Trafikalstring och bullerutredning
TR RAFIK KALST TRING G- OCH H TR RAFIK KBULL LER-U UTRED DNING G INKL L. VIB BRAT TIONE ER Rapport R t 2015-07-02 2 Upprättad U avv: Albin Hedeenskog, Charrlotte Ljung,, Johan Scheu uer Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Status: slutrapport 2 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport TRAFIKALSTRING- OCH TRAFIKBULLERBULLER-UTREDNING INKL. VIBRATIONER KUND Euro Commercial Kungsgatan 48 111 35 Stockholm Sweden KONSULT WSP Sverige AB Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7227420 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Albin Hedenskog , +46 10 7227397, [email protected] Charlotte Ljung, +46 10 7227129, [email protected] Johan Scheuer,+46 10 722 73 17, [email protected] 3 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 INNEHÅLL INLEDNING 5 Bakgrund och syfte 5 Omfattning 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN 6 Gatunät 6 Gång- och cykel samt kollektivtrafik 7 Trafikmängder 8 Trafikuppräkning nollalternativ år 2030 9 TRAFIK TILL OCH FRÅN PLANOMRÅDET 10 Antaganden 10 Prognosår utbyggnadsalternativ år 2030 11 FÖRSLAG TILL PLACERING AV IN/UTFART 13 BULLER 14 Bedömningsgrunder 14 Metod 14 Beräkningar 14 Dimensionering av bullerskyddsåtgärder 15 Redovisning 15 Underlag 16 Trafikunderlag 16 Kart- och terrängmaterial 16 Beräkningsresultat 16 VIBRATIONER 17 Bedömningsgrunder 17 Bedömning 17 SLUTSATSER 19 BILAGA 20 4 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport INLEDNING Bakgrund och syfte Arbete pågår med en ny detaljplan för fastigheten Mellby1:115 i Laholms kommun. Planområdet ligger i direkt anslutning till Mellby Center med befintlig detaljhandel inklusive livsmedelsbutik. Den nya planen möjliggör för cirka 2 000 kvm yta handel (H) inom fastigheten Mellby 1:115. Med anledning av den tillkommande handelsetableringen inom detaljplaneområdet, genomförs denna trafikutredning. Syftet med utredningen är att beskriva tillkommande trafik till och från planområdet samt att bedöma planförslagets påverkan avseende buller ochvibrationer. Omfattning Utredningen omfattar detaljplaneområdet samt kringliggande väg- och gatunät. Det aktuella utredningsområdet redovisas i Figur 1. Utredningen omfattar: Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Nulägesbeskrivning av befintlig trafikmiljö, gång- och cykelvägar inom utredningsområdet. Redovisa trafikflöden för nuläget år 2015 och för prognosår 2030. För prognosåret har två scenarier studerats, ett nollalternativ och ett scenario där hänsyn tagits till tillkommande trafik till och från planområdet. Bullerberäkningar som genomförts baserat på beräknade trafikmängder. Risken för komfortstörning av vibrationer har studerats utifrån trafikutredningen och den geotekniska undersökningen över området. 5 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANTAGANDEN I detta avsnitt beskrivs det underlag som varit utgångspunkten för framtagande av trafikprognoser som sedan varit utgångspunkt för bedömningen av påverkan på det omgivande gatunätet och bostadsområdet väster om Söderleden inklusive trafikbullerberäkningarna. Gatunät Trafiknätet som berör planområdet består av Söderleden, Hässlehomsvägen (väg 522/väg 24), E6 och Söderleden. Hässleholmsvägen ingår i Laholms kommun huvudvägnät och förbinder samhället Mellbystrand med tätorten Laholm. Söderleden har i huvudsak funktion som infartsväg till Mellby Centrum och har enskilt huvudmannaskap. Inom utredningsområdet ansluter Söderleden till Hässleholmsvägen i en cirkulationsplats. Söder om planområdet ansluter Söderleden till Melbyvägen i en skarp 90-gradersvinkel. Planområdet avgränsas i öster av E6. