2014 års patientsäkerhetsberättelse för Mogården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för
Mogården
Datum och ansvarig för innehållet
2015-02-25 Clas Eriksson
Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vårdskador
Riskanalys
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för kommande år
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur
det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och
att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
2/11
Sammanfattning
Nytida bedriver omsorg för personer med bl.a. funktionsnedsättning, missbruk och
hemlöshet. De personer som bor och vistas på Nytidas verksamheter har biståndsbeslut
enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och/eller
Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser sker enligt dessa
lagstiftningar. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en
patientsäkerhetsberättelse upprättas.
Under året har följande åtgärder vidtagits för att säkerställa en ökad patientsäkerhet:
 Utbildning av personalen i samtalsmetodik, psykiatriska diagnoser, suicidalitet
och dokumentation. Detta för att kunna bemöta klienterna och hjälpa dem med
emotionella svårigheter, problemlösning
 Uppdaterade rutiner för inskrivning. Vilket har givit ett bättre fokus på
egenbestämmande för klientens räkning. De problem som står i
genomförandeplanernas fokus är bättre avgränsade och uppdateras med två till
tre veckors mellanrum. Problemformuleringarna som används ger klienten större
förståelse för sin problematik och vägen till högre funktionsnivå. Detta har lett
till mer välfungerande klienter, mindre konflikter och lugnare miljö samt att
problem identifierats tidigare.
 Nya rutiner för läkemedelshantering och rapportering har införts. Dessa har ökat
säkerheten kring läkemedelshanteringen ytterligare.
 Nya rutiner gällande omhändertagande och kontroll av införsel av droger,
alkohol samt farliga föremål. Detta för att erhålla en bättre boendemiljö, samt
säkerställa att klienterna får ökade möjligheter att lyckas med sin nykterhet.
 Patientsäkerheten har följts upp vid Medicinskt ansvarig sjuksköterskas besök
vid egenkontrollen.
 Förbättrings- och kvalitetsarbetet förs numera i QmaxIT (Qualimaxprogram),
vilket gjort personalen delaktig i avvikelsehanteringen och förbättringsområdena
kända i hela verksamheten.
 Rapportering och uppföljning av synpunkter och klagomål från klienterna har
formaliserats, och har nu en punkt på såväl Ledningsgrupp som Kvalitets- och
miljöråd. Detta har lett till mer direkt påverkan från klienternas sida.
 Sjukvårdspersonalen har ökat säkerheten kring läkemedel, genom
direkthandledning av boendestödjarna, samt identifierat medicinska
komplikationer exempelvis leverskador och akuta tillstånd.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
3/11
Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets
ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver
roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.
Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är
ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser
som säkerställer kvaliteten.
Målen för Mogården har varit att öka kunskapen om klienternas problematik,
återfallsprevention, hot och våld samt bemötande. Vi har strävat efter en systematiserad
identifiering av problemområden, främja kommunikation samt utveckla klienternas
förmåga till problemlösning och kommunikation. Detta för att hot mot patientsäkerheten
dels kommer från klienten själv men också från andra klienter.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet
VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera
kvalitetspolicy och mål.
Affärsområdeschefen ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis.
Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa
upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.
Regionchefen ansvarar för att vid behov vidta kvalitets- miljö och arbetsmiljörelaterade
åtgärder inom regionen.
I de fall Nytida har uppdraget som MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) ansvarar
Nytidas MAS för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård, behandling av god
kvalitet och att det medicinska omhändertagandet tillgodoser kraven på hög
patientsäkerhet. MAS utarbetar och beslutar om riktlinjer och följer upp att de efterlevs.
När kommunen ansvarar för MAS funktion efterlevs kommunens riktlinjer. Där Nytida
inte ansvarar för MAS funktionen är det företagets kvalitets utvecklare som följer upp
verksamhetens kvalitet.
MAS upprättar och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården. MAS arbetar
fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, planera, styra, kontrollera, dokumentera och
redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet.
Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god
kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att
4/11
verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en
god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt
kompetens. Verksamhetschefen har identifierat förbättringsområden, lett
förbättringsinsatserna, utvärderat dem genom journalföring i QmaxIT.
Verksamhetschefen har fördelat ansvaret för genomförande av förbättringar, till lämplig
personal. Verksamhetschefen har fattat beslut kring vården när rutinerna inte täckt
situationen.
Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal
ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De
ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse
fortlöpande utvärderas.
Boendestödjare rapporterar händelser och incidenter som sker i vardagen. De
rapporterar, via avvikelser, risker, tillbud samt händelser som verksamhetschefen har
som ansvar att åtgärda.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Alla medarbetare har kunskap om hur Nytida rutiner för rapportering av avvikelser är
och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse
bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om
information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Om det är en allvarlig hälso- och
sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare.
Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett
ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom
verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och
förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient,
närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.
Vid inflyttning och över tid genomförs relevanta preventions- och riskbedömningar av
omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan
upprättas samt kontinuerlig utvärderas dock minst två gånger/år.
På Mogården hålls kvalitets- och miljöråd en gång i månaden. På dessa granskas
uppföljningen av avvikelser samt resultatet av insatta åtgärder och förändringar. Vid ny
avvikelse i QmaxIT rapporteras denna till verksamhetschefen, som öppnar ett
förbättringsområde. Förbättringsområdet anger ett mål som följs upp av
verksamhetschefen. Ansvaret, för insatsen, kan verksamhetschefen delegera till annan,
mer lämplig, medarbetare som rapporterar förändringar på Arbetsplatsträff. Detta för att
samtliga medarbetare ska känna till vilka insatser som gjorts. Verksamhetschefen ändrar
sedan på lokal rutin vid behov. Kvalitetsavdelningen granskar och mäter avvikelsers typ,
5/11
allvarlighetsgrad samt hur uppföljningen har sett ut gällande verksamhetschefens
responstid på ny avvikelse.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
MAS har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och
checklistor angående patientsäkerhet.
MAS har genomfört systematisk uppföljning av de avvikelser som inkommit och
återkopplat till verksamhetschefen för uppföljning av vidtagna åtgärder.
6/11
Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att
rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet.
•
Utbildning av personalen i samtalsmetodik, psykiatriska diagnoser, suicidalitet
och dokumentation. Detta för att kunna bemöta klienterna och hjälpa dem med
emotionella svårigheter, problemlösning
•
Uppdaterade rutiner för inskrivning. Vilket har givit ett bättre fokus på
egenbestämmande för klientens räkning. De problem som står i genomförandeplanernas
fokus är bättre avgränsade och uppdateras med två till tre veckors mellanrum.
Problemformuleringarna som används ger klienten större förståelse för sin problematik
och vägen till högre funktionsnivå. Detta har lett till mer välfungerande klienter, mindre
konflikter och lugnare miljö samt att problem identifierats tidigare.
•
Nya rutiner för läkemedelshantering och rapportering har införts. Dessa har ökat
säkerheten kring läkemedelshanteringen ytterligare.
•
Nya rutiner gällande omhändertagande och kontroll av införsel av droger,
alkohol samt farliga föremål. Detta för att erhålla en bättre boendemiljö, samt säkerställa
att klienterna får ökade möjligheter att lyckas med sin nykterhet.
•
Patientsäkerheten har följts upp vid Medicinskt ansvarig sjuksköterskas besök
vid egenkontrollen.
•
Förbättrings- och kvalitetsarbetet förs numera i QmaxIT (Qualimaxprogram),
vilket gjort personalen delaktig i avvikelsehanteringen och förbättringsområdena kända i
hela verksamheten.
•
Rapportering och uppföljning av synpunkter och klagomål från klienterna har
formaliserats, och har nu en punkt på såväl Ledningsgrupp som Kvalitets- och miljöråd.
Detta har lett till mer direkt påverkan från klienternas sida.
•
Sjukvårdspersonalen har ökat säkerheten kring läkemedel, genom
direkthandledning av boendestödjarna, samt identifierat medicinska komplikationer
exempelvis leverskador och akuta tillstånd.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Egenkontroll har genomförts två gånger under året, maj och november.
Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen
tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för
ledningssystemet Qualimax.
7/11
Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i
verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i
Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för
MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn.
Tillsyn genomförs årligen av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en
kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder
utifrån identifierade risker och händelser.
Resultaten från kvalitetskontrollen visade på brister gällande inskrivningsrutiner,
dokumentation av nätverk kring klienten samt målangivelser i genomförandeplanerna.
Rutinen för kontakt med sjuksköterska förbättrades då den var otydlig. Rapporteringen
till handläggarna månadsvis gjordes inte. Under året har stora förändringar genomförts
och personalen har i olika grad kunnat absorbera detta. För patientsäkerheten har detta
inneburit missar vid genomsökande av person, rum och uppföljning vid återfall. Dessa
har dock varit undantag. Trenden är att säkerhet och uppföljning har stärkts. Göteborgs
stad har, via Upphandlingsbolaget, genomfört en inspektion, vilket utföll till deras
belåtenhet och föranledde inga anmärkningar.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse
Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd
läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll
bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser,
läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till
medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och
ömsesidig förståelse.
