Divisionernas årsrapporter 2014
Divisionernas årsrapporter 2014 Landstingets uppdrag och vision Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för n hälso- och sjukvård inklusive tandvård n kultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen. Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag av kommunerna i länet. Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn. Landstingets värdegrund: n n Alla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande n Öppenhet och samverkan ÅRSRAPPORT 2014 Årsrapport Division Närsjukvård Resultatutveckling Under andra halvåret har divisionens resultat kraftigt försämrats och visar ett underskott på 195 mkr, vilket är en försämring med 40 mkr mot föregående år. Underskott kan hänföras till främst tre poster; Personalkostnader. Av divisionens totala underskottet är 85 procent (166 mkr) hänförligt till personalkostnader. Orsaken är främst bristen på allmänläkare på hälsocentraler samt svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till vårdavdelningar och mottagningar. Bristen på personal innebär att vårdplatser tillfälligt måste stängas samtidigt som nyttjande av inhyrd personal i kombination att ordinarie personal också arbetar på övertid. En ny jourstruktur är under uppbyggnad i Kiruna och Sunderbyn som också förklarar ökade kostnader. Rekvisitionsläkemedel. Underskottet för läkemedel i vården uppgår till 38 mkr. Det är främst dyra droppbehandlingar inom neurologi och cancersjukvården. Nya preparat och behandlingsformer introduceras hela tiden vilket bidrar till resultatförsämringen. Av underskottet är 7,7 mkr hänförlig till kirurg-/urologpatienter som får sin behandling vid länsdelssjukhusen. Köp av Riks-/regionsjukvård. Det är framförallt verksamhet psykiatri som skickar fler patienter för vård utanför länet. Underskottet uppgår till 15,7 mkr varav 1,8 mkr avser internmedicinsk vård. Överskott redovisas för patientintäkter med sammantaget 37,6 mkr. Det är ersättning för medicinskt färdigbehandlade (14,3 mkr), vårdavgifter för utomlänspatienter (13,6 mkr) samt egna patientintäkter (11,8 mkr). En stor del av patientintäkterna avser vårdavgifter för patienter som vårdas vid länsgemensam psykiatri i Öjebyn. ÅRSRAPPORT 2014 Verksamhet primärvård redovisar totalt ett underskott med 41 mkr. Den kapiterade delen av verksamheten redovisar 39 mkr i underskott, varav merkostnaden för inhyrda läkare uppgår till 25 mkr. Uteblivna prestationsersättningarna med 6 mkr samt ökade laboratoriekostnader 5 mkr bidrar till underskottet. Dessutom har primärvården merkostnader motsvarande 4 mkr som är kopplat till hemsjukvården. Jämfört med föregående år redovisades ett underskott med 42 mkr varav den kapiterade delen uppgick till minus 30 mkr. Divisionens primärvård har 92 % av den listade befolkningen. I november månad etablerades ytterligare en privat hälsocentral i Luleå. Den nya privata hälsocentralen har ännu inte belastat divisionens ekonomi i så hög grad. Sedan tidigare finns en i Piteå respektive en i Gällivare. Luleå/Boden och Piteå närsjukvårdsområde har ett större ekonomiskt ansvar än övriga närsjukvårdsområden. De har länsansvar för dyra specialistläkemedel samt köp av all högspecialisterad utomlänsvård för intermedicin/ rehab och psykiatrin i länet. Samtliga närsjukvårdsområden exklusive gemensamt redovisar underskott. Överskottet på divisionsgemensamt beror till största delen på att kostnader för specialistläkemedel (cerezyme och blödarpreparat) var tillfälligt låga i början av året. ÅRSRAPPORT 2014 Intäkter Divisionens intäktsöverskott uppgår till 113 mkr. Av överskottet kan 38 mkr hänföras till vårdavgifter samt ersättning från andra huvudmän (medicinskt färdigbehandlade samt utomlänspatienter). Resterande intäktsöverskott på 75 mkr avser återbetalning moms på grund av stafettkostnader samt olika slag av prestationsersättningar (projektmedel och statliga medel) som inte budgeteras. Dessa ersättningar motsvaras av underskott på kostnadssidan. ÅRSRAPPORT 2014 Kostnader Divisionens underskott på kostnadssidan uppgår till 308 mkr. Drygt 50 procent (158 mkr) avser inhyrd sjukvårdspersonal varav 146 mkr avser läkare och 12 mkr avser sjuksköterskor. Köp av Riks- och regionsjukvård redovisar ett underskott på 16 mkr, vilket till största delen är hänförligt till köp av rättspsykiatrisk vård. Underskottet för läkemedel (40 mkr) är hänförligt till rekvisitionsläkemedel vilket beror på att patienter behandlas med dyra och effektiva läkemedel. Underskottet på övriga kostnader (86 mkr) är, dels utökat antal externa labanalyser (25 mkr), dels olika typer av kostnader för utförda prestationer (projektmedel och statliga incitamentsersättningar) som inte budgeteras. Dessa ersättningar motsvaras av överskott på intäktssidan. Investeringar Kvarvarande investeringsutrymme är 10,7 mkr varav 9,0 mkr avser PCI-lab i Sunderbyn. ÅRSRAPPORT 2014 Medarbetare Antal årsarbetare Bemanningssituationen är ansträngd, framför allt är tillgången på legitimerade sjuksköterskor mycket begränsad. Detta är ett stort problem som leder till en hög andel övertid för ordinarie personal som arbetar extrapass. Störst andel övertid ackumulerades under sommaren och tidig höst medan siffran har stabiliserats något under fjärde kvartalet. Andelen inhyrd arbetskraft har ökat, framförallt under sommaren, vilket inte framgår av diagrammet ovan. Delar av övertiden kan hänföras till att vissa verksamheter har stor jour- och beredskapsbelastning. Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaron minskade marginellt under andra tertialen, men ligger nu återigen på samma nivå som i början av året. I gruppen långtidssjukskrivna finns ett fåtal individer som drar upp statistiken. I majoriteten av fallen är sjukfrånvaron inte arbetsrelaterad. Rehabiliteringsåtgärder görs och följs upp lokalt. Korttidssjukfrånvaron ligger stabilt på omkring två procent frånsett februari och november som är två återkommande förkylnings- och influensamånader. ÅRSRAPPORT 2014 Frisknärvaro Frisknärvaro = Sjukfrånvaro max 5 dagar per rullande 12 månadersperiod Division 2014010120141231 2013010120131231 Mått för måluppfyllelse 67,0 % 64,9 % 75 % Frisknärvaron i divisionen har förbättrats ytterligare jämfört med senaste tertialrapporten. Verksamhetsuppföljning Tillgänglighet Sammantaget återstår en del arbete med åtgärder för att klara tillgängligheten. För divisionen är det ett stort fokus på kontinuiteten, vilket i sin tur leder till förbättrad tillgänglighet totalt sett, inte bara nybesök inom den specialiserade vården. ÅRSRAPPORT 2014 Det är stora skillnader på tillgänglighet vid de olika enheterna på Sunderby sjukhus. Infektionssektionen, hud och reumatologi har under året haft god tillgänglighet. Endokrinologi, hematologi och mag-/tarmsjukdomar uppfyller också kraven på tillgänglighet. Målet för tillgänglighet uppfylls inte vid neurologi- samt njurmedicinska mottagningarna på grund av läkarvakanser samt att det tar ytterligare tid innan alla utlandsrekryterande läkare har uppnått full produktion. Tillgängligheten inom smärtrehabilitering uppnås inte, huvudsakligen beroende på ett stort remissinflöde. Inte heller hjärtsjukvården når målen även om tillgängligheten successivt har ökat under året genom bättre läkarbemanning och förbättringsarbeten. Vuxenpsykiatrins har under andra halvåret inte nått målen för tillgänglighet. Bemanningsläget har dock förbättrats och arbete pågår med att se över arbetssätt och arbetsorganisation. ÅRSRAPPORT 2014 Sommarens bemanningsproblem, främst inom hjärtsjukvården, har medfört tillfälligt försämrad tillgänglighet för väntande. Den, under hösten, förbättrade läkarbemanningen samt kompetensväxlingsåtgärder har bidragit till förbättrad tillgänglighet. Psykiatrin i Gällivare har jämn och god tillgänglighet hela året. ÅRSRAPPORT 2014 Tillgängligheten i Kiruna har varit god större delen av året. Tillfälliga nedgångar i tillgängligheten är att hänföra till läkarbemanningen. Tillgängligheten har varit god fram till sommaren. Bemanningsläget efter sommaren har medfört reducerad mottagningsverksamhet. En av åtgärderna har varit att genomföra kvälls- och helgmottagning för att korta av köerna, även prioriteringar mellan besökstyper och patientgrupper har varit nödvändiga. ÅRSRAPPORT 2014 Väntande och faktiskt genomförda nybesök inom 60 dagar (indikator för kömiljarden) har uppnåtts till över 70 procent under året. Inom medicin- och rehabiliteringskliniken har åtgärder genomförts under året för att minska den totala kön. Inom vuxenpsykiatrin har tillgängligheten varit god under hela året och ambitionen är att effektivisera ytterligare under 2015. ÅRSRAPPORT 2014 Tillgängligheten för behandlingar inom hjärtsjukvården levde under november och december upp till både grund- och prestationskravet. Då det visade sig att det fanns kvalitetsbrister i tidigare inrapporterat material rättades detta till, och från och med oktober har de rapporterade volymerna ökat. Förutsättningarna för aktiva åtgärder är nu förbättrade. Oplanerade återinskrivningar Under 2014 har slutenvården inom division Närsjukvård minskat antalet oplanerade återinskrivningar med 3,1 procent jämfört med 2013. Det innebär att målsättningen - en minskning med minst 10 procent - inte har uppnåtts. Inom en månad återinskrivs 17 procent av utskrivna patienter. Förklaringar till detta är dels bemanningsproblem och men även att registreringen inte alltid är korrekt. Inom psykiatrin kan det hårda trycket på vårdplatserna, och överbeläggningarna, ha betydelse för återinskrivningsfrekvensen. För att nå förbättringar ska processen förstärkt utskrivning spridas till fler vårdavdelningar, vilket kräver planering och aktivt arbete. Processen är införd på minst en vårdavdelning vid samtliga sjukhus i länet och vid tre OBSavdelningar. Följsamhet till läkemedelsgenomgång och skriftlig patientinformation (pinf) till patienten vid utskrivning ska öka, vilket förutsätter ÅRSRAPPORT 2014 läkarbemanning. Det är också viktigt att fortsätta utveckla och tydliggöra samarbetet mellan slutenvård, primärvård och kommun. Under 2014 har andelen oplanerade återinskrivningar för listade personer i primärvården minskat med två procent. Nio hälsocentraler, cirka en tredjedel, har klarat målsättningen - en minskning med minst 10 procent. För att nå avsedda effekter har sju hälsocentraler infört arbetsprocessen Trygg hemma som bland annat innefattar: Fast vårdkontakt, en samordnad individuell plan (SIP) och läkemedelsgenomgångar. Andra viktiga åtgärder som har vidtagits är regelbundna läkarkontroller och schemaplanering för att ge förutsättningar för gott samarbete mellan kommunens hemsjukvård och läkare vid hälsocentralen. Styrkort Medborgare Vårdbarometern Undersökningen visar på att förtroendet för hälso- och sjukvården är i nivå med riket. Befolkningen upplever dock att de i lägre grad än riket har tillgång till den sjukvård de behöver. Nationella patientenkäten I den nationella patientenkäten 2014 (patienter som besökt somatisk och psykiatrisk öppen- och slutenvård) visar Norrbotten, jämfört med riket, ett sämre resultat inom i princip alla indikatorerna. Det är endast upplevd nytta inom somatisk vård som får högre siffror än riket. De svarande är dock i överlag är nöjda med bemötande. Resultaten i de genomförda enkäterna visar inga signifikanta skillnader i hur de olika patientgrupperna upplever bemötande och delaktighet. I samtliga sina svar är kvinnor och unga mer kritiska, och patienter med annat modersmål än svenska (11 procent) är mer positiva i sin bedömning av psykiatrivård. Patienterna upplever att de inte får tillräcklig information om varningssignaler och fortsatt planering av vårdinsatser samt insyn i vårdplaner. Inom divisionen pågår flera utvecklande och underlättande insatser, till exempel att göra individuella samordnade vårdplaner i samverkan med kommunerna med fokus på att patienten är delaktig och äger vårdplanen. I verksamheterna finns idag kunskapen att patientens förmåga att själv ta del av, och ta beslut om, sin vård är grundbulten i patientmötet för att möjligöra delaktighet, vilket också ligger i linje med nya patientlagen. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medborgare Förtroendet bland befolkningen i Norrbotten för hälso- och sjukvården är i nivå med riket och har legat på samma nivå de senaste åren. Bland de som besökt vården är betyget något lägre än riket inom i princip alla indikatorerna. Underlagen från de olika enkäterna utgör värdefull information i de förbättringsarbeten som pågår inom divisionen. ÅRSRAPPORT 2014 Verksamhet Indikator Mål indikator Dokumenterade vårdprocesser 4 st Telefontillgänglighet, Primärvård 100 % Vårdgaranti läkarbesök, Primärvård 100 % Undvikbar slutenvård Minskning 10 % jmf föregående år Besök/vårdtillfällen 100 % som diagnossatts inom 10 dagar Symbol Trend Besök Vtf Patiensäkerhet Förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Halvera VUVI från sex till tre procent Förebygga vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler – 72 % Dokumenterade vårdprocesser Dokumentationen utifrån flera perspektiv har skett i olika omfattning. Målet för 2014 var att identifiera, kartlägga och utveckla minst en vårdprocess inom respektive verksamhetsområde. Inom det akuta omhändertagandet har detta skett i form av en beslutad strategi och vuxenpsykiatrin har dokumenterat suicidprocessen. Medicin/rehab/geriatrik har dokumenterat processer inom stroke, palliativ vård och diabetes. Primärvården är involverad i samtliga nämnda processer. Telefontillgänglighet (0:an), Primärvård Under tredje tertialen har 14 av 29 hälsocentraler1, det vill säga 48 procent, besvarat minst 95 procent av inkomna samtal samma dag. Totalt för året är resultatet 45 procent, vilket motsvarar 13 av 29 hälsocentraler. Under 2014 inkom cirka 650 000 samtal till hälsocentralerna, varav cirka 88 procent besvarades samma dag. Andelen besvarade samtal samma dag har 1 Hortlax hälsocentral har ett eget telefonsystem och ingår inte i den gemensamma statistiken. ÅRSRAPPORT 2014 minskat med omkring fyra procent jämfört med 2013. Förklaring till detta är delvis en volymökning med cirka 44 000 samtal (sju procent). De hälsocentraler som inte når upp till målet har arbetat med att se över schemaläggning och ett mer flexibelt resursutnyttjande. Vårdgaranti läkarbesök (7:an), Primärvård Under tredje tertialen har 21 av 30 hälsocentraler, 70 procent erbjudit ett läkarbesök inom sju dagar vid nytt hälsoproblem, utebliven förbättring eller försämrat tillstånd. Totalt för året är resultatet 73 procent, vilket motsvarar 22 av 30 hälsocentraler. Under 2014 hade hälsocentralerna cirka 134 000 vårdkontakter, varav cirka 92 procent erbjöds läkarbesök inom sju dagar. Volymer och måluppfyllnad ligger i nivå med 2013. Bristande bemanning är en anledningen till att flera hälsocentraler inte når målet. För att bemöta den ansträngda situationen arbetar några hälsocentraler med att på olika sätt minska belastningen på läkarna. Undvikbar slutenvård Under 2014 har andelen undvikbara vårdtillfällen för listad befolkning ökat med 1,2 procent, vilket innebär att målsättningen - en minskning med minst tio procent - inte har uppnåtts. Nio hälsocentraler klarade målet tio procent. I snitt är 11 procent av det totala antalet vårdtillfällen undvikbara. Indikatorn undvikbar slutenvård bygger på Socialstyrelsens definition av 14 olika diagnosgrupper som primärvården i första hand ska kunna ansvara för. Förväntningen är att arbetsprocessen Trygg hemma på sikt ska påverka resultatet av denna indikator. Sju hälsocentraler har infört processen under 2014 och fler har påbörjat införandet. Andel besök/vårdtillfällen som diagnossatts inom 10 dagar Andelen besök som blir diagnossatta inom 10 dagar är cirka 73 procent medan motsvarande för vårdtillfällen är cirka 47 procent. Diagnossättningsgraden varierar stort mellan divisionens olika enheter. Läkarsekreterarnas hårda arbetsbelastning ger behov till ständiga prioriteringar och väntetiden för diktat med låg prioritet blir ofta längre än 10 dagar. För att divisionen ska närma sig målsättningen krävs förbättrade flöden i diagnossättningsprocessen samt översyn av läkarsekreterarnas arbetsuppgifter. Patientsäkerhet Under 2014 har behov av kompetens inom området patientsäkerhet uppmärksammats. Det har inte funnit tillräckligt med analysledare när utredningar av felhändelser i vården har inträffat, med vårdskador som följd. När vårdskada har uppstått ska en händelseanalys genomföras så att chefsläkare ska kunna göra bedömning om Lex Maria-anmälan till IVO ska göras. Ett pilotprojekt har genomförts i närsjukvårdsområde Luleå-Boden. Vid åtta tillfällen under våren har 18 personer fått grundläggande kunskap i området patientsäkerhet. Områden som innefattats i utbildningen är; patientsäkerhetskultur, lagar och förordningar, avvikelsehantering, klagomålshantering, Lex Maria, arbete med händelseanalys samt förbättringskunskap. Deltagarna i pilotutbildningen kommer att bilda ett nätverk och från och med 2015 träffas två gånger per termin, för frågor kring aktuella händelseanalyser samt fortbildning. En ny utbildningsomgång är inplanerad med start i februari, denna gång med deltagare från alla närsjukvårdsområden. Vårdrelaterade infektioner (VUVI) Under 2014 har ett prioriterat utvecklings projekt pågått med att minska de vårdrelaterade infektionerna. Detta projekt har speciellt riktat sig mot vårdre- ÅRSRAPPORT 2014 laterade urinvägsinfektioner och blåsöverfyllnad. Dessa utgjorde den största delen av vårdrelaterade infektioner enligt journalgranskning genomförd under 2013. Arbetet är genomfört i samarbete med länssjukvården. Målet sattes upp att halvera dessa infektioner, samt att blåsöverfyllnad inte skall förekomma i vården. Det har varit stort engagemang kring detta mätområde och enheterna har arbetat helhjärtat för att uppnå målen. Målet att halvera antalet urinvägsinfektioner nåddes redan före sommaren. Basal vårdhygien och klädregler Följsamhet till basal vårdhygien och klädregler är ett mått som divisionen följer månadsvis genom PPM-mätningar(punktprevalens=PPM). Mätning görs nationellt en gång per år på våren. De nationella mätningarna riktar sig mot slutenvården, medan de egna mätningarna riktar sig till alla verksamheter inom divisionen. Norrbottens läns landsting klarade de nationella målen för basal vårdhygien och klädregler. När det gäller de månatliga mätningarna, så genomför inte alla enheter dessa mätningar. Sättet att sammanställa alla månatliga mätresultat gick förlorat under senhösten. Det pågår ett arbete med att utveckla ett tillförlitligare system för att följa resultaten gällande både följsamheten till basala vårdhygienen och vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Under senhösten 2014 genomfördes en inspirationsdag riktad till samtliga medarbetare i syfte att öka följsamheten inom detta område. Över 150 personer deltog, huvudsakligen från slutenvården. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Verksamhet Det har under året arbetats med att kartlägga och dokumentera vårdprocesser inom divisionens verksamhetsområden. Tillgängligheten inom primärvården mäts via besvarade telefonsamtal och tid till läkarbesök. Hälften av hälsocentralerna når målsättningen för telefontillgänglighet medan två tredjedelar klarar att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Tillgängligheten inom den specialiserade vården ingår och redovisas i nationell satsning (kömiljarden), där divisionen inte lyckats nå upp till målsättningen under året. Tillsammans med kommunerna har breddinförande påbörjats av arbetssätten ”Trygg hemma” och ”Förstärkt utskrivning” som syftar till att minska återinläggningarna och skapa bättre liv för mest sjuka äldre. Arbetet följs upp via andelen oplanerade återinskrivningar och undvikbar slutenvård. Divisionen når inte upp i en minskning med tio procent jämfört med föregående år som varit årets målsättning. Diagnossättningsgraden är ytterligare ett mått som följts under året. För att det ska ske inom tio dagar krävs förbättrade flöden i diagnossättningsprocessen samt översyn av läkarsekreterarnas arbetsuppgifter. Inom patientsäkerhetsområdet har betydande satsningar pågått under året. Vårdrelaterade skador ska på sikt elimineras enligt en långsiktig målsättning. Årets mål att halvera vårdrelaterade urinvägsinfektioner är uppnått. När det gäller basala hygienrutiner och klädregler är följsamhetsmålet inte uppnått. När det gäller ökad kompetens inom patientsäkerhetområdet kommer den ÅRSRAPPORT 2014 nya utbildningen till patientsäkerhetssamordnare bidra till att analysledare kommer att finnas i alla närsjukvårdsområden. Kunskap och förnyelse Indikator Mål indikator Täckningsgrad Senior alert 90 % Täckningsgrad Palliativa registret 90 % Symbol Trend smärtskattning 20 % brytpunktssamtal 60 % Senior alert Vid divisionen sjukhusavdelningar och OBS-platser fick 52 procent av inskrivna patienter en riskbedömning dokumenterad i Senior alert. Det innebär att divisionen har en bit kvar till målet för täckningsgrad för den aktuella målgruppen, 90 procent. OBS-avdelningarna riskbedömde 20 procent av patienterna och sjukhusavdelningarna 56 procent. För att stärka det vårdpreventiva arbetet ute i länet är det framtaget en rutin och en handlingsplan där det bl.a. ingår återkommande utbildningsinsatser och nätverkssammankomster. Palliativa registret Norrbottens läns landstings registreringar i Palliativa registret under 2014 uppnådde 70 procent, vilket inte når upp till målsättningen. För indikatorn validerad smärtskattning under sista levnadsveckan har division Närsjukvård som helhet nått målet som är satt till 28 procent. Den specialiserade palliativa slutenvården har nått både smärtskattnings- (44 procent) och brytpunktsamtalsmålet (72 procent). Patienter som vårdas på specialiserad palliativ slutenvård får i högre grad validerad smärtskattning och brytpunktsamtal jämfört med patienter som vårdas på länets övriga sjukhusavdelningar. För att stärka det vårdpreventiva arbetet ute i länet finns rutin och handlingsplan där det bland annat ingår återkommande utbildningsinsatser och nätverkssammankomster. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Kunskap och förnyelse Inom perspektivet kunskap och förnyelse följs två mått i form av täckningsgraden i kvalitetsregister. Divisionen arbetar för att öka täckningsgraden och ser ett mervärde i att aktivt arbeta med kvalitetsregistren som en del i det ständiga förbättringsarbetet. ÅRSRAPPORT 2014 Medarbetare Indikator Mål indikator Plan för kompetensförsörjning En plan per närsjukvårdsområde Antal chefer med fler än 35 direkt underställd personal 0 Symbol Trend Antal chefer som genomgått NLLledarutbildning Erbjuda introduktion till nya chefer 100 % Plan för kompetensförsörjning Ett av divisionens fokusområden 2015 är kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsutmaningen är i fokus inom divisionens alla närsjukvårdsområden. Bristen på framför allt läkare och sjuksköterskor är stor och rekryteringsproblematiken betydande. I Gällivare har traineeprogram för sjuksköterskor startats upp tidigt under året. Erfarenheterna från detta är i skrivande stund positiva. Liknande arbeten pågår även i Luleå/Boden samt Piteå. En HR-resurs har som uppdrag att arbeta divisionsövergripande särskilt med att knyta ihop divisionens kompetensförsörjning och kompetensväxling på kort och lång sikt. Arbetet har påbörjats och en övergripande plan för struktur och systematik i kompetensförsörjningen har upprättats. Utöver detta har HR-resurser dedikerats specifikt till att arbeta med läkarförsörjning inom allmänmedicin, psykiatri samt de medicinska specialiteterna. Antal chefer med fler än 35 direkt underställd personal Antalet arbetsplatser där första linjens chef har mer än 35 underställda har under året minskat, men ännu har divisionen chefer som har fler underställda. På ett antal arbetsplatser är förändringar av ledningsstrukturen gjorda och på andra håller förändringar på att implementeras. Förändringarbetet fortsätter under 2015. Antal chefer som genomgått landstingets ledarutbildning Kartläggning har gjorts i 2014 års medarbetarundersökning. 79 procent av de chefer som har svarat uppger att de har genomgått ledarutbildning i landstingets regi. Introduktion till nya chefer I nuläget sker introduktion fortfarande på individnivå och genomförs av framför allt verksamhetens HR-partner och controller. Koncept för övergripande introduktionsprogram för chefer håller på att utarbetas centralt i landstinget. Leverans och implementering skulle ha skett under året enlig prognos, detta är dock inte genomfört. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medarbetare ÅRSRAPPORT 2014 Fokus under året har lagts på att föra samman verksamheter från fyra tidigare divisioner för att samordna arbetssätt, förutsättningar, praxisar med mera. Under 2014 har rekryteringsproblematiken eskalerat och divisionen befinner sig i en besvärlig situation vad gäller bemanning. Det är framför allt bristen på legitimerade sjuksköterskor och specialister i allmänmedicin och psykiatri som påverkar verksamheten. Vad avser kompetensförsörjningsarbetet har energi primärt lagts på att skapa förutsättningar för en struktur och systematik i arbetet och parallellt med det har varje närsjukvårdsområde haft frågan i fokus ur ett lokalt perspektiv. Traineeprogram för sjuksköterskor har startats och fler planeras. Övertidsuttaget har under året ökat markant och som en följd av detta har projektet Effektiva scheman startats upp och pågår i nuläget. Divisionen har fortfarande ett antal arbetsplatser där chefen har mer än 35 direkt underställda. Arbetet med att förändra detta fortsätter 2015. Vi kan också konstatera att flertalet av divisionens chefer har genomgått ledarutbildning i landstingets regi, men huruvida det avser fullskaliga ledarutvecklingsprogram eller kortare utbildningsinsatser behöver inventeras. Vad avser gemensam introduktion av nya chefer har detta inte skett. Ekonomi Indikator Mål indikator Kostnad per DRG I nivå med nationella KPPdatabasen Andel ytterfall Max 5% Symbol Trend Inhyrd personal Minskning 50% Kostnad per DRG Divisionens strävar efter att kostnader inom den slutna vården skall ligga i nivå med genomsnittet för samtliga läns- och länsdelssjukhus i riket. Resultatet för 2013 visar att våra verksamheter sammantaget är tolv procent dyrare. Det är framförallt långa vårdtider som bidrar till höga omvårdnadskostnader. Fler medicinskt färdigbehandlade patienter blir kvar på vårdavdelningarna i avvaktan på kommunalt boende. Mellan 2012 och 2013 har kostnader per DRG-poäng ökat med 3,5 procent, antalet vårdtillfällen minskat med 5,1 procent samtidigt som den genomsnittliga vårdtyngden minskat med 0,6 procent. Produktiviteten i sluten vård har minskat med 23,8 mkr mellan åren. Produktivitetsminskningen på länsdelssjukhusen förklaras av att antalet vårdtillfällen och vårdtyngd minskar medan kostnaderna har ökat. Medicin/rehab i Kiruna har dock till skillnad med övriga länsdelssjukhus vänt trenden och visar en liten produktivitetsökning. I Sunderbyn uppvisar framförallt infektion, lungmedicin och geriatriken en produktivitetsförsämring som är hänförlig till minskat antal vårdtillfällen och en minskad vårdtyngd, dock till en högre kostnad. ÅRSRAPPORT 2014 Inom öppenvården har antalet besök minskat med 4,0 procent medan kostnaderna har minskat med 2,1 procent. Den genomsnittliga kostnaden/besök har minskat mellan åren. Produktiviteten i öppen vård har ökat med 9,3 mkr men skillnader finns mellan klinikerna. Andel ytterfall Målsättningen är att andelen vårdtillfällen som blir s k ytterfall (extremt dyra eller längre vårdtider än genomsnittet) ska uppgå till högst 5 procent, som är den genomsnittliga nivån för riket. Divisionen klarade inte målet för 2013 utan andelen ytterfallsvårdtillfällen uppgick till 6,9 procent vilket är en försämring med 0,1 procent mot 2012. En av orsakerna är att medicinskt färdigbehandlade patienter är kvar på sjukhuset med långa vårdtider. En annan orsak är brister i kodningen. En utbildningssatsning för läkarsekreterare i kodning kommer att ske under hösten 2015. Inhyrd personal På grund av tidigare redovisade svårigheter att behålla och rekrytera personal nås inte målet att minska inhyrd sjukvårdspersonal med 50 procent. Verksamhetsberättelse Under det första året som division Närsjukvård har det varit fokus på att påbörja arbetet med att skapa en gemensam kultur, att ena de fyra verksamhetsområdena till en helhet. En viktig del i omorganisationens fotspår har varit att etablera ett nytt ledningssystem innefattande en ekonomisk uppföljning och andra åtgärder för att få en fungerande ledningsstruktur. Divisionen är på god väg men kommer även 2015 att arbeta vidare med att jobba med kultur och värdegrund. Stor ansträngning har lagts på att stärka samarbetet internt inom divisionen, mellan när- och länssjukvården och inte minst med våra kommunala samarbetspartners. Det kan konstateras att idag finns fungerande samverkansforum inom samtliga närsjukvårdsområden där frågor som rör multisjuka, missbruk, äldre, psykisk ohälsa samt barn och unga har varit i fokus. Det här är ett arbete som kommer fortsätta och intensifieras under 2015. Under året har förekomsten av administrativt dubbelarbete varit stort, där oklara gränser och otydlighet har varit några av orsakerna. Internt inom divisionen, men också i samverkan med övriga berörda verksamheter inom landstinget, har ett systematiskt arbete kring dessa frågor pågått under senare delen av 2014. Fokus för divisionen har varit - och är att fortfarande – att skapa ett mervärde för patienten och att patientens behov ska komma i första hand. Det arbetet fortsätter under 2015. Särskilt prioriterade utvecklingsområden under året • Patientsäkerhet Ett övergripande arbete inom patientsäkerhetsområdet har varit att strategiskt omhänderta och vidareutveckla det arbete som sker på enheterna. Stöd och utbildningar är viktiga inslag i att kontinuerligt förbättra kvaliteten i verksamheten. Divisionen har målet att ingen patient ska drabbas av trycksår under sin vårdtid. Därför har ett förbättringsarbete påbörjats under året i samarbete med division länssjukvård. ÅRSRAPPORT 2014 • • • • Punktprevalensmätning (PPM mätning) som genomfördes v.10 2014 visade att 12,5 procent av patienterna i Norrbottens läns landsting har trycksår. Mer än hälften av alla trycksår var av typen kategori 1. Utbildning, enhetliga rutiner och inköp av tryckavlastande madrasser är exempel på genomförda åtgärder. Redovisas utförligare i divisionens patientsäkerhetsberättelse. Demensvården i länet Inom projekten Remodem och Testbädd Piteå älvdal, har kommun och hälsocentral i Arvidsjaur respektive Pajala utifrån Nationella riktlinjerna för Demens skapat en lokal vårdprocess för personer med demenssjukdom. Under året har även en översyn av möjligheten att integrera VAS med Kvalitetsregistret Svedem genomförts. Översynen visar att det inte är möjligt förrän moderniseringen av VAS är genomfört. Bättre liv för mest sjuka äldre En av åtgärderna för att minska återinskrivningar och förbättra samarbetet med kommunen för de mest sjuka äldre har varit arbetsprocessen ”Trygg hemma”. Den syftar till att säkra samarbetet och att skapa förutsättningar för att identifiera personer med behov av stöd från både kommun och landsting sker snabbare än förut samt säkra att identifierade fokuspersoner får en bedömning och kartläggning av behoven. Utifrån sina behov ska personen erbjudas en fast vårdkontakt, läkemedelsgenomgång och få en SIP upprättad. En annan arbetsprocess är ”Förstärkt utskrivning”, det innebär att patienter som identifieras som fokuspatienter enligt vissa kriterier garanteras en patientinformation om vårdtiden och planering för fortsatt vård. Patienterna blir sedan uppringda när de varit utskrivna i 72 timmar för att ytterligare trygga dem och möjliggöra att behandlingsriktlinjer kan förtydligas och/eller att ta kontakt med andra vårdgivare direkt från utskrivande avdelning. Ökad samverkan med kommuner Ett av nyckelorden för 2014 har varit samverkan, både inom de fem närsjukvårdsområdena och med kommunerna. I den kommun-landstingsgemensamma länsstyrgruppen, har frågan om medicinskt färdigbehandlade patienter som väntar på mottagande i kommunerna diskuterats. Antalet medicinskt färdigbehandlade patienter som väntar på kommunala insatser har varit högt under året. I genomsnitt är det 50 inneliggande patienter per dag som väntar på mottagande i kommunerna. Samverkan sker i flera konstellationer som t.ex. en arbetsgrupp som arbetar med att förbättra Meddix öppenvård, d.v.s. se hur den elektroniska informationsöverföringen på olika sätt kan förbättras för en patientsäker hälso- och sjukvård. Hälsofrämjande arbete Förutom det fortsatta arbetet att förstärka stödet till blivande och nyblivna föräldrar och kvalitetssäkra verksamheten inom mödra- och barnhälsovården har hälsocentralerna erbjudit hälsosamtal till alla 30-, 40-, 50- och 60-åringar. Därutöver har det arbetats med riskbedömningar kring levnadsvanor för patienter som besökt för hypertoni, diabetes och/eller övervikt alternativt depression, ångest ÅRSRAPPORT 2014 • • och/eller sömnstörning. Inom respektive närsjukvårdsområde har aktiviteter för att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder genomförts. Samtidig psykisk och somatisk ohälsa Divisionen har ett uppdrag att utveckla samverkan och rutiner för hur kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa och sjukdom kan förebyggas, upptäckas och behandlas inom primärvård, psykiatri och somatisk vård. Kartläggning av nuläget, individer och rutiner genomförd. Det pågår sedan många år ett utvecklingsarbete inom psykiatrin för att förebygga, upptäcka samt att samverka i behandlingen. Det finns ett behov av länsrutiner och även tydliggöranden av samarbetsytor med somatikern och primärvården för denna utsatta patientgrupp. Under året har ett lite tydligare samarbete med Folkhälsoenheten och psykiatrin startat då detta kopplar ihop med gällande HÖK för sjukdomsförebyggande metoder/arbetsätt. Förbättra missbruks- och beroendevården Ett avtal har tecknats hösten 2014 med alla 14 kommuner om att skapa ett beroendecentrum i form av länsenhet i Sunderbyn. Senhöst startade ett projektarbete internt och även en projektgrupp med representanter för kommunerna. Internmedicin, geriatrik och rehabilitering Under år 2014 har strukturen för samordningen över länet vad gäller internmedicin, geriatrik och rehabilitering fastställts. Det innebär i korthet att de berörda aktörerna definierats samt frågor som: a) vilka beslut som fattas var i organisationen, b) vilka forum som ska finnas för samordning och c) vad som är målsättningen med en länsövergripande samordning inom området definierats. Exempel på arbeten/aktiviteter under året: • Nivåstrukturerad vård, dvs. definiera vilken verksamhet som ska koncentreras till Sunderby sjukhus, eller någon övrig ort i länet, och vad som ska utföras på samtliga fem sjukhus i länet. • Vissa strukturförändringar, t.ex. decentraliserad hudmottagning vid Kiruna sjukhus, utlokaliserad rondverksamhet inom infektionsområdet och uppstart av osteroporosmottagning. • Det har under hösten 2014 utretts förutsättningar för att bilda ett funktionscenter Infektion. Med bakgrund av infektionsområdets komplexitet bedöms att det finnas ett behov att kunna fungera utöver nuvarande organisationsgränser och underlätta samverkan och utveckling inom området beredskap och analys. • Arbete med funktionscentrum Kärlsjukvård har påbörjats. Resurserna inom hälso- och sjukvårsdivisionerna har lagts på omfattande utvecklingsarbeten på var sitt håll inom området. Det fortsatta arbetet kommer innebära att specifikt utveckla verksamheten inom kärlområdet där det hittillsvarande arbetet inom respektive division utgör grunden för att kunna gå vidare och utreda förutsättningarna för ett funktionscentrum inom kärlområdet. • Inom rehabiliteringsområdet har divisionen prioriterat ett antal förbättringsområden. De prioriterade områdena för 2014 har varit a) organisationen b) samordning över länet, c) smärtrehabilitering och d) allmän geriatrisk rehabilitering. ÅRSRAPPORT 2014 Vårdplatssituationen i övrigt har under stora delar av året varit ansträngd, framför allt vid Sunderby och Kalix sjukhus, med hög beläggningsgrad och påverkan på planerad verksamhet som följd. Som tidigare nämnt har bemanningsläget lett till tillfälliga vårdplatsreduceringar. Denna situation, framför allt vid Sunderby sjukhus, har ökat antalet utlokaliserade patienter, vilket är en riskfaktor för vårdkvalitet, patientsäkerhet. Det kan även orsaka förlängda vårdtider och undanträngningseffekter för länspatienter. Akut omhändertagande Inom det akuta omhändertagandet utgår arbetet utifrån den beslutade länsstrategin för det akuta omhändertagandet. Det är under året tillsatt en medicinsk funktion i form av ambulans-/beredskapsöverläkare. Det har pågått en hel del utvecklingsarbeten, exempelvis inom området prehospital styrning (dvs. styra patienter till rätt vård/vårdnivå). Utbildningsinsatser, länsgruppen för ambulanssjukvård har firat 20 år, en länsgrupp för akutmottagning har bildats samt inriktningsbeslut att införa akutläkarkonceptet enligt planen för det akuta omhändertagande, är ytterligare exempel på aktiviteter under 2014. Två större projekt har varit/är aktuella: • Projekt för utvecklande och införande av digital akutjournal och akutliggare (Aweria) har pågått under hela året och beräknas vara i drift från och med första kvartalet 2015. Det nya systemet höjer patientsäkerheten bland annat genom att den har inbyggda påminnelser och ökar tillgängligheten till journalen. Det kommer även att underlätta dokumentation, uppföljning, utvärdering och rapportering. • Projektet ”Minskad dödlighet i hjärtstopp utanför sjukhus” har färdigställts. Ett stort antal personer runt om i hela Norrbotten har erhållit utbildning i hjärt- och lungräddning med användande av halvautomatisk hjärtstartare och utvalda yrkesgrupper har genomgått instruktörsutbildning i hjärt- och lungräddning med halvautomatisk hjärtstartare. I oktober 2014 startade ”Mobilräddarna” inom ramen för detta projekt. I socialstyrelsens rapport över väntetider och verksamhet vid sjukhusbundna akutmottagningar blev Norrbotten uppmärksammad för korta handläggningstider på flera av länets akutmottagningar. Akutsjukvården i Kalix hade landets kortaste mediantid när det gäller tid till första läkarkontakt. Vuxenpsykiatri Genom att delta i den långsiktigta planen för riktade insatser för personer med psykisk ohälsa (PRIO-satsningen) håller verksamhetsområde Vuxenpsykiatri fokus på dem som har långvarig psykisk ohälsa. Arbete pågår bland annat med att: • öka samverkan och delaktighet, • förbättra information • arbeta fram handlingsplaner för att minska tvångsvården • hälsoförebyggande åtgärder Då det råder både läkar- och sköterskebrist pågår ett antal åtgärder, exempelvis Psykiatri Norr (regionalt nätverk norrlandstingen) som syftar till att samarbeta för att kunna marknadsföra psykiatrin som en attraktiv arbetsplats. Stora arbeten är påbörjade för att genomlysa den ökning av suicid som skett. Under året har vårdprogrammet för suicidprevention uppdaterats, nya check- ÅRSRAPPORT 2014 listor är distribuerade och spridning till primärvården är redan påbörjad. Även rutiner om dokumentation av självmordsrisk är uppdaterade och kommunicerade. Samtliga närsjukvårdsområden har påbörjat eget arbete för att erbjuda missbruksvård i samarbete med respektive hemkommun samt internutbildning av personal i missbruks- och beroendefrågor. Primärvård För patienter med behov av insatser från flera vårdnivåer och specialiteter ger organisationen Närsjukvård nya möjligheter till samordning och samarbete. Primärvården utgör en central aktör. För de patienter som har behov av stöd och behandling under en längre tid är ett teambaserat och ”bästa effektiva omhändertagandenivå” arbetsätt som blir mer och mer framträdande i primärvården. Breda och viktiga områden är även arbetet med sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. Primärvården är ytterst delaktig i arbetsprocesserna ”Trygg hemma” och ”Förstärkt utskrivning”. Inom diabetesvården har arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna påbörjats 2014. Divisionen har under året även satsat mycket resurser inom primärvården på läkarrekryteringen av allmänmedicinare, ökad satsning på ST-läkare i malmfälten och vidareutbildning av sjuksköterskor. Vidareutbildning till Avancerade Kliniska Specialistsjuksköterskor (AKS) möjliggör andra arbetssätt på hälsocentralerna i glesbygd och innebär att läkarkompetensen kan användas på ett effektivare sätt. Om detta faller väl ut så kan det arbetssättet även införas inom akutsjukvården. NO Gällivare Under året har störst fokus legat på att skapa en gemensam struktur och plattform för ledningsgruppen och därmed även verksamheterna. En viktig del då fem av sex verksamhetschefer nyrekryterats under 2014. Rekrytering och kompetensutveckling är också viktiga områden där ett antal åtgärder är genomförda. Samverkan med kommunerna inom närsjukvårdsområdet har etablerats och utvecklats, där det bland annat genomförts gemensamma utbildningar i systemet Meddix ÖV. Exempel på arbeten som pågått under året är direktinläggningar för patienter från Kiruna, ny gemensam rutin för den palliativa vården, patientflöden och primärvårdspatienter på akuten samt förbättringsarbete i hjärtsjukvården. NO Kalix Året har varit trevande då otydligheter i den nya organisationen funnits kring strukturen, mål, fokusområden m.m. Ett gemensamt synsätt i form av ett helhetsperspektiv och ett