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Utmed Söderledens östra sida ansluter fyra infarter till Mellby Center varav infarten närmast Hässleholmsvägen är avsedd för leveranser till ICA Maxi. Utmed Söderledens västra sida, i höjd med ett oreglerat övergångställe, ansluter en lokalgatan från det närliggande bostadsområdet. Anslutningen är avstängd för motordrivna fordon och endast öppen för fotgängare och cyklister. Figur 1. Dagens trafiksituation. (ESP) 6 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Gång- och cykel samt kollektivtrafik Längs Hässleholmsvägen löper en gång- och cykelbana som sammanbinder Laholm med Mellbystrand. Utmed Söderleden finns idag ingen utbyggd cykelbana men på ömse sidor av gatan löper 1,5 meter breda trottoarer från Hässleholmsvägen fram till övergångstället strax söder om ICA MAXI. Det oreglerade övergångstället ingår i ett gångstråk som sammanbinder det närliggande bostadsområdet med Mellby Center. Söder om övergångstället fortsätter trottoaren utmed Söderledens västra sida fram till anslutningen med Mellbyvägen, där den övergår till att bli en gångyta i gatuhöjd separerad från biltrafik genom en målad heldragen linje i vägbanan. Söderleden och Mellbyvägen är utrustad med gatubelysning. Närmaste kollektivtrafikhållplats (Mellbystrand Ulanders Väg) finns utmed Hässleholmsvägen, cirka10-15 minuter till fots från planområdet. Hållplatsen trafikeras av linje 225, som kopplar samman järnvägstationen och Mellbystrand. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 2. Befintligt gång- och cykelvägnät samt närmaste kollektivtrafikhållplats inom utredningsområdet. (WSP) Figur3. Vy över Söderleden, i norrgående riktning, förbi det aktuella planområdet. (WSP 2015-05-19) 7 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Trafikmängder Inom det aktuella utredningsområdet har Trafikverket och Laholms kommun genomfört trafikmätningar. På Söderleden finns en trafikmätning från år 2012 (slangmätning under en veckas tid i december) i ett gatusnitt strax söder om infarten där ICA MAXI angör varuleveranser. Trafikverket har flera mätpunkter utmed Hässleholmsvägen och Väg E6. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Samtliga trafikmängder (ÅDT) inom utredningsområdet redovisas i Figur4. Mätåren för de redovisade trafikmängderna skiljer sig åt, varav trafikmängderna räknats upp till nuläget år 2015 med hjälp av uppräkningstal. Genomförda uppräkningar och uppräkningstal redovisas i Bilaga 2. Figur4. Redovisning av trafikmängder för år 2015. Trafikmängderna är redovisade i form av ÅDT, årsmedelsdygnstrafik. Samtliga trafikmängder är uppräknade enligt antagna trafikuppräkningstal. (WSP) 8 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Trafikuppräkning nollalternativ år 2030 Baserat på befintliga trafikflöden för nuläget år 2015 har trafikflödena för nollalternativet år 2030 beräknats (alternativ utan planförslag). För Söderleden har trafikflödena räknats upp enligt Laholms kommun generella trafikuppräkningstal (2 procent per år). För Hässleholmsvägen och E6 har trafikflödena uppräknats enligt Trafikverkets uppräkningstal redovisade i rapporten, PM Trafikuppräkningstal för EVA 2010-2030-2050. I Figur5, redovisas uppräknade trafikflödena för nollalternativet år 2030. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur5. Trafikprognos för trafiknätet inom utredningsområdet för nollaternativ år 2030. (WSP) 9 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport TRAFIK TILL OCH FRÅN PLANOMRÅDET Antaganden Nedan beskrivs det underlag och antaganden som ligger till grund för beräkning av tillkommande trafik från den planerade byggrätten inom planområdet; Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Dimensionerande timme (dim. tim) antas vara fredag eftermiddag. 80- procentig beläggningsgraden för bilparkeringsplatser tillhörande byggrätten under dimensionerande timme. Genomsnittlig tid för besök är 1 timme. Trafikfördelningen mellan befintlig anslutning till ICA MAXI (norra anslutningen) och föreslagen ny anslutning (södra anslutningen, precis norr om fastighet Mellby 1:115) till planområdet är 4/5 respektive 1/5. I uppskattningen av trafikfördelningen antas övriga etableringar (Mc Donalds och St1) angöras från infarten till ICA MAXI. Detta på grund av saknaden av underlag vad gäller trafikfördelningen mellan besökande till de olika etableringarna. Uppräkningstal för det aktuella vägnätet redovisas i Bilaga 