven om skolans åtgärder vid fortsatt frånvaro (enligt rutinerna nedan). Mentor informerar vårdnadshavare om att samtalet har ägt rum och hur skolan arbetar om frånvaron fortsätter. Mentor dokumenterar datum för samtalen i blanketten Dokumentation av oanmäld elevfrånvaro. 26 Frånvarotillfälle 5: arbetslag analyserar frånvaron, mentor kallar till möte, anmälan till EHT. Vid femte frånvarotillfället analyserar arbetslaget frånvaron – kan man se något mönster? Mentor kallar vårdnadshavare till möte. På mötet fyller man tillsammans med elev och vårdnadshavare i blanketten Dokumentation av oanmäld elevfrånvaro (se 5:e frånvarotillfället). Dokumentet sätts in i lagpärmen och mailas till rektor, i åk 6 och 7 även till biträdande rektor med ärenderubrik Frånvaro. Rektor informerar EHT. Vid femte tillfället anmäls alltid frånvaron till EHT. Använd blanketten Anmälan till EHT och lämna till respektive specialpedagog. Arbetslagets analys bifogas anmälan. Ärendet tas upp i EHT som återkopplar till arbetslaget. Vid fortsatt upprepad frånvaro: Mentor informerar rektor, ärendet tas upp i EHT. Mentor informerar rektor. Ärendet tas upp i EHT dit mentor bjuds in - genomförda insatser utvärderas och nya åtgärder diskuteras. Rektor beslutar om ”Skolsocial kartläggning” ska utföras. Eventuellt görs en socialtjänstanmälan. Elevvårdskonferens genomförs. Ärendet återkopplas till arbetslaget av mentor. Vid behov kan rektor även kalla till ett Västbusmöte/nätverksmöte. Anmäld frånvaro 6:e frånvaroperiod eller om frånvaroperioden överstiger två veckor: Mentor rapporterar till skolsköterska. Mentor rapporterar till skolsköterska vid elevens 6:e frånvaroperiod eller om frånvaroperioden överstiger två veckor per termin. Skolsköterska tar kontakt med elev och vårdnadshavare för att undersöka orsaken till den anmälda skolfrånvaron. Skolsköterska tar med sig elevärendet till EHT för beslut om eventuella insatser. Ärendet återkopplas till mentor. 27 (Bilaga 5) Dokumentation av oanmäld elevfrånvaro Elev: Klass: 1:a frånvarotillfället - information till vårdnadshavare Datum och ämnen för oanmäld frånvaro: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Kontakt via telefon: Kontakt via mail: Viktigt att veta/lägga till: 2:a frånvarotillfället Datum och ämnen för oanmäld frånvaro: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Kontakt via telefon: Viktigt att veta/lägga till: 28 Kontakt via mail: 3:e frånvarotillfället Datum och ämnen för oanmäld frånvaro: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Kontakt via telefon: via mail: Viktigt att veta/lägga till: 4:e frånvarotillfället – samtal med elev Datum och ämne för oanmäld frånvaro: Datum för samtal med elev: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Kontakt via telefon: 29 via mail: Viktigt att veta/lägga till: 5:e frånvarotillfället - dokumentation av möte med elev och vårdnadshavare Mötesdatum: Närvarande: Hur kommer det sig att du var borta från lektionerna? Hur kan vi hjälpas åt för att du ska ha full närvaro? Vad behöver förändras? Elev: Vårdnadshavare: Mentor: Viktigt att veta/lägga till: 30 (Bilaga 6) Skolsocial kartläggning/ avser elev……………………………………….. enligt skolans rutiner vid skolfrånvaro Frågor/områden som diskuteras i samtalet med eleven: 1. Hur upplever du din situation i skolan (pedagogiskt och socialt)? Skolarbete:____________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Vad fungerar bra i skolan:________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Vad fungerar mindre bra i skolan/ svårigheter:________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Orsak till frånvaron:_____________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Relationen till kompisar och lärare (lektioner och raster):_______________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 2. Hur mår du känslomässigt? Självförtroende, självkänsla, identitet:_______________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Stress, sömn, mat, magont, huvudvärk:______________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Framtidsbild, förväntningar:_______________________________________________ 31 _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ 3. Hur ser din hem/- och fritidssituation ut? Familjebild/hemförhållanden:_____________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Vem kan du vända dig till om du behöver hjälp:_______________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Fritiden:______________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _ 4. Vad tycker du att du behöver för stöd för att din frånvaro skall vändas till närvaro? Vad kan skolan göra:___________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Du själv:_____________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ Dina föräldrar:_________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ o Kartläggning gjordes på Trulsegårdsskolan o Kartläggning gjordes i hemmet Datum och ansvarig för kartläggningen:………………………………………………………… Har tagit del av kartläggningen och godkänner att den lämnas till rektor. Kartläggningen kommer att användas vid nästa möte, utvecklingssamtal, EVK eller EHT Underskrift elev…………………………………………………………………… Kartläggningen lämnas till rektor (datum)…………………………… 32 33
© Copyright 2024