närsjukvårdsperspektiv har börjat ta form. Samverkan med kommunerna lokalt har utvecklats på ledningsnivå och vårdnivå. Under året som gått har flera gemensamma projekt i närsjukvårdsområdet påbörjats och samverkan över gränserna har ökat. NO Kiruna Organisationsförändringen har satt fokus på att tydliggöra närsjukvårdstanken för medarbetarna och hitta formerna för samarbeten. ÅRSRAPPORT 2014 Tydliga områden där samverkan sker är inom vården av de palliativa patienterna och inom diabetessjukvården. NO Luleå-Boden En större omorganisation av närsjukvårdsområdets verksamheter genomfördes i samband med att den nya organisationen trädde i kraft. Områdets verksamheter har organiserats i sju Kompetenscentra (KC) samt 12 hälsocentraler. Verksamhetsområdena har genomgått stora förändringar. Hjärtverksamheten utgör numer en egen klinik där en ny interventionsavdelning har öppnats. Det har påbörjats teamarbeten för att förbättra flöden för stora patientgrupper med hjärtinfarkt, hjärtsvikt och förmaksflimmer samt andra förbättringsarbeten. Vårdplatsbristen vid Sunderby sjukhus har medfört att man har utarbetat gemensamma inläggningskriterier till slutenvårdsplatserna inom KC infektion, hud, lungmedicin, reumatologi. Även rutiner för att bättre nyttja de nytillkomna platserna på patienthotellet har utarbetats. Inom vuxenpsykiatrin pågår utvecklingsprojekt, exempelvis har den psykiatriska akutvårdsavdelningen (avd 32) inlett ett utvecklingsarbete i vårdprocessen från in- till utskrivning, inkluderande inskrivningsrutiner, kompetensbeskrivningar med mera. NO Piteå Första året har till stor del handlat om att göra en ändamålsenlig organisation och bygga upp samverkansytor. Förbättringsarbeten med fokus på att ta del av patientens berättelse och utifrån det skapa en allians för att planera närsjukvårdens insatser och dokumentera dessa har påbörjats inom primärvård - kommun, medicin- och rehabiliteringskliniken och IVAK. • Direktinskrivning från hälsocentraler till akutgeriatriska platser • Implementering av regionala demensriktlinjer på hälsocentral och inom kommunernas verksamhet • Förbättrad vårdplanering obs-platser – kommun • Optimal vårdnivå för patienter i ambulans och på akutmottagning med mindre akuta behov (grön-triagerade) • Personcentrerad palliativ vård Andra exempel på aktiviteter är omfattande arbete med processerna ”Trygg hemma”, ”Förstärkt utskrivning” och implementering av sjukdomsförebyggande metoder. ÅRSRAPPORT 2014 Årsrapport Division Länssjukvård Inledning Division länssjukvård bildades i januari 2014 och består av tidigare division diagnostik, division opererande, barnsjukvården från tidigare division medicin samt LSS råd och stöd. Divisionen har ca 1900 medarbetare Divisionen har ett uppdrag att utveckla länssjukvården med särskilt fokus på att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets hälsooch sjukvård. Verksamheten är indelad i 10 verksamhetsområden som vardera leds av en länschef. Alla verksamhetsområden förutom LSS råd och stöd är uppbyggda av en eller flera medicinska specialiteter eller subspecialiteter. LSS råd och stöd har en annan bakgrund. Respektive VO har i varierande grad verksamhet vid alla länets sjukhus men tyngdpunkten för verksamheten ligger vid Sunderby sjukhus med Gällivare sjukhus som det näst största navet. Verksamhetsområdena är: VO Anestesi, operation och intensivvård VO Barnsjukvård VO Bild- och funktionsmedicin VO Kirurgi/urologi VO Laboratoriemedicin VO LSS råd och stöd VO Obstetrik och gynekologi VO Ortopedi VO Ögonsjukvård VO Öron-, näsa, hals, käk, syn-hörsel Divisionen leds av en divisionschef och har en gemensam administrativ stab med controllers, planerare, verksamhetsutvecklare, HR, teknisk utvecklings strateg samt en liten basenhet för medicinsk strålningsfysik. Den nya divisionsorganisationen har givetvis inneburit en del förändringar för ingående verksamheter. Störst organisatoriska förändringar har VO Bildoch funktionsmedicin samt VO laboratoriemedicin belastats med i och med att man gått från att vara en gemensam division till att bli två separata verksamhetsområden. Under året har också en hel del tid används till att konstituera en helt ny divisionsledning bestående av 17 personer. Divisionsledningens storlek beror på komplexiteten i innehållet av medicinska specialiteter. Den arbetar med tre utskott (omvårdnadsutskott, operationsutskott, rehabiliterings-utskott). Divisionen har ett starkt processinriktat arbetssätt och har som mål att ha 100 processer under utveckling inom något år. Varje process kommer att ledas av en processledare och kommer att engagera de flesta medarbetare i ÅRSRAPPORT 2014 olika förbättringsprojekt eller i det dagliga arbetet med ständiga förbättringar. Den koncentration av verksamhetsutvecklare som den nya divisionsorganisationsorganisationen möjliggjort har varit mycket lyckosam och på ett påtagligt sätt förbättrat divisionsstabens möjligheter att stödja verksamhetsområdenas förbättringsarbeten. Resultatutveckling Kommentar Division Länssjukvård redovisar ett underskott för 2014 med -76,9 mkr. Resultatet blev 10 mkr bättre än prognosen per oktober vilket huvudsakligen förklaras med lägre kostnader för riks- och regionsjukvård under november och december. Även betydligt färre timmar med flygambulans under november och december jämfört med tidigare månader har inneburit lägre kostnader. Lägre kostnader för omvärdering av semesterskuld och skuld för kompensationsledighet har också bidragit positivt. Divisionens underskott fördelas enligt följande: Divisionens egna verksamheter -6,4 mkr Riks- och regionsjukvård -60,9 mkr Sjuktransporter -9,6 mkr. Divisionen når inte resultatmålet (-37,6 mkr) för 2014. Av avvikelsen, -39,3 mkr, är -26,9 mkr hänförligt till divisionens egna verksamheter. Divisionens verksamheter har inför 2014 arbetat fram en handlingsplan med åtgärder för att sänka kostnaderna med 18,6 mkr under 2014. Till och med december har 8,2 mkr av sparåtgärderna effektuerats. Det är endast verksamhetsområdena barnsjukvård, öron/näsa/hals/käkkirurgi och laboratoriemedicin som har lyckats väl med sina sparåtgärder. Framför allt är det minskningen av personalkostnader som inte följer sparplanen och förklaras till stor del av kraftigt ökade kostnader för övertid och inhyrd personal m a a den besvärliga bemanningssituationen (brist på sjuksköterskor) på divisionens vårdavdelningar och operationsavdelningar ffa i Sunderbyn. Framför allt gäller det verksamhetsområde An/Op/IVA, Allmänkirurgi/urologi och Ortopedi. ÅRSRAPPORT 2014 Övertiden har ökat med 8300 timmar (7,9 mkr) och inhyrning av sjuksköterskor har ökat med 9900 timmar (6,4 mkr) jämfört med 2013. Besvärlig bemanningssituation för läkare ffa i Gällivare har medfört ökade kostnader för inhyrda läkare inom Obstetrik/gynekologi, Allmänkirurgi/urologi och Bild- och funktionsmedicin. Obstetrik/gynekologi har ”tappat” 30 procent av läkarna under senaste året. Samtidigt har inhyrda läkare inom Ortopedi minskat. Totalt har kostnader för inhyrda läkare i divisionen ökat med 1,5 mkr jämfört med 2013. Intäkter V e rk s a m he t e ns int ä k t e r ( m k r) Vårdavgifter Ersättningar från ko mmuner Sålda tjänster 2 0 14 12 42 3 147 Sålda pro dukter 12 Stadsbidrag 12 Övriga intäkter 22 T o t a lt 238 Kommentar Intäkterna blev 18 mkr högre än budgeterat och förklaras av intäkter för att finansiera olika projekt men även något högre patientintäkter och vårdavgifter. Intäkter från kömiljard har budgeterats till 11 mkr men divisionen har endast erhållit 7,1 mkr. Övriga prestationsbaserade ersättningar från nationella satsningar har också erhållits med 1,9 mkr. ÅRSRAPPORT 2014 Kostnader Kommentar Kostnader för sjuktransporter i luften har ökat med 6,7 mkr jämfört med 2013. Ökningen förklaras av högre priser men även av ökat antal flygtimmar med ambulansflyg (+ 38 timmar) och fler IVA transporter och kuvöstransporter (+ 48 st). Flygtimmar med helikopter har varit något färre än förra året (-25 timmar) men samtidigt har vi haft högre kostnader från andra helikopterleverantörer för transporter utanför länet. Kostnader för riks- och regionvård har ökat 4,4 procent jämfört med 2013 och avviker mot budget med -60,9 mkr vilket är -7,5 mkr sämre än resultatmålet för 2014. Kostnaderna vid NUS har ökat 5 procent, trots färre vårdtillfällen. En förklaring är fler dyra vårdtillfällen, sk ytterfall. Kostnader för köpt vård vid Sahlgrenska sjukhuset har ökat kraftigt och orsaken är fler hjärtoperationer och hjärttransplantationer på barn. Kostnader för köpt vård vid Akademiska sjukhuset har minskat och avser bl a brännskadevård. Kostnader för läkemedel i verksamheten har ökat med 25 procent och bidragit negativt till resultatet med -9,4 mkr. Det gäller främst inom intensivvård, cytostatikabehandling samt ögonsjukvård. Ökat antal operationer har medfört att kostnader för sjukvårdmaterial och kirurgiska instrument har ökat jämfört med 2013. Även kostnader för utprovade hörapparater har ökat p g a fler utprovningar. Kostnader motsvarande -850 tkr för ett röntgenrör som byttes hösten 2013 och således borde ha belastat resultatet 2013 har istället belastat årets resultat. Den besvärliga bemanningssituationen på flera avdelningar, ffa Sunderbyn, har ökat kostnaderna för övertid men även för inhyrd personal, se kommentar under Resultatutveckling. Samtidigt har kostnader för vikarier minskat. Totalt är personalkostnaderna för 2014 något lägre än budgeterat och förklaras med färre antal årsarbetare. ÅRSRAPPORT 2014 Investeringar Investeringar (Mkr) Planerade investeringar - beslut 2014 Övriga investeringarbeslutade före 2014, effektuerade 2014 Hjälpmedel (ev) Summa Summa beslutad ram 2014 Kvarvarande ram Årets investeringsutgifter av tidigare års beslutade ram Kalkylbelopp Utfall 47789 1780 49569 Kvarvarande Beräknad investeringsutrym årsprognos på me av beslutad investeringar ram 47789 25391 22398 37245 37245 37245 0 37245 1780 86814 1809 64445 -29 22369 0 Kommentar Investeringarna följer planen. Ekonomi i balans Divisionen har inte en ekonomi i balans. Av divisionens verksamheter är det An/Op/Iva, Allmänkirurgi/urologi, Ortopedi och Bild- och funktionsmedicin som har de största ekonomiska underskotten. Handlingsplaner har tagits fram för att fortsätta att sänka kostnaderna under 2015 och 2016 med totalt 32 mkr. Om de statliga stimulansmedlen för kömiljard upphör så kommer divisionens resultat att ytterligare försämras med 7 mkr. Ändamålsenlig struktur eller kostnadseffektiva vårdprocesser räcker inte för att nå en ekonomi i balans. Färre utbudspunkter bedöms nödvändigt för att klara en ekonomi i balans. Landstingets arbete med ”Effektiva inköp” är en nödvändig förutsättning för att kunna sänka divisionens kostnader för inköp av sjukvårds- och förbrukningsmaterial. Det stora budgetunderskottet på riks- och regionvård (-60,9 mkr) är besvärligt att hantera inom divisonens nuvarande budgetram. Kostnaderna avser till stor del cancervård, barnsjukvård och traumavård och är svåra att påverka. Samma problem gäller de ständigt ökande kostnaderna för sjuktransporter i luften. Den kraftiga volymökningen (+ 370 timmar eller 31 procent) på ambulansflyget sedan 2012 har ökat kostnaderna i storleksordningen 8 mkr på årsbasis. Den verksamhet som divisionen bedriver i Gällivare är svår att få ”lika kostnadseffektiv” som riksgenomsnittet då verksamhetsvolymerna är låga och kostnaderna är huvudsakligen ”fasta”. Denna ”merkostnad” har beräknats till ca 17 mkr (beräknat på 2013 års KPP-siffror). Kostnadseffektiv produktion Ett viktigt mått som används nationellt för att jämföra produktivitet inom sjukvården är kostnad per DRG-poäng. Kostnaden per DRG-poäng uttrycker hur kostnadseffektivt produktionen utförs. Ett av divisionens mål är att produktionskostnaderna ska ligga i nivå med genomsnittet för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen. Senaste tillgänglig data för jämförelse avser år 2013. ÅRSRAPPORT 2014 En jämförelse av produktiviteten 2013 med 2012 visar att flera av divisionens verksamheter har tappat produktivitet. Sunderby sjukhus har tappat mest. Antalet vårdtillfällen har minskat, vårdtyngden (casemix) har minskat, antalet besök har ökat. Kostnaderna har dock inte minskat i samma omfattning. Totalt för divisionen är produktivitetsförsämringen dock marginell, ca 5 mkr. Trots minskad produktivitet har divisionens verksamheter år 2013 en genomsnittlig kostnadsnivå i slutenvård som ligger i nivå med eller är lägre än genomsnittet för läns- och länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen, se diagram nedan. Ett fåtal verksamheter ligger fortfarande kvar på en högre kostnadsnivå vilket förklaras med att kostnaderna fördelas på låga produktionsvolymer. På klinikerna käkkirurgi och ögon i Sunderbyn samt öron i Gällivare är det mycket låga volymer i slutenvård. Försämringen för kirurgi i Kiruna förklaras med kraftig minskning av antalet vårdtillfällen (30%) medan kostnaderna endast har minskat 13%. I Gällivare har kostnadsnivåerna sjunkit i slutenvård men ökat i öppenvård. I öppenvård avser jämförelsen kostnad/besök och där är variationen större. Jämförelsen av öppenvård får göras med viss försiktighet då kostnad/besök inte är lika tillförlitlig som kostnad/DRG-poäng. Bild- och funktionsmedicin är med i NYSAM jämförelse sedan några år tillbaka. Jämförelse av röntgenkostnader per röntgenpoäng visar även här att små enheter har höga kostnader p g a att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer. I Sunderbyn och i Piteå är röntgenkostnaderna lägre än genomsnittet för de sjukhus som ingår i NYSAM jämförelsen. ÅRSRAPPORT 2014 Kostnadseffektiva vårdprocesser Vårdprocesserna i divisionen ska uppfylla målen inom områdena: patienttillfredsställelse, kostnader, kliniskt status, funktionellt hälsostatus. Först då är processerna effektiva. Divisionens verksamheter har påbörjat arbetet med att kartlägga sina huvudprocesser och identifiera mångdimensionella mått och mål för att leda och styra processerna. Ett mål är att kostnaden per DRG- ÅRSRAPPORT 2014 poäng inom de mest betydande vårdprocesserna ska ligga i nivå med länsoch länsdelssjukhus i den nationella KPP-databasen. En analys av de största vårdprocesserna (DRG med högst totalkostnad) inom slutenvård visar att flertalet har en kostnadsnivå som är i nivå med eller till och med lägre än de sjukhus som finns representerade i den nationella KPPdatabasen, se diagram nedan. I Gällivare är produktionskostnaderna fortfarande högre inom några av dessa DRG vilket förklaras av att kostnaderna fördelas på relativt låga produktionsvolymer. ÅRSRAPPORT 2014 Antal årsarbetare Kommentar Antalet arbetade timmar omräknat till helårsarbetande har minskat motsvarande ca 30 st jämfört med 2013 och förklaras till stor del av den besvärliga bemanningssituationen på flera av enheterna. Det har fått till följd att övertidstimmarna har ökat med 8300 timmar (+ 25 %) och inhyrda sjuksköterskor har ökat med 9900 timmar (motsvarar 5,6 årsarbetare). Timmar för inhyrd personal saknas i ovanstående diagram. Sjukfrånvaro Kommentar Divisionen har som mål att ha en total sjukfrånvaro som är mindre än tre procent av total bruttoarbetstid men divisionen når inte målsättningen. Under sommarmånaderna var sjukfrånvaron relativt låg, resterande del av året ligger den betydligt högre. Korttidsfrånvaron har varit relativt hög under februari och mars vilket är en nationell trend. Nivån på den totala sjukfrånvaron är med stor sannolikhet kopplad till hög arbetsbelastning inom stora delar av verksamheten och omfattande brist på personal. De verksamheter som har ökad sjukfrånvaro under året har haft fler långtidssjukskrivna med- ÅRSRAPPORT 2014 arbetare med komplicerade/allvarliga diagnoser som inte är arbetsrelaterade. Inom flera verksamhetsområden pågår friskvårdsprojekt i samarbete med företagshälsan. Frisknärvaro Frisknärvaro = Sjukfrånvaro max 5 dagar per rullande 12 månadersperiod 2014010120130101Mått för måluppfyllelse 20141231 20131231 Division 64,7 % 62,8 % 75 % Kommentar Frisknärvaron inom divisionen har ökat något jämfört med 2013. För att minska sjukfrånvaron och ytterligare förbättra frisknärvaron pågår friskvårdsprojekt i olika former inom flera verksamheter. Kompetensförsörjning Divisionen har stora utmaningar med kompetensförsörjningen inom flera yrkesgrupper. Under året har bristen på legitimerade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, BMA och audionomer varit påtaglig och under senare delen av året har även bristen på medicinska sekreterare blivit allt mer märkbar. Bland läkare har divisionen stora utmaningar att rekrytera ögonläkare, gynekologer, urologer och barnpsykiatriker. För att kunna upprätthålla förväntad verksamhet har divisionen anlitat bemanningsföretag för både läkar- och sjuksköterskebemanning inom flera verksamhetsområden. Att bevilja studieförmåner är en strategiskt viktig åtgärd för att kunna rekrytera specialistutbildade sjuksköterskor. Under vårterminen beviljade divisionen bidrag till 23 personer och under höstterminen till 18 st inom vidareutbildningarna IVA, operation, anestesi, barnmorska, ögon och barn. Under hösten 2014 gjordes en marknadsföringskampanj för att stimulera sjuksköterskor att söka specialistutbildning. En arbetstidsmodell med syfte att förbättra arbetsmiljön, främst för de som arbetar nattetid, har under hösten införts på IVA Sunderby sjukhus. En work-shop med fokus på möjligheten att göra ST i Malmfälten genomfördes under februari. En generell slutsats för de flesta av divisionens medicinska specialiteter är att det endast går att genomföra mindre delar av STutbildningarna i Malmfälten. Socialstyrelsen krav på ST-utbildningarnas innehåll är en dominerande orsak till detta. Ett väl fungerande chefs- och ledarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser som attraherar nya medarbetare och bidrar till att behålla redan anställda. Divisionen har vid årets chefsdagar inlett ett utvecklingsarbete för chefer inom området ”Modern sjukvårdsledning” som kommer att fortsätta under 2015. ÅRSRAPPORT 2014 Verksamhetsuppföljning Tillgänglighet Kommentar: Grundkravet väntande innebär att patienter som står på väntelistan första onsdagen varje månad inte väntat längre än 60 dagar. Faktisk väntetid till besök innebär att patienten som kommer på ett besök eller behandlas/opereras inte väntat mer än 60 dagar. Måluppfyllelsen delas upp i en lägre måluppfyllelse på 70 % inom 60 dagar och en högre måluppfyllelse på 80 % inom 60 dagar. Medelvärdet för den faktiska tillgängligheten till läkarbesök inom 60 dagar under år 2014 var för divisionen 70 %. För divisionens verksamhetsområden var medelvärdet till läkarbesök inom 60 dagar för VO Kir/Uro 71 %, VO Barn 84 %, VO Ob/Gyn 93 %, VO Ögon 62 % och VO Ortopedi 41 %. För december månad klarar divisionen den lägre måluppfyllelsen för den faktiska väntetiden till besök 72 % fick komma på besök inom 60 dagar. Resultatet gällande väntande grundkravet var 63 % och där klarar inte divisionen den lägre måluppfyllelsen. Grundkravet väntande innebär att minst 70 ÅRSRAPPORT 2014 % av de som väntar på ett besök inte ska ha väntat mer än 60 dagar. Divisionen erhåller därför inga pengar från kömiljaden då grundkravet måste vara uppfyllt. Under december månad är det VO Ortopedi och VO Ögon som inte klarar grundkravet gällande väntande. Båda dessa VO har påbörjat kvällmottagningar för att komma tillrätta med tillgängligheten till besök. Divisionen har bildat en väntetidsgrupp från alla berörda verksamheter. I nuläget pågår planering av olika aktiviteter att genomföras under år 2015. För verksamhetsområden med dålig tillgänglighet pågår kartläggning av remissflöden, trånga sektioner och behov av fler kvällmottagningar. Kommentar: Grundkravet väntande innebär att patienter som står på väntelistan till behandling första onsdagen varje månad inte väntat längre än 60 dagar. Faktisk väntetid till behandling/operation innebär att man får en behand- ÅRSRAPPORT 2014 ling/operation inom 60 dagar. Måluppfyllelsen delas upp i en lägre måluppfyllelse på 70 % inom 60 dagar och en högre måluppfyllelse på 80 % inom 60 dagar. Divisionens medelvärde för tillgänglighet till behandling inom 60 dagar år 2014 var 74 %. Divisionen klarar den lägre måluppfyllelsen på 70 % för grundkravet andel väntande till behandlingar/operationer för december månad 2014 och klarar även den högre måluppfyllelsen på 84 % för den faktiska väntetiden till behandlingar/operationer inom 60 dagar. Samtliga verksamhetsområden utom VO Kir/Uro klarar den lägre måluppfyllelsen för grundkravet. VO Ob/Gyn, VO ÖNH och VO Ögon klarar även den högre måluppfyllelsen då minst 80 % av de väntande inte har väntat längre än 60 dagar till behandling/operation. För den faktiska väntetiden till behandlingar/operationer klarar Divisionen den högre måluppfyllelsen. VO Ob/Gyn, VO Ögon och VO ÖNH klarar den högre måluppfyllelsen