2. Uppräkningstal är hämtade från Laholms kommun och Trafikverket. Laholms kommun generella trafikuppräkningstal (2 procent per år). För Hässleholmsvägen och E6 har trafikflödena uppräknats enligt Trafikverkets uppräkningstal redovisade i rapporten, PM Trafikuppräkningstal för EVA 2010-2030-2050. Indata till genomförda uppskattningar och beräkningar består av uppmätta trafikmängder och parkeringstal. Uppgifter om trafikmängder har hämtats från Laholms kommun och Trafikverket. Parkeringstal är tagna från Laholms kommuns p-norm (Parkeringsnorm för Laholms centrala delar, antagen av KF 1982-12-15 diarienr 86/82) Beräkning av trafikflöden till och från planområdet grundar sig på ett antagande om bilresor per dygn (biltrafikalstringstal), där en resa utgör en enkelriktad trafikrörelse. Trafikalstringstal kan beräknas utifrån olika enheter. Hur biltrafikaltringen beräknas beror på vilka förutsättningar som är kända och typ av markanvändning inom det aktuella området som studeras. Exempelvis kan biltrafikalstringstal beräknas per antal anställda/invånare, per invånare/bostad eller per ytenhet (boarea, BOA eller bruttoarea, BTA). Vid beräkning av trafikalstringen baserat på BTA har typ av verksamhet som bedrivs i ett området stor betydelse på den förväntade trafikmängden, då olika verksamheter generar olika mycket trafik. I denna utredning baseras trafikalstringen på antal fordonsrörelser per bilparkeringsplats eftersom det i detta planeringsskede inte är känt vilket typ av verksamhet som kommer att bedrivas inom planområdet. Utifrån ovan beskrivna antaganden beräknas den tillkommande trafiken till och från planområdet till 105 fordon/dim. tim. Beräkningen baseras på antagande om att 10 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport varje parkeringsplats omsätts 1 gånger per timme i kombination med att varje omsättning genererar två fordonsrörelser, en in till, och en ut från planområdet. I beräkningen har hänsyn tagits till att tillgängliga bilparkeringsplatser inom planområdet antas ha en 80 procentig beläggningsgrad under dimensionerande timme. Därtill tillkommer nyttotrafik på 1 procent som antas i huvudsak utgöras av transporter till verksamheten och därmed antas utgöra tunga fordon. Merparten av den tillkommande trafiken alstrad från planområdet bedöms komma att trafikera Söderleden (via Hässleholmsvägen) som även i framtiden kommer att i huvudsak fungera som huvudinfart till Mellby Center. I cirkulationsplatsen med Hässleholmsvägen antas den tillkommande biltrafiken fördela sig lika utmed Hässleholmsvägen i riktningen Mellbystrand-Laholm. Prognosår utbyggnadsalternativ år 2030 Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 För utbyggnadsalternativet har hänsyn tagits till tillkommande trafik till och från planområdet samt en generell uppräkning av trafikmängderna inom utredningsområdet. I Figur6, redovisas trafikflödena för utbyggnadsalternativ år 2030. Figur6. Trafikprognos för utbyggnadsalternativ år 2030. (WSP) 11 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Beräknade trafikflöden, enligt ovan, för utbyggandsalternativ 2030 innebär att Söderleden kommer att trafikeras i gatusnitt 1, av 3 150 ÅDT och gatusnitt 2, av 670 ÅDT. Trafikprognos för Söderleden År 2015 Nollalt 2030 Utbyggd 2030 gatusnitt 1 1 840 ÅDT 2 470 ÅDT 3 150 ÅDT gatusnitt 2 - 490 ÅDT 670 ÅDT Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur7. Gatunsitt där trafikmängder har beräknats. I tabellen sammanställs de olika trafikflöden för de studerade scenarierna, nuläge år 2015, nollalternativ prognosår 2030 och utbyggnadsalternativ år 2030. (WSP) 12 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport FÖRSLAG TILL PLACERING AV IN/UTFART Placeringen är hänvisad till den ”öppning” enligt gällande detaljplan som tillåts för in-/utfart för besökare. Precis norr om Mellby 1:115 fastighetsgräns. För varuleverenser sker angöring i söder in på fastigheten. Förslag till placering av in- och utfart till planområdet illustreras i Figur 8. Infart till planområdet Övergångställe Varuleveranser till