Samverkan sker med Närhälsans läkare eller Patientansvarig läkare (PAL) inom berörd
specialistenhet. De står för ordinationer gällande hälso- och sjukvård. Mogårdens
sjuksköterska ansvarar för läkarkontakten.
Samverkan med uppdragsgivare
Verksamhetschefen har under året haft regelbunden samverkan med uppdragsgivaren då
man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser
och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar
återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller
närstående har inkommit.
Uppdragsgivare, i Mogårdens fall, är kommuner och stadsdelar, via handläggare.
Samverkan sker via telefon, möten och månatlig skriftlig rapport som mailas till
handläggaren. Det är den enskilda kontaktmannen som ansvarar för kommunikationen
med kontaktklientens handläggare.
8/11
Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten
Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga
uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella
instruktioner och ordinationer.
Mogårdens sjuksköterska följer dagligen upp och övervakar den dokumentation som
avser klientens hälsa, såväl psykiskt som somatiskt.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
För klienterna som vistas på Mogården har följande risker identifierats:
Otillräcklig medicinsk rapportering från Landstinget och/eller annan sjukvårds- eller
behandlingsenhet. Risken finns att allvarliga sjukdomstillstånd blir obehandlade eller får
bristande uppföljning. Detta kan även omfatta dåligt psykiskt mående.
Hot på enheten. Risken för våld anses generellt låg. Dock kan individer lätt hamna i konflikt.
Främst gäller detta läkemedel, droger och pengar.
Gällande suicid har inga fall inträffat. Personer som uttryckt livsleda har personalen haft
fokus enligt lokal rutin. Två klienter har gjort suicidförsök. En på enheten i samband med
dåligt psykiskt mående – och gjordes framför personal. Därefter uppdaterades lokal rutin
gällande särskild händelse och lokal rutin Suicidal klient. Resultatet är att Mogårdens
preventionsbedömningar, riskbedömningar samt åtgärder görs och genomförs i tidigt i
förloppet.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 kap. 4§
Rapportering av händelser/ Avvikelser
Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är
och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse
bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om
information till överordnad chef och uppdragsgivare. Om det är en allvarlig hälso- och
sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare.
All personal rapporterar i QmaxIT gällande vårdskador eller risk för sådana. Dessa
behandlas sedan på vederbörligt sätt. Verksamhetschef eller sjuksköterska ansvarar
sedan för uppföljning och åtgärder. Rörande avvikelser som omfattar vårdkedja, skickas
kopia på avvikelsen till berörd enhet, alternativt kontaktas verksamhetschef eller
vårdenhetschef telefonledes.
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Alla medarbetare har kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål och
alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål
och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd
9/11
ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschef och
legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt
rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och
uppdragsgivaren informeras omedelbart.
Inga klagomål eller synpunkter har inkommit från IVO eller annan myndighet.
På Mogården framförs de flesta klagomålen och synpunkterna under veckomötet.
Protokoll förs över mötet. Kopia mailas till verksamhetschefen för uppföljning. Om
klagomålet utgör grund för avvikelse upprättas sådan av verksamhetschefen. Den
situationen har inte uppstått under 2014.
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
Sammanställningen görs av Kvalitetsavdelningen på årsbasis, regionvis. Ingen lokal
sammanställning har gjorts.
Fyra skadelösa fall utan skada har rapporterats. Tre på grund av drog- eller
läkemedelspåverkan. Ett fall på grund av dålig balans och ovilja att använda hjälpmedel,
från klientens sida.
Ett suicidförsök har lett till omfattande personskada. Ingen trend men föranledde ändrade
rutiner vid försämrat psykiskt mående. Bristen som identifierades var personalens förståelse
och kunskap kring psykos och suicidalitet samt självskada.
Samverkan med patienter och närstående/legala företrädare
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Samverkan med patient och närstående/legala företrädare
Verksamheten har kontinuerligt träffar med närstående/legala företrädare. För att
förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar
och uppföljningar tillsammans med patient och närstående/legala företrädare.
Nytida har en etikombudsman. Etikombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål
från patienter och närstående/legala företrädare och är oberoende från våra
verksamheter.
Kontakt hålls med anhöriga genom kontaktmannens försorg. Denna sker då det finns
behov och anhöriga bjuds in vid uppföljningsmöten med handläggaren.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit
Frågeställning
2014
10/11
Läkemedel
Utebliven dos
Dubbel dos
Felaktigt iordningsställande
Förväxling
Utebliven signering
Synpunkter och klagomål
Synpunkter och klagomål
2
0
8
1
3
11/11