och VO Ortopedin och VO Kir/Uro klarar den lägre måluppfyllelsen. ÅRSRAPPORT 2014 Oplanerade återinskrivningar Kommentar: Divisionen har ett förhållandevis lågt antal oplanerade återinskrivningar. Det är framförallt VO Barn och VO ÖNH men även VO Kir/Uro som har minskat oplanerade återinskrivningar 2014. Norrbottens läns landsting mäter oplanerade återinskrivningar för alla åldrar, alla diagnoser och återinskrivningar även på andra avdelningar än ursprungsavdelningen. Nationellt mäts oplanerade återinskrivningar för patienter 65 år och äldre. Socialstyrelsen utreder för närvarande vilka diagnosgrupper som ska ingå i mätningarna samt att återinskrivningarna ska ske på samma avdelning/klinik som skrev ut patienten. Diagnosen ska också vara densamma både vid utskrivning som vid inskrivning för att ingå i mätningen. Patientsäkerhetssatsningar 2014 Fokusområden 2014 Under 2014 har Division Länssjukvård i samarbete med Division Närsjukvård arbetet med två fokusområden: vårdrelaterade urinvägsinfektioner/ blåsöverfyllnad och trycksår. Bakgrunden var resultat från de nationella PPM mätningarna (punktprevalensmätningar) som genomfördes under 2013. Länssjukvårdens resultat var 14 % trycksår och siffran för hela Landstinget var 12.5 %. PPM mätning är en ögonblicksbild och genomförs en gång/år. Markörbaserade journalgranskningar genomfördes och visade hög andel blåsöverfyllnad hos våra patienter. Våldsrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) De gemensamma aktiviteter som genomfördes var utbildningsdag och nätverksträffar med ansvariga ute på vårdenheterna. Månatlig uppföljning togs fram och visar vid årets slut att alla enheter deltar i uppföljningen och andelen urinvägskatetrar minskar och vi har nått målet under 4 % VUVI. Den markörbaserade journalgranskningen som genomfördes visar att andelen patienter med blåsöverfyllnad minskat. Länsgemensamma rutiner är framtagna och ett implementeringsarbete pågår. ÅRSRAPPORT 2014 Trycksår Det andra fokusområdet som Divisionerna arbetat med är trycksår där PPM mätningar vecka 10 år 2014 visade att 12,5 % av patienterna i Norrbottens läns landsting hade trycksår och siffran för Länssjukvården var 14 %. Vanligaste graden av trycksår är kategori 1 vilket utgör 59 % av alla trycksår. Kategori1 innebär hudrodnad. Bilden föreställer aktivitetsplan fokusområde trycksår Divisionscheferna beslutade att alla enheter skulle få nya tryckavlastande madrasser till alla patientsängar. Dessa kommer att bekostas av patientsäkerhetspengar som Landstinget fick under 2014. Internationella trycksårsdagen den 20 oktober uppmärksammades på Sunderby sjukhus och var välbesökt. Uppföljning kommer att ske kontinuerligt under 2015. Det kommer även att genomföras nätverksträffar i syfte att stödja verksamheterna i deras fortsatta arbete med trycksårsprevention. ÅRSRAPPORT 2014 Markörbaserad journalgranskning Ett länsteam som består av fyra sjuksköterskor och två chefsläkare genomför granskningar i sluten somatisk vård vid samtliga sjukhus och omfattar totalt 90 journaler per månad. Division Länssjukvårds verksamheter kirurgi, ortopedi och obstetrik-gynekologi ingår i granskningen. Andelen patienter med vårdrelaterade urinvägsinfektioner och blåsöverfyllnad har minskat. Det framgångrika arbetet tillsammans med Närsjukvården med kompetensdag inför uppstart, att implementera förebyggande åtgärder, upprätta länsövergripande rutiner och hålla nätverksträffar på detta fokusområde har gett resultat. Kirurgiska skador och vårdrelaterade infektioner dominerar. Hälften av skadorna var undvikbara och ytterligare 37 % sannolikt undvikbara och 70 % av skadorna krävde förlängd vårdtid PPM-VRI punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Vid mätningen i mars år 2014 var antalet patienter med vårdrelaterad infektion (VRI) för divisionen 20 patienter eller 11,4 procent jämfört med Landstinget 10,8 och Riket 8,9 procent. Divisionen klarade inte det uppsatta målet 5 %. Den kirurgiska verksamheten vårdar och behandlar mycket svårt sjuka patienter med omfattande ingrepp där riskfaktorerna för att få en vårdrelaterad infektion är stor. Vid mättillfället så hade kirurg- och ortopedklinikerna neddragning av vårdplatser så endast de svårast sjuka patienterna låg inne och kan ha påverkat resultatet. ÅRSRAPPORT 2014 PPM-tryck punktprevalensmätning trycksår PPM mätningar trycksår vecka 10 år 2014 visade att 12,5 % av patienterna i Norrbottens läns landsting hade trycksår siffran för Länssjukvården var 14 %. Vanligaste graden av trycksår är kategori 1 vilket utgör 59 % av alla trycksår. Följsamhetsmätning Den 18 november anordnades i Landstingshuset en inspirationsdag för hygienobservatörer i Norrbottens läns landsting och140 sjuksköterskor, undersköterskor, enhets- och vårdchefer från hela länet deltog. Utvärderingen visar att inspirationsdagen är värdefull för observatörerna. De får ny energi att engagera sig i frågor om hygienpolicyn och detta visar sig i december månads resultat. Följsamheten i Länssjukvården är relativt hög, men det finns verksamheter som inte mäter alls eller har låg följsamhet. Målet 2015 är att alla verksamheter i Länssjukvården ska genomföra mätningar och vi ska höja resultaten ytterligare. o Patientnämndsärenden ÅRSRAPPORT 2014 Divisionen hade 266 patientnämndsärenden under 2014 en jämförelse med tidigare år görs inte med anledning av den nya organisationen. Klagomål på vård och behandling dominerar men har minskat under året. Många klagomål hos PaN har lett till enskilda klagomål till IVO. I flertalet av klagomålen har IVO bedömt att vården bedrivits enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och därmed avslutat ärendena. Detta visar att vi har en bra kvalitet på vården även om patienterna upplever missnöje. Området kommunikation handlar om att man upplever att man inte blir lyssnat till, utebliven information till patient eller närstående och att bemötandet brister. Händelseanalyser och Riskanalyser Verksamheterna ser ett behov av att utbilda fler i metoden risk- och händelseanalys, planering för dessa utbildningar har påbörjat. En riskanalys utbildning har genomförts under år 2014 där nio av Divisionens medarbetare deltog. Under år 2014 genomfördes 22 händelseanalyser, 30 riskanalyser och 12 internutredningar. Nationella patientenkäten (NPE) Under år 2014 har det genomförts en patientenkätundersökning inom somatisk öppen- och slutenvård. Patientupplevd kvalitet (PUK) i länet visar att vi ligger i linje med övriga i Sverige. Generellt ses en förbättring både inom öppen- och slutenvård från den senaste mätningen 2012 när det gäller bemötande, delaktighet och information. Indikatorer Öppenvård M K Slutenvård M K Bemötande 94 (92) 81 (79) 86 (85) 92 (94) 78 (77) 81 (80) Delaktighet Information 92 (90) 81 (78) 83 (80) 93 (93) 79 (82) 82 (83) Vårdprevention Målet är att öka täckningsgraden av inskrivna patienter som blir riskbedömda enligt Senior alert. Inom Division Länssjukvård fick 18,70 % av patienter i målgruppen en riskbedömning enligt Senior alert, vilket är ett sämre resultat än 2013. Under senare delen av 2014 har flertalet verksamheter åter påbörjar riskbedömningar enligt Senior alert. Under hösten 2014 har Divisionen skapat ett nätverk för kontaktpersoner i verksamheterna för att lyfta området ytterligare. Nätverksmöten sker i samverkan mellan När- och Länssjukvården syftet är att ge stöd till verksamheterna i det vårdpreventiva arbetet och erfarenhetsutbyte mellan varandra samt få information. ÅRSRAPPORT 2014 Hälsofrämjande arbete Inom två av Divisionens verksamhetsområden har ett arbete påbörjats kring levnadsvanor. Alla patienter som opereras blir tillfrågade om tobaksvanor och får även ta del av foldern ”tobaksfri inför operation”. Dock kvarstår arbete kring implementering av hur levnadsvanor ska dokumenteras för att kunna följas upp. I det operationsplaneringsverktyg som är på väg att införas (Provisio) kommer det att vara möjligt att dokumentera tobaksvanor. Processer, patientfokuserad vård och självförbättrande system 2015 Divisionen har inför 2015 beslutat arbeta med flöden och(självförbättrande system) ständiga förbättringar vilket även är divisionens verksamhetsstrategi. En plattform för en lärande organisation innefattar dagliga pulsmöten, förbättringsmöten, visualisering med styrtavlor och eskalering. Under Divisionens Chefsdag i oktober år 2014 föreläste Magnus Lord kring flöden och självförbättrande system. En processledarutbildning har genomförts för ett antal processledare och cancerprocessledare från landstinget och totalt har 35 personer deltagit. En större processdag under april 2015 kommer att genomföras på Sunderby sjukhus där flera av processledarna kommer att få presentera sina arbeten. Styrkort Förklaring symboler: - Målet har uppnåtts - Målet har delvis uppnåtts - Målet har inte uppnåtts Förklaring trendpilar: Trendpilen visar jämförelsen med föregående mätning, alternativt den mätning som är relevant i sammanhanget. - Förbättring - Oförändrat - Försämring ÅRSRAPPORT 2014 Styrkort Medborgare Landstingsstyrelsens delmål: Högt förtroende för verksamheten Goda livsmiljöer En jämlik och jämställd hälsa Indikator Mål indikator Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri – första bedömning Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri – fördjupad utredning/behandling 90 % för en första bedömning inom högst 30 dagar 80 % har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar 100 % Andel chefer som genomgått webbutbildning i miljöfrågor Täckningsgraden för Gynekologisk cellprovskontroll kvinnor mellan 23-60 år Täckningsgraden för Mammografisk Hälsokontroll kvinnor 40-74 år Andel män> 65 år som genomgått aortascreeening Implementering av Barn och Ungdomars delaktighet i vården inom alla tre verksamhetsområden VO Barn Patienter i tid till screeningfoto ögon Faktisk väntetid till undersökning - MR, 60 dagar eller kortare Symbol Trend Genomförs år 2015 Genomförs år 2015 85% 85% Prel. 90 % 100 % Prel.90 % 80% har en faktisk väntetid 60 dagar eller kortare Kommentar per indikator: Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri – första bedömning =Divisionen klarar 90 % för en första bedömning inom högst 30 dagar under mätperioden januari till oktober. Ett länsövergripande arbete kring vårdprogram, rutiner och bedömningar pågår för att ytterligare förbättra tillgänglighet och bidra med en jämlik vård. Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri – fördjupad utredning/behandling= Divisionen klarar 81 % till en påbörjat fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar under mätperioden januari till oktober. Ett länsövergripande arbete kring vårdprogram, rutiner och bedöm- ÅRSRAPPORT 2014 ningar pågår för att ytterligare förbättra tillgänglighet och bidra med en jämlik vård. Andel chefer som genomgått webbutbildning i miljöfrågor= Webbutbildningen är inte färdigproducerad och webbutbildningen genomförs år 2015. Täckningsgraden för Gynekologisk cellprovskontroll kvinnor mellan 2360 år=Norrbottens läns landsting har en täckningsgrad för gynekologisk cellprovskontroll för år 2014 med 84 % vilket är en förbättring från föregående år. Ansvaret kommer att överflyttas till Division Närsjukvård under år 2015. Det nationella målet är 85 %. Täckningsgraden för Mammografisk Hälsokontroll kvinnor 40-74 år= Divisionen har en täckningsgrad för mammografisk hälsokontroll för år 2014 med 84 % vilket är en marginell försämring från föregående år. Det nationella målet är 85 %. Andel män> 65 år som genomgått aortascreeening=Divisionen har en täckningsgrad på 90 % till aortascreening för 2014 vilket är en klar förbättring från föregående års mätning på 84 %. En tidig upptäckt av ett bukaorta aneurysm är både en samhällsekonomisk vinst men framförallt ur ett patientperspektiv en minskning av lidande och för tidig död. Målet är preliminärt 90 % täckningsgrad. Implementering av Barn och Ungdomars delaktighet i vården inom alla tre verksamhetsområden VO Barn=Inom Barnmedicin och Barnhabiliteringen arbetar man med att skapa barns delaktig genom att förbättra kallelserna på ett barnvänligt sätt. Man ger även barnet avsatt egen tid med vårdgivaren utan föräldrarna i samband med besöket. Det pågår även ett arbete för att använda ett lättförståeligt språkbruk med avseende på att skapa delaktighet för barnet vid mötet med vården. Patienter i tid till screeningfoto ögon=VO Ögon kallar patienterna till screeningfoto med återkommande intervall oftast 6 månader. Denna indikator är under utveckling men i dagsläget mäter man antal patienter till screeningfoto på väntelistan som inte fått tid innan den 20:e varje månad (mättillfället) samt faktiskt utfall/tid till screeningfoto ögon. Andelen har varierat mellan 74 % och 57 %. Förbättringsåtgärder pågår i form av fler och decentraliserade enheter för screeningfoto ögon i länet. Faktisk väntetid till undersökning - MR, 60 dagar eller kortare=Divisionens mål att 80% har en faktisk väntetid 60 dagar eller kortare till undersökning MR har förbättrats från föregående år från 58 % år 2013 till 63 % år 2014. Under tertial 3 var den faktiska väntetiden till undersökning MR inom 60 dagar 70 % och för december månad var sifffran hela 84 %. Det pågår förbättringsåtgärder i form av ytterligare öppettider. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medborgare: Divisionen har god måluppfyllelse för indikatorerna under perspektivet medborgare. För övriga indikatorer där vi inte når målet ser vi en positiv trend speciellt för väntetiden till MR undersökning. ÅRSRAPPORT 2014 Verksamhet Landstingsstyrelsens delmål: En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet En säker och kunskapsstyrd verksamhet God samverkan intern och externt Individcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service Indikator Mål indikator Symbol Nya dokumenterade processer enligt Värdekompassen Nya dokumenterade cancerprocesser Diagnossättning av läkarbesök (100 % inom 7 dagar efter besöket) Diagnossättning av vårdtillfällen (100 % inom 7 dagar efter utskrivning) Följsamhet till basala hygienregler och klädregler 3 processer/VO den 2014-12-31 10 processer/VO Den 2016-12-31 2014-12-31= 10 st 100 % 100 % 100 % Vårdrelaterade infektioner VRI Trycksår VRI ska var < 5% Täckningsgraden i Senior alert. Öka täckningsgraden i Palliativregistret. Öka Öka andelen brytpunktssamtal. >70 % Minska med 100% >70 % 100 % Andel cancerpatienter med en namngiven kontaktsjuksköterska Andel cancerpatienter med en individuell vårdplan Ledtider för patienter med misstänkt eller fastställd cancersjukdom Andel patienter (individer) som upplever ett gott bemötande. Öppen Vård 100 % Korta ledtiderna Öka Trend ÅRSRAPPORT 2014 Andel patienter (individer) som upplever ett gott bemötande. Sluten vård Andel patienter (individer) som upplevde delaktighet i beslut om sin vård och behandling. Öppen Vård Andel patienter (individer) som upplevde delaktighet i beslut om sin vård och behandling. Sluten vård Andel patienter (individer) som upplever att de fått tillräcklig information. Öppen Vård Andel patienter (individer) som upplever att de fått tillräcklig information. Sluten vård Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom 30 dagar Telefontillgänglighet - lyckade samtal OP -start på utsatt tid-klockan 8.30 OP av höftfraktur inom 24 Andel nyttjade/tilldelade operationsresurser Öka Öka Öka Öka Öka Minst 10 % minskning jämfört med föregående år Andel lyckade samtal- 100 % Piteå-90 % SY och GVE- 80 % av operationerna OP start före 8.30 90 % Minst 90 % nyttjande av tilldelade operationsresurser dagtid/klinik Andel patienter som är rökfri inför operation Kommentar per indikator: Nya dokumenterade processer enligt Värdekompassen=Divisionens mål är att varje verksamhetsområde har 3 processer den 2014-12-3 och 10 processer/VO den 2016-12-31 dokumenterat enligt Värdekompassen. Divisionen har den 2014-12-31 totalt 63 namnsatta processer med processledare. Processledarna har kommit olika lång i sitt arbete och processerna är delvis dokumenterade enligt Värdekompassen. Det är 8 stycken av Divisionens alla verksamhetsområden som har 3 stycken processer eller fler. Ett verksamhetsområde har 2 processer och endast ett verksamhetsområde har inte startat något arbete. ÅRSRAPPORT 2014 Nya dokumenterade cancerprocesser= Divisionens mål är att under 2014 dokumentera10 stycken cancerprocesser enligt Värdekompassen. Divisionen har den 2014-12-31 totalt 15 stycken namnsatta cancer processer med processledare. Processledarna har kommit olika lång i sitt arbete och canerprocesserna är delvis dokumenterade enligt Värdekompassen. Samtliga verksamhetsområden med cancersjukvård har startat upp sina processarbeten. Diagnossättning av läkar-besök (100 % inom 7 dagar efter besöket) =Divisionen har en hög ambitionsnivå gällande diagnossättning för läkarbesök med målet att 100 % ska vara diagnossatta inom 7 dagar. Divisionens resultat för tertialerna år 2014 är 75 %, 78 % och 77 %. Diagnossättning av vårdtillfällen (100 % inom 7 dagar efter utskrivning) = Divisionen har en hög ambitionsnivå gällande diagnossättning av vårdtillfällen med målet att 100 % ska vara diagnossatta inom 7 dagar. Divisionens resultat för tertialerna år 2014 är 55 %, 50 % och 52 %. Det är till stor del begränsad tillgång och brist på medicinska sekreterare som är orsaken till den dåliga diagnossättningsgraden. Landstinget behöver överväga en uppdragsutbildning för att tillgodose personalbehovet av medicinska sekreterare. Personalbristen påverkar inte bara diagnossättningsgraden utan även patientsäkerheten, registrering i kvalitetsregister och ekonomisk redovisning såsom KPP: Följsamhet till basala hygienregler och klädregler-100 % = Divisionens medelvärde är 77 % för basala hygienrutiner och 82 % för klädregler. Divisionens verksamhetsområden har genomgående god följsamhet tyvärr har andelen verksamhetsområden som deltar i mätningarna sjunkit. Vårdrelaterade infektioner VRI= VRI ska var < 5% och Punktprevalensmätningen för VRI den 2014-03-19 visade 11,5 % för Divisionen. Våren 2014 genomfördes en utbildningsinsats för Divisionens verksamheter i samverkan med Närsjukvården gällande förebyggande av urinvägsinfektioner. Trycksår= Trycksår ska minska med 100% och divisionen har minskat trycksår från föregående års mätning från 16,1 % till 14,7 %. Trycksår är ett av divisionens fokusområde och uuppföljning kommer att ske kontinuerligt under 2015. Det kommer även att genomföras nätverksträffar i syfte att stödja verksamheterna i deras fortsatta arbete med trycksårsprevention. Täckningsgraden i Senior alert ska öka =Divisionens täckningsgrad har minskat från 24 % till 18,7 % täckningsgrad i kvalitetsregistret Senior Alert. En starkt bidragande orsak till den låga täckningsgraden är avsaknad av automatisk överföring av patientdata från VAS till kvalitetsregistret. Verksamheterna uppger att de genomför riskbedömningar och patienterna får riskförebyggande åtgärder insatta. Det krävs manuell inmatning av vårdpersonal och på grund av personalbrist har inmatning inte skett i kvalitetsregistret. Öka täckningsgraden i Palliativregistret > 70 % = Divisionens täckningsgrad har ökat från 30 % till 44 % täckningsgrad i Palliativregistret. En starkt bidragande orsak till den låga täckningsgraden är avsaknad av automatisk överföring av patientdata från VAS till kvalitetsregistret. Inom ramen för RCC Regionalt cancercentrum sker en webbutbildning för all vårdpersonal som arbetar med cancerpatienter. Den nya webbaserade utbildningen i allmän palliativ vård har påbörjats 2014 och erbjuds på bred front under nästkommande 1-2 åren. ÅRSRAPPORT 2014 Öka andelen brytpunktssamtal> 70 % = Andelen brytpunktssamtal har ökat från 40 % till 51 % för Divisionen. Inom ramen för RCC Regionalt cancercentrum sker en webbutbildning för all vårdpersonal som arbetar med cancerpatienter där brytpunktsamtalet lyfts fram som av fler viktiga kvalitetsindikator. Andel cancerpatienter med en namngiven kontaktsjuksköterska-100 % = Divisionens samtliga verksamheter med cancersjukvård har namngivna kontaktsjuksköterskor till alla sina cancerpatienter. En Regional uppdragsutbildning 7,5 hp är planerad för kontaktsjuksköterskor till våren 2016. Regional uppdragsbeskrivning för kontaktsjuksköterska finns och regionala kollegiala träffar har anordnats. Andel cancerpatienter med en individuell vårdplan-100 % = Divisionens samtliga verksamheter med cancersjukvård upprättar individuella vårdplaner(behandlingsplaner) i samverkan med alla sina cancerpatienter. Vissa individuella vårdplaner upprättas av NUS i samverkan med patienten. Ledtider för patienter med misstänkt eller fastställd cancersjukdom -målet är att korta ledtiderna=Uppföljning av ledtiderna görs i vårdprocesserna/patientprocesserna. I Öppna jämförelser redovisas ledtiderna för visa cancerdiagnoser. Andel patienter (individer) som