planområdet Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 8. Illustrationskarta för detaljplan Mellby 1:115. (WSP) 13 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport BULLER I följande avsnitt redovisas bullerberäkningar som genomförts baserat på föregående trafikanalys. Bedömningsgrunder Riksdagen fastställde i infrastrukturpropositionen 1996/97:53, ”Infrastrukturinriktning för framtida transporter” de riktvärden för trafikbuller som redovisas i tabell 1, riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse, eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena är avsedda som långsiktiga mål och är inte juridiskt bindande utan ska ses som rekommendationer som bör följas. Tabell 1 – Riktvärden Inomhus Utomhus vid fasad uteplats Ekvivalent ljudtrycksnivå Maximal ljudtrycksnivå 30 dBA 45 dBA (nattetid) 55 dBA - - 70 dBA I detta uppdrag avses varken nybyggnation av bostadsbebyggelse eller nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Exploateringen förväntas medföra en något ökad trafik på Söderleden. Vid tillämpning av riktvärdena bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Riksdagen fastställde i förordningen SFS 2015:216, ”Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader” att de riktvärdena gäller endast vid planläggning av nya bostäder. Metod I kapitlet nedan redovisas hur arbetet har genomförts. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Beräkningar Beräkningarna är genomförda i beräkningsprogrammet Cadna/A v4.5.151 i enlighet med Nordisk beräkningsmodell som redovisas i Naturvårdsverkets rapport 4653, ”Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell reviderad 1996”. I beräkningsprogrammet skapas en tredimensionell modell som inkluderar terräng, byggnader och vägar. Beräkningarna tar hänsyn till hur terräng och byggnader påverkar ljudets utbredning, vilket innebär att reflektioner och skärmning påverkar ljudutbredningen. Beräknade ljudtrycksnivåer i fasad är definierade som frifältsvärden. 14 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Maximala ljudnivåer har beräknats med en statistisk spridning där 5 % av fordonen tillåts överskrida redovisat värde. Vid framtagande av underlag till t ex fasaddimensionering redovisas normalt överskridande per timme och/eller per natt. En sådan redovisning kräver kännedom om dygnsfördelningen av trafiken vilket inte fanns tillgänglig för denna utredning. Resultaten av beräknande maximala ljudnivåer visar dock på värden som ligger långt under de åtgärdsnivåer som Trafikverket anger för buller från väg- och spårtrafik vid befintlig miljö1. Den Nordiska Beräkningsmodellen hanterar bara helt mjuk alternativt helt hård mark. I kartläggningsanvisningar som tagits fram av Naturvårdsverket2 anges att stadskärnor ska antas vara i hård mark, för övriga tätortsområden förutsätts, om inte annan information föreligger, att 2 meter på ömse sidor om väg ska räknas som hård för att ta hänsyn till vägren/trottoar. Resterande mark sätts till mjuk. Detta har tilllämpats i uppdraget. I den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller anges att modellens giltighet är begränsad till avstånd upp till 300 meter från vägen och att den har en standardavvikelse på ca 5 dB på 200 meters avstånd från källan i ett medvindsförhållande. Beräkningarna har utgått från normalfallet enligt den nordiska beräkningsmodellen. Ingen korrektion för mer eller mindre bullrande asfaltstyper har använts. Ett motsägelsefullt resultat som kan uppstå, och gör det i denna utredning, är att den beräknade ekvivalenta ljudnivån för vissa situationer är lika med eller högre än den beräknade maximala ljudnivån. Orsaken är att man på stora avstånd från högt trafikerade leder får högre ljudnivåer från linjekällan (den ekvivalenta ljudnivån) än punktkällan (den maximala ljudnivån) på grund av avståndsdämpningen. Ljud från linjekällor dämpas med 3 dB per avståndsfördubbling medan ljud från punktkällor dämpas med 6 dB per avståndsfördubbling. För utredningen infaller detta för de södra delarna där byggnaderna ligger på ca 200 meters avstånd från E6 när Söderleden ansätts som otrafikerad i nollalternativet, det vill säga utan trafikalstring från planförslag Dimensionering av bullerskyddsåtgärder Ingen dimensionering av skyddsåtgärder för buller har genomförts, däremot har effekten av en planerad avåkningsskyddsvall beräknats. Samhällsekonomiska bedömningar ingick inte i uppdraget. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Redovisning Beräkningsresultat redovisas på i tabellform. 1 Trafikverket anger i rapport 2015:065 riktvärdet 55 dBA maximal ljudnivå utomhus vilket motsvarar ca 80 dBA maximal ljudnivå vid fasad med schablon på fasaddämpning med 25 dBA enligt Trafikverkets praxis. Inga åtgärder görs baserat på maximala ljudnivåer på uteplats. 2 SP Rapport 2010:77 15 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Underlag Underlag som använts i bullerutredningen redovisas nedan. Trafikunderlag Utredningen baseras på trafikflöden för befintlig situation, förväntad trafiksituation år 2030 med och utan etableringen. Samtliga flöden har hämtats ur trafikalstringsutredningen (se tidigare rubrik). Kart- och terrängmaterial Terrängmodell bygger på digitalt kartmaterial från Metria. Byggnadshöjder där underlag saknats har ansatts till 3 meter per våningsplan. Tillgängligt kartmaterial visar att samtliga byggnader direkt väster om Söderleden är enbostadshus i ett plan. Planerat avåkningsskydd har modellerats inom fastighetens gränser med 1.5 meters höjd över vägbana (Väg E6), vallens fot fem meter från vägkant, 1:2 lutning och krön med en meters bredd. Beräkningsresultat Syftet med bullerutredningen har varit att beskriva och bedöma exploateringens påverkan för den lokala ljudmiljön. Beräkningar har genomförts för ett nollalternativ år 2030 utan exploatering och jämförts med ett exploateringsalternativ år 2030 som inkluderar tillkommande trafik till planområdet. Exploateringsalternativet har studerats för två olika scenarier; med och utan ett avåkningsskydd norr om planområdet. Ljudmiljön vid befintliga bostäder intill planområdet domineras helt av E6, som enligt prognos trafikeras av över 30 000 fordon per dygn år 2030. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 De ekvivalenta ljudnivåerna är i den befintliga situationen 2015 beräknad till 52-62 dBA för de 17 mest utsatta bostadsbyggnaderna längs Söderleden. Lägst nivå har de som i dagsläget ligger skyddade bakom befintlig handelsbyggnad i norr (se figur 9). För nollalternativet år 2030 utan vidare exploatering beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna öka till 53-63 dBA. De tillkommande fordon som exploateringen orsakar ger endast en marginell ökning av den ekvivalenta ljudnivån för ett par bostäder (+1 dB) medan åtta bostäder beräknas få något lägre ljudnivåer (-1 till -2 dB) på grund av den nya byggnadens förväntade skärmning. Avåkningsskyddet har i princip ingen bullerdämpande effekt. De maximala ljudnivåerna ökar för de fastigheter som ligger längs Söderleden närmast etableringen eftersom de i dagsläget eller för nollalternativet inte har någon tung trafik som passerar. Med så få som sex tillkommande tunga fordon per vardagsdygn blir störningen per timme sett ändå marginell. 16 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport VIBRATIONER I följande avsnitt redovisas vibrationsbedömning som genomförts baserat på föregående trafikanalys och den geotekniska undersökningen i Geotekniskt PMPlaneringsunderlag upprättad av WSP 2015-06-05. Bedömningsgrunder Riktvärde för bedömning av komfortstörning i bostäder på grund av vibrationer föreslås vara 0,4 mm/s, komfortvägt RMS Slow 1-80 Hz i enlighet med Svensk Standard 460 4861. 0,4 mm/s motsvarar den nedre gränsen för ”måttlig störning” enligt standardens bilaga B. Riktvärdet för kontor och handel föreslås sättas i det övre skiktet av området måttlig störning, dvs upp till 1 mm/s komfortvägd RMS Slow 1-80 Hz. Figur 9. Det markerade området motsvarar måttlig störning enligt SS 460 4861. Bedömning Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Jordarter där det är vanligt förekommande att trafik alstrar kännbara markvibrationsnivåer är framförallt lera och jordarter rika på organiskt material som gyttja och torv. De trafikslag som har störst potential att skapa markvibrationer är godstrafik på järnväg på grund av kombinationen stor vikt och lång varaktighet. Det förekommer även att vägtrafik orsakar markvibrationer i ovan nämnda jordarter, framförallt om det finns ojämnheter i vägen såsom vägbulor och andra farthinder. 17 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Status: slutrapport Figur 10. Utdrag från SGU jordartskarta över planområdet. Som illustreras av 9 ovan synes jordarten i planområdet utgöras av postglacial sand utan inslag av lera, gyttja, torv eller liknande jordarter där markvibrationer är vanligt förekommande. Den geotekniska undersökningen har dock visat att det finns ett 0,5 – 1 m mäktigt gyttjelager på 0,5-1,5 m djup i stora dela av området. Under detta kommer 3-6 m sand och därefter ca 40 m överkonsoliderad lera. 18 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Sandlagret ovan leran bedöms minska risken för att markvibrationer kan uppstå i leran på grund av vibrationer från trafik, men närvaron av gyttja relativt nära marken utgör en riskfaktor för att markvibrationsstörningar kan uppstå, framför allt i samband med tung trafik och farthinder. Vi rekommenderar därför att farthinder i formen av vägbulor inte används ovanpå gyttja. Ifall vägbulor skall användas rekommenderar vi att all gyttja under hindret och ersätts med sand, grus, morän eller annat fyllnadsmaterial utan organiska inslag och utan inslag av lera. Om ovanstående tillämpas, är vår bedömning att de förväntade förändringarna i trafikering på grund av den nya detaljplanen inte kommer att innebära någon ökad risk för att komfortvibrationsnivåer över riktvärdet 0,4 mm/s i bostäder. SLUTSATSER Trafik Utifrån genomförda studier av befintliga och framtida trafikflöden i anslutning till planområdet kan konstateras att trafikflödena på Söderleden kommer att öka. Både till följd av tillkommande trafik men till största delen på grund av den generella trafikökningen. Det vill säga att den andelen "ny" trafik som genereras som följd av handelsetableringen är i förhållande till den generella trafikökningen mycket liten. Den tillkommande trafiken bedöms således inte påverka kapaciteten utmed Söderleden. Huruvida trafikflödena utmed Söderleden år 2030 påverkar kapaciteten i cirkulationsplatsen i anslutning till Hässleholmsvägen har inte studerats i denna utredning. Buller Ljudmiljön vid befintliga bostäder intill planområdet domineras helt av E6, som enligt prognos trafikeras av över 30 000 fordon per dygn år 2030. Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 De tillkommande fordon som exploateringen orsakar ger endast en marginell ökning av den ekvivalenta ljudnivån för ett par bostäder (+1 dB) medan åtta bostäder beräknas få något lägre ljudnivåer (-1 till -2 dB) på grund av den nya byggnadens förväntade skärmning. Avåkningsskyddet har i princip ingen bullerdämpande effekt. De maximala ljudnivåerna ökar för de fastigheter som ligger längs Söderleden närmast etableringen eftersom de i dagsläget inte har någon tung trafik som passerar. Med så få som sex tillkommande tunga fordon per vardagsdygn blir störningen per timme sett ändå marginell. 19 (20) Uppdragsnr: 10211323 Utredningar som underlag till detaljplan Daterad: 2015-07-02 Trafikalstring- och trafikbullerutredning Reviderad: Status: slutrapport Vibrationer De förväntade förändringarna i trafikering på grund av den nya detaljplanen bedöms inte att innebära någon ökad risk för att komfortvibrationsnivåer över riktvärdet 0,4 mm/s i bostäder. BILAGA Bilaga 1 Nyckelbegrepp Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Bilaga 2 Beräkning av trafikalstring 20 (20) Bilaga 1 NYCKELBEGREPP Definition av använda begrepp och mätetal. Buller Definitionen av buller, oönskat ljud, beror på person, plats, situation och varaktighet. Den Europeiska miljöbyråns definition av buller är ”hörbart