upplever ett gott bemötande. Öppen Vård och Sluten vård= Divisionens resultat har förbättrats både när det gäller öppen vård och sluten vård när det gäller patienter som upplever gott bemötande enligt nedan: Öppenvård:2012 ÖV M=92 2012 ÖV K=90 Öppenvård:2014 ÖV M=94 2014 ÖV K=92 Slutenvård:2012 SV M= 94 2012 SV K=93 Slutenvård:2014 SV M= 92 2014 SV K=93 Andel patienter (individer) som upplevde delaktighet i beslut om sin vård och behandling. Öppen Vård och Sluten vård= Divisionens resultat har förbättrats när det gäller öppen vård men för sluten vård har värdena försämrats något när det gäller patienter som upplever delaktighet i beslut om sin vård och behandling enligt nedan: Öppenvård: 2012 ÖV M=79 2012 ÖV K=78 Öppenvård: 2014 ÖV M=81 2014 ÖV K=81 Slutenvård: 2012 SV M=77 2012 SV K=82 Slutenvård: 2014 SV M=78 2014 SV K=79 Andel patienter (individer) som upplever att de fått tillräcklig information. Öppen Vård och Slutenvård= Divisionens resultat har förbättrats när det gäller öppen vård och kvinnor men för sluten vård har värdena försämrats något när det gäller patienter som upplever att de fått tillräckligt med information enligt nedan: Öppenvård: 2012 ÖV M=85 2012 ÖV K=80 Öppenvård: 2014 ÖV M=86 2014 ÖV K=83 Slutenvård: 2012 SV M= 80 2012 SV K=83 ÅRSRAPPORT 2014 Slutenvård: 2014 SV M= 81 2014 SV K=82 Oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom 30 dagar-minst 10 % minskning jämfört med föregående år =Divisionen har minskat antal oplanerade återinskrivningar för perioden augusti till december månad från 9,46 % till 9,25 % mellan åren 2013 och 2014. Det är framförallt VO Barn och VO ÖNH men även VO Kir/Uro som har minskat oplanerade återinskrivningar. Telefontillgänglighet – andel lyckade samtal 100 % =Divisionens tillgänglighet har under år 2014 legat stabil på mellan 75,8 % -79,4 %. Detta är en god tillgänglighet under rådande omständigheter med resursbrist (sjuksköterskebrist) under lång tid och samtidigt inskolning av nya sjuksköterskor. OP -start på utsatt tid-klockan 8.30- målet är Piteå-90 % , SY och GVE- 80 % av operationerna OP start före 8.30=Operationsstarterna har förbättrats under 2014 förutom i Gällivare där det skett en försämring på grund av resursbrist. T3 Vecka 42 SY=60% T3 Vecka 42 GVE=44% T3 Vecka 42 Piteå=88% OP av höftfraktur inom 24 h- målet är 90 % =Divisionen har förbättrat sina resultat under 2014 och på Sunderby sjukhus klarar man att operera 74 % av höftfrakturerna inom 24 h (m: 75 % k: 73 %). På Gällivare sjukhus klarar man 70 % av höftfrakturerna inom 24 h (m:71 % k: 69 %). Denna indikator mäter väntetiden från att patienten anlänt till akuten och till dess operationen startar. Vi har ett bra medelvärde men fortfarande för många som väntat > 24 h för att vi ska nå vårt mål. Denna indikator följs i Öppna jämförelser via kvalitetsregistret RIKSHÖFT där Norrbotten har ett medelvärde på 21 h jämfört med Riket på 22 h. Divisionens mål är således skarpare än i Öppna jämförelser. Andel nyttjade/tilldelade operationsresurser-målet är minst 90 % nyttjande av tilldelade operationsresurser dagtid/klinik=Divisionen har ökat andelen nyttjade-tilldelade operationresurser under 2014. Det har även skett en ökning från föregående års mätning 2013. Det är framförallt VO Kir/Uro och VO Ortopedi som ökat andelen nyttjade/tilldelade operationsresurser genom omfördelning av operationer till andra operationsavdelningar. T3 2013=97 % T1= 99 % T2=105% T3=101 % Andel patienter som är rökfri inför operation=100 % av patienterna inom Division Länssjukvården som ska opereras får frågan om de röker ÅRSRAPPORT 2014 och vissa verksamheter kräver rökstopp innan operation. Inom VO Ortopedi blir ingen patient som röker opererad. Dokumentationsrutin är under uppbyggnad och under hösten 2015 kommer statistikuttag att vara möjligt via operationsplaneringssystemet Provisio. Broschyren ”Tobaksfri inför operation” har reviderats och lämnas ut till patienter inför operation inom alla verksamhetsområden. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Verksamhet: Ett dominerande antal av indikatorerna visar att vi har eller håller på att uppfylla målen. Divisionen är på god väg men ett betydande problem är den låga diagnossättningsgraden. Den stora bristen på medicinska sekreterare gör att förutom den låga diagnossättningsgraden så är patientsäkerheten i fara. Men även ekonomiska mått som KPP och inregistrering i olika kvalitetsregister blir eftersatt. Landstinget bör vidta åtgärder i form av en uppdragsutbildning då närmaste studieort för medicinska sekreterare är Jämtland. Kunskap och förnyelse Landstingsstyrelsens delmål: Strategisk hållbar utveckling Regionen är synlig och aktiv Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Indikator Mål indikator Symbol Återrapportering av de tre vanligaste förbättringsområdena Andel avvikelser som åtgärdats enligt gällande rutin- att handläggas inom 60 dagar FOU- Antal doktorerade Målet är 100 % av avvikelserna handlagda inom 60 dagar Öka= Nuläge 17 st Antal publicerade artiklar under året Antal 15 resp 30 poängsarbeten som utförts inom divisionen. Antal ST-arbeten Öka= Nuläge 4 st Goda omdömen från studenterna på vårdutbildning Processledarrapporter Öka Öka= Nuläge= 12 st Öka= Nuläg =7 st Öka Trend ÅRSRAPPORT 2014 Kommentar per indikator: Återrapportering av de tre vanligaste förbättringsområdena=Dokumentation, omvårdnad och informationsöverföring är Divisionens tre vanligaste förbättringsområden. Med berörda verksamhetsområden arbetar man Divisionsövergripande med förbättringsområdet provtagning och provtagningsrutiner(Omvårdnad). Dessutom arbetar varje verksamhetsområde med sina förbättringsområden. Centralt inom Landstinget har en omstrukturering skett vad gäller förvaltningen av synergi, ett objektägarråd och en förvaltningsgrupp är utsedd och divisionerna får ett något förändrat ansvar gentemot den tidigare organisationen kring synergi. För att på bästa sätt kunna svara upp mot detta har divisionen utsett en person på 50 % under en försöksperiod (1/11-2014- 31/5-2015). I uppdraget ingår ett verksamhets uppdrag, Divisionsuppdrag och ett Förvaltningsuppdrag Andel avvikelser som åtgärdats enligt gällande rutin- 100 % att handläggas inom 60 dagar=Totalt för Divisionen är det 67 % av avvikelserna som åtgärdas inom 60 dagar vilket är en förbättring från föregående år FOU- Antal doktorerade=Divisionen har ökat antal doktorerade med 7 stycken under år 2014 Antal publicerade artiklar under året= Divisionen har ökat antal publicerade artiklar med 3 stycken under år 2014 Antal 15 resp 30 poängsarbeten som utförts inom divisionen== Divisionen har ökat antal 15 respektive 30 poängsarbeten med 12 stycken under år 2014 Antal ST-arbeten== Divisionen har ökat antal ST-arbeten med 6 stycken under år 2014. Pris för landets bästa ST-arbete läkare Anna Dapefrid vid verksamhetsområdet ÖNH-KÄK-Syn/Hör Goda omdömen från studenterna på vårdutbildning=Andelen sjuksköterske studenter som ger goda omdömen har ökat under 2014 från 76,5 % till 77,25 % .Processledarrapporter=Ett inledande arbeta har påbörjats inom divisionen där processledarna för respektive vård/patientprocess ska upprätta en processledarrapport vid årets slut. Processledarna inom verksamhetsområdet Kirurgi/urologi och verksamhetsområdet ÖNH har upprättat processledarrapporter. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Kunskap och förnyelse: Divisionen har god måluppfyllelse för indikatorerna under perspektivet kunskap och förnyelse. Där vi inte når målet ser vi en positiv trend speciellt för handläggning av avvikelser inom 60 dagar. Indikatorn för processledarrapporter innebär att processledarna ska upprätta processledarrapporter för respektive vård/patientprocess och där har divisionen under 2014 påbörjat ett inledande arbete. ÅRSRAPPORT 2014 Medarbetare Landstingsstyrelsens delmål: Lika rättigheter och möjligheter Hållbart arbetsliv Dialog och samverkan Hälsofrämjande miljö Indikator Mål indikator Underställda medarbetare per chef Andel chefer som genomgått en ledarskapsutbildning i landstingets regi Deltagande i utbildningen kommunikativt ledarskap Frisknärvaro Symbol Trend Max 40 underställda medarbetare per chef den 2014-12-31 100% 10 chefer deltagit 2014-12-31 >75 % Sjukfrånvaro <3% Andel av NLL utbildad (vård)personal som finns kvar i verksamheten 2 år efter utbildning 100 % Kommentar per indikator: Underställda medarbetare per chef- Max 40 underställda medarbetare per chef den 2014-12-31= Det är 8 stycken av Divisionens verksamhetsområden som har max 40 underställda medarbetare per chef. Under år 2014 har det skett en förbättring genom ett flertal organisationsförändringar. Nu har endast två verksamhetsområden en respektive två chefer med > 40 underställda medarbetare. Andel chefer som genomgått en ledarskapsutbildning i landstingets regi= Det är totalt 7 stycken verksamhetsområden inom Divisionen vars chefer har genomgått ledarskapsutbildning i landstingets regi. Övriga 3 verksamhetsområden har nyanställda chefer som under år 2015 kommer att genomgå chefutbildning. Deltagande i utbildningen kommunikativt ledarskap=Det är totalt 7 stycken verksamhetsområden inom Divisionen som genomgått kommunikativt ledarskap med sina respektive ledningsgrupper. Övriga 3 verksamhetsområden har utbildningen inplanerad under första hälften av 2015. Frisknärvaro >75 % =Divisionen når inte Landstingets mål med en frisknärvaro på > 75 % men frisknärvaron har ökat under år 2014 till 64,7 %. Det är 5 stycken av Divisionens verksamhetsområden som ökat sin frisknärvaro under år 2014 trots en svår personalbrist inom vissa yrkeskategorier. Sjukfrånvaro < 3 % = Divisionen når inte Landstingets mål med en sjukfrånvaro på < 3 % men sjukfrånvaron har minskat under år 2014 till 4,6 %. ÅRSRAPPORT 2014 Det är 4stycken av Divisionens verksamhetsområden som har minskat sin sjukfrånvaro under år 2014 trots en svår personalbrist inom vissa yrkeskategorier. Andel av NLL utbildad (vård)personal som finns kvar i verksamheten 2 år efter utbildning= Divisionen beviljade år 2012 bidrag till vidareutbildning för 19 sjuksköterskor. I december år 2014 är 16 av dessa anställda inom divisionen och arbetar inom den specialitet de är utbildade inom. Måluppfyllelsen är 85 %. Övriga sjuksköterskor arbetar inom kvar inom Landstingets verksamheter och endast en har valt att lämna NLL. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medarbetare= Inom Medarbetarperspektivet är måluppfyllelsen förhållandevis god. Organisatoriska förändringar har gjorts där det är möjligt och några av cheferna har därmed fått en bättre förutsättning för sitt ledarskap. Sjukfrånvaron ligger högre är målvärdet men med anledning av den tunga arbetsmiljö-och bemanningssituationen så är sjuktalet som förväntat. Frisknärvaron har förbättrats något sedan föregående mätning och de friskvårdsinsatser som bedrivs i delar av verksamheten förväntas att ge positivt resultat även framöver. ÅRSRAPPORT 2014 Årsrapport Division Folktandvård Resultatutveckling Divisionens resultat för 2014 blev knappt 8 mkr vilket är drygt 3 mkr bättre än planerat. Den positiva avvikelsen i december orsakas i allt väsentligt av en rättelse i tillämpad beräkningsmetod av befarade kundförluster. Intäkter Divisionen vuxenintäkter är högre 2014 pga. flera arbetade timmar på tandläkare och tandhygienist än 2013. ÅRSRAPPORT 2014 Kostnader Divisionens övriga kostnader är lägre än föregående år bl.a. pga. tidigare nämnda rättelse av befarade kundförluster som netto minskade summa övriga kostnader med drygt 5 mkr. Investeringar Investeringar (mkr) Budgetram 2014 Påbörjade investeringsutgifter Kvarvarande investringsutgifter Kalkylbelopp Beviljade investeringar 2014 Beviljade investeringar 2013 Årsprognos Utfall 7,5 6,2 5,0 2,5 5 0,3 0,3 0,3 0 0,3 Divisionen har fått godkänt att överföra 1,4 mkr från 2014 års ram till 2016. Av beviljad ram 2014 kommer 0,8 mkr inte effektueras pga. förändrad klinikstruktur. Slutligen kommer resterande kvarvarande investeringsutgifter att användas under 2015. Antal årsarbetare ÅRSRAPPORT 2014 Antalet medarbetare januari jämfört med december 2014 är minus två. Minskning av antalet årsarbetare juli, augusti och december beror i huvudsak på uttag av semester och andra ledigheter samt ökad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat från 5,6 procent 2013 till 6,1 procent 2014. Förslag till ändrade rutiner för att erbjuda medarbetare stöd för att minska frånvaron är framtagna med mål att minska sjukfrånvaron med 1 procent under 2015. Frisknärvaro Frisknärvaro = Sjukfrånvaro max 5 dagar per rullande 12 månadersperiod Mått för 2014010120130101måluppfyllelse 20141231 20131231 Division 52,4 % 55,5 % 75 % Förslag till ändrade rutiner för att erbjuda medarbetare stöd för att minska sjukfrånvaron får inverkan på frisknärvaron. Styrkort Medborgare Landstingsstyrelsens delmål: A1. Högt förtroende för verksamheten A2. Goda livsmiljöer B1. En jämlik och jämställd hälsa Indikator Mål indikator A1. Tid i utåtriktad verksamhet i alla kommuner Alla A1. Väntrumsinformation Alla Symbol Trend ÅRSRAPPORT 2014 A2. Mil från reseräkningar <10000 mil A2. Mil med leasingbilar Minska A2. Timmar video TKC Öka A2. Tillgång till CMA Alla chefer A2. Inköpsstatistik Öka antalet utbytta miljöfarliga produkter B1. Andel vuxna med avtal 40 % B1. Antal utbildade i motiverande samtal Öka B1. Informationsfråga från bemötandeenkäten > 85 % instämmer B1. Antal vuxna revisionspatienter 120 000 B1. Utåtriktad verksamhet barn 5 % av barntid B1. Aktiva i Folkhälsoråd Alla B1. Kariesfria 4-åringa 95 % B1. 19-åringar fria från glattytekaries 65 % Uppgift saknas* Uppgift saknas** * Statistik beställd men ej tillgänglig vid årsrapportens avgivande. ** Under 2014 genomfördes inte någon patientenkät. Folktandvårdens mål inom området Högt förtroende för verksamheten är att Norrbottningarna ska vara välinformerade och hälsomedvetna. Genom utåtriktad verksamhet och aktuell information i Folktandvårdens väntrum ökar medborgarnas kunskap. Den välinformerade individen har bättre förutsättningar att vara delaktig i vården vilket skapar gott förtroende. Inom området Goda livsmiljöer ska Folktandvården bidra till minskad miljöbelastning. Distansöverbryggande teknik för möten och utbildningar används. Mil med privat bil från reseräkningar har minskat men målet nås inte, uppgiften om mil med leasingbilar finns inte tillgänglig. Målen inom området En jämlik och jämställd hälsa är långsiktiga. Inom området förbättras resultaten och trenden är positiv men Folktandvården når inte än de långsiktiga målen. Verksamhet Landstingsstyrelsens delmål: A1. En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet A2. En säker och kunskapsstyrd verksamhet B1. God samverkan internt och externt ÅRSRAPPORT 2014 B2. Individcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service Indikator Mål indikator A1. Specialisttid i konsult och undervisning 10 % av arbetstiden A1. Auskultanter hos specialist Inga länsskillnader A1. Kvot thyg/tdl 1 Uppgift saknas SKaPa* 2000 A1. Andel undersökta av tandhygienist ≥ 75 % A1. Antal uppbyggda vårdkedjor Öka A2. Avvikelser ≥ 500/år A2. Händelse- och riskanalyser ≥ 2 st A2. Indikatorer för god tandvård Följsamhet B1. Antal med intern stafettersättning Minska (fast personal ökar) B1. Fungerande samarbetsgrupper Alla i Norrting B2. Revisionsintervall per riskgrupp > 24 månader i låg riskgrupp Uppgift saknas IT-utveckling** B2. Försening riskgrupp 3 < 2 månader Uppgift saknas IT-utveckling** B2. Bemötandeenkät i NLL < 6 månader i alla kommuner > 95 % informerade om beh.alternativ > 85 % instämmer helt i ”tillräcklig information” B2. PROM i SKaPa - B2. Förseningar B2. Bemötandeenkät i NLL, delaktighet Trend > 40/år A1. Resultat från kvalitetsregister A1. Patienter per team Symbol Uppgift saknas SKaPa* Ingen enkät 2014 Ingen enkät 2014 Uppgift saknas SKaPa* * Norrbotten har ännu inte kunnat starta den automatiska överföringen av journaldata som krävs för att få resultat från SKaPa (Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit). I slutet på 2014 genomfördes överföring av testfiler med positivt resultat, vilket tyder på att Folktandvården kommer att kunna leverera data till SKaPa från 2015. ** På grund av att Folktandvården flyttat en del IT-tjänster från VAS till Carita tandvårdsjournal har inte de datalager (universum) som behövs kunnat färdigställas till årets rapport. ÅRSRAPPORT 2014 Folktandvårdens mål inom området En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet syftar till att göra specialisttandvården lättillgänglig i hela länet och till att behandlingar ska utföras på rätt vårdnivå och med hög kompetens för att ge fler tillgång till regelbunden tandvård. Tillgängligheten till specialistvård är god tack vare konsultationsresor runt om i länet, uppbyggnad av vårdkedjor och användandet av distanstekniska lösningar. Målet med fler revisionspatienter per team nås inte och inte heller målet att minska förseningarna för revisionspatienterna, bland annat på grund av omfattningen av akuttandvård och ökat vårdbehov hos gruppen asylsökande. Inom målet En säker och kunskapsstyrd verksamhet har antalet uppmärksammade avvikelser fortsatt att öka. Avvikelseuppföljning är en stående punkt på alla klinikers arbetsplatsträffar och i ledningsgruppen med syfte att få ett lärande av inträffade händelser även utanför den egna enheten. Inom området God samverkan internt och externt har den interna stafettverksamheten minskat under 2014 jämfört med tidigare år. Då behoven av speciella akutteam kommer att öka på en del platser i länet på grund av ökat flyktingmottagande kommer stafettverksamheten att behöva utökas under 2015. Samarbetet med de övriga landstingen i ”Norrting” fortsätter att utvecklas och samverkansgrupper finns även nationellt med samtliga folktandvårdsorganisationer inom områdena vårdutveckling, kvalitet, ekonomi, HR, IT och ledning. Individcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service. Arbetet med att anpassa revisionsintervallen till behov fortsätter och patienter med hög riskgrupp prioriteras vid förseningar**. Under 2014 genomfördes inte någon patientenkät. Åren 2008-2012 svarade totalt nära 50 000 tandvårdspatienter på landstingets bemötandeenkät och informationsfrågorna fick högt betyg. Tandvården är också det område som får högst betyg i Svenskt kvalitetsindex även 2014. ”Tandvårdspatienter är fortsatt mycket nöjda med upplevelsen av tandvården, såväl i jämförelse med övriga områden inom samhällsservice som i jämförelse med andra branscher.” Kunskap och förnyelse Landstingsstyrelsens delmål: A1. Strategisk hållbar utveckling A2. Regionen är synlig och aktiv B1. Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring B2. Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Indikator Mål indikator A1. Data från EPI-norr Görs kända A2. Folktandvårdens vision i kommunikationsmaterial Synlig A2. Deltagande i regionala och nationella tandvårds-nätverk Representerade i olika samverkansgrupper Symbol Trend ÅRSRAPPORT 2014 B1. Inspelade utbildningar, videokonferenser Öka B1. Antal auskultationsdagar ≥ 40/år B1. Planeringssystem GPS Automatiskt B2. Resultat från medarbetarundersökning (MAU) lärande i arbetet B2. Nationella indikatorer för ”god tandvård” ≥ 70 Följsamhet B2. Bemanning Alla specialiteter representerade B2. Undervisningstid specialisttandläkare ≥ 3 %/år Ny enkät Uppgift saknas SKaPa* * Se not under ”Verksamhet” Folktandvårdens mål inom kunskap och förnyelse är att vara en ständigt lärande organisation. De data som finns från genomförda studier och regelbunden uppföljning görs kända både inom Folktandvården, i övriga landstinget, i nationella tandvårdsnätverk och för externa intressenter. Olika metoder för att föra ut kunskap internt behövs för ett effektivt lärande i ett till ytan stort landsting, både antalet utbildningar där medarbetare deltagit på distans via intranätet och internet, inspelade utbildningar och antalet möten som genomförts på distans ökade under 2014. Med långa avstånd behöver också mer kunskap finnas på olika håll i länet och Folktandvårdens verksamhet med att erbjuda tandvårdspersonal tillfälle att auskultera på specialistklinik har ökat och uppfyller målet för året. Bemanningen inom specialisttandvården är god och för att säkra tillgång till specialistkompetens i framtiden pågår ett antal uppdragsutbildningar där tandläkare från länet genomgår specialistutbilning och samtidigt gör sin kliniska tjänstgöring vid länets specialistklinik. Klinikernas och divisionens uppföljning av 2014 och planering för 2015 har genomförts i ett nytt webbaserat system ”GPS+”. Systemet är enklare och smidigare för cheferna och kommer under 2015 att utökas med ett personalplaneringsverktyg och medarbetarnas individuella planer. Medarbetare Landstingsstyrelsens delmål: A1. Lika rättigheter och möjligheter A2. Hållbart arbetsliv B1. Dialog och samverkan B2. Hälsofrämjande miljö Indikator Mål indikator A1. Antal planer för lika rättigheter & möjligheter inkl. jämställdhet Alla VO har planer Symbol Trend ÅRSRAPPORT 2014 A1. MAU, rekommendation att söka arbete på min arbetsplats A1. Resultat avseende utsatt för mobbing och trakasserier (MAU) A2. Rekryterade av stipendiater ≥ 90 % 0% 75 % A2. Antal i arbete efter uppnådd pensionsålder Ökande A2. ST-tandläkare under utbildning Fyller framtida behov A2. Resultat från MAU avseende ledarskap ≥ 70 A2. Resultat från MAU avseende målkvalitet ≥ 70 B1. Resultat från MAU om medarbetarskap ≥ 85 B1. Resultat från MAU avseende återkoppling ≥ 65 B1. Resultat från MAU avseende lönedialog Ökande B1. Resultat från MAU avseende delaktighet ≥ 80 B2. Resultat från MAU avseende dynamiskt fokustal ≥ 70 B2. Sjukfrånvaro <4% B2. Frisknärvaro > 70 % Divisionen och verksamheterna har planer för lika rättigheter och möjligheter samt jämställdhet. I medarbetarundersökningen visar det sig att personalen kan utveckla att vara ambassadörer för landstinget och divisonen. Nivåerna för kränkningar, mobbning och trakasserier är inte alarmerande och glädjande är att det inte förekommer sexuella trakasserier från arbetskamrater eller chefer. Övriga mål inom perspektivet medarbetare noteras att arbetet med att kontinuerligt träffa studerande till tandvårdsyrken, ge stipendier till studerande som har koppling till Norrbotten ger bra tillskott av tandvårdsanställda i Norrbotten. Andelen medarbetare som arbetar efter att de har uppnått pensionsåldern är konstant. Antalet ST-tandläkare som utbildas motsvarar verksamhetens behov. Divisionen når målen avseende medarbetares lika värde, återkoppling, lönedialog och delaktighet, medarbetar- och utvecklingssamtal. Medarbetarindex ökar i jämförelse med dynamiskt fokustal. Sjukfrånvaron fortsätter att öka. Ändrade rutiner för att erbjuda medarbetare stöd för att minska frånvaron är framtagna med mål att minska sjukfrånvaron under 2015 vilket får inverkan på frisknärvaron. ÅRSRAPPORT 2014 Ekonomi Landstingsstyrelsens delmål: A1. Positivt resultat med 2 procent av verksamhetens nettokostnad A2. Nya metoder och verksamheter införs med medvetna beslut B1. Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån B2. Kostnadseffektiv verksamhet Indikator A1. Nettoresultat exklusive nettoresultaten för verksamheterna tandteknik och barntandvård i allmäntandvården. A1. Nettoresultat för barntandvård A1. Nettoresultat för tandteknik. A1. Ackumulerat sparat resultat som överstiger plan. A1. Ackumulerat planerat resultatet som överstiger 2 % av nettokostnaden A2. Andel breddinförande som föregåtts av pilottest och pengaanalys. B1. Ekonomisk redovisning landstingsspecifika uppdrag Mål indikator Symbol Trend 5,1 mkr 1,3 mkr 0,2 mkr 28,4 mkr 2,2% 100% 1,7 mkr B2. Antal förbättringsinitiativ härledd från löpande uppföljningen. 5 B2. Antal förbättringsinitiativ härledd från nyckeltal jämförelser. 2 Folktandvårdens mål inom ekonomi är i huvudsak uppfyllda genom att det sammantagna resultatet om 8 mkr överträffade ovan uppställda resultatmålen. Emellertid har inte alla målen bedömts gröna pga att del av utfallet avser en engångspost, rättelse av befarade kundförluster, som netto reducerade kostnader med 5 mkr och rätteligen tjänats in under tidigare verksamhetsår. Under året har det arbetas med många förbättringsinitiativ lokalt på klinik och gemensamt för att klara de ekonomiska målen. Bland de divisionsövergripande initiativen har varit att minska uteblivandet, förbättra taxetäckningsgraden inom frisktandvården och säkra bemanning. I arbetet med uteblivande har jämförelser gjorts med Norrting och internt mellan våra egna kliniker för att skapa ytterligare motivation, idéer och se vad som är möjligt. Slutligen märks också förbättrat resultat från ett långsiktigt arbete inom divisionen med att öka användningen av intern producerad tandteknik och försöka fylla våra egna duktiga tandteknikers orderböcker först förrän externa tandtekniker bolag anlitas. ÅRSRAPPORT 2014 Årsrapport Division Länsteknik Resultatutveckling Kommentar Länsteknik redovisar ett överskott med 3,3 mkr för år 2014. Efter en relativt försiktig prognos i april justerades den till 3,7 mkr i augusti och den bedömningen stod kvar i oktober. Det slutliga utfallet blev något lägre än prognosen. Årets utfall är något lägre än föregående år. Den största delen av överskottet, 2,0 mkr beror på lägre avskrivningar än budgeterat. Ekonomin hos Länsteknik har varit stabil under ett antal år och det är nu sjunde året i rad som överskott redovisas. Intäkter Kommentar Jämfört med förra året har intäkterna totalt ökat med 3,8 %. Huvudanledningen till ökningen är moderniseringen av VAS. ÅRSRAPPORT 2014 Kostnader Kommentar Totalt sett har kostnaderna ökat med 2,9 % jämfört med år 2013. Personalkostnaderna har ökat 10,4 % vilket är en relativt kraftig ökning. Förutom den årliga löneöversynen beror ökningen på att bemanningen har ökat. Det i sin tur beror på att uppdraget för Länsteknik hela tiden växer. Investeringar Investeringar (Mkr) Planerade investeringar - beslut 2014 Övriga investeringar- beslutade före 2014, effektuerade 2014 Hjälpmedel (ev) Summa Summa beslutad ram 2014 Kvarvarnde ram av tidigare års beslutade ram 19,5 19,5 Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp Kvarvarande investeringsutrymme av beslutad ram Utfall Beräknad årsprognos på investeringar 6,4 6,4 13,1 8,0 17,5 9,7 9,7 7,8 9,0 17,5 16,1 16,1 0 20,9 17,0 Investeringarna är fördelade enligt nedanstående tabell. Objekt Servrar Kommunikationsutrustning/nätverk och video Skrivare/multifunktionsskrivare Utrustning Medicinsk teknik Summa Belopp 2014 3,9 5,1 1,0 6,1 16,1 Belopp 2013 1,3 4,9 0,9 4,1 11,2 Kommentar Investeringarna har ökat med 4,9 mkr jämfört med förra året. I och med övertagande av medicintekniska utrustningar ökar investeringarna där med 2,0 mkr. Ökningen på serversidan beror på inköp av en ny backuplösning. ÅRSRAPPORT 2014 Antal årsarbetare Kommentar Uppdragen inom Länsteknik har ökat under året vilket har medfört att bemanningen har ökat. Det är både ersättningsrekrytering och nytillsättning som främst har skett efter sommaren. I början av året var det fler timanställda än i slutet. Sjukfrånvaro Kommentar Sjukfrånvaron vid Länsteknik ökade i början av året beroende på sjukdom som inte har varit arbetsrelaterad. Den trenden har vänt och under andra tertialet minskar sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit det andra halvåret jämfört med förgående år. ÅRSRAPPORT 2014 Frisknärvaro Frisknärvaro = Sjukfrånvaro max 5 dagar per rullande 12 månadersperiod 2014010120130101Mått för måluppfyllelse 20141231 20131231 Division 72,2 % 67,8 % 75,0 % Kommentar Frisknärvaron har varit stabil under det senaste året och ligger bara marginellt lägre än målet. Länsteknik fortsätter att satsa på friskvård. Verksamhetsuppföljning Här redovisas en sammanfattning för samtliga verksamhetsområden. Kompetenscentrum: Länstekniks kompetenscentrum är en intern resursorganisation med ansvar för arbetsmiljö, personal- och bemanningsfrågor. Under året har Länsteknik vidarutvecklat de befintliga lönekriterierna tillsammans med representanter från personalen. Syftet är att bredda verktyget i lönedialogen så det passar alla yrkeskategorier och även mäter vad medarbetaren levererar på ett tydligare sätt. Arbetsplatsträffar har genomförts med olika teman. Ett tema har varit motivation där medarbetare har arbetat med ämnet i gruppform. Då det har börjat nya medarbetare har arbetsplatsplatsträffen även handlat om förväntningar på kompetenscentrum, önskade friskvårdsaktiviteter har diskuterats samt förtydligande kring arbetssätt och rutiner. Därefter har friskvårdsaktiviteter genomförts. De årliga medarbetarsamtalen och lönedialogerna har genomförts liksom kartläggning av kompetens hos medarbetarna. Även medarbetarundersökningen har gjorts där Länsteknik hade den högsta svarsfrekvensen inom landstinget. Resultatet visar att många trivs och kan rekommendera Länsteknik som arbetsplats. Arbetsklimatet på divisionen är öppet avseende både ledarskap och medarbetarskap. Det finns också ett lärande och möjlighet till kompetensutveckling i organisationen. Länsteknik har satsat mycket på kvalitetsarbete, att tydliggöra processer och arbetsroller som ska leda till ett ledningssystem. Arbetetet drivs i projektform med olika arbetsgrupper bestående av medarbetare från olika verksamhetsområden. I detta arbete ingår även att arbeta mer med systematiskt förbättringsarbete. Varje år uppmärksammas medarbetare med det årliga förbättringspriset. Infrastruktur: Inom området infrastruktur har landstingets cirka 8 000 datorer uppgraderats till Windows 7. Det finns fortfarande cirka 100 datorer med Windows XP. Dessa kan inte uppgraderas eftersom vissa leverantörer ÅRSRAPPORT 2014 inte har anpassat sina system. Det kan ta ett till två år innan de kan avvecklas eller uppgraderas. Den centrala videoinfrastrukturen uppgraderades i augusti. E-postlösningen moderniseras och i slutet av året började användare flyttas över till den nya lösningen. Förutom modernare funktioner erbjuds också möjlighet till större mailboxar. Landstingets datorer ska bytas vart fjärde år. Under året har 1 971 stationära datorer och 247 bärbara bytts ut. Noterbart är att antalet servrar vuxit med 12 % (55 st) på grund av att nya IT och MT system har tagits i drift. Länsteknik deltar tillsammans med andra landsting i det nationella e-klient arbetet vilket innebär att en nationell standard följs och samverkan sker kring hur landstingets standardklienter ska se ut och vilka verktyg som används. Landstingen delar också med sig av paketerade applikationer för att undvika dubbelarbete. Medicinsk teknik: Förändrat ägande av medicinteknisk utrustning Pilotprojektet med förändrat ägande har fortsatt under året med att Medicinsk teknik ansvarat för investering, drift och underhåll av de tre medicintekniska utrustningstyperna EKG, infusionspumpar och defibrillatorer. Hanteringen har visat på effektivare omhändertagande, där mindre tid för arbetet med planering, upphandling, införande och drift har krävts från de inblandade. Ett underlag med nyckeltal för det genomförda arbetet har presenterats för landstingsledningen. Ett utökat uppdrag gällande ägande med ytterligare tre utrustningstyper, endoskopi, ultraljud för bilddiagnostik och patientövervakningsutrustning har utarbetats under året med sikte på ett övertagande från januari 2015. Planering pågår för övertagande av ytterligare utrustningar kommande år. För att klara fler utrustningar kommer Länsteknik att behöva ytterligare resurser. Totalt sett för landstinget kommer dock resursbehovet att minska då det blir effektivare med en ägare av utrustningarna i stället för att detta ska hanteras av varje division. MT Strategi Under året har den medicintekniska strategifunktionen flyttats över till en ny enhet på central nivå inom landstinget. Externa kunder I takt med teknikutvecklingen har kommunerna och andra externa vårdgivare allt mer avancerad medicinteknisk utrustning inom sina verksamheter. Intresset för avtal med teknisk kompetens inom närområdet har ökat under året och Medicinsk teknik har utökat antalet avtal med externa kunder. Gaskommitté Under året har ett arbete pågått med att se över hanteringen av gasanläggningarna i enlighet med regelverket för egentillverkade medicintekniska produkter Arbete kommer att fortsätta under 2015. ÅRSRAPPORT 2014 Vårdsystem: Huvuduppgiften under året har legat på moderniseringen av VAS. Journalsystemet VAS För att ytterligare förbättra arbetssättet när det gäller moderniseringen av VAS har medarbetare på Länsteknik gått en utbildning i användarcentrerad systemutveckling och samarbetet med mottagarorganisationen har förstärkts. Moderniseringsarbetet av VAS fortsätter. Under våren levererades den första delen av bokningsprojektet och det var funktionerna för schema- och tidbok som skrivits om med nytt gränssnitt och viss ny funktionalitet. Höstens planerade leverans som innehåller andra delen i bokningsprojektet har försenats till februari 2015. Den leveransen innehåller förutom moderniseringen också stora förbättringar i läkemedelsmodulen samt två nya integrationer, en till nytt operationsplaneringssystem och en till ny akutjournal. e-learning Projektet har under 2014 varit i en genomförandefas. Lärplattformen utbilda.nll.se med tillhörande testserver har färdigställts, vilket inkluderar bland annat single sign on-inloggningen. E-lärandefunktionen (ELF) har färdigställt två VAS-relaterade utbildningar och administrerat fem externa, bl a brandskyddsutbildningen som hittills haft cirka 2000 deltagare. En av Länstekniks medarbetare bedriver också ett forskningsprojekt som syftar till att hitta vilken roll som interaktivitet spelar i e-lärandeutbilningar Utöver det har ett samarbete med Luleå Tekniska Universitet inletts och det har resulterat i en kursuppgift i IT-design där studenterna redovisat resultatet till ELF. Administrativa system: Verksamhetsområdet omfattar alla administrativa stödsystem inom landstinget, där huvuduppdraget är att via förvaltningsorganisationen samla ihop verksamhetens behov, hålla systemen uppdaterade samt skapa förutsättningar för användarstöd. Upphandling av nytt HR-system har genomförts och införandet av nytt system har påbörjats. NLL avvikelser har påbörjat arbetet med att uppgradera avvikelsesystemet Synergi och det beräknas vara genomfört i början av 2015. Uppgradering av VIS till SharePoint 2013 påbörjades under hösten. När det gäller VIS har en hemtagning av förvaltning påbörjats under 2014. Landstingets intranät Insidan uppgraderades med en ny version i början av året. Ett nytt patienthotell har öppnat i Sunderbyn och dess teknikbehov har påverkat verksamhetsområdet då det t ex finns kopplingar till Raindance och krav på att uppföljning ska ske via Datalagret. Teknikakuten: Teknikakutens fokusområden under 2014 har handlat om att behålla den redan höga tillgänglighetsnivån på supportnumret 710 10. Målet 95 % besvarade samtal och 85 % besvarade inom 60 sekunder är uppfyllt. Under oktober nåddes för första gången målet att minst 75 % av de webbärenden som rapporteras ska hanteras inom en timme. ÅRSRAPPORT 2014 Större lanseringar som påverkat ärendemängden till Teknikakuten under 2014 är bland annat lanseringen av nya insidan och VAS-moderniseringen Fortsatt stort fokus har lagts på att behålla en bra kundupplevelse gällande bemötande och den hjälp man får vid kontakt med Teknikakuten. Individuell telecoaching har genomförts även under 2014. Under året har Teknikakuten fortsatt arbeta för att effektivisera ärendehandläggningen och även automatisera bort vissa återkommande ärenden. Ett nytt egentillverkat system har inneburit cirka 30 % kortare handläggningstid per ärende. Förutom det så har ca.16 000 ärenden i den s.k. 0-linjen automatiserats bort så att Teknikakuten inte längre behöver handlägga dessa manuellt. Följande graf ger en bild av hur samtalsflödet varit till teknikakuten under de senaste fyra åren. Projektkontoret: Projektkontoret erbjuder samtliga verksamheter stöd i arbetet med att utreda och presentera en rekommendation på ett av verksamheten identifierat behov av IT-stöd. Projektkontoret bistår samtliga verksamheter med att koordinera arbetet som slutligen leder fram till ett förslag på åtgärd. Processer för beredning, beslut och genomförande är idag väl fungerande och effektiv. Exempel på projekt under genomförande med stor påverkan på verksamheten är Nytt HR system, VIS Sharepoint 2013, Operationsplanering, Akutjournal, Vård på distans, Journalen på nätet. Projektkontoret har tillfört projektledning till 25 projekt under året. Vidare har 109 utredningsärenden hanterats under året. Status i dec 2014 är 14 aktuella, 64 avslutade och 31 vilande. Projektkontoret har dessutom tillfört verksamheten metodstöd i 7 st projekt och riskanalyser. Processkartläggningar har genomförts inom t ex Förnyad ÅRSRAPPORT 2014 Investeringsprocess, EU/EES stöd, Avropsenheten, Vuxenhälsosamtalet och Korttidsrekrytering. Arbete har påbörjats för att kunna genomföra effektkartläggningar i egen regi. Både process- och effektkartläggningar bidrar till att skapa bra beslutsunderlag inför kommande utvecklingsaktiviteter genom samsyn och förankring av målbilder samt bättre förutsättningar för att rätt projekt prioriteras och tillsätts med rätt kompetens. Nyttovärderingar har genomförts för bl a IT stöd för bedömningstandläkare, Avropsenheten, Vikariehantering och Journalen på nätet. Systemförvaltningsfunktionen har under 2014 fortsatt sitt arbete med att säkerställa att verksamhetens behov styr systemutvecklingen samt att befintliga system förvaltas på ett strukturerat sätt i konstruktiv dialog mellan verksamhet och IT/MT. Förvaltningsobjekten har fått löpande stöd. Ett nytt förvaltningsobjekt har etablerats, åtta nyetableringar är under utredning och tre objekt är under omstrukturering. Dessutom har funktionen arbetat för att förbättra övergången från projekt till förvaltning, ett arbete som fortsätter i nära dialog med Projektfunktionen under 2015. Arbete har även utförts för att tyddliggöra rutiner för redovisning av kostnader i förvaltningsobjekten. Utbildning av nya förvaltningsledare och förvaltningsledare IT har slutförts. Under året har en förenklad form av förvaltning tagits fram för omhändertagande av objekt som är av enklare karaktär. Styrkort Medborgare Landstingsstyrelsens delmål: Högt förtroende för verksamheten Goda livsmiljöer En jämlik och jämställd hälsa Indikator Mål indikator Norrbottningen har via teknisk infrastruktur, telefoni och system tillgång till landstingets tjänster Redovisning av tillgänglighet och avbrott för webb Symbol Trend telefoni och video Kommentar per indikator Totala antalet driftstörningar under år 2014 var 17 st jämfört med 21 st år 2013. ÅRSRAPPORT 2014 Vid sju tillfällen har telefonin påverkats, tre av dessa beror på att Telia haft stora problem i sitt mobilnät och ett tillfälle berodde på att Telenor (1177:s leverantör) hade överbelastat telenät. Elavbrott stod för 25 driftstörningar jämfört med 23 st år 2013. Noterbart är att 12 av dessa rör Gällivare, till stor del beroende på det pågående arbetet i elnätet på sjukhuset. Syftet med det arbetet är att förse sjukhuset med avbrottsfri kraft. Videoanvändandet är fortsatt högt och antalet driftstimmar var drygt 20 000 timmar under 2014, ökningstakten har dock stagnerat och videoanvändningen är ungefär den samma som under 2013. NLL står i dagsläget för ca 85 % av videotrafiken i den med kommunerna gemensamma plattformen. Antalet installationer av ministudios och stora videosystem ökar och fler och fler använder de större systemen för videokonferens istället för de personliga PC-klienterna, s k RPD-desktop. Med större videosystem kan flera deltagare delta men detta kan inte presenteras i statistiken vilket är en orsak till att antalet drifttimmar inte fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Vid årsskiftet fanns ett 70-tal större videosystem i drift samt ett drygt 100-tal s k ministudios baserade på RPD-desktoplösning. 1 500 RPD-desktop kopplade till enskilda datorer finns i bruk varav hälften i kommunerna. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medborgare Länsteknik som bara har indirekt kontakt med medborgarna genom exempelvis telefoni, landstingets hemsida mm gör bedömningen att de egna målen uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Verksamhet Landstingsstyrelsens delmål: En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet En säker och kunskapsstyrd verksamhet God samverkan intern och externt Individcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service Indikator Mål indikator Divisionen levererar IT och medicinsk teknik till rätt kvalitet, vid rätt tid och plats till våra kunder på ett kostnadseffektivt sätt. Antal visningar av supportfilmer ska öka Antal förebyggande underhåll ska öka Definierade tjänster, framtagning av tjänstekatalog Framtagna huvudprocesser, processkartläggning pågår Symbol Trend ÅRSRAPPORT 2014 Kommentar per indikator Kunskapsbanken innehåller över 800 supportfilmer och 500 manualer. Vid uppföljningen i augusti hade visningarna minskat med 2 283 st jämfört med år 2013. En markant ökning under årets sista kvartal till totalt 19 600 visningar innebär att slutresultat är i paritet med fjolårets 19 900 visningar. Utfallet för antal utförda prioriterade förebyggande underhåll av medicinteknisk utrustning blev 1 621 st jämfört med målet på 1 519 st. Det är 6,7 % bättre än målet för år 2014. Arbete med att ta fram tjänstekatalog och processer pågår. ”Driftprocessen” och ”Ändringsprocessen” finns framtagna och har testats för VAS med bra resultat. Uppbyggnad av tjänstekatalog har visat sig mera komplicerat än vad som antogs när arbetet påbörjades. Internkontroll har genomförts när det gäller införande av processer och tjänstekatalog. Arbete har pågått under större delen av år 2014 med att ta fram och kartlägga processer och tjänster men fortfarande återstår en del arbete. Kontrollen har visat att VIS används vid dokumentationen som görs på ett bra sätt. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Verksamhet Måluppfyllelsen är i det stora hela bra, framförallt när det gäller hantering av ärenden, samverkan med andra aktörer och den tekniska kompetensen inom IT och MT. Kunskap och förnyelse Landstingsstyrelsens delmål: Strategisk hållbar utveckling Regionen är synlig och aktiv Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Indikator Mål indikator Symbol Trend Systematiskt, planerat och prioriterat utvecklingsarbete bedrivs inom alla processer och verksamheter i syfte att skapa nya tjänster eller förbättra nuvarande tjänster. Genom aktiv omvärldsbevakning och kontinuerlig kompetensutveckling framtidssäkras IT/MT Inga projekt hanteras utanför fastställd mall och metodik Fortsatt deltagande i olika nätverk. Redovisning av genomförda aktiviteter kopplat mot IT-strategin ÅRSRAPPORT 2014 Kommentar per indikator Arbetet med att samordna och styra så att alla IT/MT-relaterade projekt hanteras via Länstekniks projektkontor har varit framgångsrikt under 2014. Löpande dialog har förts med medlemmarna i Utvecklingsgruppen om aktuella projekt och projektidéer. Projektkontoret hade vid 2014 års utgång 57 projekt registrerade. I nedanstående tabell framgår projekttyp och fas. Alla registrerade projekt finns på Projektplatsen i VIS och följer NLLs projektmodell Projektil. Projekttyp IT/MT Service Upphandling Vård Summa Initiering 11 7 2 6 26 Etablering 4 2 2 8 Genomförande 13 13 Avslutade /vilande 10 10 Antal 38 9 2 8 57 Exempel på forum där Länsteknik medverkar IT/MT-avdelning Nationell eKlient – Samverkan och samordning för att standardisera en Pc-konfiguration Norrlandstingens IT-driftchefer - Samverkansgrupp kring nationell IT infrastruktur. Sveriges Landstings Telefoniansvariga Sjunet förvaltningsgrupp Sveriges landstings förvaltningsgruppering för e-post Norrlandstingens samverkan för videokonferens Supportforum kring eSupportstöd Arkitekturgruppen SI- forum - Arbetar med frågor inom området Medicinsk Teknik och IT Nätverk för MT-säkerhetssamordnare LfMt – Ledningsnätverket för medicinsk teknik Arbetsgruppen IT-samverkan kommun och landsting Landstingsnätverket och Kunskapsinitiativet för pm³ Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Kunskap och förnyelse Måluppfyllelsen är god även inom perspektivet kunskap och förnyelse. Länsteknik har engagerade medarbetare och chefer. Under året har Länsteknik tagit emot ungdomar inom Tekniklyftet. Projektkontoret har numera ett bra grepp om de projekt som initieras kontinuerligt. Målsättningen nås inte helt när det gäller arbetet med processer och framtagande av tjänstekatalog. Det arbetet fortsätter under år 2015. ÅRSRAPPORT 2014 Medarbetare Landstingsstyrelsens delmål: Lika rättigheter och möjligheter Hållbart arbetsliv Dialog och samverkan Hälsofrämjande miljö Indikator Mål indikator Symbol Länsteknik ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter och goda anställningsvillkor Trend Redovisa andel drift/förvaltning/utveckling Kommentar per indikator Länsteknik har redovisat arbetad tid under många år. Redovisningen har dock inte gjorts på nivån drift/förvaltning respektive utveckling. Från 1 januari 2014 registreras detta. Under hösten har tidrapporterna lagts i datalagret och därmed kan redovisning ske på ett bättre sätt. Det har visat sig svårt att redovisa vad som är drift respektive förvaltning. Dessa har därför slagits ihop och registreras under rubriken vidmakthållande. Den höga andelen utveckling beror på att trycket på Länsteknik hela tiden ökar med krav på nya system, förbättrade funktioner mm. Verksamhetsområde Teknikakuten, utveckling Teknikakuten, vidmakthållande Medicinsk teknik, utveckling Medicinsk teknik, vidmakthållande Infrastruktur, utveckling Infrastruktur, vidmakthållande Vårdsystem, utveckling Vårdsystem, vidmakthållande Projektkontor, utveckling Projektkontor, vidmakthållande Administrativa system, utveckling Administrativa system, vidmakthållande Summa utveckling Summa vidmakthållande Antal timmar 171 2 809 4 421 27 599 8 317 31 327 13 271 6 966 9 718 1 830 6 895 13 374 42 793 83 905 Procentandel 5,7 % 94,3 % 13,8 % 86,2 % 21,0 % 79,0 % 65,6 % 34,4 % 81,1 % 18,9 % 34,0 % 66,0 % 33,8 % 66,2 % Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medarbetare Måluppfyllelsen inom perspektivet medarbetare är även det bra. Kompetenscentrum arbetar kontinuerligt med medarbetarna i form av medarbetarsamtal, trepartssamtal där även respektive verksamhetschef deltar och arbetsplatsträffar. ÅRSRAPPORT 2014 I medarbetarundersökningen som genomfördes bekräftas också att de flesta medarbetare är nöjda med sin arbetssituation men det finns också förbättringsområden, framförallt när det gäller att tydliggöra mål. ÅRSRAPPORT 2014 Årsrapport 2014 Service Resultatutveckling Årets resultat är -0,3 mkr, vilket motsvarar både divisionens budget och tidigare lämnade prognoser. I resultatet ingår kostnader för ett antal landstingsuppdrag som finansierats med egna medel. De största posterna som belastar resultatet negativt är sjukresor (4,5 mkr), byte av sprinklersystem på Sunderby sjukhus efter vattenskada (5 mkr), projekt Vårdnära service (2,4 mkr), patienthotell Sunderby sjukhus (2,7 mkr) och ombyggnation av köket i Piteå (5,5 mkr). Divisionens verksamheter har gjort överskott mot budget, vilket uppväger de negativa posterna ovan. Exempel är ett nytt avtal på inkasso som gett ökade intäkter, försäljning av övertalig utrustning och hjälpmedel samt vakanser inom bl a HR-verksamheten. Divisionen hade avsatt medel i årets budget för utvecklingsprojekt, vilka har finansierat projekten Vårdnära service och Effektiva inköp under 2014. Resultatförsämringen under hösten förklaras av att kostnaderna för både patienthotellet och projekt Vårdnära service uppstått under årets sista tre månader samt att planerat underhåll för landstingets fastigheter upparbetats under perioden. Intäkter – utfall och prognos Övriga intäkter har ökat med 39 mkr jämfört med föregående år. Ökningen hänförs till största delen till patienthotellet vid Sunderby sjukhus, intäkter i ÅRSRAPPORT 2014 investeringsprojekt och verksamhetsbeställda byggprojekt, hjälpmedels- och förrådsförsäljning samt ökade hyresintäkter för egna lokaler. Landstingsbidraget ökade med 23 mkr för året vilket i huvudsak avsåg HR verksamhetsstöd. Kostnader – utfall och prognos Kostnaderna för sjukresor uppgår till 99 mkr vilket är en ökning med 1 mkr jämfört med 2013. Antal flygresor har ökat, då problem med tågtrafiken från Kiruna har medfört att fler patienter fått resa med flyg mellan Kiruna och Umeå. Kostnaderna för resor med egen bil har ökat med 2,5 procent medan kostnaderna för taxi ligger på samma nivå som föregående år. Avskrivningarna har ökat med 8 mkr vilket förklaras av aktivering av patienthotellet i Sunderbyn. Övriga kostnader har ökat med 15 mkr eller 2,4 procent och förklaras framförallt av ökade kostnader för varuförbrukning. Personalkostnaderna har ökat med 37 mkr eller 19 procent, vilket förutom årets löneöversyn består av divisionens nya verksamheter; HR verksamhetsstöd, patienthotellet i Sunderbyn, vårdnära service, stab för strategiskt inköp, e-handelskontor och redovisningsenhet. Antal årsarbetare Kommentarer Den arbetade tiden inom divisionen har ökat med totalt tolv procent för året, vilket motsvarar en ökning med 49,5 årsarbetare. De nya verksamheter och ÅRSRAPPORT 2014 utökade uppdrag som divisionen fått ansvar för förklarar hela ökningen, där HR verksamhetsstöd står för ena hälften och projekt Vårdnära service och patienthotellet i Sunderbyn för huvuddelen av den andra. För divisionens övriga verksamheter är den arbetade tiden oförändrad jämfört med föregående år. Närvarotiden har ökat något tack vare minskad sjukfrånvaro och minskat något tack vare färre övertidstimmar. Sjukfrånvaro Kommentarer Både den långa och korta sjukfrånvaron har minskat. Hela minskningen avser kvinnor, medan männens sjukfrånvaro har ökat. Sammantaget innebär det att skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro har minskat. Sjukfrånvaron har minskat inom samtliga åldersgrupper förutom 55-59 år där den däremot ökat kraftigt. Chefer som arbetar aktivt med tidig rehab samt bra systematiskt arbetsmiljöarbete är framgångsfaktorer som gett detta resultat. Cheferna har ett stort engagemang för arbetsmiljö i vardagen och agerar tidigt om någon uppvisar symptom. Utredande samtal erbjuds medarbetarna vid upprepad korttidsfrånvaro. De flesta långa sjukskrivningar har kunnat definieras som ej arbetsrelaterade och intensivt arbete pågår för att komma till avslut, omplacering eller annat. Arbetsförmågebedömningar i samband med långa sjukskrivningar har resulterat i några avslut. Frisknärvaro 2014-01-01 2013-01-01 Mål 2014-12-31 2013-12-31 landstinget Service 70,3 63,4 75 % Frisknärvaro = Sjukfrånvaro max 5 dagar per rullande 12-månadersperiod Mål divisionen 68 % Kommentarer Frisknärvaron fortsätter att öka. Vi hade höjt målvärdet och har ändå överträffat det. ÅRSRAPPORT 2014 Investeringar Inventarier Investeringar (Mkr) Planerade investeringar - beslut 2014 Övriga investeringarbeslutade före 2014, effektuerade 2014 Hjälpmedel Summa Summa beslutad ram 2014 Kvarvarande ram Årets investeringsutgifter av tidigare års beslutade ram Kalkylbelopp Utfall 21,1 6,5 26,9 48 0,0 6,5 26,9 26,9 Kvarvarande investeringsutrymme av beslutad ram 10,8 10,3 4,4 2,1 32,1 47,3 0,0 12,4 Den största investeringen har varit inköp av verksamhetsutrustning och inventarier till patienthotellet vid Sunderby sjukhus. Av planerat 10 mkr återstår 1,8 mkr. Till köken i Sunderbyn och Piteå har det köpts inventarier för närmare 5 mkr. Ramen för årets investeringar i hjälpmedel har överskridits med drygt 5 mkr och utfallet innebär en ökning jämfört med förra året med 2,2 mkr. Orsaken är en ökad efterfrågan från främst kommunerna som ansvarar för de flesta hjälpmedlen. Fastighetsinvesteringar Byggprojekt (mkr) Utfall 2014-12 A Divisionsfinansierade B Underhållsprojekt C Specialprojekt i länet I Investeringsprojekt Summa Investeringsprojekt För interna hyresgäster Beslut 2014 För externa hyresgäster Beslut 2014 För interna hyresgäster Beslut före 2014 För externa hyresgäster Beslut före 2014 Utan beslut Summa beslut Varav avslutade 2014 I268 Sunderby sjukhus, patienthotell I277 Sunderby sjukhus, golvgjutning pl2 I280 Sunderby sjukhus, omby. för periferangio I328 Gällivare sjukhus, omby. till ny hälsocentral I331 Gällivare sjukhus, 96 st nya p-platser I538 Ö-kalix HC, omby brandskydd för äldreboende Avslutade / aktiverade totalt Budget / kalkyl 30,2 61,1 42,1 390,1 523,5 Upparbetat under året 1412 14,7 39,6 17,5 108,0 179,8 Upparbetat totalt 1412 29,5 49,9 39,8 293,7 412,9 Återstår mot budget / kalkyl 1,4 11,2 3,1 81,4 97,1 Diff mot budget / kalkyl -0,7 0 -0,8 15,0 13,5 139,6 33,4 81,2 53,3 5,1 99,4 39,6 73,9 25,6 -0,1 148,4 37,9 135,9 2,5 10,0 - - - - - 2,7 390,1 -2,9 108,0 2,7 293,7 81,4 15,0 144,0 37,5 134,0 - 10,0 1,0 0,6 1,0 - - 11,5 4,0 6,4 - 5,1 17,6 0,2 17,6 - - 1,5 1,1 1,5 - - 6,5 1,5 6,6 - -0,1 182,1 44,9 167,1 - 15,0 Ekonomin för projektet med patienthotellet avslutades i december. Utfallet blev 10 mkr lägre än budgeterat. Anledningen var att vid anbudsskedet fanns ÅRSRAPPORT 2014 ett stort spann mellan inkomna anbud och därmed osäkerhet i hur förfrågningsunderlaget hade tolkats. Efter en gedigen granskning av anbuden beslutades om att prissätta osäkerheten till 20 mkr mot normala 10 procent (motsvarar 11,5 mkr) i kalkylen. Även en väl genomförd projektstyrning och kostnadsbevakning bidrog till ett bra resultat. I projektet för periferangio beror överskottet på att en omfördelning gjordes mellan fastighetsinvestering och inventarier. Styrkort Medborgare Landstingsstyrelsens delmål: Högt förtroende för verksamheten Goda livsmiljöer En jämlik och jämställd hälsa Indikator Mål indikator Kundunderaktiviteter Öka Måluppfyllelse Trend Kommentarer Arbetet med att ta reda på vad divisionens kunder tycker om Service och vilka behov de har behöver utvecklas inom alla processer. Antalet aktiviteter har ökat successivt under året och ca 70 procent av enheterna har genomfört minst en aktivitet i år. Det är dock få aktiviteter som riktar sig till externa kunder som patienter, besökare och personal, i huvudsak patienthotell, personalbostäder och restauranger. Andra externa kunder är länets kommuner och externa hyresgäster i landstingets fastigheter med vilka divisionen samverkar regelbundet. Sammanfattning av måluppfyllelse Informationen till norrbottningarna om sjukresor och avgifter har förbättrats indirekt i och med att information till vårdenheterna har förbättrats. Miljöarbetet har haft stort fokus under året i samband med att strategi och handlingsplan tagits fram. De faktiska effekterna av detta arbete måste dock ses på lång sikt. Divisionens deltagande i arbetet med en jämlik och jämställd hälsa är ännu sporadiskt, men aktiviteterna har ökat. Verksamhet Landstingsstyrelsens delmål: En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet En säker och kunskapsstyrd verksamhet God samverkan intern och externt Individcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service Indikator Mål indikator Antal avvikelser Inga från kund Måluppfyllelse Trend ÅRSRAPPORT 2014 Indikator Åtgärdade avvikelser inom 30 dagar Täckningsgrad ramavtal MT produkter och MTutrustning Tillgänglighet växeln Kvalitet städning Kundnöjdhet patienthotell Sunderbyn Mål indikator 1 per medarb (intern) 100 % åtgärdade 70 respektive 50 procent (2016) Måluppfyllelse Trend 90 procent 100 procent 90 procent Kundnöjdhet * Löneadministration * HR-stöd 100 % nöjda Inom en dag Andel kortbetalningar 75 procent Kommentarer Målet om att öka registrering av avvikelser som avser den egna verksamheten som ett led i förbättringsarbetet ökar något men inte i paritet med målet om minst en registrering per anställd. Arbetet med att ta om hand och åtgärda avvikelser inom 30 dagar når inte målet, men ej avslutade avvikelser har minskat i förhållande till inkomna avvikelser vilket är positivt. Arbetet med servicekompasser och uppföljning av processen generellt har påbörjats och konkretiseras ytterligare i processplanerna för 2015. Tillgänglighet, kvalitet och kundnöjdhet är exempel på indikatorer som ingår i servicekompassen för FM. Täckningsgrad avtal visar i vilken grad som det finns ramavtal. De områden som följs i ett första skede är MT-produkter och MT-utrustning. Historiskt har landstinget legat efter med upphandlingar inom dessa områden vilket orsakats av betydande förändringar i lagstiftningen vilket medfört ökad komplexitet i upphandlingarna. Detta har i sin tur lett till en ökad genomloppstid för genomförande av upphandlingar. De senaste två åren har olika åtgärder vidtagits för att komma ikapp med upphandlingar. Trenden visar nu att åtgärderna börjar ge effekt. Landstingets chefer har tillfrågats om tillgänglighet, servicenivå och bemötande till löneadministratör. Resultat för tillgänglighet och bemötande har försämrats något medan servicenivå förbättrats. Sammantaget är resultatet samma som förra året. Landstingets chefer har också tillfrågats inför omorganisationen av HR-frågor om tillgänglighet till HRorganisationen. Endast 60 procent anser att målet om kontakt inom en dag är tillfredsställande. En orsak är hög frånvaro och vakanta befattningar varför en översyn av bemanningen har skett. Andel kortbetalningar – målvärdet på 75 procent är fortfarande långt ifrån uppnått för landstinget som helhet. Genomsnitt för året är 57 procent, sista tertialet en svag ökning till 59 procent. En analys visar på stora skillnader i länet. Hälsocentralerna i Luleå och Boden samt privata hälsocentraler har ca 70 procent betalningar via betalkort medan övriga patientkassor i länet uppnår drygt 50 procent. ÅRSRAPPORT 2014 Sammanfattning av måluppfyllelse Divisionens arbete med att leverera tjänster till rätt kvalitet och vid rätt tid och plats till kunderna på ett kostnadseffektivt sätt har under året varit i fokus inom samtliga verksamheter. Den nya organisationen har tagit mycket uppmärksamhet för ledningen varför visst förbättringsarbete har tillfälligt skjutits fram i tiden. Divisionens stora projekt om vårdnära service och effektiva inköp har dock bedrivits i oförminskad takt med sikte på att bidra till att förbättra landstingets ekonomiska förutsättningar de kommande åren. Inom processen Tillhandahålla FM-tjänster pågår förbättringsarbete för likriktning av rutiner och förutsättningar för att samtliga kunder ska erhålla lika service inom länet med lokal anpassning. Ett exempel från året är att översyn av priserna för gästande barn i restauranger har gjorts. Arbetet med att ta fram tjänstegarantier med servicenivåer fortskrider i syfte att kunna erbjuda service inom överenskommen tid. Inom processen Köpa varor och tjänster har årets arbete har i hög grad präglats av diskussioner om styrning och organisering av landstingets inköpsarbete för att det ska kunna bedrivas kostnadseffektivt framöver. De avtal som tecknats under året har beräknats kunna minska landstingets kostnader med 12 mkr. Resultatet visar att detta kan uppnås. Däremot kan kostnaderna komma att öka utifrån ett ökat behov. Inom processen Tillhandahålla stöd inom HR har året i hög grad präglats av att etablera den nya HR-organisationen. Arbetet med att standardisera rutiner och arbetssätt har så sakteliga kommit igång under det andra halvåret. Arbetet med införandet av ett nytt HR-system har också påverkat möjligheterna till utveckling inom löneadministration. Inom processen Administrera ekonomi och dokument har inga större förändringar genomförts under året. Kvaliteten på inskannade dokument är mycket bra. Antalet betalsätt för vårdavgifter har ökat vilket ökat valmöjligheterna för kunderna. Det enklaste sättet är autogiro. Tillgängligheten till verksamheten är hög med särskild fokus på telefontillgänglighet för patienter. Kunskap och förnyelse Landstingsstyrelsens delmål: Strategisk hållbar utveckling Regionen är synlig och aktiv Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Indikator Mål indikator Antal förbättringsprojekt Öka Måluppfyllelse Trend Kommentarer Divisionens stora landstingsgemensamma projekt Effektiva inköp och Vårdnära service genererar stora resurser. Dessutom bedrivs ett antal ytterligare projekt divisionsgemensamt medan mindre förbättringsprojekt bedrivs i huvudsak inom enheterna. 60 procent av divisionens verksamheter ÅRSRAPPORT 2014 har bedrivit minst ett förbättringsprojekt under perioden vilket inte är i nivå med divisionens mål. Sammanfattning av måluppfyllelse Arbetet med kompetensförsörjning har varit aktuell i och med start av nya och förändrade verksamheter. Även divisionen märker av konkurrensen med andra sektorer, främst i Malmfälten. Arbetet med förbättringsarbete utvecklas positivt. Arbetssätt och stöd, t ex VIS och Synergi, har utvecklats i syfte att stödja bland annat divisionens arbete mot certifiering enligt ISO. Medarbetare Landstingsstyrelsens delmål: Lika rättigheter och möjligheter Hållbart arbetsliv Dialog och samverkan Hälsofrämjande miljö Indikator Medarbetarindex Mål indikator Måluppfyllelse Trend >71 Kommentarer Ett eget mål har inte kunnat fastställas eftersom mätmetod inte blev klar förrän i direkt anslutning till att medarbetarundersökningen genomfördes. Redovisning av mål avser därför nivån för grönt enligt mätföretaget. Trend kan inte utläsas av resultatet detta år. Sammanfattning av måluppfyllelse Svarsfrekvensen från medarbetarundersökningen blev 90 procent att jämföra med landstinget totalt 77 procent. Medarbetarindex för divisionen var 76 vilket är två enheter bättre än landstinget. När det gäller hur medarbetarna ser på landstinget blev resultatet för division Service 65 vilket är klart bättre än landstinget totalt. Ledning, dvs hur medarbetarna ser på ledning och närmaste chef blev värdet 72 för Service vilket är något sämre än landstinget totalt. För parametrarna medarbetarnas syn på gruppen och kollegorna samt medarbetarnas syn är på sin egen situation på arbetsplatsen är resultat för Service något bättre än för landstinget totalt. Sammantaget visar resultaten från medarbetarundersökningen att divisionens arbete med aktiviteter inom medarbetarperspektivet ger positiva effekter och att divisionen är en attraktiv arbetsgivare. ÅRSRAPPORT 2014 Ekonomi Landstingsstyrelsens delmål: Positivt resultat med 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Verksamheten är anpassad till den aktuella intäktsnivån. Indikator Mål indikator Måluppfyllelse Lön per arbetad timme Ej öka mer än löneavtalen Trend Kommentarer Den genomförda omorganisationen inom divisionen och landstinget har medfört att medellönen ökat inom administrativa verksamheter, bland annat övertagande av HR-verksamhetsstöd och ny ledningsorganisation. Även små nya verksamheter som redovisningsenhet och e-handelskontor samt de stora utvecklingsprojekt som bedrivs inom divisionen har medfört ett antal nyanställda personer med högre löneläge än divisionens tidigare medellön. Inom driftserviceyrkena följer lön per arbetad timme i huvudsak löneavtalen. Resultatet av divisionens förändrade mix av yrkeskategorier samt landstingets omorganisation är att lön per arbetad timme har ökat mer än löneavtalen. Sammanfattning av måluppfyllelse Divisionens uppdrag för att bidra till landstingets resultat för året var att hålla sin budget, dvs göra ett noll-resultat. Målet nåddes så när som på ett underskott med 0,3 mkr vilket betyder att verksamheten är väl anpassad till den för året aktuella intäktsnivån. Helhetssyn, samverkan och flexibilitet ska genomsyra prioriteringar och satsningar som görs inom divisionen. Ett exempel på det är det arbete som pågår inom projekten Vårdnära service och Effektiva inköp. ÅRSRAPPORT 2014 Årsrapport Division Kultur och utbildning Resultatutveckling Kommentar Resultatet för året visar på underskott med 19,2 mkr vilket är 0,6 mkr bättre än prognosen i augusti pekade mot. Jämfört med föregående år är det ett försämrat resultat med 2,4 mkr. Intäkter Kommentar Övriga intäkter avviker med ca 4 mkr mot utfall från föregående år. Anledningen till detta ligger hos skolorna i minskade elevintäkter. Skolornas huvudproblem är fortfarande att för få elever söker sig till naturbruksutbildningen efter implementering av gymnasiereformen GY11 och fortsatt minskade elevkullar. Kraftfulla åtgärder är vidtagna sen tidigare med både personalavgångar och minskat lokalinnehav som följd och just nu är situationen ÅRSRAPPORT 2014 sådan att ytterligare besparingar inom dessa områden skulle omöjliggöra att undervisning kan bedrivas. Under året har så kallade koffertmedel från Statens Kulturråd erhållits med 41,4 mkr inklusive en inflationsuppräkning med 0,8 mkr samt en extra ramökning från Kulturrådet med 1,0 mkr. Medlen har fördelats till institutioner och verksamheter i enlighet med kulturplanen. Utvecklingsmedel med c:a 5 mkr från Statens Kulturråd har via divisionen kommit länet tillgodo under året. ENPI-projektet New Horizons där NLL är lead part startades under 2013, har pågått under hela 2014 och kommer att fortsätta under första halvåret 2015. En del av utbetalade medel har därför balanserats till 2015. Kostnader Kommentar Kostnaderna för personal överstiger utfall från föregående år med ca 5 mkr på grund av de normala löneökningarna, fler arbetade timmar, lägre sjukfrånvaro samt tillsatta vakanser i divisionen. Posten övriga omkostnader ger överskott med ca 5 mkr mot utfall från föregående år. Här finns bland annat minskade kostnader för inköpt personal och annonsering. Effektiviseringar och besparingsåtgärder på skolorna har bidragit till minskade driftkostnader. Här finns bland annat minskade kostnader för energi, uppvärmning och hyror. ÅRSRAPPORT 2014 Investeringar Investeringar (Mkr) Summa Kvarvarande ram Årets investeringsutgifter beslutad ram av tidigare års 2014 beslutade ram Kalkylbelopp Utfall Kvarvarande investeringsutry mme av beslutad ram Planerade investeringar - beslut 2014 Konstinköp 2014 Landsting Konstinköp 2014 Konstnärlig gestaltning 1%-regeln 3,3 0,9 2,4 0,5 0,5 0,0 0,4 -0,4 Aktua investeringar 2014 Övriga investeringarbeslutade före 2013, effektuerade 2014 Summa 0,2 0,0 0,2 1,9 0,0 3,7 2,2 1,9 4,0 1,9 0,0 Kommentar Utfallet för årets investeringar är 3,7 mkr. I utfallet ingår 0,4 mkr som avser konstnärlig gestaltning (utgör 1 procent för varje enskilt byggprojekt) som ska ligga inom ramen för byggnadsprojektet. Några av 2014 års investeringar är fördröjda. Planen är att de ska genomföras i början av 2015. ÅRSRAPPORT 2014 Antal årsarbetare Kommentar Antalet anställda är samma som förgående år. Den arbetade tiden har ökat något i jämförelse med förgående år, 2,2 %. Ökning beror dels på minskad sjukfrånvaron och högre frisknärvaro. Sjukfrånvaro Kommentar Sjukfrånvaron fortsätter att minska både för kort och lång sjukfrånvaro sedan uppföljningarna i april och augusti. Den högsta sjukfrånvaron finns i åldersgruppen 50-59 år inom alla verksamheter. Den högsta sjukfrånvaron finns på Norrbottens museum och Norrbottensmusiken vilka har minskad sjukfrånvaro i relation till uppföljningen i augusti. Under hösten har en utbildning i rehabilitering för alla chefer i divisionen genomförts med syfte att öka kunskap och stärka cheferna i deras rehabiliteringsarbete. Framgångsfaktorer som sannolikt påverkat sjukfrånvaron är chefer som systematiskt arbetar med rehabilitering och tillsammans med medarbetarna skapar en hälsofrämjande arbetsplats. ÅRSRAPPORT 2014 Frisknärvaro Frisknärvaro = Sjukfrånvaro max 5 dagar per rullande 12 månaders period Indikator Kultur och utbildning 20140101-20141231 70,6% 2013010120131231 66 % Mått för uppfyllselse 75 % Kommentar Frisknärvaron har ökat inom hela divisionen. Ett förbättringsarbete har påbörjats under hösten inom verksamheten Norrbottens museum som har den lägsta frisknärvaron. Frisknärvaron har vid varje tertialuppföljning ökat under 2014. Av fem verksamhetsområden ligger fyra nära eller över målet för frisknärvaro. Tidiga rehabiliteringsinsatser, arbetsplatsträffar, medarbetardagar och värdegrundsarbete är exempel på aktiviteter som pågår inom arbetsmiljöområdet som kan ha betydelse för frisknärvaron. Styrkort Medborgare Landstingsstyrelsens delmål: Högt förtroende för verksamheten Goda livsmiljöer En jämlik och jämställd hälsa Indikator Mål indikator Kulturen och utbildningen är ett verkningsfullt verktyg för skapandet av attraktiva livsmiljöer, demokrati och grön miljö Bidra till ett rikt kultur- och fritidsliv Länsinstitutionerna har verksamhet i 14 kommuner Symbol Trend 100% uppfyllda mål och genomförda aktiviteter i genomförandeplanerna Kommentar per indikator De tre länsinstitutionerna har under året haft aktiviteter i alla kommuner. Måluppfyllelsen totalt i genomförandeplaner i divisionen är 93% för helt eller delvisuppfyllda mål. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medborgare Divisionen arbetar med ett starkt medborgarperspektiv som utgångspunkt. Kommunikationsplattformen med Norrbottens medborgare har stärkts genom arbetet att ständigt öka delaktighet genom dialoger och arbetet för att stärka infrastrukturen med brett utbud av kultur i hela länet. ÅRSRAPPORT 2014 Måluppfyllelsen under perspektivet medborgare är mycket hög, 83 % av målen är helt eller delvis uppfyllda. Elevantalet vid naturbruksgymnasierna har stadigt sjunkit de senaste åren. Insatser för att effektivisera verksamheterna och öka antalet elever har arbetats med under 2014 och fortsätter 2015 Kulturplan Arbetet enligt kultursamverkansmodellen fick under 2014 en fortsättning med stöd av den nya kulturplanen för 2014- 2016. Arbetet bygger vidare på fördjupad dialog för en stärkt infrastruktur, tillväxt och attraktivitet, barnoch ungas delaktighet och påverkan, konstnärlig kvalitet i utbud och verksamheter, stöd till de nationella minoriteternas kultur och arbete med kultur och hälsa. Länsinstitutionerna Länsinstitutionerna har arbetat utifrån respektive uppdrag och året kan karakteriserats som framgångsrikt med konstnärliga och publika framgångar. Uppmärksammas bör att Norrbottens museum glädjande nog sprängt gränsen 80 000 utställningsbesökare och även ökat sin andel barn- och ungaaktiviteter på ett märkbart sätt vilket varit en målsättning. Norrbottensmusiken Norrbottensmusiken gjorde under 2014 totalt 473 konserter och workshops varav 61 % var riktade mot barn och ungdomar. De kommuner samt musikoch teaterföreningar vars treåriga avtal med Norrbottensmusiken har löpt ut under året har alla valt att förnya dessa, och dessutom har tre nya avtal slutits. En arrangörsenkät har genomförts som visar på högt förtroende och hög grad av nöjdhet för Norrbottensmusikens verksamhet. Abonnemangserien i samverkan med Kulturens Hus i Luleå har ökat på tre år med 361%.. Norrbottensmusiken har haft sin stadiga besöksbas, men antalet besökare har trots detta minskat under 2014. Norrbottens museum Under 2014 visades 9 nya utställningar på Norrbottens Museum Centrum och en ny utställning vid Utställningstorget på Norrbottens Museum Björkskatan med 2000-talets högst besökssiffra. I februari invigdes ett ombyggt museikafé, inrett i nygustaviansk sekelskiftesstil, i Norrbottens Museum Centrum. Utställningsverksamheten, under 2014, prioriterade särskilt egenproducerade utställningar i ett brett utbud. Norrbottens länsbibliotek 2014 var det andra verksamhetsåret för Biblioteken i Norrbotten, folkbiblioteken och Länsbibliotekets länsgemensamma biblioteksorganisation. Infrastruktursatsningar, gemensamma marknadsföringsaktiviteter och läsfrämjadearbete har bedrivits. Länsbiblioteket har avsatt 40 procent av verksamheten för arbetet riktad till målgruppen barn och unga. Arbetet med Polarbibblo.se, där barn får göra sin röst hörd, har utgjort en stor del av verksamheten. ÅRSRAPPORT 2014 Ett samarbetsprojekt med Norrbottensmusiken och musikskolor i länet, Poesimelodi, blev en framgång under 2014. Divisionsövergripande I september inbjöds divisionen att, som förebild för andra län och regioner i Sverige, berätta om arbetet med nationella minoriteter på Statens Kulturråd. En uppskattad konferens med fokus på nationella minoritetsspråkens plats i skolan och i undervisning på högskola hölls i februari. I verksamheten Konstmuseet i norr skedde en utveckling till större profileringering av respektive Konstmuseet i norr Kiruna, Havremagasinet i Boden och Resurscentrum för konst i Luleå. Förberedelser skedde för det nya länskonstmuseet i Kiruna. Divisionen har också arbetat med Kultur och hälsa. Verksamheten Kultur på sjukhus har under 2014 fungerat vid länets fyra sjukhus. Ett viktigt instrument för kultur är den digitala plattformen DLA som installerats på Sunderby sjukhus. Divisionen handlade under år 2014 verksamhets-, projekt- och friskvårdsbidrag liksom Snabba Ryck och turnébidrag. Dessutom utdelades de årliga stipendierna, Rubus Arcticus, heders- och förtjänst samt idrottsstipendier. Sammanställning Besöksstatistik åren 2012, 2013, 2014 Norrbottensmusiken Vuxna B/U Totalt År 2012 28 879 personer 29 032 personer 57 911 personer (b/u 50 %) År 2013 30 268 personer 22 446 personer 52 714 personer (b/u 43 %) År 2014 23 002 personer 20 925 personer 43 927 personer (b/u 48 %) År 2012 69 042 personer 22 302 personer 91 344 personer (b/u 32 %) År 2013 64 820 personer 20 160 personer 84 980 personer (b/u 24 %) År 2014 78 959 personer 24 827 personer 103 786 personer (b/u 25 %) År 2012 21 728 personer 9 718 personer 31 446 personer (b/u 31 %) År 2013 28 682 personer 18 212 personer 46 894 personer (b/u 39 %) År 2014 23 002 personer 20 925 personer 43 927 personer (b/u 48 %) Norrbottensmuseum Norrbottensteatern Detta är den totala summan som inkluderar besöksstatistiken, föreställningar ÅRSRAPPORT 2014 och programaktiviteter. Norrbottensteatern inkluderas som länsinstitution delfinansierad av NLL. Nedan redovisas projektbidrag inklusive Snabba ryck och Utomlänsutställningar fördelat på kommuner i länet. För de projekt som genomförts i flera kommuner har projektmedlen fördelats lika mellan dessa kommuner. Totalt antal behandlade ansökningar 2014: 322 st. Kommuner Antal projekt Boden 13 618 628 27 838 Bidrag kr per invånare 22 Luleå 65 2 690 505 75 383 36 Piteå 18 822 971 41 278 20 Älvsbyn 5 279 054 8 168 34 Arvidsjaur 9 354 304 6 471 55 Arjeplog 7 588 661 2 980 198 Gällivare 8 594 720 18 339 32 Jokkmokk 10 515 138 5 066 102 Kiruna 18 705 947 23196 30 Pajala 10 710 911 6299 113 Kalix 21 383 411 16 387 23 Haparanda 21 963 021 9 886 97 Överkalix 7 315 911 3 436 92 Övertorneå 7 590 556 4 709 125 219 10 133 738 249 436 Totalt Bidrag kr Befolkning Källa: SCB Folkmängd i riket, län och kommuner, 31 december 2013. Typ Antal Summa Turnéstöd 11 1 500 000 Utomlänsutställningar 21 143 836 179 9 898 902 19 91 000 Riktade projekt Snabba ryck Verksamhet Landstingsstyrelsens delmål: ÅRSRAPPORT 2014 En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet En säker och kunskapsstyrd verksamhet God samverkan intern och externt Individcentrerad hälso-och sjukvård och kundorienterad service Indikator Mål indikator Strategiska allianser och samverkansgrupperingar bidrar till att utveckla kompetens, god kvalitet och effektiva verksamheter Antal dialoger/år: 14 kommunbesök m dialog mellan divisionen, civilsamhället och kommunen (tjänstemän, politiker) Symbol Trend 7 branschrådsdialoger med naturbruksgymnasierna 2 samråd med nationella minoriteter resp civilsamhället Öka tillämpning av digi- Implementera digitalt tal teknik ansökningsförfarande Websända konferenser och föreläsningar (podcast) Stödja utvecklingen av DLA, Digital Live Arena Kommentar per indikator Divisionen har en hög ambition vad gäller dialoger med kommunerna, civilsamhället och de olika konstområdena. 2014 nåddes målet nästan då dialog genomfördes i 13 kommuner. Samråd nationella minoriteter och civilsamhälle genomfördes vid betydligt fler tillfällen än målsättning. Samrådsförfarandet har tydligt utvecklats under året och gällande nationella minoriteter finns även ett landstingsövergripande samråd. Naturbruksgymnasierna genomförde 4 branschråd under 2014. Ett nytt, webbaserat system för projektansökningar som divisionen hanterar har analyserats och implementering har påbörjats 2014. Systemet kommer i skarpt läge under 2015. De första podcastinspelningarna, från konferens som divisionen anordnat, har genomförts och lagts ut på webben. Projektet Digital Live Arena där produktioner med program och streamingmöjligheter genom Studio Acusticum för sjukhus och äldreboenden utvecklades under 2014 men stötte på vissa tekniska problem som nu har lösts. Projektet följs sedan ett par år med stort nationellt intresse. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Verksamhet ÅRSRAPPORT 2014 Även under perspektivet verksamhet är måluppfyllelsen hög med 92 % helt eller delvis uppfyllda mål sammantaget i genomförandeplanerna. Divisionen har hittat en fungerande form för dialoger med både kommuner, civilsamhälle, folkbildning och nationella minoriteter. Trenden är en stabilitet och samtidigt en utveckling av dialogernas innehåll samtidigt som utvecklingen med samverkan med civilsamhället fått en större plats. De verksamheter som erhållit verksamhetsbidrag för 2015 har inför beslut om dessa mött divisonens medarbetare för uppföljning. Naturbruksgymnasierna har haft en särskild kommunikationsplan/marknadsföringsplan för att öka tillgängligheten och strävan efter att också öka antalet nya elever. Båda naturbruksgymnasierna arbetar fortfarande med bristande antal sökande och otydlighet i Gymnasieförordningen om möjliga alternativ för högskoleförberedande utbildning. Länsbiblioteket verksamhet är i stora delar digital. Under 2014 genomfördes 153 möten, varav 88 digitala, har genomförts för länsbiblioteket under året med deltagare från länet. Bibblo.se, gemensam portal för biblioteken i Norrbotten, ökade med 7 % till 266 013 besök. Kunskap och förnyelse Landstingsstyrelsens delmål: Strategisk hållbar utveckling Regionen är synlig och aktiv Ett öppet förhållningssätt till utveckling och förändring Tydlig styrning av förnyelseinitiativ Indikator Mål indikator En tydlig kommunikationsstrategi 100% uppfyllt/genomfört i aktivitetsplaner Helt uppfyllda 70% Delvis uppfyllda 30 % Uppfyllda mål i kulturplanen Symbol Trend Kommentar per indikator Väl fungerande kommunikation är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att division Kultur och utbildning ska lyckas väl. Under året har länsinstitutionerna Länsbiblioteket, Norrbottensmusiken samt Norrbottens museum satsat särskilt på kommunikationsarbetet med utveckling av hemsidor, grafiska profiler och större aktivitet på sociala medier. Det divisionsövergripande arbetet med kommunikation har inte fungerat och förändring måste ske under 2015. Detsamma gäller naturbruksgymnasierna som behöver stärka sitt varumärke och nå ut till potentiella elever, både i länet och nationellt. Vid genomgång av måluppfyllelse av Kulturplan 2014- 2016 med totalt 113 mål har 70 % av målen helt uppfyllts och 19 % delvis uppfyllts. Ett stort arbete gällande mål och utveckling har skett tillsammans med kommuner, civilsamhälle och enskilda kulturverksamma har genomförts under 2014. ÅRSRAPPORT 2014 Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Kunskap och förnyelse Värdegrunden engagerad, berikande, öppen, professionell har fortsatt förankrats under 2014. Genom chefsutbildningar och chefsdagar uppmuntras cheferna till tydligt och modigt ledarskap och till hälsofrämjande arbetsplatsmiljöer. För första gången har Norrbottens museum haft ett verktyg för mätning av kundnöjdhet. Verktyget kommer att utvecklas. Trots osäkerhet om naturbruksgymnasiernas framtid i länet har de två skolorna genomfört en kvalitativ verksamhet med hög kvalitet och goda resultat. Gällande meritpoäng är det nationella genomsnittsvärdet 13,8 och Grans har ett värde på 14,5, Kalix ett värde på 13,3. När det gäller slutbetyg är det nationella genomsnittsvärdet för andel med fullständiga slutbetyg 74,8 % . Gran har ett resultat om 71,8 och Kalix 72,2 %. Dessa värden har sjunkit över hela landet sedan Gy 2011 infördes. Det stora EU/Kolarcticprojektet New Horizon, med NLL som leadpart, har inneburit mängder av nya kontakter från 12 Barentsregioner, nya samarbeten och utveckling för kulturella näringar, arkeologiskt arbete och på musikområdet. Medarbetare Landstingsstyrelsens delmål: Lika rättigheter och möjligheter Hållbart arbetsliv Dialog och samverkan Hälsofrämjande miljö Indikator Medarbetarindex Mål indikator 71 Symbol Trend ? Kommentar per indikator Eftersom det inte finns något medarbetarindex för 2013 så var målet för divisionen att få ett positivt värde i medarbetarundersökningen. Sammanfattning av måluppfyllelse för perspektiv Medarbetare Arbetsmiljö, värdegrund och kompetensutveckling Divisionens mål är att arbetsplatserna ska ha en god arbetsmiljö anpassad till kvinnor och män, där både chefer och medarbetare känner engagemang och delaktighet och ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete bedrivs. Dialog och delaktighet skapas via arbetsplatsträffar där arbetsmiljö- och värdegrundsarbetet systematiskt fortgår. Verksamheterna har under året arbetat med mångfaldsfrågor som även genomsyrade divisionsdagen. Värdegrundsorden, engagerad, berikande, öppen, professionell, arbetades i år in i divisionens lönekriterier. Divisionen arbetar metodiskt med aktiviteterna som finns i landstingets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. I JÄMIX® fick divisionen ett bra resultat 126 av 160. Cheferna har utbildats under en heldag som en del i arbetet med jämställdhet, hbtq-frågor och ÅRSRAPPORT 2014 mångfald. Gällande kompetensutveckling för medarbetarna har flertalet medarbetare kompetensutvecklingsplaner och de har deltagit i utbildningar som är specifika för deras yrke samt i flera landstingsutbildningar exempelvis VIS, Projektil och Normer – ditt val och ansvar. Indikatorer i divisionsplanen Mått Mål 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 >71 > 71 76 75 - 75 70,6 66 Korttidssjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) - 1,7 2,1 Långtidssjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) - 3,6 3,8 3,0 5,3 5,9 Medarbetarindex totalt Medarbetarindex Ledarskap Frisknärvaro (mer än 5 dagar) (%) Total sjukfrånvaro av bruttoarbetstid (%) Ledarskap Fördelningen kvinnor/män i chefsbefattningar Divisionschef Verksamhetschef Enhetschef Antal chefer totalt 1 4 17 Antal kvinnor 1 2 10 Antal män 2 7 Andel kvinnor i % 100 50 59 Andel män i% 0 50 41 Divisonen har lyckats med sin målsättning att ha en jämställd chefsfördelning. Av divisionens 22 chefer har endast en chef fler än 25 direktrapporterande medarbetare, de flesta chefer i divisionen har färre än 10 medarbetare. Cheferna har deltagit i landstingets ledardag i februari. Tre chefer har avslutat landstingets ledarutvecklingsprogram. Divisionen har valt att via divisionens fyra chefsdagar, som även syftar till att skapa nätverk, kompetensutveckla cheferna i bland annat uppföljning- och planeringsarbete, balanserad styrning, löneöversynsprocessen och sociala medier. Utöver har cheferna deltagit i en rehabiliteringsutbildning. Fem enhetschefer som arbetat mindre än ett år har genomfört en två dagars introduktion i chef- och ledarskap. Utifrån cheferna behov har individuella kompetensutvecklingsinsatser genomförts.
© Copyright 2024