ljud som skapar störning och/eller påverkar hälsan negativt”1. Riktvärde Ett riktvärde är ett styrinstrument som inte är rättsligt bindande. Med samordningen av plan- och bygglagen och Miljöbalken som trädde ikraft 1/1 2015 blir däremot angivna bullernivåer i detaljplan styrande för tillsyn. Ljudtrycksnivå och dB Ljudtrycksnivån beskriver hur starkt ett ljud uppfattas och anges i enheten decibel (dB). Skalan är logaritmisk där hörseltröskeln vid 0 dB motsvarar det lägsta ljud en människa kan uppfatta och smärttröskeln vid ca 130 dB motsvarar den ljudtrycksnivå då vi upplever fysisk smärta. Figur 1 - Typiska ljudtrycksnivåer En ökning med 3 dB motsvarar en fördubbling av den fysikaliska energin men den subjektivt upplevda förändringen beror på ljudkällans karaktär. Ekvivalent ljudtrycksnivå Den ekvivalenta ljudtrycksnivån är ett medelvärde över en bestämd tidsperiod. 1 ”Good practice guide on noise exposure and potential health effects”, European Environment Agency EEA Technical report No 11/2010 Bilaga 1 Maximal ljudtrycksnivå Den högsta momentana ljudtrycksnivån som uppstår under en viss tidsperiod eller under en bullerhändelse kallas för maximalnivå eller maximal ljudtrycksnivå. Mätetalet används t ex för att identifiera risk för sömnstörning eller hörselskador. Frekvens och A-vägning Ljudtrycket varierar kring ett jämviktsläge, det normala lufttrycket. Antalet svängningar kring jämviktsläget per sekund, frekvensen, anges med enheten hertz (Hz). Människan kan uppfatta ljud inom frekvensområdet 20 – 20 kHz, tonhöjden ökar med frekvensen. Den totala ljudtrycksnivån innehåller bidrag från alla frekvenser men eftersom örat har varierande känslighet vid olika frekvenser korrigeras ofta den totala ljudtrycksnivån efter örats känslighet med en så kallad vägning. I huvudsak innebär det att låga frekvenser viktas lägre eftersom örat är känsligare för högre frekvenser. Den vanligaste vägningen, A-vägning, redovisas ofta genom att den ekvivalenta ljudtrycksnivån anges med enheten dBA. Tidsvägning Mätinstrument som registrerar bullerhändelser kan ställas in på olika s.k. tidsvägningar, vilket avgör över hur snabbt ljudnivåmätaren reagerar på förändringar. Tidsvägning ”Fast” är vanligast, och motsvarar tidsintegration över 0.125 sekund. Tidsvägningen ”Slow” motsvarar en tidsintegration på en sekund och ger en jämnare kurva jämfört med ”Fast”, samt en lägre högstanivå. Frifältsvärde vid fasad Med frifältsvärde avses en ljudtrycksnivå som inte är påverkad av reflexer i den egna fasaden. Bilaga 2 TRAFIKBERÄKNINGAR Tillkommande biltrafik TILLKOMMANDE BILTRAFIK beläggning 80% parkeringsbehov 66 platser tillkommande trafikrörelser per p-plats 2*66*0,8 105,6 dim timme år 2030 370+106 105,6 476 Uppräkningar av trafikmängder Dag Totalt antal fordon mån 1390 tis 1634 ons 2066 tors 2181 fre 2154 lör 3959 sön 1121 Uppmätta trafikmängder under en vecka i december 2012 utmed Söderleden. (Laholms kommun) Bilaga 2 dim.timme index dygnsindex ÅDT andelen tungtrafik 0,118849 1,142706 0,90 av snittdygnstrafik 1% Beräknade omräkningsindex för att omvandla timtrafik till veckotrafik och ÅDT Beräkning av ÅDT Söderleden NULÄGE 2015 Omräkning till fredagsdygntrafik för år 2015 277,1/0,12 2331,558873 Snittdygntrafik (mån-fre) för år 2015 2332/1,1427 2040,384622 ÅDT 2015 2040*0,90 1836,346159 fördelningen mellan befintliga och nya infarten (4/5)*ÅDT gatusnitt 1 1469,076928 (1/5)*ÅDT gatusnitt 2 367,2692319 NOLLALTERNATIV 2030 Omräkning till fredagsdygntrafik för år 2030 3137,971266 370/0,12 Snittdygnstrafik(mån-fre) år 2030 2746,08906 3138/1,1427 ÅDT 2030 2471,480154 26403*0,9 fördelningen mellan befintliga och nya infarten (4/5)*ÅDT gatusnitt 1 1977,184123 (1/5)*ÅDT gatusnitt 2 494,2960308 Bilaga 2 ETABLERING 2030 Omräkning till fredagsdygntrafik för år 2030 4005,09375 475,6/0,12 Snittdygntrafik (mån-fre) år 2030 med etablering 3504,921875 3963/1,1427 ÅDT 2030 med etablering 3154,429688 3468*0,90 fördelningen mellan befintliga och nya infarten (4/5)*ÅDT gatusnitt 1 2523,544 (1/5)*ÅDT gatusnitt 2 630,8859
© Copyright 2024